Betänkande
FiUB
16
2015 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2016
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2016 (RP 30/2015 rd)
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2016 (RP 30/2015 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. Ärendet har dessutom remitterats till andra fackutskott för utlåtande. 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av statsbudgeten för 2016 (RP 118/2015 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Utskottet har behandlat propositionerna gemensamt och ger ett gemensamt betänkande om dem. 
Budgetmotioner
I samband med propositionen/propositionerna har utskottet behandlat följande motioner BM 1-362/2015 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 
Utlåtanden
Enligt 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett fackutskott på eget initiativ lämna utlåtande om budgetpropositionen inom sitt behörighetsområde till finansutskottet inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet 
Följande utlåtanden har lämnats i ärenet: 
utrikesutskottet
UtUU 2/2015 rd
revisionsutskottet
ReUU 3/2015 rd
förvaltningsutskottet
FvUU 14/2015 rd
lagutskottet
LaUU 6/2015 rd
kommunikationsutskottet
KoUU 4/2015 rd
jord- och skogsbruksutskottet
JsUU 6/2015 rd
försvarsutskottet
FsUU 3/2015 rd
kulturutskottet
KuUU 3/2015 rd
social- och hälsovårdsutskottet
ShUU 3/2015 rd
ekonomiutskottet
EkUU 11/2015 rd
framtidsutskottet
FrUU 2/2015 rd
arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
AjUU 3/2015 rd
miljöutskottet
MiUU 7/2015 rd
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ALLMÄNNA MOTIVERING
Allmänt
Ekonomisk utveckling och sysselsättningsutsikter 
Finlands ekonomi befinner sig i ett exceptionellt svårt läge. De offentliga finanserna har under hela decenniet uppvisat underskott och så väntas det förbli till slutet av decenniet även om underskottet minskar tack vare omfattande anpassningsåtgärder. Också bruttonationalprodukten har minskat under flera års tid. Finansministeriet har beräknat en långsam ekonomisk tillväxt i år som nästa år ska förstärkas till 1,3 procent, men kommissionens tillväxtprognos för nästa år räknar med en ändå svagare tillväxt, endast 0,7 procent. Samtidigt beräknar kommissionen att tillväxten nästa år blir 2,0 procent i hela EU och 1,8 procent i euroområdet. En svagare ekonomisk utveckling än i Finland väntas nästa år bland EU-länderna bara i Grekland. 
Bakom Finlands svaga ekonomiskt läge finns flera orsaker som har samband med bland annat en svag efterfrågan på exportprodukter och en dålig konkurrenskraft, en strukturomvandling inom industrin och en kraftig minskning i handeln med Ryssland. De offentliga samfundens finansiella ställning belastas också av ökade utgifter på grund av att befolkningen åldras.  
Den svaga ekonomiska tillväxten har ökat arbetslösheten och särskilt långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten har ökat snabbt. Även allt fler unga högutbildade har blivit arbetslösa. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt som utgavs hösten 2015 beräknas antalet arbetslösa arbetssökande 2015 vara 355 000 medan motsvarande tal 2014 var cirka 325 700. År 2016 beräknas antalet arbetslösa arbetssökande stiga till 370 000. Enligt budgetpropositionen uppgår arbetslöshetstalet näta år till 9,4 procent, men exempelvis i arbets- och näringsministeriets prognos beräknas den stiga till 9,7 procent.  
Nästa års budgetproposition uppvisar ett underskott på 5,3 miljarder euro vilket täcks genom att ta mer lån. Statsskulden beräknas vara cirka 106 miljarder euro vid utgången av 2016, vilket är cirka 50 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Också skulden för de offentliga finanserna i sin helhet ökar och gränsen vid 60 procent överskrids 2015; skuldkriteriet bryts också från och med 2016.  
Den finanspolitiska strategin 
Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Enligt regeringsprogrammet ska arbetet med att återställa balansen i den offentliga ekonomin genast inledas. Skuldsättningen i förhållande till BNP ska brytas före utgången av valperioden och inga nya lån ska tas efter 2021. Regeringen har förpliktat sig att fatta beslut om de sparbeting som behövs för att täppa till hållbarhetsgapet och om strukturella reformer under regeringsperioden.  
Regeringen anpassar genast de offentliga finanserna genom att gallra i utgifterna, höja avgiftsintäkterna och omdirigera anslag. Målet är att stärka de offentliga finanserna med ungefär 4 miljarder euro netto enligt nivån 2019. Beräkningen av hållbarhetsgapet har minskat till ca 3,5 procent med beaktande av de här åtgärderna.  
Regeringen inleder samtidigt ett förändringsprogram för att nå de strategiska målen för regeringsperioden. För de här så kallade spetsprojekten reserveras 1 miljard euro de tre kommande åren. För underhåll av trafikleder avdelas 600 miljoner euro under en treårsperiod.  
Åtgärder som vidtas på längre sikt än valperioden syftar till spareffekter på ca 4 miljarder euro. För att försöka nå sparmålen kommer regeringen att gallra i kommunernas uppgifter (1 miljard euro) och reformera social- och hälsovårdstjänsterna (3 miljarder euro).  
Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har regeringens finanspolitiska riktlinjer principiellt ansetts gå i rätt riktning men samtidigt har det bedömts att besluten om besparingar och nedskärningar försvagar möjligheterna till tillväxt och stärker den negativa spiralen. Vid utfrågningen har det också gjorts bedömningar av strukturen på anpassningsåtgärderna och uttryckts oro bland annat för konsekvenserna av besparingarna för kvaliteten på utbildning och forskning.  
Utskottet hänvisar till sitt betänkande om plan för de offentliga finanserna (FiUB 6/2015 rd — SRR 1/2015 rd) och konstaterar också i detta sammanhang att regeringens åtgärder enligt utskottets åsikt utgör en plan utformad med eftertanke för att återställa balansen i ekonomin. Hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna gäller på lång sikt och dess andel av BNP kommer att växa om det inte genomförs stora reformer och utgiftsnedskärningar. På kort sikt är det därför motiverat att göra utgiftsneddragningar för att balansera upp de offentliga finanserna och på medellång sikt att införa den typen av omstruktureringar som dels höjer produktiviteten inom offentlig sektor, dels bromsar upp utgiftsökningen.  
Utskottet anser också att det är korrekt att genomförandet av anpassningsåtgärderna inleds omedelbart, för det finns inte någon betydande ekonomisk tillväxt inom synhåll. Dessutom försagas försörjningskvoten i vårt land exceptionellt kraftigt på grund av befolkningens åldrande vilket leder till ökat tryck på de offentliga finanserna. Också EU:s finanspolitiska regler kräver anpassning eftersom underskottet i de offentliga finanserna får vara högst 3 procent i relation till bruttonationalprodukten. Enligt finansministeriets prognos från september räcker regeringens anpassningsåtgärder för 2016 fullt ut genomförda till för att minska de offentliga samfundens underskott under 3 procent 2016. Som ovan har konstaterats överskrider de offentliga samfundens skuld i år referensvärdet på 60 procent, men enbart det leder inte till att inleda ett förfarande för att få ner ett alltför stort underskott. Även om skuldkvoten för de offentliga finanserna växer är den fortfarande under EU:s medelvärde. 
Budgeten för 2016 
Verkställandet av anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet inleds genast i budgeten för nästa år och de får ett brett genomslag i olika förvaltningsområden. De största besparingarna gäller bland annat undervisning, (-150 mn euro, inkl. småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, andra stadiet och högskoleutbildning), stöd till näringslivet (-80 mn euro), indexförhöjningar (-70 mn euro) och utvecklingssamarbete (-200 mn euro). Då man dessutom beaktar de sparbeslut som fattades redan under föregående valperiod är minskningen av anslag i många fall ytterst kännbar och besparingarna syns i ämbetsverkens och olika parters verksamhet och i de enskilda medborgarnas liv.  
Utskottet anser att nedskärningarna är motiverade för att balansera de offentliga finanserna, men konstaterar att de försvagar den ekonomisk tillväxten på kort sikt. Därför är det av yttersta vikt att se till att nedskärningarna och sparbetingen inte försvagar den ekonomiska tillväxten och den ekonomiska aktiviteten alltför mycket utan att de bidrar till att stödja förutsättningarna för tillväxt på lång sikt och ökar förtroendet för en ekonomisk återhämtning. Utskottet anser att det också är viktigt att följa sparbeslutens och avgiftshöjningarnas kumulativa effekter eftersom deras sammantagna effekter kan vara anmärkningsvärt stora särskilt för hushåll i svagare ställning. För garanterad effektivitet och rättvisa är det mycket viktigt att regeringen bevakar konsekvenserna av besluten och i förekommande fall är beredd att omvärdera sparbesluten och disponeringen av anslagen. 
Utskottet behandlar detaljerna i budgeten nedan i samband med separata huvudtitlar men lyfter i detta sammanhang fram sin oro över hur de omfattande nedskärningarna i utbildning och forskning på längre sikt påverkar kompetensnivån. Utskottet vill betona att Finlands välstånd och framgång baserar sig på hög bildning, yrkesskicklighet och utbildning vars grund inte får raseras ens när ekonomin är trängd. Sparbetingen måste därför verkställas med omsorg och med stöd av sakkunskap. Utskottet hänvisar till huvudtitel 29 nedan.  
Utskottet framhåller också främjande av inhemska investeringar, nedmontering av flitfällor och att det måste vara lockande att arbeta och lönsamt att sysselsätta. De minskade anslagen måste riktas in med hänsyn framför allt till stödens och åtgärdernas genomslag. Utskottet hänvisar också till moment 32.30.51 nedan och fäster uppmärksamhet vid att Finland 2014 använde cirka 5 522 miljoner euro för passivutgifter förorsakade av arbetslöshet (utkomstskydd för arbetslösa och bostadsbidrag och försörjning som betalas på grund av arbetslöshet) men för aktiveringsåtgärder under arbets- och näringsministeriets huvudtitel användes bara ungefär 550 miljoner euro, det vill säga en tiondel av passivstödet.  
Utskottet vill betona att utöver sparbesluten måste det genomföras sådana strukturella reformer som ger bestående kostnadsbesparingar. Det är mycket viktigt att reformen av arbetspensionssystemet har godkänts ShUB 5/2015 rd — RP 16/2015 rd); det främjar längre arbetskarriärer och bättre ekonomisk hållbarhet för arbetspensionssystemet. Det är också betydelsefullt att vi har överenskommelser om de centrala riktlinjerna för vård- och självstyrelsereformen. Utskottet anser det vara viktigt att de strukturella reformerna fortsätter och att anpassningsåtgärderna så väl som möjligt kopplas till de strukturella reformerna för att de ska ligga i linje med de långsiktiga målen för de offentliga finanserna.  
Det är också angeläget att de åtgärder för att stärka kommunekonomin som planeras i regeringsprogrammet preciseras och att åläggandena minskas. Med avseende på kommunekonomins stabilitet är det också betydelsefullt att planen för de offentliga finanserna uppställer mål för kommunsektorns finansiella ställning samt en utgiftsgräns för åren 2016—2019. Det är samtidigt angeläget att kommunerna själva genomför strategiska reformer, förbättrar sin produktivitet och satsar på en aktiv näringsverksamhet samt på att förbättra kommunernas vitalitet.  
Utöver att anpassa ekonomin och genomföra strukturella reformer vill regeringen förbättra Finlands konkurrenskraft jämte åtgärder som har behandlats i statsrådets meddelande som lämnades till riksdagen den 28 september 2015 (SRM 2/2015 rd). Beredningen av ärendet pågår fortfarande och utskottet tar inte i detta sammanhang ställning till innehållet i det så kallade konkurrenskraftspaketet. Utskottet lyfter i varje fall fram att det är viktigt med insatser för att hjälpa företagen att hävda sig i den internationella konkurrensen, eftersom det dåliga läget inom exporten är en av de viktigaste faktorerna bakom den svaga ekonomiska utvecklingen.  
Finansutskottets ändringar 
Finansutskottet har ökat budgeten med cirka 40 miljoner euro som avsätts för åtgärder som främjar bland annat utbildning, rättssäkerhet, inre säkerhet, miljö och näringspolitik, export och internationalisering. Anslagsökningarna riktas bland annat till förbättring av kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete, bidrag för internationalisering samt verksamheten inom Gränsbevakningsväsendet, den lokala polisen, skyddspolisen och domstolarna. Efter ändringarna uppgår anslagen i budgeten till 54,4 miljarder euro.  
UTSKOTTETS DETALJMOTIVERING
Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Utrikesförvaltningen
01.
Utrikesförvaltningens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Regeringen föreslår ett anslag på totalt 1 048 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde, alltså ca 163 miljoner euro mindre än 2015. De största nedskärningarna görs i anslagen för utvecklingssamarbete.  
Omkostnaderna för utrikesförvaltningen föreslås bli ca 226,2 miljoner euro, varav mer än hälften ska användas för omkostnaderna för de 88 beskickningarna. I enlighet med regeringsprogrammet koncentreras utrikesförvaltningens resurser till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse ur Finlands perspektiv växer. Målet är också att inga beskickningar stängs den här valperioden. 
Utskottet anser att ett eget nätverk av beskickningar är mycket viktigt för Finland. Den internationella omvärlden genomgår stora förändringar, vilket väsentligt inverkar på utrikes- och säkerhetspolitiken. En flexibel och ändamålsenlig utrikesförvaltning innehar en nyckelroll när det gäller att säkra våra yttre förbindelser. Vidare vill utskottet understryka vikten av att driva våra handelspolitiska intressen. I ekonomiskt hänseende bör vi enligt regeringsprogrammet inom ramen för de yttre förbindelserna kunna fokusera på exportfrämjande, framför allt att små och medelstora företag ska internationaliseras och att vi ska få investeringar till Finland.  
Beskickningarna har drabbats av svåra nedskärningar på senare år. Under 2011—2015 stängdes sammanlagt 13 beskickningar och bara två nya små verksamhetsställen öppnades. Dessutom siktar man på kostnadseffektivitet genom att se över och centralisera funktioner. Det pågår bland annat ett projekt om Finlands representation, dess sätt och modeller (TAMA-projektet), som syftar till att förenkla beskickningarnas förvaltning, stärka exportfrämjandet och mer flexibelt organisera de lagfästa tjänsterna för medborgare. I utvecklingsarbetet beaktas också det nordiska samarbetet, Europeiska utrikestjänsten och handlingsmodellen Team Finland.  
Utskottet menar att det finns ett behov att undersöka om nätverket av beskickningar behöver utvecklas och att försöka hitta nya kostnadseffektiva handlingsmodeller. På grund av upprepade utgiftsneddragningar finns det snart inga sätt att spara längre enligt dagens handlingsmodeller.  
Utskottet noterar att anslaget för utrikesförvaltningen och i synnerhet för beskickningarna är mycket knapphändigt. En bidragande faktor är att förändringarna i den internationella omvärlden gör att kostnaderna för informationssäkerhet och säkerhet över lag ökar samtidigt som det anslag som används utanför euroområdet får mindre genomslagskraft när valutakursen försvagas. I dagens statsfinansiella läge anser utskottet att det behöver understrykas att en granskning av hur beskickningsnätverket är uppbyggt bör sätta närvarons relevans i proportion till kostnaderna och säkerhetsriskerna. 
Utskottet ökar momentet med 230 000 euro för information kring invandring och hänvisar till kapitel 26.40 i betänkandet, där frågan tas upp. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 226 439 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
30.
Internationellt utvecklingssamarbete
66.
Egentligt utvecklingssamarbete
(reservationsanslag 3 år)
Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas 2016 uppgå till totalt 809,4 miljoner euro. Enligt den senaste beräkningen motsvarar detta cirka 0,38 procent av bruttonationalinkomsten. Siffran enligt utbetalningarna var 0,6 procent 2014. Regeringens mål på längre sikt är att höja utvecklingssamarbetsanslagen till FN:s mål på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, även om finansieringen kommer att bli föremål för sparåtgärder under valperioden. 
Som ett led i åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna föreslås anslagen för utvecklingssamarbete minska med sammanlagt cirka 200 miljoner euro. På momentet för egentligt utvecklingssamarbete föreslås totalt 498 miljoner euro, alltså cirka 300 miljoner euro mindre än 2015. Samtidigt ändras hjälp i form av anslag på 130 miljoner euro till finansinvestering (se moment 24.30.89), som inte räknas med i ramarna för statsfinanserna. Inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter styrs inte längre till utvecklingssamarbetet från och med 2016.  
De största nedskärningarna i euro gäller multilateralt samarbete. Det allmänna stödet, som är mindre än tidigare, föreslås gå till FN:s jämställdhetsorganisation (UN Women), befolkningsfond (UNFPA) och barnfond (Unicef). Utskottet framhåller att finansieringen av FN:s miljöprogram (UNEP) och utvecklingsprogram (UNDP) behöver fortsätta i någon form 2016. Det allmänna stödet till andra FN-organisationer som WHO, FAO och ILO kommer att falla bort helt. Nedskärningarna i utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är också stora, och allt anknytande samarbete minskar.  
Utskottet påpekar att det humanitära läget i världen är exceptionellt dåligt. Bland annat flyktingkrisen kräver satsningar på flyktingläger i krisområden och närliggande områden. I det humanitära biståndet föreslås en nedskärning (-4,8 miljoner euro) som sammantaget sett är liten, och det här biståndets relativa andel av vår budget för utvecklingssamarbete blir större. Men behovet av humanitärt bistånd har över lag ökat betydligt. Anslagen för utvecklingssamarbete i krisområden i allmänhet, både ursprungsländer och transitländer, kan påverka orsakerna till migrationen och motverka flyktingströmmar i världen.  
Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid stödet till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete. För ändamålet föreslås 65 miljoner euro, alltså 49 miljoner euro mindre än för 2015. Frivilligorganisationerna utför ett betydelsefullt arbete och sysselsätter också hundratals personer. Utskottet ser det som beklagligt att organisationerna till följd av den plötsliga anslagsnedskärningen snabbt tvingas anpassa sin verksamhet. Följden blir att projekt avbryts, anställda sägs upp och många små organisationer upphör med sin verksamhet. Utskottet ser det som viktigt att ministeriet undersöker möjligheterna att utöka stödet till frivilligorganisationerna genom överföringar inom momentet. Frivilligorganisationernas expertis bör också om möjligt nyttiggöras i projektberedningen och genomförandet av övrigt utvecklingssamarbete. I likhet med ministeriet uppmanar utskottet frivilligorganisationerna att utveckla sitt samarbete med bland annat privata sektorn och att skapa nya former av samarbete och partnerskap med företag. Användningen av utvecklingsinstrumenten behöver också ändras så att olika aktörer bättre kan söka finansiering tillsammans, till exempel i form av sammanslutningar bildade av företag, organisationer, läroinrättningar och kommuner.  
Enligt utredning har avgiftstaket för Europeiska utvecklingsfonden (EUF) 2017 stigit jämfört med vad som planerats tidigare. Det beror på att EU ska inrätta en ny fond för Afrika, dit medel från EUF ska överföras. Finlands EUF-finansering för ramperioden är därför underbudgeterad. Finland kommer att ta upp finansieringsandelarna i den behöriga EU-arbetsgruppen, men det är ändå möjligt att tilläggsanslag måste föreslås i en tilläggsbudget redan 2016. 
När anslagen för utvecklingsarbete minskar bör det arbete som utförs med hjälp av dem vara effektivare är tidigare, påpekar utskottet. Mätningen av resultaten måste ytterligare förbättras och nolltolerans måste fortfarande gälla för missbruk. Misstankar om missbruk har årligen gällt ungefär 1—2 promille av medlen. 
89.
Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet
(reservationsanslag 3 år)
På momentet föreslås 140 miljoner euro i anslag, varav 130 miljoner euro är avsett för Finnfunds finansinvesteringar i enlighet med kriterierna för det offentliga utvecklingssamarbetet (ODA), och 10 miljoner euro för finansieringen av kapitalet i Inter-American Investment Corporation. I anslaget ingår 130 miljoner euro i ny finansering och 10 miljoner euro överförs från moment 24.10.88 (Höjning av Finnfunds kapital). Finansinvesteringar räknas inte med i ramarna för statsfinanserna. 
Finnfund är en utvecklingsfinansiär som ägs av finska staten och har som mål att minska fattigdom. Fonden finansierar företagsinvesteringar i utvecklingsländer. Projekten genomförs enligt de mål som utrikesministeriet ställt upp. Tre fjärdedelar av investeringarna görs i fattiga länder och en del projekt genomförs också i sårbara stater. Finnfund har årligen beslutat om investeringar omfattande mer än 100 miljoner euro, men det har inte tillgodosett efterfrågan på investeringsprojekt. Sedan 1980 har staten investerat ungefär 165 miljoner euro i Finnfund. Kapitalet har vuxit till mer än 250 miljoner euro, som har investerats i nya projekt med utvecklingseffekter.  
Det är enligt utskottet motiverat att höja kapitalet i Finnfund. Det hållbaraste sättet att eliminera fattigdom är att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. När samhället utvecklas kan människorna hitta jobb i sina hemländer, vilket bidrar till stabilitet och välstånd i världen. Eftersom anslagen för egentligt utvecklingssamarbete minskar ser utskottet det som viktigt att Finnfund i sina projekt drar nytta av frivilligorganisationernas expertis i möjligaste mån. 
Huvudtitel 25
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Anslagsnivån inom justitieministeriets förvaltningsområde förbättras något jämfört med innevarande år, eftersom den inre säkerheten och rättsvården i enlighet med regeringsprogrammet får mer resurser; av dessa riktas 17,5 miljoner euro på årsnivå till justitieministeriets förvaltningsområde. Dessutom höjs justitieministeriets anslag i den kompletterande budgetpropositionen (RP 118/2015 rd) med samma belopp,17,5 miljoner euro, som i huvudsak (10,7 miljoner euro) går till rättshjälp för asylsökande och behandlingen av besvär som gäller asylansökningar. 
Utskottet välkomnar också att det görs en tydlig extra satsning på utvecklandet av informationssystemen inom förvaltningsområdet nästa år (sammanlagt 17,96 miljoner euro). Meningen är att de allmänna domstolarnas och åklagarväsendets datasystem AIPA delvis ska tas i bruk redan i slutet av 2016 och nu inleds ett motsvarande projekt också inom förvaltningsdomstolarna. Anslag har också reserverats för Brottspåföljdsmyndighetens utvecklings- och klientdatasystem. Det här är nödvändigt för att genomföra projekt som syftar till effektivare funktioner och arbetssätt.  
Utskottet anser att det är viktigt att det finns medel för dessa projekt också senare så att reformerna fortskrider som planerat.  
Mot slutet av ramperioden försämras anslagssituationen klart, eftersom finansieringsnivån inom förvaltningsområdet kommer att sjunka med över 30 miljoner euro jämfört med detta år fram till 2019.  
När resurserna minskar är det ytterst viktigt att beredningen och verkställigheten av reformprogrammet för rättsvården för åren 2013—2025 framskrider. Programmet innehåller ett stort antal åtgärdsförslag som till viss del redan har genomförts eller börjat beredas.  
Utskottet understryker vikten av att reformprogrammet genomförs målmedvetet och anser att det är nödvändigt att nå kostnadsbesparingar genom reformerna, dock utan att rättssäkerheten äventyras. För att säkerställa en fungerande rättssäkerhet av hög kvalitet är det ytterst viktigt att kunna konkretisera de kostnadssparande effekterna av ändringarna redan i slutet av ramperioden då resurserna minskar jämfört med nivån i dag.  
10.
Domstolar och rättshjälp
Finansieringen av domstolsverket har redan länge varit ansträngd. Problemet med de krympande resurserna har varit extra besvärligt av den anledningen att finansieringen har minskat i klart snabbare takt än den lagstiftning som styr verksamheten har reviderats. På grund av de knappa resurserna har i synnerhet domstolarna i huvudstadsregionen varit överbelastade och man har konstant inrättat visstidstjänster med hjälp av tillfällig budgetfinansiering. Också riksdagen anvisade under den senaste valperioden extra resurser för att underlätta situationen vid de domstolar där arbetsbördan var svårast. De tillfälliga tjänsterna har i sig varit nödvändiga men å andra sidan är de problematiska med tanke på domstolarnas verksamhet och oberoende ställning.  
Utskottet betonar betydelsen av domstolarnas basfinansiering som bör vara på en sådan nivå i förhållande till uppgifterna att domstolarna kan sköta de uppgifter som följer av grundlagen och av internationella förpliktelser på behörigt sätt. Finansieringen och uppgifterna ska också vara på en sådan nivå att det inte år efter år behövs tillfällig personal för att sköta de grundläggande uppgifterna.  
Utskottet framhåller särskilt de lägre rättsinstansernas resurser och kompetens, eftersom kvaliteten på deras arbete har direkta återverkningar på rättssäkerheten och arbetsmängden vid fullföljdsdomstolarna. Satsningar på de lägre rättsinstanserna försnabbar den totala handläggningstiden av ärendena och ger besparingar i fullföljdsdomstolarna, menar utskottet.  
Utskottet anser att det är bra att man försöker minska domstolarnas utgifter genom att utvidga förfarandet med tillstånd till fortsatt handläggning. Den reform som trädde i kraft den 1 oktober 2015 (LaUB 24/2014 rd — RP 246/2014 rd) betyder att det nu krävs tillstånd i fråga om en allt större del av de mål och ärenden som kommer till hovrätten. Detta har bedömts minska arbetsmängden vid ändringssökandet och medföra en besparing på 2 miljoner euro per år vilket redan har beaktats som avdrag i budgetpropositionen för nästa år.  
Under utskottets sakkunnigutfrågning konstaterades det emellertid att så stora besparingar inte kan nås ännu 2016, utan besparingarna uppskattas till cirka 0,7 miljoner euro nästa år. Enligt utredning till utskottet har man också överskattat spareffekterna av utvidgningen av omprövningsförfarandet vid förvaltningsdomstolarna.  
Utskottet anser att det är viktigt att man följer genomförandet av reformerna och anslagsbehovet vid domstolarna och vid behov bedömer resurserna på nytt. När resurserna blir allt knappare är det också viktigt att de ekonomiska konsekvenserna av reformerna bedöms så att spareffekterna kan uppnås i praktiken.  
En av regeringens prioriteringar under den förra valperioden var bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi och det anvisades årligen ett tilläggsanslag för verksamheten. Extra resurser beviljas för bekämpning av grå ekonomi också nästa år, men de riktas enbart till polisen och åklagarväsendet medan den tilläggsfinansiering som beviljats domstolsverket och utsökningsväsendet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi (sammanlagt 2,9 miljoner euro) upphör.  
Utskottet anser att detta är beklagligt, eftersom det lätt kan gå så att ärendena anhopas i domstolarna och vid utsökningen när resurserna styrs bara till behandlingskedjans början så att den nytta man fått där går förlorad. 
Utskottet välkomnar att Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen i den kompletterande budgetpropositionen har beviljats extra resurser (7,7 miljoner euro) för behandling av besvär som gäller asylansökningar. Utskottet anser att det är viktigt att man följer upp resurserna och samtidigt försöker utveckla rutiner som gör processen snabbare och smidigare. 
Det är också motiverat att man reformerar tingsrättsnätverket för att säkerställa tillgången till rättsskydd och en god kvalitet i rättskipningen även på lång sikt. Det är ändamålsenligt att sammanföra tingsrätterna till större administrativa helheter för att hejda kostnadsökningen och få till stånd en jämnare fördelning av arbetet och resurserna. 
03.
Omkostnader för övriga domstolar
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro till de mest överbelastade domstolarna. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 262 764 000 euro.  
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
(Stycke 4 som i RP 118/2015 rd) 
20.
Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
01.
Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utsökningsväsendets anslag höjs med 5,4 miljoner euro för utgifter som föranleds av IKT-projektet inom utsökningsväsendets strukturreform (URA). Syftet med reformen är att ändra arbetsgången och organisationen samt utveckla IKT så att utsökningsväsendets omkostnader minskar från och med 2020.  
Anslagen för utsökning är i övrigt på ungefär samma nivå 2016 som i år, men utsökningsväsendet har inte längre beviljats extra resurser för bekämpning av grå ekonomi. Enligt utredning till utskottet har det bedömts att det uteblivna anslaget på 1,3 miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi minskar beloppet av influtna medel från utsökningen med cirka 10 miljoner euro, vilket minskar det belopp som inflyter till staten med cirka 4,5 miljoner euro. Eftersom poliserna och åklagarna samtidigt har beviljats extra resurser för bekämpning av grå ekonomi finns det risk för att ärendena anhopas i slutet av behandlingskedjan.  
Utskottet ökar momentet med 1 300 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 110 922 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
40.
Verkställighet av straff
Brottspåföljdsmyndighetens ekonomi har sedan 2005 anpassats närmast genom att minska antalet årsverken. Det produktivitetsprogram som genomfördes 2005—2011 och den ekonomiska anpassningsplanen för 2012–2016 leder till att personalen minskar med sammanlagt 506 årsverken, vilket är 16 % av Brottspåföljdsmyndighetens personal.  
Enligt planen för de offentliga finanserna (SRR 1/2015 rd) minskas Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader med ytterligare 8—10 miljoner euro. Det har emellertid konstaterats att så stora nedskärningar leder till färre anstalter och till en alltför stor minskning av antalet fångplatser. Därför har regeringen efter att rambeslutet utfärdades bestämt att inga fängelser ska dras in under regeringsperioden och att behovet av tilläggsanslag ska beaktas i nästa rambeslut för statsfinanserna, dvs. det som gäller 2017—2020.  
Utskottet anser att detta är ett mycket bra beslut, eftersom det skapar förutsättningar för att utveckla verksamheten på lång sikt. Utskottet betonar att man utöver fängelsesäkerheten också måste sörja för den verksamhet som förutsätts i fängelselagen. Enligt inkommen utredning är den nuvarande situationen oroväckande, eftersom Brottspåföljdsmyndigheten på grund av personalminskningarna inte kan tillgodose den rätt att delta i verksamhet utanför cellen som föreskrivs i fängelselagen. Också Europeiska kommittén mot tortyr och riksdagens justitieombudsman har fäst uppmärksamhet vid detta.  
Utskottet anser också att det är viktigt att tillräckliga resurser anvisas för iståndsättning av fängelserna och att bland annat den grundliga reparationen av Pelso fängelse genomförs enligt tidtabellen.  
Utskottet välkomnar att den länge planerade överföringen av ansvaret för att ordna och finansiera hälso- och sjukvården för fångar till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde blir av från och med ingången av 2016 (ShUB 10/2015 rd — RP 49/2015 rd). Då kan man i högre grad stöda sig på samhällets normaltjänster och säkerställa att servicen fortsätter också efter frigivningen. 
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Polisväsendet
01.
Polisväsendets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Från momentet har överförts 19,006 miljoner euro av skyddspolisens omkostnader till skyddspolisens nya omkostnadsmoment (mom. 26.10.02) vilket innebär att momentets anslag på 729,191 miljoner euro är 14,02 miljoner euro större än motsvarande omkostnader 2015. Under momentet beaktas som ökning bland annat en andel på 17,953 miljoner euro av ett tilläggsanslag på sammanlagt 28,5 miljoner euro för inre säkerhet på inrikesministeriets förvaltningsområde. Utskottet anser sammantaget att förslagen till tilläggsanslag för inre säkerhet är ytterst behövliga och konstaterar att myndigheterna bör ha realistiska möjligheter att handha sina uppgifter. 
Antalet polismän beräknas i och med kompletteringspropositionen sjunka något jämfört med tidigare år. Men antalet är ändå klart större än vad som beräknades i oktober 2015. Utskottet konstaterar att den föreslagna anslagshöjningen och samtidigt antalet polismän väsentligen påverkas av det ökade antalet asylsökande. Ytterligare resurser tilldelas bland annat polisens inledande registrering, utredning, lönekostnader för avvisning eller utvisning och anskaffning av apparatur. För att minimera de totala kostnaderna ser utskottet det som behövligt att hela asylprocessen har tillräckliga resurser och fungerar effektivt. Men samtidigt måste en tillräcklig nivå på säkerheten absolut bevaras i fråga om polisens övriga uppgifter. 
Det är ytterst positivt, menar utskottet, att regeringen beslutade om en fortsättning på den särskilda finansieringen av polisens bekämpning av svart ekonomi med 6,4 miljoner euro 2016. Effektiviseringspengarna har haft en avsevärd betydelse för polisens kapacitet. Summan är cirka 20 procent av polisens årliga totalkostnader för bekämpning av ekonomisk brottslighet och den svarta sektorn, och tack vare den kan ca 80 brottsutredare fortsätta sitt arbete. Utskottet understryker att satsningar på att bekämpa ekonomisk brottslighet och den svarta sektorn är lönsamt med avseende på statens finanser. Åren 2012—2014 har polisen fått i sin besittning egendom till ett värde på sammanlagt 123,9 miljoner euro vilket motsvarar cirka 95 000 euro per årsverke då kostnaden för ett årsverke är cirka 65 000 euro. Därför finner utskottet det behövligt att finansieringen fortsätter hela ramperioden ut. 
Utskottet ökar momentet med 300 000 euro till lokalt polisarbete för att sköta uppgifter som förorsakas av det ökade antalet asylsökande. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 729 491 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
02.
Skyddspolisens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 23,419 miljoner euro. Skyddspolisen blir ett eget ämbetsverk i början av 2016. Momentet är således nytt. 
Inom de sektorer som hör till skyddspolisens ansvarsområde sker det ytterst snabbt betydande omställningar. Miljön för bekämpningen av terrorism kräver uppenbart mer arbete och arbetskraft. Allt fler i Finland bosatta personer har kopplingar till terroristnätverk. Men enligt utredning till utskottet utgörs det största hotet fortfarande av ensamma aktörer.  
Utskottet konstaterar att också spänningar mellan politiska, religiösa och etniska grupper i fortsättningen får större återverkningar i Finland. Konflikter mellan olika grupper kan ta sig uttryck i ökat våld. Dessutom kan den kraftiga ökningen av asylsökande och eventuella oönskade verkningar som kan leda till avståndstagande från invandring bli en grogrund för främlingsfientliga rörelser. 
Utskottet anser att trots anslagsökningen är skyddspolisens resurser också utan den förändrade omvärlden ganska knappa och betonar att skyddspolisens beredskap för att bekämpa terrorism och följa upp extremiströrelser snabb bör utvecklas i proportion till de hot som kan drabba landet. Utvecklingen av terrorismbekämpningen kräver skyndsamma åtgärder för att hoten ska kunna upptäckas och bli föremål för förebyggande åtgärder. Likaså bör tillgången till aktuella hotbedömningar ombesörjas liksom också att lagstiftningen är tidsenlig. 
Utskottet ökar momentet med 500 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 23 919 000 euro. 
20.
Gränsbevakningsväsendet
01.
Gränsbevakningsväsendets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 233,41 miljoner euro, alltså 3,597 miljoner euro mer än för 2015. 
Utskottet välkomnar att anslaget föreslås bli höjt på grund av omställningarna i omvärlden. Gränsbevakningsväsendets uppgifter ökar genom att antalet asylsökande växer och dessutom påverkas verksamheten av läget i Ryssland och Östersjöområdet. Utskottet framhåller att det är angeläget för Finland att bevara en trovärdig och självständig bevakning både vid de yttre och inre gränserna. I det aktuella läget är det också av vikt att ha inflytande på utvecklingen av EU:s integrerade gränssäkerhetssystem och havspolitiken. 
För att svara mot det förändrade säkerhetsläget har Gränsbevakningsväsendet effektiviserat övervakningen av utlänningar vid de inre gränserna tillsammans med andra myndigheter. Genom effektiviserad bevakning har man bland annat iakttagit och undersökt brottsmisstankar som anknyter till olaglig invandring och människohandel. Enligt utredning till utskottet är Gränsbevakningsväsendets behov av anslag i fråga om den effektiviserade övervakningen av utlänningar ungefär 3 miljoner euro högre än det föreslagna. Gränsbevakningsväsendet har också beredskap att återinföra kontroller vid de inre gränserna på kort varsel. Men att återinföra kontrollerna minskar inte antalet asylsökande eftersom en ansökan om asyl som riktats till en myndighet alltid inleder en asylprocess. Däremot skulle kostnaderna öka med cirka 2,5 euro per månad. 
Vidare påpekar utskottet att betydelsen av Gränsbevakningsväsendets resurser för att upprätthålla krisberedskap särskilt vid östgränsen alltid har varit viktig. Verksamhetens fokus bör fortsättningsvis ligga på östgränsen och även bevakningen av den ska stärkas 2016. Men samtidigt bör det konstateras att på lång sikt och med beaktande av riktlinjen för ramperioden kommer patrulleringen vid östgränsen från 2007 till 2018 att minska med över 40 procent. Det försvagar särskilt förmågan hos gränsbevakningarna i Lappland, Kajanaland och norra Karelen att hantera plötsliga förändringar i gränsläget. 
70.
Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster
(reservationsanslag 5 år)
Utskottet ser positivt på att den marina säkerheten kan förbättras genom förnyelse av Gränsbevakningsväsendets luftfarkostflotta och anskaffning av en multifunktionell tjänstebåt. År 2016 tas dessutom två nya sjöräddningshelikoptrar av typen Super Puma i bruk. Vidare upprustas och modifieras tre gamla Super Puma-maskiner. Enligt utredning till utskottet har Gränsbevakningsväsendet beredskap att i enlighet med regeringsprogrammet ta ledningsansvar för miljöolyckor till havs i början av 2017 
Utskottet vill ändå lyfta fram att Gränsbevakningsväsendets två spaningsplan av typ Dornier bör få nya orienterings- och radiosystem under 2016, men finansieringen (1,25 miljoner euro) är ordnad bara för ett plan. Behovet av förnyelse beror på att principerna för användning av Europas luftrum och kraven på luftfarkosters orienteringssystem förenhetligas. Utskottet ser det som nödvändigt att systemen för bägge planen uppdateras enligt kraven så att de kan användas också 2017.  
Utskottet ökar momentet med 1 250 000 euro för att förnya orienterings- och radiosystemet för ett spaningsplan av typ Dornier. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 15 960 000 euro. 
(Stycke 2–4 som i RP 30/2015 rd) 
30.
Räddningsväsendet och nödcentralerna
02.
Nödcentralsverkets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 52,795 miljoner euro, alltså 2,795 miljoner euro mindre än för 2015. I 2015 års fjärde tilläggsbudget anvisades dessutom 1,6 miljoner euro för att trygga idrifttagningen av det nya informationssystemet för nödcentraler (Erica), vilket också inverkar positivt på nivån på 2016 års verksamhet. 
Nödcentralsverket slutförde i slutet av 2014 en omfattande strukturreform där den riksomfattande nödcentralsverksamheten organiserades i sex nödcentraler i stället för 15 som tidigare. Som reformens sista skede introduceras systemet Erica som möjliggör en nätverksbaserad nödcentralsverksamhet. På så sätt kan man reagera bättre på arbetstoppar och störningar. Dessutom kommer samarbetet mellan nödcentralerna och mellan myndigheternas lednings- och lägescentraler att underlättas. Målet är att systemet är i bruk i alla nödcentraler i april 2017. 
Utskottet konstaterar att särskilt genomförandet av Erica-systemet innanför myndigheternas säkerhetsnätverk (TUVE) har krävt betydligt mer tid för planering och genomförande än vad som beräknades när leveransavtalet ingicks 2011. Utskottet anser att den information som har getts om orsakerna till att projektets schemaläggning fördröjts och kostnaderna ökat är motiverade. Ändå anser utskottet allmänt taget att allvarlig uppmärksamhet bör fästas vid statens IKT-utgifter samt projektledning och förseningar och att statens projektkompetens måste säkerställas på alla nivåer för att minimera kostnaderna. 
Utskottet konstaterar att de omkostnader som framställs för Nödcentralsverket är relativt små vilket enligt utredning försvårar verksamheten och rentav kan leda till personalminskning. Därför är det nödvändigt att staten med omsorg följer upp hur Nödcentralsverkets omkostnader räcker till och säkerställer att medborgare och myndigheter har tillgång till ostörda nödcentralstjänster.  
40.
Invandring
Budgetpropositionen baserar sig på en bedömning enligt vilken Finland får cirka 30 000 asylsökande 2015 och 15 000 asylsökande 2016. Den snabbt ökande mängden asylsökande ställer Finland inför stora utmaningar, och att svara på dem kräver målmedvetna, genomslagskraftiga och effektivt genomförda åtgärder inom snart sagt alla politiksektorer. 
Utskottet välkomnar att man har reagerat snabbt på den nya situationen genom tilläggsbudgetar och myndigheternas beredskap allmänt taget har effektiviserats. En snabb beslutsprocess av god kvalitet i asylärenden är det mest kostnadseffektiva och humana sättet att bemöta den aktuella anhopningen av ansökningar. Genom tilläggsresurserna är det meningen att vi sommaren 2016 ska nå den handläggningstid på 6 månader för asylansökningar som krävs i asyldirektivet. Handläggningen kan ytterligare förkortas till 1—2 månader. 
Utskottet understryker att för att processerna kring asylbesluten ska få medborgarnas allmänna acceptans bör de vara tydliga, rättvisa och transparenta. Bland de sökande måste det gå att på goda grunder identifiera de personer som faktiskt behöver hjälp, och ogrundade ansökningar måste snabbt gå att avslå. Också polisen måste ha tillräckliga resurser för snabbt återsändande. Likaså bör systemet med frivillig återresa fortfarande vara lätt tillgängligt; det blir fördelaktigare för de offentliga finanserna. 
Utskottet ser det allmänt taget som nödvändigt att den okontrollerade ankomsten av asylsökande fås under kontroll. Finlands attraktionsfaktorer får inte vara på en högre nivå än andra motsvarande länder. Dessutom finns det skäl att bland annat överväga om mängden personer som utan grund ansöker om asyl kunde minskas genom allmän information om förhållandena i Finland och om förutsättningarna för att få asyl. Den typen av information bör vara exakt riktad till målgruppen och lätt att komma över och förstå. 
Utskottet vill också lyfta fram att behovet av mottagningskapacitet snabbt har ökat och att en del privata företag har utvecklat affärsverksamhet kring det. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Migrationsverket i det kritiska inledningsskedet överhuvudtaget har förmått inrätta tillräckligt med förläggningar och positivt är också att avtalen med privata aktörer är relativt kortvariga. Men i fortsättningen måste upphandlingsprocessen ägnas större uppmärksamhet för att kostnaderna också i detta avseende ska kunna minimeras och för att det ska kunna säkerställas att den privata verksamheten motsvarar uppställda kvalitetskrav.  
Utskottet konstaterar ytterligare att med tanke på kostnaderna är det viktigast hur vi kan integrera de personer som har beviljats asyl. Således får inte heller mottagningsskedet bli blott och bart en förvaring, utan aktiva integrationsåtgärder bör inledas redan i förläggningarna. Det förebygger också andra problem som följer på sysslolöshet. 
Huvudtitel 27
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Militärt försvar
Regeringen föreslår ett anslag på totalt 2 886 miljarder euro för försvarsministeriets förvaltningsområde, alltså ca 227 miljoner euro mer än 2015. Ökningen beror huvudsakligen på att cirka 129 miljoner euro av utgifterna för materielupphandling har senarelagts från åren 2013—2015. Förvaltningsområdets utgifter uppskattas uppgå till sammanlagt 1,37 procent av bruttonationalprodukten. 
Försvarsförvaltningen genomförde 2012—2014 en omfattande försvarsreform vars mål var att säkerställa Finlands försvarsförmåga och få till stånd bestående kostnadsbesparingar. Genom reformen anpassades försvarsmakten till de krympande åldersklasserna och det ökande kostnadstrycket. 
Utskottet noterar med tillfredsställelse att försvarsmakten har förmått återställa 2015 års verksamhetsnivå (repetitionsövningar, terrängdygn, flygtimmar och fartygsdygn) till den nivå som förutsätts för att producera uppgifter enligt reformen och prestationsdugliga trupper. Den här nivån kan enligt utredning till utskottet bevaras också 2016. 
Utskottet välkomnar också att medlen för anskaffningar av försvarsmateriel i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens rapport har gått att utöka med 50 miljoner euro. Dessutom har en föregripande justering av pris- och kostnadsnivån på 1,5 procent gjorts i utgifterna, vilket innebär en ökning på ca 25,1 miljoner euro. Analogt har det i anslaget gjorts en minskning på ca miljoner euro i den faktiska kostnadsnivån för 2014. 
I fråga om omkostnaderna konstaterar utskottet att förändringarna i omvärlden kräver en högre handlingsberedskap av försvarsmakten. Men enligt erhållen utredning finns det inte tillräckligt med finansiering för att effektivisera beredskapen. Snabba åtgärder krävs särskilt för att höja arméns beredskap för snabba insatser och för att utveckla kapaciteten för cyberförsvar. 
Utskottet noterar vidare att försvarsreformer i hög grad finansierades på bekostnad av anskaffningen av försvarsmateriel och genom att pruta på verksamheten. De nedskärningar som gjordes bidrog också till eftergifter i underhåll och utbildning. I budgetpropositionen överförs nästan 62 miljoner euro från anskaffning av försvarsmateriel till omkostnaderna. Det anslag som överförs (51 miljoner euro) ska användas för materielunderhåll såsom reservdelar. Utskottet uttrycker sitt gillande över att underskottet på reservdelar åtgärdas och att underskottet inte äventyrar nivån på verksamheten 2016. Ändå anser utskottet att det är ytterst problematiskt att omkostnaderna måste finansieras på bekostnad av nya anskaffningar.  
Andelen av anskaffning av materiel är endast ca 22 procent av den föreslagna budgeten för militärt försvar. Nivån kan enligt utskottets åsikt inte anses vara tillräcklig för att krigstida trupper ska kunna utrustas tillräckligt när materielen föråldras. Andelen av materielanskaffningar bör vara ca en tredjedel av försvarsbudgeten för att en trovärdig försvarskapacitet ska gå att upprätthålla. En utmaning på längre sikt är dessutom att få finansieringen att räcka till för försvarsmaktens förestående stora materielinvesteringar såsom projektet Laivue 2020 och ersättandet av Hornet-avvärjningsjaktplanen. Dessa anskaffningar kan inte tas in i den normala upphandlingsbudgeten utan kräver särskild finansiering. 
De knappt tilltagna anslagen inverkar ofrånkomligen också på anskaffningar i hemlandet och på kompetensutvecklingen inom den inhemska försvarsindustrin samt på möjligheterna att sysselsätta. Utskottet lägger vikt vid en i Finland verksam försvarsindustri som är en väsentlig del av den nationella försvarskapaciteten och försörjningsberedskapen. För Finland som är en liten producent av försvarsmateriel är det också ytterst viktigt att de författningar som gäller konkurrensen inom försvarsindustrin tolkas på samma sätt i alla EU-länder. 
50.
Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet
(fast anslag)
Under momentet föreslås 1,629 miljoner euro, alltså 399 000 euro mindre än för 2015. Av anslaget föreslås 1,4 bli avsatt för Försvarsutbildningsföreningen vars statsbidrag minskar med 350 000 euro. Utskottet har flera år i följd ökat anslaget för Försvarsutbildningsföreningen och anser att det är ytterst frustrerande att ökningen har strukits i nästa budgetproposition. Momentet har också minskats med en besparing som gäller stöd av staten till organisationerna, som ingår i regeringsprogrammet. 
Utskottet konstaterar att det frivilliga försvaret intar en betydande roll i Finlands försvarssystem. Genom försvarsorganisationernas verksamhet stärks reservens kapacitet och den allmänna försvarsviljan. Försvarsutbildningsföreningen stödjer och samordnar medlemsorganisationernas försvarsutbildning. Den har också det lagfästa uppdraget att anordna militär utbildning som hänför sig till det frivilliga försvaret och att utveckla kvinnors möjligheter att delta i det frivilliga försvaret. Dessutom ordnar Försvarsutbildningsföreningen säkerhets-, beredskaps- samt ledarskaps- och utbildarutbildning.  Utbildning ordnades under sammanlagt över 80 000 dygn och år 2014 deltog 48 000 medborgare i den. Enligt erhållen utredning leder en minskning av stadsbidraget till Försvarsutbildningsföreningen till organisationsreform, uppsägningar och reducerat utbildningsutbud. 
Vidare påpekar utskottet att Försvarsutbildningsföreningen under senare år förtjänstfullt har ersatt underskottet i försvarsmaktens repetitionsövningar. År 2014 ordnade föreningen på försvarsmaktens beställning 24 000 dygn utbildning för vilket försvarsmakten betalade 1,1 miljoner euro. Utskottet ser det som behövligt att denna kostnadseffektiva verksamhet fortsättningsvis utnyttjas och att man finner en ändamålsenlig balans mellan försvarsmaktens och Försvarsutbildningsföreningens repetitionsövningar. Samtidigt bör man slå fast ett finansieringssätt som tryggar Försvarsutbildningsföreningens verksamhetsförutsättningar under de kommande åren. När den säkerhetspolitiska miljön förändras och när de offentliga resurserna är knappa ökar betydelsen allt mer av att motiverade personer arbetar frivilligt, och för att öka samhällets övergripande säkerhet bör dessa insatser kunna utnyttjas fullt ut.  
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 029 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
30.
Militär krishantering
20.
Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 36,557 miljoner euro. Dessutom har 49,0 miljoner euro föreslagits för löner inom militär krishantering. De betalas ur utrikesministeriets huvudtitel (mom. 24.10.20). I enlighet med regeringsprogrammet ska Finland minska sitt deltagande i militära fredsbevarande insatser, och fokus läggs på sådana insatser som är viktiga och betydelsefulla för Finland. 
I början av 2016 deltar Finland i 12 militära krishanteringsinsatser med knappa 500 soldater. Den viktigaste insatsen är UNIFIL i Libanon vars andel är nästan hälften av anslagen under momentet. Kostnadsmässigt näst störst är RS-insatsen i Afghanistan och utbildningsinsatsen i Irak. Budgetpropositionen baserar sig på att den planerade styrkan för insatsen i Afghanistan under 2016 sjunker till ca 10 soldater. Men säkerhetssituationen i Afghanistan är bräcklig och Finland är föremål för förväntningar om att insatsen ska fortsätta. Operationen i Afghanistan antas fortgå på nuvarande nivå åtminstone till slutet av 2016. De behövliga anslagsökningarna anvisas i en tilläggsbudgetproposition 2016. 
Utskottet noterar att det aktuella momentet har en ytterst liten rörelsemarginal för förändringar i de pågående insatserna och för eventuella nya insatser. Det gäller också underhållsutgifterna för krishanteringsstyrkorna som betalas från utrikesministeriets förvaltningsområde (mom. 24.10.20). Anslagen för dessa moment bör enligt utskottets åsikt hållas minst på en sådan nivå att man vid behov kan inleda en brådskande ny insats utan tilläggsbudgetförfarande. 
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Beskattningen och Tullen
02.
Tullens omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 170,599 miljoner euro, alltså 6 miljoner euro mer än för 2015. Av det ändrade anslaget ska merparten, dvs. 5,4 miljoner euro, använddas för totalöversynen av de tullklareringssystem som bygger på EU-lagstiftning. Tullklareringen ska vara helt digitaliserad i hela EU senast 2020. 
Det är bra, menar utskottet, att regeringen i budgetpropositionen anvisar ett tillägg om sammanlagt 50 miljoner euro för den inre säkerheten och rättsvården och att 4 miljoner euro av anslaget tillfaller Tullen för omkostnader. Anslagsökningen gerTullen möjlighet att under 2016 anpassa sin verksamhet på ett sådant sätt att personalen inte behöver minskas. Tanken är att anslaget ska användas för att fortsätta den övervakning som riktas mot import av överstora partier av alkoholdrycker. Enligt utredining till utskottet finns det också skäl att intensifiera övervakningen av hur alkoholdrycker rekvireras på internet. Det gagnar samhällsekonomin i stort om alkoholskatten kan drivas in till fullt belopp och svart ekonomi motverkas också i detta avseende. Utskottet understryker att Tullen måste tillförsäkras resurser för övervakningen av annan illegal införsel av exempelvis tobak, mediciner och droger. 
Utskottet påpekar dessutom att också Tullens uppgifter har ökat till följd av det stora antalet asylsökande. Det är bra att kostanderna för den skärpta tullkontrollen har beaktats i budgetpropositionen och utskottet finner det viktigt att kostnaderna täcks också i fortsättningen. 
90.
Stöd till kommunerna
20.
Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet framhåller att informationssystemet nödvändigt måste utvecklas för att de offentliga tjänsterna ska kunna förbättras och för att man ska kunnda genomföra de beydande besparingar som sammanhänger i synnerhet med socialvårdstjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster. Om informationssystemen och kommunikationen inte blir klart bättre på att betjäna kunder och proffessionella kommer de uppställa målen inte att nås.  
Social- och hälsovårdsreformen och förvaltningsreformen ställer nya krav på förnyelse, utveckling och regionalt förenhetligande av olika lösningar för informationssystemen. I fortsättningen måste såväl det rikstäckande som regionala samarbetet intensifieras och den nationella styrningen av utvecklingsarbetet strömlinjeformas.  
Utskottet understöder det principiella avgörande som ingår i social- och hälsovårdsreformen (7.11.2015) enligt vilket de nya självstyrande områdena ska få gemensamma nationella lösningar i informationsbranschen (IKT). I den här utvecklingsfasen är det viktigt att finansministeriet styr beredingen av reformen med de självstyrande områdena och producerar sådana stödtjänster som kommunerna behöver.  
Det är mycket bra att regeringen redan har satt igång ett spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster eftersom just digitalisering är ett utmärkt sätt att förbättra produktiviteten inom offentlig sektor. Under 2016 anvisas för projektet 27,5 miljoner euro (28.70.03), som bland annat ska användas för att bygga den nationella servicearkitekturen, vilket innefattar utveckling och styrning i fråga om en servicekanal, en elektronisk identitet, datasäkerhet och ett servicegränssnitt.  
Det ställs höga förväntningar på servicekanalen, som ska bli en omfattande kanal för informationsförmedling med hjälp av vilken offentlig förvaltning och företag kan nyttiggöra andra former av service och informationslager. Enligt utredning inleddes produktionsanvändningen av servicekanalen i november och en testversion av servicevyn för medborgare offentliggörs i december. De första tjänsterna kan tas i användning våren 2016 och den elektroniska fullmakten blir klar under 2017. Utskottet understryker att servicekanalen måste utvecklas iämsides med de nya självstyrande områdenas informationsförvaltning och e-tjänster.  
Det är också viktigt att e-tjänsterna utvecklas med beaktande av de befolkningsgrupper, såsom invandrare, asylsökande och personer som saknar kreditvärdighet, som inte har tillgång till de nätbankskoder som följer av ett kundförhållande i en bank. Det är viktigt att ny teknologi utnyttjas bland annat för att snabbt skapa personbeteckningar för immigranter och personer som arbetar eller studerar här. 
30.
Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen
(förslagsanslag)
Kommunekonomin har varit trängd under de senaste åren. Förutom det allmänna konjunkturläget har bland annat den långsammare tillväxten av skatteintäkter, statsfinansiella anpassningsåtgärder samt nya uppdrag och förpliktelser som ålagts kommunerna bidragit till utvecklingen. Kommunerna har som en följd av det ekonomiska läget tvingats anpassa sin verksamhet på många sätt och kommunalskatten har skärpts för att trygga internfinansieringen. Trots det har kommunerna och samkommunerna inte haft tillräckliga medel för att klara av investeringarna. Men skillnaderna mellan olika kommuner är stor. 
Den kommunala ekonomin kommer sannolikt att vara fortsatt stram under de närmaste åren. Kommunernas omvärld undergår en kraftig förändring och bland annat den åldrande befolkningen och den utdragna lågkonjunkturen ökar kostnaderna för exempelvis skötseln av sysselsättningen. Den kraftiga ökningen av invandrare är en betydande utgiftspost för kommunerna och ställer stora krav på en hållbar och fungerande servicestruktur i kommunerna. Det står också klart att ersättningarna för integrationen har släpat efter den allmänna prisutvecklingen. 
Utskottet ser det emellertid som positivt att statsandelarna trots det ekonoomiska läget och omfattande kostnadsnedskärningar inte justeras nedåt, utan att statsandelsprocenten stiger till 25.52 procent nästa år jämfört med 25,44 procent i år. Statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin med ca 290 miljoner euro nästa år.  
För kommunernas basservice föreslås ett anslag om ca 9 miljarder euro, vilket är 486 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2015. Ökningen beror huvudsakligen på en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (225 miljoner euro) och på en kompensation av kommunernas minskade skatteintäkter (282 miljoner euro). För kommunernas och samkommunernas statsbidrag anvisas 2016 sammanlagt ca 11 miljarder euro.  
Också planen för de offentliga finanserna star fasta på att stärka och balansera kommunernas ekonomi och uppställer för första gången ett mål för balansen i detta avseende. Enligt balansmålet får den kommunala ekonomin visa ett underskott på högst 0,5 procent i relation till totalproduktionen 2019.  
För att nå målet beslutar regeringen om en bindande utgiftsbegränsning i euro för den kommunala ekonomin för att begränsa trycket på kommunernas omkostnader till följd av statens åtgärder. Nettoeffekten av utgiftsbegränsningen ska sänka omkostnaderna inom den kommunala ekonomin med minst 540 miljoner euro år 2019 jämfört med planen för de offentliga finansernaav den 2 april 2015. Kalkylen beaktar inte åtgärdsprogrammet för att minska kommunernas uppgifter och inte heller effekterna av social- och hälsovårdsreformen. Dessa båda förväntas ytterligare förbättra kommunernas ekonomi. 
Ett annat sätt att främja kommunernas ekonomiska situation är att gallra i deras uppgifter. Målet i detta hänseende är att minska kommunernas omkostnader med en miljard euro genom att avveckla lagfästa uppgifter och skyldigheter. Kommunerna åläggs inga nya lagstadgade eller utvidgade uppgifter eller skyldigheter som varaktigt försämrar deras ekonomi utan att det strukturella saldot inom den kommunala ekonomin stärks i motsvarande grad. Enligt den gällande lagstiftningen ska nya eller utvidgade uppgifter och skyldigheter anvisas en statsandel som täcker dem till 100 procent.  
Utskottet ser positivt på dessa riktlinjer. Kommunerna har emellertid omfattande självstyrelse och staten kan inte enbart genom egna insatser balansera upp den kommunala ekonomin eller dämpa skuldsättningen. Kommunerna måste genomföra strukturella reformer men också förbättra produktiviteten och se till att investeringar genomförs ekonomiskt. Utskottet framhåller vikten av att finna kostnadsffektiva tillvägagångssätt, spridning av god praxis samt bättre förebygande service.  
Med tanke på stabiliteten i den kommunala ekonomin är det viktigt att regeringsprogrammets åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin preciseras och genomförs. Det är likaså viktigt att fortsätta sovra bland kommunernas uppgifter och skyldigheter och försäkra sig om att kostnadskalkylerna görs omsorgsfullt och att de uppskattade ekonomiska konsekvenserna kan uppnås. För att stävja framtida kostnadstryck måste det till strukturella reformer bland annat inom social- och hälsovården. Utskottet vill också uppmuntra regeringen att inleda kommunförsök som förbättrar servicens produktivitet. 
Kommunerna måste också vara aktiva när det gäller näringslivet och åtgärder som förbättrar kommunernas livskraft för att de ska kunna öka sina skatteintäkter och kunna sköta den kommunala servicen. 
Utskottet välkomnar passusen i regeringsprogrammet, enligt vilken regeringen ska utreda en överföring av ansvaret för arbetskraftsservice inklusive resurser till kommunerna när det gäller de svårast sysselsatta. Det är också viktigt att noggrant utvärdera hur väl de sysselsättningspolitiska åtgärderna fungerar och hur de borde utvecklas för att rå på långtidsarbetslösheten.  
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Anpassningsåtgärderna inom den offentliga sektorn minskar betydligt de tillgängliga resurserna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Nästa år ökar anslagen visserligen med 19,4 miljoner euro jämfört med innevarande år på grund av att resurserna för grundläggande utbildning för invandrare ökas, men vid utgången av ramperioden år 2019 kommer förvaltningsområdets finansieringsnivå att ligga 378 miljoner euro under årets nivå. De uteblivna indexförhöjningar uppskattas till 350 miljoner euro. Om man räknar in inbesparingarna inom hela den offentliga ekonomin uppskattas konsekvenserna för finansieringen av undervisnings- och kulturverksamheten av sparåtgärderna till 982 miljoner euro fram till 2019.  
Utskottet anser att konsekvenserna är oroväckande, eftersom de berör allt från småbarnspedagogik till högskoleutbildning, forskning och kultur. Det finns en risk för att inbesparingarna försvagar det kompetenskapital som det finländska samhällets byggt sina framgångar på.  
Det är ytterst viktigt att inbesparingarna inriktas så att de inte försvagar kärnan i och utvecklingen av utbildningen och undervisningen. Finlands konkurrenskraft har i hög grad byggt på kompetens och ett högt mervärde hos produktionen. Vår välfärd och framgång kommer också i fortsättningen vara beroende av bildning, yrkesskicklighet och utbildning. Även om det ekonomiska läget är stramt bör vi se till att ändringarna inte på lång sikt undergräver kvaliteten på utbildningen eller leder till att en del av de unga marginaliseras. Det är likaså viktigt att sparbeslutens samlade konsekvenser uppskattas och följs upp. 
Likväl är det positivt att regeringen trots inbesparingarna anvisar 300 miljoner euro under tre år för spetsprojekt inom kompetens och utbildning. Av beloppet kommer 237 miljoner euro undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till del. Spetsprojektfinansieringen ersätter inte anslagsnedskärningarna utan utgör ett förändringsprogram som syftar till bestående förändringar. Till målen hör bland annat att modernisera grundskolan och utbildningen på andra stadiet, påskynda övergången till arbetslivet och stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet för en bättre kommersialisering av innovationer. 
Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns: 
Utskottets förslag till uttalande
1
Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer upp konsekvenserna av hur inbesparingarna inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, utbildningen på andra stadiet, högskoleutbildningen och forskningen samt slopandet av kompensationen för apoteksavgift inriktas och tidpunkten för dem i allmänhet och i förhållande till de planerade reformerna och ser till att de skadliga effekterna på undervisningens och forskningens kvalitet minimeras och att utvecklingsarbetet kan fortsätta. 
10.
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
30.
Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader
(förslagsanslag)
Småbarnspedagogisk verksamhet.
Den subjektiva rätten till dagvård ändras den 1 augusti 2016 så att barnet har rätt till småbarnspedagogik som heldagsvård om föräldrarna arbetar eller studerar på heltid. I annat fall har barnet rätt till 20 timmar småbarnspedagogisk verksamhet per vecka fram till förskoleundervisningen. I plötsliga och överraskande fall kan dock barnet smidigt och efter särskilt beslut erbjudas mer dagvård än beslutet anger. (KuUB 11/2015 rd — RP 80/2015 rd).  
Statsrådet har också godkänt en förordningsändring som träder i kraft den 1 augusti 2016. Ändringen innebär att dimensioneringen av personalstyrkan inom vård och uppfostring i förhållande till antalet barn som fyllt tre år på daghemmen ändras. I stället för nuvarande sju barn får det finnas åtta barn per person i vård- och fostringsuppgifter. I grupperna för barn över 3 år får det i fortsättningen finnas 24 barn i stället för 21. Om det i daghemsgruppen finns barn som får deltidsvård kan gruppen vara ännu större.  
Enligt uppgift till utskottet har en del kommuner redan beslutat att inte utnyttja de nya bestämmelserna om gruppstorlek eller begränsning av rätten till dagvård. Det betyder att en del av den planerade spareffekten inte kommer uppnås. Lagändringen ökar dock kommunernas valfrihet och ger dem möjlighet att minska de lagstadgade skyldigheterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Å andra sidan kan de varierande avgörandena i kommunerna försvaga den regionala och riksomfattande jämlikheten i fråga om småbarnspedagogik. Också de varierande dimensioneringarna av gruppstorlekarna kan i praktiken visa sig leda till problem och öka det administrativa arbetet.  
Utskottet konstaterar att varje barn också i fortsättningen har subjektiv rätt till 20 timmar småbarnspedagogisk verksamhet i veckan. 
Utskottet understryker vikten av en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet. Undersökningar visar att barnets tidiga år är avgörande för utvecklingen av självkänslan och av sociala och kunskapsmässiga färdigheter. De första åren lägger grunden för hur livet i stort utvecklas. En god småbarnspedagogisk verksamhet ger därför en god grund för senare utbildning, kunskap och bildning och i förlängningen för Finlands framgångar. Också integreringen av invandrare lyckas bäst via en ändamålsenlig och högklassig småbarnspedagogisk verksamhet. Det har uppskattats att en euro som satsas på högklassig småbarnspedagogik avkastar sju euro. 
Utskottet framhåller kommunernas roll när det gäller att uppnå de mål som fastställts för den småbarnspedagogiska verksamheten. Den lag om småbarnspedagogik (580/2014) som trädde i kraft i augusti i år betonar pedagogiken och utvecklingen verksamhetens kvalitet. Den småbarnspedagogiska verksamheten utgör nu en integrerad del i ett sammanhållet system för fostran och utbildning. Det förutsätter också förändringar i verksamhetskulturen.  
Utskottet är tillfreds med att utbildningen av barnträdgårdslärare utökas 2016, vilket stärker den pedagogiska fokuseringen i dagvårdsverksamheten. Barnträdgårdsutbildningen på universitetsnivå har redan länge varit otillräcklig. Riksdagen har därför tre år i rad höjt resurserna för utbildning av barnträdgårdslärare. Utökningen av antalet studieplatser är en engångsåtgärd, men regeringen måste följa upp utbildningsbehovet och se till att den pedagogiska kompetensen är tillräcklig och geografiskt väl fördelad.  
Grundläggande utbildning.
Statsandelarna för basservice skärs inte ned 2016, men de föregående årens nedskärningar och uteblivna indexjusteringar försvagar kommunernas finansieringsbas. Också anslaget för minskning av gruppstorleken i den grundläggande utbildningen (-30 miljoner euro) slopas, liksom även bidraget för att höja kvaliteten på den allmänbildande utbildningen (-15 miljoner euro).  
I ett läge där anslagen minskar är det motiverat att rikta anslagen till verksamhet som främjar effektiviteten i och resultaten av utbildning samt till modernisering av arbetssätten.  
Det är mycket viktigt att regeringsprogrammets spetsprojekt leder till en förnyelse av studiemiljöerna och pedagogiken och främjar digitaliseringen av undervisningen. Det är nödvändigt för att den grundläggande undervisningen ska motsvara de kommande kompetensbehoven och för att Finland ska kunna stiga fram som ett toppland inom inspirerande undervisning. Spetsprojektsmedlen för dessa ändamål uppgår nästa år till 14,5 miljoner euro. Medlen anslås bland annat för utveckling av digitalt material och digitalt lärande och för utveckling av lärarnas kompetens. 
Att höja lärarnas kompetens är av avgörande vikt för projektets framgång och utskottet understryker att varje lärare måste få möjlighet att fortbilda sig. Det är också viktigt att sörja för styrningen och planeringen på riksnivå, för samordning av försöksverksamhet samt för spridning av bästa praxis och för utnyttjande av de möjligheter gruppstödsprincipen ger. Utskottet ser det som viktigt att också barnträdgårdslärarna får möjlighet till utbildning om digitaliseringen.  
Utskottet noterar med tillfredsställelse att programmet Skolan i rörelse byggs ut till ett nationellt projekt, eftersom motion och idrott är av stor betydelse för barnets uppväxt, utveckling och hälsa och även främjar inlärningen. Det är viktigt att skolorna aktivt arbetar för att barnen ska motionera mera och att de utnyttjar befintlig god praxis.  
Det är också välkommet att undervisnings- och kulturministeriet ska ta fram en utredning som bedömer möjligheterna att bredda språkutbudet utan obligatoriska studier i det andra inhemska språket. Enligt inkommen utredning kommer det dessutom att 2017 startas ett regionalt försök där språkundervisningen inleds redan i första klass. 
Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande medför utmaningar för kommunerna bland annat när det gäller den grundläggande undervisningen. Samtidigt ökar också behovet av undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. Utskottet välkomnar att det i den kompletterande budgetpropositionen ingår en ökning på 25 miljoner euro för denna undervisning som riktas till invandrare. Anslaget stiger därmed till 75,6 miljoner euro. Det är också väsentligt att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet temporärt ändrats så att anslag för utbildning som förbereder för den grundläggande undervisningen beviljas också för de elever som studerar minst 4—8 månader men som inte är närvarande studerande på beräkningsdagen den 20 september, som annars är avgörande för bestämmande av finansieringen. (KuUB 10/2015 rd — RP 120/2015 rd). 
Klubbverksamhet.
Anslaget för klubbverksamhet för skolelever är nästa år 2,9 miljoner euro, vilket är 4,4 miljoner euro mindre än innevarande år. Det är beklagligt att anslaget minskar, eftersom verksamheten byggts ut kraftigt de senaste åren och hela 95 procent av kommunerna i Fastlandsfinland har klubbverksamhet.  
Utskottet menar att den kostnadsfria klubbverksamheten är viktig, eftersom den öppnar möjligheter till sysselsättningar också för elever som annars inte skulle haft råd med det på grund av t.ex. familjens svåra ekonomiska situation och de höga kostnaderna för hobbyn. Klubbverksamheten är också en stödtjänst som förebygger marginalisering.  
Utskottet ökar momentet med 4 000 000 euro, varav 2 000 000 euro anvisas för understöd till förbättring av kvaliteten på grundläggande utbildning och 2 000 000 euro för understöd till stödjande av klubbverksamhet för skolelever.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 724 220 000 euro. 
Anslaget får användas 
(Punkt 1—8 som i RP 30/2015 rd) 
9) till understöd för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och anställning av skolgångsbiträden i anknytning till det och för att minska undervisningsgruppernas storlek, högst 20 185 000 euro 
(Punkt 10 som punkt 11 i RP 30/2015 rd) 
11) till understöd för stödjande av klubbverksamhet för skolelever, högst 4 865 000 euro  
(Punkt 12—17 som punkt 13—18 i RP 30/2015 rd) 
(Punkt 18 som punkt 19 i RP 118/2015 rd) 
(Stycke 3 och 4 som i RP 30/2015 rd) 
51.
Statsunderstöd till organisationer
(fast anslag)
Utskottet ökar momentet med 500 000 euro, varav 
- 200 000 euro till Finlandsskolornas verksamhet 
- 50 000 euro till Kesälukioseura ry 
- 50 000 euro till Etäkoulu Kulkuri som upprätthålls av Kansanvalistusseura och 
- 200 000 euro till klubbverksamhet i kristna skolor 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 478 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
20.
Yrkesutbildning
Utskottet välkomnar regeringsprogrammets spetsprojekt för att förnya yrkesutbildningen på andra stadiet så att den motsvarar de framtida kompetensbehoven. Målet är att yrkesutbildningen omformas till en enhetlig helhet genom att de separata reglerings-, styr- och finansieringssystemen för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen och den arbetskraftspolitiska utbildningen sammanslås.  
Tidsplanen för reformen är enligt utskottet dock problematisk, eftersom resurserna för yrkesutbildningen minskar kännbart (190 miljoner euro) redan 2017, men strukturreformen för utbildningen träder i kraft först vid ingången av 2018. Utskottet ser det som nödvändigt att överväga om det går att samordna reformens ikraftträdande och finansieringen bättre.  
Det är i vilket fall mycket viktigt att utbildningsanordnarna i god tid får besked om genomförandet av nedskärningarna, så att de kan planera sin verksamhet utifrån realistiska förutsättningar. Yrkesutbildningen har under de senaste åren utsatts för betydande nedskärningar och finanseringen minskar också nästa år. Utbildningsanordnarna har alltså redan tvingats anpassa verksamheten på många sätt. 
Utskottet vill också fästa uppmärksamhet vid nedskärningarna inom läroavtalsutbildningen och vuxenutbildningen och vid att den s.k. garantihöjningen för yrkesutbildningens investeringar upphör 2016. Samtidigt måste också en fortsättning för vuxenutbildningsstödet övervägas, så att till exempel personalen inom social- och hälsovårdssektorn kan upprätthålla den kompetens som behövs i arbetslivet.  
Utskottet ser det som viktigt att regeringen vid den omfattande översynen av yrkesutbildningen också beaktar integrationsutbildningen och dess utvecklingsbehov och även det behov av yrkesutbildning som invandringen för med sig.  
30.
Vuxenutbildning
30.
Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete
(förslagsanslag)
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för understöd till utveckling av verksamheten vid folkhögskolan Iso Kirja. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 157 920 000 euro.  
Anslaget får användas 
(Punkt 1 som i RP 30/2015 rd) 
2) till understöd enligt 14 § i den ovannämnda lagen till ett belopp av högst 6 256 000 euro.  
(Tabell som i RP 30/2015 rd) 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
53.
Statsunderstöd till organisationer
(fast anslag)
Utskottet ökar momentet med 60 000 euro för rådgivningsorganisationernas verksamhet, varav 
20 000 euro för statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) 
20 000 euro till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry 
20 000 euro till Karjalan Liitto ry 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 6 361 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
40.
Högskoleundervisning och forskning
Anslagen för högskoleundervisning och forskning uppgår till 3,2 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 9 miljoner euro jämfört med 2015. Inbesparingarna berör bland annat universiteten, yrkeshögskolorna och Finlands Akademi. Också Tekes bidragsfullmakter reduceras, vilket leder till att Tekes bidrag till den offentliga forskningen minskar med cirka 100 miljoner euro. 
Den statliga finansieringen av forskning och innovationsverksamhet har sänkts flera år i rad, och nästa år minskar den med ytterligare cirka 8 procent jämfört med innevarande år. Trots de senaste årens reducering av FoU-medlen hör Finland fortfarande till de åtta länder som (relativt sett) investerar mest i FoU-verksamhet. I många konkurrentländer ökar dock för närvarande satsningarna på forskning och utbildning, medan Finland i stället sker ned anslagen.  
Utskottet känner oro över att nedskärningarna försvagar grunden för kompetensen och därmed förutsättningarna för en långsiktig och högklassig forskning. Det kan negativt påverka framtidsutsikterna för unga som är intresserade av vetenskaplig karriär och bidra till att forskare söker sig utomlands. Också Finlands dragningskraft som en intressant studie- och forskningsmiljö kan försvagas. 
Utskottet understryker att Finland är känt för sin höga kompetensnivå och att landet i framtiden kan klara sig och nå framgång endast genom högklassig utbildning och kompetens som lägger grunden för ny tillväxt. Det förutsätter immateriella investeringar som förbättrar produktiviteten och säkerställer att vi fortsatt har hög kompetens och stark innovationsverksamhet.  
Utskottet välkomnar i det sammanhanget spetsprojektet för att stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet i syfte att främja kommersialiseringen av innovationer. Tack vare tilläggsfinansieringen kan bland annat Finlands Akademis bevillningsfullmakt höjas med 30 miljoner euro och universiteten och yrkeshögskolorna kapitaliseras med sammanlagt 70 miljoner euro. Betydelsefull är också satsningen på strategisk forskning, där bevillningsfullmakten för nästa är 55,6 miljoner euro. 
50.
Statlig finansiering av universitetens verksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Anslaget under momentet är 80 miljoner euro mindre än för innevarande år. Regeringen eftersträvar inbesparingar bland annat genom att stärka universitetens kostnadseffektivitet och rationalisera högskolenätet, vilket förväntas spara 50 miljoner euro. Dessutom innebär tidigare fattade beslut att sammanlagt 50 miljoner euro statlig finansiering kommer att överföras från universiteten till Finlands Akademi för profilering av universitetens forskning under 2015—2019. Vidare fryser regeringen indexjusteringen av statsandelarna för 2016—2019, vilket uppskattas minska anslagen till universiteten med 20,7 miljoner euro.  
Sakkunniga har uppskattat att de nu föreslagna inbesparingarna tagna var för sig inte utgör någon större ekonomisk risk för högskolornas verksamhet, men den sammantagna effekten av sparåtgärderna är kännbar, särskilt med tanke på de nedskärningar som gjorts under tidigare år.  
Strukturerna och verksamhetsformerna måste ses över för att vi ska kunna säkerställa en hög nivå på undervisningen och forskningen. Högskoleutbildningens och forskningens finansiering och resurser är för närvarande splittrade och många högskoleenheter är små. Likaså är de olika högskolornas ansvar för utbildningen delvis överlappande.  
Det är enligt utskottet motiverat att det i budgetförslaget uppställs som mål för högskolorna att främja en arbetsfördelning som stöder profileringen och att intensifiera det inbördes samarbetet och även samarbetet med forskningsinstituten. Profileringen av universiteten stöds av den nämnda reserveringen av 50 miljoner euro för Finlands Akademi. Beloppet går vidare till universiteten genom ett konkurrensutsatt ansökningsförfarande. Det är också ändamålsenligt att samla kompetensen i konkurrenskraftiga kluster och att utnyttja resurserna för vetenskap och forskning med än större effektivitet och genomslag. Likaså är det viktigt att förbättra samarbetet mellan universiteten och yrkeshögskolorna. 
För högskolornas del är läget dock utmanande, eftersom finansieringen minskar snabbare än de strukturella reformerna ger ekonomisk nytta. Universiteten tvingas därför bland annat till kännbara personalminskningar. Det finns risk för att undervisningen och forskningen reduceras och att kvaliteten försvagas.  
Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid Helsingfors universitet, som utöver andra sparbeting utsätts för en extra nedskärning på cirka 30 miljoner euro i och med att universitet vid ingången av 2017 fråntas den s.k. apotekskompensationen. Läget är svårt också för Östra Finlands universitet, eftersom slopandet av apotekskompensationen minskar dess resurser med 1 miljon euro.  
Sparbeslutens effekt på finansieringen av Helsingfors universitet uppgår på 2020 års nivå till 106 miljoner euro, vilket är i storleksordning med Åbo Akademis helårsbudget eller Lapplands universitets budget för två år. Helsingfors universitet har tvingats inleda omfattande samarbetsförhandlingar med hela personalen. Avsikten är att minska personalen med 1 200 fram till 2020. Det svarar mot omkring 15 procent av personalen. Utskottet framhåller ytterligare att Helsingfors universitet är det enda av Finlands universitet som placerat sig bland världens 100 bästa universitet. Till exempel 2014 låg Finland på 67:e plats (Shanghai ranking). Universitets förutsättningar för högklassig forskning och undervisning måste därför tryggas också i ekonomiskt knappa tider.  
När sparåtgärder planeras måste det säkerställas att universiteten inte försätts i olika ställning i fråga om finansieringen. 
80.
Konst och kultur
Utskottet välkomnar regeringens spetsprojekt för att stärka konstens och kulturens tillgänglighet. Syftet med projektet är att ge barn och unga jämlikare möjligheter till konst och kultur. Också principen att en procent av budgeten för betydande offentliga projekt ska reserveras för konst utvidgas till andra än de visuella konstarterna och kulturen i allmänhet. För åren 2016—2018 har sammanlagt 10 miljoner euro reserverats, varav andelen för 2016 är 2,6 miljoner euro.  
I övrigt minskar resurserna för konst och kultur. Inbesparingarna är totalt 13,0 miljoner euro jämfört med innevarande år. Konsten och kulturen föreslås nästa år få 458 miljoner euro, varav de allmänna budgetmedlens andel är 225 miljoner euro och tippningsvinstmedlens andel 233 miljoner euro. Anslagsnivån sänks till följd av att den föregående regeringens nedskärningar för museer, teatrar och orkestrar verkställs och genom frysning av indexhöjningarna i enlighet med regeringsprogrammet.  
Också anslagsläget för förvaltningsområdets ämbetsverk är stramt. Bland andra Centret för konstfrämjande, Museiverket och Nationella audiovisuella institutet har redan minskat sina omkostnader och personalvolym, men sparbesluten kräver ytterligare nedskärningar. Museiverket har redan meddelat att samarbetsförhandlingar kommer att inledas.  
Ämbetsverken förutsätts se över sina verksamhetsmetoder och höja produktiviteten. Vid sidan av dessa åtgärder menar utskottet att ämbetsverkens kärnuppgifter och hur de ska skötas på det mest ändamålsenliga sättet bör ses över.  
Incitamentsystem för den audiovisuella branschen  
Många länder har varierande produktionsincitament för filmbranschen. De syftar till att locka utländska och inhemska filmproduktioner och andra produktioner till landet. Finland har inga liknande system, vilket leder till att internationella produktioner och i ökande grad också inhemska produkter söker sig till länder som erbjuder incitament.  
Produktionsincitamenten betyder i praktiken att produktionsbolagen i efterskott beviljas återbäring på inköpta varor och tjänster om de kan uppvisa verifikat på inköpen. Enligt uppgift till utskottet har incitament gett goda resultat. I till exempel Frankriken ledde incitament på 40 miljoner euro under perioden 2009—2013 till 72 utländska produktioner, 365 miljoner euro i investeringar och 11 500 arbetstillfällen. Filmerna påverkade också klart den allmänna bilden av landet och intäkterna från turistströmmarna. Enligt uppgift fattade cirka 40 miljoner turister 2012 sitt beslut om resmål utifrån vilket land en viss film var inspelad i. Incitament utnyttjas runtom i världen, till exempel i Island, Kanada och Nya Zeeland. I Europa har 17 länder olika produktionsincitament, och nästa år kommer också Norge och Estland att ta i bruk egna system.  
Enligt preliminära beräkningar skulle den totala nyttan i Finland uppgå till 140 miljoner euro, om staten satsar 13,3 miljoner euro.  
Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgeten för i år (FiUB 37/2014 rd) där det framhöll att det vore skäl att granska vilket utfall produktionsincitament kan få. Också kulturutskottet talade i sitt utlåtande om nästa års budget (KuUU 3/2015 rd) för en snabb utredning av de lagstiftningsmässiga och finansiella förutsättningarna för ett incitamentsystem för den audiovisuella branschen.  
Utskottet ser det som viktigt att regeringen utreder om och hur det vore möjligt att införa ett incitamentsystem som främjar genomförandet av inhemska och utländska film- och andra produktioner i Finland. Om regeringen stannar för ett tidsbundet försök måste det vara så långvarigt att effekterna av incitamentet verkligen klargörs.  
Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns: 
Utskottets förslag till uttalande
2
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt utreder behovet av och de lagstiftningsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för att ta fram ett konkurrenskraftigt system för produktionsincitament för AV-branschen i syfte att främja att betydande inhemska och utländska filmproduktioner och andra produktioner genomförs i Finland.
04.
Museiverkets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 20 750 000 euro.  
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
31.
Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader
(förslagsanslag)
Anslaget under momentet minskar från innevarande års 38,4 miljoner euro till 35,8 miljoner euro. Anslagsminskningen är i genomsnitt 6,4 procent, men slår mycket olika mot olika aktörer. En del av de mindre aktörerna förlorar upp till 20 procent av sitt stöd. För teaterbranschen betyder nedskärningarna ökad arbetslöshet, eftersom det inte finns ersättande arbetstillfällen i någon nämnvärd grad. Teatrarna får inte heller längre projektfinansiering som kunde förbättra sysselsättningsläget. 
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 50 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 35 819 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
41.
Vissa dispositionsrättsersättningar
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet uppgår till 20,2 miljoner euro, som får användas för att ordna kompensation för privatkopiering enligt upphovsrättslagen (11 miljoner euro) och till betalning av ersättning till upphovsmän för utlåning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättning (9,2 miljoner euro). Avsikten är att 8 375 000 euro ska användas till utlåningsersättningar, vilket är 150 000 euro mer än i år. Dessutom har mervärdesskatten i anslutning till utlåningsersättningarna inkluderats under momentet (838 000 euro).  
Riksdagen har i ett flertal sammanhang ansett att utlåningsersättningarna ska höjas och så småningom läggas på samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Det skulle betyda en höjning av anslaget till 14,2 miljoner euro, vilket föreslogs våren 2014 av en parlamentarisk arbetsgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier.  
Utskottet menar att i den mån de offentliga finanserna tillåter det är en höjning av utlåningsersättningarna ytterst viktig, eftersom det nuvarande anslaget ger upphovsmannen en ersättning på endast cirka 16 cent för varje utlåning.  
Enligt uppgift bereder undervisnings- och kulturministeriet en ändring av upphovsrättslagen (404/1961). Där ingår bland annat ett förslag om att utvidga utlåningsersättningen så att ersättningsrätten ska omfatta också utlåning vid universitetsbibliotek och yrkeshögskolebibliotek som betjänar forskningen och undervisningen. Något beslut om när reformen ska träda i kraft har ännu inte fattats och utvidgningen av ersättningsrätten har inte beaktats i budgetförslaget för 2016.  
Utskottet välkomnar att också forsknings- och undervisningsbiblioteken kommer att omfattas av ersättningssystemet, men enligt inkommen utredning kommer systemet då att gälla cirka 17 miljoner nya lånehändelser. Utskottet ser det som viktigt att utvidgningen av rätten till utlåningsersättning inte leder till minskade utlåningsersättningar för de upphovsrättsinnehavare som redan får ersättning.  
Utlåningsersättningarna betalades tidigare ur moment 29.01.22, medan den anknytande mervärdesskatten betalades ur ett separat momsmoment (29.01.29). Nu betalas momsen ur samma moment (29.80.41) som den egentliga utlåningsersättningen, varför anslaget höjts med ett belopp som motsvarar momsen (838 000 euro); motsvarande belopp har dragits av från momsmomentet 29.01.29.  
Någon särskild hänsyn har däremot inte tagits till momsutgifterna för ersättningar som anknyter till kompensationen för privatkopiering enligt upphovsrättslagen, utan de momsutgifterna minskar det tillgängliga anslaget för ersättningar.  
Utskottet ser det som viktigt att frågan utreds och att anslagsbehovet under momentet vid behov omprövas. 
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för betalning av ersättning till upphovsmän för utlåning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättning. 
Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns: 
Utskottets förslag till uttalande
3
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja utlåningsersättningarna till upphovsmän till skyddade verk till de övriga nordiska ländernas nivå till 100-årsjubileet av Finlands självständighet 2017 och att regeringen beaktar behovet av anslag i den plan för de offentliga finanserna som ska utarbetas våren 2016. Också utlåning på undervisnings- och forskningsbibliotek bör omfattas av ersättningssystemet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 20 313 000 euro. 
Anslaget får användas: 
(Punkt 1 som i RP 30/2015 rd) 
2) till ett belopp av högst 9 313 000 euro till betalning av ersättning till upphovsmän för utlåning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättning. 
50.
Vissa understöd
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro, varav 50 000 euro anvisas för Förbundet för mänskliga rättigheter rf:s verksamhet och 100 000 euro för Suomalaisuuden liitto ry:s verksamhet.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 4 521 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
52.
Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten
(förslagsanslag)
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för Läscentrums verksamhet. Läscentrum har en viktig roll i främjandet av läsning och läskunnighet och ordnar bland annat författarframträdanden i skolor. Läscentrum är också involverat i ett omfattande litteratur- och läsprojekt för barn och unga som kommer att genomföras 2017, då 100-årsjubileet för Finlands självständighet firas.  
Utskottet minskar anslagen under momentet för statsandelar till teatrar och orkestrar med 50 000 euro; motsvarande summa har tillfogats moment 29.80.31. 
Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 
90.
Idrottsverksamhet
Idrottsbudgeten utsätts inte för sparåtgärder, eftersom statens idrottsbudget nästan i sin helhet finansieras genom tippningsvinstmedel. Idrotten får sammanlagt 147,6 miljoner euro i tippningsvinstmedel 2016. Anslaget är dock något mindre än i år på grund av att Veikkaus Ab redovisar något lägre vinst än tidigare.  
De främsta målen för statens idrotts- och motionspolitik 2016 är att alla ska ha lika tillgång till idrott och motion, att motion och idrott ska öka deltagandet och stärka gemenskapen och det ska bli allt vanligare med en motionsinriktad livsstil. 
En färsk rapport från statens idrottsråd utvärderar statsförvaltningen i dess roll som motionsfrämjande institution (Valtionhallinto liikunnan edistäjänä 2011—2015; Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2015:4). Enligt rapporten främjar det nuvarande idrotts- och motionssystemet främst tävlingsorienterade eller dem som redan är aktiva, medan de som inte alls eller i alltför liten utsträckning utövar motion eller idrott inte nås. Detta trots att statens idrottsanslag vuxit från 80 till 148 miljoner euro under 2000-talet.  
I och med de ökande anslagen har antalet enskilda beslut som fattats av undervisnings- och kulturministeriet ökat betydligt. Projektunderstöden har sporrat organisationer, kommuner och andra sammanslutningar att inrikta sin verksamhet utifrån statens målsättningar, däribland att sänka tröskeln för att börja motionera, erbjuda alla lika tillgång till motion och idrott och ta hänsyn till behoven hos dem som rör sig lite. Projekten och utvecklingsarbetet har lett till en hel del ny och mångsidig verksamhet, men enligt idrottsrådets uppskattning verkar det inte uppstå något samband mellan de hundratals enskilda åtgärderna och de indikatorer som återger nivån på riksplanet. 
Utskottet konstaterar att den offentliga finansieringen ska stödja de nämnda idrottspolitiska målen, vilka grundar sig på den nya idrottslagen (390/2014) som trädde i kraft den 1 maj 2015. Det är mycket viktigt att den offentliga finansieringen får så stor genomslagskraft som möjligt. Därför måste också understöden följas upp tillräckligt.  
Det gäller särskilt att fästa uppmärksamhet vid att en stor del av befolkningen rör sig alldeles för lite. Endast var tionde i arbetsför ålder rör sig så mycket som rekommendationerna uppmanar. I de äldsta åldersklasserna rör sig endast någon procent tillräckligt. Bristen på motion har således blivit en riskfaktor för en stor del av befolkningen. Kostnaderna för fysisk inaktivitet uppskattas ligga på nästan 2 miljarder euro av de årliga totalkostnaderna för hälso- och sjukvården. Världshälsoorganisationen (WHO) har lyft fram fysisk passivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Utskottet menar att motionsfrämjandet kräver ett än starkare tvärsektoriellt grepp och ett brett samarbete mellan alla involverade. Det är särskilt viktigt att motionen knyts fastare till hälsovården. Spetsprojektet för hälsa och välfärd ger goda möjligheter till det. 
Det behövs impulser och kampanjer för att locka till motion. Ett försök till detta är den utmaning till en motionslandskamp som Riksdagens idrottsklubb lämnat till Sveriges riksdag och därigenom till hela svenska folket. Utskottet ökar moment 29.90.50 med 30 000 euro för planering och samordning av en motionslandskamp.  
Utskottet vill också fästa uppmärksamheten vid att unga lagsportsspelare inte fått motsvarande stipendier som utövare av individuella grenar. Det är motiverat att i fortsättningen också ge unga lagsportsspelare möjlighet till stipendier. Utskottet ökar moment 29.90.50 med 50 000 euro för stipendier till unga lagsportsspelare. 
Utskottet vill också understryka vikten av att barnen ges lika möjligheter att delta i motion och idrott. Det har blivit dyrare för barn och unga att utöva idrott och motion i föreningar. Kostnadsökningen särskilt för tävlingsgrenar har varit så stor att alla familjer inte har råd att betala för idrottsutövandet. Det är därför välkommet att undervisnings- och kulturministeriet nyligen tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att överväga åtgärder för att sänka kostnaderna för barns och ungas idrottsutövande.  
Det är också mycket positivt att programmen Skolan i rörelse nu blir ett rikstäckande projekt som syftar till att varje grundskoleelev rör sig minst en timme om dagen. Projektet är viktigt, eftersom barnen och de unga totalt sett motionerar alldeles för litet, trots att ungefär hälften av barnen deltar i någon idrottsförenings verksamhet. Utskottet understryker också vikten av att utveckla skolornas idrottsanläggningar eftersom det främjar barnens lika tillgång till motion och idrott. 
50.
Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran
(förslagsanslag)
Utskottet hänvisar till det som sägs under kapitel 90 och ökar momentet med 30 000 euro för planering av en motionslandskamp och med 50 000 euro för stödjande av unga lagsportsspelare.  
Utskottet minskar momentet med 80 000 euro som i stället införs under moment 29.90.52. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 
52.
Statsandel till idrottsutbildningscenter och finansiering av kalkylerade kostnader för idrottsvetenskapliga projekt
(fast anslag)
Utskottet ökar momentet med 80 000 euro med hänvisning till det som anförs under moment 29.90.50. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 824 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
91.
Ungdomsarbete
50.
Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete
(förslagsanslag)
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro till Raittiuden Ystävät ry för en informations- och upplysningskampanj som syftar till att främja projektet Ett rökfritt Finland 2030.  
Momentet minskas med 150 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.91.51. 
Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 
51.
Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete
(reservationsanslag 2 år)
Den ungdomsgaranti som infördes under förra valperioden utgör en prioritering också för den nuvarande regeringen, men innehållet i den och finansieringen av den har ändrats. I fortsättningen ska ungdomsgarantin mer få karaktären av en kollektiv garanti där de unga får stöd av en enda myndighet. Det uppsökande ungdomsarbetet ska också stärkas och samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och organisationer fördjupas. Alla som går ut den grundläggande utbildningen ska garanteras en utbildningsplats.  
Under föregående valperiod avsattes för genomförandet av ungdomsgarantin en årlig tilläggsfinansiering på 60 miljoner euro. Av det användes 17 miljoner euro för att genomföra utbildningsgarantin genom att öka antalet studerande vid yrkesutbildningen och 5 miljoner euro för läroavtalsutbildningen. För att trygga genomförandet av ungdomsgarantin ökades också de årliga statsandelarna för den grundläggande yrkesutbildningen med 14 miljoner euro vilket också ingår i ramen för innevarande valperiod. Dessutom anvisas projektet för tre år en finansiering på 10 miljoner euro av vilket nästa års andel är 3,9 miljoner euro.  
Samhällsgarantin för unga har genomförts också med ett tidsbundet kompetensprogram för unga vuxna som upphör 2016. 
Utskottet ser det som viktigt att ungdomsgarantin fortsätter i form av ett spetsprojekt och att man inom ramen för det skapar nya, mervärdesskapande verksamhetsformer som kan spridas till hela landet. Det är likaså viktigt att befintlig god praxis utnyttjas och att resultatet av tjänsterna följs upp och utvärderas. 
Också anslagen för ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete minskar. Ungdomsverkstäderna kommer nästa år att få 11,5 miljoner euro (-1,5 miljoner euro) och det uppsökande ungdomsarbetet får 10 miljoner euro (-4 miljoner euro), varvid spetsprojektsfinansiering och tippningsvinstmedel är inräknade.  
Det är beklagligt att finansieringen av ungdomsverkstäderna och det uppsökande ungdomsarbetet minskar, eftersom verksamheten uttryckligen är avsedd för de ungdomar som är mest utsatta. De omfattande nedskärningarna inom utbildningen kan öka antalet unga som riskerar marginalisering. I det läget får det uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsverkstäderna en än viktigare roll. Enligt inkommen utredning är det uppsökande ungdomsarbetet mycket välfungerande och har varje år nått över 20 000 unga som hotats av utslagning. Av dessa har över 15 000 behövt handledning under en längre tid.  
Utskottet ökar momentet med 4 000 000 euro, varav 250 000 euro anvisas Finlands Settlementstiftelse för ett försök som syftar till att stödja unga som går ut grundskolan så att de via utbildning kommer ut i arbetslivet och till att samtidigt förebygga ytterligare marginalisering. 
Utskottet ökar dessutom momentet med 150 000 euro med hänvisning till det som anförs under moment 29.91.50. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 19 673 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Förvaltning och forskning
05.
Naturresursinstitutets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 79,139 miljoner euro, alltså 11,303 miljoner euro mindre än för 2015. Naturresursinstitutet (Luke) grundades 2015 genom sammanslagning av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), Skogsforskningsinstitutet (Metla), Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) samt statistikproduktionen vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral. Luke har genomfört en minskning med 210 årsverken och koncentrerat lokalerna. Budgetpropositionen innebär att myndighets- och sakkunniguppdragen ytterligare minskas med 20 procent 2016. Dessutom bereds en lokallösning med sikte på en besparing på 25 procent före utgången av 2018.  
Utskottet konstaterar att så stora omställningar inte kan undgå att påverka Luke:s förmåga att klara av sina uppdrag. De redan gjorda och kommande nedskärningarna i anslaget under momentet i kombination med minskad extern finansiering leder till att verksamheten begränsas i snabb takt. Läget försvåras också av att grundandet av Luke under de inledande åren medför ett behov av extra finansiering då synergifördelarna av fusionen utfaller först flera år i efterskott. Den största orsaken till att anslagen minskat utöver besparingarna är den reform av forskningsfinansieringen som beslutades 2013. Den minskade finansieringen drabbar i synnerhet forskningen i naturresurser där forskningsinstitutens roll i den nationella arbetsfördelningen har varit mer betydande än inom andra sektorer.  
Utskottet vill betona att Luke har ett centralt ansvar för att förväntningarna på bioekonomin infrias. Att finansieringen minskar står i konflikt med att behovet av forskning i området ökar. Utskottet ser det som viktigt att Luke:s finansiering ägnas allvarligt uppmärksamhet och att dess expertis utnyttjas för att genomföra de projekt för att främja naturresurser och bioekonomi som finansieras av förvaltningsområdet (exempelvis mom. 30.40.22). 
66.
Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag
(reservationsanslag 2 år)
Europeiska skogsinstitutet (EFI)är en internationell organisation. Bland medlemmarna finns 25 europeiska länder och 120 organisationer. EFI har beviljats refinansiering på 1 miljoner euro per år. Beloppet förslås nu bli reducerat med 400 000 euro. Refinansieringen har garanterat verksamheten vid huvudkontoret i Joensuu. EFI:s övriga finansiering är öronmärkt för regionala byråer utanför Finland eller för forsknings- och politikfunktioner. 
Utskottet konstaterar att institutets roll har ökat på sistone då förväntningarna på skogarna i Europa har vuxit i fråga om bioekonomi, biologisk mångfald och utveckling av landsbygden. EFI sysselsätter i Joensuu 59 personer och koordinerar en årsbudget på 14 miljoner euro. Utskottet ser det som viktigt att EFI också framöver förblir i Finland och medverkar till internationell synlighet i denna för Finland viktiga sektor. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro som en höjning av finansieringsandelen till Europeiska skogsinstitutet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 756 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
10.
Utveckling av landsbygden
50.
Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 4,573 miljoner euro, alltså 1,995 miljoner euro mindre än för 2015. Av anslaget återstår nu endast 40 procent av 2011 års nivå. För ProAgria innebär förslaget en minskning på 45 årsverken vilket klart inverkar på dess möjligheter att erbjuda gårdar och landsbygdsföretag experttjänster i fråga om produktion och ekonomi. 
Utskottet konstaterar att gårdarna har allvarliga ekonomiska svårigheter och att deras lönsamhet absolut måste förbättras. Med hjälp av experttjänsterna kan flera gårdar rida ut lönsamhetskrisen genom att utveckla effektiviteten och kostnadshanteringen i sin produktion. De här rådgivningstjänsterna till gårdarna bör enligt utskottet beaktas också som åtgärder som ska trygga jordbrukets omvärldsvillkor (såsom FiUB 7/2015 rd).  
Det är angeläget, anser utskottet, att anslaget säkerställer ProAgrias skäligt prissatta och högkvalitativa experttjänster till gårdar och landsbygdsföretag. ProAgria har den kompetens och det nätverk som behövs för att hjälpa gårdarna att ta i bruk bästa praxis och på så sätt förbättra näringens lönsamhet. Genom experttjänsterna kan vi också minska antalet konkurser samt hjälpa företagare att psykiskt klara sig igenom svåra tider. I bästa fall ger de medel som satsas på rådgivningen en mångfaldig hävstångseffekt. 
Utskottet vill ytterligare lyfta fram Suomen Hevostietokeskus ry:s roll i utvecklingen av hästbranschen och lägger vikt också vid dess rådgivningsarbete och vid utvecklingen av e-tjänster inom branschen. 
Utskottet ökar momentet med sammanlagt 1 300 000 euro. Av det avsätts 1 252 000 euro för ProAgrias experttjänster för att förbättra lönsamheten i jordbruket och 48 000 euro för Suomen Hevostietokeskus ry för rådgivningstjänster och utveckling av e-tjänster inom branschen.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 873 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
55.
Statsbidrag för 4H-verksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 3,313 miljoner euro, alltså 857 000 euro mindre än för 2015. Förbundet 4 H är Finlands största ungdomsorganisation med 60 000 medlemmar. Det finns 2 700 4 H-klubbar på olika håll i landet och föreningarna sysselsätter årligen ca 8 500 ungdomar i form av arbetslivsträning.  
Utskottet konstaterar att 4 H-ungdomsarbetet främjar de ungas livskompetens, fostrar de unga för arbetslivet och sysselsätter dem i olika arbetsuppgifter både på landsbygden och i städerna. Förbundet har den kompetens som behövs för att ge de unga kunskaper om arbetslivet, och möjligheten att ta hand om unga, framför allt i glesbygden. 4 H-verksamheten bidrar också till att förebygga utslagning bland ungdomar.  
Utskottet vill understryka att ett relativt litet statsunderstöd kan bidra till att organisera ett brett frivilligarbete som främjar välbefinnande och arbetslivsfärdigheterna bland ungdomar. 
Utskottet ökar momentet med 600 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 913 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
63.
Utveckling av landsbygden
(reservationsanslag 3 år)
Av anslaget under momentet föreslås 400 000 miljoner euro bli avsatt för statsbidrag till byaverksamhet. Det är 700 000 euro mindre än 2015.  
Utskottet anser att nedskärningen är stor och konstaterar att statsbidraget stärker systematiska arbetssätt i byarna och förmedlar god praxis i anslutning till att anordna närservice. Byaverksamheten och Finlands över 3 100 byföreningar har visat ansvar för utvecklingen av landsbygden genom hundratals utvecklingsprojekt och omfattande frivilliginsatser. Genom offentlig finansiering sätts också privata medel i rörelse. 
Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för statsbidrag till byaverksamhet och konstaterar dessutom att huvuddelen av statsbidraget under momentet ska avsättas för verksamhet på regional och lokal nivå. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 523 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
20.
Jordbruk och livsmedelsekonomi
Jordbrukets lönsamhet 
Utskottet konstaterar att jordbruksproduktionen befinner sig i en ovanligt svår lönsamhetskris. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut bedömer att den genomsnittliga företagarinkomsten sjunker med cirka en fjärdedel 2015. Till jordbrukets ekonomiska problem hänför sig många faktorer som tillsammans belastar gårdsbruksenheternas likviditet i mycket stor utsträckning.  
Av jordbrukets totala inkomster utgörs ungefär två tredjedelar av försäljningsinkomster för produkter. Men de genomsnittliga producentpriserna har sjunkit kännbart sedan 2013. Dessutom förorsakar Rysslands importbegränsningar och till dem hänförliga marknadsstörningar fortfarande direkta inkomstbortfall. Exempelvis producentpriset på mjölk har sjunkit med ungefär en femtedel under den tid exportförbudet varit i kraft. Samtidigt har insatspriserna dock förblivit nästan oförändrade. Vid sidan av marknaden medförde också de besvärliga väderleksförhållandena under växtperioden 2015 inkomstbortfall och extra kostnader i stor skala för jordbruket. 
Stödens andel av jordbruksinkomsten är cirka en tredjedel. Jordbrukspolitiken i Finland bygger på de stöd som EU:s gemensamma jordbrukspolitik erbjuder, dvs. unionens helfinansierade direktstöd och de delfinansierade kompensationsbidragen och miljöstöden för jordbruket. Som en följd av den reviderade jordbrukspolitiken sjönk jordbruksstödet med sammanlagt 124 miljoner euro 2015, vilket innebär 7 procent jämfört med 2014. Också viktningen ändrades så att det nationella stödets andel minskade. År 2016 beräknas stöden uppgå till sammanlagt 1 738 miljoner euro och de förblir således nästan på 2015 års nivå, men i bakgrunden försvagas lönsamheten fortfarande av 2015 års betydande omställningar. Reformen av jordbrukspolitiken förorsakade ändringar också i stödprocessen och betalningstiderna. Från 2015 kan en mindre andel av jordbrukarstöden än förr betalas under stödåret. 
Utskottet uttrycker ytterst stor oro över att jordbrukets lönsamhet uppenbart har försvagats. De lägre kostnaderna och de fortsättningsvis höga löpande kostnaderna i företagsverksamheten leder snabbt till försvagad likviditet. Det inskränker i väsentlig grad möjligheterna att utveckla produktionen och ökar mängden jordbruksföretagare som lägger av. Utskottet påpekar också att även om räntenivån är fortsatt låg har bankerna stramat åt villkoren för att bevilja gårdsbruksenheterna lån på grund av den allmänna ekonomiska situationen och finansieringsrisken. Osäkerheten i fråga om jordbrukets lönsamhetsutsikter har således ökat också ur finansbranschens synvinkel. 
Utskottet ställer sig positivt till att regeringen har uppställt som ett spetsprojekt att "Den finländska matproduktionen ska bli lönsam". Att förbättra jordbrukets lönsamhet är en förutsättning för att den inhemska råvaruproduktionen ska fortbestå. Endast en lönsam produktion kan trygga råvarubehovet inom den inhemska livsmedelsindustrin samt produktionen av närmat och naturenlig mat. Hur produktionsmängderna utvecklas är avgörande för om gårdarna kan utvidga sin produktion. Sänkt lönsamhet ökar risken för misslyckade investeringar, skapar osäkerhet och minskar investeringsbenägenheten.  
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen strävar efter att öka intresset för investeringar bland annat genom att efter en paus på flera år rekapitalisera Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera (11 miljoner euro). Investeringsstöd är av central betydelse för jordbruksinvesteringarnas lönsamhet. Utan det hade merparten av investeringsprojekten inom animalieproduktionen blivit ogenomförda. Men inte ens med höga stöd kan vi upprätthålla produktion och investeringar om marknadsutsikterna är ogynnsamma länge. 
Utskottet ser det som nödvändigt att trygga jordbrukets omvärldsvillkor och ser med tillfredsställelse att regeringen och EU har avsatt finansiering för att stödja gårdar i kris. Utskottet framhåller (såsom FiUB 7/2015 rd) att det knappa offentliga stödet bör inriktas där det har största möjliga verkan. Utöver direkta stöd bör jordbrukets omvärldsvillkor tryggas också genom stödda rådgivningstjänster till gårdarna; de möjliggör individuella lösningar för att förbättra lönsamheten.  
Utskottet är oroat över jordbruksföretagarnas arbetsmotivation. Svag lönsamhet ökar arbetets psykiska belastning och då framhävs betydelsen av avbytartjänster. Det föreslås en sänkning på 22 miljoner euro för gårdsbruksenheternas avbytartjänster som förvaltas av social- och hälsovårdsministeriet. Speciellt viktigt är systemet med avbytare för djurhållare som dagligen är bundna till vården av djuren. 
Här fäster utskottet också uppmärksamhet vid huruvida NTM-centralernas omkostnader i arbets- och näringsministeriets huvudtitel (32.01.02) räcker för jord- och skogsbruksministeriets lagstadgade uppgifter. Knappa anslag får inte äventyra genomförandet av de inspektioner som är förutsättningen för utbetalning av jordbrukarstöden. 
Utskottet lyfter dessutom fram oron för att maten ska räcka i framtiden och anser det också därför behövligt att Finland investerar i jordbruksproduktionen. Världens befolkning bedöms öka med två miljarder fram till 2050. Utöver folkökningen ökas efterfrågan på mat av att den nuvarande undernäringen minskar och konsumtionsstrukturen för livsmedel ändras i mindre utvecklade länder när levnadsstandarden ökar. Efterfrågan beräknas öka från det nuvarande med upp till 50 procent före utgången av 2050. Dessutom bör omställningar i förhållandena kring matproduktionen beaktas, såsom erosionen och klimatförändringen. Också enligt FAO:s ställningstaganden krävs det satsningar på primärproduktionen för att världens livsmedelstrygghet ska förbättras. 
03.
Landsbygdsverkets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 23,561 miljoner euro, alltså 1,746 miljoner euro mindre än för 2015. Att verkställa reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den nya programperioden kräver av Landsbygdsverket betydande satsningar på att verkställa stödsystemen och på utveckling och underhåll av datasystemen. 
Den pågående förnyelsen av datasystemet för jordbrukarstöd har avancerat till ett skede där programvara för övervakning av stöden enligt areal installeras i stödprogrammet. I detta sammanhang upphandlas också programvara och apparatur som möjliggör hantering och sparande av övervakningsdata mobilt under besök på gårdarna. Testanvändningen ska genomföras vid 2016 gårdsinspektioner. Enligt utredning till utskottet behövs en tilläggsfinansiering på cirka 500 000 euro för att tidsplanen ska hålla. 
Utskottet ser det som nödvändigt att regeringen ser till att minskningen av verkets omkostnader inte fördröjer utbetalning av stöd. Utskottet vill också understryka att särskilt mobilinspektionen måste hålla tidsplanen för att inspektionsprocessen ska kunna effektiviseras. Samtidigt nås kostnadsbesparingar och kundernas rättssäkerhet ökar. 
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för genomförande av mobilinspektioner i planerad tid. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 23 961 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
47.
Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 2,169 miljoner euro. Av det avsätts 1 miljon euro för att genomföra spetsprojektet "Den finländska matproduktionen ska bli lönsam" i syfte att öka efterfrågan på inhemska livsmedel. 
Utskottet ser det som behövligt att anslaget används för att fortsättningsvis stödja åtgärder enligt utvecklingsprogrammen för ekobranschen och lokalproduktion samt målen fram till 2020 för den ekologiska branschen och närproducerad mat enligt statsrådets principbeslut. Centralt är också den finansiering som avsätts för åtgärder som stödjer målen i åtgärdsprogrammet för naturproduktbranschen, redogörelsen om livsmedelspolitik och redogörelsen om livsmedelssäkerheten.  
Momentets anslag är 2 miljoner euro mindre än 2015 vilket medför att jord- och skogsbruksministeriet inte genomför någon omfattande riksomfattande projektansökan. Utskottet noterar med tillfredsställelse att jord- och skogsbruksministeriet har uppmuntrat alla projektaktörer att utnyttja andra finansieringskällor såsom Makera, programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och EU:s program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.  
Det är också positivt att ett återtagande av projektansökan inte påverkar redan pågående projekt utan att de 47 projekt som planeras för åren 2015—2017 fortgår enligt finansieringsbesluten. Sådana projekt är bland annat EkoCentrias projekt ”Luomutarjonnan lisääminen ja monipuolistaminen ammattikeittiöissä” (344 000 euro) och Arktiska Aromer rf:s projekt ”Hyvinvointia luonnosta” (168 000 euro). Bägge projektens finansiering fördelas över åren 2015—2016. Arktiska Aromer rf verkar som en takorganisation inom naturproduktbranschen och främjar ett ekonomiskt utnyttjande av branschens betydande potential. 
Utskottet ökar momentet med 130 000 euro till Arktiska Aromer rf för utveckling av exportförutsättningar och turismkopplingar i fråga om naturprodukter. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 299 000 euro. 
(Stycke 2–4 som i RP 30/2015 rd) 
62.
Vissa statsunderstöd
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet ökar momentet med 100 000 till statsunderstöd för Tammerfors universitet (FICAM, centrum för alternativ till djurförsök) för utvecklande av alternativa forskningsmetoder som ersätter djurförsök. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 617 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
40.
Naturresursekonomi
22.
Främjande av naturresurs- och bioekonomi
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 14,78 miljoner euro, alltså 5,77 miljoner euro mer än för 2015. 
Utskottet konstaterar att anslagen under momentet ger möjligheter att genomföra projekt för att främja naturresurs- och bioekonomi inom flera ansvarsområden. Av anslaget ska 9,9 miljoner euro avsättas för att genomföra spetsprojekt som ingår i målen för regeringens strategi bioekonomi och ren teknik. Dessutom används det för att verkställa den nationella strategin för bioekonomi och för försöks- och utvecklingsprojekt inom bioekonomi. 
42.
Ersättning för rovdjurs skadegörelse
(reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 8,0 miljoner euro, alltså 3,7 miljoner euro mer än för 2015. Anslaget ska användas för att ersätta skador som uppkommit 2016 och vars exakta antal man vet först 2017.  
Utskottet välkomnar att anslaget har gått att höja och konstaterar att anslaget möjliggör ersättning av skador till fullt belopp. Men det bör konstateras i sammanhanget att anslagen för 2015 inte räcker för att ersätta 2015 års rovdjursskador. Det är nödvändigt, anser utskottet, att dessa skador ersätts till fullt belopp och att ett tilläggsanslag inkluderas i en tilläggsbudgetproposition 2016. 
44.
Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet
(förslagsanslag)
Utskottet ser positivt på att regeringen har som mål att trävirke ska användas mångsidigare och i större utsträckning och att förädlingsvärdet ska ökas. Regeringens spetsprojekt "Fram för trä och nya skogsprodukter" stöder också genomförandet av den nationella skogsstrategin 2025.  
Ett tillräckligt utbud på virke och ett förtroende för tillgången på inhemska råvaror är en nyckelfråga när vi ser till träförädlingens omvärldsvillkor och expansionsmöjligheter. Det är positivt att exempelvis skogsindustrin redan har igångsatt ett flertal investeringsprojekt där byggandet pågår som bäst. De väntas öka avverkningen av inhemskt virke med nästan 10 miljoner kubikmeter per år. Under utredning befinner sig också flera andra projekt som ska öka användningen av trävirke. 
Utskottet understryker att tillgången på inhemskt virke bör säkerställas både på kort och lång sikt. Virkesproduktionen är en långsiktigt verksamhet där nyttan av investeringar i skogsvård och grundförbättring realiseras först årtionden senare. Att finansieringen under det aktuella momentet minskar får inte äventyra utvecklingen av skogsbaserad bioekonomi enligt spetsprojektet. Med mindre finansiering kan målen för skogsbioekonomin ändå nås om stödet riktas med större genomslag och om väsentliga ändringar samtidigt görs i tillvägagångssätten. Väsentligt är bland annat att utveckla strukturen på skogsägandet och att främja generationsväxlingar på skogsbrukslägenheter, effektivisera utnyttjandet av informationen om skogstillgångar samt utveckla e-tjänster för skogsägare och aktörer.  
51.
Främjande av fiskerihushållningen
(reservationsanslag 2 år)
Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör numera bara 6 procent av den totala fiskkonsumtionen. Dessutom väntas antalet yrkesfiskare fortsatt minska vilket ytterligare minskar den inhemska kommersiellt fångade fisken på marknaden. 
Utskottet framhåller att fiskets grundförutsättningar måste vara i skick för att Finland ska ha fiskeriföretagare också i fortsättningen. Bland annat handlingsprogrammet för fiskerinäringen i Finland 2014—2020 måste fås i funktion så snart som möjligt. Utskottet anser det väsentligt att främja också fiskerinäringens egen verksamhet som budgetpropositionen inte innehåller anslag för.  
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro; av denna summa avsätts 50 000 euro för understöd till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf och 100 000 euro för utfiskning av skräpfisk. Dessutom återställer utskottet i momentets beslutsdel omnämnandet att anslaget får användas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 10 550 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
Av anslaget ska 50 000 euro avsättas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf (Ny) 
(Stycke 4 och 5 som stycke 3 och 4 i RP 30/2015 rd) 
70.
Lantmäteri och datalager
40.
Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar
(förslagsanslag)
Anslaget under momentet används för åtgärder som krävs för ägoregleringar av åkrar. I systemet ingår en betalningsandel för markägare, vilket innebär att nästan hälften av anslaget återgår till staten. År 2015 är målet att omreglera 9 300 hektar. Att anslaget minskar från 5 till 4 miljoner euro 2016 minskar arealen till cirka 6 200 hektar. 
Utskottet understryker att då gårdsbruksenheternas situation är synnerligen svår, bör deras lönsamhet förbättras på många sätt såsom genom ägoregleringar. Med hjälp av arrangemangen moderniseras och koncentreras ägornas placering genom att sammanföra skiften. Utvecklingen av gårdsbruksenheternas struktur sparar tid för jordbrukarna. Jordbrukstrafiken minskar och därigenom också odlingskostnaderna. 
Utskottet ökar momentet med 500 000 euro. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 4 500 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10.
Trafiknätet
20.
Bastrafikledshållning
(reservationsanslag 2 år)
Planen för de offentliga finanserna och budgeten för 2016 flyttar tyngdpunkten i finansieringen av trafikleder tydligt från investeringsprojekt till underhåll. Bakom förslaget finns den parlamentariska arbetsgruppens förslag (KM:s publikationer 35/2014) där man föreslog en prioritering av bastrafikledshållningen i trafikledshållningens finansiering, en ökning av anslagsnivån för bastrafiksledshållningen samt tryggandet av köpkraften. 
Minskning av det eftersatta underhållet är ett av regeringen spetsprojekt och en tilläggsfinansiering på sammanlagt 600 miljoner euro inriktas under 2016—2018 för ändamålet. Av finansieringen anvisas 100 miljoner euro för nästa år och varav 95 miljoner euro under momentet för bastrafikledshållningen och 5 miljoner euro för understöd för enskilda vägar (31.10.50). År 2017 är tilläggsfinansieringen 300 miljoner euro och 2018 ytterligare 200 miljoner euro. Dessutom förstärks finansieringen av bastrafikledshållningen 2017—2019 också så att från anslagen för utvecklingsprojekt överförs 90—140 miljoner euro på årsnivå (sammanlagt 364 miljoner euro).  
Utskottet ser med tillfredsställelse regeringens riktlinjer och konstaterar att avsikten är att under ramperioden använda för bastrafikledshållningen nästan en miljard euro mer än tidigare. Det här är ett betydelsefullt och viktigt beslut eftersom finansieringen har redan länge legat på en så låg nivå att både väg- och bannätet har församrats avsevärt. Det sekundära vägnätet är på många håll redan i ytterst dåligt skick och dessutom har också beläggningen på det centrala vägnätet delvis skadats. Överbyggnaders skick på bangårdarna har också försämrats och man har inte heller kunnat investera tillräckligt för att förnya el- och säkerhetsanordningarna på banorna.  
Enligt den ovan nämnda parlamentariska arbetsgruppens bedömning i december 2014 uppgick det eftersatta underhållet till ca 2,4 miljarden euro och det uppskattades att öka med ca100 miljoner euro per år med den nuvarande finansieringen. Trots tilläggssatsningarna får man ännu inte nästa år bukt med det ökade eftersatta underhållet utan antalet vägar och broar i dåligt skick fortsätter att öka. Arbetet för att minska det eftersatta underhåller kan dock inledas och i och med de ökade anslagen börjar det eftersatta underhållet minska under de följande åren.  
För bastrafikledshållningen kan används nästa år sammanlagt ca 1,1 miljarder euro varav 540 miljoner euro för väghållning, 331 miljoner euro för banhållning och 94 miljoner euro för farledshållning. Dessutom står det ovan nämnda tillägget på 100 miljoner till förfogande men dess närmare inriktning har ännu inte beslutats. Enligt utredning kommer tyngdpunkten i kriterierna läggas på aspekter som gäller bl.a. kundernas behov och hanteringen av det eftersatta underhållet.  
Det är viktigt att inriktningen av tilläggsfinansieringen grundar sig på en omfattande bedömning med särskild vikt på projekt som förbättrar näringslivets verksamhetsbetingelser, menar utskottet.  
Utskottet understryker också betydelsen av sådana små regionala investeringar som effektiviserar användningen den redan existerande infrastrukturen och förbättrar näringslivets transporters och kollektivtrafikens funktion. Det är också motiverat att rikta finansieringen till främjandet av digitaliseringen och automatiseringen i syfte att utveckla hanteringen av det eftersatta underhållet och att förhindra uppkomsten av eftersatt underhåll.  
Utskottet betonar också behovet att genomföra projekt för att främja trafiksäkerheten. På grund av den dåliga ekonomiska situationen under de senaste åren har anläggandet av vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik minskat och legat till stor de på kommunernas ansvar. Att anlägga vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik är dock ett effektivt sätt förbättra trafiksäkerheten och smidigheten för resorna till och från arbete och skola. Dessutom är de också viktiga ur motionssynvinkel och möjliggör ökad vardagsmotion.  
För att arbetet med att främja trafiksäkerheten ska gå framåt är det nödvändigt att starta ett särskilt temaprojekt för att förbättra trafiksäkerheten. Projektet måste startas 2017 och finansieringen ska täckas med anslaget för minskning av det eftersatta underhållet, som överförs från anslaget för utvecklingsprojekt. Temaprojektet skulle innehålla genomförandet av regionalt viktiga små projekt för att främja trafiksäkerheten; sådan projekt är bl.a. att bygga vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik, underfarter och viltstängsel samt bättre reglering av anslutningar.  
De ändrade måtten och vikterna för tung trafik gör att många broars bärförmåga inte längre är tillräcklig för fordon med nya vikter och en del av transporterna måste ibland använda t.o.m. långa omvägar. De fördelar som ändringen strävar till kommer på detta sätt att delvis utebli och de längre transportsträckorna försvagar näringslivets konkurrenskraft. 
Utskottet ökar momentet med 1 400 000 euro för reparation av fyra broar som alla är viktiga för näringslivets transporter men vars bärförmåga är otillräcklig för tunga transporter. Projektens kostnadskalkyler uppgår till150 000—550 000 euro. Reparationsobjekten är Eurankoski bro i Eura (T634), vars kostnadskalkyl är ca 400 000 euro, Rekolankoski bro i Jämsä (KES20, ca 550 000 euro), Virenoja bro i Orimattila (U2066, ca 150 000 euro) och Kärkölä kvarnbro i Kärköla (U2480, ca 300 000 euro). 
Farleder 
Anslaget för minskning av det eftersatta underhållet ska inte inriktas på upprustning av farleder, men enligt den parlamentariska arbetsgruppens rapport kan farlederna skick hållas på nuvarande nivå som är tillräcklig. Utskottet understryker dock farledernas betydelse för t.ex. skogsindustrins och energiproduktionens transporter. Farlederna spelar också en stor roll turismen där det finns mycket outnyttjad potential.  
Kimola kanal 
Utskottet har redan i sina tidigare budgetbetänkanden (FiUB 34/2013 rd och FiUB 37/2014 rd) lyft fram betydelsen av upprustning av Kimola kanal för turismen och näringslivet i östra Tavastland och Kymmenedalen. Kimola kanal mellan Heinola och Kouvola har byggts på 1960-talet för stockflottning men efter att flottningen slutade har också användningen av kanalen slutat och dess skick har så småningom försämrats.  
Upprustningen av kanalen skulle öppna en vattenvägsförbindelse från Kymmenedalen till Päijänne, vilket skulle betydligt öka turismen och näringsverksamhet i anslutning till den. Enligt utredning till utskottet bedöms upprustningen av kanalen vara den viktigaste investeringen i turismen i regionen på flera årtionden och den skulle också ha en stor näringspolitisk betydelse för regionen som under de senaste åren genomgått en mycket stark industriell omstrukturering. Kostnaderna enligt farledsplanens uppgår till ca 10 miljoner och kommunerna har förbundit sig att betala en tredjedel. 
Projektet har startat segt bl.a. för att det inte har varit helt klart till vilket förvaltningsområde det skulle naturligast höra.  
Utskottet anser att upprustningen av kanalen är motiverad med tanke på näringspolitiken och sysselsättningen i regionen och på grundval av budgetmotionerna BM 246/2015 och BM 292/2015 ökar momentet 32.50.40 (införande av regionala innovationer och försök) med 6 000 000 euro i arbets- och näringsministeriets huvudtitel. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 061 400 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 30/2015 rd) 
41.
Statsunderstöd för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser
(reservationsanslag 3 år)
Reguljär flygtrafik till flygplatsen i Seinäjoki, som ägs av Rengonharjustiftelse, har upphört men företagarna i regionen har startat ett företag som kommer att ansvara för drivandet av flygplatsen. Avsikten är att fortsätta verksamheten med en helt ny koncept, dvs en s.k. lätt flygplats, där tjänsterna produceras för kommersiell och privat flygtrafik då de behövs. I den här modellen kan en flygledare från ett verksamhetsställe operera flera flygplatser med mindre trafik. Det beräknas att modellen ger inbesparingar i drivandet av flygplatsen och betjänar bättre näringslivets behov. Ett bredare mål är att trygga att Seinäjoki ekonomiska region kan nås internationellt och därigenom garantera näringslivets och regionens internationalisering och livskraft.  
Utskottet anser att försöket med det nya konceptet är motiverat och att en sådan modell kan i fortsättningen göra möjligt att ordna flygtrafik också till andra flygplatser med mindre trafik.  
Utskottet ökar momentet med150 000 euro för kostnader för brand- och räddningsverksamhet eller annan sådan icke-ekonomisk verksamhet i anslutning till ändring av flygplatsens verksamhetskoncept. I fortsättningen svarar kommunerna, företagen och andra aktörer för kostnaderna för underhåll av flygplatsen. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 150 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
50.
Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet är 8 miljoner euro eftersom i kompletteringspropositionen till budgetspropositionen höjdes anslaget med 5 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet av enskilda vägar.  
Underhållet av de enskilda vägarna är viktigt eftersom de har stor betydelse för t.ex. skogsvården och tryggande av förutsättningarna för skogsbruket och bioekonomin, menar utskottet. De enskilda vägarna har också en central betydelse för bosättningen på landsbygden och landsbygdsnäringarna. Höjningen av anslaget för nästa år är sålunda ytters motiverad liksom också tilläggfinansieringen på sammanlagt 30 miljoner euro som enligt planen för de offentliga finanserna (SRR 1/2015 rd) ska användas för understöd till enskilda vägar 2017—2019. 
77.
Utveckling av trafikledsnätet
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget på momentet är 343 miljoner euro och dessutom finansieras projekt för utveckling av trafikledsnätet under moment 31.10.78 och 31.10.79 vars anslag uppgår sammanlagt till ca 162 miljoner euro. I statsbudgeten anvisas sålunda sammanlagt drygt 500 miljoner euro för utvecklingsprojekt.  
Nästa år startar endast ett nytt utvecklingsprojekt när det ges en fullmakt på 60 miljoner euro att ingå avtal för förbättring av funktionsdugligheten hos bangården i Helsingfors. Andra beslut om utvecklingsprojekt har inte tills vidare fattats men enligt planen för de offentliga finanserna finns det inom ramarna en marginal på 312 miljoner euro, största delen för 2018 och 2019, för ännu inte namngivna projekt. 
I Finland har under varje regeringsperiod satts i gång utvecklingsinvesteringar på ca 1,2—2 miljarder euro men i ljuset av de beslut som fattats kommer investeringarna under regeringsperioden att bil få. Den låga investeringsnivån beror till stor del på att från utvecklingsprojekten överförs 364 miljoner euro till bastrafikledshållningen 2017—2019 och på sparbeslut som minskar investeringar med ytterligare 240 miljoner euro 2019—2020.  
Satsningarna på bastrafikledshållning är nödvändiga men utskottet poängterar också vikten av utvecklingsprojekt för främjandet av den ekonomiska utvecklingen och investeringar som betalar sig mångfaldigt tillbaka. Fungerande trafiknät har en viktig betydelse bl.a. för näringslivets konkurrenskraft och beslut som gäller företagens investeringar.  
Utskottet anser att regeringen ska utreda möjligheterna att öka finansieringen av investeringar och starta nya utvecklingsprojekt för att de ska kunna genomföras så jämnt som möjligt under perioden. Detta betyder att beslut om nya projekt ska fattas i god tid innan de pågående projekten slutar. Inledande av nya projekt förordas enligt utskottet också av att det under det svaga konjunkturläget lönar sig att genomföra sådana projekt som också annars borde genomföras under de närmaste åren.  
Utskottet betonar i likhet med den parlamentariska arbetsgruppen att både projektplaneringen oh det anslutande beslutsfattandet ska ske på lång sikt, eftersom tidsspannet för utvecklingsinvesteringarna i Finland är fortfarande mycket kort. Till exempel för tillfället finns det beslut endast om ett utvecklingsprojekt. Beslutens korsiktighet och oförutsebarhet fördröjer samhällsplaneringen, skapar osäkerhet i det regionala beslutsfattandet och försvårar verksamheten i markbyggnadsbranschen och det övriga näringslivet. . Långsiktiga beslut skulle ge bättre möjligheter att genomföra projekt på ett ekonomiskt optimalt sätt. 
Finansieringsmodeller.
Utskottet anser att budgetfinansiering i princip är ett bra och ändamålsenligt sätt att finansiera utvecklingsinvesteringar men att få in finansieringen för stora trafikinvesteringar i statsbudgeten och utgiftsramen är ofta mycket svårt, eftersom de bidrar till att skapa tryck på att följa reglerna för finanspolitiken och jämviktsbegränsningar. Det är emellertid fråga om investeringar som är för samhället produktiva och inte om driftsekonomins utgifter bestående av löpande utgifter.  
Utskottet anser att det är ytterst viktigt att utveckla nya finansieringsmodeller och understryker att modellerna ska främja långsiktiga lösningar och utvecklingen av trafiknätet också under ekonomiskt kärva tider. Utskottet anser att det är viktigt att utredningsarbetet i fråga om finansieringsmodeller görs så snabbt som möjligt och understryker i likhet med den ovan nämnda parlamentariska arbetsgruppen en fördomsfri testning av finansieringsmodellerna. Utskottet hänvisar också till sina tidigare ställningstaganden och understryket behovet att utveckla strukturen i statsbudgeten så att de årliga driftsutgifterna utgifter och de långfristiga investeringarna skulle ha skilda budgeter. 
EU-finansiering.
Det är nödvändigt att Finland agerar aktivt för att utnyttja möjligheterna till EU-finansiering; sådana är bl.a. Europeiska fonden för strategiska investeringar och TEN-T-stöd.  
Finland har under denna programperiod (2014—2020) kunnat utnyttja bara 77 miljoner euro i TEN-T-stöd medan t.ex. Sverige har fått 472 miljoner euro i stöd under motsvarande period. Det har bedömts att Finland kan under denna programperiod få ca 500 miljoner euro i TEN-T-stöd, men stödet förutsätter alltid en betydande nationell finansiering och i praktiken kan det endast gälla banprojekt.  
Utskottet betonar att beslut om nya projekt ska fattas nationellt så att de anslutande ansökningarna om TEN-T-stöd hinner med till ansökningsomgången vid årsskiftet 2016—2017. Enligt utredning utarbetar EU-koordinatorerna som bäst att utarbeta ett handlingsprogram för stamnätskorridorer, men i Finland finns för tillfället inte ett sådant godkänt investeringsprogram som prioriteringen projekt i handlingsprogrammet kunde basera sig på. Utskottet konstaterar att det finns flera sådana banprojekt under planering i Finland som är nationellt viktiga och som i varje fall måste genomföras.  
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Utskottets förslag till uttalande
4
Riksdagen förutsätter att regeringen påskyndar beredningen av och försöken med nya finansieringsmodeller som kompletterar budgetfinansieringen och anknyter till projekten för utveckling av trafiken, och att regeringen ser till att projekten utnyttjar också EU-finansieringen fullt ut. 
Trafikpolitiken i den regionala utvecklingen.
Utskottet konstaterar att tillgång till trafikförbindelser, smidig rörlighet och snabba trafikförbindelser är allt viktigare framgångsfaktorer både i konkurrensen mellan regionerna och utvecklingen av den regionala strukturen. Trafikpolitiska lösningar har därför en mycket stor betydelse för regionernas ekonomiska och sociala utveckling och för en utvidgad arbetsmarknad. Det är viktigt att främja förbindelserna mellan städerna och skapa förutsättningar för att trafikförbindelserna så småningom blir tillväxtkorridorer längs vilka det uppstår bandformad samhällstruktur med bostads- och arbetsplatskoncentration. Också tvärtrafikförbindelser och industrins transportkedjor måste utvecklas för att främja regionernas livskraft och näringslivets konkurrenskraft. 
Utskottet påpekar att enligt Statistikcentralens nya befolkningsprognos väntas urbaniseringen fortsätta med kraft och befolkningsökningen i stora och medelstora stadsregioner väntas bli ca 350 000 personer 2015—2030. Detta ställer stora krav också på de trafikpolitiska besluten för att de för sin del bidrar till en smidig och miljövänlig rörlighet samt regionernas utveckling om framgång.  
30.
Stöd till trafiken och köp av tjänster
63.
Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet minskar med 20,4 miljoner euro jämfört med i år. Största delen av nedskärningen beror på regeringsprogrammets sparbeslut på 15 miljoner euro. Dessutom påverkas dimensioneringen av anslaget av linjevalet i rambeslutet 2014 som minskar stödet till kollektivtrafiken med 5 miljoner euro.  
Minskningen på 15 miljoner euro enligt regeringsprogrammet inriktas nästan i sin helhet (13,5 miljoner euro) på köp av spårtrafik. Enligt utredning till utskottet innebär minskningen en nedskärning av anslagen för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster med ca 30 procent 2015 som gör att hela rutter indras och utbudet av turer minskas. Minskningarna gäller huvudsakligen rutter och turer med låga passageravolymer. På de turer som indras görs sammanlagt 550 000 resor per år medan antalet resor uppgick till 9 miljoner i hela kommunikationsministeriets köptrafik.  
Persontrafiken upphör på rutterna Joensuu—Nurmes, Joensuu—Varkaus, Jyväskylä—Haapamäki—Seinäjoki och Tammerfors—Haapamäki—Keuru. Dessutom har indragningen av Y-tåget mellan Helsingfors och Karis varit aktuell, men på basis av förhandlingarna har man kommit till en lösning där HRT ansvarar för ordnandet av trafik mellan Helsingfors och Sjundeå. Det är fråga om ett experiment som pågår fram till 31.2.2017 och Sjundeå kommun deltar i finansieringen.  
Enligt utredning till utskottet håller det på att uppstå busstrafik i stället för de tågturer som helt ska dras in och man bedömer att denna trafik kan genomföras på marknadsmässiga villkort utan statligt stöd. Detta väntas också ha regionala och lokala sysselsättningseffekter. Det är viktigt att följa upp hur servicen fungerar, såsom restider och ett tillräckligt antal alternativ, ävensom de indragna tågturernas och nya verksamhetsmodellerna effekter på sysselsättningen och den regionala utvecklingen. 
Det är särskilt krävande att ordna kollektivtrafik på landsbygden där såväl antalet passagerare och tjänsterna har minskat betydligt. På grund av det kärva ekonomiska läget finns det dock inte möjligheter att öka resurser. Det är alltså helt nödvändigt att se alla persontransporter i ett övergripande perspektiv och främja en heltäckande och effektivare användning av resurserna. I fortsättningen behövs nya servicekoncept som baserar sig på en samlad planering, organisering och finansiering av transporterna på olika förvaltningsområden på ett sätt som samtidigt tryggar basservicenivån i kollektivtrafiken och lika möjligheter till mobilitet. Det är också viktigt att offentligt stöd inte beviljas för överlappande trafikformer i samma region.  
Kollektivtrafiken kan också flexibelt och kostnadseffektivt kompletteras med taxitrafiken, som är utpräglande särskilt för landsbygden och glesbygden. Taxibranschen har också medverkat i olika utvecklingsprojekt som beaktar digitaliseringen och en modell med trafik som tjänst och utnyttjande av öppen data. Det är viktigt att se till att de nya digitala applikationerna är kompatibla för olika trafikformer.  
Det statliga stödet till kollektivtrafiken i stora stadsregioner uppgår nästa år till 9 750 miljoner euro och städernas egen finansiering är samtidigt över 300 miljoner varav huvudstadregionens andel ca 250 miljoner euro. Det statliga stödet till Helsingfors-, Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna utgör endast 1–3 procent av det sammanlagda beloppet av den offentliga finansieringen, medan det i de medelstora stadsregionerna uppgår till 21–40 procent och i de små stadsregionerna till 44–48 procent. Det är ändå nästan 80 procent av resorna i kollektivtrafiken som sker i stora stadsregioner där det är möjligt att ytterligare öka användningen av kollektivtrafik och på detta sätt främja trafik- och miljöpolitiska mål.  
Finansieringen av utvecklingen av kollektivtrafik minskar, eftersom en del (1,5 miljoner euro) av inbesparingen på 15 miljoner euro enligt regeringsprogrammet inriktas på en strategisk utveckling av kollektivtrafiken. Utskottet framhåller att det är viktigt att bl.a. utveckla digitala tjänster och understryker att resultaten av utvecklingsprojekten även främjar de riksomfattande utvecklingsmålen för kollektivtrafiken.  
50.
Forskning
01.
Meteorologiska institutets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Meteorologiska institutets väderradar täcker merparten av Finland men ett heltäckande radarnät skulle förutsätta ännu två nya radar som skulle placeras i östra Finland och Lappland. Finansieringen för Meteorologiska institutet gör dock att det inte är möjligt att komplettera radarnätet.  
Utskottet anser att det är viktigt att ett täckande radarnät kan införas eftersom noggrannare väderobservationer förbättrar inte enbart trafiksäkerheten utan också bl.a. servicen för jordbruket och turismen och skapar dessutom möjligheter för en kommersiell verksamhet. Det är motiverat att för att genomföra ett täckande radarnät och trygga det redan befintliga nätets funktion skapa en långsiktig finansieringsplan för att garantera en heltäckande och störningsfri tillgång till servicen och nätets regionala täckning.  
Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att i den fjärden tilläggsbudgeten för 2015 till Meteorologiska institutet anvisades en tilläggsfinansiering på 3,5 miljoner euro för anskaffning av en ny antenn till satellitmarkstationen i Sodankylä. Det är viktigt att Meteorologiska institutet har också ekonomiska möjligheter att delta i det samnordiska superdatorprojekt som startades 2015 och vars mål att sammanslå de nordiska väderinstitutens resurser och producera behövliga superkalkyleringstjänster med en gemensam modell. Meteorologiska institutets möjligheter att delta i den europeiska satellitorganisationens verksamhet ska också tryggas. 
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Förvaltning
02.
Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
För omkostnaderna föreslås anslag på 193 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2015. Åren 2015—2018 måste totalt cirka 33 miljoner euro sparas i omkostnader.  
Antalet anställda vid NTM-centralerna har till följd av de anpassningsåtgärder som pågått i flera år minskat betydligt. Åren 2010—2015 är minskningen sammanlagt cirka 1 000 årsverken. Under perioden 2016—2019 väntas en ytterligare minskning med cirka 500 årsverken bland personal som anställts med anslag ur omkostnadsmomentet. Verksamheten har också anpassats genom centralisering av vissa uppgiftsblock till en eller några centraler. 
NTM-centralerna har hittills klarat de utdragna anpassningsåtgärderna bra. Det är dock oroväckande att personalminskningarna delvis verkar vara slumpmässiga. Det finns risk för att kompetensen och resurserna nu fördelas ojämnt mellan regionerna. När arbetsuppgifterna ändras är det viktigt att satsa tillräckligt på kompetensutveckling och arbetshälsa. Utskotter ser avsevärda utvecklingsbehov inom utnyttjandet av elektroniska tjänster, särskilt inom tillsynen av jordbruksstöden. 
Regeringen måste noga följa upp hur nedskärningarna av omkostnaderna och de nya verksamhetsformerna vid NTM-centralerna påverkar centralernas serviceförmåga. Vid behov måste regeringen ingripa snabbt. Det är likaså viktigt att hålla sig à jour med förändringar som påverkar centralernas resursbehov (bl.a. antalet asylsökande, arbetslösheten) och att ta hänsyn till konsekvenserna av det projekt för en regionförvaltningsreform som ingår i regeringsprogrammet och av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. 
40.
Statsunderstöd för främjande av företagens internationalisering samt entreprenörskap
(reservationsanslag 3 år)
Utskotter ser det som angeläget att stödja tjänster som främjar företagens export och internationalisering. Frågan behandlas närmare i samband med kapitel 32.20.  
Viexpo är ett företag i andelslagsform som erbjuder små och medelstora företag tjänster som främjar internationaliseringen. Viexpo har ett brett nätverk med internationella kontakter i såväl Finland som utlandet. Viexpo är dessutom internationaliseringsenhet för NTM-centralen i Österbotten. Utskottet ökar momentet med 120 000 euro för Viexpos verksamhet. 
BusinessOulu är ett affärsverk som svarar för genomförandet av Uleåborgs stads näringspolitik och för de utvecklingstjänster företagen behöver. Med hjälp av BusinessOulus nätverksbaserade koncept som bygger på lokal expertis (= Finnish Business HuB) har bland annat östhandeln fått fart. Vid behov kan också lokaler knytas till konceptet (t.ex. finns Finlandshus i Kazakstan och i Tromsö). I fråga om Kazakstan har konceptet gett nya exportavtal till ett värde av cirka en miljon euro. Därutöver pågår sexton olika förhandlingar inom olika industrigrenar. Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för främjande och utvidgning av användningen av konceptet Finnish Business HuB i östhandeln. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 13 571 000 euro. 
(Stycke 2—7 som i RP 30/2015 rd) 
20.
Närings- och innovationspolitik
Utskottet har i sina senaste ställningstaganden (t.ex. FiUB 37/2014 rd och FiUB 6/2014 rd) upprepade gånger uttryckt oro över exportläget i Finland och påpekat att landet behöver fler innovativa små och medelstora företag som växer och når framgångar på den internationella marknaden och skapar sysselsättning i Finland. Utskottet understryker att Finlands åtstramade ekonomiska läge och brytningen i exportindustrin kräver effektivare, mer målmedvetna och snabbt verksamma åtgärder för att främja exporten och företagens internationalisering.  
Enligt Tullens preliminära statistik uppgick värdet av Finlands varuexport i september 2015 till 4,5 miljarder euro, vilket är 13 procent mindre än i september förra året. Exporten till EU-länderna sjönk i januari—september med tre procent och exporten till länder utanför EU med sex procent. I fråga om våra viktigaste handelspartners ökade i september endast exporten till Tyskland.  
Utskottet vill lyfta fram de små och medelstora företagens möjligheter till internationalisering. Enligt inkommen utredning är de finländska små och medelstora företagens internationaliseringsgrad klart lägre än i konkurrentländerna. Det är dock positivt att de små och medelstora företagen på senare år blivit aktivare i fråga om internationalisering. I dag har Finland ett rekordstort antal små och medelstora företag som bedriver export. I de flesta fallen är dock exporten fortfarande så småskalig att den positiva utvecklingen inte påverkar Finlands totala export. Utifrån en barometer gjord bland små och medelstora företag och publicerad hösten 2015 förväntar sig cirka 40 procent av de företag som siktar på den internationella marknaden att konjunkturutsikterna förbättras nästa år. Det är viktigt att regeringen genom sina insatser ser till att den positiva utvecklingen fortsätter. 
Utskottet understryker att exporten till Ryssland är viktig och att utvecklingen på den fronten är ytterst oroande. Enligt Tullens statistik över utrikeshandeln sjönk de finländska företagens export till Ryssland med 32 procent under perioden januari—augusti 2015 jämfört med samma period förra året. Ryssland har under 2015 sjunkit från tredje största exportland till femte största och ligger nu bakom såväl USA som Nederländerna. Rysslands andel av Finlands varuexport är i dag endast 5,9 procent. Under perioden 2005—2014 var andelen normalt 9—11 procent.  
På de områden som inte berörs av sanktionerna bör Finland agera aktivt för att öka exporten till Ryssland. Det är också viktigt att målmedvetet ha beredskap för att sanktionerna upphör, så att exporten inom de aktuella områdena kan inledas så snabbt och effektivt som möjligt. I fråga om främjandet av företagens internationalisering vill utskottet framhålla att samarbetet med de serviceleverantörer som får offentligt stöd måste vara smidigt och arbetsfördelningen tydlig och att företagen enkelt måste få tillgång till de tjänster de behöver. Det är också viktigt att ständigt söka nya exportmöjligheter (t.ex. näthandel, teknik i anslutning till Rysslands program för ersättning av import) och bistå företag som vill in på den ryska marknaden. Vidare måste vi utforska de möjligheter som finns i Rysslands närområde (t.ex. Ukraina, Kazakstan, Vitryssland) och i anslutning till den nordliga dimensionen.  
40.
Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
(förslagsanslag)
Utskottet framhåller att forskning, utveckling och innovationsverksamhet är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. För att bibehålla sin konkurrenskraft behöver Finland nya innovationer och kanalisering av dem i den praktiska verksamheten. Innovationer kan bidra till ekonomisk tillväxt och export och till en mer ändamålsenlig näringsstruktur. Det är därför positivt att Finland i ett internationellt perspektiv gör stora satsningar på forskning och utveckling. Däremot är det oroväckande att satsningarna på forskning och utveckling minskar, vilket kan försvaga kapaciteten att ta fram innovationer och därmed göra det svårare att nå upp till de mål som satts upp för närings- och innovationspolitiken.  
Enligt uppgift sjönk statens finansiering av forskning och utveckling under perioden 2011—2015 med cirka 215 miljoner euro (11 %), räknat enligt realpriser. År 2016 uppgår finansieringen till cirka 1 860 miljoner euro, vilket innebär att minskningen jämfört med föregående år är cirka 140—150 miljoner euro. Den statliga finansieringens andel av bruttonationalprodukten är 0,97 procent år 2015. Å 2016 uppskattas andelen vara mindre än 0,9 procent.  
Det är angeläget att det till grund för det anslag som i budgeten anvisas forskningen och utvecklingen finns tillräckliga undersökningar om hur ändamålsenlig och effektiv finansieringen är. Utskottet understryker att allokeringen av medel i än högre grad måste fästa vikt vid det samhälleliga genomslaget och utnyttjandet av forskningsrön, särskilt i situationer där näringslivet behöver förnyelse och nya spjutspetsar för den ekonomiska tillväxten. 
Utskottet ser med oro på hur de anpassningsåtgärder som föranleds av nedskärningen av Tekes anslag kommer att påverka innovationsverksamheten och tillväxtmöjligheterna. Tekes har en stor roll i anslutning till de finländska företagens produktion av innovationer. Enligt de positiva bedömningarna har Tekes haft en omfattande inverkan på uppkomsten av innovationer, på företagens tillväxt och på forskningens kvalitet. De kritiska bedömningarna menar i stället att Tekes har finansierat projekt som skulle genomförts också utan finansieringen. Till stöd för allokeringen av anslag föreslår utskottet att regeringen överväger inleda en undersökning av resultaten av Tekes verksamhet. 
Regeringen måste noga följa upp konsekvenserna av anslagsnedskärningarna och anpassningsåtgärderna för Tekes del. Vid behov måste regeringen ingripa så snabbt som möjligt. Den skada nedskärningarna medför för utvecklingen av nya varor och tjänster och för exporten och sysselsättningen måste minimeras. Det finns risk för att företagens egna satsningar på forskning och utveckling minskar ytterligare. Enligt uppgift har de projekt som finansieras av Tekes blivit mer kortsiktiga än tidigare. Det är enligt utskottet en oroväckande utveckling. Det är angeläget att de spetsprojekt som medför förändringar i finansieringen av Tekes och av dess verksamhet planeras och genomförs kontrollerat och effektivt. 
43.
Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt
(förslagsanslag)
Det är angeläget att åtgärderna för anpassning av de offentliga finanserna inte försvagar främjandet av företagens export och internationalisering. Utskottet känner oro för de minskande satsningarna på forskning och utveckling och för att momentets fullmakt för internationaliseringsunderstöd till följd av regeringens sparbeslut utgår i budgetpropositionen för 2016. Enligt propositionenkvarstår emellertid anslaget så länge som de beslut om beviljande som fattats före 2016 föranleder utbetalningar. Enligt budgeten för 2015 får nya internationaliseringsunderstöd beviljas till ett belopp av 9 786 000 euro. Den här understödsformen har trots utvecklingsbehoven upplevts som nyttig av företagen, och de menar att understöden gett många positiva verkningar. Utskottet ökar momentets anslag med 700 000 euro och bevillningsfullmakten med 1 000 000 euro för exportnätverksprojekt för små och medelstora företag. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 8 018 000 euro. 
Fullmakt 
Nya understöd får 2016 godkännas till ett belopp av 1 000 000 euro. (Ny) 
Fullmakten och anslaget får användas för att genomföra och betala projekt (utesl.) i enlighet med statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).  
Understödet till små och medelstora företag är högst 50 procent. Understöd kan beviljas till en högre procentandel för projekt som är betydande på riksnivå eller regionalt och i vilka företag inte deltar eller projekt där det är svårt att hänföra kostnaderna till enskilda företag eller om nyttan av projektet anses tillfalla en stor grupp företag eller om projektet till sin natur är avvikande eller utsatt för särskilda risker. (Nytt) 
(Stycke 5 som stycke 3 i RP 30/2015 rd) 
30.
Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
01.
Arbets- och näringsbyråernas omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
I enlighet med regeringsprogrammet intensifieras digitaliseringen av TE-tjänsterna. Därför föreslås för arbets- och näringsbyråernas omkostnader tilläggsfinansiering till ett belopp av 10 miljoner euro som en del av regeringens spetsprojekt.  
Utskottet välkomnar i princip den digitalisering som genomförts inom arbetsförmedlingen. Utskottet känner dock oro över att arbets- och näringsbyråerna med de nuvarande resurserna har begränsade möjligheter att träffa och intervjua de arbetssökande och att de därför har bristande kunskaper om dem. Utskottet understryker att elektroniska nättjänster inte räcker till för att i all lägen ersätta personlig service. En central frågeställning är hur digitaliseringen av arbetsförmedlingen bidrar till att minska arbetslösheten.  
51.
Offentlig arbetskrafts- och företagsservice
(reservationsanslag 2 år)
Arbetslösheten ökar kraftigt och ingen minskning är i sikte. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt beräknas antalet arbetslösa arbetssökande 2015 vara 355 000 (2014 cirka 325 700) och 2016 uppgå till hela 370 000. År 2015 förväntas arbetslösheten stiga till 9,5 procent och nästa år till 9,7 procent. 
Det är enligt utskottet problematiskt att den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen får än mindre anslag samtidigt som arbetslösheten förvärras. Utskottet ser med särskild oro på nedskärningens konsekvenser för unga och långtidsarbetslösa. I oktober 2015 var antalet arbetslösa arbetstagare under 25 år 2 000 fler än i fjol, alltså sammanlagt 43 400. Vid samma tidpunkt var antalet långtidsarbetslösa 113 100, vilket är 19 700 fler än ett år tidigare. Utskottet noterar att långtidsarbetslöshet inte längre är ett problem enbart för äldre och lågutbildade, utan i dag i ökande utsträckning berör också unga och högutbildade. 
Det är positivt och angeläget att regeringen försöker reformera arbetskraftsförvaltningen och se till att de arbetskraftspolitiska insatserna får större genomslagskraft. Det kan dock ta tid innan man kan fastställa om de påbörjade eller planerade reformerna ger resultat. Till dess måste regeringen se till att sysselsättningsanslagen räcker till. Utskottet vill även lyfta fram att sysselsättningsanslagen vid ett flertal NTM-centraler tog slut mitt under året, vilket för lång tid avbröt beviljandet av understöd som bedömts ge avsevärda resultat (bl.a. startpeng och lönesubvention). Utskottet betonar att allokeringen av de minskande anslagen måste grunda sig på mer tillförlitliga konsekvensbedömningar än vad som är fallet hittills. Enligt inkommen utredning håller konsekvensbedömningarna av den aktiva arbetskraftspolitiken på att föråldras, samtidigt som faktaunderlaget för utvärderande undersökningar är mycket splittrat. Många åtgärder och reformer har överhuvudtaget inte utvärderats. 
Sysselsättningen ska förbättras genom att det skapas större aktivitet på arbetsmarknaden, men också genom att det ska bli mer ekonomiskt attraktivt att arbeta och att anställa. De sedvanliga sysselsättningsanslagen och arbetskraftsåtgärderna stöder och kompletterar strategin. I dagens svåra sysselsättningsläge är aktiveringstjänsterna av stor betydelse för att upprätthålla och utveckla de arbetslösas arbetslivsfärdigheter, även om de har en begränsad effekt på den permanenta sysselsättningen. I det rådande läget känner utskottet oro för hur aktiveringstjänsterna ska räcka till. I slutet av oktober var antalet aktiverade arbetslösa 120 900 personer, vilket är 9 200 färre än året innan. Utskottet fäster uppmärksamhet vid att matchningen i fråga om tillgången och efterfrågan på arbetskraft blir allt svårare. I oktober fanns det 65 000 lediga jobb som kunde sökas via arbetskrafts- och näringsbyråerna, vilket är 2 900 fler än ett år tidigare. 
Enligt en inkommen utredning använde Finland 2014 cirka 5 522 miljoner euro för passivutgifter förorsakade av arbetslöshet (utkomstskydd för arbetslösa och bostadsbidrag och försörjning som betalas på grund av arbetslöshet). För aktiveringsåtgärder under arbets- och näringsministeriets huvudtitel användes däremot bara ungefär 550 miljoner euro, det vill säga en tiondel av passivstödet.  
Ett av regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. Det är ytterst viktigt att spetsprojektet planeras och genomförs så att det verkligen främjar de ungas livskompetens, val av utbildningsväg och sysselsättning. Likaså är det viktigt att reservera tillräckliga resurser för den fortsatta utvecklingen och utnyttja tidigare utvecklade, verkningsfulla metoder. 
I budgetpropositionen för 2016 föreslås 1,5 miljoner för anskaffning av utbildning som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Utbildning Nord är en samnordisk utbildningsanordnare som erbjuder yrkesutbildning för arbetssökande bosatta i Finland, Norge och Sverige. Utbildning Nord har varje år cirka 500 studerande från Norge, Sverige och Finland. Utskottet välkomnar denna gränsöverskridande utbildningsform och ökar momentet med 30 000 euro för Utbildning Nords verksamhet. Tilläggsanslaget kan också inom ramen för Nord-samarbetet användas för rese- och inkvarteringsutgifter för anställda vid Nordkalottens gränsrådgivning kontor (Torneå—Haparanda och Skibotn). 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 585 395 000 euro. 
(Stycke 2—5 som i RP 30/2015 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 118/2015 rd) 
40.
Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
50.
Statsunderstöd till konsumentorganisationer
(fast anslag)
Under momentet föreslås 827 000 euro för att stödja verksamheten vid Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry. Sparbetinget för stöden till organisationer minskar anslaget till Konsumentförbundet med 86 000 euro. Utskottet noterar att Konsumentförbundet utför ett värdefullt arbete för konsumenterna bästa och till skydd för deras rättigheter och ökar momentet med 70 000 euro.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 897 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
50.
Regionutveckling och strukturfondspolitik
40.
Införande av regionala innovationer och försök
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 31.10.20 och ökar med anledning av budgetmotionerna BM 246/2015 rd och BM 292/2015 rd momentet med 6 000 000 euro för upprustning av Kimola kanal. 
Enligt inkommen utredning är upprustningen av Kimola kanal ett spetsprojekt som genomförs i samarbete mellan Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. Projektet stöder de näringspolitiska målen för kommunerna i influensområdet. Kanalen öppnar en vattenvägsförbindelse från Kymmene älv vid Kouvola till Päijänne, vilket väntas öka turismen och skapa förutsättningar för att utveckla turist- och serviceverksamheten. Projektet bedöms ge ny livskraft i en region som på senare år genomgått en kraftig strukturförändring. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 15 000 000 euro. 
Anslaget får i enlighet med lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt användas för att införa regionala innovationer och inleda regionala försök samt för att betala utgifter för utvecklings- och investeringsprojekt i samband med aktiveringsåtgärder inom den regionala närings- och utvecklingspolitiken. Utgifter får betalas 
(Punkt 1—5 som i RP 30/2015 rd) 
6) högst 6 000 000 euro för upprustning av Kimola kanal. (Ny) 
(Stycke 3 som i RP 30/2015 rd) 
60.
Energipolitik
Budgetpropositionens samhälleliga effektmål för resultatområdet energipolitik för 2016 anknyter till självförsörjningsgraden i fråga om energi, elmarknadens funktion, användningen av förnybar energi i procent av slutanvändningen och slutanvändningen av energi i förhållande till bruttonationalprodukten. Utskottet välkomnar effektmålen och fäster uppmärksamhet vid att främjandet av användningen av förnybar energi är – vid sidan av energisparandet – ett av de främsta sätten att minska utsläppen av växthusgaser i Finland. Användningen av förnybar energi främjar dessutom de sysselsättnings- och regionalpolitiska målen och stärker försörjningsberedskapen.  
Ett av regeringens spetsprojekt är att andelen förnybar energi ska ökas på ett hållbart sätt så att den utgör mer än 50 procent på 2020-talet. Detta mål baserar sig i synnerhet på en ökning av utbudet av bioenergi och annan utsläppsfri förnybar energi. Utskottet ser det som viktigt att Finland fortsatt hör till världens ledande länder när det gäller att utnyttja förnybara energikällor och bland annat bioenergi. Det är därför viktigt att fästa särskild vikt allokeringen av anslag för främjande av förnybar energi. Vi måste säkerställa tillräckliga resurser för forskning i och utveckling av dessa energiformer och för införande av ny teknik och främjande av kommersialisering av innovationer. Förnybara energiformer står i dag för en tredjedel av Finlands energiförbrukning. Inom elproduktionen är andelen cirka 40 procent.  
Utskottet understryker att beredningen av den nya nationella energi- och klimatstrategin fram till 2030 måste vara öppen och bygga på bästa möjliga sakkunskap och forskning. Beredningen måste likaså beakta de kritiska synpunkter som framförs av sakkunniga. Det är nödvändigt att man vid beredningen av de kommande riktlinjerna för energipolitiken också gör en övergripande bedömning av de energipolitiska understöden i fråga om hur ändamålsenlig och effektfull dimensioneringen och allokeringen av stöden är. Vidare konstaterar utskottet att de ekonomiska styrmedlen måste främja genomförandet av energi- och klimatmålen och vara förutsägbara. Till exempel har produktionsstöden för förnybar energi varit problematiska till följd av ett flertal ändringar, vilket lett till osäkerhet inom energibranschen. 
Att uppskatta de kommande decenniernas totalförbrukning av el utgör en utmaning för energi- och klimatstrategin. Utskottet välkomnar att de nordiska energiministrarna beslutat stärka elmarknaden genom en handlingsplan som ska åtgärda effektproblemen på elmarknaden. Det är viktigt att effektivisera det nordiska samarbetet och utskottet stöder bland annat planerna på att stärka överföringsförbindelserna särskilt mellan Finland och Sverige. 
70.
Integration
Det har redan länge funnits behov av att utveckla Finlands integrationssystem. Den nya situationen med ett stort antal nya asylsökande accentuerar behovet av en snabb och grundlig översyn av integrationssystemet och av att snabbt införa nya, verkningsfulla koncept. Utskottet vill betona att långvarig sysslolöshet är ett stort problem för dem som väntar på beslutet om uppehållstillstånd, och inskärper att utvecklingsåtgärderna måste fokuseras på detta problem. Nästa år kan det ta upp till nio månader att få ett asylbeslut, och efter det kan man tvingas vänta på integrationsutbildning i ytterligare sex månader. Det finns också mycket att göra när det gäller att inventera och utnyttja invandrarnas kunnande och styrkor.  
Det är väsentligt att asylsökande som beviljats uppehållstillstånd så fort som möjligt dirigeras till orter där de snabbt kan få integrationsutbildning, bostad och arbete som motsvarar kompetensen. Kommunernas utmaningar i fråga om att ta emot invandrare har framför allt samband med att anordna boende och med hållbarheten och funktionen hos kommunens servicestruktur. Det har särskilt sedan 2009 rått brist på kommunala platser. Det är nödvändigt att förbättra samarbetet mellan staten och kommunerna för att få platserna i kommunerna att räcka till, så att flyttningen till kommunerna är kontrollerad och integrationen planerad. En framgångsrik integration förutsätter nära samarbete över förvaltningsområdenas gränser och på olika förvaltningsnivåer, såväl på riksnivå som lokalt. Det är också än viktigare att samarbetet med näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och tredje sektorn faller ut väl. 
Utskottet känner oro för att de föreslagna integrationsanslagen inte ska räcka till och fäster uppmärksamhet vid att en lyckad integration har mycket stora och vidsträckta verkningar på samhället och de offentliga finanserna. Ju snabbare vi lyckas med integreringen och framför allt med sysselsättningen av invandrarna, desto lägre blir kostnaderna samtidigt som skatteinkomsterna stiger. Utskottet ser det som viktigt att den fortsatta utvecklingen av integrationen tar avstamp i grundlig forskning om de mest effektiva integrationsmetoderna och i tillförlitliga bedömningar av integrationens samhälleliga effekter på lång sikt. Det är likaså viktigt att utnyttja nya metoder, bland annat digitala tjänster, som visat sig fungera väl. 
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel slutar på inemot 13,1 miljarder euro. Det är ungefär 360 miljoner euro mer än i budgeten för i år. Anslagsbehovet ökar av bland annat regeringens spetsprojekt, höjningen av garantipensionen och den beräknade ökningen av sociala trygghetsförmåner och utkomstförmåner.  
Trots det svåra ekonomiska läget är det positivt att barnbidragen inte skärs ner samtidigt som barnbidragsindexet har slopats. Utkomstskyddets grunddel höjs för att det ska förbli detsamma trots att folkpensionsindexet har sjunkit med 0,4 procent.  
Ändå blir social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föremål för många besparingar som inverkar på varierande persongrupper och många medborgares liv. De mest centrala kostnadsökande ändringarna är höjningarna av kommunala klientavgifter, nedskärningar i sjukförsäkringens läkemedelsersättningar och reseersättningar samt nedskärningar i läkaraarvoden undersökningar och vård. Särskilt med tanke på pensionärer med låga inkomster är det ändå positivt att man har avstått från reformen av bostadsbidraget för pensionstagare och även sparmålen i fråga om sjukförsäkringens läkemedelsersättningar har för nästa år halverats.  
Trots dessa lindringar kan spareffekterna bli stora när flera nedskärningar samtidigt drabbar samma grupper i svag ställning. Den kumulativa effekten ökar risken för fattigdom särskilt i fråga om barnfamiljer med låga inkomster, äldre och funktionshindrade. Det ökar ojämlikheten och fattigdomen samt behovet av socialarbetets tjänster. Också skillnaderna i hälsa kan öka och att söka vård kan bli uppskjutet.  
Utskottet anser det viktigt att mer omfattande än förr värdera de makroekonomiska konsekvenserna av sparbetingen och anpassningsbesluten på olika folkgrupper såsom pensionärer, barnfamiljer och studerande. 
En sådan reform föreslogs redan i finansministeriets rapport från februari 2015 (FM:s publikationer 18/2015) där det framställdes att det i planen för de offentliga finanserna och i budgetpropositionen bereds en sammanfattning om ändringar med betydande konsekvenser för bland annat barnfamiljer och ensamboende äldre; det skulle också ha omfattat en bedömning av ändringarnas samlade konsekvenser för de berörda befolkningsgruppernas försörjning och välbefinnande.  
Det är angeläget med en utvärdering av beslutens samlade konsekvenser, menar utskottet. Utskottet anser att det också är viktigt att utreda beslutens långsiktiga konsekvenser eftersom spar- och nedskärningsbeslut kan ha långt gående verkningar rentav över flera generationer. När anslagen minskar måste det också ombesörjas att beslutens genomslagskraft följs och bedöms.  
01.
Förvaltning
25.
Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården
(reservationsanslag 3 år)
Anslaget (15,3 miljoner euro) används för utveckling och introduktion av nationella datasystemtjänster för social- och hälsovården. Det är positivt att de tjänster som utvecklades i projektet Kanta redan i stor skala har tagits i bruk och fokus för utvecklingsarbetet börjar nu övergå till att genomföra socialvårdens elektroniska kunddatasystem, projektet Kansa.  
Utskottet konstaterar att vårdreformen med besluten om självstyrelseområden innebär stora utvecklingsbehov i social- och hälsovårdens datasystem.  
Utskottet välkomnar riktlinjen i vårdreformen (7.11.2015) enligt vilken det i de självstyrande områdena ska grundas bland annat gemensamma riksomfattande personal-, ekonomi- och dataadministrations- och IKT-tjänster och eventuellt gemensamma tjänster för apparaturinfrastruktur. En viktig praktisk uppgift för de självstyrande områdenas gemensamma rikstäckande dataadministrations- och IKT-tjänster är att genomföra en enhetligt IKT-plattform för dataintegration och smidiga tjänster.  
Utskottet understryker att projekten måste främjas målmedvetet och att systemen måste fungera ihop och vara användarvänliga. Det är helt väsentlig att datasystemen ökar arbetsproduktiviteten och resultaten och att de också främjar tjänsternas kvalitet, tillgänglighet och rättvisa.  
Utskottet ser det som nödvändigt att datasystemens interoperabilitet säkerställs också med den privata och offentliga sektorns datasystem. Självstyrelseområdenas dataadministration och e-tjänster måste organiseras så att tjänsterna utan avbrott kan förenas med den nationella serviceplattformen och andra tjänster som ingår där.  
03.
Forskning och utveckling
Reformen av forskningsinstituten och sparbetingen har betydligt minskat på budgetfinansieringen för sektorforskningsinstituten och i praktiken lett till flera samarbetsförhandlingar i Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Strålsäkerhetscentralen. Följden är att cirka 500 specialister har fått gå.  
I och med reformen av forskningsinstituten har forskarresurser samlats i ett finansieringsorgan; finansiellt instrument för strategisk forskning som fungerar i samband med Finlands Akademi, och dessutom finansierar statsrådet utredningar och undersökningar som ska göras på varsel. Men i praktiken ersätter de här finansiella instrumenten inte en regelbunden forskning och utveckling som sektorforskningsinstituten har gjort på lång sikt. 
Vid godkännandet av årets budget förutsatte riksdagen att finansieringen och verksamhetsmöjligheterna för den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå och för sektorsforskningen tryggas och att det nästa regeringsperiod görs en bred utvärdering av vilka konsekvenser anslagsreformen har haft för bland annat forskningskvaliteten. Riksdagen förutsatte att det samtidigt måste bedömas vilka korrigerande åtgärder det eventuellt kan behövas för att trygga högkvalitativ forskning och hållbar finansiering (FiUB 37/2014 rd). 
Utskottet ser det som viktigt att regeringen i enlighet med uttalandet utreder hur skötseln av forskningsinstitutens lagstadgade uppgifter tryggas och hur forskningsbaserad kunskap som behövs som bas för beslutsprocessen ska skaffas i framtiden.  
Utskottet hänvisar också till regeringens riktlinje för vårdreformen av den 7 november 2015 och anser det nödvändigt att verksamhetsförutsättningarna och resurserna för forskning och utveckling säkerställs i vård- och självstyrelsereformen. Samtidigt måste också forskning och utveckling inom socialbranschen tryggas: enligt erhållen utredning utförs det inte tillräckligt med undersökningar inom socialbranschen i Finland för närvarande. Behovet av forskning på universitetsnivå såsom också för forskning i vårdarbete är samtidigt stort och behovet av forskningsbaserad kunskap kommer att framhävas i samband med vårdreformen där anordnandet av service omorganiseras samtidigt som man eftersträvar kostnadsbesparingar. 
Utskottet framhåller också skrivningen i regeringsprogrammet enligt vilken avsikten är att stärka erfarenhetsbaserad expertis. Därför är det viktigt att framöver fästa uppmärksamhet vid den riksomfattande och regionala koordineringen, stödjandet och etableringen av den erfarenhetsbaserade expertisen som en del av planeringen, byggandet och utvärderandet av social- och hälsovården.  
31.
Främjande av välbefinnande och hälsa
(reservationsanslag 3 år)
Ett strategiskt mål i regeringsprogrammet är att främja välbefinnande och hälsa. Det stöds med fem spetsprojekt åren 2016—2018. Målet är bland annat att förbättra tjänsternas kundorientering, främja hälsa och välbefinnande, utveckla barn- och familjetjänsterna samt äldreomsorgen. I projektet ingår också försök med servicesedel och basinkomst och för det avsätts sammanlagt 130 miljoner euro varav 23,5 miljoner euro för nästa år. 
Utskottet anser att spetsprojekten jämte mål och verksamhetsmodeller är ytterst viktiga och värda att stödja. Särskilt viktigt är det att finna modeller för att säkerställa ett tätt och sektorsövergripande samarbete mellan olika aktörer vilket ger bättre möjligheter att beakta kunderna ur ett helhetsperspektiv. Att stärka förebyggande tjänster och tidigt ingripande samt tjänster med låg tröskel ökar också verksamhetens genomslag och minskar på sikt samhällskostnaderna. 
Utskottet understryker i synnerhet en synligare roll för motion i hälsorådgivningen och hälsovården. Det finns gott om forskningsrön om orörlighetens ofördelaktiga inverkan på hälsan men endast var tionde finländare i arbetsför ålder rör sig tillräckligt med avseende på rekommendationerna om hälsomotion; av de äldre rör sig endast någon procent tillräckligt. Följderna är betydande ur ett samhällsperspektiv och syns bland annat i utbredda livsstilssjukdomar och försvagad funktionsförmåga. Kostnaderna för fysisk inaktivitet uppskattas ligga på nästan 2 miljarder euro av de årliga totalkostnaderna för hälso- och sjukvården.  
Utskottet anser att motionen starkare än förr måste vara en del av hälsvården. Utskottet framhåller exempelvis användningen av motionsrecept och att utvidga verksamhet enligt modell av programmen Skolan i rörelse som en del av social- och hälsovården. Samtidigt är det viktigt att koppla organisationerna med i verkställandet av projektet. 
63.
Vissa specialprojekt
(reservationsanslag 3 år)
Tjänster till gravida kvinnor med missbruksproblem 
Riksdagen har redan under en följd av år anvisat tilläggsfinansiering för vård av gravida kvinnor med missbruksproblem. Vid godkännandet av årets budget förutsatte riksdagen att anslag för vård av mödrar med missbruksproblem beaktas i nästa anslagsram. Men den plan för de offentliga finanserna som statsrådet har godkänt (SRR 1/2015 rd) förbättrar inte det nuvarande läget.  
Riksdagen har ansett tilläggsfinansieringen nödvändig eftersom kommunerna inte har anvisat tillräcklig finansiering för verksamheten. Detta trots att det i kommunernas kalkylerade statsandelar redan från och med 2011 har ingått 3 miljoner euro för att anordna vård för mödrar med missbruksproblem. Ministeriet har också gett anvisningar för användning av denna statsandel men statsandelen dirigeras inte nödvändigtvis till vård av mödrar med missbruksproblem.  
Den finansiering som riksdagen har beviljat har använts till vårdsystemet Pidä kiinni vars årliga kostnader är 7,7 miljoner euro och som även Penningautomatföreningen tills vidare har stött. Vårdens syfte är att förebygga och minimera fosterskador genom att stöda modern i att avhålla sig från alkohol och droger under graviditeten och att fortsätta rehabiliteringen för föräldrarna efter att barnet har fötts. Vårdresultaten har varit goda och det sparar in samhällskostnader bland annat i form av färre långvariga omhändertaganden.  
Utskottet ser det som nödvändigt att få kontinuitet i vårdsystemet: enligt vissa bedömningar riskerar cirka 3 600 barn att få allvarliga livslånga skador i fosterstadiet på grund av moderns beroende av alkohol eller droger. Men systemet är fortfarande splittrat och garanterar inte att vård är tillgänglig i hela landet.  
Utskottet understryker att finansieringen av mödrar med missbruksproblem ska vara på stabli grund senast i samband med vårdreformen. 
Utskottet höjer anslaget under momentet med 1 000 000 euro och anser det viktigt att Penningautomatföreningen beaktar stödbehovet i sina stödbeslut för nästa år.  
Stöd till evidensbaserat omvårdnadsarbete 
Utskottet ser det som viktigt att vårdkedjorna genomgående håller hög nivå och är baserade på bästa möjliga och tidsenlig kunskap. Merparten av hälsovårdspersonalen är vårdpersonal och de har ansvar för en stor del av patientens helhetsvård.  
Stiftelsen Hoitotyön Tutkimussäätiö har till uppgift att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete och förankra arbetet. Stiftelsen utvecklar också verkningsfulla vårdmetoder och förenhetligar vårdpraxis för evidensbaserat omvårdnadsarbete. Målet är att vården håller en god kvalitet oavsett patienternas hemort.  
Utskottet ökar anslaget med 200 000 euro för att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete.  
Modeller för lågtröskelverksamhet 
Riksdagen har under två år avsatt tilläggsfinansiering för att främja modeller för lågtröskelverksamhet. Erfarenheterna är enligt erhållen utredning goda och genom dem har man lyckats med att i synnerhet nå ut till de mycket utsatta ungdomar som inte har fått vare sig utbildning eller arbete.  
Utskottet ökar momentet med 1 100 000 euro för riksomfattande verksamhetsom riktas till lågtröskelverksamhet och direkt bistånd såsom mathjälp och annan materiell hjälp till klienter i behov av särskilt stöd (exempelvis långtidsarbetslösa och personer med missbruks- eller psykproblem). Anslaget får också avsättas till direkt stöd för möjligheter till fritidsaktiviteter för barn och unga som riskerar att bli utslagna. Anslaget ska i sådana fall användas direkt till den hjälp som beskrivs och till omedelbart klientarbete i anslutning till det. Exempelvis Sininauhaliitto är en omfattande rikstäckande organisation med många medlemsorganisationer som förmedlar hjälpen vidare.  
Momentet ökas med 2 300 000 euro för utveckling, varav 
1 000 000 euro anvisas för att säkerställa tjänsterna till gravida kvinnor med missbruksproblem 
200 000 euro för att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete 
1 100 000 euro för riksomfattande verksamhet som ordnar mathjälp och annan materiell hjälp till klienter i behov av särskilt stöd till objekt för lågtröskelverksamhet och direkt hjälp såsom mathjälp och annan materiell hjälp. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 562 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
10.
Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster
60.
Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna
(reservationsanslag 2 år)
I den kompletterande budgetpropositionen minskas FPA s omkostnader med 5 miljoner euro, och efter det kan 76 300 000 euro användas för FPA:s omkostnader. 
Enligt erhållen utredning har tidigare beslut redan inneburit en bestående minskning av FPA:s omkostnader med cirka 14,5 miljoner euro. Verksamheten har effektiviserats genom bland annat elektronisk kommunikation och automation, och på så sätt har FPA:s omkostnader gått att hålla kring cirka 3 procent av förmånsutgifterna trots att arbetsmängden samtidigt har ökat. Förändringarna i omvärlden såsom ökningen av arbetslösheten och invandringen återspeglas också på FPA:s uppgifter, och dessutom övertar FPA från och med början av 2017 verkställandet av utkomststödets grunddel.  
Utskottet vill understryka att med tanke på förmånstagarnas rättssäkerhet är det nödvändigt att FPA:s verksamhet håller en fortsatt hög kvalitet och att det i den krävande omvärlden kan garanteras att förmånerna betalas ut i rätt tid. Att anslagen är tillräckliga måste följas upp och tillräckligheten måste vid behov tryggas genom en tilläggsbudget.  
50.
Stöd till veteranerna
51.
Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst
(förslagsanslag)
Anslaget under momentet har minskat på grund av invaliders frånfälle men dimensioneringen har beaktat en höjning på 5 miljoner euro som beror på en sänkning av invaliditetsgraden till 15 procent. Ändringen (1324/2014) trädde i kraft den 1 juli 2015 när invaliditetsgraden för öppenvårdstjänsterna sänktes från 20 till 15 procent på grundval av en gemensam lagmotion av riksdagsgruppernas ordförande. 
Utskottet påskyndar en ytterligare sänkning av invaliditetsgraden till 10 procent eftersom krigsinvalider med lindriga skador inte har rätt till kommunala öppenvårdstjänster som levereras hem. Trots att krigsinvalidernas förmåner annars är rätt heltäckande och tjänsterna fungerar, utgör krigsinvalider med lindriga skador en förfördelad grupp i fråga om tjänster som levereras hem. Ändå är behovet av sådana tjänster stort och de är fördelaktiga i jämförelse med sluten vård och utgör ett gott stöd för att bo hemma. Utskottet ser det som nödvändigt att gränsen för invaliditetsgraden sänks senast 2017 då Finland firar hundra år av självständighet. De årliga kostnaderna för ändringarna är omkring 5,2 miljoner euro. 
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Utskottets förslag till uttalande
5
Riksdagen förutsätter att gränsen för invaliditetsgrad för krigsinvalider med lindriga skador i kommunal öppenvård ska sänkas till 10 procent senast 2017 då Finland firar hundra år av självständighet. 
57.
Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner
(reservationsanslag 2 år)
Anslaget till statsunderstöd för rehabilitering av veteraner uppgår nästa år till totalt 25,4 miljoner euro (mom. 33.50.56 och 33.50.57) och det är 5,2 miljoner euro mindre än för i år. Ändringen beror på att antalet veteraner har minskat. Men i dimensioneringen beaktas att anslaget är cirka 50 euro mer per veteran än innevarande år. Sammanlagt anvisas 232 miljoner euro till stöd för veteraner. 
I många kommuner går det bra att ordna tjänster för veteraner men tyvärr finns det fortfarande kommuner där anordnandet är bristfälligt eller alltför fokuserat på rehabilitering i slutenvård. I sådana fall tar anslagen slut och en del veteraner blir utan tjänster.  
Utskottet understryker att kommunerna bör vara aktiva i att erbjuda och anordna tjänster och beakta veteranernas individuella behov av rehabilitering och tjänster. För att anslagen ska räcka till är det centrala att kommunerna iakttar Statskontorets anvisningar och tar i bruk arbetssätt som visat sig fungera väl.  
Utskottet ser det som viktigt att öka tjänster som levereras hem eftersom veteranerna inte längre orkar delta i rehabilitering utanför hemmet i samma utsträckning som förr. Rehabilitering i sluten vård motsvarar inte heller på bästa sätt behoven hos de äldre. Däremot finns det ett uppenbart behov av öppenvårdstjänster vilket talar för att överföra fokus till öppenvårdstjänster och tjänster som levereras hem. 
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Utskottets förslag till uttalande
6
Riksdagen förutsätter att anslagen för rehabilitering av frontveteraner och veterantjänster permanent justeras till den nivå som motsvarar behovet i nästa plan för de offentliga finanserna och i budgetproposition för 2017.  
Utskottet höjer anslaget under momentet med 4 000 000 euro till rehabilitering av veteraner, och i synnerhet till mer service i hemmet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 11 408 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
60.
Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32.
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå
(fast anslag)
Anslaget på momentet har sjunkit starkt under de senaste åren. Åren 2009—2011 var finansieringsnivån fortfarande 40 miljoner euro, men 2012—2014 sjönk den till 30 miljoner euro. I år har finansieringen sjunkit ytterligare till knappa 22 miljoner euro och för nästa år föreslås ett anslag på endast 15 miljoner euro. Det är bara en sjättedel av den summa som forskningen inom hälsovårdsområdet förfogade över i slutet av 1980-talet.  
Enligt erhållen utredning var den kliniska forskningen i Finland till sitt genomslag i toppklass i världen i början av 2000-talet. Att döma av till exempel referenser som forskare citerar gav den kliniska forskningen i Finland störst genomslag i världen 1998–2010. Men redan nu syns det tecken på att nivån på den kliniska forskningen håller på att försvagas vilket har konstaterats bero på bland annat minskad finansiering för forskning.  
Forskningsarbetet kan förbättra vårdresultaten betydligt och på lång sikt leda till klara kostnadsbesparingar. Exempelvis enligt en utredning av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (Karma m.fl. Duodecim 2014;130:326-3) angav över 80 procent av forskarna att deras forskningsarbete har lett till förändringar i det kliniska arbetet. Under elva års tid hade sjukhusen inom sjukvårdsdistriktet tagit i bruk över 700 förbättringar av diagnoser eller vård som baserar sig på eget forskningsarbete.  
Utskottet vill fästa allvarlig uppmärksamhet vid att nedskärningen av forskningsfinansieringen äventyrar klinisk forskning på hög nivå. Det får direkta konsekvenser för hälsovårdssystemets förmåga att förnya sig och att utveckla vårdpraxis och för möjligheterna att minska vårdkostnaderna. Utskottet hänvisar också till huvudtitel 33.03 ovan.  
Utskottet ökar momentet med 3 000 000 euro.  
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 18 000 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd) 
52.
Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet
(reservationsanslag 2 år)
Anslaget på momentet är 11,5 miljoner euro vilket motsvarar anslaget i innevarande års budget och tilläggsbudgeterna. 
Finansieringen för skyddshemsverksamheten är ännu inte på en tillräcklig nivå eftersom Istanbulkonventionen som trädde i kraft den 1 augusti 2015 ålägger Finland att säkerställa att offer för våld i hemmet och i nära relationer ska kunna få hjälp avgiftsfritt dygnet runt. Offer för våld i hemmet och i nära relationer måste ha tillgång till en avgiftsfri hjälptelefon dygnet runt. Också antalet skyddshemsplatser måste ökas från de nuvarande 114 till cirka 500 varvid antalet platser skulle motsvara Europarådets rekommendationer (1 familjeplats /100 000 invånare).  
Med tanke på utvecklingen av verksamheten är det viktigt att finansieringsansvaret för skyddshemsverksamheten från början av i år övergick till staten (1354/2014). Enligt erhållen utredning ska finansieringen ökas småningom så att den åren 2017—2020 årligen ökar med 2 miljoner euro.  
Det är angeläget, menar utskottet, att antalet skyddshemsplatser ökas planenligt så att deras läge betjänar hjälpbehovet och förbättrar den regionala täckningen. Det är också viktigt att en rikstäckande hjälptelefon som betjänar dygnet runt fås i bruk snarast möjligt.  
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01.
Miljöförvaltningens omkostnader
Budgetförslaget för miljöministeriets förvaltningsområde är 198,747 miljoner euro. Dessutom finansieras största delen av understöden och räntestöden till bostadsväsendet med medel från Statens bostadsfond.  
Utskottet konstaterar att det råder en obalans mellan mål, uppgifter och tillgängliga resurser för miljöministeriets ansvarsområde, och de sammanlagda resurserna är knappa. Utskottet vill i synnerhet uttrycka sin oro över regionförvaltningens (RFV och NTM) resurser som används för miljörelaterade uppgifter. Nivån på anslagen för NTM-centralernas verksamhet sjunker med ungefär 20 miljoner euro (mer än 9 procent) 2016 och följden blir att antalet miljöskyddsinspektioner minskar betydligt. Utskottet befarar att inspektioner inte kommer att kunna göras enligt industriutsläppsdirektivet ens där riskerna är störst. Regionförvaltningsverkens (RFV) resurser kommer för sin del att minska med 2,2 miljoner euro (4 procent). Det åtföljande anpassningsbehovet inverkar också på handläggningen av miljötillstånd.  
Utskottet anser att det är bra att miljöministeriet har satt in en rad utvecklingsåtgärder som syftar till att miljöförvaltningen fortsatt ska vara högkvalitativ och effektiv och ha genomslagskraft trots de minskande resurserna. Den viktigaste metoden att effektivisera verksamheten är att se över den omfattande lagstiftningen. Dessutom har det bland annat startats projekt för att fortsätta med det elektroniska tillståndssystemet inom datasystemet för miljövårdsinformation (LUPA, fortsättning) och för att se över datasystemet för tillsynen (VAHTI). Systemen och de anknytande ändringarna i handlingsmodellerna har i enlighet med regeringsprogrammet som mål att det ska gå snabbare och lättare att söka och avgöra tillstånd och att övervaka beslut som fattats. Med tanke på genomförandet är det ytterst viktigt att de får sin del av medlen för regeringens digitaliseringsprojekt. Resurserna stärks också genom att tillsynen blir avgiftsbelagd.  
Utskottet understryker att miljöförvaltningens funktionsförmåga bör säkras utan att resursminskningen får återverkningar på företagen, invånarna och regionernas möjligheter att utvecklas. Anhopningen av tillstånd får inte fördröja starten på produktiva investeringar. Utskottet pekar också på betydelsen av att olika förvaltningsområden (framför allt MM, JSM och KM) samverkar för att minimera kostnaderna och bekämpa skador på miljön, till exempel när Kimola kanal rustas upp. 
01.
Miljöministeriets omkostnader
(reservationsanslag 2 år)
Utskottet påpekar att den särskilda finansieringen av handlingsprogrammet för åtgärder mot fukt och mögel upphör inom miljöministeriets förvaltningsområde. Principbeslutet om programmet har enligt utredning genomförts och utvecklingsinsatserna har tagits in i lagstiftning, utbildning och praxis. Syftet är att det material som tagits fram inom programmet fortsatt ska uppdateras och att de nya handlingsmodellerna och verktygen ska finnas kvar och förbättras. 
Miljöministeriet uppger att forskningen och utvecklingsarbetet kring fukt- och mögelproblematiken behöver fortsätta och fokuseras på hälsorelaterade frågor inom byggnation. Utskottet välkomnar ambitionen att tillgodose det här behovet genom ett program för friska hus. Programmet ska sortera under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Det är avsett att bli en fortsättning på det förvaltningsövergripande samarbetet kring friska hus och i ett bredare perspektiv än enbart fukt- och mögelskador. 
65.
Understöd till organisationer och miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 1,734 miljoner euro, alltså 366 000 euro mindre än för 2015. Anslaget används främst till att stödja miljöorganisationer, miljövård i skärgården och fjällområden, organisationer inom boendebranschen och miljöfostran. 
Utskottet anser att nedskärningen på momentet är stor. Det relativt lilla anslaget har gjort det möjligt att öka miljömedvetenheten och vidta konkreta miljöskyddsåtgärder. Organisationernas roll har vuxit också exempelvis inom bostads-, bygg- och miljörådgivningen allt eftersom myndigheternas resurser krympt.  
Utskottet vill särskilt uppmärksamma Håll skärgården ren rf:s viktiga arbete för miljöskydd och avfallshantering i de stora vattenområdena (som Bottniska viken, Skärgårdshavet, Päijänne, Saimen). Organisationen har årligen fått ett betydande statsbidrag (482 000 euro 2015), som har gjort det möjligt för den att organisera omfattande verksamhet. Servicefartygen som används inom avfallshanteringen har emellertid nått slutet på sin livscykel, så det är nödvändigt att investera i nya fartyg. Ett nytt servicefartyg med beredskap att bistå vid oljebekämpning kostar ungefär 1,5 miljoner euro. Det är svårt att få utomstående finansiering och det går enligt utredning inte heller att använda medel från oljeskyddsfonden.  
Utskottet anser att nya fartyg behöver upphandlas med förhåller sig reserverat till att de finansieras i så här stor utsträckning med bidrag till organisationer. Även om finansieringen av fartygen inte på kort tid kan ordnas genom avgifter som organisationen får in via sin verksamhet, anser utskottet att också avfallsavgifterna för båtfarare behöver justeras så att de svarar mot de faktiska kostnaderna för avfallshanteringen, så som också andra aktörer har gjort.  
10.
Miljö- och naturvård
20.
Bekämpning av miljöskador
(förslagsanslag)
Utskottet anser att det är bra att anslaget på momentet har kunnat höjas med 500 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att samordna utbildningen i bekämpning av olje- och kemikalieskador och höja beredskapen att bekämpa kemikalieskador. 
22.
Vissa utgifter för miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 15,825 miljoner euro, alltså 2,065 miljoner euro mer än för 2015. För att förbättra tillståndet i vattendragen och Östersjön måste de risker som eutrofieringen och skadliga ämnen medför minskas samt mångfalden i vattennaturen skyddas i enlighet med internationella avtal och EU:s mål. Syftet är att under 2016 införa förvaltningsplaner för vattenvård och ett åtgärdsprogram för havsvården 2016—2021. Även tillståndet i ytvattnet och grundvattnet förbättras och särskilda satsningar görs på att förbättra det försämrade tillståndet i kustnära vatten och åar. Anslaget på momentet kan bidra till genomförandet av regeringens spetsprojekt "Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts".  
Utskottet välkomnar regeringens spetsprojekt för att förbättra tillståndet i vattendragen och nyttiggöra de ökande möjligheter som kretsloppsekonomin för med sig. Mängden näringsämnen och humus som sköljs ut i vattendragen ska bli mindre, samtidigt som självförsörjningsgraden i fråga om näringsämnen och energi inom jordbruket höjs. Tillvaratagandet av näringsämnen inom områden som är känsliga med tanke på Östersjön och andra sjöar och vattendrag utökas med målet att minst 50 procent av gödsel och kommunalt avloppsslam ska omfattas av avancerad behandling före 2025.  
Av anslaget på 4,64 miljoner euro för skydd av Östersjön ska 2,5 miljoner euro gå till det här spetsprojektet. Medlen ska användas för andra etappen i programmet för återvinning av näringsämnen (Raki) och för genomförandet av åtgärdsprogrammet för havsvård och förvaltningsplanerna. Utskottet framhåller i enlighet med regeringsprogrammet att arbetet för ett gott tillstånd i Östersjön bör utföras i samverkan med inhemska och internationella aktörer. Därför är det bra att beredningen av Finlands plan för havsvård samordnas nära kopplad till planeringen av vattenvården och med de andra Östersjöländerna. 
I linje med skrivningarna om försök i regeringsprogrammet genomför miljöministeriet tiotals försöksprojekt för att få fram nya effektiva åtgärder för att skydda vattnen och främja materialåtervinningen. De har som mål att vara konkreta och praktiskt inriktade. Samtidigt bör man se till att projekten leder till förfaranden, teknik och innovationer som går att utnyttja i praktiken och mångfaldigas samt till ny affärs- och serviceverksamhet, understryker utskottet. 
52.
Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter.
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 37,616 miljoner euro, alltså 3,018 miljoner euro mer än för 2015. Ett engångsanslag på 8 miljoner euro har reserverats för slutförande av skyddsåtgärder på de områden som redan har valts ut till naturskyddsområden. Dessutom går 0,5 miljoner euro till förberedelser för en ny nationalpark som ska inrättas till 100-årsjubileet för Finlands självständighet 2017. Naturtjänsterna har hand om Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter och förvaltar därmed naturobjekt som hör till de mest värdefulla i Finland, såsom nationalparkerna, och är landets största producent av friluftstjänster och tjänster inom jakt och fiske på statens marker.  
Utskottet understryker att nationalparker är en stark attraktionsfaktor för turismen och att naturturismen har en betydande effekt på den lokala ekonomin. Finland är redan nu bäst känt i världen för sin rena natur, så det finns möjligheter att göra nationalparkerna och hälsoeffekterna av att röra sig i naturen till produkter som i större omfattning kan marknadsföras, framför allt för europeiska och asiatiska turister. Men det kräver utveckling av nationalparkerna, också friluftsområdena, och satsningar på skötseln av dem.  
Utskottet noterar att propositionen saknar det anslag som 2010—2015 har använts för att sysselsätta ungefär 550 unga. Naturtjänsterna är en viktig arbetsgivare och kan erbjuda meningsfullt arbete också för personer utan utbildning. Dessutom har Naturtjänsterna tagit fram en modell som gör det möjligt att snabbt sysselsätta även stora grupper. Utskottet ser det som mycket viktigt att det här beaktas också för att sysselsätta personer som fått positivt asylbeslut.  
61.
Främjande av vatten- och miljövård
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 7,942 miljoner euro, alltså 2,3 miljoner euro mindre än för 2015.  
Utskottet påpekar att anslaget på det här momentet och anslaget på moment 35.10.22 till viss del används för liknande ändamål (till exempel att genomföra förvaltningsplaner, återvinna näringsämnen och främja skyddet av Östersjön, sjöar och vattendrag). Momentens användningsändamål och uppbyggnad behöver ses över före nästa budgetproposition. Det ursprungliga ändamålet med momentet för Östersjön (mom. 35.10.22) och fördelningen av anslagen för bidrag och projekt på de olika momenten har blivit oklart. Dessutom har det aktuella momentets betydelse minskat när det gäller anslag för bidrag, eftersom det har beslutats att nya projekt för matarledningar för avlopp inte längre ska stödjas.  
Utskottet påpekar att inga anslag längre föreslås för stöd till matarledningar för avlopp. Beslutet om att slopa stöden för nya matarledningar för avlopp fattades våren 2014. Utskottet anser det motiverat att den här sedan länge kända huvudregeln iakttas. Men det pågår fortfarande tre projekt för matarledningar som ska genomföras stegvis enligt det riksomfattande avloppsprogrammet. För att stödja den andra byggnadsfasen behövs 3,13 miljoner euro. Utskottet menar att pågående projekt behöver få statligt stöd för att slutföras. Matarledningarna har stor betydelse för bättre vattenstatus. Med hjälp av dem kan avloppsvatten ledas till effektiva centralreningsverk. Omgivande glesbygdsbebyggelse ansluts också till matarledningarna, och då blir den totala belastningen från avloppsvattnet mindre. Utskottet påpekar att avloppsprogrammet har genomförts i ganska liten omfattning, bara till ungefär 40 procent enligt antalet matarledningar för avlopp. Därför är det viktigt att byggandet av matarledningar fortsätter i enlighet med avloppsprogrammet och att statliga stöd i framtiden kan beviljas när ekonomin tillåter det.  
Budgetpropositionen innehåller heller inget anslag för rådgivning om avloppsvatten i glesbygden. Rådgivningen har främjat genomförandet av förordningen om avloppsvatten i glesbygden. Det finns ytterligare ca 120 000 fastigheter som visar sig ha behov av att sätta sina avloppssystem i skick.  
Utifrån detta ökar utskottet anslaget under momentet med 3 130 000 euro för att slutföra de tre pågående projekten för matarledningar för avlopp i enlighet med det riksomfattande avloppsprogrammet. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 11 072 000 euro.  
(Stycke 2—5 som i RP 30/2015 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 30/2015 rd) 
63.
Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden
(reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 18,48 miljoner euro, alltså 30,35 miljoner euro mindre än för 2015. Anslaget ska användas för att genomföra skyddet av områdena och för att betala ut ersättningar på grund av målen för naturvården på privat mark. 
Utskottet anser att det är beklagligt att anslagsnivån har sjunkit så markant. Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso) ska fortsätta, men på lägre nivå än planerat. Utskottet ser det som angeläget att de knapphändiga anslagen går till de områden som är viktigast med tanke på skyddet och till de mest representativa områdena som kompletterar de befintliga skyddsområdena. Avsikten är också att nätverket Natura 2000 och de naturskyddsprogram som det tidigare fattats beslut om ska fortsätta. 
70.
Fartygsinvesteringar
(reservationsanslag 3 år)
På momentet föreslås 7,5 miljoner euro, alltså 6,05 miljoner euro mer än för 2015. Utskottet ser det som motiverat att höja anslaget, som ska användas för att stärka oljebekämpningsberedskapen och renovera havsforskningsfartyget Aranda. 
20.
Samhällen, byggande och boende
55.
Bidrag för reparationer
(reservationsanslag 3 år)
För understöd för reparationer av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter reserveras totalt 25 miljoner euro, varav 5 miljoner kommer från Statens bostadsfond. Anslaget uppgick till 40 miljoner euro 2015. 
Utskottet anser att den stora anslagsnedskärningen är beklaglig och påpekar att ett relativt litet bidrag har gjort det möjligt för äldre att bo kvar längre i sitt hem. När anslaget minskar är det viktigt att det används effektivare. Utskottet ser positivt på att största delen av bidraget fortfarande ska användas för att bygga nya hissar och reparera äldres och funktionshindrades bostäder. Anslaget ska också bidra till genomförandet av programmet för att förbättra äldres boende. Insatserna inom ramen för programmet är avsedda att förbättra boendeförhållandena genom att påverka de äldres aktivitet och verksamheten i kommunerna och inom bostads- och byggsektorn.  
60.
Överföring till statens bostadsfond
Av statens bostadsfonds medel ska uppskattningsvis 200 miljoner euro användas enligt budgetpropositionen till betalning av understöd och räntestöd inom bostadsväsendet 2016. Dessutom intäktsförs 47 miljoner euro från fonden. 
Det finns beredskap att stödja byggandet av ungefär 7 500 nya räntestödsbostäder. Statens bostadsfonds räntestödsfullmakt för hyresbostäder och lån för bostadsrättshus föreslås vara 1 170 miljoner euro, alltså lika stor som 2015. Dessutom finns det beredskap att stödja byggande av 2 000 hyresbostäder genom statlig fyllnadsborgen och cirka 4 000 bostäder genom investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Byggnationen omfattas inte av bestämmelserna om allmännytta. Fullmakten för statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag föreslås bli 100 miljoner euro. Det ska inte längre finnas startbidrag för borgenslån (3 miljoner euro), understöd för ändring av användningsändamål (2 miljoner euro) eller sänkt självriskandel av räntan.  
Utskottet anser att ett ökat utbud av bostäder till skäligt pris är det viktigaste bostadspolitiska målet och välkomnar regeringens spetsprojekt för att utöka bostadsbyggandet. På tillväxtorter har bostadsutbudet redan länge varit otillräckligt i förhållande till efterfrågan, vilket har lett till stigande bostadspriser och hyror. Inte minst har läget tillspetsats i huvudstadsregionen och det dyra boendet har redan undergrävt den ekonomiska tillväxten.  
Utskottet är ytterst oroat över att bostadsbehovet ytterligare kommer att öka betydligt när det blir aktuellt att permanent hitta bostäder för de asylsökande som får uppehållstillstånd. Det är nödvändigt att regeringen tar fram metoder för att få kontroll över läget och vid behov snabbt höjer räntestödsfullmakten för att öka produktionen av hyresbostäder till skäligt pris, framför allt på tillväxtorter. Det kan också ses som motiverat att öka produktionen av bostäder till skäligt pris med tanke på sysselsättningen i byggsektorn. Om produktionen inte börjar öka finns risken särskilt i huvudstadsregionen att bostadslöshet blir vanligare. När invandrare ska få mer permanenta bostäder bör det dessutom beaktas att segregation ska motverkas och att behovet av boenderådgivning ökar.  
För att kunna främja produktionen av bostäder till skäligt pris krävs det mångsidigt verkningsfulla åtgärder för att öka utbudet på bostäder och tomter enligt efterfrågan, samt större effektivitet i planeringen av markanvändningen för att samordna trafikbehoven och boendet. Utskottet välkomnar intentionsavtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), som staten och tillväxtregionerna i samarbete upprättat, för de har bidragit till tillgång på tomter och ny produktion av hyresbostäder. Men förfarandet med intentionsavtal måste utvecklas vidare och väga in den ökande invandringen och de effekter som befolkningsomflyttningen inom landet och förändringarna i befolkningsstrukturen får på bostadsbehovet. Avsikten är att det 2016 ska finnas incitament för intentionsavtal i form av bidrag för att bygga kommunalteknik (15 miljoner euro) och startbidrag i Helsingforsregionen (10 miljoner euro). Utskottet menar att startbidrag behöver kunna delas ut även i andra MBT-regioner om anslaget räcker till. Bidraget kunde till exempel vara hälften av den summa som beviljas i Helsingforsregionen. 
Vid sidan av MBT-intentionsavtalen vill utskottet lyfta fram tanken på en tillväxtkorridor där växande områden koncentreras längs de huvudsakliga transportlederna. Exempel på tillväxtkorridorer är regionerna kring bansträckorna Helsingfors–Tavastehus–Tammerfors och Helsingfors–Lahtis, där det i regionstrukturen bildas stora pendlingsregioner som bygger på nätverket av transportleder. Utskottet anser att de här tillväxtkorridorerna bör beaktas i planläggningen, främjandet av bostadsproduktion och MBT-intentionsavtalen. I tillväxtkorridorer är byggkostnaderna i genomsnitt lägre än på tillväxtorter, vilket gör att också boendekostnaderna är lägre. Samtidigt underlättas arbetskraftens rörlighet mellan tillväxtorterna och det bidrar till näringslivets konkurrenskraft. När nya bostadsområden byggs i tillväxtkorridorerna kan också regeringens spetsprojekt "bioekonomi och ren teknik" enligt utskottet nyttiggöras för att främja träbyggande och öka användningen av förnybar energi. 
Bristen på hyresbostäder till skäligt pris beror till viss del på att det funnits så få privata aktörer som med de nuvarande villkoren varit intresserade att bygga och äga hyresbostäder. Det har främst varit kommunerna som fått svara för att genomföra statsstödd hyresbostadsproduktion. Dessutom har staten själv gått ut på marknaden i och med att den kapitaliserat sitt bolag med särskilt uppdrag, A-Kruunu. Målet är att bolaget ska ha 2 000 nya bostäder klara eller under byggnad i huvudstadsregionen 2018.  
För att öka produktionen behövs det större intresse bland aktörerna för produktion av hyresbostäder till skäligt pris, påpekar utskottet. Regeringen siktar på detta bland annat genom att ta fram en ny tioårsmodell. Förberedelser pågår för att slopa kravet på allmännytta för ägarna till statsstödda bostäder i fråga om ny produktion och för att ändra restriktionerna så att de blir projektspecifika. Från början av 2016 ska restriktionerna för användning och överlåtelse av ARA-bostäder bli mer flexibla i de fall där det kapital som frigörs används för att producera eller reparera bostäder. Utskottet betonar att alla reformer bör sikta på en tillräcklig produktion av hyresbostäder till skäligt pris. 
Dessutom behövs det insatser för att bromsa boendekostnaderna. Krav på till exempel parkering, skyddsrum och tillgänglighet gäller all byggnation. Här handlar det ofta om kommunala bestämmelser, vilket innebär att avvecklingen av reglering och normer enligt regeringsprogrammet utöver lagstiftningen måste omfatta också bestämmelser på kommunal nivå. Byggarbetena behöver löpa smidigare och byggprocesserna gå snabbare. Exempelvis pågår en översyn av plansystemet och tillståndssystemet för byggnation. Syftet är också att underlätta kompletteringsbyggande, ändring av byggnaders användningsändamål och byggande i glesbygden.  
Utskottet noterar att de flesta flaskhalsar inom boende och byggnation åtgärdas utanför budgeten. Målet bör vara en i en fungerande bostadsmarknad förankrad adekvat produktion av bostäder till rimliga priser plus ett kompletterande boendestöd där stödet fokuseras på de boende och inte överförs till priset för boendet. Det är också nödvändigt att se över stödsystemet i dess helhet. För att uppföra hyresbostäder som är förmånligare än marknadspriset behövs ett fungerande och konkurrenskraftigt räntestödssystem samt verkningsfulla bidrag såsom startbidrag.  
Boende för grupper med särskilda behov 
För byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder för grupper med särskilda behov föreslås en fullmakt på 120 miljoner euro, alltså lika mycket som för 2015.  
Utskottet anser att det är bra att bostadsprojekten för de bostadsmässigt allra mest utsatta grupperna med särskilda behov prioriteras när bidragen beviljas. Bland de här grupperna finns långvarigt bostadslösa, utvecklingsstörda, personer som får psykisk rehabilitering och minnessjuka äldre. Det är särskilt viktigt med stöd för boendet, vilket innebär specialkrav på lokaler, utrustning och konstruktioner i bostäderna och byggnaderna. Det är ett korrekt beslut som regeringen fattat, att studie- och ungdomsbostäder fortfarande ska omfattas av investeringsunderstöd.  
Enligt utredning finns det ett stort behov av investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Utskottet anser därför att det noga bör bevakas hur fullmakten räcker till och att den bör höjas om det behövs. 
INKOMSTPOSTER
Avdelning 15
LÅN
03.
Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.
Nettoupplåning och skuldhantering
Utskottet föreslår att momentet ökas med 39 950 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 5 381 502 000 euro. 
Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår på utgiftsmomenten. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 331 502 000 euro i nettoinkomster. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd) 
Sammandrag
Enligt utskottets förslag uppgår både inkomstposter och anslag till 54 390 981 000 euro. 
Utskottet har ökat anslagen med 39 950 000 euro. I analogi med detta ökat inkomstposterna anslaget under moment 15.03.01. 
Skillnaderna mellan inkomsterna i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell:: 
 
Propositionen € 
Utskottet € 
Avd. 11 
40 777 052 000 
40 777 052 000 
Avd. 12 
5 367 489 000 
5 367 489 000 
Avd. 13 
2 448 138 000 
2 448 138 000 
Avd. 15 
5 758 352 000 
5 798 302 000 
Totalt 
54 351 031 000 
54 390 981 000 
Skillnaderna mellan anslagen i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell: 
 
Propositionen € 
Utskottet € 
Ht. 21 
162 876 000 
162 876 000 
Ht. 22 
13 475 000 
13 475 000 
Ht. 23 
207 558 000 
207 558 000 
Ht. 24 
1 047 796 000 
1 048 026 000 
Ht. 25 
923 629 000 
926 429 000 
Ht. 26 
1 708 108 000 
1 710 158 000 
Ht. 27 
2 885 895 000 
2 886 295 000 
Ht. 28 
17 317 079 000 
17 317 079 000 
Ht. 29 
6 791 931 000 
6 801 221 000 
Ht. 30 
2 555 527 000 
2 559 607 000 
Ht. 31 
2 930 893 000 
2 932 443 000 
Ht. 32 
2 929 093 000 
2 936 213 000 
Ht. 33 
13 105 324 000 
13 114 624 000 
Ht. 35 
198 747 000 
201 877 000 
Ht. 36 
1 573 100 000 
1 573 100 000 
Totalt 
54 351 031 000 
54 390 981 000 
UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till statsbudget för 2016 i enlighet med propositionen RP 30/2015 rd och den kompletterande propositionen RP 118/2015 rd med de föreslagna ändringarna.  
Riksdagen godkänner de ovan föreslagna 6 uttalandena. 
Riksdagen godkänner budgetmotionerna BM 246 och 292/2015 rd. 
Riksdagen förkastar budgetmotionerna BM 1—245, 247—291 och 293—362/2015 rd. 
Riksdagen beslutar att budgeten för 2016 tillämpas från 1.1.2016. 
Helsingfors 10.12.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Maria
Tolppanen
saf
medlem
Touko
Aalto
gröna
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Eero
Heinäluoma
sd
medlem
Susanna
Huovinen
sd
medlem
Kalle
Jokinen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Krista
Kiuru
sd
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Mika
Lintilä
cent
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Joakim
Strand
sv
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ville
Vähämäki
saf
ersättare
Olavi
Ala-Nissilä
cent
ersättare
Li
Andersson
vänst
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Timo
Harakka
sd
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Anne
Kalmari
cent
ersättare
Pauli
Kiuru
saml
ersättare
Timo V.
Korhonen
cent
ersättare
Riitta
Myller
sd
ersättare
Mika
Niikko
saf
ersättare
Markku
Pakkanen
cent
ersättare
Jari
Ronkainen
saf
ersättare
Eero
Suutari
saml
ersättare
Stefan
Wallin
sv
ersättare
Harry
Wallin
sd
ersättare
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Peter
Östman
kd
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
utskottsråd
Maarit
Pekkanen
överinspektör
Arto
Mäkelä
RESERVATION 1 sd
Allmän motivering
Det ekonomiska läget i Finland är fortsatt svårt. De ekonomiska problemen i EU och framför allt i euroområdet har länge tärt på tillväxtmöjligheterna i vårt land. Eftersom 55 procent av vår export går till EU-länder har vi inte fått hjälp med efterfrågan från andra håll i världen. Mätt i BNP har den utdragna ekonomiska recessionen hos oss varit värre än depressionen på 1990-talet. Regeringens åtgärder bidrar till att försämra tillväxtutsikterna nästa år och på längre sikt. Nedskärningarna i de offentliga finanserna gör att människornas köpkraft blir sämre och då försvagas den ekonomiska tillväxten. Regeringens nedskärningar slår också hårt mot utbildningen, vilket är farligt med tanke på landets tillväxtmöjligheter på lång sikt. 
Om regeringen driver igenom sina i konstitutionellt hänseende tvivelaktiga tvångslagar för att sänka lönerna kommer den inhemska efterfrågan och finansieringen av de offentliga finanserna att få lida ännu mer. När minimiskyddet enligt kollektivavtalen avskaffas ökar trycket på att sänka lönerna. Risken finns att det blir en deflationsspiral. Samtidigt förgiftar regeringen stämningen på arbetsmarknaden så att de samhällsekonomiskt livsviktiga återhållsamma inkomstavtalen och de i samförstånd avtalade tillväxtinsatserna utsätts för allvarlig risk. Året 2016 kommer att präglas av stor osäkerhet på grund av regeringens beslut. Det är oroväckande att regeringen inte har fattat några beslut som stöder sysselsättning och tillväxt i år och nästa år. Tvärtom skär regeringen i sysselsättningsanslagen. Således fryser regeringen tillväxten och konkurrenskraften i landet för hela nästa år. 
Vi socialdemokrater anser att den ekonomiska stabiliteten stärks om det uppstår en inkomstuppgörelse och om det finns en strategi för arbetsmarknadsprinciperna för hela valperioden. Genom sina åtgärder, sin okunnighet och sina ideologiska val kommer regeringen att rasera grunden för hela avtalskulturen. Läget är allvarligt nu när förhandlingarna om en bred inkomstuppgörelse har strandat. Regeringen bör återta sina förslag till tvångslagar och vädja till parterna för att få en gemensam inkomstuppgörelse. 
I svåra tider behöver vi en anda av samhörighet. Regeringens politik får motsatt effekt. Nedskärningarna i budgeten för 2016 drabbar de minst gynnade grupperna i samhället medan höginkomsttagarna inte förväntas göra några faktiska ekonomiska uppoffringar. De värsta följderna av de planerade tvångslagarna kommer att drabba vanliga lönetagare, framför allt kvinnodominerade branscher inom offentliga sektorn. Samtidigt har regeringen lämnat riksdagen lagförslag som är skräddarsydda för den allra rikaste eliten och dess intressen. Regeringen driver inte på ett trovärdigt sätt hela folkets intressen utan underblåser missämja och en känsla av orättvisa. Dessutom har det redan i början förekommit gräl inom regeringen. Slarvigt fattade beslut återtas ett efter ett och lagförslag som redan kommit till riksdagen dras tillbaka. Förtroendet och framtidstron ställs på prov. Vi går mot större motsättningar och inkomstskillnader. 
Den ryckiga politiken som i betydande grad försvagar köpkraften har brutit ner människornas förtroende för ekonomin. Konsumenternas förtroende har betydligt försämrats efter sommaren och inte ens näringslivets förtroende visar några tecken på återhämtning.  
Det stora felet med regeringens finanspolitik är att den inte satsar på att främja sysselsättning här och nu. Arbetslösheten hotar att överskrida 10 procent 2016 och det beror i hög grad på regeringens avsiktliga passivitet. Fastän sysselsättningsanslagen på många håll tog slut redan i somras vägrar regeringen att satsa på aktiv sysselsättning som skulle korta ner arbetslöshetsperioderna så mycket som möjligt.  
Det mest akuta problemet på arbetsmarknaden är att de utdragna arbetslöshetsperioderna snabbt får den strukturella arbetslösheten att öka. Antalet långtidsarbetslösa har redan överskridit hundratusen. När den strukturella arbetslösheten en gång har börjat öka är det svårt att få den att minska ens då den ekonomiska tillväxten kommer i gång igen. Vi har erfarenhet av den här onda spiralen från depressionen på 1990-talet. En utdragen massiv arbetslöshet och en åtföljande spiral av marginalisering skadar samhället både i mänskligt, socialt och ekonomiskt hänseende i åratal efter att den akuta krisen är över. Den massiva arbetslöshet som regeringen med avsikt nu låter uppstå kommer ytterligare att försämra förutsättningarna för tillväxt och välfärd. 
Regeringen har misslyckats med att förbättra sysselsättningen. Till och med budgeten för 2016 saknar insatser för sysselsättningen. Nedskärningar genererar inte ett enda nytt arbetstillfälle eller någon tillväxt. 
Regeringen Sipilä motiverar sina orättvisa nedskärningar med att balansen i de offentliga finanserna måste återställas. Det är rätt mål, men regeringen är inte kapabel att nå det. Regeringen har talat med eftertryck om att stoppa skuldsättningen, men av den kompletterande budgeten för 2016 framgår att regeringen ökar skulden med mer än en halv miljard euro jämfört med 2015.  
Regeringen lever på kredit därför att den inte har kunnat komma överens om några nya insatser för tillväxten, och den vill inte fördela den börda som depressionen innebär på ett rättvist sätt i beskattningen. I synnerhet de som har hög lön och de som har kapitalinkomster åtnjuter regeringens särskilda skydd, samtidigt som man "måste" ta från barnen på daghemmen.  
Att undvika skatteintäkter är ett ansvarslöst sätt att sköta statsfinanserna. Med siktet inställt på lönesänkningar går regeringen samtidigt miste om ungefär 900 miljoner euro i skatteintäkter. Den har planer på att kompensera lönerabatten genom att lindra beskattningen – återigen en miljard euro i skattebortfall. Inklusive den utlovade sänkningen av företagens socialskyddsavgifter kommer regeringen med en gång att gå miste om nästan tre miljarder euro i skatteintäkter – varje år. Vidare tänker regeringen finansiera sina så kallade spetsprojekt genom att sälja statlig egendom, vilket kommer att leda till att nya nedskärningar hotar i slutet av valperioden.  
Regeringen har som mål att systematiskt försvaga offentlig sektor och offentliga tjänster. Utöver att anslagen minskas kommer det att ske genom att de offentliga tjänsterna privatiseras. Den nordiska välfärdsstaten reduceras till obefintlighet och kvar blir bara skalet. Det civila samhället blir en marknadsplats. 
Men nationen är inte något bolag. Medborgarna är inte medarbetare. Det går inte att leda ett land genom att injaga skräck i medborgarna, för det är de som har makten i en demokrati. De kräver att politikerna handlar ansvarsfullt och rättvist och att det finns alternativ. 
Socialdemokraternas alternativ: En bro över mörka vatten  
Det är vår skyldighet att lägga fram ett alternativ till regeringens budgetlinje. Vårt alternativ är på samma gång rättframt, rejält och realistiskt. På ett genuint sätt visar det vägen till tillväxt, sysselsättning och välfärd. Det genererar 35 000 arbetstillfällen. En temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna, Rinnes sysselsättningsmodell och olika slags byggprojekt är konkreta åtgärder för att främja sysselsättningen. Vi behöver jobb här och nu. 
Vårt alternativ är socialt rättvist och bidrar till jämställdhet och jämlikhet. Det är också mer ansvarsfullt i ekonomiskt hänseende. Skuldsättningen minskar med 330 miljoner euro jämfört med propositionen. Det är en säker väg mot framtiden – inriktad på arbete. 
Förtroende är det viktigaste kapitalet i samhället. Budgeten måste vara socialt rättvis och stärka jämställdhet och likabehandling. Rättvisa är ett värde i sig själv men relativt små inkomstskillnader och hälsoskillnader är typiska för de samhällen som klarar sig bäst också ekonomiskt. Ute i världen har Finland visat exempel på förtroendesamhällets kraft, och kommer också att göra det i framtiden.  
Det räcker inte att statistik och tabeller visar på tillväxt, utan alla finländare måste uppleva att välbefinnandet ökat. Framför allt måste vi stärka sysselsättningen genom att skapa tusentals nya arbetstillfällen och samtidigt ta hand om de gamla kompetensområdena. 
Människorna måste få mer pengar i handen av sina löner och pensioner. Den finländska välfärden bygger på arbete. Köpkraft genererar tillväxt och sysselsättning. Därför föreslår vi socialdemokrater ett arbetsinkomstavdrag som gör att låg- och medelinkomsttagare får mer pengar i handen av sin lön. Pensionärer får inte särbehandlas i relation till löntagare. De har redan utfört sitt arbete och också deras köpkraft bidrar till tillväxt och sysselsättning. Vi föreslår ett pensionsinkomstavdrag som gör att nettoinkomsterna inte blir olika för löntagare och pensionstagare med samma bruttoinkomster. Pensionstagare vars bruttoinkomster är 1 000—3 000 euro i månaden får i genomsnitt 250—300 euro mer i netto per år jämfört med vad regeringen föreslår. 
Många viktiga typer av basservice i samhället ligger på kommunernas ansvar, så vi måste se till att kommunerna har en finansiell grund och kapacitet att klara av sina uppgifter. Tack vare kostnadsersättningar, ändringar i utdelningen av samfundsskatten och strukturreformer inom sysselsättningen är effekten på den kommunala ekonomin något positiv jämfört med regeringen Sipiläs beslut. 
Utöver den mer rättvisa beskattningen och insatserna för bättre sysselsättning ordnas finansieringen genom att 350 miljoner intäktsförs från Sitras balansräkning på engångsbasis. Engångsinkomsterna används för att täcka engångsutgifter samtidigt som insatserna för sysselsättning och tillväxt främjas. Permanenta utgifter täcks med permanenta inkomster för att säkra den ekonomiska hållbarheten.  
Balansen i de offentliga finanserna måste garanteras med tre element: stark sysselsättningspolitik, utgiftsbesparingar och en omfattande skattebas. Vi socialdemokrater tar skuldsättningen på allvar och därför fokuserar vi våra budgetförslag på att stödja sysselsättningen och därmed på att minska utgifterna för arbetslösheten och öka inkomsterna. Vi föreslår en rad strukturella reformer bland annat för att sköta sysselsättningen. Budgetprincipen är att staten nästa år ska få mindre ny skuld än i år och på så sätt avtar den snabba skuldsättningstakten. 
Med hänsyn till dels den bredare skattebasen och ändringarna i skattegrunderna, dels nedsättningen av pensionsförsäkringsavgiften kommer skattegraden att förbli densamma som tidigare. Finland måste ledas över de mörka vattnen — ansvarsfullt. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar sin ekonomiska och finanspolitiska linje i en riktning som stärker sysselsättningen, tillväxten och konkurrenskraften samt balanserar de offentliga finanserna på ett socialt rättvist sätt. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen korrigerar sitt linjeval och får de offentliga finanserna i balans på ett socialt rättvist sätt, både genom att öka inkomsterna och minska utgifterna. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en totalrevidering av beskattningen, varvid tyngdpunkten förskjuts från beskattning av arbete och förvärvsinkomster till den underbeskattade finanssektorn, kapital, kapitalinkomster och förmögenhet. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart börjar bereda propositioner som syftar till att förhindra kringgående av skatt och skadlig skatteplanering samt vidtar kraftfulla åtgärder för att bekämpa den svarta ekonomin.  
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder beskattningen så att pensionärer och löntagare likabehandlas i fråga om beskattning. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om temporär sänkning av pensionsförsäkringsavgifterna för arbetstagare och arbetsgivare. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att en del av sänkningen av bilskatten används för att säkerställa VR:s köpta trafiktjänster i landskapen och för att upphäva vissa andra av regeringens orättvisa nedskärningar och att regeringen bedömer hur besluten om bilskatten och fordonsskatten påverkar inkomstfördelningen och vidtar korrigerande åtgärder om missförhållanden uppdagas. 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen slopar tvångslagstiftning som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna och i stället tillförsäkrar arbetsmarknadsorganisationerna fri avtalsrätt. 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer de anslag som behövs för att höja sysselsättningsnivån och genomföra ungdomsgarantin. 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i utbildning och forskning, för de är förödande för landets framtid. 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen behandlar högskolorna likvärdigt. 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar gruppstorlekarna i småbarnspedagogiken genom lagstiftningsåtgärder. 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast inleder trepartsberedning av en översyn av det passiva utkomstskyddet för arbetslösa så att det bidrar till aktivitet och sysselsättning i enlighet med den så kallade Rinnemodellen. 
Reservationens förslag till uttalande 14 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast börjar bereda en reform av den aktiva arbetskraftspolitiken, där kommunerna får större ansvar för att sköta sysselsättningen och också tillförsäkras de resurser som behövs. 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stärka förutsättningarna för företagande och bland annat inför möjlighet till skatteavdrag i samband med att den första utomstående arbetstagaren anställs. 
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar riktade åtgärder för att omedelbart förbättra exportindustrins förutsättningar och konkurrenskraft. 
Reservationens förslag till uttalande 17 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast börjar förbereda en betydligt effektiviserad bostads- och infrastrukturpolitik för att öka produktionen av bostäder till skäligt pris och för att framför allt på tillväxtorter starta betydande trafikprojekt och satsar på byggande av trafikleder i hela landet. 
Reservationens förslag till uttalande 18 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar riktade åtgärder för att främja saneringen av mögelskolor och daghem samt bibliotek. 
Reservationens förslag till uttalande 19 
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de mest orättvisa och oskäliga nedskärningarna i inkomstöverföringarna och avgiftshöjningarna som drabbar de människor som redan är mest utsatta. 
Reservationens förslag till uttalande 20 
Riksdagen förutsätter att regeringen bedömer konsekvenserna av sina ekonomisk-politiska linjeval för olika befolkningsgrupper och inkomstfördelning både på kort och lång sikt. 
Reservationens förslag till uttalande 21 
Riksdagen ålägger regeringen att återremittera finansieringen av Rundradion för parlamentarisk beredning och parlamentariskt beslutsförfarande. Riksdagen förutsätter i detta sammanhang att regeringen snabbt bereder en proposition som åtnjuter parlamentariskt stöd, främjar den sociala rättvisan och säkerställer att Rundradion störningsfritt kan fortsätta sin verksamhet. 
Reservationens förslag till uttalande 22 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en utredning över varför möjligheten till skatteavdrag för donationer i syfte att främja utvecklingssamarbete inte har genomförts på det sätt som regeringspartierna lovade före riksdagsvalet. 
Reservationens förslag till misstroendeförklaring 
Regeringen har misslyckats med sin finanspolitik och fortlöpande försummat främjandet av sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Därför kräver riksdagen att regeringen omedelbart förelägger riksdagen nya korrigerande åtgärder för förbättring av vårt lands ekonomiska tillstånd. Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats och därför inte har riksdagens förtroende.  
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Krishantering 
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 
I regeringsprogrammet betraktas aktivt deltagande i internationella krishanteringsinsatser som en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Även om nya krishanteringsinsatser som tidigare finansieras via tilläggsbudgetar ger de föreslagna minskningarna i anslagen till beredskap för mindre och nya insatser fel bild av Finlands beredskap och vilja att delta och ta internationellt ansvar vid krishanteringsoperationer. 
Enligt en bilaga till regeringsprogrammet ska Finland delta i nio insatser med sammanlagt 90 soldater från och med 2017. Den statsfinansiella ramen ger rum för en eller två insatser till och en sammanlagd styrka på högst 120 soldater. Länge var tumregeln att drygt tusen soldater deltar i krishanteringsinsatser. Vissa år har det varit så. För närvarande deltar 500 soldater.  
Det kan inte anses vara aktivt deltagande, och i framtiden kommer man inte längre att kunna säga att deltagande i internationell krishantering är en framträdande del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Våra möjligheter att bidra till att stoppa kriser där de uppkommer kringskärs betydligt.  
Vi föreslår  
att moment 24.10.20 ökas med 3 780 000 euro för utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor. 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Finland kan inte stänga sina gränser och dra sig in i sitt skal. Vår ekonomi och var sysselsättning är beroende av internationell handel och internationellt samarbete. Internationellt utvecklingssamarbete bygger på att alla följer de regler som man kommit överens både regionalt och globalt. Finland måste handla så att våra internationella nätverk genererar expanderande ekonomiskt samarbete och så att vår trovärdighet som tillförlitlog samarbetspartner inte får sig en törn.  
I höst har utvecklingssamarbetet och den internationella miljö- och klimatpolitiken stått inför en vändpunkt, när länderna under FN:s ledning lyckades förhandla fram en agenda för hållbar utveckling ända fram till 2030 och mötesdelegaterna förhandlar fram en ny klimatkonvention i Paris i december. Vi måste vara beredda att målmedvetet engagera oss i det växande samarbetet och vara part i nya internationella konventioner. Dessutom får vi inte sätta tidigare åtaganden på spel.  
Regeringens förhastade och drastiska nedskärningar betyder att tidigare arbete rinner ut i sanden inom många sektorer. Exempelvis skär regeringen ner stödet till utvecklinssamarbete med etablerade partner som partnerskapsorganisationer, stiftelser och FN-nära organisationer med ungefär 40 procent jämfört med nivån 2015, med totalt 49 miljoner euro. Nedskärningarna strider dessutom mot de internationella principer för god förvaltning som vi för fram. Självfallet har Finland gjort nedskärningar också tidigare, men vi har kunnat minimera skadorna genom att dela upp besparingarna över en längre period. Det bör vi också göra nästa år. Nedskärningarna i utvecklingssamarbetet måste vara mindre och anslagen måste fördelas jämnare, särskilt till multilateralt utvecklingssamarbete och frivilligorganisationer. Av anslaget för att rekapitalisera Finnfund bör 90 miljoner euro lyftas över till egentligt utvecklingssamarbete. 
Vi föreslår  
att moment 24.30.66 ökas med 190 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 23 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete. 
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen föreslår att drastiska nedskärningar i utvecklingssamarbetet, nämligen hela 200 miljoner euro. Dessutom lyfts medel från det egentliga utvecklingssamarbetet över till finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet och till ökning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital. I fortsättningen ska inkomster från auktioner med utsläppsrätter inte gå till utvecklingssamarbete. Allt som allt går utvecklingssamarbetet därmed miste om upp till 400 miljoner euro. Nedskärningarna slår extra hårt mot frivilligorganisationerna och deras verksamhet. De går miste om 49 miljoner euro, vilket är cirka 40 procent mindre än anslagen för 2015. Så här stora nedskärningar är förödande för frivilligorganisationernas verksamhetsvillkor, Finlands rykte och möjligheterna att slutföra påbörjade projekt. Finnfund utför visserligen ett viktigt arbete, men den enorma höjningen av kapitalet sker på bekostnad av utvecklingssamarbetet. Av anslaget för att rekapitalisera Finnfund bör alltså 90 miljoner euro lyftas över till egentligt utvecklingssamarbete. 
Vi föreslår  
att moment 24.30.89 minskas med 90 000 000 euro av anslaget för att öka Finnfunds kapital. 
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 
Under moment 24.90.50 har det gjorts en ändring i detaljmotiven till anslaget till medborgarorganisationernas Europainformation. Ändringen förefaller vara av teknisk karaktär, men resultatet är att alla finländska Europaorganisationer, både de som är för och de som är mot EU, riskerar att bli tvungna att sluta med all annan verksamhet än det som direkt klassas som frivilligarbete. I motivtexten har regeringen strukit den öronmärkning av anslagen som har funnits i mer än tio år och som inneburit att en del av anslaget till medborgarorganisationernas Europainformation har gått direkt till både Finland i Europa rf och Informationscentralen Alternativ till EU rf.  
Det har helt orimliga följder om öronmärkningen av de egentliga Europaorganisationerna slopas. Åtgärden betyder nämligen att de offentliga bidragen till Europaorganisationerna i Finland avskaffas helt och hållet eftersom de nuvarande villkoren (2015) säger att stöd som inte är öronmärkt för medborgarorganisationernas Europainformation bara får användas till småskaliga projekt, där bland annat löneutgifter och administrativa kostnader inte godtas som utgifter. Det är inte bara mottagarna av de öronmärkta anslagen som är beroende av pengarna. Det gäller också fem andra nationella Europaorganisationer som samverkar nära med dem plus deras 27 regionala organisationer som bedriver allsidig och kritisk Europadebatt med frivillig arbetskraft på sjutton orter runtom i landet. Framför allt för det här arbetet är det ekonomiska stödet av största vikt eftersom Europainformationens informatörer ute i regionerna har dragits in.  
Frivilligorganisationer med internationell verksamhet måste behandlas på lika villkor vid besluten om statsbidrag om det inte finns godtagbara skål att göra något annat. Men motiven i budgetpropositionen behandlar Europaorganisationerna enligt sämre kriterier än alla andra organisationer med internationell verksamhet. Det beror på att regeringen i dispositionsplanen tekniskt sett slopar stödet och basresurserna till de egentliga Europaorganisationerna samtidigt som den ändå garanterar alla andra liknande organisationer basresurser och fortsatt verksamhet. För de andra organisationerna sjunker statsbidragen med bara ungefär en femtedel jämfört med nivån 2015. Av det anslag som avsatts för medborgarorganisationernas Europainformation ska Finland i Europa rf få 168 000 euro och Informationscentralen Alternativ till EU rf 34 000 euro.  
Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till BM 193/2015 rd föreslår vi 
att moment 24.90.50 ökas med 202 000 euro till Finland i Europa rf och Informationscentralen Alternativ till EU rf. 
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Domstolar och rättshjälp 
I propositionen föreslås betydande förhöjningar av domstolsavgifterna. Med tanke på medborgarnas rättstrygghet finner socialdemokraterna det viktigt att domstolsavgifterna inte höjs. Konsekvensbedömningen riktar enbart in sig på de ekonomiska konsekvensern och på myndighetsarbetet utan att tänka på vilka följder höjningen får för medborgarnas rättstrygghet. Det har allktså inte gjorts en tillräcklig bedömning av de samhälleliga konsekvenserna för att så här stora höjingar skulle kunna göras.  
När domstolsavgifter höjs är det viktigt att bedöma hur förhöjningen och utvdgningen av de avgiftsbelagda tjänsterna påverkar människornas och i synnerhet brottsoffrens rättstrygghet. Av propositionen framgår att de nya avgifterna skulle betyda en inkomstökning på 9 003 000 euro sammanlagt.  
När det gäller rättegångsavgifter stiger till exempel den högsta rättegångsavgiften i tingsrätten från 196 till 500 euro. Det konstateras dessutom också i propositionen att förslaget kan försvaga rättsskyddet. Att stärka domstolarnas inkomster kan inte utgöra en starkare grund än att säkra människornas rättsskydd. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 24 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att jämka domstolsavgifterna till en skälig nivå. 
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 
Ett av regeringens spetsprojekt under den förra valperioden var bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi och verksamheten anvisades årligen ett tilläggsanslag. Nu har detta tilläggsanslag återtagits och det är ett kortsiktigt beslut, menar socialdemokraterna. Bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi är viktig också med tanke på rättegångsprocessernas längd eftersom merparten av de utdragna processerna i praktiken gäller omfattande ekobrottsmål. Långa och komplicerade rättsprocesser är betungande för domstolarna. 
När det gäller andra domstolars omkostnader föreslår socialdemokraterna att anslagen ökas så att 2 700 000 euro riktas till bekämpning av den svarta sektorn och 6 000 000 till överbelastade domstolars omkostnader. 
Vi föreslår 
att moment 25.10.03 ökas med 8 700 000 euro för bekämpning av den svarta sektorn och till överbelastade domstolars omkostnader.  
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Utskottet har redan tidigare framhållit att bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Utöver den ökning utskottet har föreslagit föreslår vi en ytterligare ökning om 2 500 000 euro. 
Vi föreslår  
att moment 25.20.01 ökas med 3 800 000 euro för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader och bekämpning av svarta sektorn. 
30. Åklagarna 
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. I praktiken handlar det om grova skatte- gäldenärs- och bokföringsbrott där ekobrottsutredningens genomslag väsentligt beror på hur bra åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som ska beredas för behandling.  
I anknytning till de brott som ekobrottsåklagarna har skött har under den senaste tiden har årligen ungefär hundra miljoner av ekonomisk vinning av brott förklarats förbrutna till staten. Avkastningen i relation till inatsen har varit betydande för statens finanser. Vi anser att en fortsatt tilläggsfinansiering skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid ekonomiska brott och innebära betydande extra inkomster till staten i form av konfiskering av ekonomisk nytta och att investeringen skulle vara lönsam. 
Vi föreslår  
att moment 26.10.01 ökas med 1 000 000 euro för åklagarväsendets bekämpning av svart ekonomi. 
40. Verkställighet av straff 
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Rätten enligt fängelselagen att delta verksamhet utanför cellen är en omständighet som måste uppmärksammas vid sidan av säkerheten i fängelserna. Hittills har både denna rätt och säkerheten försvagats till följd av personalnedskärningarna vid Brottspåföljdsmyndigheten. Med sina nuvarande resurser förmår Brottspåföljdsmyndigheten inte sköta de uppgifter som hör till myndigheten enligt fängelselagen.  
Vi föreslår  
att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Kampen mot svart ekonomi var ett av regeringens spetsprojekt förra regeringsperioden. De årliga extra resurserna på 20 miljoner euro till myndigheterna återbetalade sig mångfalt. Den beräknade avkastningen av den här satsningen med 20 miljoner euro var 200 miljoner euro per år. Finansieringen delades upp på olika ministerier och förvaltningsområden enligt de uppgifter de här aktörerna har med anknytning till bekämpning av svart ekonomi och skattesmitning. Satsningarna motverkade svart ekonomi genom att möjligheterna till brott minskade, risken att åka fast ökade och myndigheterna fick bättre beredskap att reagera när det gällde att avslöja svart ekonomi. Vi föreslår 4 200 000 euro i tillskott till polisen för bekämpning av svart ekonomi. 
Årligen avgår uppskattningsvis 280 poliser med pension. Nästa år föreslås 160 nybörjarplatser för polisutbildning. Det här antalet och finansieringen i proportion till det räcker inte tillnärmelsevis för att täcka pensionsavgångarna. Antalet poliser hotar således att sjunka från den i internationell jämförelse ganska låga nivån med inemot tusen. Följaktligen går det inte att hålla den inre säkerheten på ens nuvarande nivå. Exceptionella situationer som det stora antalet asylsökande för närvarande bidrar till ökade utmaningar. Vi föreslår 5 600 000 euro i tilläggsanslag för att öka nybörjarplatserna inom polisutbildningen.  
Vi föreslår 
att moment 26.10.01 ökas med 9 800 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin och för ett ökat antal nybörjarplatser inom polisutbildningen. 
40. Invandring 
Flyktingkrisen utmanar hela vårt samhälle på ett aldrig tidigare skådat sätt. För att de som kommer till landet ska få en meningsfull vardag och kunna bidra med sina insatser i arbetslivet måste integrationen och sysselsättningen ordnas betydligt effektivare. 
Det måste finnas tillgång till språkutbildning så snabbt som möjligt, senast sex månader efter inresan. Regeringen når inte det här målet i dag. Bäst vore det om skyldigheten till språkundervisning började redan före beslutet om asyl eller uppehållstillstånd. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 25 
Riksdagen förutsätter att den genast i början av 2016 föreläggs en utredning över åtgärderna och kostnaderna med anknytning till flyktingkrisen. Regeringen måste bereda sig på extra resurser för integration i en tilläggsbudget. 
Huvudtitel 27 
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Militärt försvar 
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den allmänna värnplikten och en utbildad reserv är kritiska faktorer med tanke på skötseln av försvarsmaktens uppgifter. Inte bara antalet beväringar och reservister utan också tiden för och nivån på deras utbildning är väsentliga för landets försvarsförmåga. I samband med försvarsmaktsreformen skar man ned anslagen för reservens repövningar. År 2014 var den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma vilja att nivån på anslagen ska höjas. I år förbättrades läget och det är viktigt att innevarande års nivå består de kommande åren. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 26 
Riksdagen förutsätter att regeringen reserverar tillräckliga resurser för att hålla kvaliteten och kvantiteten i fråga om repetitionsövningar på samma nivå som 2015. 
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 
Anslaget för stöd till frivilligt försvarsarbete föreslås bli minskat med 399 000 euro. Hårdast slår nedskärningen mot Försvarsutbildningsföreningen. Föreningen har årligen utbildat 11 000 reservister inom utbildning beställd av försvarsmakten och 18 000 reservister årligen inom utbildning som främjar den militära förmågan. Den utbildning som föreningen tillhandahåller är ytterst viktig för att komplettera reservisternas kunskaper till stöd för repetitionsövningarna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 27 
Riksdagen förutsätter att regeringen avdelar tillräckliga resurser till stöd för försvarsorganisationernas verksamhet. 
30. Militär krishantering 
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 
Den internationella krishanteringen är en av försvarsmaktens grundläggande uppgifter. Anslaget för militär krishantering minskar under hela ramperioden 2016—2019. Detta är en ohållbar och kortsiktig linje. Finland har en flera årtionden lång historia av deltagande i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser. Finland har förbundit sig till att upprätthålla och främja internationell fred och stabilitet. I den föregående säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen konstateras det också att ett omfattande deltagande i internationell krishantering är en central del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.  
I regeringsprogrammet sägs det att Finland ska fortsätta att aktivt delta i internationell krishantering. Om anslagen minskar har Finland inte några möjligheter att delta i nya insatser eller i EU:s stridsgrupper. Som mest har 2 000 personer från Finland deltagit i internationella krishanteringsuppdrag årligen men i framtiden kommer antalet att vara under 100 personer. Detta kan inte anses vara aktivt deltagande, och i framtiden kommer man inte längre att kunna säga att deltagande i internationell krishantering är en central del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Våra möjligheter att bidra till att stoppa kriser där de uppkommer kringskärs betydligt.  
Också med tanke på övningsverksamheten och stärkandet av landets försvarsförmåga är det väsentligt att vi deltar i internationella krishanteringsuppdrag. Det är också ett sätt att öka vår internationella tyngd och stärka våra möjligheter att själva få hjälp i krissituationer. Finland ska vara en aktiv medlem av det internationella samfundet. För det krävs det tillräckliga resurser för internationell krishantering. 
Vi föreslår 
att moment 27.30.20 ökas med 2 001 000 euro för materiel och förvaltning inom militär krishantering. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Skatteförvaltningen måste absolut få tillräckliga resurser för att bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Anslagen för skatteförvaltningen måste ökas med 1,1 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att moment 28.10.01 ökas med 1 100 000 euro för skatteförvaltningens omkostnader. 
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Tullen måste få anslag för att bekämpa internationell brottslighet, smuggling och svart ekonomi. Anslagen måste ökas med 3,2 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att moment 28.10.02 ökas med 3 200 000 euro för Tullens omkostnader. 
70. Utvecklande av statsförvaltningen 
Regeringen måste göra en samlad bedömning och noggrant gå igenom utgifterna och IKT-projekten inom de olika förvaltningsområdena. Målet ska vara att utveckla och effektivisera förvaltningen och upphandlingen. På grund av det svåra statsfinansiella läget bör statsförvaltningens anslag granskas kritiskt. Statsförvaltningen har IKT-projekt under beredning och genomförande för hundratals miljoner euro. Utifrån en samlad lägesbedömning är det skäligt att minska statsförvaltningens utvecklingsutgifter med 51 miljoner euro.  
90. Stöd till kommunerna 
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 
Socialdemokraterna eftersträvar en parlamentariskt genomförd totalreform av den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom en långtidsplan kan vi modernisera dagvårdens personalstruktur och vårdardimensionering och säkerställa den framtida tillgången till arbetskraft. Den första fasen av lagen om småbarnspedagogik genomfördes under föregående regeringsperiod medan den andra fasen har lämnats att gå på tomgång i den nuvarande regeringens maskineri. 
Samhällets möjligheter att ge människan den bästa möjliga starten i livet ligger just inom barnpedagogiken och utbildningen. Begränsningar av den subjektiva rätten till dagvård och ett större relationstal inom dagvården kommer att leda till allvarliga problem i vårt system för småbarnspedagogik. Den försvagar kvaliteten i småbarnspedagogiken, försätter på ett skriande sätt barnen i ojämlik ställning, ökar byråkratin och leder till onödig myndighetsprövning. Det har man redan uppfattat i många kommuner och därför fattat beslut om att inte begränsa den subjektiva rätten till dagvård. En del kommuner har också beslutat att inte höja gruppstorleken från sju barn till åtta per vårdare, vilket möjliggjordes av en nyligen gjord ändring av en statsrådsförordning. 
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård försätter barn i olika ställning beroende på föräldrarnas sociala status, vilken avgörs till exempel av huruvida de har jobb, är arbetslösa eller studerar. Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård betyder också att det för varje anställd får finnas 13 barn som får deltidsvård. I värsta fall kan en grupp då ha 39 barn. Vi föreslår att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård ska återtas och en ökning på 6,6 euro i anslagen.  
I stället för en total översyn kommer regeringen att försvaga ställningen för barnen i småbarnspedagogiken genom att begränsa relationstalet inom dagvården för barn över 3 år så att en arbetstagare i framtiden får ha 8 barn i stället för 7 barn som nu. Det försvagar väsentligt barnens möjligheter att få en individuell småbarnspedagogik och dagvård. Vi föreslår att relationstalet för barn över tre år och personal i dagvården ska förbli 1/7, och en anslagsökning på 15 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 28 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stoppa begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård och för att relationstalet mellan pedagoger och barn över 3 år ska förbli detsamma som tidigare, 1/7. 
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 
I vår skuggbudget föreslår vi ett exportpaket för att snabbt förbättra exportföretagens konkurrenskraft. Systemet med återbäring av energiskatt måste bli effektivare för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet till den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. De beräknade kostnaderna är 20 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 29 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag att se över systemet med återbäring av energiskatt till energiintensiv industri för att stärka konkurrenskraften inom exportsektorn.  
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
De sparåtgärder som regeringen föreslår för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde äventyrar fundamentet för hela den finländska utbildningen och försämrar avsevärt Finlands möjligheter att utveckla och förnya forskning och innovation. Vårt land befinner sig i en svår ekonomisk situation och den offentliga ekonomin behöver balanseras upp. I stället för de utbildningspolitiskt hållbara strukturella reformer som socialdemokraterna driver på har regeringen emellertid valt nedskärningar i utbildningen. 
Regeringen leder landet in på en väg som äventyrar all förnyelse. Regeringens politik leder till att utbildningsnivån inte längre stiger och krymper framtidsmöjligheterna i vårt land. Nedskärningarna, som sträcker sig över hela utbildningskedjan från småbarnspedagogiken ända till universitetens undervisnings- och forskningsarbete, undergräver en hållbar ekonomisk tillväxt, utveckling av exporten, uppkomsten av nya högproduktiva arbetstillfällen och förändringar i näringsstrukturen. 
Regeringen har genom sina beslut gjort ett värdeval. Besluten om nedskärningar är alldeles för omfattande både i absoluta siffror och i relation till förvaltningsområdet för undervisning och utbildning. Nedskärningarna drabbar den ekonomiska tillväxten, uppkomsten av nya arbetstillfällen och nya innovationer. Det ekonomiska läget i Finland är allvarligt och det behövs åtgärder som stärker sysselsättningen för att kunna stabilisera den offentliga ekonomin. De beslut om att skära i utbildningen som regeringen Sipilä har fattat kommer i det långa loppet att stå Finland och finländarna mycket dyrt. För att kunna lyfta Finland måste vi vara ett föregångsland inom utbildning och forskning. 
Konstens och kulturens betydelse för välmåendet har uppmärksammats. Det räcker inte med tryggad hälsa och försörjning för att människan ska må bra på ett djupare plan; hon behöver också konst och kontakt med den egna kreativiteten. Undersökningar visar att social delaktighet och kulturella sysselsättningar främjar hälsan och förlänger livet minst lika effektivt som aktiv motion, bantning, rökstopp eller låga kolesterolvärden. 
Tillgången till kultur i form av till exempel teatrar, museer och orkestrar är av stor vikt. Regeringen föreslår att statsandelarna för dessa ska sänkas så mycket att det äventyrar den regionala tillgången till kultur och verksamhetsbetingelserna för kulturinrättningarna. Det kulturella fältet behöver samarbete, nya koncept och möjlighet att sysselsätta folk inom de kreativa branscherna. 
Sanera mögelskadade skolor och daghem och deras gårdar, samt bibiliotek 
Kommunerna investerar alltför lite trots att det finns gott om angelägna objekt och brådskande reparationsarbete. Framför allt skolor, daghem och bibliotek med mögelskador måste genast saneras så de blir trygga arbetsmiljöer. Vi har inte råd att låta barn eller anställda bli sjuka.  
Staten erbjuder kommunerna stöd för kostnaderna för reparationsinvesteringar som en morot. De 100 miljoner euro som är öronmärkta för kommunerna kunde vara en grogrund för kommunens egen satsning och skulle bidra till att starta ett reparationsbygge på en miljard euro.  
Tros att det eftersatta underhållet är stort behöver det inte vara en självklar lösning att reparera gamla byggnader enligt ett gammalt koncept. De här groddpengarna kan också användas för nya handlingsmodeller i fråga om kommunernas servicebyggande. Byggnadernas användningssyfte bör kunna variera flexibelt. Daghem och servicehus kan placeras i varandras närhet till glädje för både barn och äldre. Också ombyggnad av bibliotek och placering av dem i dessa servicehelheter kan stödjas. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 30 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda investeringarna i reparation av mögelskadade skolor, daghem och bibliotek. 
Tillväxtprogram för kreativa branscher 
Företag i kreativa branscher är i typfallet mycket små. Affärsverksamheten i kreativa branscher kan mångfaldigas om man bara finner de rätta ämnena för affärsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrättigheter.  
Inom bokbranschen har det under senare år uppstått agenturer, förmedlingsorganisationer som sammanför, produktifierar och marknadsför verkportföljer runtom i världen. Inom många andra branscher tvingas upphovsmännen själva sälja sina produkter. Inom Tekes projekt som kompletterar programmet för de kreativa branscherna skapas produktifieringsföretag som kan produktutveckling och export. De förmår effektivt utnyttja satsningar i kulturexport som återställs i undervisningsministeriets anslag. De kreativa branschernas affärsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att ändra beskattningen av upphovsrättsinkomster. Vi har föreslagit 6 miljoner euro i programmet för tillväxt inom de kreativa branscherna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 31 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett tillväxtprogram för de kreativa branscherna. 
System för produktionsincitament i AV-branschen 
Ett system för incitament inom filmbranschen lockar internationella produktioner genom att låta en del av de kostnader som uppstår här gå tillbaka till produktionen. Systemet är i bruk i ett flertal länder och erfarenheter från exempelvis Storbritannien visar att ett pund i produktionsincitament alstrar 12 pund i skatter. Finland saknar sådana produktionsincitament och vårt land får in bara en bråkdel av de närings-, export-, turism- och skatteinkomster som konkurrentländerna har lyckats uppnå. 
Den audiovisuella branschen växer världen över. I Finland påverkas den audiovisuella branschens konkurrenskraft och höga kvalitet av kompetens, bibehållen yrkesskicklighet och en fungerande infrastruktur som är på en god nivå. För att upprätthålla en god kvalitet och satsa på sysselsättning inom den audiovisuella branschen men också servicebranschen behöver vi incitamentsystem i Finland. Vi har föreslagit 5 miljoner euro för att inrätta ett system för produktionsincitament. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 32 
Riksdagen förutsätter att regeringen hösten 2016 tar i bruk ett system för produktionsincitament inom av-branschen och reserverar tillräckliga resurser för ändamålet. 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
Socialdemokraterna eftersträvar en parlamentariskt genomförd totalreform av den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom en långtidsplan kan vi modernisera dagvårdens personalstruktur och vårdardimensionering och säkerställa den framtida tillgången till arbetskraft. Den första fasen av lagen om småbarnspedagogik genomfördes under föregående regeringsperiod medan den andra fasen har lämnats att gå på tomgång i den nuvarande regeringens maskineri. 
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård försätter barn i olika ställning beroende på föräldrarnas sociala status, vilken avgörs till exempel av huruvida de har jobb, är arbetslösa eller studerar. Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård betyder också att det för varje anställd får finnas 13 barn som får deltidsvård. I värsta fall kan en grupp då ha 39 barn. Vi föreslår att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård ska återtas och en ökning på 6,6 euro i anslagen.  
I stället för en total översyn kommer regeringen att försvaga ställningen för barnen i småbarnspedagogiken genom att begränsa relationstalet inom dagvården för barn över 3 år så att en arbetstagare i framtiden får ha 8 barn i stället för 7 barn som nu. Det försvagar väsentligt barnens möjligheter att få en individuell småbarnspedagogik och dagvård. Vi föreslår att relationstalet för barn över tre år och personal i dagvården ska förbli 1/7, och en anslagsökning på 15 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 33 
Riksdagen förutsätter att regeringen genom lagstiftning låter riksdagen besluta om gruppstorlekar i småbarnspedagogik. 
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 
Det finländska skolsystemet är känt för sin lyckade kombination av goda kunskaper, jämlikhet och effektivitet. På senare år har det dock skett en klar försämring i fråga om studieresultat, trivsel i skolan, studiemotivation och attityder. För att stoppa denna oönskade utveckling och uppgradera den grundläggande utbildningen genomfördes i samråd mellan samtliga riksdagsgrupper och hundratals sakkunniga och intressenter en parlamentariskt totalreform av grundskolan, ett utvecklingsprojekt kallat Framtidens grundskola. Baserat på gedigen forskning och politisk samsyn ger denna vägkarta, som godkändes av samtliga riksdagsgrupper, stöd för behovet av fortsatt finansiering för jämlikhet och mindre grupper och för särskilt finansiering av utvecklingen av grundskolan. Trots det är regeringen i färd med att minska finansieringen av den allmänbildande utbildningen betydligt. 
Vi föreslår 
att moment 29.10.30 ökas med 38 000 000 euro av vilket 30 000 000 till mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen och 8 000 000 till bättre kvalitet på den grundläggande utbildningen. 
51. Statsunderstöd till organisationer 
Världen över har man i anslutning till demokratin, de mänskliga rättigheterna, delaktigheten och välfärden börjat fästa uppmärksamhet vid tillståndet för det civila samhället. Också i Europeiska unionen tillerkänns de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, serviceleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll när det gäller att manifestera medborgaraktiviteten. Samarbetet mellan hem och skola och fri hobbyverksamhet i skolorna är viktigt för det fysiska och psykiska välbefinnandet. 
Vi föreslår 
att moment 29.10.51 ökas med 75 000 euro för statsbidrag till organisationer. 
20. Yrkesutbildning 
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 
Socialdemokraterna stöder strukturella reformer, men i motsats till regeringen utgår vi från att reformen av andra stadiet måste genomföras genom att spara in på förvaltning, lokaler och ineffektiva arbetssätt, inte på undervisning. Besparingar som föregående regering skulle ha riktat på utbildningen på andra stadiet i sin helhet riktas nu bara på yrkesutbildning. Besparingarna äventyrar kvaliteten på yrkeskompetensen, den allmänna behörigheten för fortsatta studier och ungdomsgarantin.  
Närundervisningen inom yrkesutbildningen har redan tidigare reducerats enormt, vilket försvagar undervisningskvaliteten. Ännu på 1990-talet fick eleverna närundervisning motsvarande en full arbetsvecka, dvs. 38 timmar. I dag ligger man på många håll under 28 timmar. De som studerar till ett yrke får alltså inte mer undervisning än grundskoleeleverna. De omfattande nedskärningarna kommer oundvikligen att märkas i utbildningskvaliteten och därigenom också i de ungas yrkesfärdigheter.  
I samband med yrkeshögskolereformen behölls garantiförhöjningen som en del av grunden för finansieringen. Det är orättvist att bemöta utbildningsanordnare på så olika sätt att garantiförhöjningen i sin tur skulle slopas för yrkesutbildningens del. Därför stöder vi inte slopandet av garantiförhöjningen utan föreslår 24 miljoner euro för yrkesutbildningens omkostnader. 
Vi föreslår 
att moment 29.20.30 ökas med 46 000 000 euro för yrkesutbildningens omkostnader. 
30. Vuxenutbildning 
30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 
Över 15 procent, dvs. närmare 2 000, av folkhögskolornas årsstuderande är invandrare. Merparten av dem går utbildning enligt integrationslagen, vilken finansieras genom statsandelen för fritt bildningsarbete. Folkhögskolorna kan dock inte ta ut studerandeavgift av dessa kursdeltagare, medan detta är möjligt när det gäller andra studerande inom det fria bildningsarbetet. Differensen mellan statsandelen och de faktiska kostnaderna har kunnat täckas genom understöd i form av studiesedlar, men också detta endast i ringa mån och bara vid vissa folkhögskolor.  
När antalet asylsökande nu stiger till tidigare oanade nivåer måste kraftiga tilläggsanslag riktas till främjandet av integrationen. Därför har vi föreslagit en miljon euro för studiesedelsunderstöd till folkhögskolor. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 34 
Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar folkhögskolornas möjligheter att främja integrationen av invandrare. 
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) 
Att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga blir utslagna är mycket oroväckande. Under föregående regeringsperiod skapades i Finland en ungdomsgaranti, och för att genomföra den avsattes 60 miljoner euro varje år. Ett av regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat 10 miljoner euro för hela valperioden och 3,5 miljoner för 2016.  
Regeringen verkar inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. I Finland finns det fortsarande 300 000 vuxna vars kompetens är baserad på grundskolan. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.  
I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i åldrarna 20–29 år som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen alternativt yrkesinriktad grundexamen. Regeringen är i färd med att köra ner programmet med hård hand vilket innebär att man vill försvåra ställningen ytterligare för dem som löper störst risk att bli utslagna. Finansieringen föreslås bli minskad med hela 35 procent, det vill säga 20 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att moment 29.30.33 ökas med 20 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Socialdemokraterna vill bygga förutsättningar för bättre nationell konkurrenskraft genom att höja kompetens- och utbildningsnivån ytterligare, inte genom att medvetet sänka den. Bara så kan vi nå genuina besparingar. 
De nedskärningar som regeringen planerar för universiteten äventyrar universitetens möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, sänker kunskapsnivån och krymper framför allt resurserna för den livsviktiga grundforskningen, som utgör grunden för framtidens innovationer. Att ökningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. 
Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer och samtidigt skär ned på grundforskning och vetenskap. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro. Ökningen av utbildningsnivån bland Finlands befolkning har småningom avstannat. I fråga om antal högt utbildade har vi ramlat från Europas topp till den mittersta kasten.  
Vi föreslår 
att moment 29.40.50 ökas med 50 000 000 euro för finansieringen av universitetens verksamhet. 
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) 
Utbildning och forskning är investeringar i framtiden. Finlands framgång är i framtiden allt mer beroende av en hög nivå på kompetensen och av ny kunskap. Också innovationer som kan utnyttjas kommersiellt bottnar i grundforskning. Nedskärningar i utbildning och forskning får omfattande och vittgående konsekvenser för finländsk kompetens och innovationsbas och inverkar på så sätt direkt på förutsättningarna för tillväxt och välfärd i framtiden. 
I budgetpropositionen ingår omfattande nedskärningar i anslagen för Finlands Akademi. Dessa nedskärningar skadar den nödvändiga grundforskningen. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för finansiering av forskningsprojekt har ökats med en engångspost på 30 miljoner euro till spetsprojektsatsningar för främjande av kommersialiseringen av innovationer, men 10 miljoner euro som bestående utgiftsbesparing. 
Vi föreslår 
att moment 29.40.51 ökas med 10 000 000 euro för Finlands Akademis omkostnader. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika yrkeshögskolor. Regeringen kommer att utsätta yrkeshögskolorna för direkta nedskärningar på sammanlagt 25 miljoner euro. Genom nedskärningarna äventyras yrkeshögskolornas möjligheter att erbjuda kvalitetsutbildning, vilket innebär att kompetensnivån sänks. Att ökningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. De personalminskningar som redan genomförts i yrkeshögskolorna har räknat i årsverken varit över 10 procent, och personalens arbetshälsa balanserar på avgrundens rand.  
Vi föreslår 
att moment 29.40.55 ökas med 25 000 000 euro för finansieringen av yrkeshögskolornas verksamhet. 
80. 29.80 (29.80 och 29.01, delvis) Konst och kultur 
31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) 
Teatrarnas och orkestrarnas statsandelar ska skäras ner med 2,632 miljoner euro. De här konstinstitutionernas har en enorm betydelse för hela landets kulturutbud och tillgången på kultur. Dessa nedskärningar minskar branschens sysselsättning och ökar kommunernas tryck att öka sin finansieringsandel. För enskilda aktörer kan nedskärningen innebära en försämring på upp till 20 procent. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.31 ökas med 2 632 000 euro i stöd till teatrars och orkestrars verksamhet. 
32. Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag) 
Museernas statsandelar ska skäras ner med 1,339 miljoner euro. Museerna har en enorm betydelse med avseende på hela landets kulturutbud, tillgången på kultur och funktionen som nationens gemensamma minne. Dessa nedskärningar minskar branschens sysselsättning och ökar kommunernas tryck att öka sin finansieringsandel.  
Vi föreslår 
att moment 29.80.32 ökas med 1 339 000 euro för finansieringen av museernas verksamhet. 
41. (29.80.41 och 01.22, delvis) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 
Utlåningsersättningen baserar sig på EU:s uthyrnings- och utlåningsdirektiv och är en upphovsrättsersättning som betalas till upphovsmännen som ersättning för att deras verk lånas ut gratis på biblioteken. I Finland är utlåningsersättningen betydligt lägre än i den övriga nordiska länderna. Riksdagen har åtskilliga gånger förutsatt att ersättningen höjs till den allmänna nordiska nivån. Riksdagsgrupperna undertecknade i mars 2015 en gemensam resolution där de krävde att ersättningen höjs till sammanlagt 14,2 miljoner euro senast 2018. Vidare krävde grupperna att utlåningen av verk på bibliotek som betjänar forskningen och undervisningen så snabbt som möjligt ska inkluderas i ersättningssystemet.  
Vi föreslår 
att moment 29.80.41 ökas med 2 000 000 euro för att höja ersättningar för utlåning. 
50. Vissa understöd 
Världen över har man i anslutning till demokratin, de mänskliga rättigheterna, delaktigheten och välfärden börjat fästa uppmärksamhet vid tillståndet för det civila samhället. Också i Europeiska unionen tillerkänns de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, serviceleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll när det gäller att manifestera medborgaraktiviteten. 
Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala kohesionen på det lokala planet och dialogen mellan genarationerna. På EU-nivå främjar verksamheten en hållbar utveckling, sysselsättningen, den sociala rättvisan, den ekonomiska tillväxten, miljöns kvalitet och fredsarbetet. Vi har också här i Finland känt oro över demokratins och det civila samhällets tillstånd i denna tid av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.50 ökas med 180 000 euro till stöd verksamheten inom Förbundet för mänskliga rättigheter rf och andra frivilligorganisationer samt för organisationernas fredsarbete. 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)  
Anslagen till ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete skärs ner drastiskt. Under momentet reserveras också 2 miljoner euro för spetsprojektet för att ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. Anslaget är öronmärkt för verksamhet med så kallade förtroendepersoner och projektet Ohjaamo med all service på ett ställe och det är oklart om det i något som helst hänseende ersätter nedbantningen av det uppsökande ungdomsarbetet. Att stärka projektet Ohjaamo är välkommet och det måste finnas pengar i budgeten för både vägledningsställen och servicekedjor. 
Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.  
Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper de unga som löper allra störst risk att marginaliseras. Antalet unga som nås av det uppsökande ungdomsarbetet har ökat klart under 2010-talet, så dess roll i det förebyggande arbetet har förstärkts.  
Tack vare de nuvarande resurserna har uppsökande ungdomsarbete kunnat ordnas i hela landet. I fjol nådde det uppsökande ungdomsarbetet ut till 24 579 ungdomar och 16 740 fick stöd, samtal och vägledning under en längre tid.  
Vi kan inte acceptera att det uppsökande ungdomsarbetet avvecklas när det väl har börjat fungera. Det har nämligen gett goda resultat och det är ett av de insatsområden som lyfts fram i regeringsprogrammet. Tyvärr ser det ut som att det uppsökande ungdomsarbetet jämfört med i fjol fortfarande saknar finansiering.  
Vi föreslår 
att moment 29.91.51 ökas med 3 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Förvaltning och forskning 
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Tjänsten är den första i sitt slag i Finland och den inrättades förra regeringsperioden för att samordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. Djurskyddsombudsmannens uppdrag grundades för att förbättra djurens välbefinnande, se till att det förs en samhällelig debatt och lyfta fram frågor som gäller djur. Regeringen kommer inte att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman, som ursprungligen inrättades på viss tid. Det är kortsiktigt att inte förlänga tjänsten nu när arbetet har kommit i gång på allvar och djurskyddsombudsmannen har blivit mer känd.  
Vi föreslår  
att moment 30.01.01 ökas med 100 000 euro för att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman 2016 och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 35 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål ska slutföra beredningen av och lämna till riksdagen propositionen om en total översyn av djurskyddslagen, som inleddes under föregående period.  
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 
61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år) 
Varje förvaltningsområde bör ta sitt ansvar för besparingarna. I propositionen utsätts jord- och skogsbruksministeret för en något mindre besparing än övriga förvaltningsområden. Verksamheten för Gårdsbrukets utvecklingsfond bör förnyas utifrån den utredning som gjordes under föregående regeringsperiod med invägande av olika alternativ. Med tanke på riksdagens budgetmakt och öppenhet vore det tydligast att medlen i fonden riktas till de objekt som fastställts genom statsbudgeten. Huvudobjekt för bidragen måste vara projekt som främjar energieffektivitet och småskalig produktion av förnybar energi på gårdarna.  
Vi föreslår 
att moment 30.20.61 minskas med 11 000 000 euro från Gårdsbrukets utvecklingsfond och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 36 
Riksdagen förutsätter att verksamheten i Gårdsbrukets utvecklingsfond förnyas i en riktning som stärker riksdagens budgetmakt och öppenhet.  
40. Naturresursekonomi 
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år) 
Regeringens anslagsökning under momentet för stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt för att eliminera hinder för vandringsfisk i enlighet med fiskeristrategin är behövlig. Ett av fiskeristrategins viktigaste mål är att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. För att målet ska nås krävs beroende på vattendrag och fiskbestånd en metodarsenal med flera åtgärder där fiskvägar är en viktig del. Idén med fiskvägsstrategin är att förskjuta fokus från planteringar till att upprätthålla och återställa fiskens naturliga förökningskvot. Byggandet av alla objekt som förtecknas i fiskvägsstrategin skulle kosta ungefär 100 000 000 euro. Med tanke på statsfinansernas tillstånd kan det tänkas att en tillräcklig satsning inte går att uppbåda i statsbudgeten de närmaste åren. Vi behöver överväga också andra alternativ för att finansiera byggandet av fiskvägar. Kraftbolagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra investeringar i fiskvägar bör konsekvent ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen. Det är ett kostnadseffektivt sätt att trygga en återhämtning av vandringsfiskbestånden. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 37 
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en lagstiftningsreform vars mål är att kraftbolagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra investeringar i fiskvägar ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen.  
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 
Handlingsprogrammet Metso för främjande av vården av skogsnatur kombinerar vård och skydd av skogarna. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Regeringen kommer att halvera anslaget.  
Vi föreslår  
att moment 30.40.45 ökas med 1 000 000 euro för att främja vården av skogsnatur. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
En hörnsten för regeringens trafikpolitik utöver att avkorta det eftersatta underhållet av vägar är spetsprojekten som starkt präglas av en tro på en konkurrens på marknadsvillkor till följd av nedmontering av normer. Konkurrensen väntas i sin tur medföra eftersträvade förnyelser och innovationer. Regeringen har också redan lovat undanröja konkurrenshinder och underlätta tillståndsförfarandet på många områden inom trafik och kommunikation. Vi har redan sett regeringens reformpolitik i fråga om tåg- och posttrafiken. Nästa år ser vi konsekvenserna av dessa riktlinjer samt reformen av person- och godstransporter i vägtrafiken. Oroväckande är att reformen medför risker för att marknaden koncentreras och snedvrids då den offentliga styrningen och koordineringen bantas ner.  
Kan ett aktörsnätverk som splittrats upp producera koordinerade utvecklingsprojekt som gagnar samhället och Finlands konkurrenskraft, bättre samordning av olika trafikformer genom bland annat enhetliga resekedjor och biljettsystem eller fördomsfria satsningar på ny teknologi och materiel? Vårt trafiksystem bör skapa nya möjligheter till arbete, företagande och boende, korta ner de fysiska avstånden och erbjuda människor och varor ekologiskt hållbara sätt att röra sig genom att utnyttja teknologiska framsteg. Det här kräver av ministeriet en fokuserad koordinering med sikte på utveckling och dessutom tillräckliga resurser. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 38 
Riksdagen förutsätter att regeringen i sitt reformarbete i ett brett perspektiv beaktar konsekvenserna av sina förslag på regional sysselsättning, ekonomisk tillväxt, attraktionskraft samt på medborgarnas likställdhet. Reformarbetet måste beakta olika aktörers synpunkter och säkerställa den behövliga styrförmågan för offentliga aktörer för att nivån på och ordnandet av servicen ska kunna påverkas också med avseende på miljö och offentliga finanser. 
10. Trafiknätet 
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 
Budgetpropositionens trafikpolitiska spets är att förkorta det eftersatta underhållet i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens beslut. Satsningen är god och värd att backa upp. Ändå kommer regeringen i framtiden att skära i de medel som behövs för satsningen i icke namngivna projekt på utvecklingsmedlens sida. I slutet av valperioden överskrider nedskärningarna i utvecklingen av vägnätet redan satsningarna i bastrafikledshållningen. Det innebär att utvecklingen av trafikleder avstannar under valperioden, kostnaderna för att utveckla förskjuts på framtiden. Att bara förskjuta fokus gör inte budgetpropositionen för trafiken hållbar på sikt.  
Genom propositionen förlorar vi möjligheten att skapa tillväxt genom investeringar trots att vi precis i detta sysselsättnings- och ekonomiläge borde investera i vägprojekt som sätter fart på den ekonomiska tillväxten och privata investeringar. MBT-samarbetet med kommunerna vittrar sönder och planläggning för bostäder ger inte tillräckligt med bostäder för medborgarna. Den galopperande hyresnivån förtär medborgarnas köpkraft och stramar åt ekonomin. Genom riktiga investeringar kan vi förbättra sysselsättningen och skapa ekonomisk tillväxt. 
Vi föreslår 
att moment 31.10.77 ökas med 100 000 000 euro för tillväxtfrämjande utvecklingsprojekt. 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
Nedskärningen i budgeten på 15 miljoner euro per år enligt regeringsprogrammet i köp av kollektivtrafiktjänster är ett typiskt exempel på en inbesparing vars negativa effekter är mångfaldigt större än den uppnådda besparingen. Inriktad på köpta tjänster inom spårtrafiken medför besparingen att persontrafiken upphör helt på många banavsnitt. Till en del ska trafiken ersättas med busstrafik, men det motsvarar inte tågförbindelser i termer av snabbhet och servicestandard. För många landskap är fungerande stomtrafikförbindelser genom spårtrafiken och flygtrafiken en viktigt faktor för utveckling och ekonomisk tillväxt, inte minst med avseende på trovärdigheten. Svagare offentliga förbindelser ökar den miljömässigt skadliga privatbilismen och påskyndar flyttningsrörelsen.  
Vi föreslår 
att moment 31.30.63 ökas med 18 865 000 euro för köp av kollektivtrafik för att bevara en nationell servicestandard. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Den finländska innovationsverksamheten och höga kompetensen riskerar att rasa samman 
De strategiska spetsprojekten är regeringens viktigaste satsningar på näringspolitiken. Det finns en del bra teman bland projekten, men finansieringen och de faktiska effekterna väcker en hel del frågor. Bidragen fördelas på flera olika typer av projekt och över flera år. Det finns allvarliga farhågor om att projektmedlen kommer att vara anspråkslösa på årsbasis, projekten bli alltför splittrade och effekterna små. I detta läge är det svårt att se att spetsprojekten ska spela någon framträdande roll för att få bukt med tillväxtproblemen. 
Enligt planen för de offentliga finanserna kommer regeringen att skära ner anslagen till arbets- och näringsministeriets närings- och innovationspolitik med ungefär 200 miljoner euro under ramperioden. Dessutom tänker regeringen skära ungefär 100 miljoner i anslagen till högskolorna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Regeringen satsar alltså på spetsprojekt samtidigt som den gör neddragningar, som i hög grad försämrar möjligheterna att genomföra projekten. Med nedskärningarna spolierar regeringen möjligheterna att generera ekonomisk tillväxt. 
Regeringen uppger att den kommer att stryka drygt 100 miljoner i anslagen till innovationsfinansieringsverket Tekes. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion. Likaså kommer de viktiga pilotprojekten för små och medelstora företag i riskzonen. Neddragningar i anslagen till Tekes leder sannolikt också till att företagen satsar mindre på FoU och innovationer, eftersom det inte längre finns några gemensamma projekt och de inte har vare sig intresse eller resurser att genomföra projekt ensamma. Det i sin tur minskar chanserna att få nya arbetstillfällen. 
Satsningarna på tillväxt och sysselsättning är inte tillräckliga 
Vi anser att Finland behöver en ny exportstrategi bland annat med kopplingar till åtgärder mot klimatförändringen, rent vatten, energieffektivt byggande, förnybar energi, cirkulär ekonomi och digital teknik. Vi måste dra större nytta av vår arktiska kompetens. På hemmamarknaden måste offentliga och privata aktörer tillsammans skapa en referensmarknad som kan införa innovationer och nya produkter. 
Vi vill framhålla att regeringen i stället för ensidiga diktat och påtvingade lagar bör gå in för en policy baserad på överenskommelse och aktivt bereda väg för en likvärdig och omfattande överenskommelse, som ger vårt land en långvarig och jämställdhetsinriktad måttlig inkomstpolitisk helhetslösning.  
Följaktligen anser vi att regeringen ensidigt bör ta tillbaka sitt förslag om lägre sjuklön, färre semesterdagar och nedskärningar i arbetslöshetsersättningarna och i stället tillsammans med organisationerna på arbetsmarknaden söka en lösning som främjar stabilitet, är förutsägbar, stärker produktiviteten, förläger arbetslivet, ökar välbefinnande i arbete och dämpar kostnadsökningen. Semesterpenningen bör finnas kvar enligt nuvarande modell 
Möjligheterna att ingå lokala avtal som grundar sig på lagstadgade allmängiltiga kollektivavtal bör bli bättre. Vidare är det av betydelse att människor får mer information om de möjligheter att ingå lokala avtal som redan finns. Det förbättrar produktiviteten, välbefinnandet i arbete och intresset för gemensamma överenskommelser. 
Det är positivt att regeringen fortfarande vill ge unga människor en utbildningsgaranti efter grundskolan, men vi är oroliga för hur det ska gå med den, när regeringen skär ner utbildningsanslagen så mycket. Regeringen tänker köra ned ungdomsgarantin och ersätta den med ett spetsprojekt för en kollektiv garanti. I praktiken innebär detta att ungdomsgarantin blir av med hela 96 procent av sin finansiering. På denna punkt, som i så många andra frågor, bildar spetsprojektet en dimridå för att dölja det faktum att man av rent ideologiska skäl vill köra ned ett fungerande system och i stället erbjuda blott smulor. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat 10 miljoner euro för hela valperioden och 3,5 miljoner för 2016. 
Rinnes sysselsättningsmodell  
Arbetslösheten kostar landet drygt 6 miljarder euro varje år. Största delen av den här summan går åt till passiva arbetslöshetsförmåner. Endast cirka 10 procent av pengarna för sysselsättning och utbildning av människor som står utan jobb. Andelen måste höjas avsevärt. Vi måste poängtera att det främsta målet med arbetslöshetsskyddet är att snabbt få ut arbetslösa i arbetslivet, vilket också måste utgöra utgångspunkten för förmånerna.  
Det främsta problemet med den finska arbetsmarknaden är att arbetslöshetsperioderna blir längre. Ju längre arbetslösheten pågår, desto svårare är det att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det höjer den strukturella arbetslösheten, vilket hotar den framtida ekonomiska tillväxten. Därför måste vi nu göra allt vi kan för att de arbetslösa ska få jobb.  
Nedskärningarna i arbetslöshetsskyddet fungerar inte i det här läget, eftersom de inte genererar nya jobb. I stället för nedskärningar behöver vi en strukturell reform som leder till att arbetslösa blir sysselsatta snabbare och därigenom också till avsevärda inbesparingar. 
I den modell som föreslagits av socialdemokraternas ordförande Antti Rinne har alla arbetslösa efter sex månader av arbetslöshet rätt att använda en sysselsättningscheck för sin försörjning vid arbetslöshet. Sysselsättningschecken ska ha samma värde som grunddagpenningen, dvs. 700 euro per månad och den ska ges ut för högst 300 dagar. När arbetslösa söker jobb kan de uppge att arbetsgivaren får en sysselsättningscheck, om den inte har sagt upp eller permitterat anställda och inte har en gällande skyldighet enligt arbetsavtalslagen att återanställa dem. Sysselsättningschecken ska finansieras direkt via utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed försvinner dröjsmålen i utbetalningen av lönesubvention. 
Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle sysselsättningen av 15 000 personer med hjälp av sysselsättningschecken balansera de offentliga finanserna med 140—250 miljoner euro. Ju fler av de sysselsatta som har varit långtidsarbetslösa och fått arbetsmarknadsstöd, desto större är nyttan för de offentliga finanserna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 39 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa Rinnes sysselsättningsmodell. 
Kommunbaserad sysselsättningsmodell 
Ansvaret för sysselsättningstjänsterna för långtidsarbetslösa och de resurser detta kräver överförs till alla delar till kommunerna, varvid den modell som redan länge funnits i Danmark tillämpas.  
Kommunerna har de senaste åren fått ett större ansvar för finansieringen av förmånerna till långtidsarbetslösa. Kommunernas andel av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet har ökat explosionsartat och torde i år tiga till över 400 miljoner euro. Kommunernas skyldigheter ökar, men befogenheterna och resurserna för att klara av långtidsarbetslösheten saknas. Det behövs absolut en reform på området. 
Tjänsterna för långtidsarbetslösa blir effektiva endast om ansvar helt och fullt överförs till kommunerna. Därigenom säkerställs kopplingen till kommunens övriga tjänster och till dess näringspolitik. Dessutom har kommunerna ofta den bästa kunskapen om den lokala arbetsmarknaden.  
Utvidgat kommunalt ansvar har tidigare prövats i ett kommunförsök för ökad sysselsättning (2012—2015). I slutrapporten för den uppföljande undersökningen om försöket (ANM:s publikationer 47/2015) konstateras att resultaten från de medverkande kommunernas skötsel av sysselsättningen är bättre än i motsvarande andra kommuner. Nu är det dags att utnyttja de goda erfarenheterna överallt. Finlands tio största städer har redan meddelat att de är beredda att införa den nya modellen. 
Socialdemokraternas strukturreform handlar om att överföra de nuvarande resurserna och befogenheterna. Det kommunala ansvaret ger ett helt nytt grepp om den kompletterande arbetsmarknaden, arbetsförmedlingen, samarbetet med företagen och den aktiva sociala tryggheten.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 40 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en kommunbaserad sysselsättningsmodell. 
Bekämpningen av den svarta ekonomin måste effektiveras 
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras. 
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagande av vinning av brott ökar programmets genomslag.  
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i beställaransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi.  
I vår skuggbudget ökar vi resurserna för bekämpning av den svarta ekonomin med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro. Dessutom föreslår vid 23 program för bekämpning av den svarta ekonomin. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 41 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att effektivisera bekämpningen av svart ekonomi. 
01. Förvaltning 
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt arbete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fortsätta och tilldelas behövliga anslag. 
Vi föreslår 
att moment 32.01.01 ökas med 1 500 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. 
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Socialdemokraterna föreslår i sin alternativbudget ett företagarpaket som förbättrar verksamhetsbetingelserna och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning i företag av olika storlek. Mikroföretagen förtjänar stöd och rådgivning i fråga om sysselsättning. Byråkratin hämmar i många fall ensamföretagarna. I vår digitala tid måste vi hitta rutiner som tillåter att arbetsgivaren uppger arbetstagarens bruttolön i endast en anmälan, varvid betalningsapplikationen sköter om att de lagstadgade utgifterna betalas i tid via nätbanken.  
Vi föreslår 
att moment 32.01.02 ökas med 2 000 000 euro för stöd till personlig sysselsättningsrådgivning för ensamföretagare. 
En allt större del av handeln gäller tjänster. I anslutning socialdemokraternas företagarpaket siktar utvecklingen av affärsverksamhet inom service till internationell konkurrenskraft, ökat förädlingsvärde och ökad produktivitet. Vi måste hjälpa serviceföretag växa sig större och öka sin affärsverksamhet med hjälp av digitala plattformar. Myndigheterna bör åläggas att inte bara producera öppen data utan också att bidra till att den kan utnyttjas i affärsverksamhet. Alla program som behövs i företagsverksamheten – interkompatibla verktyg för reskontra, kassa, fakturering, lagerhantering, uppföljning och statistik – bör offentliggöras via molntjänster. Det är samhällets uppgift att uppmuntra till en aktiv användning av den gemensamma programplattformen.  
Vi föreslår 
att moment 32.01.02 ökas med 10 000 000 euro för att utveckla nya modeller för affärsverksamhet inom servicesektorn. 
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Det föreslås drastiska nedskärningar i anslagen till Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion. 
Tekes har varit med och finansierat två tredjedelar av de allmänt kända finländska innovationerna. I ljuset av de senaste årens framgångar genererar återinförda fullmakter tiotals patent och patentansökningar 2016 och det uppstår omsättning och export för hundratals miljoner euro. Tekes har varit särskilt oersättlig för nystartade företag, men också större bolag har haft nytta av centralens finansierings- och partnerskapsmodeller i sin produktutveckling. 
I stället för nedskärningar behöver innovationsverksamheten finansiering som garanterar att spetskompetensen utvecklas och nya innovationer uppstår.  
Vi föreslår 
att moment 32.20.40 ökas med 70 000 000 euro för Tekes verksamhet och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 42 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att upprätthålla och på lång sikt trygga innovationssystemet och åtgärder som tryggar toppkompetens och möjligheten för högteknologiska företag att få hjälp för att skapa framgång. 
41. Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år) 
Turisminkomsten som kan jämföras med export uppgår nu till 4,4 miljarder euro. Den har fördubblats under 2000-talet. Genom effektiva åtgärder kunde den ytterligare fördubblas inom ett decennium. I vårt företagarpaket främjas turismen, för sektorn är viktig för sysselsättningen och om den växer innebär det tiotusentals nya arbetstillfällen. Programmet Matkailun tiekartta som arbets- och näringsministereriet tog fram i fjol vore ett bra redan existerande handlingsprogram. Finansieringen av det nya programmet Visit Finland är blygsam — det fungerar utomlands med stöd av beskickningsnätverket. Det behövs snabba åtgärder särskilt på grund av att en tredjedel av turisminkomsterna kommer från ryska besökare vars antal minskar starkt. Finland måste vara synligt särskilt i Asien. 
Vi föreslår 
att moment 32.20.41 ökas med 5 000 000 euro för att främja turism till Finland.  
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)  
Internationell framgång kräver en ny handlingsmodell för exporten, ett lokomotivnätverk. Lokomotivet för Socialdemokraternas företagspaket är ett stort huvudansvarigt bolag och för sammanställandet av konsortiet ansvarar en assisterande grupp av sakkunniga under Team Finlands ansvar och i TEM:s styrning. Arbetet bör utnyttja också erfarenheter från Koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK) i gemensamma projekt för olika stora företag och högskolor som fokuserar på utvalda fokusområden (exempelvis cleantech, bioekonomi, arktisk kompetens, hälsoteknik, utbildning). 
Vi föreslår 
att moment 32.20.43 ökas med 17 000 000 euro för att genomföra en ny handlingsmodell för export. 
82. Lån för Finnvera Abp:s upplåning (förslagsanslag) 
Stora finländska företag har ersatt en betydande del av bankskulden med bankcertifikat och masskuldebrev. För små och medelstora företag har detta varit omöjligt. Finansministeriet måste påskynda lagstiftningen som länge varit under beredning och som i Norge har varit i kraft redan länge. Där sätts masskulder för företag i rörelse upp till 15 gånger mer än i Finland. I Europa insamlades i fjol crowdfunding för små företag och nystartade företag för upp till tre miljarder euro. I Finland har man förhållit sig njuggt till enkel och snabb massfinansiering som fungerar på webben. I företagarpaketet föreslår vi att det offentliga starkt bör gynna frivillig, direkt finansiering för innovationer och sociala företag. 
Vi föreslår 
att moment 32.20.82 ökas med 10 000 000 euro för att ta i bruk Finnveras nya juniorlån. 
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Jämfört med många andra länder i Europa är ungdomsarbetslösheten i Finland kortvarig. Det har medverkat till att förhindra marginalisering bland unga. 
Man kan inte bara stirra på arbetslösheten bland de unga när man ska bedöma hur ungdomsgarantin har utfallit och om den fortsatt behövs. Ungdomsarbetslösheten är betydligt mer beroende av konjunkturerna och den ekonomiska politiken än den allmänna arbetslösheten. Därför går det inte att bedöma på vilken nivå ungdomsarbetslösheten skulle ligga utan ungdomsgarantin.  
Ungdomsgarantin är ingen arbetsgaranti, utan syftet är att stärka möjligheterna att få jobb genom att social marginalisering förebyggs med tre pelare, nämligen uppsökande ungdomsarbete, utbildning och intensifierade insatser till arbetslösa unga. 
De pengar som satsas på att ge de unga bättre möjligheter att få jobb och undvika social marginalisering betalar sig mångfalt. Bara utgifterna för social trygghet och skattebortfallet till följd av marginalisering uppgår årligen till minst 600 miljoner euro. Dessutom kan vårdutgifterna för kroniskt marginaliserade människor vara åtta gånger så stora som för personer utan marginaliseringsrisk. 
Med åtgärder inom ramen för ungdomsgarantin har man lyckats förebygga social marginalisering. Just är det fler än någonsin som fått utbildningsplats efter grundskolan. 
Socialdemokraterna anser att det är positivt att regeringen fortfarande vill ge unga människor en utbildningsgaranti efter grundskolan, men är orolig för hur det ska gå med den, när regeringen skär ner utbildningsanslagen så mycket. 
Det uppsökande ungdomsarbetet inom ungdomsgarantin har varje år nått över 20 000 "försvunna" unga som riskerats att bli utslagna. Av dessa har över 15 000 behövt vägledning under en längre tid. 
Avvecklingen av ungdomsgarantin leder i värsta fall till att vi får en hel generation av utslagna människor. Regeringen har lyckligtvis beaktat att det finns unga som behöver psykvård. Men vanliga arbetslösa räcker regeringen bara en tom hand. 
Regeringen drar in anslaget på 28 miljoner euro till arbetslösa unga för karriärrådgivning, karriärträning, arbetskraftspolitiska åtgärder för unga invandrare, jobbsökarträning, chanskortet, arbetsträning, yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, företagsamhetsutbildning och de särskilda anslagen för andra åtgärder. Detta trots att insatserna har fungerar bra på personer med yrkesutbildning och mer än hälften av de unga arbetslösa arbetssökande har yrkesexamen eller ännu högre utbildning. 
De stödåtgärder för arbetslösa ungdomar som finansieras med ett särskilt anslag kan bekostas med medel för den allmänna arbetskraftspolitiken, men också de bantas ner drastiskt så anslagen för utbildning och lönesubvention kommer helt enkelt inte att räcka till. Det är beskrivande för situationen att i fjol beviljades nästan 40 000 chanskort. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.01 ökas med 28 000 000 euro för att återta nedkörningen av ungdomsgarantin. 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Med dagens stora arbetslöshet känns det konstigt att förlänga tiden i arbetslivet, men åtgärden är ett sätt att gardera sig inför kommande förändringar i åldersstrukturen och den är därför motiverad. Pensionspaketet, som är sammanställt tillsammans med arbetsmarknadens organisationer förläger arbetslivet och minskar hållbarhetsgapet, men den verkliga pensionsåldern stiger bara om människor har arbete och arbetsförmåga. Det gäller att hålla i minnet att arbetslösa människor är vår största arbetskraftsreserv. 
Resultaten av aktiv arbetskraftspolitik bedöms ofta alltför snävt, det vill säga bara med avseende på den öppna arbetsmarknaden. Aktiv arbetskraftspolitik och aktiv socialpolitik går in i varandra och resultaten manifesteras dels i större sysselsättning, dels i stoppad marginalisering. När arbetslösheten bedöms är dess struktur och längd viktigare indikatorer än själva arbetslöshetsgraden i procent.  
Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten kommer sannolikt att öka. Regeringen förutspår att den strukturella och den långvariga arbetslösheten stiger kraftigt. I spetsprojekten satsar regeringen 170 miljoner på sysselsättning och konkurrenskraft, men gör gigantiska nedskärningar på hela 200 miljoner i arbetskraftspolitiken som gör att långtidsarbetslösheten ökar. Det rimmar också illa med situationen att den satsning som tidigare styrts till lärlingskapsutbildning inte får en fortsättning varvid det blir än svårare att komma in på läroavtalsutbildningen då anslagen minskar. 
Nu drabbar regeringens nedskärningar exempelvis hemtjänsterna för krigsveteraner, personer som skött gårdskarlssysslor för äldre och som sysselsätts genom kompletterande arbetsmarknad. De arbetslösa och de som behöver tjänsterna står på bar backe. Regeringens linje att skära i sysselsättning i arbetet som annars blir ogjort är kortsiktig. Den kompletterande arbetsmarknaden bör vidareutvecklas och inte köras ner. 
Med aktiv arbetskraftspolitik kan man påverka arbetslösheten bara i begränsad omfattning. Men den kan i stället hjälpa människor att bevara arbetsförmågan, stoppa social marginalisering och samtidigt förhindra att arbetslösheten blir långvarig och övergår i strukturell arbetslöshet. Förslaget beaktar inte den stora nedskärningen på 58 miljoner för egentliga åtgärder som förorsakas av en överföring av momsposten under momentet. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.51 ökas med 69 840 000 euro för offentliga arbetskrafts- och företagstjänster, en aktiv arbetskraftspolitik, tryggande av den kompletterande arbetsmarknaden, läroavtalsutbildningen och förhindrande av utslagning. 
40. 32.40 och 32.30, delvis) Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Ett mål för konkurrens- och konsumentpolitiken är en sund och välfungerande marknad där företag och andra verksamhetsutövare fungerar ansvarsfullt och beaktar också konsumenternas intressen. Under de senaste åren har målet varit att öka konkurrens- och konsumentärendenas samhälleliga vikt och genomslag. Konkurrens- och konsumentverket stödjer för sin del arbetet för att gynna kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi. 
Vi föreslår 
att moment 32.40.01 ökas med 1 500 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. 
60. (32.60, delvis) Energipolitik 
43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag) 
Socialdemokraterna föreslår i exportpaketet att vi bör ta i bruk ett system för att kompensera för indirekta kostnader för utsläppshandeln för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och minska risken för koldioxidläckage. Systemet ska kompensera för kostnader som förorsakas elintensiva branscher på grund av att elpriset stiger. Den ska omfatta branscher som är utsatta för risken för koldioxidläckage och som definieras i utsläppshandelsdirektivet. 
I Finland är andelen branscher som ger rätt till kompensation av totalproduktionen mer betydande än i EU-länderna i genomsnitt och dessa branscher är särskilt betydelsefulla för Finlands export. Därför bör kompensationen tas i bruk i enlighet med det tillåtna maximibelopp som kommissionen har fastställt.  
Vi föreslår 
att moment 32.60.43 ökas med 80 000 000 euro för att ta i bruk ett system för kompensation av indirekta kostnader av utsläppshandeln. 
70. Integration  
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 
Flyktingkrisen utmanar hela vårt samhälle på ett aldrig tidigare skådat sätt. För att de som kommer till landet ska få en meningsfull vardag och kunna bidra med sina insatser i arbetslivet måste integrationen och sysselsättningen ordnas betydligt effektivare. 
Det måste finnas tillgång till språkutbildning så snabbt som möjligt, senast sex månader efter inresan. Regeringen når inte det här målet i dag. Bäst vore det om skyldigheten till språkundervisning började redan före beslutet om asyl eller uppehållstillstånd. Anslaget för för arbets- och näringsministeriets integrerande språkundervisning ökas med 3 miljoner euro. 
Genast i början av 2016 ska riksdagen föreläggas en utredning över åtgärderna och kostnaderna med anknytning till flyktingkrisen. Regeringen måste bereda sig på extra resurser för integration i tilläggsbudgetar.  
Vi föreslår 
att moment 32.70.03 ökas med 3 000 000 euro för främjande av invandrares integration och sysselsättning. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Bedöm nedskärningarnas konsekvenser 
Regeringens nedskärningspolitik drabbar pensionärer, arbetslösa, långtidssjuka låginkomsttagare och barnfamiljer särskilt hårt. Förslagen ökar beroendet av utkomststöd och ojämlikheten.  
Nedskärningarna slår extra hårt mot dem som i dag med nöd och näppe kan hålla sig ovanför fattigdomsgränsen och inte är beroende av de socialbidrag som är den sista utvägen. Nedskärningarna driver människor i fattigdom. Enligt vissa sakkunniga kommer hushållens ökande skuldsättning och bostadslösheten att slå hårt mot i synnerhet människor utanför arbetslivet.  
Regeringen sparar både här och där utan att bedöma den samlade effekten. När inga konsekvensbedömningar görs, finns det ingen förståelse av hur orsak och verkan hänger ihop, eller de negligeras och sparbetingen orsakar merkostnader inom någon annan sektor eller i framtiden. Som budgeten är skriven erkänner den att det finns risk för ökad fattigdom, men orsakssambanden analyseras inte närmare även om de uppställda välfärdsmålen tydligt äventyras. 
I fråga om den sociala välfärden är det ytterst viktigt att analysera de alternativa kostnaderna om människor inte får det berättigade stöd de behöver i rätt tid och för rätt ändamål. Analys borde också göras vilket pris människor och samhäller får betala för bristande jämlikhet eller fattigdom. Samtidigt borde analyserna inbegripa de långsiktiga effekterna av valda lösningar i stället för årsvisa budgetlösningar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 43 
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen gör en samlad analys av vad nedskärningarna, åtstramningarna och avgiftshöjningarna kostar vårt samhälle och hur individens och olika människogruppers ställning och sociala välfärd påverkas och att den utifrån det vidtar åtgärder för att hindra ojämlikheten från att öka.  
Trygga barnens ställning 
Många av sparåtgärderna kommer att drabba barnfamiljerna. Regeringen föreslår att barnbidraget inte längre ska vara knutet till index och föreslår inga kompenserande åtgärder för det slopade barnavdraget i beskattningen. Vidare skär regeringen i det allmänna bostadsbidraget och läkemedelsersättningen samt föreslår omfattande höjningar i social- och hälsovårdsavgifterna. Dessutom tänker regeringen begränsa barnens rätt till barnomsorg och höja avgifterna. Och utbildningsanslagen skärs ner drastiskt på alla utbildningsnivåer. Samtidigt dras anslagen till ungdomsgarantin in, reduceras sysselsättningsåtgärderna, försämras arbetslivsreglerna m.m. Allt detta tenderar att drabba barnfamiljer och hotar då också att öka den generationsöverskridande utslagningen och fattigdomen. Men nedskärningarna berör också allt fler familjer.  
Regeringen ska inte föra en nedskärningspolitik som försämrar de primära förmånerna och tvingar barnfamiljerna att ta utkomststöd. Det är en lösning som i inga hänseenden kan vara förenlig med barnets bästa, för att inte nämna att den är allt annat än samhällspolitiskt hållbar. Vi menar att regeringen måste ta lite timeout med sina sparplaner som drabbar barnen och bedömer de samlade effekterna grundligt i enlighet med uttalandet ovan. 
Regeringen gör heller inte några tydliga eller visionsrika markeringar när det gäller möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv. Den sänker föräldradagpenningens höjda dagpenning och begränsar den semester som föräldraledighet ger rätt till. Regeringen lägger fram ett förslag om en mammalåda på 2 500 euro, men effekterna för jämställdheten kan ifrågasättas och paketet gör allt annat än uppmuntrar föräldrarna att dela på ansvaret för vården. Samtidigt leder besparingarna i förskoleverksamheten till försämringar för familjernas vidkommande. De planerade försämringarna i arbetslivet slår hårt mot i synnerhet kvinnorna, exempelvis böterna för den första sjukdagen. I värsta fall drivs kvinnor som har barn bort från arbetslivet och besparingarna förbyts i kostnader i slutändan. 
Pensionärerna förtjänar sina pensionsdagar 
Pensionstagarna är en annan stor grupp som på många sätt kommer att få lida av regeringens nedskärningar, och de har fått oroa sig hela hösten när regeringen för en oklar politik vars verkningar på pensionärernas dagliga liv likaså är oklara.  
Exempelvis påverkas pensionärernas dagliga liv av följande sparåtgärder: det sänkta bostadsbidraget för pensionstagare, den uteblivna höjningen av avdraget för pensionsinkomst, indexfrysningen för folkpensioner och sociala förmåner, de höjda klientavgifterna inom social- och hälsovård, de sänkta läkemedelsersättningarna, den höjda självrisken för reseersättningar, den slopade kostersättningen, högre skatter för boende och den planerade försämringen i dimensioneringen av antalet vårdare.  
I spetsprojektet för att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten vill regeringen bland annat medverka till att människor tar ansvar för sitt liv. Att ta ansvar får inte innebära, som det ser ut att bli nu, ett allt större ekonomiskt ansvar och växande ekonomisk börda som riskerar människors hälsa och välfärd. I synnerhet de vars ålder eller hälsa innebär att de inte kan försörja sig genom att arbeta eller skaffa extrainkomster utöver förmånerna måste i en välfärdsstat ha rätt till ett tillräckligt grundskydd eller adekvat inkomstbaserad pension. Vi anser det vara fel val av värderingar att skära i de grundläggande förmånerna och de basala tjänsterna eftersom människor får sämre livskvalitet och kostnaderna vältras över på någon annan sektor och skjuts på framtiden. 
Dra tillbaka den negativa indexjusteringen 
När man sparar i de primära förmånerna måste fler ansöka om utkomststöd. Det minskar köpkraften och har direkt effekt på konsumtionsefterfrågan.  
Regeringen låter de allra lägsta förmånerna, de som är knutna till folkpensionsindex eller konsumentprisindex, sjunka nästa år när index på grund av det svaga ekonomiska läget är negativt (-0,4 %). Det är mycket exceptionellt. Eftersom det är fråga om primära sociala trygghetsförmåner skulle det vara mer rättvist och rimligt att låta bli att göra denna besparing och frysa indexen nästa år. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 44 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder temporär lagstiftning som innebär att de förmåner som är knutna till folkpensions- och konsumentprisindex inte minskar i enlighet med indexen 2016. 
02. (33.02 och 70, delvis) Tillsyn 
07. (33.70.01) Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 
Arbetarskyddsmyndigheterna fyller en viktig funktion i kampen mot svart ekonomi bland annat när det gäller tillsynen av rätten att arbeta, arbetsavtalslagen och beställaransvarslagen. Regeringen har strukit de tillfälliga extraresurserna under momentet trots att den tvärtom borde öka resurserna för detta viktiga tillsynsarbete. 
Vi föreslår  
att moment 33.02.07 ökas med 2 300 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin. 
03. Forskning och utveckling 
Budgetfinansieringen av instituten för sektorsforskning minskades i samband med reformeringen av forskningsinstituten, och sparlinjen fortsätter. När budgeten för detta år godkändes förutsatte riksdagen att det under nästa regeringsperiod görs en omfattande granskning av hur finansieringsreformen påverkar forskningens kvalitet. Det brådskar nu med denna granskning. I synnerhet vårdreformen och de blivande självstyrande områdena kommer att accentuera forskningsinstitutens arbete.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 45 
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen följer riksdagens tidigare beslut och gör en analys av hur reformeringen av forskningsinstituten påverkat forskningens kvalitet och en bedömning av eventuella åtgärder för att trygga högkvalitativ forskning och hållbar finansiering. 
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) 
Mammor med missbruksproblem 
Det är välkommet att utskottet föreslår tilläggsanslag till behandlingssystemet Pidä kiinni, som är ett rikstäckande högspecialiserat behandlingssystem för gravida kvinnor med missbruksproblem och deras familjer. Det är nödvändigt att finansieringen av behandlingen av dessa mammor står på stabil grund. 
Stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö 
Det är också välkommet och viktigt att utskottet föreslår ett tillägg på 200 000 euro till stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö för att främja evidensbaserad vård.  
Ungdomsgarantin 
En revidering av processerna för social- och hälsovård för unga inom ramen för ungdomsgarantin får 1,5 miljoner euro i budgeten för 2016. Avsikten är att erbjuda ungdomar som saknar utbildning och står utanför arbetslivet stöd genom att bygga upp en modell där det till ungdomar riktade sociala arbetet, mentalvårdsarbetet och rusmedelsarbetet friktionsfritt kopplas ihop med rådgivnings- och handledningstjänsterna (projektet Ohjaamo). Detta är positivt, men över lag är vi ytterst oroade över nedskärningarna i anslagen för ungdomsgarantin. Att stärka projektet Ohjaamo är välkommet och det måste finnas pengar i budgeten både för ställen där ungdomar kan få hjälp och för servicekedjor. 
Vi föreslår  
att moment 33.03.63 ökas med 2 500 000 euro för stärkning av ungdomsgarantin.  
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 
51. Barnbidrag (förslagsanslag) 
Propositionen om slopad indexbindning av barnbidraget är en av de många sparåtgärder som regeringen tar till för att hjälpa upp det dåliga statsfinansiella läget utan att fundera närmare på de långsiktiga konsekvenserna. Experter bedömer att förslaget försämrar barnfamiljernas försörjning och därmed sätter barnens rättigheter på spel, framför allt i familjer med låga inkomster, många barn eller små barn, men också i familjer med ensamföräldrar. I kombination med andra nedskärningar som slår hårt mot utsatta människor och familjer med låga inkomster ökar förslaget den typ av ojämlikhet bland barn som beror på föräldrarnas ekonomiska situation. Regeringen måste se till att göra en samlad bedömning av konsekvenserna av de sparåtgärder som berör barnfamiljerna, och innan det är gjort ska inga bestående ändringar göras i barnfamiljerna förmåner.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 46 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att höja barnbidraget enligt index och låter indexet ligga kvar på den tidigare nivån för att undvika en negativ indexjustering nästa år. 
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 
Regeringen sparar på utgifterna för det allmänna bostadsbidraget 2016 till ett sammanlagt belopp på 22 miljoner euro genom att höja bassjälvriskandelen för boendeutgifter och frysa det högsta godtagna beloppet på boendeutgifterna till 2015 års nivå, trots att bostadsbidraget redan i dagens läge är otillräckligt. Många bidragstagare måste dryga ut det låga bostadsbidraget med långvarigt och passiverande utkomststöd. Det bör finnas en garanti för att de primära förmånerna är tillräckligt höga. Regeringens nedskärningspolitik är inte acceptabel vare sig ur individens perspektiv eller ur samhällspolitiskt perspektiv.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 47 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att justera de högsta godkända boendeutgifterna i enlighet med hyresindex och för att bidraget inte heller på annat sätt försämras 2016.  
55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 
Regeringen vill göra en minusjustering 2016 av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindex eftersom index ligger under noll. För underhållsstödets del innebär det en nedskärning på 900 000 euro. Det i sin tur betyder sämre köpkraft och direkta konsekvenser för efterfrågan här hemma. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar. 
60. Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år) 
I enlighet med den kompletterande budgetpropositionen ska Folkpensionsanstaltens (FPA) omkostnader ned med ytterligare fem miljoner euro utöver de tidigare besluten som ledde till en bestående minskning av omkostnaderna på 14,5 miljoner euro. FPA har en viktig uppgift när den betalar ut grundläggande förmåner och myndigheten har effektiviserat sin verksamhet betydligt. Exempelvis har den gallrat bland sina lokaler och elektronisk behandling av ansökningarna är numera huvudregel. Samtidigt måste man sörja för att de som inte kan använda e-tjänster kan uträtta sina ärenden. FPA kommer nu också att behöva se till att utkomststödets grunddel blir utbetald. Sparåtgärderna får inte leda till försämringar för förmånstagarna.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 48 
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer Folkpensionsanstaltens lagstadgade verksamhet och klienternas rättssäkerhet och att den vid behov anvisar ytterligare medel för verksamheten. 
20. Utkomstskydd för arbetslösa 
Indexjusteringarna av förmåner som är knutna till folkpensionsindex och konsumentprisindex innebär en nedskärning på 4,4 miljoner euro i den inkomstrelaterade dagpenningen, 1,6 miljoner euro i grunddagpenningen, 5,3 miljoner euro i arbetsmarknadsstödet, 320 000 euro i vuxentutbildningsstödet och 120 000 euro i alterneringsersättningen. Nedskärningarna försvagar stödtagarnas vardag och påverkar direkt den inhemska konsumtionsefterfrågan. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar. 
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) 
Regeringen skär i finansieringen av den aktiva arbetskraftspolitiken, trots att arbetslösheten redan innevarande år ökat mer än väntat. Det är en kortsiktig finanspolitik att öka mängden utslagna, eftersom de kostnader som utslagenhet förorsakar samhället är mångfaldiga jämfört med förebyggande metoder som innefattar aktiv arbetskraftspolitik. Också behovet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte måste omprövas och den föreslagna nedskärningen återtas. 
Vi föreslår  
att moment 33.20.31 ökas med 2 270 000 euro för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.  
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 
Regeringen skär i anslaget för arbetsmarknadsstöd, trots att arbetslösheten redan innevarande år ökat mer än väntat. I vår alternativbudget föreslår vi tillräcklig beredskap för kostnaderna för arbetsmarknadsstödet genom att öka momentet med 18 700 000 euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 49 
Riksdagen förutsätter att regeringen har tillräcklig beredskap för kostnaderna för arbetslösheten.  
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 
Syftet med alterneringsledighet är dels att främja arbetstagarnas arbetshälsa, dels att erbjuda arbetslösa en möjlighet till sysselsättning. Regeringen stramar kraftigt åt villkoren för alterneringsledigheten och avser 2016 att spara in 10 miljoner euro på systemet. Statens andel av beloppet är 4 miljoner euro. Under en tid av mycket hög och allvarlig arbetslöshet är det svårt att godkänna en politik där man stramar åt och försvagar fungerande system enbart med inbesparingar i tanke. Villkoren för alterneringsledigheten måste hållas kvar på nuvarande nivå. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 50 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att hålla kvar villkoren för alterneringsledigheten på 2015 års nivå.  
30. Sjukförsäkring 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 
Ersättningar för läkemedel, resor och rehabiliteringsservice 
Nästa år ska Finland spara 25 miljoner euro i läkemedelskostnader. Klienterna ska stå för hälften av inbesparingen. Sett i ett internationellt perspektiv har vi mycket höga egenavgifter för läkemedel i Finland. En höjning av självrisken kan leda till ökande hälsoskillnader, vilket vi inte kan godkänna. Regeringen måste därför återföra 12,5 miljoner euro till läkemedelsersättningarna. För att dämpa kostnadsökningarna måste framför allt läkemedelsbehandlingen i dess helhet utvecklas.  
Utgifterna för reseersättningar från sjukförsäkringen har fortsatt öka med ungefär 10 procent om året. Man har försökt dämpa ökningen och klienternas självrisk har redan höjts. När självrisken nu stiger från 16 till 25 euro får patienterna större kostnader och inbesparingen slår i synnerhet mot glesbygd, låginkomsttagare och äldre. Vi kan inte godta att reseersättningarna skärs ner. Regeringen måste därför återföra 11,2 miljoner euro till reseersättningarna. För att dämpa kostnadsökningarna måste funktionerna vidareutvecklas. 
Regeringen inför inte den nya AURA-rehabiliteringen utan skär bort det reserverade anslaget på 9 miljoner euro. Det innebär att det inte finns något som ersätter AURA-rehabiliteringen för förvärvsarbetande och att fokus i servicesystemet förskjuts från tidig rehabilitering till dyrare rehabilitering av existerande men, skador och sjukdomar. Vi föreslår därför att medlen återinförs för en stärkning av den behovsprövade rehabiliteringen, så att förvärvsarbetande kan få rehabilitering tillräckligt tidigt också i fortsättningen.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 51 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att klienternas läkemedelskostnader inte ska stiga mer än vad som beslutats genom lag som stadfästs 20.3.2015 och för att självriskerna för reseersättningar ska hållas kvar på 2015 års nivå.  
Reservationens förslag till uttalande 52 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att systemet med behovsprövad rehabilitering stärks på så sätt som avtalats vid beredningen av den s.k. AURA-rehabiliteringen. 
Läkar- och tandläkararvoden  
Också ersättningarna för läkar- och tandläkararvoden ska skäras ner. Det kan i slutändan betyda att kommunerna får större kostnader och att vårdköerna blir längre. Vi ser det som angeläget att förbättra servicen för att människor också i fortsättningen ska få nödvändig vård och service. I synnerhet munhälsovården måste få tillräckligt med resurser för att vår åldrande befolkning ska få sina servicebehov tillgodosedda. Det är viktigt att ersättningarna inte sjunker ytterligare och vi i stället inväntar besluten om finansieringen av social- och hälsovården som ett led i hela vårdreformen. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 53 
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar resurserna för den offentliga servicen så att tillgången till vård bibehålls och att regeringen inte gör nedskärningar i läkar- och tandläkarersättningarna innan beslut fattats om reformen av finansieringen av social- och hälsovården.  
40. Pensioner 
EMU-buffertar 
Det allvarliga ekonomiska läget kräver exceptionella åtgärder. Under goda år har arbetspensionsfonderna samlat in EMU-buffertar med tanke på allvarliga ekonomiska störningar. I dagens ekonomiska läge är det befogat att utnyttja buffertarna för att sänka arbetspensionspremierna, så som det var tänkt då systemet förhandlades fram 1997.  
Socialdemokraterna föreslår att arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionspremier temporärt för tiden 2016–2018 sänks med sammanlagt 0,8 procent (sänkningen fördelar sig till hälften var mellan arbetsgivaren och arbetstagaren). Därefter byggs buffertarna på nytt upp till behövlig nivå. Tidsplanen för åtgärden och hur den ska genomföras avtalas i ett trepartssamarbete. 
Premiesänkningen höjer nettolönerna och därmed löntagarnas köpkraft. Samtidigt sänker den arbetskraftskostnaderna. Därigenom bildar åtgärden en bro över den mest kritiska ekonomiska situationen. Sänkningen reducerar temporärt arbetspensionsfondernas inkomster. När sysselsättningen tar fart växer också pensionsfonderna snabbare än en statisk beräkning ger vid handen.  
Eftersom arbetspensionspremien är avdragbar i beskattningen, ökar sänkningen statens och kommunernas skatteinkomster med cirka 180 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 54 
Riksdagen förutsätter att regeringen tar i bruk arbetspensionsfondernas EMU-buffert och i ett trepartssamarbete bereder en temporär sänkning av arbetspensionspremierna för åren 2016–2018 och utarbetar en plan för hur bufferten ska återställas på behövlig nivå. 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 
Garantipension och folkpensionsindex 
Regeringens förslag att höja garantipensionen är välkommet. Samtidigt låter dock regeringen garantipensionen minska 2016, i och med att folkpensionsindex sjunker (-0,4 procent). Det betyder att pensionärerna har mindre pengar att röra sig med.  
Utöver detta vill regeringen frysa justeringarna av folkpensions- och konsumentprisidexet för 20017–2019 och låta förmånerna ligga kvar på en lägre nivå. Enligt en prognos sjunker till exempel garantipensionen under den perioden med 4,7 procent jämfört med om indexjusteringarna hade gjorts. Det betyder att garantipensionen är 11,90 euro lägre än den hade varit med indexbindning 2019.  
För att pensionstagarna ska få full nytta av höjningen måste folkpensionsindex undantagsvis 2016 tillämpas utan att garantipensionen sänks enligt det negativa indexet. Samma förfarande måste tillämpas också på de andra förmånerna. Den negativa indexjusteringen av förmåner som betalas med stöd av folkpensionslagen innebär en nedskärning på 13,2 miljoner euro.  
Bostadsbidraget för pensionstagare 
Regeringen fryser de maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare på 2015 års nivå. Tiotusentals stödtagare riskerar få sänkt stöd, vilket försvårar deras vardag. Besvikelsen är särskilt stor därför att regeringen första meddelade att den kommer att återta det dåligt beredda beslutet att lägga ned bostadsbidraget för pensionstagare. Men samtidigt beredde regeringen den nu aktuella nedskärningen som nästa år kommer att skära bort 4,6 miljoner euro från bostadsbidraget för pensionstagare. Därefter blir nedskärningen nästan 10 miljoner euro. Bostadsbidraget är en stödform som låginkomsttagarna behöver för att klara av vardagen och bidraget måste därför granskas med förmånstagarens situation i blickfånget. Nedskärningen är till exempel helt fel åtgärd om man vill dämpa hyreshöjningarna. Regeringens sparbeslut betyder att fler måste få utkomststöd och att vardagen blir betydligt svårare för många. I värsta fall kan sämre ekonomi och osäker bostadssituation göra att de drabbade mår sämre, har sämre funktionsförmåga och får större kostnader för social- och hälsovård. 
Socialdemokraterna vill systematiskt utveckla bostadspolitiken och boendestöden som ett element i ett socialt hållbart samhälle.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 55 
Riksdagen förutsätter att regeringen genomför indexjusteringarna av maximibeloppen för boendekostnader i anslutning till bostadsbidraget för pensionstagare och därigenom tryggar nivån för bostadsbidraget för pensionstagare. 
Celiakiersättningen 
Regeringen avskaffar kostersättningen till personer med celiaki och vältrar över vårdkostnaderna på patienterna. Regeringen har inga andra skäl till att ersättningen slopas än det staten måste spara. Det är i själva verket inte alls säkert att man lyckas nå upp till sparmålet på 10 miljoner euro, eftersom den uteblivna ersättningen minskar motivationen för kostbehandlingen och möjligheterna att hålla sig till glutenfri kost. Propositionen om slopad kostersättning strider klart mot målen att främja hälsa och välfärd. Därför måste kostersättningen finnas kvar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 56 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att celiakier också i fortsättningen ska få kostersättningen på samma sätt som 2015. 
50. Stöd till veteranerna 
50. Fronttillägg (förslagsanslag)  
Regeringen vill göra en minusjustering 2016 av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindex eftersom index ligger under noll. Då har de som får fronttillägg 100 000 euro mindre att röra sig med. Det i sin tur betyder sämre köpkraft och direkta konsekvenser för efterfrågan här hemma. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar. 
51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)  
Vi vill understryka att utskottet i ett uttalande förutsätter att gränsen för invaliditetsgrad för krigsinvalider med lindriga skador sänks senast 2017 då Finland firar hundra år av självständighet. I vår skuggbudget föreslår vi att kommunal öppenvård i hemmet ska få 5 miljoner mer i anslag nästa år. 
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)  
Vi ställer oss bakom riksdagsgruppernas initiativ om att bygga ut hemservicen till veteraner och rehabiliteringen av veteraner.  
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
Regeringens anspråkslösa satsningar på sysselsättning och ekonomisk tillväxt, nedskärningarna som minskar människors köpkraft och tvångslagarna för att försämra för arbetstagarna återverkar också på den kommunala ekonomin och försämrar tillgången till och kvaliteten på den i vardagen så viktiga basservicen. Regeringen tänker också minska kommunernas uppgifter och kostnader i miljardklass. Det betyder helt enkelt sämre service för kommuninvånarna. Vi har extra svårt att få den ekvationen gå ihop när behovet av kommunal basservice samtidigt ökar stadigt, bland annat när åldersstrukturen förändras.  
Regeringen satsar visserligen på mer hemhjälp till barnfamiljerna men gör samtidigt drastiska nedskärningar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Vidare planerar regeringen satsningar för att förbättra närståendevårdarnas situation, men tänker samtidigt försämrar den kvalitetsrekommendationerna som enligt regeringsprogrammet ska trygga en bra ålderdom och förbättra servicen genom att dra ner på personaldimensioneringen och också räkna studerande och personer utan utbildning inom området som vårdare.  
Med en förordning av den 19 november 2015 höjer regeringen klientavgifterna inom social- och hälsovården med så mycket som 27,5 procent från och med början av 2016. Tillsammans med indexhöjningen (1,74 %) är det nästan 30 procent. På så sätt vill regeringen uppnå en besparing på 150 miljoner euro i de offentliga finanserna. Besparingen baserar sig på uppskattningar eftersom det ingår i kommunernas behörighet att ta ut klientavgifter och bestämma deras storlek. Pengarna från klientavgifterna stannar hos kommunerna, vilket är en vettig lösning i det rådande läget. Vi kan emellertid inte godta avgiftshöjningarna eftersom de höjer priset på nödvändig service och eftersom åtgärden införs utan att frågan varit ute på remiss. Det handlar om en så enorm höjning att vi egentligen kan tala om ett paradigmskifte. 
I en jämförelse mellan OECD-länderna representerar Finland genomsnittet och i en nordisk jämförelse är egenandelen stor, om man ser till egenandel som klienterna betalar av utgifterna inom hälso- och sjukvården. En stor höjning av klientavgifterna kan påverka människors möjligheter att anlita servicen. De negativa effekterna visar sig inte minst bland personer med lägre inkomster som använder mycket service men som inte kommit upp till avgiftstaket. Serviceanvändare som har det sämre ställt kommer att ha större behov av utkomststöd när avgifterna stiger. Det är de socioekonomiska skillnaderna i hälsa och välfärd som är stora i Finland, och därför har också det här sparbeslutet som försvårar läget för personer med låga inkomster direkta effekter som ökar skillnaderna i hälsa och välfärd.  
I kombination med de försämrade förmånerna kommer nedskärningarna i den kommunala servicen att i det stora hela ge utsatta människor, låginkomsttagare och människor med stort servicebehov betydligt sämre villkor. Detta visar sig senare i ökad utslagning, sämre hälsa och välfärd, tyngre och dyrare vård och större behov av andra tjänster. 
Den förra regeringen balanserade upp den kommunala ekonomin med en temporärt höjd utdelning av samfundsskatten. Vi föreslår att åtgärden får en fortsättning.  
31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)  
Strukturreformen inom social- och hälsovården är det största projektet under regeringsperioden och det kommer att ha konsekvenser långt in i framtiden. Reformmålen, bland annat att minska skillnaderna i hälsa och välfärd och effektivare social- och hälsovård, är av avgörande betydelse för välfärdsstatens framtid. Vi anser att reformen kräver ingående konsekvensbedömningar, starkare roll för personalen i beredningen och större öppenhet i reformarbetet. Vidare behövs det parlamentarisk uppföljning och största möjliga öppenhet och aktualitet i informationen.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 57 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder vårdreformen öppet och i dialog med oppositionen och det civila samhället och att den avsätter pengar för detta, i förekommande fall utanför ramen.  
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 
Vi välkomnar regeringen tilläggsanslag på momentet. De senaste åren har forskningsanslagen sjunkit kraftigt trots att forskningen gett effekter i världstopp. Högkvalitativ forskning sparar kostnader eftersom den ger direkta effekterna i form av bättre vårdrutiner och lägre vårdkostnader.  
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Anslagen till skyddshemmen är mindre än behovet förutsätter. Enligt Istanbulkonventionen ska offer för våld i hemmet och i nära relationer ha tillgång till hjälp dygnet runt. Vi behöver avgiftsfri hjälptelefon dygnet runt och kostnaderna har uppskattats till 800 000 euro. Verksamheten kan finansieras om vi skyndsamt inför en brottsofferavgift. Dessutom måste Finland få fler skyddshemsplatser. 
Vi föreslår  
att moment 33.60.52 ökas med 2 800 000 euro för fler skyddshemsplatser och kostnaderna för en hjälptelefon. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Miljöförvaltningens omkostnader  
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter.  
Vi föreslår  
att moment 35.01.65 ökas med 200 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna. 
10. Miljö- och naturvård 
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 
Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter, där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2016 står kvar på grund av verksamhetens samhälleliga betydelse, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.  
Vi föreslår  
att moment 35.10.52 ökas med 500 000 euro till sysselsättning av unga. 
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Det är mycket kortsiktig och ineffektiv politik att lägga ner välfungerande vattenvårdsprojekt och omdirigera de anspråkslösa anslagen via ett spetsprojekt. Nedskärningarna på momentet kommer att betyda slutet för alla projekt för matarledningar för avlopp. Matarledningar för avlopp är en effektiv metod för att minska avloppsvattenbelastningen på samhällena eftersom avloppsvattenhanteringen centraliseras. Handlar om stora investeringar för kommunerna och de har behövt de statliga bidragen för att starta projekten. Vi välkomnar att finansutskottet föreslår ett tillskottsanslag på 3 130 000 euro på moment för att pågående projekt med matarledningar ska kunna slutföras. Belastning orsakad av avloppsvatten från glesbygden är en betydande vattenförorenande faktor. Rådgivning om avloppsvatten i glesbygden är ett kostnadseffektivt sätt att hantera utsläppen. De fortlöpande ändringarna inom en kort tid i avloppsvattenförordningen har skapat osäkerhet om framtiden och nu finns det allt större behov av rådgivning.  
Vi föreslår  
att moment 35.10.61 ökas med 2 000 000 euro för rådgivning om avloppsvatten från glesbygden och nya projekt med matarledningar för avlopp.  
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 
Finlands skogsnatur håller på att förlora sin diversitet. Finland har åtagit sig att senast 2020 stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska kraven på mångfalden och använda naturresurserna hållbart. Ett av regeringens spetsprojekt går ut på att främja bioekonomi. Det innebär bland annat att avverkningsvolymen i skogarna ökar med 15 miljoner kubikmeter om året. Därför är det extra viktigt att se till att skyddsmålen uppfylls och att framför allt programmet METSO får adekvata resurser. Biologisk mångfald är ett värde i sig som vi måste värna oberoende av det aktuella ekonomiska läget. Det är vårt arv till kommande generationer.  
Vi föreslår  
att moment 35.10.63 ökas med 12 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden. 
20. Samhällen, byggande och boende  
60. Överföring till statens bostadsfond 
Det krävs avsevärda satsningar på tillväxt och sysselsättning och de måste göras med en gång. Investeringar i bostadsbyggande och transportleder ger bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt och genererar arbetstillfällen. Det råder skriande brist på relativt billiga hyresbostäder i tillväxtcentra och läget är så alarmerande att det inkräktar på arbetskraftens rörlighet. Dessutom ökar trycket på bostadsmarknaden enormt av att de som får asyl i Finland behöver bostäder. Det enda sättet att få ner priset på boende på ett hållbart sätt är att satsa på en avsevärd ökning i bostadsproduktionen.  
Regeringen har inga lösningar på problemet och i synnerhet stadspolitiken har lämnats vind för våg. Tillväxen i hela landet snabbas på om vi lyckas åtgärda de flaskhalsar som finns boende- och transportsystemen i stadsregionerna. Statens bostadsfond beräknas vara skuldfri 2016. Fondens medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnation och nybyggnation i olika former och till skäligt pris utökas, boendet görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras. 
Ur det bostads- och trafikpolitiska programmet: 
Bostads- och trafikpolitisken bör integreras bättre. MBT-avtalen är ett viktigt verktyg. Kommunerna förbinder sig att kraftigt öka markplaneringen. I huvudstadsregionen eftersträvas en ökning på 40 procent jämfört med redan ingångna MBT-avtal. 
Staten förbinder sig att finansiera stora projekt som gäller infrastrukturen, i synnerhet i fråga om spårtrafik. Tyngdpunkten ska läggas vid projekt som har de största förutsättningarna att få igång byggande. Finansieringen ordnas så att projekten kan starta med en gång. Politiken ska vara konsekvent så att kommunerna kan lita på staten som avtalspart. 
Statens bostadsfond har goda möjligheter att snabba upp bostadsbyggandet. Den måste få ännu bättre verktyg för att öka produktionen av hyresbostäder till skäligt pris. Byggandet av bostäder till skäliga priser sporras genom att behålla självriskandelen av räntan på 1 procent, genom att öka bevillningsfullmakten för reparationsunderstöd med 50 miljoner euro och genom att fortsättningsvis bevilja startbidrag också i tillväxtorter uatnför huvudstadsregionen. Det bär skapas en modell där villkoren för räntestödslån är fortsatt attraktiva vad beträffar räntan. När reparationsundestöd beviljas ska tyngdpunkten överföras till nya projekt och avseende fästas vid energieffektiva lösningar. Det är också nödvändigt att stöda renoveringar av småhus om energieffektiviteten höjs. 
Det finns skäl att se över kommunernas byggnadsbestämmelser exempelvis med avseende på tvånget att bygga parkeringsplatser och göra en plan för hur så kallade svåra tomtern ska bebyggas. bestämmelserna måste vara flexibla och lämna plats för nya lösningar. Det måste också vara möjligt att på ett smidigt sätt bygga om kontor till bostäder.  
Kompletteringsbyggande på mark som redan är planerad måste bli effektivare till exempel genom att bygga fler våningar.  
De möjligheter som träbyggande skapar måste nyttiggöras fullt ut som en del av kompletteringsbyggande och hindren för träbyggande undanröjas.  
Bolaget A-Kruunu Oy:s möjligheter att öka bostadsproduktionen tryggas. 
Det behövs nya modeller som snabbar upp och effektiviserar byggande av infrastruktur för markområden som ska användas för bostads- och annat byggande (såsom gamla barngårdar). Staten och kommunerna kan överlåta markområden som de har i sin ägo till bolag som projekterar och sköter infrastrukturen på området. Kommunen ansvarar för planeringen 
Utvecklingsprogrammet för bostadsområden fortsätter och satsningar görs på boenderådgivning.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 58 
Riksdagen förutsätter att regeringen påbörjar ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för att öka produktionen av bostäder till skäliga priser, för att snabba upp kompletteringsbyggande och reparationsbyggande och för att med utnyttjande av Statens bostadsfonds medel förbättra bekvämlighet och trivsel i boendet. 
INKOMSTPOSTER 
Finland behöver tillväxt och sysselsättning. I vår skattepolitik utgår vi socialdemokrater från att löntagare med små- och medelstora inkomster samt pensionärer ska ha en god köpkraft, exportindustrins konkurrenskraft stärkas, statsfinanserna balanseras på ett rättvist sätt, skattebaserna breddas och ekobrottslighet bekämpas. Förbättrad inhemsk köpkraft skapar nya arbetstillfällen här och nu.  
Balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist. Alla måste delta utifrån den egna betalningsförmågan. Det här kräver att stora förvärvs- och kapitainkomster samt arv beskattas något hårdare än för närvarande för att ge extra inkomster. 
Beskattningsstrukturen i Finland måste också ses över. Enligt uppgifter från Eurostat beskattas arbete och konsumtion strängare i Finland än i EU i snitt, men ägande betydligt lindrigare. Finland måste närma sig europeiska skattestrukturer.  
Finansinstituten betalar inte mervärdesskatt. Också finanssektorn måste dra sitt strå till stacken för att säkerställa finansieringsbasen, i synnerhet med tanke på att det är 2008 års finanskris som ligger bakom den ekonomiska kris vi upplever just nu. Finland måste gå in för en finansskatt, som tas fram tillsammans med de övriga nordiska länderna. 
Trots att utlandsskulden i Finland fortfarande ligger på en skälig nivå jämfört med hela euroområdet, har skuldsättningen ökat med en oroväckande fart de senaste åren. Regeringens mål är att bryta trenden senast 2019. Men trots de orättvisa och skadliga nedskärningarna tar regeringen upp mera skuld jämfört med 2015. När regeringen tillåter att arbetslösheten ökar och investeringarna och innovationerna utarmas blir pressen på att skuldsätta sig ytterligare permanent i en situation där tillväxten är obetydlig. Satsningar på sysselsättning och tillväxt samt en ansvarsfull skattepolitik och utvidgning av skattebasen skulle göra det möjligt att bryta skuldsättningstrenden redan 2016.  
Avdelning 11 
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 
Om inkomstskatteskalan – skatt enligt betalningsförmåga 
Vi anser att balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist och enligt betalningsförmåga. Också höginkomsttagarna måste vara med. Det arbetsinkomstavdrag som regeringen föreslår lindrar beskattningen också av personer med betydande löneinkomster som överstiger 100 000 euro. Skatteklasserna från 2015 bör bibehållas så att de som hör till den högsta skatteklassen, dvs. förtjänar över 90 000 euro om året, har ett skatteuttag på 33,75 procent. På grund av det ekonomiska läget är det rimligt att förvänta sig att de som har de högsta inkomsterna deltar i balanseringen av ekonomin utifrån sin betalningsförmåga. Skatteintäkterna är 60 miljoner euro.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 59 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskatteskalan så att de inkomstskatteprocenten för de som förtjänar över 90 000 euro höjs med två procent. 
Arbetsinkomst-, pensionsinkomst- och grundavdraget 
Beskattningen av arbete är relativt sträng i Finland och därför är det motiverat att lindra den i någon mån för små- och medelinkomsttagare genom att höja arbetsinkomstavdraget och för att förbättra köpkraften och sysselsättingen. Regeringen säger att de föreslagna ändringarna i arbetsinkomstavdraget främst gynnar låg- och medelinkomsttagare, men i verkligheten sträcker sig avdragets verkningar även till de som förtjänar upp till 119 000 euro per år. Dessa personers månadsinkomst är i runda tal 9 500 euro.  
I vår modell skulle arbetsinkomstavdraget fördelas mycket rättvisare än i regeringens förslag.  
I vår modell skulle det arbetsinkomstavdrag som regleras i 125 § i inkomstskattelagen höjas till 1 260 euro och inflödesskattesatsen till 11,8 procent. Den övre inkomstgränsen som berättigar till fullt arbetsinkomstavdrag bör höjas från 33 000 till 37 000 euro, vilket skulle gynna medelinkomsttagarna bättre än regeringens förslag (år 2014 var medianen 3 308 euro/månad). Minskningsprocenten för arbetsinkomstavdraget skulle höjas till 1,46 i stället för 2,12 för den del av nettolöneinkomsten som överstiger 37 000 euro. Inget arbetsinkomstavdrag skulle få göras om nettoförvärvsinkomsten överstiger 97 000 euro om året. På så sätt skulle arbetsinkomstavdraget inte vara lika generöst gentemot höginkomsttagarna som regeringens förslag.  
Hela 97,5 procent av löntagarna skulle dra nytta av vår modell. Den beräknade avkastningen är 35 miljoner euro. 
Vi håller fast vid vår etablerade uppfattning om beskattning av pensioner att motsvarande ändringar ska göras i den som i beskattingen av förvärvsinkomster. Pensionsinkomstavdraget måste höjas så att löntagarna och pensionärerna inte försätts i en ojämlik ställning. I statsbeskattningen måste pensionsinkomstavdraget höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med talet 3,84 drar av det lägsta beskattningsbara beloppet enligt den progressiva skatteskalan och avrundar resten till närmaste fulla tiotal får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag. Pensionsinkomstavdraget minskas med 38 procent från det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag.  
I kommunalbeskattningen måste pensionsinkomstavdragets belopp höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med talet 1,44 drar av 1 480 euro och avrundar resten till närmaste fulla tiotal, får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag. Pensionsinkomstavdraget kan emellertid inte vara större än pensionens belopp. Om den skattskyldigas nettoförvärvsinkomst överstiger fullt pensionsiinkomstavdrag ska pensionsinkomstavdraget minskas med 50 procent av det överskjutande beloppet. Denna modell för pensionsinkomstavdraget skulle minska statens skatteintäkter med 100 miljoner euro.  
För att trygga den ekonomiska situationen för de som har de lägsta inkomsterna borde grundavdraget i kommunalbeskattningen höjas till 3 260 euro. Denna ändring skulle inte påverka statens skatteintäkter eftersom grundavdraget görs i kommunalbeskattingen. Kommunerna måste på något sätt kompenseras för den förlorade inkomstskatten. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 60 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till hur arbetsinkomstavdraget bättre än för närvarande kan riktas till små- och medelinkomsttagare samt propositioner med förslag till höjning av grundavdraget och pensionsinkomstavdraget. Beskattningen av pensioner bör ändras på smma sätt som beskattningen av motsvarande förvärvsinkomster så att pensionsinkomstavdraget utnyttjas i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen. 
Om beskattingen av kapitalinkomster 
Beskattningen av kapitalinkomster är vid höga inkomster klart lindrigare än beskattningen av motsvarande stora förvärvsinkomer. En moderat skärpning av kapitalbeskattningen är motiverad för att minska den ovan påtalade skillnaden i beskattingen. En sådan åtgärd skulle dessutom på ett rättvisare sätt balansera statsfinanserna. Det kan anses skäligt att höja den lägsta skattesatsen från 30 till 32 procent och den högsta från 33 till 35 procent. Den beräknade avkastningen är 120 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 61 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högsta till 35 procent. 
Om beskattning av utdelning 
Utdelningar i icke noterade företag är åtta procent av en akties matematiska värde. Enligt Hetemäkis arbetsgrupp (2010) får normalavkastningsgränsen på kapital inte avvika för mycket från en genuint riskfri avkastning, såsom från nivån på långa räntor på statsskulden, som i dagsläget närmar sig noll. Även om den så kallade normalavkastningsgränsen är klart för hög nu ligger det i samhällets intresse att uppmuntra företagsverksamhet, varvid det finns skäl att undvika stora och plötsliga ändringar. En sänkning av normalavkastningsgränsen från åtta till sex procent innebär att skatten på obeskattade utdelningar skulle vara två procent, vilket kan anses skäligt. Ändringen skulle dessutom minska skillnaden mellan noterade och icke noterade bolag. Den beräknade avkastningen är 115 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 62 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till moderat sänkning av den så kallade normalavkastningsgränsen för företagens lättnader på skatt på utdelning i riktning med Hetemäkis förslag. 
Rätt att dra av på överlåtelseförluster  
Regeringen föreslår att överlåtelseförluster på värdepapper kunde dras av från vinsterna på andra kapitalinkomstslag. Förslaget motiveras inte med någon som helst samhällsnytta eller förbättring av skattesystemet. Det är uppenbart att förslaget är en onödig risköverföring från placerarna till samhället och lockar till spekulativ placering. När det nuvarande systemet hålls i kraft vinner man 20 miljoner euro i skatteintäkter.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 63 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till att bevara rätten att dra av överlåtelseförluster på värdepapper på 2015 års nivå. 
Donationsavdraget 
Regeringen föreslår att en fysiska personer eller ett dödsbo i beskattningen på förvärvsinkomst ska kunna avdra minst 850 och högst 500 000 euro av sina donationer till högskolor inom EU- eller EES-området som uppfyller kriterierna.  
Donationens maximibelopp är helt obefogat dubbel mot jämförd med den tidigare tidsbundna lagen samt med samfundens donationsrätt. Särskilt för förmögna personer yppar sig ett tillfälle att anvisa all sin medelsanvändning till önskat objekt, också utomlands, och på så sätt förbigå allmänna samhällsmål vars fastställande är den viktigaste uppgiften i det demokratiska beslutsfattandet.  
Eftersom avdragets goda mål är att finansiera finländska högskolor begränsas lagen bara till deras förmån. Vi vill utvidga donationsavdraget också till förfogande för låg- och medelinkomsttagare varivd avdragets nedre gräns är 100 euro per år medan den övre gränsen ska hållas vid 250 000 euro i enlighet med tidigare och läggande lagar. Avdraget görs från skatten. För att undvika styrning av egen skatt är högst 40 procent av donation och högst 50 procent av skattebeloppet avdragsgillt. Ändringen påverkar inte den beräknade skatteinkomsten. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 64 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ett donationsavdrag som bemöter olika inkomstgrupper likvärdigt , som riktas till finländska högskolor och som inte möjliggör att all beskattningsbar inkomst används till avdrag. 
Ränteavdrag för bostadslån 
Avdragsrätten för räntor på bostadslån har minskats gradvis så att 85 procent av räntorna var avdragsgilla 2012, 80 rocent 2013, 75 procent 2014 och 65 procent 2015. Även om sänkningen är till nackdel för de som har bostadsskuld är den årliga effekten inte särskilt kännbar och ändringarna är i regel skäliga och förutsägbara.  
Förslaget i regeringsprogrammet om att andelen avdragsgill ränta ska sjunka med 10 procentenheter per år från och med 2016 är oskäligt. Bolåntagarna har rätt att förlita sig på den redan överenskomna tidtabellen och justera sina ekonomiska förväntningar i enlighet med den. Därför bör den tidigare fastställda sänkningen med 5 procentenheter per år inte ändras. Skatteeffekten är 11 miljoner euro minskade skatteinkomster 2016.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 65 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar lämnar en utredning om konsekvenserna av sina förslag för de som har bostadsskuld, särskilt barnfamiljer och vid behov vidtar korrigerande åtgärder. Den årliga minskningen av ränteavdraget på bolån måste sänkas till 5 procent av den avdragsgilla räntan. 
Begränsning av ränteavdrag för fastighetsbolag 
Rätten för företag som skattar för inkomst att dra av ränteutgifter är inte begränsad i motsats till dem som skattar för näring. Denna obegränsade avdragsrätt kan utnyttjas framförallt av utländska fastighetsplaceringsbolag, eller inhemska bolag som på grund av skatteskäl etablerat ett ägarbolag utomlands. Fastighetsplaceringsbolag som verkar utomlands har i Finland placeringar i miljardklassen framförallt i köpcentrum.  
Vi föreslår att detta betydande kryphål ska täppas till i inkomstbeskattningen med samma princip som i näringsbeskattningen. Målet är att försvaga aggressiv skatteplanering och möjliggör undvikande av skatteförluster på ca 60 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 66 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om begränsning av ränteavdrag för samfund som omfattas av inkomstskatt som motsvarar det som nu gäller i näringsbeskattningen.  
Kampen mot svart ekonomi 
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarder förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras. 
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagande av vinning av brott ökar programmets genomslag.  
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i beställaransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning.  
Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. Resurserna för bekämpning av svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 67 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att minska den skatteförlust på uppskattningsvis sex miljarder euro som förorsakas av svart ekonomi och för att utrota ekonomisk brottslighet med hjälp av bland annat utvidgningen av praxis med skattenummer och förbättring av beställaransvarslagens genomslag. 
Beskattning av placeringsförsäkringar 
Marknaden för placeringsförsäkringar och kapitaliseringsavtal eller så kallade försäkringskuvert har utvecklats snabbare än lagstiftningen. Värdet på privatpersoners kapitaliseringsavtal har stigit på några år till nio miljarder euro. Säljtrumfen är att de affärer som görs inom dessa kuvert för tillfället är skattefri vilket försvagar beskattningens neutralitet mellan olika placeringsinstrument. 
SDP föreslår för dessa placeringsförsäkringars del i tillämpliga delar Sveriges skattesystem där man beskattar den årliga minimiavkastningen på värdepapperen i försäkringskuvertet. Skattegrunden är en basränta som fastställts av finansministeriet eller medelräntan på statslånet (dock minst en procent). 
Eftersom försäkringskuvertens hela stock är ca 36 miljarder euro skulle denna ytterst skäliga skatt ge en avkastning på 115 euro per år. Tack vare beskattningen blir denna egendomspost också offentligt känd. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 68 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa beskattning av placeringsförsäkringar i enlighet med Sveriges beskattningssystem i tillämpliga delar så att tillgångarna i dessa avtal omfattas av kapitalbeskattningen.  
02. Samfundsskatten 
Avdrag för en första anställning  
Många privatföretagare är ekonomiskt trängda. De som trots recessionen lyckas sliter ofta på gränsen till vad de orkar. Verksamheten kunde vara lönsammare om arbetet kunde delas med någon annan, men tröskeln är hög för att anställa en första arbetstagare utanför familjen. Av löneutgifterna för den första utomstående arbetstagaren kan högst 20 000 euro dras av från räkenskapsperiodens beskattningsbar resultat. 
Anställningsförhållandet ska motsvara villkoren i kollektivavtalet. Stödet bör också gälla anställning av deltidsanställda arbetstagare och även gälla ett ikraftvarande anställningsförhållandet för en arbetstagare. Skatteeffekten är 20 miljoner euro minskade skatteinkomster. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 69 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro.  
Samfundsskattens kommunandel 
Kommunerna ansvarar för anordnandet av de centrala offentliga tjänsterna vilket innebär att kommunerna måste ha en tillräcklig finansieringsbas. Åren 2012-2015 höjdes kommunernas samfundsskatteandel på viss tid med fem procentenheter. Att höjningen upphör äventyrar kommunernas ekonomiska ställning och ombesörjandet av de lagfästa välfärdstjänsterna. För att tillförsäkra kommunerna en skälig utdelning av samfundsskatten ska den tidsbundna höjningen vara två procentenheter. Effekten är 100 miljoner euro som övergår från staten till kommunerna. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 70 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja kommunernas samfundsskatteandel för att trygga finansieringen av kommunernas basservice. 
04. Arvs- och gåvoskatten: 
Beskattningen av förmögenhet är lindrig i Finland i ett europeiskt perspektiv. Den största statliga förmögenhetsskatten är arvsskatten. För att dämpa ökningen av skillnader i förmögenhet och för att balansera statsfinanserna på ett rättvist sätt är det motiverat att höja beskattningen av stora arv måttligt. Att strama åt beskattningen av arv på över en miljon euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II skulle ge en beräknad avkastning på cirka 10 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 71 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II. 
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 
Finansieringsskatt 
Finansbranschen är för närvarande underbeskattad. Också finansbranschen bör delta i att förbättra ekonomin, särskilt som den också är befriad från mervärdesskatten som belastar andra företag. I de övriga nordiska länderna antingen används eller bereds en finansieringsskatt, Financial Activies Tax (FAT).  
Danmark har allt sedan 1990-talet haft i bruk en skatt för finansbranschen. Skattens avkastning är 0,25 procent av BNP, det vill säga upp till 750 miljoner euro. Skatten har inte försvagat de danska bankernas konkurrenskraft och det har inte observerats att den skulle ha höjt räntemarginalerna eller kundavgifterna. Norges företagsskattekommitté föreslog i fjol i sin rapport att det på bankernas expeditionsavgifter ska tillämpas mervärdesskatt och räntemarginalen ska beskattas separat. Kreditgivning skulle vara skattefritt för momsskyldiga företagskunder men skattepliktigt för hushåll. I Sverige bereds en finansieringsverksamhetsskatt genom vilken man eftersträvar en avkastning på 450–500 miljoner euro. 
Vi föreslår att Finland omgående tillsammans med Sverige bereder en affärsverksamhetsskatt för banker på gemensamma grunder. Den nordiska finansmarknaden är i stor utsträckning integrerad och marknadsområdet är stort nog för att stå som exempel i hela EU. Den beräknade avkastningen är 230 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 72 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en finansieringsskatt som ska beredas efter nordisk modell och om möjligt införas i samarbete med de andra nordiska länderna. 
08. Punktskatter 
07. Energiskatter 
För att upprätthålla konkurrenskraften för energiintensiv industri och förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin bör systemet med återbäring av energiskatt effektiviseras. På tio år har det försvunnit tiotusentals arbetstillfällen inom energiintensiv industri från Finland. Detta har stora konsekvenser för sysselsättningen, skatteintäkterna och livskraften på många orter. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet till den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. Kostnadseffekten är uppskattningsvis 20 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 73 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning av skatteåterbäringen till energiintensiva företag till den högsta möjliga nivån inom EU:s minimigränser för att stödja sysselsättningen och exporten. 
10. Övriga skatter 
03. Bilskatt  
Regeringen föreslår i enlighet med sitt program att bilskatten sänks så att effekten på skatteintäkterna är cirka 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Samtidigt föreslår regeringen nedskärningar i den köpta kollektivtrafiken vilket leder till att tågförbindelser som är viktiga för landskapen måste upphöra. Så här stora lättnader i bilskatten är inte befogade i det rådande ekonomiska läget och vi föreslår att en del av skattelättnaden används för att säkerställa VR:s köpta trafiktjänster och återta en del andra orättvisa nedskärningar som regeringen har gjort. Intäkterna av bilskatten kunde vara 31 miljoner euro större än vad regeringen föreslår 2016.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 74 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att delvis återta lättnaderna i bilskatten och att skattelättnaden används för att säkerställa kollektivtrafiktjänsterna. 
19. Övriga inkomster av skattenatur 
06. Farledsavgifter 
Farledsavgifterna halverades 2015—2017 som ett led i svavelkompensationen och arbetsmarknadsuppgörelsen så att avgifterna sänktes främst för lastfartyg och fartyg i de högsta isklasserna.  
För att sänka logistikkostnaderna för exportindustrin och förbättra konkurrenskraften för de finska hamnarna är det befogat att sänka farledsavgifterna ytterligare. Farledsavgifterna ska fortsatt halveras främst för fartygen i de högsta isklasserna för vilka avgiften slopas helt. Intäkterna av avgifterna minskar med 22,4 miljoner euro. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 75 
Riksdagen förutsätter att regeringen för att främja exportens konkurrenskraft lämnar en proposition om sänkning av farledsavgifterna främst för fartygen i de två högsta isklasserna för vilka avgifterna bör slopas helt och hållet. 
09. Övriga skatteinkomster  
Kraftverksskatten 
Det är befogat att införa en kraftverksskatt på kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt den översubventionerade vindkraften. Skatten ska ha formen av en statlig fastighetskatt och intäkterna av den kommer enligt en försiktig uppskattning att uppgå till 95 miljoner euro.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:  
Reservationens förslag till uttalande 76 
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en kraftverksskatt i form av en statlig fastighetsskatt som gäller kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt översubventionerade kraftverk. 
Avdelning 12 
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR 
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 
10. Domstolsinkomster 
På grund av medborgarnas rättssäkerhet bör domstolsavgifterna inte höjas.  
Avdelning 13 
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 
Sitra  
Sitras verksamhet finansieras huvudsakligen med placering av grundkapital och avkastning från företagsfinansiering. Grundkapitalet placeras lönsamt och säkert med beaktande av samhällsansvar. Sitra lyckades 2014 i ett instabilt marknadsläge väl med sina placeringar.  
Fondens grundkapital hade i slutet av 2014 ett marknadsvärde av 739 miljoner euro (705 miljoner euro 2013). euro). Sitras starka balans baserar sig i hög grad på att staten beviljade en höjning av grundkapitalet som betalades i form av aktier i Nokia 1992. Placeringsegendomen gav under berättelseåret en utmärkt avkastning på 9,3 procent (12,4 %). Den totala allokeringen av grundkapitalet vid årsskiftet var följande: aktier 49 procent (55 %), ränteinstrument 43 procent (40 %) och övriga 8 procent (5 %). Huvuddelen av grundkapitalet är placerat i fonder. Sitra har behållit allokeringsbesluten men fondernas portföljförvaltare beslutar självständigt om enskilda placeringar enligt fondernas stadgor. Sitras verksamhet kan anses vara tryggad även om en betydande del av Sitras grundkapital skulle intäktsföras till staten. En skälig andel kan anses vara 350 miljoner euro. Också efter denna intäktsföring är Sitras kapital större än 1992 då donationen av aktierna i Nokia gjordes. 
Makera 
Bland regeringens spetsprojekt finns poster som hör till jord- och skogsbruket. Makeras balansräkning går på ca 500 vilket innebär att Makera klarar sina uppgifter även om dess kapital marginellt skulle bli intäktsfört. Regeringens förslag om att rekapitalisera Makera med 11 miljoner kan inte stödas och dessutom kan 3 miljoner euro av Makeras balansräkning intäktsföras till staten. 
04. Andel i statens penninginstituts vinst 
01. Andel i Finlands Banks vinst  
Finlands Banks resultat för 2014 var 200 miljoner euro, varav 50 miljoner euro likväl överfördes till en "allmän reservation", varefter en vinst på 150 miljoner euro uppgetts. Finlands Banks vinster består huvudsakligen av ränteavkastning på sedlar och räntepolitiska poster samt placeringsvinster från valutareserven och andra egna finansiella tillgångar. Bankfullmäktige redovisade i mars 2015 137,5 miljoner euro av föregående års resultat till staten. Totalt 62,5 miljoner euro, den generella avsättningen medräknad, av vinsten intäktsfördes inte. År 2014 uppgick intäktsföringen till 180 miljoner euro. Också då gjordes en generell avsättning med 50 miljoner euro som inte intäktsfördes. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsförs normalt 50 procent av resultatet, medan 50 procent lämnas kvar i balansräkningen. Enligt lagen kan det dock beslutas annorlunda, om detta är motiverat med hänsyn till bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek. En större intäktsföring är motiverad eftersom Finlands banks balansräkning är stark. Avkastningseffekten blir 62,5 miljoner euro. 
Avdelning 15 
LÅN 
03. Statens nettoupplåning och skuldhantering 
01. Nettoupplåning och skuldhantering 
Den sammanlagda effekten av socialdemokraternas inkomst- och utgiftsförslag på statens nettoupplåning är en minskning med 332 miljoner euro. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2016 enligt betänkandet med ändringarna ovan och 
att de 76 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 10.12.2015
Pia
Viitanen
sd
Eero
Heinäluoma
sd
Susanna
Huovinen
sd
Krista
Kiuru
sd
Timo
Harakka
sd
Riitta
Myller
sd
Harry
Wallin
sd
RESERVATION 2 gröna
Allmän motivering
Anpassa med måtta, sätt fart på sysselsättningen 
Staten har de senaste åren skuldsatt sig i snabb takt. Det i kombination med åldersstrukturen bildar ett utmanande komplex. 
I ett internationellt perspektiv är dock Finlands skuldsättning måttlig, så någon akut brådska att snabbt sluta ta lån finns inte. I ansträngningarna för att sanera ekonomin gäller det att vara förutseende och gå fram försiktigt. Plötsliga, alltför stora nedskärningar äventyrar utsikterna för en gynnsam utveckling av ekonomin och sysselsättningen. 
Sysselsättningsutvecklingen är den enskilt främsta faktorn när det gäller att få ordning på de offentliga finanserna. Därför anpassar vi finanserna måttligare än regeringen. På så sätt förblir hemmamarknaden livskraftig, vilket stärker förutsättningarna för en positiv utveckling för sysselsättningen. 
De grönas alternativ bygger på ett program för sanering av ekonomin och sysselsättningen som sträcker sig över två valperioder. Programmet höjer sysselsättningsnivån till 74 procent, undanröjer behovet av ytterligare skuldsättning och åtgärdar hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna. 
Hörnstenarna i de grönas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik är en energirevolution och satsningar på andra globala tillväxtområden, reformering av den sociala tryggheten genom en basinkomst samt stärkta förutsättningar för företagande.  
Den största sysselsättningspotentialen i Finland ligger hos små och medelstora företag som oftast fungerar på hemmamarknaden. Därför vill vi stärka verksamhetsbetingelserna och sysselsättningsmöjligheterna för små företag. 
Samtidigt måste vi på ett hållbart sätt revidera vårt ekonomiska system och våra produktions- och konsumtionssystem så att överförbrukningen av naturresurser upphör och klimatutsläppen snabbt börjar minska. Finland måste föregå med gott exempel när det gäller att dämpa klimatförändringen. Vi måste likaså bli en föregångare och fullgöra vårt ansvar för klimatfinansieringen. 
Minska inkomstskillnaderna och stärka jämställdheten  
Vi har också som mål att rätta till de största svagheterna i Sipiläs budget, dvs. de ökande inkomstskillnaderna och alla nedskärningar som drabbar de mest utsatta befolkningsgrupperna. 
Inkomstskillnaderna ska jämnas ut genom en solidarisk skattelösning där skatterna för de mest välmående stramas åt och i stället lindras för de fattigaste. Enligt en analys gjord av riksdagens utredningstjänst minskar de grönas skattepaket klart inkomstskillnaderna.  
Den högsta inkomstdecilen förlorar en dryg procent av de tillgängliga inkomsterna. Motsvarande andel överförs i stället till de lägre inkomstklasserna, särskilt till förmånstagare och pensionärer med låga inkomster. Ginikoefficienten, som återger inkomstskillnader, sjunker med 0,33 procentenheter, vilket är ett betydande steg rätt i riktning. 
De grönas skuggbudget har också positiva effekter för jämställdheten mellan könen. Sammantaget uppskattas vår skattelösning öka kvinnornas tillgängliga inkomster med 73 miljoner euro, medan männens inkomster minskar med 187 miljoner euro. Eftersom det bland låginkomsttagarna finns fler kvinnor än män och kvinnornas inkomster är lägre än männens främjar vår modell jämställdheten mellan könen. Den utvecklingen förstärks ytterligare av att vi motsätter oss regeringens kraftiga nedskärningar. 
Minska fattigdomen  
Till skillnad från Sipiläs regeringen vägrar de gröna skära ned på förmånerna till de minst bemedlade. Det är med tanke på en balanserad samhällsutveckling viktigt att fattigdomen inte ökar. Därför tänker vi inte slopa indexen för studiestödet, barnbidraget eller pensionärerna, och vi tänker inte frysa dem heller för övriga förmåner.  
För att förebygga att problemen tillspetsas för de allra fattigaste föreslår vi dessutom ett samordnat årligt kostnadstak för läkemedel, resor och sjukvård, så att kumuleringen av sådana avgifter hos de fattigaste kan motverkas. 
I våra skattelösningar höjer vi kommunalskattens grundavdrag betydligt vilket ger förmånstagare och pensionärer mer i handen. Det motverkar fattigdomen och tryggar köpkraft och efterfrågan på tjänster, vilket är viktigt också på hemmamarknaden. 
Motsvarande skatteinkomster tas in hos dem som har de största förvärvs- och kapitalinkomsterna. Vår största förändring gäller beskattningen av utdelningsinkomster från olistade bolag: vi skär ned skattelättnaderna kännbart. 
Det finns ett alternativ till att skära i utbildningen  
De gröna menar att Finlands främsta styrka i dag och i framtiden är vårt utmärkta utbildningssystem och vår högt utbildade befolkning. Därför vägrar de gröna att på någon nivå skära ned på utbildningen och forskningen. Det är sällsynt kortsynt att börja spara in på det som utgör nationens framtid. 
I vår skuggbudget visar vi dessutom att det finns ett genomförbart och mycket bättre alternativ till regeringen Sipiläs nedskärningar inom utbildningen. 
De gröna skär hellre ned på stöd som är skadliga för miljön. Det är till gagn för miljön och klimatet: det är vansinne att med statliga medel stödja till exempel fossila bränslen. För 2016 föreslår vi att cirka 200 miljoner – vilket motsvarar regeringens utbildningsnedskärningar – sparas in på två objekt: vi sänker de överkompenserande kilometerersättningarna och gör en måttlig sänkning av avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats.  
Det är fel tid att skära i utvecklingsbiståndet och naturskyddet  
Det är skamligt att göra så massiva nedskärningar i det internationella utvecklingsbiståndet, särskilt i dessa tider. Det oroväckande och delvis hopplösa läget i världens krisområden har lett till en aldrig tidigare skådad ström av asylsökande till Europa. 
Det råder en bred samsyn i världen och också i Finland om att det allra viktigaste i bekämpningen av flyktingkrisen är att rikta bistånd till ursprungsländerna. Därigenom kan vi bidra till stabilare förhållanden och minska orsakerna till att så många flyr. Den stora nedskärningen av utvecklingsbiståndet står i bjärt kontrast till det målet.  
Vidare har Finland förbundit sig att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. I stället föreslår regeringen att biståndet nästa år ska tryckas ned till 0,35 procent. Inkomsterna från utsläppshandeln borde i enlighet med budgetförhandlingarna 2013 också i fortsättningen styras till utvecklingsbiståndet och klimatfinansieringen. De gröna vill i likhet med Världsbankens chefsekonom Kaushik Basu erinra om att de rika länderna hjälper sig själva genom att dela ut utvecklingsbistånd. Utvecklingssamarbetet är i våra dagar starkt kopplad till säkerhetspolitiken och till lösningen av flyktingkrisen.  
Också den kraftiga nedskärningen av naturvårdsanslagen innebär en örfil för våra internationella åtaganden, enligt vilka vi ska stoppa utarmningen av biodiversiteten före 2020. Den snabbt försvagade biodiversiteten är ett så starkt hot mot världens ekosystem att det enligt experter kan jämföras med klimatförändringen. 
Tillväxt och sysselsättning genom spetsprojekt  
Regeringens spetsprojekt har många positiva effekter, men jämfört med de omfattande sparbesluten är de ändå av liten betydelse. Spetsprojekten omfattar ungefär en miljard euro. Regeringen tänker finansiera dem genom att realisera statlig egendom och öka utdelningsinkomsterna, men har inte kunnat svara på hur det ska gå till utan att gå över gränsen för budgetunderskottet enligt EU:s tillväxt- och stabilitetsprogram. 
Spetsprojekten måste generera ny och innovativ näringsverksamhet som stärker hållbar tillväxt, sysselsättning och exportmöjligheter i en värld som snabbt förändras. Sysselsättningen måste stärkas genom slopade inkomstfällor och sänkning av tröskeln för att erbjuda och ta emot jobb samt genom kraftiga satsningar på integration. Vi måste vara särskilt omsorgsfulla i utvecklingen av utbildningssystemet, eftersom kompetensen är vår främsta styrka. Ur den här synvinkeln är regeringens spetsprojekt sammantaget ganska intetsägande. 
De gröna har tagit fram fem paket som lämpar sig som spetsprojekt. Vi vill satsa på en energirevidering, på ett basinkomstsystem och översyn av den sociala tryggheten, på en jämlik och högklassig utbildning, på resurssmarta städer och på integration. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen årligen bedömer hur dess finanspolitik påverkar målen i planen för de offentliga finanserna och justerar finanspolitiken om linjevalet inte bidrar till att nå de mål som ställts upp. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen gör heltäckande konsekvensbedömningar av hur finanspolitiken påverkar sysselsättningen, jämställdheten, inkomstskillnaderna och inkomstfördelningen mellan de olika befolkningsgrupperna. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen använder det forskningsarbete som utförs av rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken som stöd för sin finanspolitik.  
Reservationens förslag till misstroendeförklaring 
Regeringens överdimensionerade nedskärningar äventyrar utsikterna för en gynnsam utveckling av ekonomin och sysselsättningen. Dessutom slår de ut på ett sätt som ökar inkomstskillnaderna och fattigdomen och ojämställdheten mellan kvinnor och män. De massiva nedskärningarna inom utbildningen urholkar vår kompetensbas och undergräver den framtida tillväxten. Det är likaså kortsynt att skära ned på utvecklingssamarbetet och naturskyddet; vi bygger inte en bättre framtid genom en sådan politik. Följaktligen konstaterar riksdagen att regeringen inte har riksdagens förtroende. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen skär ner medlen för egentligt utvecklingssamarbete med hela 330 miljoner euro. Av det används 130 miljoner euro för att höja Finnfunds kapital eller andra finansplaceringar. 
Nedskärningar av sådana dimensioner har upplevts vid 90-talets depression och deras konsekvenser på utvecklingssamarbetsanslagens nivå kändes av 20 år efteråt. Dagens beslut har således långvariga följder. 
År 2014 nådde Finlands utvecklingssamarbete en nivå på 0,6 procent. År 2015 skulle ursprungligen vara året då vi når FN:s rekommenderade målnivå på 0,7 procent. Efter denna nedskärning använder vi bara 0,35 procent av vår BNP på utvecklingssamarbete. Det är således ingen överdrift att säga att Finland drar sig ur sitt globala ansvar och sviker sina internationella löften. 
Nedskärningarna inverkar direkt på många länder och hundra tusentals människor. Medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete har åtnjutit en bred acceptans bland medborgarna och det har också haft riksdagens breda stöd. Just nu är verksamheten föremål för omfattande nedskärningar. Många frivilligorganisationer har tvingats avbryta eller köra ner sina projekt och organisationerna har inlett samarbetsförhandlingar. 
Besluten har oundvikligen konsekvenser också för bilden av Finland och landets inflytande i det internationella samfundet och för vår ställning som nordisk aktör. Merparten (nästan 60 %) av nedskärningarna drabbar multilateralt samarbete och en stor del av det FN-finansieringen. 
Finland har under åratal varit en av de största finansiärerna för FN:s miljöprogram UNEP och vi har haft ett större inflytande i organisationen än vår storlek förutsätter. Nu skär regeringen bort organisationens hela basfinansiering på sex miljoner euro. Det är ett beklagligt faktum att i internationellt samarbete tar det tid att bygga upp sitt rykte, men man kan förlora det i en handvändning. 
Också tidpunkter för nedskärningarna är den värsta tänkbara. FN har precis godkänt nya mål för hållbar utveckling som nu borde verkställas. I målen ingår ovanligt många miljömål som är viktiga för Finland och finländarna men stärker också möjligheterna att exportera finländsk miljökompetens och clean tech. Vi borde vara med om att genomföra dessa mål fullt ut. 
Klimatkonferensen i Paris kräver också att de utvecklade länderna agerar och tar sitt ansvar. Under föregående regering skapades ett av de mest innovativa instrumenten för att finansiera utvecklingssamarbetet, användning av inkomster från utauktionerade utsläppsrätter i sin helhet till utvecklingssamarbete, framför allt klimat- och miljöprojekt. Denna finländska innovation har rönt mycket beröm runtom i världen. Nu skrotar regeringen denna modell för att finansiera utvecklingssamarbetet. 
Omfattande nedskärningar i biståndet till mindre utvecklade stater och människor som bor där står i stark konflikt med principen att människor ska hjälpas i sina hemländer eller närområden. Utvecklingssamarbetet har skapat levnadsmöjligheter, perspektiv och hopp där omständigheterna driver människor på flykt undan krig, hungersnöd eller miljöomställningar. 
Vi föreslår 
att moment 24.30.66 ökas med 290 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen skär ner hela 200 miljoner euro av medlen för egentligt utvecklingssamarbete. Dessutom skärs det egentliga utvecklingssamarbetet ner med 130 miljoner som används på engångsbasis för att höja kapitalet i Utvecklingssamarbete Ab (Finnfund) och för finansinvesteringar som görs på annat sätt. 
Finnfund är en viktig aktör i utvecklingssamarbetet. Bolaget finansierar lönsamma projekt på krävande marknader där kommersiell finansiering är svår att få. På så sätt främjar bolaget utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling genom att finansiera privat företagsverksamhet. Finansieringen kan gälla industriell och tjänsteproducerande företagsamhet, infrastruktur och finansierings- och kapitalmarknaden. 
I de projekt som finansieras ingår ett finländskt intresse vilket innebär att Finnfund primärt placerar i projekt som drivs av finländska företag och deras samarbetspartner. 
Det är motiverat att öka också Finnfunds anslag, men ändringen måste göras samtidigt och i samma riktning som ökningen av andra anslag för utvecklingssamarbete. Att alltför snabbt överföra medel till Finnfund är inte befogat. 
Vi föreslår att Finnfunds kapital ska ökas med det belopp på 40 miljoner euro som bolaget själv föreslagit. 
Vi föreslår 
att moment 24.30.89 för höjning av kapitalet i Finnfund minskas med 90 000 00 euro från det föreslagna anslaget. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott lät göra 2010 var omfattningen av den svarta ekonomin i Finland 10—14 miljarder euro 2008. Det motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten och innebär en årlig skatteförlust på 4—6 miljarder euro. 
Den svarta ekonomin är ett av våra största problem: den förorsakar ojämlikhet och får vårt välfärdssamhälle att vittra sönder. Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och därmed samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice. 
Den svarta ekonomin förvränger konkurrensen då somliga får konkurrensfördelar genom skattesmitning. Enligt en utredning som riksdagen lät utföra 2010 ansåg nästan 70 procent av bygg- och transportföretagen och nästan 90 procent av företagen i hotell- och restaurangbranschen att den svarta ekonomin snedvrider konkurrensen åtminstone ganska mycket. De som nu tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga skattebetalarna och de medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 
Satsningar på att bekämpa svart ekonomi har gjorts på regeringsprogramnivå allt sedan Lipponens regeringar i mitten av 1990-talet. Regeringen Katainen tog upp bekämpningen av svart ekonomi som ett spetsprojekt. En enkät från 2014 visar mycket riktigt att branschaktörerna har fått en betydligt mer positiv bild av bekämpningen av konkurrensnackdelarna med den svarta sektorn under de senaste fem åren. 
Polisens bekämpning av ekonomisk brottslighet har gett resultat. Föregående år återfick statskassan 47 miljoner euro i ekonomisk vinning av brott. Nyttan har ökat varje år eftersom utredningarna är långvariga och resultaten kommer i efterskott. Också den ökade erfarenheten förbättrar resultaten. Enligt bedömningar kan det potentiella årliga återflödet uppgå till 100 miljoner. 
I sin kompletterande budgetproposition återställer regeringen nedskärningen i den särskilda finansieringen på 6,4 miljoner euro till programmet för bekämpning av svart ekonomi, som har använts för att anställa poliser som utreder ekonomiska brott. Hälften av detta, det vill säga 3,2 miljoner euro, föreslår regeringen dock att ska tas som interna överföringar. Polisväsendet befinner sig för närvarande i en svår situation och det går inte att få fram en så stor summa i omkostnaderna utan allvarliga problem på annat håll. 
Därför föreslår vi gröna att momentet för polisväsendets omkostnader ökas med 3,2 miljoner euro för bekämpning av svart ekonomi. Att bekämpa svart ekonomi lönar sig eftersom de pengar som placeras i det kommer mångfaldigt tillbaka. 
Vi föreslår 
att moment 26.10.01 ökas med 3 200 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin. 
Huvudtitel 27 
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Militärt försvar 
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)  
De gröna stödjer förslaget i en rapport av försvarets parlamentariska utredningsgrupp från oktober 2014 om att höja anslagen för försvarsmateriel. Höjningen är motiverad på grund av förändringar i omvärlden. 
Men de gröna vill ändå framhålla vikten av att ta ett internationellt ansvar. Finland försvaras inte bara i Finland. Den internationella militära krishanteringen är en av försvarsmaktens kärnuppgifter. Den är också ett effektivt sätt att stärka den nationella försvarskapaciteten. Krishanteringen utvecklar personalens kompetens och erbjuder erfarenheter av att agera i krävande situationer och förhållanden. 
Finland har en lång och välkänd historia av att agera i fredsbevarande- och krishanteringsinsatser. Vi värderas högt runtom i världen. Det är angeläget att Finland också i fortsättningen satsar på krishanteringen på ett sätt som vi kan känna oss stolta över i ett internationellt perspektiv. Utrustningen för krävande lägen måste kunna garantera soldaternas arbetssäkerhet så väl som möjligt. 
Regeringen ökar medlen för försvarsmaktens materielanskaffning med 50 miljoner euro. Samtidigt minskar den anslagen för militär krishantering med 5 miljoner euro. De gröna föreslår att tilläggsanslaget för försvarsmaktens materielanskaffning bör omfatta också utgifter för materiel för militär krishantering. Därför föreslår vi att anslaget för anskaffning av försvarsmateriel minskas med 5 miljoner euro och att beloppet överförs till anskaffning av materiel och utrustning för militär krishantering. 
Vi föreslår 
att anslaget för anskaffning av försvarsmateriel under moment 27.10.18 minskas med 5 000 000 euro. 
30. Militär krishantering 
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 
Att Finland deltar i internationell krishantering är ett viktigt inslag i det globala ansvaret och byggandet av en gemensam säkerhet. Krishanteringen minskar mänskligt lidande, skapar stabilitet och erbjuder förutsättningar för utveckling i krisområden. 
Den militära krishanteringen är ett sätt att minska globala orättvisor och trygga mänskliga och grundläggande rättigheter för alla. Krishanteringen stöder utvecklingen mot en rättstat och genomförandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 
I en global värld får kriser omfattande konsekvenser. I Europa känns konsekvenserna av konflikter just nu av i form av fler asylsökande. Miljoner människor har tvingats lämna sina hem och fly undan krig i det egna landet eller utanför dess gränser. Krishantering är ett sätt att hjälpa människor i deras urspungliga områden och att ge dem möjligheter att stanna i hemlandet eller återvända dit. 
Krishanteringen är en del av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Genom att medverka i den stärker vi säkerheten i hela unionen. De gröna anser att Finland i stället för att fokusera på några stora krishanteringsinsatser borde medverka i flera olika insatser med en mindre satsning. Det ger möjligheter att upprätthålla en bättre lägesbild från olika delar av världen. 
President Sauli Niinistö lovade vid FN:s generalförsamling fler trupper i FN:s fredsbevararberedskap från och med 2017. De gröna stöder initiativet. Det är angeläget att konsekvent utföra krishantering också nästa år. Vi behöver satsningar på krishantering mer än någonsin. 
Regeringen ökar medlen för försvarsmaktens materielanskaffning med 50 miljoner euro. Samtidigt minskar den anslagen för militär krishantering med 5 miljoner euro. De gröna föreslår att tilläggsanslaget för försvarsmaktens materielanskaffning bör omfatta också utgifter för materiel för militär krishantering. Därför föreslår vi att anslaget för anskaffning av försvarsmateriel minskas med 5 miljoner euro och att beloppet överförs till anskaffning av materiel och utrustning för militär krishantering. 
Vi föreslår 
att moment 27.30.20 ökas med 5 000 000 euro för ör materiel för militär krishantering. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
90. Stöd till kommunerna 
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 
Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående. Småbarnspedagogiken stöder livslångt lärande och de färdigheter som behövs i skolan. Den förebygger samtidigt utslagning och generationsöverskridande utsatthet. Internationella studier visar barnpedagogisk verksamhet är det mest framgångsrika och kostnadseffektiva sättet att säkerställa barnens välfärd och utveckling. 
Att begränsa dagvårdsrätten försvårar vardagen för barnen och familjerna och försvagar småbarnspedagogikens genomslag. Att begränsa dagvårdsrätten ökar dessutom reglering, byråkrati och kommunernas administrativa kostnader vilket står i konflikt med regeringens mål att minska byråkratin och gallra i regleringen. Familjer där endera föräldern eller bägge föräldrarna är hemma använder redan nu ganska sällan rätten till heldagsvård. Förslaget drabbar således uttryckligen de familjer och barn som behöver dagvård allra mest. 
Begränsningen utesluter de barn som gagnas av och behöver småbarnspedagogik på heltid. Det ökar ojämlikheten. Den subjektiva rätten till dagvård är särskilt viktigt för barnen i de familjer som har det sämst ställt. Utredningar visar att den subjektiva rätten till dagvård jämnar ut social ojämlikhet som relaterar till utbildning och inkomstnivå och förebygger att existerande problem fördjupas. Den är en av de viktigaste stödåtgärderna för barnskyddets öppenvård och att begränsa den kan öka kostnaderna för barnskyddet. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återinföra rätten till dagvård på heltid. 
I den nyligen förnyade lagen om småbarnspedagogik definierades mål för småbarnspedagogiken som är goda, krävande och som kräver pedagogisk kompetens. Att genomföra dem kräver barngrupper av lämplig storlek och en tillräcklig dimensionering av arbetstagare med pedagogisk utbildning för varje barngrupp. Regeringens beslut om att ändra vårdardimensioneringen står i konflikt med lagen om småbarnspedagogik och äventyrar genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. 
Att öka gruppstorlekarna och minska antalet professionella pedagoger i dagvården försvagar småbarnspedagogikens kvalitet. I stora barngrupper är det svårt att genomföra en månsidig verksamhet och beakta barn som behöver särskilt stöd. Småbarnspedagogiken arbetar för att ordna en välfungerande och trygg vardag och skapa en miljö som stöder inlärning och utveckling för barn med ytterst olika slags utgångspunkter. Det kräver att barnen beaktas individuellt både i planeringen och genomförandet av verksamheten. Större grupper försvagar barnens rätt att få undervisning, fostran och vård som beaktar deras personliga behov. 
Att ändra vårdardimensioneringen skulle ytterligare öka belastningen på den redan fysiskt och psykiskt tunga, lågavlönade och kvinnodominerade branschen, och försvaga sysselsättningen i branschen. Regeringen har inte gjort en adekvat bedömning av propositionens konsekvenser för jämställdheten eller barnets bästa. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar återställa den tidigare vårdardimensioneringen i småbarnspedagogiken.  
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Almänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 
En högkvalitativ utbildning är en av hörnstenarna för det finländska välfärdssamhället. Genom att ge alla barn jämlika möjligheter till utbildning kan vi effektivt förebygga utslagning, jämna ut klasskillnader och investera i vår egen framtid. Regeringens nedskärningar i utbildning är kortsiktiga och den dyraste skuld vi kan ta. 
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att utgångspunkten för utvecklingen av den småbarnspedagogiska verksamheten och den allmänbildande utbildningen är att skapa jämlika möjligheter samt att garantera en högklassig fostran och utbildning för alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Trots det är regeringen i färd med att slopa de medel som reserverats för att hålla gruppstorlekarna oförändrade.  
De som anordnar utbildning har kunnat använda finansieringen bland annat för att anställa resurslärare, öka antalet delade lektioner och för samtidig undervisning. Pengarna har använts för att anställa fler lärare som stöd för svagare elever, främja inlärning och förbättra kvaliteten på undervisningen. Det är till fördel för alla barn att grupperna förblir tillräckligt små eftersom det ger möjligheter till individuellt bemötande.  
I år har det kommit en stor mängd minderåriga asylsökande till Finland. Efter integrationsprocessen ingår de i det finländska utbildningssystemet. Dessa barn måste lära sig ett nytt språk, skapa sociala nätverk och anpassa sig till en ny miljö. Skolan har en betydande uppgift i integrationen. I grupper av skälig storlek får barnen det stöd de behöver.  
Undervisnings- och kulturministeriet har själv föreslagit att finansieringen ska fortsätta eftersom små grupper stärker jämställdhet i utbildningen och möjliggör flexibla undervisningsarrangemang och metoder. 
Vi föreslår  
att moment 29.10.30 ökas med 30 000 000 euro för mindre gruppstorlekar.  
Medlen för kvaliteten på allmänbildande utbildning har använts för pedagogisk utveckling av arbetskulturen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning, för projekt som ökar skoltrivseln, för tätare samarbete mellan hem och skola och för kompetensutvidgning för utbildningsanordnare i anknytning till nya digitala arbetsredskap.  
Regeringens förslag att skära ner i utbildningsanslag som avsätts för digitalisering av utbildningen och för att öka elevernas digitala kompetens står i strid inte bara med regeringens spetsprojekt där digitalisering och utveckling av IKT-färdigheter är i fokus, utan också med behoven i framtidens arbetsliv. I framtidens arbetsliv betonas digital kompetens och innovationer. Det är precis dessa områden som har främjats med hjälp av pengarna för undervisningens kvalitet. 
Digitalisering möjliggör bland annat användning av nya studieredskap, bättre möjligheter att ta fram olika slags styrkor, utveckling av grupparbetsfärdigheter, möjligheter för eleverna att uttrycka sig själva och bättre kontakter mellan hem och skola. Ett bättre samarbete med föräldrarna förebygger effektivt mobbning, främjar tidig intervention och hjälper eleverna att utveckla sitt lärande.  
Kvalitetspengarna har använts till stöd för åtgärder som förbättrar studieresultat, förhindrar utslagning och stöder elevernas möjligheter att få jobb. Att skära i dessa pengar är ytterst kortsiktigt och gör det svårare att nå de mål som regeringen eftersträvar med sina spetsprojekt. 
Vi föreslår 
att moment 29.10.1930 ökas med 15 000 000 euro för att höja kvaliteten på den allmänbildande utbildningen. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Den finländska utbildningen från småbarnspedagogik till högstadiet står inför stora utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen och undervisningens kvalitet lider. Undervisningsgrupperna blir större och bildningstanken förlorar terräng till en renodlat ekonomisk tankevärld. Högskolorna utsattes för nedsärningar redan under föregående regeringsperiod, och förvaltningen kan inte spara ytterligare. Att frysa universitetsindex ökar sparbetingens hävstångseffekt. Samtidigt kräver omställningar i världen en genomgripande förnyelse av utbildningen. 
Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste ses som ett värde. Uppmuntran från lärarhåll är den enskilda faktor som mest ökar studiemotivationen under skolåren. Också i framtiden bör våra skolor och universitet ha lärare som uppmuntrar till studier. 
De aktuella nedskärningarna i universiteten är ett direkt minus för forskning, undervisning och stödtjänster och försvagar i avgörande grad universitetsstuderandenas studieförmåga. Konsekvenserna syns redan i universitetens verksamhet och i personalens dagliga arbete. Bland annat Helsingfors universitet har tvingats inleda omfattande samarbetsförhandlingar som omfattar 1200 personer. 
En stabil finansiering möjliggör forskning på toppnivå på universiteten och en utveckling av finländsk kompetens och bildning. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Finland behöver både basforskning på toppnivå och forskning som betjänar innovation och ekonomi. Regeringen äventyrar detta mål genom att skära i universitetens basfinansiering. 
Vi föreslår alltså 
att moment 29.40.50 ökas med 50 000 000 euro för universitetens basfinansiering. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Den finländska utbildningen från småbarnspedagogik till högstadiet står inför utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen. Högskolorna utsattes för nedskärningar redan under föregående regeringsperiod, och förvaltningen kan inte spara ytterligare. Att frysa yrkeshögskoleindexet ökar sparbetingens hävstångseffekt. Samtidigt kräver omställningar i världen en genomgripande förnyelse av utbildningen. 
Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste ses som ett värde. Det måste också i framtiden i våra skolor finnas lärare som förstår och uppmuntrar till studier. 
En stabil finansiering möjliggör forskning i yrkeshögskolorna och en utveckling av finländsk kompetens. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Regeringen äventyrar detta mål genom att skära i yrkeshögskolornas basfinansiering. Samtidigt raserar den grunden för yrkeshögskolornas verksamhet genom den nya yrkeshögskolelagen. 
Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden tätt med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor. Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll när det gäller att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt inom sitt eget område. De producerar teknologiska innovationer och dessutom sociala innovationer och systeminnovationer.  
Vi föreslår  
att moment 29.40.55 ökas med 25 000 000 euro för yrkeshögskolornas verksamhet. 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)  
Utslagningen bland ungdomar är en allvarlig utmaning i vårt samhälle i dag. Genom ett gott och välfungerande ungdomsarbete stöder vi ungdomarna i att nå framgång, tillväxt och delaktighet i samhället. Genom uppsökande ungdomsarbete strävar man efter att ingripa tidigt i problemen och att hjälpa ungdomar innan situationen urartar.  
Genom ungdomsverkstäder kan vi ge utslagningshotade ungdomar stöd för att bli sysselsatta. Regeringen skär 7,5 miljoner euro från det viktiga ungdomsarbetet och kompenserar för det med ett spetsprojekt. Ändå uppgår den totala nedskärningen till 1,477 miljoner euro. Det är ett bortfall från ungdomsarbetet – och direkt från våra ungdomars och Finlands framtid. Det har vi inte råd med. 
Vi föreslår  
att moment 29.91.51 ökas med 1 477 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Förvaltning och forskning 
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Djurskyddsombudsmannens uppdrag grundades för att förbättra djurens välbefinnande, se till att det förs en samhällelig debatt och lyfta fram frågor som gäller djur. Administrativt har djurskyddsombudsmannen verkat som självständig myndighet inom jord- och skogsbruksministeret. Nu har regeringen beslutat dra in tjänsten. 
Djurskyddsombudsmannens breda uppgiftsfält har omfattat djurens välbefinnande överlag, från produktionsdjur till keldjur, försöksdjur och även vilda djur om människan har med dem att göra. Djurskyddsombudsmannen har varit en viktig länk mellan andra myndigheter och aktörer, experter, organisationer och forskare på området och stött olika aktörer i deras arbete för att förbättra djurens välbefinnande. 
I samband med totalreformen av djurskyddslagen är djurskyddsombudsmannens roll särskilt central. Ombudsmannen driver på grundval av forskningsdata på att främja djurens välbefinnande oavsett politiska och intressebaserade konflikter. Människor blir allt mer intresserade av hur djur behandlas och var maten kommer från. Djurskyddsombudsmannen tillhandahåller opartiska synpunkter på djurens välbefinnande. Det är värt att utveckla uppdraget i anknytning till totalrevideringen av djurskyddslagen, så att målen för att förbättra djurens välbefinnande säkert nås. En mer beskrivande benämning för uppgiften vore djurombudsman. 
Samhällets värde mäts i hur vi bemöter de svagaste. Djuren har ingen rösträtt eller möjlighet att försvara sina rättigheter. Därför måste det säkerställas att djuren har sina talesmän också i statsförvaltningen. 
Vi föreslår  
att moment 30.01.01 ökas med 100 000 euro till djurskyddsombudsmannens tjänst. 
40. Naturresursekonomi 
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 
Åtgärdsprogrammet Metso förenar vård och skydd av skogar. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Enligt programmet ska mångfalden tryggas med hjälp av naturvård som används för att förbättra naturvärdena i livsmiljöerna.  
Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Tack vare programmet ska tusentals nya naturskyddsområden och miljöstödsprojekt inrättas på olika håll i landet, med undantag för nordligaste Lappland. 
Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Naturvården säkerställer också att det i skogsnaturen finns livsmiljöer som är representativa i fråga om strukturella egenskaper hos träden och som har en mångfald av arter. Nedskärningar i Metsoprogrammet är skadliga både för miljön och för markägarna. 
Ett av regeringens spetsprojekt är att främja bioekonomi. Men samtidigt gallrar regeringen i anslagen för naturvård och nedskärningar skulle drabba Metsoprogrammet särskilt hårt. Om anslagen skärs ner kommer de viktiga målen för programmet inte att nås, alltså att permanent skydda totalt 96 000 hektar och temporärt skydda 82 000 hektar. 
Vi föreslår  
att moment 30.40.45 ökas med 3 000 000 euro för vård av skogsnaturen. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen skär 15 miljoner euro från köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster. I propositionen riktas 13,5 miljoner euro av nedskärningarna till köpt trafik och obligatorisk trafik. 
Från och med den 27 mars 2016 köper kommunikationsministeriet inte längre trafik på rutterna Joensuu—Nurmes, Tammerfors—Keuru och Jyväskylä—Haapamäki—Seinäjoki. Rutten Pieksämäki—Joensuu förkortas till Pieksämäki—Varkaus. Tågturerna minskar på rutterna Riihimäki—Lahtis, Hangö—Karis, Kouvola—Kotka hamn och Kajanaland—Uleåborg. Dessutom blir det ändringar i enskilda tågturer i VR:s trafik som omfattas av den allmänna trafikplikten. I närtrafiken i Helsingforsregionen upphör Y-tåget mellan Karis och Helsingfors och H- och R-tågen förenas till en linje R. Tågen ska inte längre stanna vid stationerna Purola och Nuppulinna. 
På de turer som ska dras in görs sammanlagt 550 000 resor per år. Tågtrafiken upphör helt på 28 stationer. 
Regeringen har meddelat att de rutter som dras in ska öppnas för konkurrens. Men det är mycket osannolikt att det på marknadsgrund ska gå att få någon att ta sig an de rutter som staten stöder. Också enligt trafikministern ska eventuella nya aktörer i praktiken börja först i slutet av året. 
De ändringar som träder i kraft i mars 2016 tvingar passagerarna att oftare köra privatbil eftersom busstrafiken är praktiskt taget obefintlig på en del av de nuvarande förbindelsesträckorna. Koldioxidutsläppen från trafiken och andra olägenheter kommer att öka.  
En följd av indragningen av tågturer blir att jämlikheten i fråga om att röra sig äventyras. Många av de tågförbindelser som ska dras in utnyttjas mycket av unga, studerande och pensionärer. För dem är privatbilism inget alternativ. Inte heller ersättande bussturer är ett faktiskt alternativ för alla som åker tåg bland annat för att de är långsammare och svårare att jobba i. 
Välfungerande tågförbindelser är viktiga för landskapens livskraft. Exempelvis de nedskärningar som föreslås för norra Karelen skulle göra slut på all persontågstrafik med undantag för förbindelsen mellan Joensuu och Helsingfors. Om trafiken upphör mellan Seinäjoki och Jyväskylä och mellan Keuru och Tammerfors bryts de viktiga tvärförbindelserna som har förenat den östliga och västliga spårtrafiken. Att dra in tågförbindelserna försvårar möjligheterna till företagsverksamhet i landskapen och försvagar möjligheterna att locka investeringar. Också landskapens attraktionskraft i inflyttares ögon lider. Särskilt indragningen av tågturer kommer att försvaga attraktionskraften för högskolorna i de centrala städerna i landskapen. För turismnäringen i landskapen är indragningen av tågtrafiken ett svårt bakslag. 
Att dra in Y-tåget är ett hot för hela västra Nylands utveckling och attraktionskraft. Kommunerna i västra Nyland, exempelvis Sjundeå, har genomfört principerna för nationella mål för markanvändning och landskapsplanen och planlagt boende i stationsområdena. När Y-tåget dras in upphör trafiken från stationerna och på så sätt gör staten det svårare att nå det mål som den tidigare har förutsatt. En följd av indragningen av Y-tåget blir att värdet på bostäderna i närheten av stationerna sjunker betydligt. Att bostäderna sjunker i värde är en oskälig följd för enskilda medborgare som har investerat i boende nära kollektivtrafikförbindelser. 
En besparing på drygt en miljon riktas till utvecklingsprojekt som strävar efter att utveckla kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktionskraft på lång sikt. Till följd av sparåtgärderna hotar digitaliseringsprojekten för kollektivtrafiken bli försenade: bland annat utvecklingen mot gemensam användning av kollektivtrafiken och mer allmänt trafiktjänster fördröjs. 
Vi föreslår 
att moment 31.30.63 ökas med 15 000 000 euro för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Världsekonomiskt forum (World Economic Forum) publicerade i september 2015 en rapport om olika länders strukturella konkurrenskraft på lång sikt. I en jämförelse av 140 stater var Finland det bästa nordiska landet. Totalt sett placerade sig Finland på åttonde plats. En av Finlands styrkor var överflödet av innovationer, där låg vi på andra plats. 
Regeringen har fokuserat på att förbättra priskonkurrenskraften på kort sikt. Viktigare för vår konkurrenskraft är likväl faktorer som vi byggt upp under decennier, till exempel en transparent och effektiv förvaltning, en högklassig hälsovård, en hög utbildningsnivå och en långsiktig innovationsverksamhet. Finland har inte råd att låta allt detta förvittras. 
Trots det har regeringen i sin budget för 2016 föreslagit en nedskärning på 10 miljoner euro för Tekes forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det leder till en direkt minskning av understödsfullmakter och lån med 150 miljoner euro, dvs. en tredjedel av nivån för i år. Enligt Tekes betyder det att det uppstår färre uppfinningar nästa år och att färre produkter som uppfinningarna lett till kommer att testas. Med andra ord kommer lanseringen av många potentiella produkter som ger tillväxt, jobb och exportmöjligheter att bromsas upp eller helt omöjliggöras. Hela hundra pilotprojekt, dvs. produkttestningar, kommer att bli ogjorda. 
Tekes har kritiserats för att finansiera projekt som drivs av stora företag och forskningsinstitut. I själva verket är den främsta faktorn i Tekes beviljande av finansiering samarbetet mellan små och medelstora företag och forskningsinstituten. Nästan all Tekesfinansiering till storföretag går i praktiken till dessa företags upphandling hos små och medelstora företag och forskningsinstitut. Den minskande finansieringen till storföretag leder de facto till att de köper mindre tjänster av små och medelstora företag och forskningsinstitut. 
Av Tekes hela finansiering hänför sig 85 procent till de innehållsområden som betonas i regeringsprogrammet: digitaliseringen, cleantech, bioekonomi och hälsa och välfärd. Regeringen skär alltså ned på främjandet av innovationer inom dess egna prioriterade områden. De 30 miljoner euro som genom spetsprojekt satsas på forskning, utveckling och innovationsverksamhet täcker inte på långa vägar underskottet, eftersom regeringens samtliga centrala innehållsområden trots det får minusförtecken. 
Tekes har i uppgift att stödja radikala och ambitiösa projekt som inte lyckas hitta privat finansiering. I de små och medelstora företag som finansierats av Tekes och där stödprojekten avslutades 2010–2011, ökade omsättningen under 2010–2013 med 14 procentenheter mer än i motsvarande företag i genomsnitt. För företag som siktade till internationell tillväxt var motsvarande procenttal 24. Tekes har bland annat finansierat Supercell, som vuxit ut till en internationell aktör. Enligt Supercells vd Ilkka Paananen hade bolagets framgångar inte varit möjliga utan finansieringen från Tekes. Finansieringen från Tekes ger helt tydligt resultat. 
I regeringsprogrammets lägesbild konstateras att vår konkurrenskraft är dålig och är lägre än i de länder som är våra väsentligaste konkurrenter, att exporten inte drar, att kompetensen inte omvandlas till innovationer och att innovationerna inte kommersialiseras. Då är det inte läge att skära ned på forskning, utveckling och innovationsverksamhet, utan tvärtom måste vi satsa mer. 
Vi föreslår  
att moment 32.20.40 ökas med 10 000 000 euro till Tekes finansiering. 
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år) 
Programmet för innovativa städer (INKA) syftar till att det ska uppstå nya, konkurrenskraftiga företag med hög kompetens och i förlängningen till uppkomsten av starka innovationskluster i landet. Programmet utnyttjar städernas och kommunernas stora investeringar och utvecklingsprojekt som försöksmiljö för nya innovationer och som exportfrämjande pilotprojekt. Målet är att i samarbete mellan företagen, städerna och staten snabbt utveckla innovationer till praktiska lösningar som kan lanseras på den internationella marknaden. 
De projekt och åtgärder som inletts stöder regeringsprogrammets spetsprojekt: de anknyter till snabba försök, lågkolalternativ, digitala lösningar, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och ren teknik, digital hälsovård, egenvård för äldre, rörlighet samt distribuerad energiproduktion. Vasa har varit ledande stad i fråga om INKA-programmets energilösningar, Uleåborg har lett programmet för hälsan i framtiden, Joensuu bioekonomiprogrammet, Tammerfors programmet för smarta städer och industri i förnyelse och Jyväskylä cybersäkerhetsprogrammet. 
Trots att INKA-programmet ännu inte pågått särskilt länge har det nått betydande resultat. 
De deltagande städerna har anammat en ny roll där staden bidrar till att förnya näringslivet och genomför innovativa upphandlingar. Inom ramen för programmet har det gjorts en utredning om kommande utvecklingsprojekt och investeringar som kan ge upphov till samarbete mellan stadsregionerna. Gemensamma teman inom detta området är bl.a. stationsområdena, förorenade markområden och öppen data. Samarbetet mellan stadsregionerna har skapat efterfrågan och en större marknad för företagens nya koncept. De genomförda projekten kan mångfaldigas såväl i Finland som internationellt. 
INKA-projekten har på bara ett år gett upphov till ett flertal potentiella exportprodukter. Tack vare programmet har det uppstått nationellt betydande innovationsprojekt som förenar företagens och forskningsvärldens kompetens med städerna som försöks- och referensunderlag.  
Enbart i Tammerfors har det initierats försöksprojekt för rörlighet som service, nollenergibyggande, smart belysning, utnyttjande av förorenad marksubstans och utveckling av innovativ upphandling i städerna. Kommersialiseringen av de nya koncepten äventyras om regeringen avbryter finansieringen av INKA-programmet. Över 115 företag har medverkat i INKA-projekten i Tammerfors. De flesta är små och medelstora företag som söker tillväxt genom forskning och utveckling. Merparten av finansieringen har styrts direkt till företagen eller till forskning som betjänar företagsverksamheten. 
Ett exempel på ett välfungerande INKA-projekt är det tvååriga projektet SenCity, som ingår i temat smarta städer och industri i förnyelse. De medverkande städerna erbjuder genuina stadsmiljöer där företagen kan testa sina koncept inom smart gatubelysning. Utöver ett flertal städer medverkar ett aktivt nätverk av små och stora företag och offentliga forskningsinstitut. Projektet är en bra realisering av regeringens spetsprojekt för att stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet i syfte att främja kommersialiseringen av innovationer. 
INKA-programmet kom igång först förra året, men regeringen tänker redan nu lägga ned det. I regeringsprogrammets lägesbild konstateras att vår konkurrenskraft är dålig och är lägre än i de länder som är våra väsentligaste konkurrenter, att exporten inte drar, att kompetensen inte omvandlas till innovationer och att innovationerna inte kommersialiseras. Då är det inte läge att skära ned på forskning, utveckling och innovationsverksamhet, utan tvärtom måste vi satsa mer. Främjandet av innovationer ända fram till kommersialiseringen och exportfasen kräver framför allt långsiktiga planer. Nedläggningen av INKA-programmet innebär en helt motsatt linje. 
Vi föreslår  
att moment 32.20.42 ökas med 3 000 000 euro för bibehållen finansiering av INKA-programmet. 
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Finansministeriets ekonomiska översikt för hösten 2015 konstaterar att arbetslösheten tydligt ökar i år. Sysselsättningen utvecklades under början av året svagare än väntat och arbetslösheten har i själva verket fortsatt växa starkare än väntat. Arbetslöshetsgraden för hela innevarande år väntas uppgå till 9,6 procent. 
Just nu är det oerhört viktigt att skapa fler incitament och stödåtgärder för dem som aktivt söker jobb. Annars förlängs perioderna av arbetslöshet ytterligare och den strukturella arbetslösheten tilltar. 
Betydelsen av den arbetskraftspolitiska utbildningen framhävs särskilt i att utöver de konjunkturpolitiska problemen finns det i bakgrunden olika typer av regionala och yrkesmässiga problem när det gäller att få arbetslösa arbetssökande och lediga jobb att passa ihop. Behovet av arbetskraftspolitisk utbildning ökas av att arbetslösheten bottnar i en strukturomvandling inom arbetsmarknaden där många traditionella arbetstillfällen försvinner eller kräver en ny typ av kompetens. 
På grund av den förvärrade arbetslösheten behöver vi ökade satsningar på bland annat utvecklingen av arbetskrafts- och företagsservice, arbetskraftspolitisk utbildning, sysselsättningspolitiska understöd, anställning av arbetskraft och startpeng. Att krympa anslaget med ytterligare 50 miljoner nästa år är inte acceptabelt. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.51 ökas med 50 000 000 euro för offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 
60. Energipolitik 
40. Energistöd (förslagsanslag) 
Riksdagen godkände 2014 slopandet av skattestödet för gruvbranschen eftersom stödet ansågs vara skadligt och stå i strid med miljömålen. Då gjordes också den bedömningen att slopandet av stödet inte försätter branschen i trångmål eller medför oskäligt stora svårigheter för den. 
Nu har stöden återinförts: lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändrades så att elförbrukning vid gruvverksamhet och brytning flyttades tillbaka från den högst beskattade elskatteklassen (klass I) till den lägre skatteklass II som tillämpas på industrin. Samtidigt återfördes gruvverksamhet till tillämpningsområdet för skatteåterbäring till den energiintensiva industrin. 
Att återinföra stöden kan inte på något sätt betraktas som ett livsvillkor för gruvbranschen. Slopandet av stöden sporrar inte branschen till en effektivare energianvändning. Och en effektivare energianvändning är uttryckligen ett sätt att nå miljömålen. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att gallra ut skattestöd som är skadliga för miljön.  
70. Integration 
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 
Det stora antalet asylsökande ställer vårt integrationssystem inför avsevärda utmaningar. För att invandrarna ska lyckas hitta sysselsättning är det av central vikt att de får tillräcklig och högklassig språkundervisning och fungerande integrationstjänster. Såväl mänskligt sett som med tanke på de offentliga finanserna är det viktigt att invandrarna integreras i samhället. Genom framgångsrik integration och sysselsättning av invandrare kan vi på lång sikt dämpa de ekonomiska verkningarna av att befolkningen åldras. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen följer hur anslagen för integration av invandrare och främjande av deras sysselsättning räcker till och vid behov skrider till ytterligare åtgärder.  
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen har gått in för att social- och hälsovården ska prioritera det förebyggande arbetet, smidiga vårdkedjor och en välmående personal. 
Målet är att lägga en stark grund för hälsan och välfärden. Ett exempel på det är målet att förlänga tiden i arbetslivet; i samband med det ska man främja den ekonomiska tillväxten genom att stärka arbetsförmågan, göra det lättare att orka i arbetslivet och förbättra arbetslivets attraktionskraft. Vidare ska arbetshälsan förbättras, den yrkesinriktade rehabiliteringen utvecklas och produktiviteten i arbetet höjas. 
Avsikten är att ge alla möjlighet att må bra. I det sammanhanget ska innehållet i företagshälsans tjänster utvecklas genom att bland annat höja kvaliteten och förbättra tillgängligheten, stärka partiellt arbetsföras och arbetslösas möjligheter att komma ut i arbetslivet, minska antalet olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt stärka personalens kompetens och samarbetsrutinerna. 
Vårt samhälle och de mål vi satt kräver större satsningar inom just dessa områden – men i stället gör regeringen stora nedskärningar i anslaget till Arbetshälsoinstitutet. Anslagsminskningen står i konflikt med målen och de resultat som kunde uppnås. 
Vi föreslår  
att moment 33.03.50 ökas med 5 000 000 euro till Arbetshälsoinstitutet.  
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 
Regeringen föreslår att det allmänna bostadsbidraget ska skäras ned med 21 miljoner euro. Inbesparingen ska nås på två sätt: genom att strama åt inkomstgränserna och genom att bortse från den stigande hyresnivån. De här försämringarna känns i plånboken för dem som får bostadsbidrag – även om effekten per månad inte är mer än några euro kan beloppet för hela året vara kännbart. De som får bostadsbidrag hör till samhällets låginkomsttagare. Att gå åt deras försörjning på det här viset är ansvarslöst och orättvist. 
Genom att föreslå en höjning av bostadsbidragets bassjälvriskandel lägger regeringen över en ökande del av boendekostnaderna på mindre bemedlade själva: en mindre del av hyran än tidigare beaktas nu som grund för bostadsbidraget. Regeringen stramar alltså åt inkomstgränserna för bostadsbidraget. Att de maximala boendeutgifterna hålls kvar på 2015 års nivå betyder i sin tur att hyreshöjningar och inflationsjusteringar helt och hållet faller på individens ansvar. Den enda motiveringen till de här besluten är sparbetinget. Att låta sparandet gå ut över de fattiga är en kortsynt politik som ökar ojämlikheten i samhället, bidrar till att problemen hopar sig och kommer senare att kosta mer än de inbesparingar som görs på kort sikt. 
Större delen av låginkomsttagarnas inkomster går till boendekostnader. Stigande hyreskostnader betyder oundvikligen att man måste avstå från något annat, till exempel mat, rörlighet eller hobbyer. Regeringen säger själv att propositionen kommer att höja antalet bidragsmottagare som har större boendeutgifter är det föreslagna taket. Regerinen känner alltså till för hur många bidragsmottagare bostadsbidraget kommer att motsvara de faktiska boendekostnaderna sämre än tidigare. Det konstateras också att utgifterna för utkomststödet kommer öka. Det skvallrar om att nedskärningarna kommer att slå mot de allra minst bemedlade. Regeringen försätter medvetet människor i det läget att de måste ansöka om det stöd som bör anlitas i sista hand, dvs. utkomststödet. 
Under sin korta tid vid makten har regeringen fattat en mängd beslut som slår hårdast mot låginkomsttagarna. Den samlade effekten av besluten har dock inte bedömts. Det finns stor sannolikhet för att flera av nedskärningarna slår mot samma personer och att verkningarna kumuleras. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återställa de tidigare grunderna för bostadsbidraget.  
60. Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen föreslår att Folkpensionsanstaltens anslag för verkställigheten av förmånsbehandling minskas med fem miljoner euro 2016. Anslaget för omkostnader för socialskyddsfonderna används bland annat för verkställigheten av förmåner som betalas ur allmänna fonden för social trygghet och ur sjukförsäkringsfonden samt för betalning av folkpension och garantipension. Det är frågan om centrala och grundläggande förmåner som betalas ut av Folkpensionsanstalten. I ett läge där Finland blir allt äldre är det orealistiskt tänka sig att till exempel verkställigheten av pensionsförmåner klara sig med samma finansiering som tidigare. 
Vidare har regeringen beslutat att betalningen av utkomststödets grunddel ska överföras till Folkpensionsanstalten. Det är en ändring som kan leda till mycket gott: det förenklar servicen, säkerställer att samma kriterier gäller för alla stödmottagare i hela landet och stärker socialväsendets möjligheter att fokusera på annat socialt arbete än rådgivning om förmåner. Också dessa mål äventyras om regeringen skär ned på Folkpensionsanstaltens anslag för förmånsbehandling. 
Vi föreslår  
att moment 33.10.60 ökas med 5 000 000 euro för omkostnader för socialskyddsfonderna.  
20. Utkomstskydd för arbetslösa 
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 
Syftet med alterneringsledighet är att å ena sidan främja arbetstagarnas arbetshälsa och samtidigt skapa bättre sysselsättningsförutsättningar för arbetslösa arbetssökande, sägs det i lagen. 
Enligt en undersökning vid Jyväskylä universitet har de som tagit alterneringsledigt själva upplevt att de mått fysiskt och psykiskt bättre och upplevt ökad motivation efter ledigheten. I allmänhet har de återvänt till det arbete se hade före ledigheten. 
Skälen till att de tagit ledig har bland annat varit arbetsbörda, stress eller behov av vila. Det finns åtminstone enstaka tecken på att en del av de anställda bedömer att redan möjligheten till alterneringsledighet hjälper dem orka, även om de inte utnyttjar möjligheten. Alterneringsledigheten upplevs som en sista utväg som arbetstagaren vet att hen kan ta till om situationen känns omöjlig. Det här minskar känslan av maktlöshet och bristen på alternativ och lindrar stressen och ökar förmågan att hitta lösningar. 
Fördelarna för de som får jobb som vikarier är ännu tydligare. Arbetslöshetsperioden bryts och vikariatet ger erfarenhet som är guld värd och ger en betydande skjuts framåt i jakten på arbete. De vikarierande anser i genomsnitt också själva att jobbet hjälpt dem må bättre. 
Villkoren för alterneringsledighet har stramats åt redan upprepade gånger för att stävja missbruk och trygga att systemet fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott ansåg att de begränsningar som fastställdes 2014 var betydande. Den som blir ledig ska ha en arbetshistoria på 16 år, ska vara under 60 år och kan inte avgå med pension direkt efter alterneringsledigheten. Vikarien ska i regel ha varit arbetslös i minst tre månader. Om det krävs en avsevärt längre tid av arbetslöshet kan alterneringsledigheten förlora i effektivitet. Ju tidigare man lyckas bryta arbetslösheten, desto större chans är det att normalt att problemen inte fördjupas. 
När arbetslöshetsnivån är hög kan systemet med alterneringsledighet inte anses oskäligt dyrt för de offentliga finanserna. Den ersättning som betalas till de alterneringslediga kan ofta kvitteras mot att inget utkomststöd behöver betalas till vikarien, vilket hen annars skulle ha fått. 
En begränsning som minskar utnyttjandet av alterneringsledighet kan inte anses vara ett effektivt eller motiverat sätt att anpassa de offentliga finanserna. De faktiska spareffekterna är sannolik små. Arbetshälsan kan försämras och många arbetslösa som nu kan hålla uppe sina arbetslivsfärdigheter får en sämre sits, arbetslösheten förlängs och det blir svårare att få jobb. Sammantaget kan dessa effekter vara både tunga i ett mänskligt perspektiv och på längre sikt försämra finansieringsbaser för den offentliga ekonomin. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen skrider till behövliga åtgärder för att återställa villkoren för alterneringsledighet till en nivå som inte leder till minskat utnyttjande av ledigheten.  
30. Sjukförsäkring 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 
Den föreslagna nedskärningen i läkemedelsersättningarna är fortfarande orättvis, trots att regeringen gjorde en jämkning. För 2016 föreslår regeringen att det sparas in 25 miljoner euro på läkemedelsersättningarna. Läkemedelsanvändarna ska stå för 12,5 miljoner av beloppet. Enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning kommer självrisken för läkemedelsersättningar att stiga mer för låginkomsttagare än för bättre bemedlade. Det säger också regeringen själv i sin proposition. Däremot beaktar inte regeringen heller i denna proposition vilken den samlade effekten av den här och andra nedskärningar blir. Många nedskärningar slår mot samma låginkomsttagare och de negativa konsekvenserna kumuleras. 
Låginkomsttagarna och sjukliga personer drabbas särskilt hårt av såväl höjningen av initialsjälvrisken som höjningen av den läkemedelsspecifika självrisken i specialersättningsklassen och höjningen av den läkemedelsspecifika självrisken efter att den årliga självrisken uppnåtts. Det är ofta fråga om samma personer, vilket ytterligare skärper konsekvenserna av nedskärningarna. Sjukdom och läkemedelsanvändning drabbar vissa socioekonomiska grupper extra mycket och inte minst bland de äldre – som ofta är låginkomsttagare – finns det många med stort läkemedelsbehov. Det ökar skillnaderna i hälsa och höjer kostnaderna för utkomststöd. 
Det skulle gå att spara på läkemedelskostnaderna genom att utveckla den övergripande utvärderingen av läkemedelsbehandling och genom att minska på oändamålsenlig läkemedelsanvändning. I dag beror en alltför stor andel av läkemedelskostnaderna på onödig medicinering eller fel ordinerade läkemedel. Det är skäligt att sparbetinget drabbar aktörerna inom läkemedelsbranschen, men inbesparingarna får inte slå mot den enskilda människan. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återställa de tidigare villkoren för läkemedelsersättningar. 
Regeringen föreslår att ersättningarna för resor mellan hemmet och hälso- och sjukvårdsenheter skärs ner med 11 miljoner euro. 
För att uppnå målet höjs självrisken för resekostnader från 16 till 25 euro. Höjningen är oskälig för alla låginkomsttagare. I fortsättningen kan patienterna vara tvungna att betala 50 euro för en tur-och-retur-resa. I kombination med poliklinikavgiften betalar patienten mer än 80 euro för ett besök. Patienterna börjar undvika så dyra undersökningar även om undersökningarna vore till nytta för eller rentav nödvändiga för hälsan. Det kan helt enkelt vara omöjligt för den som lever på sjukdagpenning eller annars har låga inkomster att få ihop det belopp som krävs. Det äventyrar såväl planerad behandling som nödvändiga jourbesök. 
Reseersättningarna riktas särskilt till äldre och personer bosatta i glest bebodda områden. Samtidigt föreslår regeringen försämringar i kollektivtrafiken i glesbygdsområden. Det i kombination med höjd självriskandel för reseersättningar får särskilt skadliga konsekvenser för de personer i de lägsta inkomstklasserna som har många hälsoproblem. Det försvårar samtidigt också arbetet för att minska skillnaderna i hälsa och välfärd. 
Höjningarna av självrisken för reseersättningar har under de senaste åren varit påfallande stora. Ännu år 2012 var självrisken per resa 9,25 euro. Självrisken har nästan fördubblats på tre år, och den nu planerade höjningen skulle innebära en tredubbling jämfört med nivån 2012. Också den årliga självrisken för reseersättningar har fördubblats från 157,24 euro 2012 till föreslagna 300 euro från och med 2016. 
Av de resor som ersattes 2014 kostade enligt propositionen ungefär 60 procent högst 25 euro. Efter ändringen kommer en stor del av resorna att ligga under självriskgränsen. Många känner inte till att också de resor som underskrider självriskgränsen bidrar till den årliga självrisken, förutsatt att patienten anmäler dem till Folkpensionsanstalten. Allmänheten måste få mer information om det. 
Vi måste också beakta att allt fler behöver tjänster för att röra sig när befolkningen blir äldre och många bor kvar hemma i stället för på institution. Därför är det en kortsiktig och inkonsekvent policy att skära ner reseersättningarna vid sjukvård och rehabilitering. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återställa den tidigare självrisken för reseersättningar.  
För närvarande beviljar Folkpensionsanstalten ersättning för arvode, behandling och undersökning hos privata läkare och tandläkare. Den som inte vill köa till offentlig hälsovård kan betala ett högre belopp för besök hos privat läkare, varvid Folkpensionsanstalten återbetalar en del till kunden. 
FPA-ersättningar för privatläkararvoden skapar större ojämlikhet i hälsa och delar upp befolkningen i förmögna som anlitar privat vård och mindre bemedlade som anlitar offentlig vård. Samtidigt ökar skillnaderna i hälsa och försämras den offentliga hälso- och sjukvården. Dessutom får alla högre försäkringsavgifter när den privata vården gör extra undersökningar och låter kunderna stå för dyra hjälpmedel. 
Vi inser att den föreslagna anslagsminskningen för FPA-ersättningar för besök hos privata läkare ökar trycket på den offentliga hälso- och sjukvården. Vi är likväl övertygade om att de som har råd att anlita privata läkare gör det trots nedskärningen av FPA-ersättningen. 
FPA-ersättningen för privata läkare är en direkt inkomstöverföring till privata läkarstationer och styr inte i nämnvärd grad människornas beteende. Det är inte alls bra att rika människor har en gräddfil till hälso- och sjukvård. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka FPA-ersättningarna för privatläkararvoden. 
Regeringen föreslår nedskärningar i läkemedels- och reseersättningarna samtidigt som den höjer klientavgifterna inom social- och hälsovården. Detta trots att de finländska hushållens andel av finansieringen är internationellt sett hög särskilt inom hälso- och sjukvården. Hushållens andel av utgifterna för hälso- och sjukvård är större endast i några EU-länder (OECD 2010). 
Höjningen av självrisken slår hårdast mot låginkomsttagare med stora hälsoproblem. Finländarnas klientavgifter inom social- och hälsovården har tredubblats sedan 1990. Redan nu låter låginkomsttagare bli att ta ut nödvändiga läkemedel och gå på vård som de behöver. Det kan få de socioekonomiska skillnaderna i hälsa att öka ytterligare. Redan nu är skillnaderna stora i Finland, visar studier från OECD. 
Särskilt när det gäller inbesparingar inom hälsovårds- och socialsektorn är det viktigt att sträva till rättvisa och sörja för låginkomsttagarnas försörjning också i ekonomiskt svåra tider. 
Det vore viktigt att se till att de som har det allra sämst ställt inte får det ännu sämre. Därför behöver vi ett enda årligt inkomstrelaterat avgiftstak där både läkemedels- och resekostnader och klientavgifter inom social- och hälsovård ingår. Kostnaderna räknas ihop för ett kalenderår och tjänsterna ska vara gratis eller bara en liten avgift tas ut när avgiftstaket är nått. På så sätt kan det undvikas att de allra fattigaste drabbas av alltför stor avgiftsbörda. 
Det rådande läget, som oskäligt förvärras genom regeringens inbesparingar och nedskärningar, försätter låginkomsttagare och dem som i hög grad behöver social- och hälsovårdstjänster i en ojämlik ställning. Det finns risk för att människor försummar sin hälsa i brist på pengar, vilket förvärrar deras situation och senare leder såväl till ökande vårdkostnader som till mänskliga kostnader. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa ett sammanhållet utgiftstak för alla social- och hälsovårdsutgifter.  
40. Pensioner 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 
Regeringen föreslår att de maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare ska hållas kvar på 2015 års nivå. Lagen utgår från att utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll, genomsnittliga boendeutgifter och maximibelopp för boendeutgifterna ska justeras årligen så att de följer den höjda kostnadsnivån och hyresnivån. Nu kommer inget av detta att göras. 
Frysningen av maximibeloppet för boendeutgifterna på 2015 års nivå betyder att höjningen av den allmänna kostnadsnivån inte beaktas i samband med bostadsbidraget. Hyrorna stiger likväl fortgående. De stigande boendekostnaderna måste nu helt bekostas av låginkomsttagaren själv. 
Pensionstagarna hör till de minst bemedlade i samhället. En fjärdedel av pensionärerna får mindre än 1 000 euro i pension per månad. Hela 180 000 pensionärer behöver utöver pensionen även bostadsbidrag, eftersom deras inkomster annars vore alltför låga. Det här är den grupp som regeringens åtgärder slår mot. 
Pensionstagarna har på grund av ålder eller arbetsoförmåga sällan möjlighet att komplettera utkomsten genom något som helst arbete. De är för sin försörjning helt beroende av offentliga stöd. Den faktiska försvagningen av bostadsbidraget i förhållande till boendekostnader är en direkt och verklig nedskärning i pensionstagarnas tillgängliga inkomster och en direkt försvagning av deras levnadsstandard. 
Det är angeläget och nödvändigt att hålla kvar bostadsbidraget för pensionstagare. Vi har inte bara råd att bibehålla bostadsbidraget utan också att säkerställa att det håller en skälig nivå. 
Reservationens förslag till uttalande 14 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bostadsbidraget för pensionstagare 2016 ska följa ökningen av boendekostnaderna. 
Enligt regeringsprogrammet ska kostersättningen för celiakier slopas vid ingången av 2016. Celiaki är inte en allergi utan en obotlig autoimmun sjukdom där ett protein, gluten, i vete, korn och råg ger en inflammation i tunntarmens slemhinnor och skadar tarmluddet. Celiaki måste likställas med andra autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom. De nämnda autoimmuna sjukdomarna omfattas av Folkpensionsanstaltens specialersättning. Så är dock inte fallet för celiaki. 
Det finns inte någon läkemedelsbehandling för celiaki. Den enda behandlingsformen som läkaren kan ordinera är minutiös glutenfri kost. Om celiakiern följer dieten är han eller hon symptomfri och fullt arbets- och funktionsduglig. Sjukdomen framskrider då inte heller. Celiaki är ingen självförvållad sjukdom och den kan inte heller förebyggas.  
En glutenfri kost ger celiakiern extra kostnader till ett belopp av 68 euro i månaden. Kostersättningen är för närvarande 23,60 euro per månad. Ersättningen täcker endast en del (till 34,7 procent) av kostnaderna för den glutenfria kosten, och större delen av kostnaderna får alltså celiakiern själv stå för. 
Om kostersättningen slopas har många celiakier inte längre råd att följa en glutenfri diet. Också behandlingsmotivationen kan äventyras. Hälso- och sjukvårdskostnaderna minskar inte – tvärtom ökar de. Undersökningarna och diagnostiseringen av celiaki sker på samma sätt som tidigare. Kostersättningen förändrar inte diagnostiseringspraxisen. Att slopa kostersättningen ökar sjukligheten bland celiakier, leder till fler läkarbesök, ökat behov av undersökningar och läkemedel och ger ökad sjukfrånvaro. Belastningen på hälso- och sjukvården ökar, vilket ger högre kostnader. Risken för följdsjukdomar som osteoporos, barnlöshet och tarmcancer ökar. Följdsjukdomarna ger avsevärda tilläggskostnader för social- och hälsovården. 
Regeringen har i sitt program utsett främjandet av hälsa och välfärd och minskad ojämlikhet till ett spetsprojekt (avsnittet "Välfärd och hälsa"). Regeringens beslut om slopad kostersättning strider fullständigt mot målen att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten. 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återinföra kostersättningen.  
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 
Hög kompetens är en av de hörnstenar som Finlands framgångar har byggt på. Också vår framtida välfärd bygger på utbildning, kompetens och innovationer som uppstår genom ny kunskap. Forskningen och vetenskapen är värdefulla i sig. Ett förutsägbart samhälleligt stöd för forskningen är viktigt inte bara i ekonomisk mening utan också på ett mentalt plan. 
Finlands befolkning åldras och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar blir allt vanligare. De skador detta kan ge motverkas dock på lång sikt genom forskningen i hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar. Den forskning som bedrivs för att ta fram jämlika hälso- och sjukvårdstjänster för alla hjälper varje finländare. Genom att stärka och bygga ut kompetensen och specialiseringen hos universitetssjukhusens personal kan vi svara på de kommande utmaningarna redan innan de blir aktuella. 
Forskningen kräver yrkesskicklighet, men det är en lång process att bygga upp den. Forskar hämmas redan i dag av den snåriga finansieringsdjungeln och den föreslagna nedskärningen försämrar ytterligare deras situation. 
På grund av nedskärningen äventyras tidigare insamlad forskningsdata och utnyttjandet av den. Nedskärningen försvagar också resultaten av och genomslagskraften för redan utfört arbete. Vill Finland längre fram i tiden satsa på forskningen kräver det extra stora resurser att sätta igång verksamheten på nytt. Det är av yttersta vikt att också hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå tillförsäkras tillräckliga resurser i statsbudgeten. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå. 
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) 
Regeringen föreslår besparingar på sex miljoner euro i ersättningen för läkar- och tandläkarutbildning. Anslaget har använts till att stödja samkommuner som är huvudmän för universitetssjukhus, Birkalands sjukvårdsdistrikt, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt och andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården. Stödet har använts som ersättning för utgifter som dessa aktörer har för grundutbildning och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. 
Utbildningen av läkare och tandläkare måste nödvändigtvis innefatta deltagande i riktiga vårdkontakter tillsammans med landets bästa experter. Det gäller också när de ska bli skickligare i sitt yrke. Samtidigt sörjer man för en högkvalitativ och högklassig kompetens inom den mest krävande specialiserade sjukvården genom att universiteten och sjukhusen driver ett nära samarbete. Därför är det nödvändigt att se till att universitetscentralsjukhusen och andra hälso- och sjukvårdsenheter som deltar som deltar i universitetsutbildningen har förutsättningar att ordna utbildning. 
En högklassig hälso- och sjukvård kräver högspecialiserade läkare. Redan i dagens läge råder det brist på specialistläkare inom alla specialområden. Utbildningsersättningen utgör ett stöd för både grundutbildningen och specialiseringsutbildningen. Vi har inte råd att göra nedskärningar i någondera. 
Något som gör förslaget ännu mer problematiskt är att det skärper stödvillkoren permanent. Det betyder att ersättningen för läkar- och tandläkarutbildning kommer att försämras också under de kommande åren. Regeringen försämrar också möjligheterna för hälso- och sjukvårdsenheter har bedriva forskning på universitetsnivå när den även minskar det anslaget med fem miljoner. Det är obegripligt att regeringen vill försämra kompetensen inom den finländska hälso- och sjukvården och i mindre utsträckning basera sjukvårdspraxis på forskningsresultat. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.33 ökas med 6 000 000 euro för statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning. 
70. (33.70, delvis) Främjande av hälsa och funktionsförmåga 
20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen föreslår att anslaget för anskaffning av vaccin sänks med fem miljoner euro jämfört med vad som planerades. Man skär ned en femtedel av det ursprungliga förslaget, så det rör sig om en betydande försämring. Nedskärningens effekt förstärks av att 2015 års anslag bara var hälften av det tidigare. Det var meningen att man skulle återgå till den tidigare nivån 2016, men nu permanentar man delvis besparingen.  
En hög vaccintäckning är nödvändig om man vill förebygga smittsamma sjukdomar och lyckas hålla tidigare utrotade sjukdomar borta från Finland. Täckningen är hög i Finland, men samtidigt har folk de senaste åren blivit mer skeptiska till vaccin enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd. Det är alarmerande. 
Flyktingkrisen och det klart ökande antalet asylsökande ökar risken för att smittsamma sjukdomar ska spridas och för att hit kommer människor som saknar täckande vaccinering. Det är ytterst oansvarigt att göra nedskärningar i anskaffningen av vaccin i ett sådant läge. Nu måste man i stället satsa på att öka medvetensheten om vaccinationer och på att systematisk vaccinera alla som behöver det. 
Vi föreslår 
att moment 33.70.20 ökas med 5 000 000 euro för anskaffning av vaccin. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Människans och miljöns välmående går hand i hand. Därför går det inte att nog understryka vikten av naturskydd och miljöpolitik. Den kompetens och expertis som naturskydds- och miljöorganisationer besitter är en oersättlig resurs som det lönar sig att stödja och använda sig av också i framtiden. Understödet till organisationer är ett sätt att för liten penning få till stånd mycket när frågan är i sakkunniga händer. Understödet till naturskydds- och miljöorganisationer har använts bland annat till miljöfostran.  
Det civila samhället har på detta sätt kompletterat och delvis också trätt in i stället för det allmänna. Vi bör garantera förutsättningarna detta viktiga arbete också i fortsättningen. 
Vi föreslår  
att moment 35.01.65 ökas med 266 000 euro för miljö- och naturorganisationer. 
10. Miljö- och naturvård 
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)  
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att i stället för en inrätta två nya nationalparker i Finland med anledning av vår 100-åriga självständighet.  
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 
I 2016 års budgetproposition (28.9.2015) föreslår regeringen att utgifterna för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden ska minskas med 20 miljoner euro, från 38 till 18 miljoner euro. 
En sådan nedskärning förstör en stor del av betingelserna för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som bygger på frivillighet och stöds av både markägarna och miljöorganisationerna. Regeringen säger att programgenomförandet fortsätter. Det är ändå oklart hur väl detta kommer att lyckas med mindre än hälften av det tidigare anslaget. Dessutom förhindras genomförandet av det kompletterande programmet för skydd av myrar. 
Regeringen äventyrar skogarnas mångfald när den skär stort i anslagen för anskaffning av naturskyddsområden och samtidigt främjar avverkning i sina spetsprojekt. Finland har åtagit sig att följa FN-konventionen om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald, och enligt den ska mångfalden inte längre minska från och med år 2020. Metso och myrskyddsprogrammet har hört till de viktigaste inslagen när det gäller att hålla dessa åtaganden. 
Vi föreslår 
att moment 35.10.63 ökas med 20 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden. 
20. Samhällen, byggande och boende 
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 
Vartannat höghus i Finland saknar hiss, och dessa byggnader finns huvudsakligen i stadsdelar uppförda på 1960–1980-talen. Omkring 60 000 finländare bor i hus som saknar hiss och av dem har 100 000 redan fyllt 65 år. Enligt uppskattningar kan en äldre person bo kvar 6–8 år längre i sitt eget hem om huset har hiss. Det är också både klokt och lönande för hela Finland att folk kan bo kvar hemma. Både personer med funktionshinder och barnfamiljer får en lättare vardag om huset har hiss. 
Dessutom är hus med hiss säkrare än hisslösa hus, eftersom hissen väldigt sällan är orsak till en olycka, medan att falla och ramla i trappuppgångar kommer på plats tre i olycksstatistiken. Det sker omkring 5 000 olycksfall i trappuppgångar årligen, och av dessa leder flera tiotal till döden. Avsaknaden av hiss inverkar negativt på människors sociala liv och därmed också direkt på livskvaliteten. 
Vi föreslår 
att moment 35.20.55 ökas med 2 800 000 euro till hissbidrag. 
INKOMSTPOSTER 
Avdelning 11 
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 
Höjning av grundavdraget i den kommunala inkomstbeskattningen 
För närvarande är maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen 2 970 euro och nästa år ska det justeras till 3 020 euro. Avdraget görs efter andra avdrag och gäller utöver löneinkomster också förmåner och pensioner. 
Regeringen kommer att höja arbetsinkomstavdraget, vilket ger låg- och medelinkomsttagare mer inkomster, men ändrar grundavdraget praktiskt taget inte alls.  
Högre grundavdrag skulle ge större nettoinkomster också för andra än löntagare, det vill säga också för pensionärer och bidragstagare. En ordentlig höjning av avdraget skulle minska både fattigdomen och inkomstklyftorna.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 17 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höga grundavdraget i kommunalbeskattningen för att pensionärer med låga inkomster, bidragstagare och löntagare ska få ut mer i nettoinkomster.  
Strängare skatt på utdelning till icke-noterade företag  
I dag beskattas utdelning från icke-noterade företag ganska lindrigt upp till en viss gräns. Gränsen går vid 150 000 euro om gränsen för avkastningsgraden (8 %) tillåter det.  
Vår nuvarande beskattning av utdelning gör att resurser tas bort från materiella och immateriella reella investeringar med relevans för företagens operativa verksamhet och i stället används på värdepapper och investeringstillgångar som inte utsätts för förslitning. Den lindriga beskattningen på utdelning medverkar också till att öka inkomstklyftorna. Med strängare beskattning av utdelning från icke-noterade företag blir det dessutom olönsammare att omvandla förvärvsinkomster i utdelningsinkomster.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 18 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska inkomstklyftorna genom att strama åt skattelättnaderna på utdelning från icke-noterade företag. 
Strängare solidaritetsskatt 
Solidaritetsskatt är en skatt som är en procentenhet strängare än i skattetabellerna och den gäller i dag den högsta skatteklassen, det vill säga de som tjänar mer än 91 100 euro om året.  
Regeringen föreslår att solidaritetsskatt ska betalas redan med en årsinkomst på 72 300 euro, vilket är motiverat.  
Vi föreslår att utöver sänkningen av den nedre gränsen ska solidaritetsskatten för den högsta inkomstklassen (förvärvsinkomst över 91 100 euro per år) höjas med en procentenhet. 
Regeringen har uttryckt önskemål om att höginkomsttagarna frivilligt är med och anpassar ekonomin genom att donera en del av sina inkomster exempelvis till välgörenhet. Solidaritet med samhället kan uttryckas mer effektivt och mer rättvist genom beskattning än genom frivillig välgörenhet.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 19 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att hushållsavdraget ska ligga kvar på 2011 års nivå. 
Strängare skatt på kapitalinkomst 
För närvarande stiger skatten på kapitalinkomst ganska återhållsamt. Det finns ett steg i skatten: För inkomster upp till 30 000 euro är skatten 30 procent och för större inkomster är den 34 procent. 
Vi anser att skatten måste få ett steg till som går vid exempelvis 60 000 euro.  
Strängare skatt på stora kapitalinkomster medverkar till att minska inkomstklyftorna och gör beskattningen rättvisare. Vi anser det viktigt att höginkomsttagarna är med och balanserar upp statsfinanserna via beskattningen. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 20 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska skillnaderna i skatt på förvärvsinkomster och kapitalinkomster och att den därför skärper skatten på stora kapitalinkomster. 
Sänkningen av ränteavdraget på bostadslån 
Regeringen höjer statens skatteintäkter genom att sänka ränteavdraget på bostadslån snabbare än planerat. 
Enligt EU-kommissionens rapport om skattereformer är rätten att göra avdrag på bostadslån stor i Finland jämfört med fastighetsskatterna och det uppmuntrar till låntagning. Skattearbetsgruppen under understatssekreterare Hetemäki har också föreslagit att ränteavdraget slopas på sikt. Det skulle stödja målen att förtydliga beskattningen. 
Rätten till ränteavdrag kunde med fördel avskaffas helt och hållet den här valperioden för att balansera upp statsfinanserna och förtydliga beskattningen. På grund av de låga räntorna vore tidpunkten optimal för en anpassning till ändringen.  
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 21 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att gradvis avskaffa ränteavdraget på bostadslån under den pågående valperioden. 
Överkompensationen vid kilometerersättning måste avskaffas 
Arbetsgivaren kan betala ut ersättning till en arbetstagare som reser till och från jobbet med egen bil. Ersättningen är skattefri och beloppet läggs årligen fast av Skatteförvaltningen. I år uppgår basbeloppet till 0,44 euro per kilometer. 
Anställda måste få betalt för sina resor till jobbet, men den nuvarande ersättningsnivån är klart och tydligt förknippad med överkompensation. Med andra ord är ersättningarna högre än de verkliga kostnaderna för att använda egen bil. Följaktligen innehåller kilometerersättningarna också skattefri inkomst, inte bara ersättning för utlägg. 
Överkompensation uppstår av flera anledningar. För det första beaktas det i uträkningen av ersättningar inte alls hur stor andel som är privata resor och de står för en stor del av antalet kilometer. För det andra ersätts inköp av egen bil också efter att de fasta kostnaderna i snitt har ersatts. För det tredje kan man med fog påstå att de fasta kostnaderna har satts ganska högt när utgångspunkten är medelpriset på sålda nybilar och det är nästan 30 000 euro. 
Årligen betalas det ut något över en miljard euro i skattefria kilometerersättningar. Stat och kommuner får in mer i skatt om överkompensationen avskaffas. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 22 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avskaffa överkompensationen vid kilometerersättning.  
Nedskärningarna i avdraget för arbetsresekostnader 
Arbetstagare har rätt att göra avdrag i beskattningen på kostnader för resor som beror på arbetet. Självrisken för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 750 euro om året och avdraget är högst 7 000 euro om året.  
Avdraget minskar skatten och därmed också den beskattningsbara inkomsten. Nettoeffekten för inkomsterna till stat och kommuner var 630 miljoner euro 2013, säger miljöministeriet i en rapport om skadliga stöd.  
Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats betalas enligt billigaste möjliga färdsätt, men i verkligheten handlar det om ett klart stöd till persontrafiken. Ungefär 80 procent av avdragen styrs till privatbilisterna. I motsats till den allmänna uppfattningen är privatbilismens andel av avdragen särskilt stor i det stora tillväxtcentrumens kranskommuner. 
Det nuvarande avdragssystemet leder till ökad trafik eftersom det är ett incitament till att flytta längre bort från arbetsplatsen. Det finns många orsaker till att markanvändningen splittras men avdraget är ett av dem. Avdraget kan därför betraktas som ett miljöskadligt stöd, även om det också kan anses motiverat. 
Målet på längre sikt måste vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. I ett sådant system ska grunden för avdraget vara avståndet till arbetsplatsen oberoende av färdsättet. Avdragsbeloppet kunde också påverkas av om det finns kollektivtrafik på området eller inte. Då skulle avdraget vara större på landsbygden är i städer. 
Inemot 800 000 personer berörs av avdragen och de har stor betydelse för mångas ekonomi. Avdragsjusteringarna måste därför vara moderata och genomföras i faser. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 23 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att omstrukturera avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats så att det är kilometerbaserat och oberoende av färdsätt och för att göra en moderat minskning av avdraget. 
10. Övriga skatter 
03. Bilskatt 
Under innevarande regeringsperiod ska bilskatten lindras med 200 miljoner euro samtidigt som fordonsskatten skärps med 100 miljoner euro. Sammantaget lindras beskattningen av bilkörningen under regeringsperioden med ca 100 miljoner euro. 
Bilskatten i Finland är jämförelsevis hög och det kan ses som en bidragande orsak till att vi har rätt hög ålder på vår bilpark. Mot den bakgrunden är det motiverat att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen från bilskatt som betalas när bilen köps till fordonsskatt som betalas årligen.  
Men att lindra den totala beskattningen av bilkörning är inte motiverat i detta ekonomiska läge. Skattelindringsmarginalen bör nu styras till lindring av beskattning av arbete och till att förbättra det ekonomiska läget för de som har de allra lägsta inkomsterna. 
Därför föreslår vi att bilskatten ska lindras med 100 miljoner euro vilket gör helheten kostnadsneutral då fordonsskatten ska höjas lika mycket. Åtgärden kan förverkligas genom att återta de andelar om 50 miljoner euro som enligt den differentierade lindringen av bilskatten reserverats för åren 2018 och 2019. 
Bilskatten som är bunden till utsläpp har starkt styrt folk till att skaffa bilar med lägre utsläpp och detta incitament bör ytterligare stärkas. Det skulle vara särskilt viktigt att med en snabb tidtabell öka antalet elbilar och andra bilar med nollutsläpp. En sporre i detta avseende skulle vara att ända fram till 2019 befria bilar med nollutsläpp från bilskatt. Det skulle påskynda utvecklingen av alternativa teknologier och öka förekomsten av el- och biogasbilar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 24 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att för viss tid till slutet av 2019 befria bilar med nollutsläpp eller mycket låga utsläpp från bilskatt.  
07. Fordonsskatt  
Under innevarande regeringsperiod ska bilskatten lindras med 200 miljoner euro samtidigt som fordonsskatten skärps med 100 miljoner euro. Sammantaget lindras beskattningen av bilkörningen under regeringsperioden med ca 100 miljoner euro. 
Bilskatten i Finland är jämförelsevis hög och det kan ses som en bidragande orsak till att vi har rätt hög ålder på vår bilpark. Mot den bakgrunden är det motiverat att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen från bilskatt som betalas när bilen köps till fordonsskatt som betalas årligen.  
Men att lindra den totala beskattningen av bilkörning är inte motiverat i detta ekonomiska läge. Skattelindringsmarginalen bör nu styras till lindring av beskattning av arbete och till att förbättra det ekonomiska läget för de som har de allra lägsta inkomsterna.  
Därför föreslår vi att bilskatten ska lindras med 100 miljoner euro vilket gör helheten kostnadsneutral då fordonsskatten ska höjas lika mycket. Åtgärden kan förverkligas genom att återta de andelar om 50 miljoner euro som enligt den differentierade lindringen av bilskatten reserverats för åren 2018 och 2019. 
Bilskatten som är bunden till utsläpp har starkt styrt folk till att skaffa bilar med lägre utsläpp och detta incitament bör ytterligare stärkas. Det skulle vara särskilt viktigt att med en snabb tidtabell öka antalet elbilar och andra bilar med nollutsläpp. En sporre i detta avseende skulle vara att ända fram till 2019 befria bilar med nollutsläpp från bilskatt. Det skulle påskynda utvecklingen av alternativa teknologier och öka förekomsten av el- och biogasbilar. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 25 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att för viss tid till slutet av 2019 befria bilar med nollutsläpp eller mycket låga utsläpp från fordonsskatt. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2016 enligt betänkandet med ändringarna ovan, 
att de 25 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 10.12.2015
Touko
Aalto
gröna
Ozan
Yanar
gröna
RESERVATION 3 vänst
Allmän motivering
1. Sammanfattning av vänsterns alternativ 
Vänsterns alternativ är aktiva åtgärder för att få i gång den ekonomiska tillväxten och allokera statens utgifter till att förbättra sysselsättningen och stärka efterfrågan. Detta är det bästa sättet och ett hållbart sätt att få kontroll över statens skuldsättning. 
Skulden minskar inte genom att skära i utgifterna utan genom att stärka den ekonomiska tillväxten. Många europeiska länder genomfört nedskärningar med dåligt resultat. Flera ekonomiska experter både i Finland och utomlands anser att nedskärningarna är skadliga. Det finns risk för att arbetslösheten, skulden och underskottet i statsfinanserna ökar ännu mer. 
Regeringen måste återta nedskärningarna som får ekonomin att avstanna helt. Nedskärningarna i förmånerna skadar både jämlikheten och den inhemska efterfrågan. Vi skär inte i pensionärernas, de studerandes eller de arbetslösas inkomster. Vi godkänner inte heller de orättvisa tvångslagarna för arbetslivet eller att man skär i antalet lediga dagar och sjukledigheter. Finlands ekonomi fås inte på fötter genom tvång utan det behövs förtroende och samarbete som respekterar alla.  
Beskattningen måste bli rättvisare. Man måste slopa den särskilda kapitalinkomstskatten och beskatta alla förvärvs- och kapitalinkomster enligt en gemensam progressiv tabell. Då skärps beskattningen av dem som har stora kapitalinkomster medan beskattningen av små kapitalinkomster lindras. Höjningen av grundavdraget vid kommunalbeskattningen stöder småinkomsttagarnas köpkraft. Vi föreslår att den så kallade solidaritetsskatten för höginkomsttagare utvidgas till att omfatta också dem som hör till riksdagsledamöternas inkomstklass. Vi föreslår också att beskattningen av utdelning stramas åt och att sänkningen av bilskatten som gynnar den utländska bilindustrin återtas. 
För att öka den inhemska efterfrågan och investeringarna föreslår vi att mervärdesskatten sänks med två procentenheter. Sänkningen ska gälla alla momssatserna. Vi uppskattar att denna åtgärd kommer att öka den ekonomiska tillväxten med 0,8 procentenheter nästa år. Tillväxten förbättrar sysselsättningen, ökar skatteintäkterna och minskar statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten. Eftersom sänkningen är temporär ökar den inte deflationsrisken utan uppmuntrar finländarna att konsumera och företagen att investera. 
För att underlätta syssselsättningsläget föreslår vi ett tillägg på 87 miljoner euro i sysselsättningsanslagen. Finlands framtid säkerställs genom satsningar på utbildning och forskning. Vi fördömer kraftigt de skadliga nedskärningarna av dem. 
Vårt mål på lång sikt är att övergå till ett system med basinkomst. Som ett steg i denna riktning föreslår vi att skyddsdelen vid utkomstskydd för arbetslösa och det allmänna bostadsbidraget höjs med 200 euro i månaden, dvs. till 500 euro. För cirka 60 000 hushåll skulle höjningen av skyddsdelen vid utkomstskydd för arbetslösa öka inkomsterna med i genomsnitt 350 euro om året. 
Vänstern vill stärka de faktorer som har gjort Finland till ett välfärdssamhälle. Vårt alternativ grundar sig på en konjunkturpolitik och strukturella reformer som förbättrar sysselsättningen. Enligt vårt alternativ ökar statens upplåning med 1,5 miljarder euro 2016 utifrån en statisk kalkyl. Stimulanseffekten kan emellertid minska behovet av upplåning i relation till statsbudgeten redan nästa år när skatteintäkterna ökar och arbetslöshetsutgifterna minskar. Tack vare den förbättrade sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten blir skuldkvoten hållbar på lång sikt. 
2. Målet är en rättvis värld och ekologisk balans 
Utgångspunkten för vår politik är att trygga vars och ens grundläggande rättigheter, friheter och försörjning. Alla människor har rätt till en tillräcklig försörjning och lika möjligheter till utbildning. Varje och en har rätt att skapa en bättre framtid för sig själv och sina närmaste.  
För att bygga ett Finland som är hållbart med tanke på miljön krävs det reformer av energibeskattningen. Beskattningen ska stödja energisparande och produktion av förnybar energi. Reformen av beskattningen av landsvägstrafiken är en del av projektet för ett hållbart Finland. Ingendera av dessa reformer begränsar sig enbart till ett finansår. 
Som ett alternativ till de ökande skillnaderna i inkomster och hälsa vill vi skapa ett Finland som så bra som möjligt tryggar välfärd för så många som möjligt. Finansieringen av välfärdsstaten måste tryggas. Vi måste ingripa i den aggressiva skatteplaneringen, skatteparadisen, den svarta ekonomin, det finansiella myglet och klimatförändringen genom gemensamma lösningar och politisk styrning. 
Kvaliteten i arbetslivet måste förbättras och systemet för social trygghet och service moderniseras så att det beaktar splittringen och de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden. Den nya teknikens möjligheter måste komma alla till godo. En fungerande service och infrastruktur, ett jämlikt utbildningssystem och social trygghet som garanterar försörjningen i snabbt föränderliga livssituationer gynnar såväl löntagare, frilansare och företagare som arbetslösa.  
Nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa för i motsatt riktning och leder till marginalisering av allt fler personer i arbetsför ålder som vill arbeta. Trots den ökade arbetslösheten har man också minskat personalen vid NTM- och arbets- och näringscentralerna. Det är nödvändigt att öka sysselsättningsanslagen. 
Världen är rikare än någonsin, men välståndet har koncentrerats till allt färre händer. Den rikaste procenten äger mer än hälften av världens tillgångar. Det ligger i Finlands intresse att jämlikheten, rättvisan, köpkraften och stabiliteten ökar i världen. Genom utvecklingssamarbete kan man bekämpa fattigdomen, förbättra de mänskliga rättigheterna, förhindra krig och flyktingskap och bekämpa klimatförändringen. Utvecklingssamarbetet behövs just nu när tusentals asylsökande söker sig till Europa och Finland för att komma bort från konflikthärdarna. 
3. Sysselsättning och kompetens är nycklarna till en hållbar ekonomi 
Finlands bnp har minskat tre år i rad. Finansministeriet uppskattar tillväxten till 1,3 procent och Europeiska kommissionen till 0,7 procent 2016. Arbetslösheten och underskottet i statsfinanserna har fortsatt att öka. Enligt arbets- och näringsministeriets prognos kommer det att finnas fler arbetslösa arbetssökande i Finland 2016 än någonsin tidigare under 2000-talet. Orsakerna till detta finns både inom produktionsstrukturen och konjunkturpolitiken. 
Finanskrisen som började i Förenta staterna kom till Europa 2009, och den finländska ekonomin krympte med över 8 procent. Till följd av den stimulanspolitik som då bedrevs i Finland steg tilltron till ekonomin snabbare hos oss än inom euroområdet i genomsnitt, och arbetslösheten upphörde att öka redan 2010. Stimulansen avslutades ändå för tidigt och de åtstramningar som gjorts senare har minskat den ekonomiska tillväxten. 
Det underskott i den grekiska ekonomin som uppdagades 2010 och den insolvens som följde på det växte till en kris som drabbade hela Europa. Kraven på kraftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna som villkor för stödpaketen till krisländerna blev en vändning inom den ekonomiska politiken i Europa. I hela Europa genomförde man nedskärningar som var ödesdigra för efterfrågan, trots att alla de länder som hade möjlighet att stimulera ekonomin tillsammans borde ha lyft Europa ur recessionen. 
Den strama finanspolitiken i Europa ledde till att efterfrågan på exporten minskade vilket försvagade det ekonomiska läget och sysselsättningen i Finland. Tilltron till ekonomin försvagades inom alla branscher och de inhemska investeringarna krympte vilket minskade efterfrågan på den inhemska marknaden. Också svårigheterna inom den ryska ekonomin, de ryska sanktionerna och de dåliga framtidsutsikterna för exporten till Ryssland minskade efterfrågan på exportprodukter. 
I Finland har man skurit ned de offentliga finanserna sedan 2013. Utgiftsnedskärningarna och besparingarna har krympt den finländska ekonomin med uppskattningsvis cirka 3 procent. Totalproduktionen har inte återhämtat sig efter djupdykningen 2009. 
Den försvagade efterfrågan har lett till en investeringskris. Företagens investeringsgrad är den lägsta sedan depressionen på 90-talet och företagens ökande kassaflöden betalas ut i form av vinstutdelning. Särskilt bekymrande är det att företagen har minskat sina satsningar på forskning och produktutveckling. 
Sedan 2008 har det försvunnit närmare 100 000 högproduktiva arbetstillfällen inom elektronikindustrin och skogsindustrin. Förutom den industri som redan finns behövs det hög produktivitet och höjning av förädlingsgraden. 
Den gemensamma valutan euro begränsar Finlands finanspolitiska spelrum. Inom den monetära unionen kan ett land inte förbättra sin konkurrenskraft genom egen penningpolitik som till exempel devalvering. Dessutom har de politiska beslut som fattats inom euroområdet gynnat en stram finanspolitik. De strama offentliga finanserna och ramarna för den offentliga skulden och underskottet har krympt regeringarnas finanspolitiska spelrum. Nedskärningspolitiken har ökat arbetslösheten och den offentliga skuldsättningen i många euroländer och förlängt recessionen i euroområdet. 
I Finland utgörs det centrala strukturproblemet av en hög arbetslöshet, en långtidsarbetslöshet med rötter i 90-talets lågkonjunktur och bristande arbetshälsa. Sysselsättningen bland personer i arbetsför ålder sänks av långa arbetslöshetsperioder, förtidspensionering och arbetsoförmåga. 
Regeringen strävar efter att bryta skuldsättningen före utgången av valperioden. Enligt regeringen ska inga nya lån tas efter 2021. Vår totala skattegrad får inte stiga under regeringsperioden. Regeringen föreslår besparingar på 10 miljarder euro och strukturella reformer och dessutom att Finlands konkurrenskraft i kostnadshänseende ska förbättras med 5 procent med hjälp av arbetsmarknadsreformer. 
Det hjälper inte mot de ekonomiska problemen i vårt land att man inte betalar lön för trettondagen och Kristi himmelfärdsdag, att man skär i sjukdagpenningen och semesterpenningen eller förkortar semestrarna inom den offentliga sektorn. Det största problemet är inte en hög kostnadsnivå, bristande utbud på arbete eller en alltför stor offentlig sektor. 
En hållbar balansering av de offentliga finanserna är möjlig bara om vi lyckas höja sysselsättningen och minska arbetslösheten. Genom momssänkningen kan man få fart på tillväxten och återställa konsumenternas förtroende som har undergrävts av regeringens hot om tvångslagar. Alla finanspolitiska åtgärder och strukturella reformer ska syfta till att förbättra sysselsättningen. 
Regeringens beslut om nedskärningar på 4 miljarder euro som ska göras i början av valperioden hotar den spirande ekonomiska tillväxten som väntas nästa år. De nedskärningar som riktas mot fostran, utbildning och annan offentlig service ökar arbetslösheten. Nedskärningarna i de sociala förmånerna är orättvisa och försämrar köpkraften. När priserna sjunker bör man inte göra några indexsänkningar av förmånerna. Regeringens arbetskraftspolitiska förslag i kombination med moderata löneförhöjningar försämrar löntagarnas köpkraft. När arbetslösheten fortsätter att växa ökar statens utgifter och dess inkomster sjunker. Därför kommer också skuldsättningen att fortsätta. 
Genom nedskärningarna i anslagen för forskning och utbildning försvagar man de viktigaste faktorerna för ekonomisk tillväxt i framtiden. Satsningar på utbildning, forskning, utveckling och digitalisering är viktiga för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och saldot i de offentliga finanserna. De högproduktiva arbetstillfällen som går förlorade måste ersättas med nya. Vi kan inte konkurrera med lönerabatt utan ökad produktivitet fås genom att öka förädlingsvärdet. 
Orsaken till de ökade enhetsarbetskostnaderna i Finland är den försämrade produktiviteten som beror på att högproduktiva arbetstillfällen har gått förlorade. Lönenivån i Finland är däremot inte högre än i konkurrentländerna. Enligt Eurostats statistik var arbetskraftskostnaderna i Finland lägre än i Sverige och på samma nivå som i Tyskland 2014. Arbetskraftskostnaderna har också ökat långsammare hos oss. Det behövs inga tvångslagar för att förbättra den relativa konkurrenskraften. 
Regeringens arbetskraftspolitiska förslag innebär en direkt inkomstöverföring till arbetsgivarna och krymper den inhemska efterfrågan. Enligt finansministeriets kalkyler är priset för att sänka socialskyddsavgiften 847 miljoner euro. Det finns dock inga garantier för åtgärdernas sysselsättande effekt. Kostnaderna för den slopade folkpensionsavgiften 2009 var cirka 800 miljoner euro och sänkningen av samfundsskatten med 4,5 procentenheter 2013 minskade skatteintäkterna med sammanlagt cirka 800 miljoner euro. Konsekvenserna för sysselsättningen var obefintliga. 
I World Economic Forums konkurrenskraftsjämförelse 2014 placerade sig Finland på första plats bland EU-länderna och på fjärde plats i världen. En av Finlands främsta styrkor är vårt utbildningssystem, som ger beredskap att snabbt anpassa sig till det föränderliga arbetslivet, ta till sig ny teknik och skapa nya innovationer. Andra kännetecken för Finland är tillväxt för alla, till vilket hör en fungerande arbetsmarknad, social delaktighet som grundar sig på små skillnader i jämlikheten, social service och en möjlighet för alla att förbättra sin ställning oberoende av bakgrund. 
3. Vänsterns strukturreformer 
De strukturella reformer som vänstern eftersträvar gäller såväl Finland och euroområdet som hela Europeiska unionen. 
a) en helomvändning i sysselsättningspolitiken, ett försök med sex timmars arbetsdag. 
Vänstern kräver en helomvändning i Finlands sysselsättningspolitik. Det räcker inte att enbart förbättra statistiken över sysselsättningen. Man bör satsa på kvaliteten i arbetet, att följa kollektivavtal, lönejämställdhet mellan könen, arbetshälsa och en tillräcklig försörjning. 
För att kunna minska arbetslösheten måste man se till att det finns tillräckliga sysselsättningsanslag och anvisa extra anslag för de sysselsättande åtgärder som är effektivast och i synnerhet lönesubventioner. Skyddsdelen vid utkomstskydd för arbetslösa och det allmänna bostadsbidraget bör höjas.  
Personer i korttidsanställningar eller tillfälliga uppdrag och hyrda arbetstagare ska ha samma rättigheter som de som har fast anställning. Det ska vara förbjudet för företag som förmedlar hyrd arbetskraft att använda hyrda arbetstagare annat än i arbetsförhållanden som gäller tills vidare. Så kallade nolltimmesavtal ska förbjudas. På grund av det ekonomiska läget bör man sänka tröskeln för nyanställningar i småföretagen temporärt, till exempel genom att sänka lönebikostnaderna för arbetslösa ungdomar och nyutexaminerade. 
Nedkortningar av arbetstiden och arbetstidsflexibilitet ska genomföras ur ett arbetstagarperspektiv. För att få fart på sysselsättningen föreslår Vänstern för arbetsmarknadsorganisationerna att de främjar ett försök med sex timmars arbetsdag utan sänkta löner. Vid det försök som gjorts i Sverige har både arbetets produktivitet och arbetshälsan ökat. 
b) Från en reform av social- och hälsovården till en demokratisk regionalförvaltning 
Det är nödvändigt att genomföra en social- och hälsovårdsreform för att trygga tillgången till högklassig service under de kommande åren. Vänsterns modell för social- och hälsovården grundar sig på social- och hälsovårdsområden med beskattningsrätt som utses genom val och med fullmäktige som utses genom direkta val. I stället för olika arrangemang på mellannivå som i dag kunde man då lätt införa en enkel trestegsmodell för förvaltningen. Då tryggas både den regionala jämlikheten och närdemokratin. 
Vänstern anser att en jämlik och högklassig offentlig service till ett skäligt pris ska prioriteras vid reformen. Reformen ska utgå från medborgarna och servicen och inte från att bevara de nuvarande administrativa systemen. 
c) En modernare och tydligare social trygghet genom basinkomsten 
Nivån på grundtryggheten måste höjas. En tillräcklig grundtrygghet är inte bara en rättvisefråga utan om den genomförs på rätt sätt kan basinkomsten höja köpkraften för de allra fattigaste och dem som har det sämst ställt och på så sätt gynna den totala efterfrågan. Den sociala tryggheten bör utvecklas mot en basinkomst som fungerar enligt principen om att all service ska fås på ett ställe. Basinkomsten skulle underlätta försörjningen såväl för arbetslösa och deltidsarbetande som för självanställda och frilansare. Basinkomsten skulle öka de arbetslösas möjligheter att ta emot arbete och minska byråkratin. 
Vänsterns basinkomstmodell utgår från en basinkomst som betalas varje månad till varje myndig icke-pensionerad person som är varaktigt bosatt i Finland. Basinkomsten ska vara minst så stor att den inte försämrar någons försörjning jämfört med i dag. Garantipensionen ska lyftas upp till samma nivå som basinkomsten. De inkomstrelaterade förmånerna, bostadsbidraget och utkomststödet kompletterar basinkomsten. Bidragsfällorna i samband med bostadsbidraget ska minskas genom att ersätta bidragsgränserna med en steglös modell. De inkomster som överstiger basinkomsten ska beskattas progressivt.  
d) Migrationspolitiken och integrationen reformeras 
Invandringen är en möjlighet för Finland. Den ökar konkurrenskraften och utrikeshandeln, stärker företagsamheten och skapar en mångsidigare kompetens och internationella nätverk. Dessutom åstadkommer den en föryngring av befolkningen och minskar hållbarhetsgapet. Eftersom antalet asylsökande och migranter har ökat under den senaste tiden behöver integrationen förbättras. 
Den utbildning som ingår i integrationen, exempelvis språkutbildningen, bör överföras från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet som har den bästa kompetensen i utbildningsfrågor. Integrationsutbildningen ska tilldelas tillräckliga resurser och integrationen ska vara tillgänglig för alla invandrare. 
Språkkunskapskravet som är ett villkor för finskt medborgarskap måste omprövas. Språkutbildningen ska inledas genast när en asylsökande kommer till landet och karenstiderna ska slopas. För att stödja integrationen ska man utveckla studievägar som förenar språkutbildning och annan utbildning. En klar praxis ska skapas för att kartlägga tidigare kompetens. 
Slopandet av karenstiderna och underlättandet för invandrare att komma in i arbetslivet får ändå inte betyda lönerabatter inom de sysselsättande branscherna. Det ska föreskrivas om en minimilön och rätt för fackförbunden att väcka grupptalan för att alla ska kunna garanteras en rättvis och jämlik behandling på arbetsmarknaden. 
e) En energireform för sysselsättningen och mot klimatförändringen 
Vänsterförbundet arbetar för en förnybar och decentraliserad energiproduktion som är effektivare än i dag. Inom energiproduktionen bör man satsa på förnybara energikällor och energisparande. Energiförbrukningsnivån måste sänkas till cirka 60 procent av vad den är idag före 2030 för att merparten av energin ska kunna produceras med hjälp av förnybara energiformer. En förbättring av energieffektiviteten skapar nya arbetstillfällen och ny exportindustri. 
Vänsterförbundets mål är ett koldioxidneutralt samhälle där naturresurserna används på ett hållbart sätt i enlighet med den cirkulära ekonomins och bioekonomis principer. 
De miljöskadliga stöden och stödstrukturen för träflis och torv är hinder för den förnybara energin och måste slopas. Däremot bör man stödja inhemsk bio- och solenergi, vindkraft och jordvärme som är hållbart producerad. De koncentrerade storkraftverken bör ersättas med en decentraliserad småskalig produktion som skapar sysselsättning i hela landet och stärker försörjningsberedskapen. Ingen mer kärnkraft ska byggas. 
f) Revideringen av beskattningen av landsvägstrafiken 
Beskattningen av landsvägstrafiken måste reformeras så att den i sin helhet är miljövänlig. Förutom av miljöskäl behövs reformen också på grund av att utländska trafikidkare har ett annorlunda konkurrensläge. Reformbehovet gäller beskattningen av fordonsinköpet, ägandetiden och bränslet och eventuellt av antalet körkilometrar. I samma sammanhang omvärderas givetvis också kilometerersättningarna och skatteavdraget för arbetsresor. 
g) En aktiv bostadspolitik - alla får ett hem 
En bostad är en mänsklig rättighet. En adekvat produktion av bostäder till rimliga priser är av central betydelse för tillväxten, sysselsättningen och människors försörjning. Det behövs fler bostäder för att på grund av bostadslösheten och den ökade invandringen av asylsökande. 
Programmet för att utveckla bostadsområden, det så kallade förortsprogrammet, bör få en fortsättning. I förorterna bor 1,5 miljoner finländare. Målet ska vara att skapa trivsamma, trygga och intressanta boendemiljöer, främja serviceutbudet och näringsverksamheten i bostadsområden, stärka invånarnas delaktighet, hälsa och välbefinnande och motverka segregation i bostadsområden. 
De försämrade villkoren för statens räntestödslån minskar hyresbostadsproduktionen och höjer hyrorna. Man bör inte skära i självriskandelen av räntan på räntestödslånen. 
I det rådande konjunkturläget har investeringar i reparationer stor spridningseffekt på sysselsättningen och den ekonomiska aktiviteten. I stället för att skära i reparationsunderstöden bör man öka reparations- och energiunderstöden. Samtidigt ska reparationsunderstöden framför allt användas för att förbättra energieffektivitet och tillgänglighet. 
I alla områden med gällande intentionsavtal om markanvändning, boende och transport (MBT) ska man ta i bruk startbidrag inom den statsunderstödda hyresbostadsproduktionen. Startbidragen är ett incentiv för kommunerna och hyreshusbolagen i kommunerna att sätta fart på bostadsproduktionen. Minst 15 miljoner euro per år bör reserveras för startbidragen. Detta skulle göra det möjligt att uppföra 2 000 hyresbostäder per år. 
Förslagen ovan har inga konsekvenser för statsbudgeten, eftersom de kan finansieras med medel ur statens bostadsfond. 
h) Pli på svart ekonomi och en gemensam grund för samfundsskatt i Europeiska unionen 
Statsbudgeten vore i balans om den svarta ekonomin kunde bräckas och skatteläckaget till skatteparadisen skulle bli undersökta. För att bekämpa den svarta ekonomin kräver vänstern strängare lagstiftning, bättre övervakning och hårdare sanktioner samt tryggande av anslagen för att bekämpa svart ekonomi. Finland måste upphöra med att motsätta sig internationella lagstiftningsprojekt och främja bekämpning av svart ekonomi både nationellt och internationellt. 
Vi föreslår en källskatt på 30 procent för alla förvaltningsregistrerade aktier. En utländsk ägare kan i efterskott begära skatteåterbäring på den del som överskrider hemlandets skattenivå eller skatteavtalet. Offentlig upphandling svarar för cirka 17 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Kriterier som sammanhänger med företags landsspecifika heltäckande skatterapportering måste tillämpas på offentliga upphandlingar. Dessutom måste det inrättas ett register för uppgifter om företagsägande som är öppet för skattemyndigheten. Lagrum om skattesmitning måste preciseras så att mindre betydande affärsekonomiska grunder inte förhindrar ingripande i skatteplaneringen. 
Regeringen bör uppställa som mål att skapa en enhetlig bas för samfundsskatt i Europeiska unionens område. På så sätt förhindras skadlig skattekonkurrens i medlemsländerna. Samtidigt bör användningen av områden utanför unionen för att undvika skatt förhindras med olika arrangemang. 
Finland bör också inom Europeiska unionen driva på en obligatorisk landsspecifik skatte- och ekonomirapportering för bolag och säkerställa att det automatiska utbytet av skatteuppgifter som de senaste åren gjort framsteg fås i funktion utan kryphål. EU:s förmåga att ingripa i skadlig skattekonkurrens i medlemsländerna bör stärkas. 
i) Utbildning och forskning som garant för framtiden 
Arbetslivet förändras snabbt, liksom också arbetsuppgifterna och yrkesstrukturen. Det är viktigare än någonsin att uppdatera yrkesskickligheten eller studera för ett helt och hållet nytt yrke. Systemen för såväl utbildning som stöd bör möjliggöra och underlätta förvärvandet av ny kompetens. En flexibel och lätt nåbar vuxenutbildning måste i synnerhet utvecklas. 
Småbarnspedagogiken är en väsentlig del av ett välfungerande utbildningssystem av hög kvalitet. Regeringens förslag att begränsa dagvården för barn till föräldrar som redan befinner sig i en utsatt ställning, exempelvis arbetslösa, är orättvist och försvagar sannolikt effekten av den utbildning barnen senare får. Begränsningarna av den subjektiva rätten till dagvård och ökningen av gruppstorlekarna måste återtas. 
Vi behöver ett nytt system för integrationsutbildning för invandrare där man erbjuder språkutbildning så snart som möjligt efter inresan, identifierar och erkänner tidigare förvärvad kompetens, satsar på examensinriktad fortbildning och studerar kulturen. 
Vetenskapspolitiskt måste det satsas på högkvalitativ grundforskning som också ger upphov till toppforskning. Det är också centralt att bevara högskolornas internationella inriktning vilket förutsätter att utbildningen förblir avgiftsfri. 
De senaste tidernas innovationsforskning har också visat på betydelsen av långsiktig och bredbasig grundforskning som en hörnsten för innovations- och näringspolitiken. Regeringens nedskärningar går hårt åt denna hörnsten. Universitetens och forskningsinstitutens oavhängighet bör tryggas. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen omgående bereder ett förslag till tidsbunden sänkning av mervärdesskatten och lämnar propositionen till riksdagen våren 2016. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen under 2016 bereder en skattereform där kapitalinkomster förenas med beskattningen av förvärvsinkomst samtidigt som beskattningen av de minsta inkomsterna lindras. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en reform av beskattningen av landsvägstrafiken så att beskattningen i sin helhet blir gynnsam för miljön. Reformen behövs också på grund av att utländska trafikidkare har annorlunda konkurrenslägen. Reformbehovet gäller beskattningen av fordonsinköpet, ägandetiden och bränslet och eventuellt av antalet körkilometrar. I samma sammanhang omvärderas givetvis också kilometerersättningarna och skatteavdraget för arbetsresor. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen under 2016 bereder en reform av energipolitiken och energibeskattningen som stöder en ökning av energieffektiviteten, slopar miljöskadliga stöd som begränsar förnybar energi samt den skadliga förbindelsen mellan träflis och torv och främjar inhemsk och hållbart producerad bio- och solenergi, vindkraft och jordvärme. Däremot kan tillbyggnad av kärnkraft inte ingå i denna energipolitik. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen omgående uppdrar åt en opartisk aktör att reda ut konsekvenserna av nedskärningspolitiken för olika befolkningsgrupper. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen uppställer som mål att skapa en enhetlig bas för samfundsskatten i hela Europeiska unionens område för att skadlig skattekonkurrens mellan medlemsländerna ska kunna förhindras.  
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen omgående bereder en överföring av utbildning som ingår i integrationen, exempelvis språkutbildning, från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet som har den bästa kompetensen i utbildningsfrågor. Integrationsutbildningen ska tilldelas tillräckliga resurser och integrationen ska vara tillgänglig för alla invandrare. 
Reservationens förslag till misstroendeförklaring  
Regeringen kommer inte genom sitt budgetförslag eller genom andra föreslagna åtgärder att få till stånd en förbättring i Finlands ekonomi- och sysselsättningsläge. Tvärtom försvagar regeringen genom sin nedskäringspolitik köpkraften, den inhemska konsumtionsefterfrågan och den ekonomiska tillväxten. På så sätt förvärras arbetslösheten och ojämlikheten i samhället. Därför har regeringen inte riksdagens förtroende. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
10. Ägarstyrningen 
Regeringen vill finansiera sina spetsprojekt genom att sälja ut statlig egendom. Det kan inom vissa gränser vara motiverat när det gäller ägande som saknar strategisk betydelse och endast ger ringa avkastning. 
Däremot är det inte motiverat att avstå från innehav vars avkastning är högre än räntan på statliga lån eller som har strategisk betydelse för Finlands ekonomi och näringslivets utveckling.  
Vi föreslår 
att följande uttalas i motiven till kap. 23.10: 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att staten avhåller sig från att sälja innehav som har strategisk betydelse för Finlands ekonomi och näringslivets utveckling eller vars avkastning överskrider räntenivån för Finlands statslån. 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Finland har aktivt deltagit i och talat för utvecklingssamarbete. Vi har till exempel kraftigt framhållit kvinnors och flickors rättigheter, stött minoriteter och är en av de största stödgivarna till FN:s miljöprogram UNEP, som arbetar för bekämpa klimatförändringen.  
Nedskärningarna inom utvecklingssamarbetet skulle leda till att ett otal projekt måste avslutas. Det skulle dra undan mattan för medborgarorganisationerna och minska det humanitära biståndet. En avsevärd del av finansieringen skulle dessutom styras om från bekämpning av fattigdom till exportfrämjande verksamhet. Beslutet hotar att öka fattigdomen, hungern, ojämlikheten och kaoset i världens fattiga och sköra regioner. Respekten för de mänskliga rättigheterna försvagas och klimatförändringen accelererar.  
Utvecklingssamarbetet är speciellt aktuellt nu när tusentals asylsökande söker sig till Europa och Finland för att komma bort från konflikthärdarna. Det är uttryckligen genom utvecklingssamarbete som vi kan förebygga flyktingskap och uppkomsten av krig. Om de föreslagna nedskärningarna genomförs kommer bland annat konfliktområdena i södra Sudan och i Somalia att bli utan finländsk hjälp.  
Den historiskt stora nedskärningen av utvecklingssamarbetet på över 40 procent skulle innebära en vändpunkt i Finlands internationella roll och fjärma oss från vår viktigaste referensgrupp, dvs. Norden. I de övriga nordiska länderna är det en självklarhet att bekämpningen av fattigdomen i världen är en skyldighet också för de rika länderna. 
Vi godkänner inte den nedskärning på 300 miljoner euro som regeringen har föreslagit. Genom att behålla anslaget på tidigare nivå kan vi säkerställa kontinuiteten i och effekterna av utvecklingssamarbetet. Samtidigt föreslår vi att den anvisade finansiella placeringen i Finnfund minskas. 
Andersson m.fl. BM 16/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 24.30.66 ökas med 330 000 000 euro. 
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen har föreslagit en onödigt stor höjning av Finnfunds aktiekapital samtidigt som anslaget för utvecklingssamarbete i övrigt minskas avsevärt. 
Vi föreslår 
att moment 24.30.89 minskas med 90 000 000 euro. 
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 
Vi måste behålla ett tillräckligt anslag för att säkerställa en mångsidig samhällsdebatt. Det är motiverat att ge ett sådant understöd till organisationerna Alternativ till EU rf och Finland i Europa rf på samma sätt som till FRK, Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande, Finlands Atlantsällskap, Crisis Management Initiative och Dövas världsförbund. 
Utöver de särskilda understöden föreslår regeringen en minskning av anslaget med 206 000 euro. 
Hänvisning: Myller BM 193/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 24.90.50 ökas med 200 000 euro, varav 168 000 euro anvisas Finland i Europa rf och 34 000 euro Informationscentralen Alternativ till EU rf. 
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Domstolar och rättshjälp 
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 
En effektiv bekämpning av svart ekonomi och avlastningen av överbelastade domstolar kräver en höjning av anslaget. 
Vi föreslår 
att moment 25.10.03 ökas med 8 700 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin och för avlastning av överbelastade domstolar. 
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 
Vi föreslår 
att moment 25.20.01 ökas med 3 800 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin. 
30. Åklagarna 
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 
Vi föreslår 
att moment 25.30.01 ökas med 1 000 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Den svarta ekonomin är en stor börda för de offentliga finanserna. Enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott lät göra 2010 var omfattningen av den svarta ekonomin 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Europeiska kommissionen uppskattade å sin sida 2011 att den svarta ekonomin i Finland uppgick till 13,7 procent av bnp. Uppskattningarna antyder att det skattefel som den svarta ekonomin ger upphov till är betydande. Bekämpningen av den svarta ekonomin förbättrar de offentliga finanserna, minskar skuldsättningen och ökar vårt ekonomisk-politiska svängrum.  
Sedan 1996 har regeringen startat sex handlingsprogram mot ekonomisk brottslighet och svart ekonomi genom att utfärda principbeslut av statsrådet. Jyrki Katainens regering fattade 2012 ett principbeslut där bekämpningen av den svarta ekonomin lyftes fram som ett av regeringens spetsprojekt. Anslaget för bekämpning av svart ekonomi etablerades på nivån 20 miljoner euro per år.  
Satsningar på bekämpning av svart ekonomi betalar tillbaka sig mångfalt. Till exempel 2014 ledde den statliga satsningen på 20 miljoner euro till återtagen vinning av brott och ogrundade skattefördelar på 47,7 miljoner euro.  
I budgetpropositionen för 2016 skärs anslaget för bekämpning av svart ekonomi ned. I fråga om justitieministeriets förvaltningsområde föreslår vi att momentet för högsta domstolens omkostnader (25.10.2001) ökas med 1,561 miljoner euro för att bekämpa den grå ekonomin. Under samma huvudtitel föreslår vi att momentet för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (25.20) minskas med 1,343 miljoner euro och momentet för åklagarväsendets omkostnader (25.30.01) minskas med 3,296 miljoner euro. I fråga om social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår vi att momentet för omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (33.02.07) minskas med 1,3 miljoner euro.  
Inom finansministeriets förvaltningsområde föreslår regeringen att skatteförvaltningens omkostnader ska ökas med 3,465 miljoner euro för fortsatt finansiering av andra uppgifter i anslutning till bekämpning av den grå ekonomin och med 2,86 miljoner euro för bekämpning av den grå ekonomin (28.10.01). Regeringen föreslår en negativ nivåjustering av polisens omkostnader med 6,5 miljoner euro.  
Polisens omkostnader utsätts för en nedskärning på 6,4 miljoner euro i fråga om bekämpningen av svart ekonomi. Nedskärningen betyder att 99 anställda försvinner från utredningen av ekonomiska brott. Samtidigt sänker regeringen sin uppskattning av den återtagna vinningen av brott från 50 miljoner euro till 35 miljoner euro. Den föreslagna ändringen har alltså en försvagande verkan på de offentliga finanserna.  
Regeringen har tvingats böja sig för vänsterns och de övriga oppositionsgruppernas krav att under momentet återställa de anslag som krävs för utredning av svart ekonomi. Vi anser likväl att det föreslagna anslaget är för litet. 
Hänvisning: Semi m.fl. BM 284/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 26.10.01 ökas med 6 400 000 euro. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. (28.01 och 20, delvis) Förvaltning 
01. (28.01.01 och 20.03) Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen måste öppet lägga fram sin ekonomisk-politiska linje för bedömning av sakkunniga och klart och tydligt ange vad dess centrala antaganden och beräkningar grundar sig på. Externa sakkunniga har till exempel klagat över att motiveringarna för regeringens så eftersträvade "produktivitetssprång" (5+5+5) inte har klargjorts. 
Statsministerns framträdande under riksdagens frågestund, där han fick en fråga om förvaltningsregistret, var å sin sida tämligen speciellt. Ministerns uppgift om antalet positiva utlåtanden om projektet avvek fullständigt från den faktiska situationen. Finansministerns sätt att lämna information lämnar också i övrigt en hel del att önska. 
Det förutsätts också av ett ministeriet att det är öppet och rättvist i sin information. Den informationsplan som anknöt till beredningen av förvaltningsregistret och som dök upp i offentligheten visar i stället att målet var att manipulera offentligheten och bemöta massmedierna ojämlikt. 
Vi föreslår 
att det i motiveringen till moment 28.01.01 uttalas: 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att finansministeriet öppet informerar om de centrala antagandena och beräkningsgrunderna bakom den ekonomiska politiken på så sätt att de kan bedömas av utomstående sakkunniga, och att ministeriet i sin informationsverksamhet bemöter massmedierna jämlikt utan att försöka vilseleda den offentliga debatten. 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 
Vi föreslår 
att moment 28.10.01 ökas med 1 100 000 euro för bekämpning av den grå ekonomin. 
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Bekämpningen av den svarta ekonomin och förhindrandet av smuggling kräver ett ökat anslag. 
Vi föreslår 
att moment 28.10.02 ökas med 3 200 000 euro för bekämpning av den grå ekonomin och för förhindrande av smuggling. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 
Regeringen föreslår att statsunderstöden till mindre grupper inom den grundläggande utbildningen slopas. Men grupperna bör fortsatt vara små eftersom det ger de bästa inlärningsresultaten. Dessutom finns det all orsak att stödja klubbverksamheten. 
Vi föreslår 
att moment 29.10.30 ökas med 30 250 000 euro och att 30 000 000 går till mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen och 250 000 till klubbverksamhet. 
30. Vuxenutbildning 
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) 
Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga invandrare.  
Det strama ekonomiska läget gör att ojämlikheten bland de unga ökar ytterligare. Ungdomsarbetslösheten stiger. I augusti i år var arbetslösheten, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraften, bland unga i åldrarna 15–20 år 13,5 procent. Det är 2,3 procentenheter mer än ett år tidigare. Med ungdomsgarantin har man trots allt lyckats hålla arbetslöshetsperioderna korta i de flesta fall. 
Under den förra regeringsperioden genomfördes ett tidsbestämt kompetensprogram för unga vuxna som ett led i ungdomsgarantin. Det erbjöd unga vuxna i åldrarna 20—29 år med bara grundskoleutbildning en extra chans att söka till examensinriktad yrkesutbildning. Antalet unga med bara grundskola ökade en aning från början av 2000-talet fram till att ungdomsgarantin infördes.  
I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i åldrarna 20–29 år som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen alternativt yrkesinriktad grundexamen. De har avlagt yrkes- eller specialyrkesexamen som fristående examen. Förberedande utbildning för fristående examen har getts av läroanstalter och inom läroavtalsutbildning.  
Kompetensprogrammet har uppnått de kvantitativa målen och därför bör det kunna fortsätta fullskaligt ett tag till. Annars riskerar allt fler ungdomar att bli utestängda från utbildning, arbetsliv och försörjningsmöjligheter.  
Hänvisning: Andersson .fl. BM18/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 29.30.33 ökas med 20 000 000 euro för att kompetensprogrammet för unga vuxna ska kunna fortsätta fullskaligt. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
En majoritet av riksdagen har lagt propositionen om ett universitetsindex på is. Det anser vi vara fel. 
Dessutom har regeringen föreslagt permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfattande 50 miljoner euro för 2016. Sparbetinget motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högskolesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade arbetsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas. 
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 19/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 29.40.50 ökas med 50 000 000 euro. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
En majoritet inom riksdagen har lagt propositionen om ett yrkeshögskoleindex på is för att kunna skära i anslagen. Det anser vi vara fel.  
Dessutom föreslår regeringen permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfattande 25 miljoner euro för 2016. Sparåtgärden motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högskolesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade arbetsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas. 
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 20/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 29.40.55 ökas med 25 000 000 euro. 
80. 29.80 (29.80 och 29.01, delvis) Konst och kultur 
Konst, vetenskap och kultur spelar en väsentlig roll för vårt psykiska välbefinnande. Alla befolkningsgrupper måste ha tryggad tillgång till olika former av kultur. Vi tycker det är viktigt att satsa på alla former av kultur. Och om det anses nödvändigt att sänka anslagen, ska det göras med eftertanke och med en tillräckligt lång anpassningsperiod. De föreslagna lägre anslagen betyder att människor sägs upp eftersom sparbesluten inte kan genomföras med hjälp av naturlig avgång. 
Produktionsstöd till internationell film- och teveproduktion 
Internationella film- och teveproduktioner använder stora belopp i produktionsländerna. Pengar går åt inom AV-området, men också till inkvartering, stödtjänster, restauranger m.m. Producenterna söker sig vanligen till länder som erbjuder möjligheter att delvis få tillbaka sina pengar via stödsystem av olika slag.  
Favex uppger att exempelvis Tyskland via sina incitament har fått in 2,5 miljarder euro i investeringar och att intäktskvoten varit betydande. För varje beviljad euro har Tyskland nämligen fått 6 euro. På senare år har ett flertal länder lanserat och vidareutvecklat sina egna incitament för att locka till sig internationella produktioner. Finland saknar sådana produktionsincitament och vi får in bara en bråkdel av de närings-, export-, turist- och skatteinkomster som konkurrentländerna har lyckas få in. Om vi lyckas få internationella produktioner till Finland, stärker vi varumärket Finland och kan locka hit fler turister.  
Finland måste satsa på incitament för att locka hit internationella film- och teveproduktioner. Vi kunde exempelvis medge 10–20 procent i återbäring för tjänster som köps och arbetskrafts som anlitas i Finland. Systemet skulle betala sig med en gång. 
Hänvisning: Sarkkinen BM 279/2015 rd. 
Vi föreslår 
att det nya momentet under kapitel 29.80 ökas med 10 000 000 euro för stöd till internationella film- och teveproduktioner. 
01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) 
Vi anser att anslaget är för litet. 
Vi föreslår  
att moment 29.80.01 ökas med 100 000 euro för omkostnaderna för Centret för konstfrämjande. 
04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Enligt bokslutet använde Museiverket 5 812 000 euro 2014. För i år avsattes 5 649 000 euro i anslag och för nästa år är anslaget 5 474 000 euro Det visar klart och tydligt att regeringen Sipilä inte uppskattar vårt kulturarv och forskningen om kulturarvet. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.04 ökas med 180 000 euro för Museiverkets omkostnader. 
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) 
Vi anser att anslagen till Nationella audiovisuella institutet skärs ner orimligt mycket. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.06 ökas med 300 000 euro. 
32. Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag) 
Enligt bokslutet för 2014 uppgick anslaget till 17,4 miljoner euro. För 2015 budgeterades 16,4 miljoner euro och för nästa år är anslaget bara 15 miljoner euro. Det är enligt vår mening en oskäligt stor nedskärning. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.32 ökas med 1 400 000 euro för statsandelar och statsunderstöd för museer. 
41. (29.80.41 och 01.22, delvis) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 
Ersättningen för utlåning av verk är viktig för författare, översättare, illustratörer och musiker och den ges ut för utlåning från folkbiblioteken. I övriga nordiska länderna har gett ut ersättning redan i sextio år. Finland har gett ut ersättningar först sedan 2007 och de är bara en bråkdel av det som det övriga Norden betalar.  
Våren 2015 kom riksdagspartierna med en gemensam förklaring, där de kräver att ersättningen för utlåning av verk höjs och att ersättningen också ska gälla studie- och forskningsbibliotek. För att nå målet måste anslaget höjas med två miljoner euro om året fram till 2017. Men i budgeten för 2016 höjs anslaget bara med 150 000 euro.  
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 21/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 29.80.41 ökas med 2 200 000 euro för en gradvis höjning av anslaget för ersättningar för utlåning till samma som i de övriga nordiska länderna. 
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 
Aktiva, omfattande och pluralistiska frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i vår finländska demokrati och de är ett av de element som formar Finland till ett civilt samhälle. I Finland har vi förstått att det behövs statligt stöd för att hålla liv i ett stort och diversifierat utbud av organisationer.  
Fredsorganisationerna är viktiga aktörer och debattörer i samhället. De ger människor chansen att delta och påverka och de fostrar människor till fred och är aktiva internationellt och i samarbetet med närområdena. Ickevåld, antirasism och tolerans har alltid varit viktiga element i fredsarbetet.  
Som säkerhets- och samhällsläget ser ut i dag i Europa och våra närområden behövs det aktivt fredsarbete, men också vitala fredsorganisationer. Krig, flyktingskap och tilltagande rasism ställer nya och höga krav på frivilligorganisationerna. Fredsorganisationerna behövs som en aktiv part i samhällsdebatten och för fredsfostran i skolorna, informationsspridning, publikationsverksamhet, tillställningar och internationellt samarbete på gräsrotsnivå.  
Lägre anslag till fredsarbetet försvagar demokratin och våra möjligheter att möta det nuvarande tillståndet i samhället. Det finländska fredsarbetet måste få behålla sina verksamhetsmöjligheter. 
Hänvisning: Semi m.fl. BM 285/2015 rd. 
Vi anser det viktigt att stödja verksamhet som arbetar för de mänskliga rättigheterna.  
Vi föreslår 
att moment 29.80.50 ökas med 228 000 euro till åtgärder för att främja arbetet för mänskliga rättigheter och fred och att 100 000 euro av anslaget ska gå till Förbundet för mänskliga rättigheter. 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 
Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga invandrare. Vi ska inte spara bort framtiden för våra ungdomar.  
Som ett led i ungdomsgarantin har regeringen satsat på ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete. Ungdomsverkstäderna stöder de unga som får större livskunskap, social kompetens och gruppkänsla och lär sig genom att göra. På verkstäderna får de praktisera i arbetsuppgifter inom flera områden och lär sig tillsammans med andra unga färdigheter och kunskaper som behövs i arbetslivet. De handleds av coacher i arbetsträning och individuell träning.  
Ungdomsverkstäderna är avsedda för unga under 29 år som behöver stöd med färdigheter i vardagen, kunskaper och erfarenheter av arbete eller hjälp med sina färdigheter för studier eller arbetsliv.  
Uppsökande ungdomsarbete utförs av specialungdomsarbetare. I deras uppgifter ingår det att hjälpa och slussa de unga vidare till insatser som de behöver. De ska hjälpa unga under 29 år som behöver stöd för att få nödvändiga insatser.  
Uppsökande ungdomsarbete hjälper unga som är utan utbildning, jobb eller praktikplats eller som i övrigt behöver hjälp för att få nödvändiga insatser. De unga får tidigt stöd om de själva vill ha det.  
Inom ramen för ungdomsgarantin har det uppsökande ungdomsarbetet fungerat extra bra. det har lyckats nå ut till drygt 20 000 marginaliserade ungdomar varje år. Drygt 15 000 av dem har behövt långvarigare vägledning och det har de kunnat få tack vare ungdomsgarantin. Dessutom har uppsökande ungdomsarbete kunnat erbjudas i hela landet.  
De unga på verkstäderna har stadigt blivit fler och det finns verkstäder i nästan hela landet. Verkstäderna är viktiga för de ungas framtid eftersom drygt 80 procent av deltagarna finner en väg framåt i livet efter tiden på verkstaden. 
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 22/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 29.91.51 ökas med 7 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Förvaltning och forskning 
05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
I fjol slogs Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Skogsforskningsinstitutet (Metla) och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) samman och blev Naturresursinstitutet. Enligt budgetpropositionen ska nettoanslaget för Naturresursinstitutet sjunka till 79,139 miljoner euro (90,442 miljoner euro i budgeten för 2015), varav 11,689 miljoner euro ska gå till nya finansiella instrument. Det betyder att basfinansieringen skärs ner med 25 procent 2014–2017. 
Anslagen minskar med 11,3 miljoner euro när staten ser över forskningsstrukturen och knappar in på institutens omkostnader. Det kan inte anses rationellt. 
Vi föreslår 
att moment 30.1.05 ökas med 10 000 000 euro. 
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 
61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen föreslår en överföring på 14 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond. Överföringen motiveras med strategiska mål för bioekonomi och ren teknik i regeringsprogrammets spetsprojekt 4 (Den finländska matproduktionen ska bli lönsam, handelsbalansen bättre och den blå bioekonomin större). Men med det åstadkommer man praktiskt taget ingenting annat än det gamla vanliga stödet till lönsamheten på gårdarna. Regeringen har inte kunnat visa att det är ett befogat spetsprojekt och inte bara sedvanligt stöd till jordbruket. 
Vi föreslår 
att moment 30.20.61 minskas med 10 000 000 euro. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Trafiknätet 
Finland har lyckats få endast 77 miljoner euro i TEN-T-stöd av Europeiska unionen under innevarande period. Det är en femtedel av vad Sverige har fått. Nu är det skäl att aktivera sig, under den kommande perioden har det bedömts att det finns möjligheter till stöd på upp till 500 miljoner euro. Men det kräver snabba beslut om spårprojekt som sannolikt kan få stöd.  
Vi föreslår 
att följande uttalas i motiven till kap. 31.10: 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål men senast i samband med vårens plan för de offentliga finanserna fattar beslut om sådana utvecklingsprojekt för spårtrafiken som det går att ansöka om EU:s TEN-T-stöd för i ansökningen årsskiftet 2016—2017. 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
Det är viktigt för vitaliteten och miljön i hela Finland att spårtrafiken utvecklas. Nedskärningarna i tågtrafiken är mycket kortsiktiga med avseende på en hållbar utveckling och klimatpolitiken eftersom det tvingar folk att ta bilen. Dessutom blir trafiksäkerheten lidande när trafiken ökar ute på vägarna.  
Järnvägar som täcker in hela landet är det bästa sättet att garantera större konkurrenskraft, växande turism och större sysselsättning i ett land med långa avstånd. Dessutom är det en viktig jämlikhetsfråga att staten satsar på kollektivtrafik eftersom trafiken då garanterar fri rörlighet också för människor utan bil, allt från barn till äldre. Bara med fungerande samhällsfinansierad kollektivtrafik kan vi garantera tillgänglig service i hela landet. Nyttan och kostnadseffektiviteten i kollektivtrafiken bör bedömas i ett helhetsperspektiv, inte utifrån lönsamheten på enskilda linjer.  
I Finland stöds kollektivtrafiken i städerna mycket lite av staten, trots att mer stöd vore befogat av miljöhänsyn och för trivsammare boendemiljöer. Kommunerna i Helsingforsområdet stöder själva kollektivtrafiken med 250 miljoner euro om året. 
Regeringen vill spara in 15 miljoner euro av stödet till kollektivtrafiken och sänka stödet till ungefär 5 miljoner euro. Vi anser det vara fel politik. Det finns ingen anledning att skära i utvecklingsanslagen. Tvärtom finns det all orsak att i högre grad nyttiggöra digitalisering i kollektivtrafiken. 
Hänvisning:  
Semi BM 288/2015 rd om ökat anslag för köp av tågtrafik på sträckorna Joensuu—Lieksa—Nurmes och Joensuu—Varkaus (5 000 000 euro) 
Hänninen BM 97/2015 rd om ökat anslag för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster (20 000 000 euro). 
Vi föreslår 
att moment 31.30.63 ökas med 30 000 000 euro till köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster och att 5 000 000 euro används till att stödja kollektivtrafiken i stora städer och 5 000 000 euro till att utveckla kollektivtrafiken. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Förvaltning 
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
För att NTM-centralerna ska kunna sköta sina uppgifter bör anslaget höjas med 10 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att moment 32.01.02 ökas med 10 000 000 euro. 
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 
06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Tekes (reservationsanslag 3 år) 
Vi anser det inte motiverat med en besparing på 1,7 miljoner euro.  
Vi föreslår 
att moment 32.20.06 ökas med 1 740 000 euro. 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Vi anser att bevillningsfullmakten absolut måste höjas med 100 miljoner euro. 
Vi föreslår 
att motiveringen för moment 32.20.40 i fråga om fullmakten ändras till följande: 
Fullmakt 
År 2016 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 331 015 000 euro. 
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 
Vi anser det inte motiverat att avstå från bidragen till internationalisering. 
Vi föreslår 
att moment 32.20.43 ökas med 7 400 000 euro och 
att beslutsdelen i momentets motiveringar samtidigt ändras till följande: 
Utskottet har ändrat anslaget till reservationsanslag 3 år. Anslaget får användas i enlighet med statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010). 
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
För att upprätthålla den nuvarande sysselsättningsnivån måste anslaget absolut höjas mer än föreslaget. Finlands sysselsättningsläge är exceptionellt svagt. Arbetskrafts- och företagstjänsterna stöder tillgången till kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagsamhet. Dessutom måste resurserna för ungdomsgarantin tryggas. 
Hänvisning: Myllykoski m.fl. BM 208/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.51 ökas med 87 000 000 euro för att genomföra och utveckla ungdomsgarantin. 
60. (32.60, delvis) Energipolitik 
Klimatförändringen är ett allvarligt problem, och energipolitiken innehar en viktig roll i lösningen av det. Finlands ambition är att andelen utsläppsfri energi producerad med förnybara energikällor ska öka över 50 procent på 2020-talet. Produktionsstödet för el som produceras med förnybara energikällor upphör i fråga om inmatningspriset för vindkraft när den totala kapacitet blir uppfylld. Kvotbesluten gäller två år, högst till den 1 januari 2017.  
Energibranschen behöver privata investeringar för att utsläppsmålen ska nås. För att stabilisera investeringsmiljön och trygga att nya investeringar uppstår behövs i god tid information om ett stödsystem för energi producerad med förnybara energikällor som ersätter systemet med inmatningspriser.  
Det är angeläget att de medel som använts för att stödja förnybar energi producerar största möjliga kapacitetsökning med möjligast låga utsläpp. Dessutom är det viktigt att stödsystemet snedvrider marknaden så lite som möjligt men samtidigt bidrar till att utveckla så mycket förnybar energiteknik som möjligt och med största möjliga kostnadseffektivitet.  
Hänvisning: Sarkkinen BM 282/2015 rd. 
Vi föreslår 
att följande uttalas i motiven till kap. 32.60: 
Riksdagen förutsätter att det under budgetåret bereds ett nytt stödsystem för förnybar energi som träder i kraft i början av 2017. Det nya systemet ska vara sådant att det uppstår så mycket ny kapacitet som möjligt av energi producerad med förnybara energikällor med möjligast låga koldioxidutsläpp och med största möjliga kostnadseffektivitet. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 
Vi anser att det föreslagna anslaget är för litet. 
Vi föreslår 
att moment 33.03.04 ökas med 3 000 000 euro. 
30. Sjukförsäkring 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 
Regeringen föreslår besparingar på 9 miljoner euro i rehabilitering enligt prövning. Det anser vi inte vara motiverat. 
Vi föreslår 
att momentet ökas med 9 000 000 euro. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 
För nästa år föreslår regeringen bara 15 miljoner euro då beloppet för i år var 21,7 miljoner euro och man 2014 använde drygt 31 miljoner euro. Vi anser att sanslaget måste höjas. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro. 
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Enligt social- och hälsovårdsministeriets utredning är 100 000 kvinnor i Finland årligen föremål för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om det från makens sida (SHM 2008:9). Av lindriga och vanliga misshandelsfall i hushållen drabbar 71 procent kvinnor och 15 procent män och återstoden barn under 15 år. Familjevåld dödar något över 20 kvinnor per år (Optula verkkokatsauksia 12/2009).  
År 2011 undertecknade Finland Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den så kallade Istanbulkonventionen). Konventionen förutsätter att antalet skyddshemsplatser ökas från dagens 114 till 530.  
Från början av 2015 övergick skyddshemmen från kommunerna till statens ansvar och antalet skyddshemsplatser minskade från 120 till 114. Statsfinansiering söktes av 24 skyddshem, men bara 19 fick finansiering. För närvarande har Finland 20 skyddshem. För att uppfylla kriterierna i Istanbulkonventionen måste Finland alltså femdubbla antalet platser i skyddshem. För närvarande finns det inga skyddshem alls i västra Finland mellan Åbo och Vasa. Det nuvarande anslaget på drygt 11,5 miljoner ger inga möjligheter att utvidga antalet skyddshemsplatser enligt behovet utan det räcker bara till att hålla igång de nuvarande 114 platserna. Anslaget bör målmedvetet höjas årligen för att kunna inrätta nya skyddshemsplatser, förbättra den regionala täckningen och beakta att lokalerna ska vara tillgängliga.  
Hänvisning: Modig m.fl. BM 192/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 33.60.52 ökas med 10 000 000 euro för att säkra den nuvarande verksamheten i skyddshemmen och stegvis utöka antalet platser till 530. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Programmet för åtgärder mot fukt och mögel är ett rikstäckande femårigt åtgärdsprogram vars syfte är att få igång insatser för fukt- och mögelfria byggnader i landet. Programmet mandattid har upphört men det finns ett stort behov av en förlängning.  
Vi föreslår  
att moment 35.01.01 ökas med 1 000 000 euro för fortsatta insatser mot fukt- och mögelskador. 
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Också organisationer inom bostadsbranschen utför ett viktigt arbete såsom exempelvis bostadsrådgivning. Det är ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla verksamhetsmöjligheterna för organisationerna inom bostadsbranschen och miljöorganisationerna.  
Vi föreslår  
att moment 35.01.65 ökas med 200 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna. 
10. Miljö- och naturvård 
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 
Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter, där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2016 står kvar på grund av verksamhetens samhälleliga betydelse, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.  
Vi föreslår  
att moment 35.10.52 ökas med 500 000 euro till sysselsättning av unga. 
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 
Målet för programmet för mångfald i skogarna i södra Finland METSO är att stoppa upp tillbakagången av skogshabitat och skogslevande arter före utgången av 2025. Det konkreta målet för programmet, som baserar sig på frivilligt skydd, är att permanent skydda cirka 96 000 hektar och få tidsbundet skydd och naturvårdsprojekt att omfatta 82 000 hektar. Av målen har ungefär hälften nåtts. Nu när pengarna för naturskyddet minskar är fortsättningen hotad för hela programmet METSO. Programmets fortsättning bör tryggas så att målen för programmet kan nås.  
Beredningen av kärrskyddsprogrammet avbröts i slutet av föregående regeringsperiod. Kärrskyddet kan inte vara baserat på frivillighet utan fungerande ersättningsförfaranden exempelvis på samma sätt som i METSO.  
Sparbeslutet och nivåförändringen som baserar sig på anskaffning av naturskyddsområden bör återtas för att bevarandet av naturens mångfald ska kunna tryggas. 
Hänvisning: Lapintie m.fl. BM 148/2015 rd. 
Vi föreslår 
att moment 35.10.63 ökas med 22 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden. 
20. Samhällen, byggande och boende 
60. Överföring till statens bostadsfond 
De bostadspolitiska linjevalen i budgetpropositionen för 2016 främjar inte produktion av hyresbostäder till skäligt pris i den utsträckning som behövs. Ett otillräckligt utbud på bostäder till skäligt pris gör att det uppstår en flaskhals bland annat när det gäller arbetskraftens rörlighet.  
Vi föreslår 
att det i motiveringen till mom. 35.20.60 uttalas: 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter medlen i Statens bostadsfond (ARA) till nytta för hyresboende och invånarna genom ökning av byggande i många former av hyresbostäder till skäliga priser, reparationsbyggnad, förbättring av boendekomforten och trivseln och minskning av sociala problem i boendet bland annat på följande sätt: 
— Genom att behålla självriskandelen av räntan på 1 procent 2016.  
— Genom ett tillskott på 25 miljoner euro för understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd. 
— Genom att behålla investeringsbidragen för grupper med särskilda behov på samma nivå som i ramarna för förra perioden, alltså minst 140 miljoner euro.  
— Genom att 15 miljoner euro per år reserveras för startbidrag, varav 10 miljoner euro för Helsingforsregionen och 5 miljoner euro för andra MBT-stadsregioner. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2016 enligt betänkandet med ändringarna ovan, 
att de 11 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 10.12.2015
Kari
Uotila
vänst
Li
Andersson
vänst
RESERVATION 4 sv
Allmän motivering
Inledning 
Svenska riksdagsgruppen tror på en alternativ budget som inte höjer totalskattegraden. Däremot presenterar gruppen en budget som inte avviker från statsbudgetens nivå när det gäller skatter, inkomster och utgifter. Med vår alternativa budget vill vi visa att det finns alternativ i politiken. Trots att vår ekonomi i dag ger endast ett litet svängrum ska den enkomiska utvecklingen styras med tydliga prioriteringar Vi vill utmana regeringen med denna alternativa budget och visa att det går också att driva en ansvarsfull ekonomisk politik utan grundlösa ingrepp i utbildningen och våra barns framtid samt utsatta pensionärers situation och att vi inte behöver ge avkall på Finlands trovärdighet som nordisk och internationell aktör. 
Svenska riksdagsgruppens prioriteringar 
I barn och unga finns vår framtid. Vi vill bibehålla dagvården, skolan och utbildningen som grundläggande rättighet och möjlighet för alla. Vi kan inte godkänna att den subjektiva rätten till dagvård begränsas eller att dagvårdsgrupperna blir större. Vi satsa mer såväl på grundutbildningen som också på högskolorna. 
Vi tror på Finland som en stark global aktör med ett stort socialt ansvar. Därför är vårt alternativ är öka biståndets volym till 250 miljoner euro och mer än trefaldiga vår flyktingkvot. Vi vill överföra Finnfund-satsning tillbaka som en del av biståndet. 
De äldre är en resurs som vi vill värna om. En ensamförsörjare får mera i handen när kopplingen mellan utkomststödet och barnbidragets ensamförsörjartillägg slopas. 
Finland kan klara den ekonomiska krisen endast med företagande och arbete. Genom att satsa på ungdomsgarantin, rehabilitering och vidareutbildning ökar vi sysselsättningen. Organisationer som Tekes och Viexpo stöder företagen. 
Vi föreslår att anslagen för regeringens spetsprojekt halveras. Vissa spetsprojekt verkar dock dessvärre mer handla om att trixa med pengar än verkliga satsningar på något nytt. Till exempel kan inte spetsprojekten för utbildning anses kompensera de massiva utbildningsnedskärningar som regeringen nu föreslår. Samtidigt är vissa av spetsprojekten helt enkelt sådana som borde skötas inom ramen för den ordinarie verksamheten, utan att de skulle behöva kallas spetsprojekt. Därför är det inte heller motiverat att allokera tilläggsanslag för dessa i den utsträckning som regeringen nu gör. Genom detta sparas 126 miljoner euro. 
Kollektivtrafiken sparar tid, pengar och miljön. Därför vill vi satsa mer på VR:s service. 
De viktigaste reformerna 
Vi vill förbättra sysselsättningen i vårt land. Det är det bästa sättet att trygga vårt välfärdssamhälle. För att lyckas med detta har vi kombinerat två läkemedel. Vi vill reformera den inkomstrelaterade dagpenningen så att intjänandetiden blir kortare men beloppet å andra sidan höjs något. Samtidigt vill vi få en bättre matchning mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden genom att satsa på privat arbetsförmedling. 
Starka primärkommuner är vår vision även i fortsättningen. Ansvaret för social- och hälsovården ska fortfarande vara på lokal nivå. Därför vill vi ha vi en kommunreform som komplement till en vårdreform. På detta sätt kan vi trygga både närservicen och den lokala demokratin. Vi vill att kommunera jobbar för det som är viktigt för kommuninvånare medan onödiga uppgifter kan slopas. 
Vi vill fortsätta att bekämpa den grå ekonomin. Vi vill lägga vantarna på fifflare och tror på att varje satsad euro kommer mångfaldigt tillbaka. 
Jordbrukarna måste kunna koncentrera sig på sitt arbete i stället för att traska i den svårframkomliga och snåriga byråkratins djungel. Vi vill slopa en nivå i landsbygdsförvaltningen och koncentrera övervakningen på myndigheterna. 
Vi vill införa ett gemensamt kostnadstak i hälso- och sjukvården. I dagens läge har läkemedel sitt tak, resekostnadsersättningarna sitt och sjukhusvård sitt osv. När alla tak höjs på det sätt som regeringen föreslår är konsekvenserna svåra för många i samhället. 
Skattepolitiken 
Vi vill stöda sysselsättningen och förhindra flitfällor genom att sänka beskattningen. Samtidigt gör vi en skattereform där vi betalar något mer för konsumtionen. Detta sker genom att höja något mervärdesskatt och avstå från att sänka bilskatten. 
Sysselsättningen stöds genom ett högre hushållsavdrag. Genom detta ökar vi möjligheterna för privat företagande och bekämpar den grå ekonomin. 
Skattefrihet för köp av den första bostaden avskaffas eftersom vi anser att staten inte behöver stöda privat ägande med skattelättnader. Tilläggskatten för pensionsinkomster sänks något. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksagen förutsätter att regeringen i den första tilläggsbudgeten för 2016 halverar anslagen för regeringen spetsprojekt.  
Reservationens förslag till misstroendeförklaring 
Regeringen Sipilä föreslår nu trots regeringspartiernas vallöften massiva nedskärningar i utbildningen. De föreslagna begränsningarna i den subjektiva rätten till barndagvård leder till att barn behandlas olika beroende på familjeförhållanden. Nedskärningarna i utbildningen utgör ett reellt hot mot undervisningens och forskningens kvalitet, jämlikheten i utbildningen och landets konkurrenskraft. Regeringen gör enorma nedskärningar i biståndet. Nedskärningarna sänker vårt bistånd till skamliga 0,35 procent av BNP och de drabbar de mest utsatta. Nedskärningarna i biståndet äventyrar också Finlands anseende som en ansvarsfull och trovärdig internationell aktör. Följaktligen konstaterar riksdagen att regeringen inte har riksdagens förtroende. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
01. Förvaltning 
22. Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 
Forskning ska vara en resurs som gynnar landets utveckling och välfärd. Målsättningen ska vara att Finland har en högklassig och relevant forskning som föder nya tankar och innovationer. För att forskningsanslagen ska riktas rätt så är det därför viktigt att anslagen för utveckling och forskning ska bedömas och beslutas av de instanser som har den bästa insikten och de bästa förutsättningarna att göra välgrundade och vetenskapliga bedömningar. Till dessa oberoende instanser kan exempelvis Finlands Akademi och Tekes räknas.  
I förslaget till statsbudget för år 2016 föreslår regeringen att statsrådets utvecklings- och forskningsverksamhet ska få fem miljoner euro till. Regeringen vill alltså själv politiskt dela ut forskningsanslag. Statsrådet är inte den instans som har de bästa förutsättningarna att bedöma hur forskningsanslag ska riktas och det är inte politikernas uppgift att välja nästa vinnare. Av den orsaken föreslår vi att anslaget för statsrådet sänks med 7 000 000 euro till en slutsumma på 4 400 000 euro.  
Vi föreslår 
att moment 23.01.22 minskas med 7 000 000 euro för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Finland måste ta sitt internationella ansvar 
Regeringen föreslår i budgeten för 2016 att anslaget för internationellt utvecklingssamarbete är 498 093 000 euro. Det är en inbesparing på 330 000 000 euro jämfört med 2015. Målsättningen är att på lång sikt komma upp till att höja biståndet till FN:s mål på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Det är en målsättning Finland redan länge förbundit sig till. Finland har inte kommit upp till denna nivå och en radikal sänkning av biståndet, som den föreslagna inför 2016, gör att målet kommer att vara betydligt svårare att nå inom en snar framtid. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas ligga på ungefär 0,35 procent av bruttonationalinkomsten år 2016. 
Finlands utvecklingspolitik vill lägga större vikt vid att stärka utvecklingsländernas egen företagsverksamhet och egna skattebaser samt att förbättra utvecklingssamarbetets resultat, effekter och mätbarhet. Dessa målsättningar kommer att vara svåra att uppnå med tydliga resultat då regeringens inbesparingar drabbar speciellt multilateralt utvecklingssamarbete och utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner. De föreslagna inbesparingarna kommer även att negativt påverka sysselsättningen bland finländare som arbetar med utvecklingsfrågor då inbesparingarna drabbar ett flertal medborgarorganisationer. 
Vi vill att Finland ska vara en pålitlig aktör i internationellt utvecklingsarbete och en nation som tar ett ansvar i biståndspolitiken. Det ska göras både på hemmaplan genom mottagande av människor som blivit tvungna att fly sina hem, men även genom aktivt deltagande i globala miljö-, klimat-, och utvecklingsfrågor samt att utvecklingsländernas ekonomiska utveckling helhetsmässigt stöds. Vi tycker att målsättningen med biståndspolitiken ska vara att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och hjälpa de mest utsatta i världen. Vi vill inte att Finland drar undan sitt stöd för FN-organisationer eller att biståndsbudgeten slaktas. Vi kan inte acceptera att Finland inte tar sitt globala ansvar och att inbesparingar görs så att världens fattigaste och mest nödställda blir bortglömda. 
Vi föreslår  
att moment 24.30.66 ökas med 250 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 
Vi vill överföra Finnfund-satsning tillbaka som en del av biståndet 
Finnfund erbjuder riskfinansiering i form av eget kapital, långfristiga investeringslån och kunskaper inom investeringar i utvecklingsländer med över 30 års erfarenhet. En verksamhet som har goda målsättningar och behöver stöd, men inte på bekostnad av det långsiktiga biståndsarbete finska organisationer har byggt upp. En plötslig och stor höjning av medlen skulle knappast ge den effekt man är ute efter. Vi vill inte urvattna finländska medborgarorganisationers långsiktiga och kontinuerliga arbete i utvecklingssektorn eller skära i finansieringen till FN-organisationer på det sätt regeringen föreslår. De föreslagna inbesparingarna kommer även att påverka sysselsättningen negativt bland finländare som arbetar med utvecklingsfrågor. Därför vill vi att tilläggsfinansieringen på 130 000 000 till Finnfund istället allokeras till egentligt utvecklingssamarbete. 
Vi föreslår  
att moment 24.30.89 minskas med 130 000 000 euro för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet. 
Huvudtitel 25 
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. Ministeriet och förvaltningen 
03. (25.01.03 och 04) Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 
Arbetet för bekämpning av människohandel behöver tilläggsresurser 
Diskrimineringsombudsmannen (tidigare minoritetsombudsmannen) är sedan 2009 nationell rapportör om människohandel och en av Finlands starkaste experter på området människohandel. Rapportören främjar och övervakar på ett övergripande sätt arbetet mot människohandeln, följer med människohandeln och fenomen relaterade till den, hur internationella förpliktelser uppfylls och hur den nationella lagstiftningen fungerar och hur offrens rättigheter tillgodoses. Människohandelsrapportören lämnar en gång vart fjärde år en självständig rapport till riksdagen Mekanismen med Finlands nationella rapportör har väckt stort intresse också i andra länder i Europa. 
Människohandeln är en form av brottslig verksamhet där gärningsmannen gör sitt offer föremål för utnyttjande genom att på ett olämpligt sätt påverka offrets beslutsförmåga. Gärningsmannen kan t.ex. vilseleda offret genom att lova arbete och arbetsförhållanden på sedvanliga villkor men i verkligheten blir offret föremål för en allvarlig form av utnyttjande. Gärningsmannen kan också utnyttja offrets sårbara ställning eller det att offret är på något sätt beroende av gärningsmannen. 
Människohandelsrapportörens verksamhet har gett resultat men den har skötts med anmärkningsvärt små resurser. När verksamheten inleddes identifierades offer för människohandeln dåligt och företeelsen var överhuvudtaget okänd för myndigheterna. När rapportören inledde sin verksamhet 2009 fanns det 17 personer i hjälpsystemet för offer för människohandel. Med åren har identifieringen av människohandelns offer förbättrats I Finland och i hjälpsystemet för människohandel fanns redan 87 personer i oktober 2015. 
Under den andra halvan av 2015 har ett exceptionellt stort antal asylsökande kommit till Finland. Tidigare har flyktingförläggningarna gjort den allra största insatsen för att identifiera offer för människohandel. Till exempel 2014 kom flyktingförläggningarna 26 förslag om upptagande i hjälpsystemet för offer för människohandel. Detta motsvarade över 30 procent av förslagen om upptagande i hjälpsystemet. Efter juli 2015 har flyktingförläggningarna inte kommit med ett enda förslag om upptagande i hjälpsystemet. Den mest sannolika orsaken till svårigheten i identifieringen är att på grund av överbelastningen och bristen på personalresurser man inte kan identifiera offer och hänvisa de till hjälpen. 
Till flyktingförläggningarna och Migrationsverket rekryteras för närvarande ett betydligt antal nya anställda. Den nationella människohandelsrapportören har haft en viktig roll i utbildningen av myndigheter som möter potentiella offer. Dagen asylsituation kommer sannolikt att betydligt öka behovet att konsultera den nationella rapportören och organisera utbildning. I regeringens nya riktlinjer för invandring ingår också en plan omasylsökandenas rätt att få rättshjälp. Också på den här punkten kommer den nationella rapportörens arbete antagligen att belastas, eftersom behovet av utbildning, rådgivning och anvisningar kommer att öka. 
Vi föreslår  
att moment 25.1.03 ökas med 85 000 euro för diskrimineringsombudsmannens omkostnader. 
10. Domstolar och rättshjälp 
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 
Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat  
Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna. Vårt land har inte råd att äventyra ett fungerande rättsväsende och människors grundläggande rätt till rättskydd. Därför är det ytterst viktigt att trygga en tillräcklig resursnivå för rättsvården. Innan riksdagsvalet 2015 rådde det en stor enighet mellan de politiska partierna om att rättsvården behöver en nivåhöjning Tyvärr har regeringen inte förverkligat denna målsättning i tillräckligt hög grad. 
Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 
Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 
Vi föreslår 
att moment 25.10.03 ökas med 6 500 000 euro varav 3 000 000 euro för bekämpning av den grå ekonomin. 
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. 
Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år.  
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 
Vi föreslår 
att moment 25.20.01 ökas med 1 000 000 euro varav 500 000 euro för bekämpning av den grå ekonomin. 
30. Åklagarna 
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. 
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 
Vi föreslår 
att moment 25.30.01 ökas med 2 500 000 euro varav 1 000 000 euro för bekämpning av den grå ekonomin. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 
Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 
Regeringen har i den kompletterande budgetpropositionen föreslagit ytterligare 6,4 miljoner till polisen för bekämpning av den grå ekonomin varav 3,2 miljoner består av ett egentligt tillägg till anslaget och 3,2 miljoner av intern överföring. I och för sig är det bra att regeringen har stannat för den här lösningen, men det räcker inte enbart med tillägg till polisen. I vårt ursprungliga alternativa budget föreslog vi ytterligar 5 miljoner till polisen för bekämpning av den grå ekonomin. Vi anser att resursbristen hos polisen inte möjliggör interna överföringar. 
Vi föreslår 
att moment 26.10.01 ökas med 1 800 000 euro för polisens omkostnader. 
40. Invandring 
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 
Flyktingkvoten ska höjas 
Finlands flyktingkvot har under de två senaste åren varit 1 050 flyktingar per år. För nästa år föreslår regeringen att kvoten ska sänkas till endast 750 flyktingar. Detta trots att flyktingströmmarna är större nu än någonsin sedan slutet av andra världskriget. Idag tvingas en människa fly sitt hem var fjärde sekund och antalet flyktingar uppgår till 59 miljoner. De största mottagarländerna av flyktingar vid slutet av 2014 var Turkiet (1,59 miljoner), Pakistan (1,51 miljoner), Libanon (1,15 miljoner), Iran (982 000), Etiopien (659 500) och Jordanien (654 100). Europa tar emot mindre än 10 procent av världens flyktingar. 
Finland är ett av världens rikaste och jämlikaste länder och vi behöver visa solidaritet med de som har det sämre. Det är vår tur att erbjuda andra det skydd som tidigare givits åt oss. Flyktingpolitiken ska bygga på humanitet och på skydd av mänskliga rättigheter. Ingen ska tvingas leva i otrygghet och misär. En ordentlig höjning av flyktingkvoten är ett bra sätt att långsiktigt hjälpa människor som har det svårt. Vi vill se en ordentlig och stegvis höjning av flyktingkvoten. Just nu tar Finland emot många asylsökande, vilket motiverar en något lägre flyktingkvot än på längre sikt. Därför föreslår Svenska riksdagsgruppen att flyktingkvoten höjs från 750 till 2 500 flyktingar. 
Vi föreslår 
att moment 26.40.21 ökas med 850 000 euro för mottagande av flyktingar och asylsökande. 
Huvudtitel 27 
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Militärt försvar  
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)  
En trovärdig försvarsförmåga ska upprätthållas 
Den moderna försvarsmakten upprätthåller ett regionalt försvarssystem som täcker hela landet och där försvarsförmågan grundar sig på försvarssystemets kapaciteter och på det stöd som kan fås genom nationellt och internationellt samarbete. 
I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen ett tillägg på 50 miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel, vilket nämns i regeringsprogrammet och stämmer överens med den parlamentariska arbetsgruppens rapport. Det är bra. Samtidigt görs en schematisk nedskärning av omkostnaderna på förvaltningsområdet. Det är i enlighet med den osthyvelmetod regeringen använt för att skära ner ministeriernas budget, men tvärt emot den princip som den parlamentariska arbetsgruppen kom överens om dvs. säga principen om att man nu genomfört en försvarsreform och därmed har sparat tillräckligt på försvaret. Nya inbesparingar är inte möjliga, utan istället behöver nivån höjas med 50 miljoner euro. Regeringen har alltså tagit med ena handen och gett med den andra. 
Den omfattande försvarsreform som gjordes under den förra regeringsperioden resulterade i förhållandevis stora inbesparingar för förvaltningsområdet samt en omfattande omstrukturering av vårt nationella försvar. Vi vill nu satsa på åtgärder som upprätthåller trovärdigheten i vårt reformerade försvar, inklusive tillräckliga personalresurser. Därför vill vi höja anslagen till försvarsmakten. 
Vi föreslår  
att moment 27.10.2001 ökas med 10 000 000 euro för försvarsmakten omkostnader. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo.  
Vi föreslår 
att moment 28.10.01 ökas med 5 000 000 euro för skatteförvaltningens omkostnader. 
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 
Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 
Vi föreslår 
att moment 28.10.02 ökas med 6 500 000 euro för Tullens omkostnader. 
90. Stöd till kommunerna 
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 
Med en kommunreform och minskning av kommunernas uppgifter kan rationella inbesparingar uppnås 
Kommunerna hade år 2012 totalt 535 lagstadgade uppgifter. De baserades på över 130 lagar och förordningar. De flesta tillkom på 1990-talet, men också under 2000-talet har utvecklingen gått mot allt fler och mer detaljerade uppgifter. Sedan år 2012 har flera nya uppgifter tillkommit även om man också målmedvetet arbetat med att minska kommunernas uppgifter. Det arbetet ska fortsätta i rask takt. Vi vill minska kommunernas uppgifter ordentligt så att kommunerna istället kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet — bra närservice åt kommuninvånarna.  
Vår vision är starka primärkommuner också i fortsättningen. På det sättet kan man trygga närservice och lokal demokrati. Kommunerna ska även i framtiden kunna ha ansvar för exempelvis den grundläggande socialvården. För att detta ska lyckas behöver vi en kommunreform som komplement till en vårdreform. Vi vill att kommuner har tydliga och viktiga uppgifter istället för att ansvaret förs över till nya områden. Genom att betydligt minska kommunernas uppgifter och fortsätta med kommunreformen anser vi att inbesparingar kan göras i statsandelar till kommunerna. Genom detta kan man spara 150 miljoner euro i kommunernas statsandelar. 
Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. 
Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. Jordbruket är utsatt för den tyngsta byråkratin i landet. Vi har idag tre förvaltningsnivåer och en fjärde nivå för övervakning. I dagens läge sköts jordbruksförvaltningen av jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, medan övervakningen sköts av NTM-centralerna. 
Genom att förminska antalet nivåer från två till tre, kan vi både effektivera verksamheten och minska på kostnaderna. Därför vill vi avskaffa Landsbygdsverket från och med 1.7.2016. Då Landsbygdsverket upphör, skulle man föra över verksamheten på ett sådant sätt att jord- och skogsbruksministeriet skulle sköta om utvecklingen och programuppdateringar medan utbetalningar och övrig administration skulle skötas av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Trots att kommunerna, genom statsandelar, och ministeriet skulle kompenseras för denna verksamhet, finns det utrymme för inbesparingar. År 2016 skulle inbesparingarna uppnå 5 miljoner euro och år 2017 skulle inbesparingarna uppnå 10 miljoner euro. De som ansvarar för nya landsbygdsuppgifter får via statsandelar 4 miljoner till 2016. 
Alla barn ska ha rätt till dagvård och gruppstorlekarna inom dagvården ska hållas på nuvarande nivå 
Finland ligger under genomsnittet i OECD-länderna i fråga om barnens deltagande i dagvård och förskola. I många andra länder anses den småbarnspedagogiska verksamheten vara ytterst viktig för barnens utveckling. I Finland har vi däremot en benägenhet att se dagvården enbart som en förvaringsplats som tillåter föräldrarna att förvärvsarbeta. Det är dock ingen anledning att, inom de funktioner som samhället erbjuder, låta barnets rätt till en god uppväxt, uppfostran och utbildning utsättas för försvagningar av statsekonomiska skäl. 
Den subjektiva rätten till dagvård är en fråga om barnens rätt till högkvalitativ småbarnspedagogik. Familjeförhållanden varierar och där är samhällets möjligheter till åtgärder begränsade medan samhällets styrmekanism för att ge barnen bästa möjliga start i livet finns inom uppfostran och utbildning. 
Större grupper inom dagvården kommer sannolikt att leda till att aktiviteten och säkerheten i grupperna försämras. Beslutet påverkar både de personella resurserna och behovet av lokaler för verksamheten. Även om resursbesparingarna innebär att personalstyrkan inte ökar fastän grupperna blir större kommer behovet av lokaler ändå att förändras. 
De av regeringen föreslagna begränsningarna riskerar leda till att barn, beroende på familjeförhållanden, behandlas ojämlikt så att de barn som mest behöver den trygghet och stabilitet dagvården kan ge inte nödvändigtvis får den i tillräcklig utsträckning. Skapandet av parallella system för olika kategorier av barn med olika rätt till omsorg och uppföljningen av detta kräver i sin tur resurser som bättre behövs i själva kärnverksamheten, i barnomsorgen. Därför måste kommunerna också i fortsättningen få statsandelar för alla barn, det vill säga att den subjektiva rätten till dagvård finns kvar och att gruppstorlekarna inte ändras, och att detta beaktas när statsandelarna räknas ut. Därför föreslår vi att statsandelar till kommunerna ökas med 51 miljoner euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga den subjektiva rätten till dagvård för barn och hålla gruppstorlekarna på nuvarande nivå och avsätter till räckliga resurser för dessa ändringar i en tilläggsbudget. 
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 
Vi behöver en kommunreform som komplement till en vårdreform 
Finland har idag en bit över 300 kommuner. Över hälften av kommunerna har färre än 6 000 invånare. Antalet kommuner har minskat under de senaste tio åren till följd av medvetna åtgärder från statsmakten. År 1997 uppgick antalet kommuner ännu till 452. De små kommunerna täcker hälften av landets areal men har bara 15 procent av invånarna och 10 procent av arbetstillfällena. Det finns sju städer med fler än 100 000 invånare: Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo, Uleåborg och Kuopio. Dessa städer täcker endast en procent av arealen men här finns 30 procent av invånarna och 40 procent av arbetstillfällena. 
Vår vision är starka primärkommuner också i fortsättningen. På det sättet kan man trygga närservice och lokal demokrati. Kommunerna ska även i framtiden kunna ha ansvar för exempelvis den grundläggande socialvården. För att detta ska lyckas behöver vi en kommunreform som komplement till en vårdreform. Nu håller istället den största delen av kommunens uppgifter, exempelvis via den planerade vårdreformen, på att flyttas bort från det lokala beslutsfattandet. Vi vill att kommuner har tydliga och viktiga uppgifter istället för att ansvaret förs över till nya områden.  
Vi föreslår 
att moment 28.90.31 ökas med 45 000 000 euro för stöd till sammanslagning av kommunerna. 
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 
Vi vill sänka graden av energiskattestöd 
Sysselsättningen och näringslivet stöds med energiskattestöd. Det är tänkt att allmänna energiskattestöd ska främja konkurrenskraften för yrkesmässig verksamhet och energiintensiv industri samt konkurrenskraften för och användningen av förnybara energikällor. Det kan till viss del vara bra för en del branscher. Samtidigt förvränger energiskattestöd marknaden eftersom möjligheten att få stöd varierar för olika branscher och företag. Exempelvis behandlas små och stora producenter i dagens läge olika. 
Nivån på nuvarande energiskattestöd är 85 procent och endast ett hundratal av de allra största företagen får energiskattestöd. Vi vill genom en förbättrad skatte- och sysselsättningspolitik skapa förutsättningar för samt underlätta för företagarna att utveckla sin verksamhet och nyanställa. Det ska gälla alla företag på lika villkor. 
Stödet fördelas inte rättvist till olika företag på lika villkor. I detta ekonomiska läge behövs insatser av alla sektorer och därför vill vi sänka graden på energiskattestödet från 85 till 70 procent och därmed göra en inbesparing på 25 000 000 euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtag åtgärder för att sänka energiskattestödet från 85 procent till 75 procent som skulle ge en inbesparing på 25 000 000 euro. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
01. (29.01, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet 
50. Vissa understöd (fast anslag) 
Folktingets verksamhetsförutsättningar ska tryggas  
Svenska Finlands folkting är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland som fungerar över de politiska gränserna. Alla riksdagspartier med svensk verksamhet deltar i arbetet. Verksamheten styrs av lagen om Svenska Finlands folkting och medel beviljas bland annat genom statsbudgeten. År 2014 och 2015 erhöll Folktinget 675 000 euro i statsanslag, detta efter att riksdagen höjt anslaget med 100 000 euro. Med tanke på de viktiga, lagstadgade uppgifter som Folktinget utför, är det nödvändigt att statsanslaget hålls på samma nivå också år 2016.  
Folktingets uppgift är att stödja och stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska samt att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Lagen om Folktinget föreskriver också att Folktinget ska bedriva information och upplysning. Under det senaste året har flera evenemang genomförts för att öka kunskapen om och förståelsen för landets tvåspråkighet. 
De aktuella reformerna av kommun- och servicestrukturen, social- och hälsovården etc., har märkbart ökat Folktingets arbetsuppgifter. Folktinget anlitas som remissinstans av flera ministerier och i riksdagens utskott, ger utlåtanden och skrivelser också på eget initiativ och deltar i ett flertal statliga arbetsgrupper och delegationer.  
Ett av Folktingets viktigaste och mest resurskrävande uppdrag har varit att delta i uppföljningen av nationalspråksstrategin. Nationalspråksstrategin godkändes av statsrådet i december 2012 och den omnämns också i stadsrådets budgetproposition för 2016. Det är oerhört viktigt att strategin får en fortsättning, och Folktinget är redo att axla sitt ansvar som sakkunnig i det nationalspråksnätverk som justitieministeriet redan har sammankallat.  
Språkskyddsarbetet är en av Folktingets lagstadgade uppgifter. Enligt lagen om Folktinget ska Folktinget bevaka att de språkliga rättigheterna iakttas samt ge information och upplysa medborgarna om deras språkliga rättigheter. Motsvarande arbete i de flesta länder med liknande språklagstiftning sköts av myndigheter.  
Folktinget har ett nära samarbete med Sverigefinska Riksförbundet (RSKL) och Sverigefinska delegationen för att främja finskans ställning i Sverige. Under 2015 ordnade Folktinget en rundabordsdiskussion på Finlands ambassad i Stockholm där flera riksdagsledamöter från Sveriges riksdag samt representanter från sverigefinländska organisationer och från de 40 kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet i Sverige deltog.  
Också i Finland har Folktinget initierat samarbete mellan olika språkgrupper, t.ex. tillämpningen av Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. Syftet är att skapa en konstruktiv dialog om Finlands tillämpning av språkstadgan mellan Europarådet, finländska ansvarsmyndigheter och de medborgarorganisationer som främjar olika språk. Eftersom Folktinget alltmer utnyttjas som remissinstans och expert i samband med de reformer som genomförs under kommande år och som har stora konsekvenser för den svenskspråkiga befolkningen samt med tanke på den utökade roll som Folktinget har fått i Finlands språk- och utrikespolitik, är det befogat att statsanslaget bibehålls på 2015 nivå, dvs. höjs med 100 000 euro.  
Vi föreslår 
moment 29.01.50 ökas med 100 000 euro för statsunderstöd till Svenska Finlands Folkting. 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 
Alla barn ska tryggas lika möjligheter till skolgång 
I regeringsprogrammet för Sipiläs regering sägs bland annat att sätten att lära sig och lärandemiljöerna inom den grundläggande utbildningen ska moderniseras så att de kan svara på kommande utmaningar. Dessutom betonas den framtida kompetensbasen. Målet för projektet är att förbättra inlärningsresultaten och minska skillnaderna i inlärningsresultat. Satsningar ska göras på skoltrivsel, och barnens och de ungas psykiska och fysiska välmående ska förbättras. Vidare säger regeringsprogrammet att "också skolan och förskolverksamhet ska vidareutvecklas för att stödja barnets välbefinnande". 
Finlands skola är än så länge bland de bästa i världen och därför ska vi satsa på den och inte nedmontera den som följden blir om regeringens nedskärningsplaner verkställs. En avgiftsfri skola är den bästa garanten för ett jämlikt och jämställt Finland, den är identitetsskapande och kulturbärande. En bred allmänbildning, mångsidiga språkkunskaper och sociala färdigheter är viktiga för medborgarnas och landets framgång. Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. Under recessionen 1990-talet insåg man att skydda satsningarna på kompetens från inbesparingar, och det var klokt. Det här borde vi hålla i minnet också nu.  
För att alla barn ska garanteras en jämlik skolgång vill vi höja statsandelarna och -understöden med 30 miljoner euro för den allmänbildande utbildningens driftskostnader. Regeringen valde att skära ner 30 miljoner, dvs alla reserverade pengar, på en minskning av gruppstorleken vilket i praktiken utfaller på ett regionalt och lokalt ojämlikt sätt. Vi vill i stället satsa extra på den grundläggande utbildningen.  
De aviserade nedskärningarna inom utbildningssektorn utgör ett reellt hot mot undervisningens och forskningens kvalitet vilket allvarligt äventyrar landets konkurrenskraft och möjligheter till tillväxt och välbehövligt uppsving inom ekonomin och sysselsättningen i vårt land.  
Det är livsviktigt för landets välfärd på såväl kort som lång sikt att vi satsar på det mänskliga kapitalet.  
Före valet gavs det löften om att utbildningen inte skulle bli föremål för sparåtgärderna men regeringens planer visar att dessa löften saknar täckning i den politik man för.  
När de övriga samhällssektorerna går på sparlåga på grund av den ekonomisk-strukturella kris i landet befinner sig är det ytterst kortsynt att ytterligare hota den sektor som har sagts vara landet trumfkort – en högklassiga och heltäckande utbildningen.  
Det är korrekt Finland satsar på kunskap och utbildning för att klara oss i den globala ekonomin, med målsättningen att bli en av världens ledande kunskapsnationer. De planerade nedskärningarna inom utbildningen motsvarar inte de målsättningar som regeringen själv satt upp. 
Vi föreslår 
att moment 29.10.30 ökas med 42 000 000 euro för statsunderstöd för den allmänbildanden utbildningens driftskostnader varav 12 000 000 euro för förbättring av kvaliteten på den allmänbildande utbildningen och 10 000 000 euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. 
30. Vuxenutbildning 
21. Utveckling av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) 
Möjligheterna till tilläggsutbildning och vuxenutbildning ska tryggas 
Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. I de fall finländarna av olika anledningar upplever avbrott i arbetslivet behövs arbetslöshetsunderstöd, rehabilitering och fortbildning.  
Arbetslivet ändras hela tiden och i och med det ändras också de färdigheter och kunskaper som ger folk bättre möjligheter att få arbete. Dessutom sker ändringar i vilka branscher som sysselsätter. Därför är det viktigt att folk har möjligheten att vidareutbilda eller ombilda sig för att ha de bästa förutsättningarna att ha ett jobb under sitt arbetsföra liv. Detta gäller för både de som har en yrkesutbildning såväl som de som har en högskoleutbildning. Därför bör anslagen ökas för båda kategorierna av fortbildning.  
Resurser för vidare- och vuxenutbildning behövs jämlikt på olika håll i landet. Möjligheter att byta karriär eller inriktning kan inte enbart vara några få förunnat. I år har anslagen för fortbildning tagit slut och även om regeringen vidtagit åtgärder sker det för sent. Vi vill ge olika regioner jämlika möjligheter att skapa nya arbetsplatser och hitta yrkeskunnigt folk. Därför vill vi öka resurserna för fortbildning.  
Vi föreslår 
att moment 29.30.21 ökas med 1 000 000 euro för att utveckla yrkesutbildningen. 
31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) 
Möjligheterna till tilläggsutbildning och vuxenutbildning ska tryggas 
Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. I de fall finländarna av olika anledningar upplever avbrott i arbetslivet behövs arbetslöshetsunderstöd, rehabilitering och fortbildning.  
Arbetslivet ändras hela tiden och i och med det ändras också de färdigheter och kunskaper som ger folk bättre möjligheter att få arbete. Dessutom sker ändringar i vilka branscher som sysselsätter. Därför är det viktigt att folk har möjligheten att vidareutbilda eller ombilda sig för att ha de bästa förutsättningarna att ha ett jobb under sitt arbetsföra liv. Detta gäller för både de som har en yrkesutbildning såväl som de som har en högskoleutbildning. Därför bör anslagen ökas för båda kategorierna av fortbildning.  
Resurser för vidare- och vuxenutbildning behövs jämlikt på olika håll i landet. Möjligheter att byta karriär eller inriktning kan inte enbart vara några få förunnat. I år har anslagen för fortbildning tagit slut och även om regeringen vidtagit åtgärder sker det för sent. Vi vill ge olika regioner jämlika möjligheter att skapa nya arbetsplatser och hitta yrkeskunnigt folk. Därför vill vi öka resurserna för fortbildning.  
Vi föreslår 
att moment 29.30.31 ökas med 1 500 000 euro för statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning. 
40. Högskoleundervisning och forskning 
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 
Satsningar på utbildning av barnträdgårdslärare i språkbadspedagogik behövs 
Intresset för språkbad ökar ständigt och trycket på daghemmens och skolornas språkbadsplatser är stort. Språkbadet är ett naturligt sätt för barn och unga att stärka tvåspråkigheten. Åbo Akademi har tillsammans med Vasa universitet startat ett utbildningssamarbete för svenskspråkigt språkbadssamarbete. År 2014 antogs de första studerande till en språkbadsutbildningen för klasslärare och söktrycket var stort. Nästa steg i samarbetet är att starta språkbadsutbildning för barnträdgårdslärare. Utbildningsstrukturen och examen har planerats via de planeringsanslag som beviljats till Åbo Akademi.  
Det behövs ett tilläggsanslag på 500 000 euro för att kunna starta utbildningen och anta studerande. Första intagning till språkbadsutbildningen för barnträdgårdslärare planeras till hösten 2016. Barnträdgårdlärarexamen är en examen på kandidatnivå som beräknas ta tre år. Eftersom finansiering utgående från antalet avlagda examina inte erhålls under de första tre åren, då utbildningen är nystartad, är extern startfinansiering en förutsättning för att utbildningen ska kunna inledas. 
Samarbetet mellan Åbo Akademi och Vasa universitet är ett bra exempel på hur högskolor kan dra nytta av varandras styrkor för att skapa värdefulla utbildningslinjer. Att stärka barns och ungas tvåspråkighet redan på ett tidigt stadium är en investering i framtiden och också annars en angelägen strävan. 
Vi föreslår 
moment 29.40.20 ökas med 500 000 euro för utbildning av barnträdgårdslärare i språkbadspedagogik vid Åbo Akademi 
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Nedfrysningarna av universitetsindexen ska tas tillbaka 
Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. 
Det är därför obegripligt att regeringen under hela regeringsperioden, dvs. kumulativt, skär ned anslagen till högskolorna med 793 miljoner euro och dessutom tar hundratals miljoner från den övriga innovationsfinansieringen. Det har lett till att enbart Helsingfors universitet planerar att minska antalet anställda med 1 200. Är det verkligen så här regeringen tänker få den finländska ekonomin på fötter? Vi borde i stället göra helt tvärtom. Finland är ett av världens mest utbildade länder, men i fråga om den vetenskapliga nivån ligger vi redan nu efter nästan alla OECD-länder. I stället för nedskärningar behöver vi djärva satsningar på högskoleundervisningen och forskningen. Den strategin hjälpte oss övervinna depressionen på 1990-talet. 
Vi kan inte godkänna de föreslagna frysningarna av universitets- och yrkeshögskoleindexen. Syftet med indexhöjningar är att kompensera för stigande kostnader, så en frysning försvagar våra högskolors verksamhetsbetingelser.  
Vi föreslår 
att moment 29.40.50 ökas med 24 200 000 euro för universitetens basfinansiering. 
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 
Nedfrysningarna av yrkeshögskoleindexen ska tas tillbaka 
Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. 
Det är därför obegripligt att regeringen under hela regeringsperioden, dvs. kumulativt, skär ned anslagen till högskolorna med 793 miljoner euro och dessutom tar hundratals miljoner från den övriga innovationsfinansieringen. Det har lett till att enbart Helsingfors universitet planerar att minska antalet anställda med 1 200. Är det verkligen så här regeringen tänker få den finländska ekonomin på fötter? Vi borde i stället göra helt tvärtom. Finland är ett av världens mest utbildade länder, men i fråga om den vetenskapliga nivån ligger vi redan nu efter nästan alla OECD-länder. I stället för nedskärningar behöver vi djärva satsningar på högskoleundervisningen och forskningen. Den strategin hjälpte oss övervinna depressionen på 1990-talet. 
Vi kan inte godkänna de föreslagna frysningarna av universitets- och yrkeshögskoleindexen. Syftet med indexhöjningar är att kompensera för stigande kostnader, så en frysning försvagar våra högskolors verksamhetsbetingelser.  
Vi föreslår 
att moment 29.40.55 ökas med 11 400 000 euro för yrkeshögskolornas verksamhet. 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 
Resurserna för ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete ska tryggas 
Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra.  
Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. För att lyckas med målsättningen krävs resurser men alternativkostnaden, att inte hjälpa de unga till rätta, skapar på sikt betydligt högre kostnader. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut.  
Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet. År 2015 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen om heltäckande uppsökande ungdomsarbete är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv.  
Trots att regeringen avser göra verksamheten heltäckande är man inte beredd att efterleva detta genom tryggande av tillräckliga resurser. Istället har man skurit ordenligt i verkstadsverksamhetens och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det är en farlig inkonsekvens, som vi vill rätta till för att se till att varje ung människa får en möjlighet att komma vidare i sitt liv.  
Vi föreslår 
att moment 29.91.51 ökas med 7 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet genom att indra Landsbygdsverket 
Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. Jordbruket är utsatt för den tyngsta byråkratin i landet. Vi har idag tre förvaltningsnivåer och en fjärde nivå för övervakning. I dagens läge sköts jordbruksförvaltningen av jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, medan övervakningen sköts av NTM-centralerna. 
Genom att förminska antalet nivåer från två till tre, kan vi både effektivera verksamheten och minska på kostnaderna. Därför vill vi avskaffa Landsbygdsverket från och med 1.7.2016. Då Landsbygdsverket upphör, skulle man föra över verksamheten på ett sådant sätt att jord- och skogsbruksministeriet skulle sköta om utvecklingen och programuppdateringar medan utbetalningar och övrig administration skulle skötas av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Trots att kommunerna, genom statsandelar, och ministeriet skulle kompenseras för denna verksamhet, finns det utrymme för inbesparingar. År 2016 skulle inbesparingarna uppnå 5 miljoner euro och år 2017 skulle inbesparingarna uppnå 10 miljoner euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att Landsbygdsverket ska indras den 1 juli 2016. 
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 
02. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet ska effektiviseras 
Det finns ett behov av att effektivera myndigheternas arbete. En del av effektiveringen är att minska på uppgifter där två myndigheter i praktiken sköter samma funktion. Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet kunde effektiveras på två punkter. Den första är laboratorietjänsterna för livsmedelssäkerhet inom Livsmedelssäkerhetsverket och Tullen. Genom att överföra laboratorietjänsterna till Tullen, kunde arbetet effektiveras utan att konsumenternas säkerhet äventyras. En överföring av laboratorietjänsterna skulle förutsätta att anslagen för Tullens omkostnader ökas med 1 500 000 euro. Detta kunde ge en inbesparing på 3 miljoner euro. 
Den andra delen är övervakningen av djurvälfärd samt djur- och växthälsa. För tillfället kan Livsmedelssäkerhetsverkets och NTM-centralens övervakare besöka gårdar och inspektera samma djur och papper, men på olika dagar. Genom att överföra övervakningen till NTM-centralerna, kan man bättre kordinera gårdsbesöken och antalet besök skulle minska. Då skulle verksamheten effektiveras, göras mer kostnadseffektiv och det skulle underlätta gårdarnas liv. Genom att skära 14 miljoner, kunde man föra över 7 miljoner åt NTM-centralerna för deras ökade uppgifter och fortfarande få en inbesparing på 7 miljoner. 
Vi föreslår 
att anslaget under moment 30.20.02 för Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader minska med 18 500 000 euro. 
40. Naturresursekonomi 
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 
Yrkesfiskarnas verksamhetsbetingelser ska tryggas 
Finlands EU-medlemskap, en ökad internationell konkurrens samt vissa nationella faktorer har under de senaste åren kraftigt förändrat fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar i vårt land. Näringens utveckling har till många delar varit negativ även om man kunnat notera ett allt större intresse för fiskprodukter på marknaden. Konsumenternas tillgång till inhemsk fisk har dock under den senaste tiden försämrats. Fiskerinäringen står därför inför stora utmaningar. 
För att bibehålla arbetsplatserna inom fiskerinäringen i våra kustbygder och i insjöområdet samt för att också i framtiden kunna erbjuda konsumenterna inhemska fiskprodukter måste näringen kontinuerligt utvecklas av fiskets organisationer och våra myndigheter. Finlands Yrkesfiskarförbund har som yrkesfiskarnas organisation härvidlag en central position. Yrkesfiskarförbundet måste i denna situation tilldelas extra resurser för att effektivera utvecklandet av näringen och informationsspridningen till fiskeriföretagarna. Anslaget skall användas för att förmedla information till fiskeriföretagarna, för att långsiktigt utveckla företagsverksamheten och företagsstrukturen inom näringen samt för att öka samarbetet mellan fiskeriföretagarna. Finlands Yrkesfiskarförbund finansierar sin verksamhet med medlemsavgifter från fiskarkåren. Emedan fiskarkåren en längre tid minskat har finansieringen försvårats. Finlands Yrkesfiskarförbund används regelbundet som sakkunniginstans av myndigheterna och innehar en central roll i utvecklandet av fiskerinäringen i Finland. I vår alternativa budget föreslår vi att Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas 100 000 euro i understöd. Finansutskottet föreslår i sitt betänkande att tt Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas 50 000 euro i understöd. I vår reservation föreslår vi att Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas ytterligare 50 000 euro i understöd. 
Vi föreslår 
att moment 30.40.51 ökas med 50 000 euro för understöd till Finlands Yrkesfiskarförbund. 
62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 
Reduceringsfiske förebygger övergödningen av Östersjön 
Det största hotet mot Östersjön är övergödningen. Övergödningen påverkar vattenkvaliteten, ekosystemens funktion samt vattendragens friluftsanvändning. Vattendragens fiskbestånd har ändrats så att mörtfisk och braxen har märkbart ökat, vilket försvårar fiskandet av andra arter och minskar fritidsanvändningen av våra vattendrag.  
Reduceringsfiskets syfte är att på ett hållbart sätt fiska underutnyttjad fisk och med den ta bort fosfor och kväve från eutrofierade vattenområden. Reduceringsfisket har åren 2011—2015 stötts med årliga understöd i statsbudgeten inom ramen för de normer som gäller inom EU. 
Reduceringsfisket ställer krav på såväl fiskeutrustningen som på logistikkedjan. Byggandet av infrastrukturen för reduceringsfisket har tagit tid och förutsättningarna för att driva verksamheten börjar nu finnas. Finland har i och med HELCOM:s aktionsplan (BSAP) för Östersjön förbundit sig till att reducera fosforutsläppen i Östersjön.  
Genom reduceringsfisket skulle en del av detta mål kunna uppfyllas. I jämförelse med många andra vattendragsinvesteringar så är reduceringsfiske en mycket kostnadseffektiv åtgärd. Utvecklandet av reduceringsfisket och säkerställandet av en oavbruten finansiering är nödvändiga för att kunna genomföra systemet effektivt. 
Yrkesfiskarna måste garanteras en tillräcklig finansiering, så att de kan planera sitt fiske och utföra de nödvändiga investeringarna. Det långsiktiga målet är att stabilisera marknadspriset för mindre värdefull fisk så att fiskandet av dessa arter sker kontinuerligt i och med marknadskrafterna. Det går att framställa hälsosamma och läckra produkter av mörtfisk som till exempel fiskbullar. Dessutom kan mörtfisk användas i bioenergiproduktion. I vår alternativa budget föreslår vi att 150 000 euro anvisas för reduceringsfisket. Finansutskottet föreslår i sitt betänkande att avvikande från propositionen att för reduceringsfiske anvisas 100 000 euro Vi föreslår i vår reservation att för reduceringsfiske anvisas ytterligare 50 000 euro. 
Vi föreslår 
att moment 30.40.62 ökas med 50 000 euro för minskning av vattendragens näringsämneshalter genom reduceringsfiske. 
Huvudtitel 31 
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 
Välfungerande trafikförbindelser ska tryggas 
Många saker talar för kollektivtrafik. En välplanerad kollektivtrafik kan användas för att minska på rusningstrafik och utsläppen. Den hjälper oss att nå de klimatmål som Finland förbundit sig till såväl nationellt som inom EU och globalt. Kollektivtrafiken kan också bidra till färre olyckor i trafiken. I huvudstadsregionen, som redan nu har ett tryck på bostadssituationen, möjliggör kollektivtrafiken att fler människor kan bo utanför tätorten även om man arbetar inne i centrum. Det har varit en del av statens strategi under årtionden och förverkligas exempelvis via avtal med kommunerna och genom landskapsplanerna. Y-tåget är ett exempel på kollektivtrafik som erbjuder en fungerande trafikförbindelse för pendeltrafik mellan huvudstadsregionen och Västnyland. 
Välfungerande trafikförbindelser är nödvändiga för att alla regioner så långt som möjligt ska vara likvärdiga. Staten har länge haft en uttalad strategi om att hela landet ska hållas levande. Fungerande infrastruktur är grundbulten i det arbetet. Riksdagen har också via budgetmedel satsat stora summor på att elektrifiera tågbanor, förbättra tågrälsarna och den vägen försnabba transporterna för att tågtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ. Beslutet att skära i köpandet av kollektivtrafiktjänster går stick i stäv med den uttalade viljan att utveckla tågförbindelserna. 
Regeringen har valt att skära ner i köp av kollektivtrafiktjänster med 15 miljoner euro. Det har direkta följder genom att tågtrafiken minskar på flera rutter och man föreslår att vissa tågturer dras in helt. Istället för detta vill vi att man bibehåller nuvarande trafik och fortsätter att utveckla tjänsterna. 
Vi föreslår 
att moment 31.30.63 ökas med 11 000 000 euro för köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra. Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. Detta kan göras med ungdomsgarantin, uppsökande ungdomsarbetet, Sanssi-kortet och helt nya möjligheter att sysselsätta unga.  
För att lyckas med målsättningen att alla unga ska ha arbete, en studieplats eller praktikplats krävs de t resurser. Alternativet till att inte hjälpa de unga till rätta, skapar på sikt betydligt högre kostnader. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut. Regeringen har skurit ordenligt i verkstadsverksamhetens och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det vill vi rätta till för att varje ung människa får en möjlighet att komma vidare i sitt liv.  
Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet. År 2014 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen om heltäckande uppsökande ungdomsarbete är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv. År 2014 delades 40 000 Sanssi-kort ut. De har hjälpt särskilt yrkesutbildade unga att sysselsätta sig genom att från statligt håll ersätta en del av löne- samt andra kostnader. Under det här året delades endast 3 000 Sanssi-kort ut mellan januari och juni. Lönesubventionerat arbete för unga minskade alltså med 65 % och sysselsättningen (bland dessa unga) med 11 %. Samtidigt som pengarna för att anställa unga tagit slut har också företagarna klagat på att det är för byråkratiskt och tar för lång tid att anställa unga via Sanssi-kortet. Det här är helt fel riktning.  
Vi vill att det görs en ordentlig uppföljning på ungdomsgarantin och den uppsökande ungdomsverksamheten samt att regeringen satsar pengar på den verksamhet som har visat resultat. Vi vill satsa på att utveckla lärlingsavtal via exempel från Tyskland och dessutom bör så kallade minijobs enligt tysk modell utredas för unga under 30 år. Det kunde innebära att arbetsgivaravgifter slopas för unga under 30 och att unga under 30 får tjäna en viss summa exempelvis 500 euro per månad utan att stöd påverkas eller att staten ger vissa lönesubventioner för denna grupp. Detta ska integreras med Sanssi-kortet och samtidigt bör byråkratin minskas avsevärt. En enkel anmälan borde räcka när företagare vill anställa unga. Detta hjälper dels unga som riskerar utslagning men dels ger det också unga en möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan tidigt i livet. Det vinner både samhället och de unga på.  
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att utreda en modell för lärlingsavtal samt minijobs där unga under 30 skulle ha lättare att få jobb exempelvis genom att ha rätt att förtjäna runt 500 euro månatligen utan att stöd eller andra förmåner påverkas samtidigt som arbetsgivarna skulle ha rätt till minskade avgifter när de anställer en ung person.  
01. Förvaltning 
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Myndigheternas verksamhet ska effektiviseras 
Det finns ett behov av att effektivera myndigheternas arbete. En del av effektiveringen är att minska på uppgifter där två myndigheter i praktiken sköter samma funktion. Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet kunde effektiveras på två punkter. Den första är laboratorietjänsterna för livsmedelssäkerhet inom Livsmedelssäkerhetsverket och Tullen. Genom att överföra laboratorietjänsterna till Tullen, kunde arbetet effektiveras utan att konsumenternas säkerhet äventyras. En överföring av laboratorietjänsterna skulle förutsätta att anslagen för Tullens omkostnader ökas med 1 500 000 euro. Detta kunde ge en inbesparing på 3 miljoner euro. 
Den andra delen är övervakningen av djurvälfärd samt djur- och växthälsa. För tillfället kan Livsmedelssäkerhetsverkets och NTM-centralens övervakare besöka gårdar och inspektera samma djur och papper, men på olika dagar. Genom att överföra övervakningen till NTM-centralerna, kan man bättre kordinera gårdsbesöken och antalet besök skulle minska. Då skulle verksamheten effektiveras, göras mer kostnadseffektiv och det skulle underlätta gårdarnas liv. Genom att skära 14 miljoner, kunde man föra över 7 miljoner åt NTM-centralerna för deras ökade uppgifter och fortfarande få en inbesparing på 7 miljoner. 
Vi föreslår 
att moment 32.01.02 ökas med 7 000 000 euro för närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader. 
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 
Vi vill satsa på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet via Tekes 
Regeringen föreslår i budgeten för 2016 att anslaget för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ska ligga på 328 970 000 euro. Det innebär en sänkning med ungefär 40 000 000 euro från föregående års anslag.  
Vi vill att stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet görs via oberoende instanser, som Tekes. Det ska inte ligga en politisk styrning i vilka branscher eller företag som ska ges möjligheter att genom offentlig finansiering kunna utvecklas. Möjligheten för nya innovationer att uppstå och utvecklas måste kunna ske även utanför säsongsbundna politiskt prioriterade områden. Att skära i Tekes finansiering och allokera anslag till politiska spetsprojekt kan leda till att det satsas på olönsamma affärsidéer istället för på Finlands nya Nokia.  
Finland kan inte konkurrera globalt i kvantitet, vi kan endast vinna gällande kvalitet. Samhällsutvecklingen formar efterfrågan på marknaden och därför behövs förbättrat samarbete mellan näringslivet, utbildningen och forskningen. Det skapar förutsättningarna för nya innovationer att växa fram. Därför anser vi att man inte kan skära i Tekes finansiering och i stödet av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i den grad som nu föreslås. 
Vi föreslår 
att moment 32.20.40 ökas med 30 000 000 euro för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 
41. Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år) 
Viexpos verksamhetsbetingelser ska tryggas 
Nedskärningarna i internationaliseringsstödet påverkar vårt lands regioner i olika grad. Speciellt österbottniska företags möjligheter till internationaliseringsstöd äventyras då stöden enbart kanaliseras via Finpro. Detta utan att beakta att Finpro inte fungerar i Österbotten, i och med att Viexpo sedan länge skött denna verksamhet för de österbottniska företagen. Som organisation är Viexpo effektiv, vilket lett till att många företag dragit nytta av Viexpos verksamhet. Österbotten är dessutom en av de regioner i vårt land som exporterar mest, det finns stark företagaranda och en tradition av framgångsrikt företagande. Därför borde en del av internationaliseringsstödet kanaliseras direkt till Viexpo på samma sätt som övriga regioner i landet har möjlighet att delta via Finpro. I vår alternativa budget föreslår vi att Viexpo beviljas 150 000 euro i statsunderstöd. Finansutskottet föreslår avvikande från propositionen att Viexpo beviljas 120 000 i statsunderstöd. Vi föreslår i vår reservation att Viexpo beviljas ytterligare 30 000 euro i statsunderstöd. 
Vi föreslår 
att moment 32.20.41 ökas med 30 000 euro för statsunderstöd till Viexpos verksamhet. 
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 
Företagens internationaliseringsunderstöd ska tryggas 
Anslaget för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt föreslås halveras vilket försvårar internationalisering för små- och medelstora företag. Deltagarna i samprojekten har varit små och medelstora tillväxtföretag, företag som befinner sig i det kommersialiseringsskede som följer på produktutvecklingsskedet, nya och innovativa företagsnätverk samt andra grupper av företag. Utan internationaliseringsstöd till nya små- och medelstora företag försvårar vi deras inträde på nya marknader och minskar den finländska exporten. Det går stick i stäv med det vi vill göra för den finländska ekonomin. 
Nedskärningarna i internationaliseringsstödet påverkar vårt lands regioner i olika grad. Speciellt österbottniska företags möjligheter till internationaliseringsstöd äventyras då stöden enbart kanaliseras via Finpro. Detta utan att beakta att Finpro inte fungerar i Österbotten, i och med att Viexpo sedan länge skött denna verksamhet för de österbottniska företagen. Som organisation är Viexpo effektiv, vilket lett till att många företag dragit nytta av Viexpos verksamhet. Österbotten är dessutom en av de regioner i vårt land som exporterar mest, det finns stark företagaranda och en tradition av framgångsrikt företagande. Därför borde en del av internationaliseringsstödet kanaliseras direkt till Viexpo på samma sätt som övriga regioner i landet har möjlighet att delta via Finpro. 
Vår ekonomi är beroende av små- och medelstora företags framgång och deras möjligheter att kunna sysselsätta. 
Dessa företag är i sin tur beroende av export och tillträde till nya marknader för att kunna växa. Export lyfter inte ekonomin bara för det enskilda företaget utan för hela landet och bidrar till att fler arbetsplatser uppstår. Internationaliseringsunderstöd till små- och medelstora företag betalar sig tillbaka genom ökad sysselsättning och internationell handel. Därför vill vi höja anslaget för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. I vår alternativa budget föreslår vi 1 miljon euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. Finansutskottet föreslår avvikande från propositionen ett tillägg på 700 000 euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. Vi föreslår i vår reservation ytterligare 300 000 euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt.  
Vi föreslår 
att moment 32.20.43 ökas med 300 000 euro till internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. 
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Sysselsättningstjänster och arbetsförmedelingen ska göras effektivare 
För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa. 
Den finländska arbetsmarknaden har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Det har delvis utbildats för stora årskurser inom vissa utbildningsområden medan antalet arbetsplatser minskat inom industri och produktion under 2000-talet. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. 
Bollandet med de långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter måste upphöra och konkreta sysselsättningsåtgärder måste införas. Sysselsättningstjänsterna och arbetsförmedlingen måste göras effektivare och mer resultatorienterade. Idag finns ett stort antal lediga jobb och ett stort antal arbetslösa. Ändå hittar inte de här två varandra. En konkurrensutsättning av arbetskraftstjänsterna bör i högre grad möjliggöras för att skapa effektivare tjänster. Vidareutbildning skall ligga i fokus för att öka den arbetssökandes attraktivitet på arbetsmarknaden. 
Det är uppenbart att de ovan nämnda åtgärderna inte kan implementeras i vårt nuvarande sätt att sköta arbetsförmedling. För att lösa de strukturella problemen krävs en omfattande reform där arbetskraftstjänsternas konkurrensutsättning i högre grad möjliggörs. Det vill vi stöda samtidigt som vi anser att det då är ändamålsenligt att minska på de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.01 minskas med 25 000 000 för arbets- och näringsbyråernas omkostnader. 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Det ska satsas på privata arbetsförmedlingstjänster 
För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa. 
Den finländska arbetsmarknaden har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. Vårt nuvarande system av arbets- och näringsbyråer klarar inte av den utmaningen.  
Bollandet med de långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter måste upphöra och konkreta sysselsättningsåtgärder måste införas. Sysselsättningstjänsterna måste bli effektivare, och arbetsförmedlingen måste göras effektivare och mer resursorienterad. Vidareutbildning skall ligga i fokus för att öka den arbetssökandes attraktivitet på arbetsmarknaden.  
I enlighet med regeringsprogrammets skrivelse om försökskultur föreslår regeringen i förslaget till statsbudget för år 2016 ett nettoanslag på 5 miljoner euro för privata arbetsförmedlingstjänster. Här tar regeringen ett onödigt försiktigt steg i rätt riktning. Det bästa sättet att reformera sysselsättningstjänsterna är att ge ordentliga anslag åt försöket med de privata arbetsförmedlingstjänsterna så att tjänsterna på allvar kan tas i bruk. 
Vi föreslår 
att moment 32.30.51 ökas med 15 000 000 euro för privata arbetsförmedlingstjänster. 
70. Integration 
30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag) 
Flyktingkvoten ska höjas 
Finlands flyktingkvot har under de två senaste åren varit 1 050 flyktingar per år. För nästa år föreslår regeringen att kvoten ska sänkas till endast 750 flyktingar. Detta trots att flyktingströmmarna är större nu än någonsin sedan slutet av andra världskriget. Idag tvingas en människa fly sitt hem var fjärde sekund och antalet flyktingar uppgår till 59 miljoner. De största mottagarländerna av flyktingar vid slutet av 2014 var Turkiet (1,59 miljoner), Pakistan (1,51 miljoner), Libanon (1,15 miljoner), Iran (982 000), Etiopien (659 500) och Jordanien (654 100). Europa tar emot mindre än 10 procent av världens flyktingar.  
Finland är ett av världens rikaste och jämlikaste länder och vi behöver visa solidaritet med de som har det sämre. Det är vår tur att erbjuda andra det skydd som tidigare givits åt oss. Flyktingpolitiken ska bygga på humanitet och på skydd av mänskliga rättigheter. Ingen ska tvingas leva i otrygghet och misär. En ordentlig höjning av flyktingkvoten är ett bra sätt att långsiktigt hjälpa människor som har det svårt.  
Vi vill se en ordentlig och stegvis höjning av flyktingkvoten. Just nu tar Finland emot många asylsökande, vilket motiverar en något lägre flyktingkvot än på längre sikt. Därför föreslår Svenska riksdagsgruppen att flyktingkvoten höjs från 750 till 2 500 flyktingar. Till följd av detta ökar ersättningar som staten betalar till kommunerna med 8,75 miljoner euro 2016. 
Vi föreslår 
att moment 32.70.30 ökas med 8 750 000 euro för statens ersättningar till kommunerna. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
Social- och hälsovårdsreformen 
Finland har en lång och obruten tradition av kommuner som grundsten i det lokala samhället. Kommunerna har sett till att invånarna lokalt har tillgång till den service de behöver och invånarna kan påverka kommunen via direkt inflytande i kommunalval. Vi brukar säga att livet är lokalt. Vi har också byggt upp vårt land och vårt lands demokrati på det lokala beslutsfattandet. Under Finlands snart 100 år som självständigt land, har beslutsfattandet byggts upp så att man på lokal nivå beslutar om lokala frågor och på nationell nivå om nationella frågor. 
Den vårdreform som nu planeras överför stora delar av servicen från kommunernas uppgiftsområde. Invånarna kan inte mera lika direkt och nära påverka tillgången på exempelvis äldreomsorg eller rådgivningstjänster. I stället fattas besluten om var exempelvis ett åldringshem behövs någonstans hundratalet kilometer bort. I själva verket handlar vårdreformen om en jättelik förtäckt kommunreform där makten flyttas till ett ännu oklart antal landskap eller ännu större enheter som regeringen valt att kalla självstyrande områden. 
Vi vill genomföra en öppen kommunreform, som inte kräver områden på närmare en kvarts miljon invånare eller mer. Det tror inte vi är rätt väg för att trygga den lokala servicen. I stället vill vi se kommuner med cirka 20 000—50 000 invånare som kan basa för en integrerad social- och hälsovård samt enklare specialsjukvård. Den högt specialiserade specialsjukvården behöver mera samordning än i dag och då kunde en modell exempelvis vara en starkare styrning via de nuvarande fem specialupptagningsområdena som fungerar som samkommuner. I modellen tryggas minst ett fullt jourande sjukhus per landskap. 
Regeringens riktlinjer för social- och hälsovårdsreformen lämnar många öppna frågor. Regeringens förslag om att bara tolv sjukhus i Finland ska ha omfattande dygnet runt-jour är på inget sätt acceptabelt. Det är bra att komma i håg att till exempel Sverige har över 60 joursjukhus. Allt tal om att det bara ska finnas tolv sjukhus med full jour i Finland i framtiden är därför mycket oroväckande. Målet med vårdreformen bör vara en mer jämlik social- och hälsovård. Reformen får därför inte leda till ojämlikhet i tillgången på brådskande vård. 
Nu är det också hög tid att granska reformen ur socialvårdens och primärvårdens och inte enbart ur den specialiserade sjukvårdens perspektiv. 
En födsel är en naturlig händelse och en viktig del av livet. Finland hör till de länder i världen som har den lägsta spädbarnsdödligheten och som länge haft en mycket väl fungerande mödravård. Det är av största vikt att vi i Finland kan fortsätta tillgodose en så högkvalitativ och jämlik vård som möjligt Detta bör även gälla förlossningarna. Vi har anledning att kritiskt ifrågasätta den absoluta gränsen på ca 1 000 förlossningar i jourförordningen. Målsättningen bör vara att se till att vården är så högkvalitativ som möjligt samt att tillgängligheten och patientsäkerheten säkras i hela landet. 
Medborgarnas språkliga rättigheter ska tryggas vid reformen. Man måste kunna få service på båda nationalspråken också efter reformen. Det måste göras en omfattande och grundlig bedömning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Bedömningen måste göras i god tid och inte först efter att de avgörande besluten redan har fattats. Det återstår ännu många stora frågor som till exempel finansieringen, personalens ställning, ansvaret för byggnaderna och förverkligandet av den lokala demokratin. 
Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att verksamheten med sjukhus som har jour dygnet runt ordnas på lika villkor i hela landet. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden, så att det numeriska kravet på cirka 1 000 förlossningar per år upphävs. 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att medborgarnas språkliga rättigheter säkerställs i samband med social- och hälsovårdsreformen. 
Införande av ett gemensamt kostnadstak inom hälso- och sjukvården 
Regeringen planerar att från och med 2017 spara 150 miljoner euro årligen genom att minska på läkemedelsersättningar. Samtidigt planerar regeringen att från och med 2016 minska på ersättningar för resekostnader för vård med sammanlagt 20 miljoner årligen. Utöver detta planerar regeringen att höja klientavgifterna inom social- och hälsovården med sammanlagt 150 miljoner euro årligen. Klientavgifterna för långvarig institutionsvård, serviceboende, service i hemmet och andra tjänster inom social- och hälsovården höjs. För personer med små inkomster innebär detta en stor kostnadsökning. Det kan i värsta fall leda till att det finns människor som inte har råd med den vård de borde få.  
I stället för att se på alla tak och ersättningar som skilda frågor borde vi gå över till ett enhetligt system, där man på allvar skulle söka lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för läkemedel, vårdkostnader och resekostnader. På detta sätt kunde man undvika att de med de lägsta inkomsterna drabbas oskäligt hårt och samtidigt försäkra sig om att det finns en helhetssyn i ersättningssystemet. Svenska riksdagsgruppen vill att Finland utreder ett system där människans helhetssituation beaktas. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för införande av ett gemensamt kostnadstak inom hälso- och sjukvården. 
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 
50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 
Moderskapsförpackningar till asylsökande 
Kvinnor som beviljats asyl i Finland har rätt till moderskapsförpackningen, men de kvinnor som kommit till Finland men ännu väntar på beslut om asyl får ingen moderskapsförpackning. Det är självklart, att de som väntar på beslut har minst lika stort behov av all hjälp och stöd som de kan få med sitt nyfödda barn. Därför anser Svenska riksdagsgruppen att även denna grupp borde få moderskapsförpackningen. 
Den humanitära katastrof som nu råder mäter vår humanism och vilja att hjälpa. Nyfödda barn hör till den mest oskyldiga gruppen som tvingas lida av de rådande orättvisorna. Den ökade mängden asylsökande kan också innebära att väntetiden för ett asylbeslut kan bli lång. Moderskapsförpackningen skulle vara ett av de mest praktiska och konkreta sätt att hjälpa dessa barn och mammor. 
En uppskattning är att det kan komma ca 30 000 asylsökande till Finland på årsnivå. En grov uppskattning, efter att man räknat bort andelen män, är att antalet spädbarn och barn som föds i Finland under väntetiden kan vara cirka 400 per år. Värdet på en moderskapsförpackning är ca 300 euro. Detta betyder att med en relativt liten summa kan vi välja att hjälpa de mest utsatta och oskyldiga i den rådande katastrofen. 
Vi föreslår 
att moment 33.10.50 ökas med 120 000 euro för för moderskapsförpackning åt asylsökande. 
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 
De äldre behöver omsorg 
Regeringen planerade i början av hösten att inskränka på pensionärernas bostadsbidrag. Av Finlands 1 434 500 pensionärer har 190 000 så låg pension att de behöver bostadsbidrag och den skisserade maximala nedskärningen på 60 euro per månad skulle drabba 90 000 finländare. 
Regeringen beredde ett lagförslag där pensionärernas bostadsbidrag skulle inkorporeras med det allmänna bostadsbidraget. I regeringens propositionen nämndes 60 euro som tak för maximal månatlig nedskärning på individnivå. Det kan i värsta fall betyda upp emot tio procent av en pensionärs månatliga inkomst. 
Regeringens förslag innehöll en övergångsperiod på 6 månader för nuvarande bidragsmottagare . Därmed hade pensionärerna satts i olika situation då de som tidigare erhållit bostadsbidrag har en övergångsperiod medan de som i början av året ansöker om bostadsbidraget skulle bedömas enligt de nya kriterierna. Svenska riksdagsgruppen ansåg regerings åtgärd skulle ha varit oskälig mot pensionärer med låga inkomster och krävde tillsammans med den övriga oppositionen att regeringen tar tillbaka sin proposition. Så skedde också. Om regeringen vidtar nya åtgärder måste man noggrant bedöma pensionärerna ekonomiska situation i sin helhet. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bedöma pensionärernas ekonomiska helhetssituation. 
20. Utkomstskydd för arbetslösa 
50. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 
Åtgärder för att göra systemet med inkomstrelaterad dagpenning mera sporrande 
Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa men också incitament som gör det alltid ekonomiskt lönsamt att ta emot arbete och att den som är aktiv gynnas. 
Vår arbetsmarknad har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Vi har bollat med långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter i stället att införa konkreta sysselsättningsåtgärder. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. 
Aktiva insatser från arbetsförmedlingen bör göras i början av arbetslöshetsperioderna eller direkt vid permitteringar. Det är också viktigt att uppmuntra, också från statligt håll, till egen aktivitet genom att höja den inkomstbundna dagpenningen en aning och samtidigt förkorta utbetalningsperioden. Danmark har goda erfarenheter av en dylik modell. Undersökningar från Finland visar också att största delen av de som får ett nytt jobb får det genast i början eller i slutet av den tid man har rätt till dagpenning. Vi tror på att en förändrad modell leder till att flera snabbare återvänder till arbetslivet. Med reformen kan också sparas 70 miljoner eruo per år. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 11 
Riksdagen förutsätter att systemet med inkomstrelaterad dagpenning utvecklas så att det blir mer sporrande genom att stödet betalas under en kortare tid men stödbeloppet höjs något under de första 100 dagarna av arbetslöshetsperioden. 
30. Sjukförsäkring 
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 
Rehabiliteringstjänsterna ska tryggas 
Regeringen vill öka konkurrenskraften genom att minska kostnaderna på arbetsmarknaden. Samtidigt vill man förlänga arbetskarriärerna både i början, mitten och slutet. Regeringen vill helt enkelt att finländarna ska jobba lite mera och längre.  
Samtidigt föreslår regeringen att AURA-stödet för arbetsrelaterad rehabilitering slopas. Det är en kortsiktig politik av regeringen. Ett slopande av AURA-stödet får lätt betydligt dyrare konsekvenser än den inbesparning på 20,6 miljoner som aviserats Regeringens planer står därför helt i strid med den allmänna strävan att förbättra välmående i arbetslivet och med hjälp av det förlänga arbetskarriärerna. Sparplanerna riskerar också att leda till uppsägning av personal vid de olika rehabiliteringsenheterna. 
Regeringens planer att slopa den s.k. AURA-rehabiliteringen hotar direkt den svenskspråkiga arbetsrehabiliteringen vid Härmä Rehab. Enheten i Härmä är den enda i landet som erbjuder arbetsrehabilitering på svenska. En nedkörning av verksamheten skulle betyda att svenskspråkiga inte längre får denna service på sitt modersmål. Regeringen bör se till att de språkliga rättigheterna tryggas också i framtiden när det gäller rehabilitering. 
Vi föreslår 
att moment 33.30.60 ökas med 10 000 000 euro för rehabiliering. 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag) 
Slopa kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd 
Ensamförsörjarna hör till barnfamiljer med den allra svagaste ekonomin. Det ter sig orättvist att de i dagens läge i många fall går miste om nyttan med barnbidragets ensamförsörjartillägg. Därför bör kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.  
Idag påverkar ensamförsörjartillägget storleken på utkomststödet. Det nuvarande systemet med utkomststöd leder till att det som staten ger med ena handen tar kommunen med den andra. Utredningar visar att ensamföräldrars hushåll är mer beroende av utkomststöd än andra barnfamiljer. För att de allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas. 
Eftersom ändringen i lagen om utkomststöd medför tilläggsutgifter för kommunerna i form av en förhöjning av kostnaderna för utbetalda utkomststöd bör kommunerna kompenseras genom en motsvarande höjning av statsandelarna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststöd. Vi vill göra denna förändring för att stöda en av de grupper som har det allra svårast i vårt samhälle, nämligen ensamförsörjarna. Därför vill vi höja att det årliga anslaget med 13,8 miljoner euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 12 
Riksdagen förutsätter att kopplingen mellan utkomststödet och ensamförsörjartillägget till barnbidraget slopas. 
Huvudtitel 35 
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Miljö- och naturvård 
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 
I budgetförslaget för år 2016 har man i enlighet med regeringsprogrammet 2015 överfört 8 000 000 euro till budgetmoment 35.10.52 från moment 35.10.63. I nyckeltalen för Forststyrelsens moment kan man notera ökade satsningar på antalet omskötta naturskyddsområden och därmed även en ökning i antalet hektar som avses omfattas. Under momentet finns reservering på 500 000 euro för inrättande av ny nationalpark. Även antalet inventeringar av artförekomster föreslås öka. Även antalet inventeringar av artförekomster föreslås öka. I ett läge med sträng ekonomi är det inte påtvingat att miljöministeriets mål för verksamheten höjs utan man kunde nöja sig detta år med att upprätthålla nuvarande standard. Den överföring som gjorts från annat moment behöver inte förbrukas. 
Vi föreslår 
att moment 35.10.52 minskas med 8 000 000 euro för Fortsstyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter . 
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden: (reservationsanslag 3 år) 
Minska inrättandet av nya naturskyddsområden i dagens ekonomiska läge 
I en period då Finlands ekonomi behöver allas insatser för att balanseras, bör man vända på alla stenar för att finna möjliga inbesparingsobjekt som inte samtidigt påverkar på ett menligt sätt möjligheterna till tillväxt Trots att vi förespråkar miljövärden ser vi att följderna av att man under ett år inte instiftar nya naturskyddsområden som ett försvarbart sätt att minska på statens utgifter. I budgetförslaget för år 2016 har man reserverat 10 miljoner för detta ändamål. Denna summa kan undantagsvis halveras för att få statsbudgeten i bättre balans. 
Vi föreslår 
att anslaget under moment 35.10.63 för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden minskas med 5 000 000 euro. 
INKOMSTPOSTER
Avdelning 11 
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 
Svenska riksdagsgruppens skattepolitik skiljer sig från regeringens alternativ med 535 miljoner euro. I vår alternativa budget är skatteändringar när det gäller storleksgraden neutrala jämfört med regeringens förslag. Finlands totala skattegrad hör till de högsta i Europa och därför säger vi nej till en åtstramning av beskattningen. 
Målet med vår beskattning bör vara att samla in tillräckligt med pengar för att kunna upprätthålla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skatter bör uppbäras effektivt och rättvist och grunda sig på betalningsförmåga. 
Beskattningen ska också motivera till arbete och företagande, den bör främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Bara genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad kan välfärdssamhället garanteras, även på lång sikt. 
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 
Beskattningen ska uppmuntra till arbete  
Arbete beskattas alltför strängt i Finland. Finland är inte längre det konkurrenskraftiga land vi tidigare vant oss vid. Istället hör vi till de få EU-länder som just nu inte har en gynnsam ekonomisk utveckling. Det finns alltså goda skäl att reformera vår ekonomi. Det måste ske genom jobb — endast genom att vi har människor i jobb kan vi nå tillbaka till att vara ett framgångsland. 
Vi måste satsa på att skapa förutsättningar för tillväxt och export. En av grundförutsättningar är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs flera åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika flitfällor och tröskeln för att ta emot jobb minskar. Därför vill vi genomföra en skatteväxling som minskar skatten på arbete och ökar skatten på konsumtion. Det gör vi genom att sänka skatten på arbete med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och med en halv procentenhet i den högsta skatteklassen. Detta minskar statens skatteinkomster. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 13 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar till riksdagen en proposition om ändring av förvärvsinkomstbeskattningen genom att sänka skatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och med en halv procentenhet i den högsta skatteklassen. 
Pensionärernas solidaritetsskatt ska lindras 
Vi föreslår att den tilläggsskatt som ska betalas för pensionsinkomst minskas till 4,55 procent för förbättra villkoren för pensionärerna.  
Pensionärerna har under sin långa arbetskarriär gjort för samhället värdefullt arbete för sin utkomst. De har under årtionden bidragit med betydande skatteintäkter till staten. Dessa skatteintäkter har i sin tur bidragit till att bygga upp och upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle där var och en kan utvecklas som individer och får ta del av mångsidiga välfärdstjänster.  
Pensionärer som byggt upp vårt samhälle betalar nu för sin pensionsinkomst skatt som är högre än den normala skattegraden till den del pensionsinkomst minskat med pensionsinkomstavdraget överstiger 45 000 euro per år. Vi anser att det inte är skäligt när man bl.a. beaktar att pensionärerna redan under sin arbetskarriär betalat skatt på sin förvärvsinkomst enligt den progressiva skatteskalan.  
Tilläggsskatt på pensionsinkomst på grund av ålder kan anses vara diskriminerande mot skattskyldiga. Här kan åberopas bestämmelserna om förbud mot åldersdiskriminering i unionsrätten, särskilt artikel 1-3 i rådes direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet 2000/78/EG samt artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande HFD 2015:30 beslutat begära förhandsavgörande av unionens domstol om tilläggsskatt på pensionsinkomst. På grund av begäran om förhandsavgörande kan vi dra den slutsatsen att rättsläget i fråga om pensionsinkomst är minst sagt oklart. 
Trots att det är oklart om unionsrätten kan tillämpas på en fråga som gäller direkt beskattning och sålunda hör till statens exklusiva behörighet har det ovan nämnda direktivet satts nationellt i kraft genom lagen om likabehandling (21/2004). Enligt lagens 6 § får ingen diskrimineras — direkt eller indirekt — bl.a. på grund av ålder utan objektivt grundad anledning. Också 6 § i grundlagen (731/1999) förbjuder särbehandling bl.a. på grund av ålder. Trots att pensionsinkomst kan betalas också till andra är det ostridigt att merparten av de mottagare av pensionsinkomst som bestämmelserna om pensionsinkomst tillämpas på har redan nått 63 — 68 års ålder. Det förefaller att tilläggsskatt på pensionsinkomst tillämpas åtminstone indirekt på grund av ålder.Med beaktande av oskäligheten i tilläggsskatten på pensionsinkomst föreslår vi att tilläggsbeskattningen av pensinkomst lindras, vilket innebär en minskning med 16 000 000 euro av intäkterna på skatt av förvärvs- och kapitalinkomster. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 14 
"Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om minskning av skatten på pensionsinkomst från 6 procent till 4,55 procent. 
Högre hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen 
Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som frilansare och enmansföretagare ökar. Bland landets företagare har andelen enmansföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar. Det vittnar om att en större del av arbetet som tidigare utfördes av löntagare sköts idag av ensamföretagare och frilansare. 
I dagsläget innehåller vårt skattesystem många typer av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Införande av nya avdrag är motiverat om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter. 
Hushållsavdraget är ett gott exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget betalat sig tillbaka i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets storlek från 2 400 till 4 000 euro. Höjningen av hushållsavdragets storlek minskar staten skatteinkomster med 31 miljoner euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 15 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att hushållsavdraget höjs från 2 400 euro till 4 000 euro per år. 
Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 
Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 
Satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. Vi föreslår att anslagen för bekämpning av den grå ekonomin ökas med 20 miljoner euro i statsbudgeten för 2016. Denna betydande satsning tillsammans med ett högre hushållsavdrag ökar statens skatteinkomster med 70 miljoner euro 2016 
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 
01. Mervärdesskatt 
Finland är inte längre det konkurrenskraftiga land vi tidigare vant oss vid. Istället hör vi till de få EU-länder som just nu inte har en gynnsam ekonomisk utveckling.  
Det finns alltså goda skäl att reformera vår ekonomi. Det måste ske genom jobb — endast genom att vi har människor i jobb kan vi nå tillbaka till att vara ett framgångsland. Beskattningen av arbete är en viktig faktor som inverkar på arbetets attraktivitet. 
Vi måste satsa på att skapa förutsättningar för tillväxt och export. En av grundförutsättningar är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs flera åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika flitfällor och tröskeln för att ta emot jobb minskar. Därför vill vi genomföra en skatteväxling som minskar skatten på arbete och ökar skatten på konsumtion. Det gör vi genom att höja samtliga tre momssatser med 0,5 procentenheter. De nya skattesatserna borde således vara 10,5 %, 14,5 % och 24,5 %. Detta ökar statens inkomster med sammanlagt 409 miljoner euro. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 16 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om höjning av alla mervärdesskattesatser med 0,5 procentenheter. 
10. Övriga skatter 
03. Bilskatt 
Regeringen föreslår betydande sänkningar i bilbeskattningen. Enligt regeringen skulle bilisterna skatterea bli sammanlagt ca 200 miljoner euro under regeringsperioden. Enligt planerna ska skattelindringar i bilskattelagen genomföras gradvis så att skatteintäkterna minskar med 31 000 000 euro 2016. Utskottet konstaterar i sitt betänkande att bilskatten och fordonskatten är till sin utgångspunkt fiskala skatter. Deras huvudsyfte är alltså att samla in skatter till staten. 
Trots att de föreslagna ändringarna i bilskattelagen går i rätt riktning med tanke på miljön och fordonsparken finns det inte anledning att i dagens ekonomiska situation börja sänka olika skatteslag som inte har direkta dynamiska effekter. Med beaktande den antagna sänkningen av de specifika koldioxidutsläppen hos bilar skulle skatten på en bil med genomsnittliga utsläpp halveras fram till 2020. Det är väldigt mycket i den här ekonomiska situationen. 
Den skattesänkning på 31 000 000 euro som regeringen föreslår för nästa år borde däremot inriktas på åtgärder som har en direkt effekt på sysselsättnigen och därigenom på ökningen av skatteinkomster Därför föreslår vi att bilskatten hålls på den nuvarande nivån. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 17 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa den förslagna sänkningen av bilskatten. 
05. Överlåtelseskatt  
År 2016 är överlåtelseskatten 4 procent av köpesumman för fastigheter. En av de största skatteutgifterna på momentet är befrielse från överlåtelseskatt vid köp av första bostad, vilken uppgår till uppskattningsvis 95 000 000 euro.  
I ekonomiskt utmanande tider finns det behov av att se över de offentliga utgifterna och se till att alla på ett rättvist sätt deltar i att förbättra den ekonomiska situationen. Vi anser att det är rättvist att de som har arbete och de som äger egendom är de som ska bära det största lasset då vi balanserar vår statsekonomi. Det ska inte vara arbetslösa, studerande, ensamförsörjare, våra barn eller pensionärer som står för de största inbesparingarna.  
Det är inte statens primära uppgift att via skattelättnader uppmana till privat ägande. Därför anser vi att köp av första fastighet och första aktielägenhet är en förmån vi finländare kunde avstå från i detta läge. Det kan ha vissa mindre effekter på bostadsmarknaden, men sannolikt påverkar inte förändringen marknaden i någon större mån. Därmed anser vi att man kan göra en inbesparing på 95 000 000 euro genom att slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad. 
Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 18 
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar till riksdagen en proposition om att slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2016 enligt betänkandet med ändringarna ovan, 
att de 18 uttalandena ovan godkänns och 
att misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen ovan godkänns. 
Helsingfors 10.12.2015
Joakim
Strand
sv
Stefan
Wallin
sv
RESERVATION 5 kd
Allmän motivering
Det ekonomiska läget i Finland är mycket dåligt. De offentliga finanserna lider av ett kroniskt underskott och i år överstiger den offentliga skulden 60-procentsgränsen i EU:s tillväxt- och stabilitetspakt. Våra primära mål måste vara att balansera upp de offentliga finanserna, generera ekonomisk tillväxt och förbättra sysselsättningsläget. Dessutom måste jämvikt i ekonomin uppnås på ett socialt hållbart sätt. Sparåtgärderna får inte sättas in på ett sätt som leder till sämre ekonomisk tillväxt och lägre sysselsättning. Samtliga åtgärder måste konsekvensbedömas noga och den samlade situationen beaktas.  
Kristdemokratiska riksdagsgruppens alternativ fokuserar på social rättvisa. Våra ändringar i relation till propositionen avser sparförslag som på sikt ger samhället större kostnader och ökar den sociala ojämlikheten. Med en omfördelning av sparbetingen erbjuder vi de som har det allra sämst ställt förbättringar i försörjningen. Ett samhälle som står en socialt hållbar grund är den bästa plattformen för ekonomisk framgång. Samtidigt gäller det att komma ihåg att vi behöver ekonomisk tillväxt för att säkerställa välfärdstjänsterna. Men tillväxt kommer inte ur tomma intet. Det hör till det allmänna att skapa ett gynnsamt klimat för företagsamhet och ekonomisk aktivitet. Därtill behövs det en omvärld som driver på ekonomisk tillväxt. Vi kristdemokrater vill satsa på att stödja företagsamhet och förbättra sysselsättningen än vad regeringen gör. 
De omfattande nedskärningar som regeringen föreslår i utvecklingssamarbetet är oskäliga och drabbar dessutom frivilligorganisationerna värst. Organisationer som hjälper flera hundra tusen och rentav miljoner av världens fattigaste blir tvungna att i värsta fall säga upp hälften av sina anställda. Projekt måste avbrytas plötsligt och redan utfört arbete hotar att gå om intet. Frivilligorganisationerna besitter expertis i fråga om målländernas kultur och förhållanden. Det bistånd de lämnar går bland annat via utbildningsinsatser och hälso- och sjukvård direkt till de allra fattigaste i målländerna så att de kan komma ur fattigdomen. Samtidigt utför de ett viktigt arbete här hemma när de upplyser finländarna om globala kriser och deras följder. Organisationerna bedriver sitt utvecklingssamarbete effektivt och utan tung administration. Därför bör de anslagna medlen styras om till deras projekt.  
Det är oansvarigt att låta sparåtgärderna drabba barn och unga eftersom de på sikt ökar kostnaderna för samhället. I budgetpropositionen skär regeringen ner statsandelarna till kommunerna för småbarnspedagogisk verksamhet med 6,5 miljoner euro. Nedskärningen baseras på att gruppstorlekarna ökar från 21 till 24 barn i heldagsvård. Alltför stora barngrupper försämrar möjligheterna att bemöta och beakta barnen individuellt och att stödja deras utveckling och lärande. Detta får effekter långt senare i barnens liv och kan exempelvis försämra skolframgången. Sedan 2010 har staten avsatt ett särskilt bidrag för mindre undervisningsgrupper i den grundläggande utbildningen. Vi i kristdemokratiska riksdagsgruppen föreslår betydande satsningar på barnpedagogisk verksamhet och mindre undervisningsgrupper i grundskolan. 
Ungdomsgarantin som infördes av den förra regeringen har varit ett effektivt verktyg för att motverka marginalisering bland unga. Det är ett bra system som inte får skrotas utan det måste underhållas och vidareutvecklas. Regeringen vill avveckla kompetensprogrammet för unga vuxna som ingått i ungdomsgarantin. Samtidigt får unga vuxna sämre möjligheter att komma in på läroavtalsutbildning. Inom ramen för ungdomsgarantin avsatte den förra regeringen mer pengar för ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete. Regeringen vill också skära i de anslagen. Ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete är precis den typen av förebyggande insatser där anslagen betalar sig mångfalt. 
Högkvalitativ utbildning och verkningsfull forskning och utveckling är av största vikt för Finlands konkurrenskraft. Regeringen skär orimligt mycket i anslagen till universitet och högskolor. Det eftersträvade produktivitetssprånget kräver nya innovationer och ny kompetens, och det är inget som föds utan resurser för vetenskap och utbildning. Tilläggssatsningarna på regeringens spetsprojekt kommer inte att kunna kompensera bortfallet i basfinansieringen. Näringslivet och framför allt teknikindustrin kan bäst stödjas med adekvata anslag till Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Innovationsfinansieringsverket Tekes. Utredning och forskning vid statsrådets kansli och forsningsprojekt och forskningsprogram vid det politiskt styrda rådet för strategisk forskning ska inte få mer pengar på andra bekostnad av andra forskningsinstitut. 
Fungerande och meningsfulla trafikförbindelser är ett livsvillkor för företagssamheten i hela landet. Människors möjligheter att studera och arbeta måste tryggas genom att staten stöder kollektivtrafiken och behåller framför allt heltäckande järnvägsförbindelser också på andra ställen i landet än bara i tillväxtcentra. Spårtrafiken ska öppnas för konkurrens med försiktighet och med garantier för att servicenivån bibehålls. Kollektivtrafiken får större betydelse när bostadspriserna stiger på de stora tillväxtorterna, och tätorter uppförs längs järnvägarna i enlighet med planerna. Nedskärningarna i stödet till fjärrtågstrafiken är ogynnsamma för den utvecklingen och ökar dessutom privatbilismen och således också trafikstockningarna och utsläppen. 
Det krävs effektiva och riktade insatser för att höja sysselsättningen. Största delen av nya arbetstillfällen kommer till i små och medelstora företag. Dessutom är egenanställda en växande grupp. Vi behöver alltså effektiva åtgärder för att uppmuntra människor till företagsamhet och för att små men växande företag ska kunna anställa sina första medarbetare. Vi i kristdemokratiska riksdagsgruppen föreslår ett företagaravdrag på fem procent. Det kan vara ett bra incitament för att starta företag och expandera befintlig företagsverksamhet. Det är oansvarigt att skära ner sysselsättningspengarna i det här läget. I stället för nedskärningar behöver vi extra anslag för offentlig sysselsättnings- och företagsservice. Anslagen måste i synnerhet gå till starpengar för företagsetablering och till åtgärder för att bekämpa långtidsarbetslöshet med hjälp av lönesubvention. 
Regeringens beslut att återta beslutet att slopa bostadsbidraget för pensionstagare var riktigt, men bidraget måste återinföras fullt ut utan någon dolda sparagenda. Kristdemokratiska riksdagsgruppen stöder förslaget att höja garantipensionen. Men i det rådande läget krävs det en ännu större höjning. Då kan man hjälpa upp läget för de allra mest utsatta pensionärerna. Efterfrågan här hemma förbättras också när pensionärer med låga inkomster får större köpkraft. Det är en missriktad sparåtgärd att slopa kostersättningen. Celiaki är en allvarlig ärftlig sjukdom och livslång glutenfri eller naturligt glutenfri kost är den enda behandlingen. Kosten är alltså medicin för människor med celiaki. Det är samhällets uppgift att se till att de som lider av sjukdom har rätt att få mat på jämlika villkor och till skäligt pris. 
I budgetpropositionen föreslår regeringen att läkemedelsersättningarna sänks med hela 49 miljoner euro. I kompletteringspropositionen halverade regeringen sparmålet, men sparbeloppet är fortfarande stort. Vidare föreslår regeringen omstruktureringar i ersättningssystemet. Det betyder att en initial självrisk införs och att grundersättningen höjs till 40 procent. Det är både motiverat och nödvändigt att se över systemet, men det bör göras så att ersättningsbeloppen bibehålls utan sparåtgärder. Då kan man använda de anslag som frisätts genom reformen till att sänka det årliga avgiftstaket. Då dirigeras samhällets stöd bättre till dem som behöver regelbunden och långvarig läkemedelsbehandling. Nedskärningen i ersättningarna för privata läkartjänster leder till att människor allt mer söker sig till den offentliga hälso- och sjukvården med längre köer till primärvården som följd. I slutändan blir kostnaderna större än besparingarna. Ersättningarna för privat läkarvård måste ligga kvar på samma nivå som i dag. 
Vårt samhälle kommer att ha betydande nytta av ökad användning av förnybar energi: behovet av importerad energi minskar, det vill säga självförsörjningsgraden ökar samtidigt som vi främjar den cirkulära ekonomin, motverkar klimatförändringen och tar fram nya exportprodukter. Stora framsteg har gjorts de senaste åren för att ta fram anläggningar som utnyttjar förnybar energi allt bättre. De lämpar sig också allt bättre för elproduktion och kraftvärmeproduktion. Nya förbättringar håller på att göras tack vare forskning, utveckling och innovationer inom området. Man kan öka investeringarna i förnybar energi på hushållens nivå genom att sänka inkomstgränserna för det behovsprövade energiunderstödet. Det bör vara möjligt att få hushållsavdrag för investeringar i förnybar energi också för andra hus än småhus. Lantgårdar och ännu större enheter har många outnyttjade möjligheter att i större skala nyttiggöra förnybar energi, men ofta har de inte råd att investera. Ett investeringsbidrag på 10–20 procent kan få fart på investeringarna. Vi kan exempelvis få fler biogasanläggningar i betydligt snabbare takt med ett extra stöd.  
Det behövs tillräckligt stora personella resurser för arbetet med att bekämpa den svarta sektorn, men också samarbete mellan myndigheterna. Satsningarna betalar sig mångfaldigt i form av större inkomster av böter, avgifter och skatter. Samtidigt får de ärliga företagen bättre konkurrenskraft, och den ärliga konkurrensen ökar i samhället. Det räcker inte med att höja anslagen. Vi behöver också långsiktighet och mer tillsyn. Programmet för att bekämpa grå ekonomi måste fortsätta samtidigt som det byggs upp en stabil uppföljningsmekanism för att kontrollera vilka effekter myndigheternas insatser har. 
Beskattningen av arbete måste lindras och arbete bli mer lönsamt. Vi i kristdemokratiska riksdagsgruppen välkomnar att regeringen vill sänka inkomstskatten. Företagarna har större ansvar än arbetstagarna vad beträffar företagarrisk, lägre sysselsättning och sämre social trygghet. Därför hade det varit befogat att snabbare införa ett företagaravdrag för personföretag. På sikt skulle ett företagaravdrag ge större skatteinkomster än vad avdraget kostar till en början. Vi anser att fokus i beskattningen bör förskjutas från arbete och företagsamhet till miljöskatter. Staten kan få in mer pengar om skatten på alkoholdrycker och tobak höjs. Samtidigt får samhället lägre kostnader för skador till följd av alkohol och tobak. 
Den sänka skatten på bilar och fordon är ett steg i rätt riktning. I dagens ekonomiska läge bör bilskatten dock sänkas en aning mindre än regeringen föreslår i budgetpropositionen. Samtidigt bör man ta hänsyn till konsekvenserna för bytesbalansen.  
Det gäller att se statsfinanserna ett helhetsperspektiv. Sparåtgärder och anslagsökningar har en rad ackumulerande effekter som måste bedömas noga. Med rätt satsningar får samhället mer inkomster medan missriktade sparbeting i stället resulterar i större kostnader. Vi i kristdemokratiska riksdagsgruppen föreslår att de sparåtgärder som på sikt ökar kostnaderna återtas och att de anslag som genererar tillväxt och större sysselsättning höjs. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att det görs relevanta bedömningar av vilka effekter sparåtgärderna har för den ekonomiska tillväxten, människors köpkraft och den sociala rättvisan. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen genast vidtar effektiva åtgärder för att förbättra arbetslösheten, stoppa ökningen av långtidsarbetslösheten och underlätta villkoren för företagande. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att de överdimensionerade sparbetingen inom utbildning och forskning återtas. Anslagen till universitet och högskolor bör ligga på en nivå som inte riskerar kvaliteten på forskningen och utbildningen. Nivån på finansieringen av innovationer och forskning måste hållas hög. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att bidragen till mindre grupper inom barnomsorg och grundläggande utbildning ska finnas kvar. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att insatserna inom ramen för ungdomsgarantin får fortsätta och samtidigt stärks. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att den totala beskattningen inte stiger. Samtidigt bör fokus inom beskattningen läggas på produkter som är skadliga för människorna och samhällsekonomin, medan skatterna på arbete och företagsamhet lindras. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att det avsätts tillräckligt stora resurser för kampen mot svart ekonomi och att programmet för bekämpande av svart ekonomi fortsätter. 
Detaljmotivering
ANSLAG 
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
01. Förvaltning 
22. Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 
I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen överföringar från många välfungerande forskningsinstitut till statsrådets och ministeriernas utrednings- och forskningsverksamhet. Statsrådets kansli bör inte få utöka sin utrednings- och forskningsverksamhet på andra forskningsinstituts bekostnad. Tilläggsanslaget för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet bör slopas och de anslag som på så sätt frigörs bör på nytt anvisas för Teknologiska forskningscentralen VTT, vars anslag regeringen vill skära i. 
Jag föreslår 
att moment 23.01.22 minskas med 5 000 000 euro för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. 
Huvudtitel 24 
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Internationellt utvecklingssamarbete 
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 
Regeringen skär ner anslagen för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete med upp till 43 procent. Så här massiva nedskärningar är helt oskäliga. Frivilligorganisationerna har enkel förvaltning och besitter expertis i fråga om målländernas kultur och förhållanden. Det bistånd de lämnar riktas bland annat via utbildningsinsatser och hälso- och sjukvård direkt till de allra fattigaste i målländerna så att de kan komma ur fattigdomen. Organisationerna bedriver sitt utvecklingssamarbete effektivt och därför bör de anslagna medlen snarare styras om till deras projekt. På grund av den förvärrade flyktingkrisen är nedskärningarna i utvecklingssamarbetet helt obefogade och de omöjliggör hjälpen till asylsökandena i ursprungsländerna.  
Genom utvecklingssamarbetet kan också hoten mot våra egna medborgare minskas. Det gäller såväl terrorism, drog- och människohandel som pandemier och stora flyktingströmmar. Finland har åtagit sig att nå FN:s millenniemål att reservera 0,7 procent av bruttonationalprodukten för bistånd senast i år, 2015. Men i och med de nedskärningar som regeringen Sipilä gör hamnar vi långt från målet: anslagen 2016 motsvarar bara cirka 0,35 procent av bnp. 
Jag föreslår 
att moment 24.30.66 minskas med 50 000 000 euro från Gårdsbrukets utvecklingsfond och att följande uttalande godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att finansieringen av frivilligorganisationer för utvecklingssamarbete säkras och att betydelsen av det arbete som organisationerna utför för att hjälpa de mest utsatta människorna uppmärksammas. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Polisen spelar en central roll i arbetet mot svart ekonomi. Det behövs tillräckligt med personal för att utreda ekonomiska brott och samverka med andra myndigheter. Utan adekvata personella resurser och långsiktiga satsningar kan målen inte nås. Syftet med bekämpningen av svart ekonomi är att utöver engångsböter och straffskatter öka den avskräckande effekten och den vägen bidra till fri och hederlig konkurrens. För att polisen ska kunna anställa mer personal och ha kvar alla tjänster bör ett öronmärkt och permanent tillskott för bekämpning av svart ekonomi avdelas för polisens omkostnader. Vi kristdemokrater anser att det är bra att regeringen korrigerade sitt tidigare beslut genom att i den kompletterande budgetpropositionen reservera 3,2 miljoner euro av polisens anslag för bekämpning av svart ekonomi. Men summan av det anslag som behövs bör inte överföras till bekämpningen av svart ekonomi genom att polisens övriga verksamhet försämras, utan de behövliga anslagen bör i sin helhet fogas till polisväsendets omkostnader för bekämpning av svart ekonomi. 
Jag föreslår 
att moment 26.10.01 ökas med 3 800 000 euro till polisen för effektivare bekämpning av den svarta ekonomin. 
Huvudtitel 28 
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Beskattningen och Tullen 
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Bekämpningen av svart ekonomi blir inte effektivare om skatteförvaltningens anslag minskar. Minskade resurser leder till sämre övervakning och myndighetssamarbete och strider mot målet i regeringsprogrammet, att svart ekonomi ska motverkas aktivt. Genom extra satsningar och aktiv utveckling av övervakningen får vi mångfaldig avkastning i form av ökade skatteinkomster. Om antalet skatteinspektörer ökas med 100 nya tjänster kan vi genom att satsa 10 000 000 euro få en tiofaldig avkastning i skatteinkomsterna. Genom att ingripa mot ohederlig verksamhet förbättrar vi villkoren för hederliga företag.  
Jag föreslår 
att moment 28.10.2001 ökas med 10 000 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin. 
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Satsningar på Tullens övervakning och brottsutredning återbetalar sig mångfalt till samhället i form av influtna avgifter, böter och ökade skatteinkomster. Ett bra exempel är en dämpad resandeinförsel av alkohol. Hösten 2014 införde Tullen de vägledande gränserna för eget bruk som EU bestämt för resandeinförsel av alkohol och effektiviserade övervakningen av resandeinförseln. I budgeten för 2015 avdelades ett tilläggsanslag för att bromsa den illegala importen av alkohol och det användes bland annat för att anställa mer personal till hamnen i Helsingfors. De här åtgärderna har fått resandeinförseln att vända nedåt för första gång