ANSLAG
Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Krishantering
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)
I regeringsprogrammet betraktas aktivt deltagande i internationella krishanteringsinsatser som en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Även om nya krishanteringsinsatser som tidigare finansieras via tilläggsbudgetar ger de föreslagna minskningarna i anslagen till beredskap för mindre och nya insatser fel bild av Finlands beredskap och vilja att delta och ta internationellt ansvar vid krishanteringsoperationer.
Enligt en bilaga till regeringsprogrammet ska Finland delta i nio insatser med sammanlagt 90 soldater från och med 2017. Den statsfinansiella ramen ger rum för en eller två insatser till och en sammanlagd styrka på högst 120 soldater. Länge var tumregeln att drygt tusen soldater deltar i krishanteringsinsatser. Vissa år har det varit så. För närvarande deltar 500 soldater.
Det kan inte anses vara aktivt deltagande, och i framtiden kommer man inte längre att kunna säga att deltagande i internationell krishantering är en framträdande del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Våra möjligheter att bidra till att stoppa kriser där de uppkommer kringskärs betydligt.
Vi föreslår
att moment 24.10.20 ökas med 3 780 000 euro för utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor.
30. Internationellt utvecklingssamarbete
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)
Finland kan inte stänga sina gränser och dra sig in i sitt skal. Vår ekonomi och var sysselsättning är beroende av internationell handel och internationellt samarbete. Internationellt utvecklingssamarbete bygger på att alla följer de regler som man kommit överens både regionalt och globalt. Finland måste handla så att våra internationella nätverk genererar expanderande ekonomiskt samarbete och så att vår trovärdighet som tillförlitlog samarbetspartner inte får sig en törn.
I höst har utvecklingssamarbetet och den internationella miljö- och klimatpolitiken stått inför en vändpunkt, när länderna under FN:s ledning lyckades förhandla fram en agenda för hållbar utveckling ända fram till 2030 och mötesdelegaterna förhandlar fram en ny klimatkonvention i Paris i december. Vi måste vara beredda att målmedvetet engagera oss i det växande samarbetet och vara part i nya internationella konventioner. Dessutom får vi inte sätta tidigare åtaganden på spel.
Regeringens förhastade och drastiska nedskärningar betyder att tidigare arbete rinner ut i sanden inom många sektorer. Exempelvis skär regeringen ner stödet till utvecklinssamarbete med etablerade partner som partnerskapsorganisationer, stiftelser och FN-nära organisationer med ungefär 40 procent jämfört med nivån 2015, med totalt 49 miljoner euro. Nedskärningarna strider dessutom mot de internationella principer för god förvaltning som vi för fram. Självfallet har Finland gjort nedskärningar också tidigare, men vi har kunnat minimera skadorna genom att dela upp besparingarna över en längre period. Det bör vi också göra nästa år. Nedskärningarna i utvecklingssamarbetet måste vara mindre och anslagen måste fördelas jämnare, särskilt till multilateralt utvecklingssamarbete och frivilligorganisationer. Av anslaget för att rekapitalisera Finnfund bör 90 miljoner euro lyftas över till egentligt utvecklingssamarbete.
Vi föreslår
att moment 24.30.66 ökas med 190 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete.
89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år)
Regeringen föreslår att drastiska nedskärningar i utvecklingssamarbetet, nämligen hela 200 miljoner euro. Dessutom lyfts medel från det egentliga utvecklingssamarbetet över till finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet och till ökning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital. I fortsättningen ska inkomster från auktioner med utsläppsrätter inte gå till utvecklingssamarbete. Allt som allt går utvecklingssamarbetet därmed miste om upp till 400 miljoner euro. Nedskärningarna slår extra hårt mot frivilligorganisationerna och deras verksamhet. De går miste om 49 miljoner euro, vilket är cirka 40 procent mindre än anslagen för 2015. Så här stora nedskärningar är förödande för frivilligorganisationernas verksamhetsvillkor, Finlands rykte och möjligheterna att slutföra påbörjade projekt. Finnfund utför visserligen ett viktigt arbete, men den enorma höjningen av kapitalet sker på bekostnad av utvecklingssamarbetet. Av anslaget för att rekapitalisera Finnfund bör alltså 90 miljoner euro lyftas över till egentligt utvecklingssamarbete.
Vi föreslår
att moment 24.30.89 minskas med 90 000 000 euro av anslaget för att öka Finnfunds kapital.
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)
Under moment 24.90.50 har det gjorts en ändring i detaljmotiven till anslaget till medborgarorganisationernas Europainformation. Ändringen förefaller vara av teknisk karaktär, men resultatet är att alla finländska Europaorganisationer, både de som är för och de som är mot EU, riskerar att bli tvungna att sluta med all annan verksamhet än det som direkt klassas som frivilligarbete. I motivtexten har regeringen strukit den öronmärkning av anslagen som har funnits i mer än tio år och som inneburit att en del av anslaget till medborgarorganisationernas Europainformation har gått direkt till både Finland i Europa rf och Informationscentralen Alternativ till EU rf.
Det har helt orimliga följder om öronmärkningen av de egentliga Europaorganisationerna slopas. Åtgärden betyder nämligen att de offentliga bidragen till Europaorganisationerna i Finland avskaffas helt och hållet eftersom de nuvarande villkoren (2015) säger att stöd som inte är öronmärkt för medborgarorganisationernas Europainformation bara får användas till småskaliga projekt, där bland annat löneutgifter och administrativa kostnader inte godtas som utgifter. Det är inte bara mottagarna av de öronmärkta anslagen som är beroende av pengarna. Det gäller också fem andra nationella Europaorganisationer som samverkar nära med dem plus deras 27 regionala organisationer som bedriver allsidig och kritisk Europadebatt med frivillig arbetskraft på sjutton orter runtom i landet. Framför allt för det här arbetet är det ekonomiska stödet av största vikt eftersom Europainformationens informatörer ute i regionerna har dragits in.
Frivilligorganisationer med internationell verksamhet måste behandlas på lika villkor vid besluten om statsbidrag om det inte finns godtagbara skål att göra något annat. Men motiven i budgetpropositionen behandlar Europaorganisationerna enligt sämre kriterier än alla andra organisationer med internationell verksamhet. Det beror på att regeringen i dispositionsplanen tekniskt sett slopar stödet och basresurserna till de egentliga Europaorganisationerna samtidigt som den ändå garanterar alla andra liknande organisationer basresurser och fortsatt verksamhet. För de andra organisationerna sjunker statsbidragen med bara ungefär en femtedel jämfört med nivån 2015. Av det anslag som avsatts för medborgarorganisationernas Europainformation ska Finland i Europa rf få 168 000 euro och Informationscentralen Alternativ till EU rf 34 000 euro.
Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till BM 193/2015 rd föreslår vi
att moment 24.90.50 ökas med 202 000 euro till Finland i Europa rf och Informationscentralen Alternativ till EU rf.
Huvudtitel 25
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Domstolar och rättshjälp
I propositionen föreslås betydande förhöjningar av domstolsavgifterna. Med tanke på medborgarnas rättstrygghet finner socialdemokraterna det viktigt att domstolsavgifterna inte höjs. Konsekvensbedömningen riktar enbart in sig på de ekonomiska konsekvensern och på myndighetsarbetet utan att tänka på vilka följder höjningen får för medborgarnas rättstrygghet. Det har allktså inte gjorts en tillräcklig bedömning av de samhälleliga konsekvenserna för att så här stora höjingar skulle kunna göras.
När domstolsavgifter höjs är det viktigt att bedöma hur förhöjningen och utvdgningen av de avgiftsbelagda tjänsterna påverkar människornas och i synnerhet brottsoffrens rättstrygghet. Av propositionen framgår att de nya avgifterna skulle betyda en inkomstökning på 9 003 000 euro sammanlagt.
När det gäller rättegångsavgifter stiger till exempel den högsta rättegångsavgiften i tingsrätten från 196 till 500 euro. Det konstateras dessutom också i propositionen att förslaget kan försvaga rättsskyddet. Att stärka domstolarnas inkomster kan inte utgöra en starkare grund än att säkra människornas rättsskydd.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att jämka domstolsavgifterna till en skälig nivå.
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)
Ett av regeringens spetsprojekt under den förra valperioden var bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi och verksamheten anvisades årligen ett tilläggsanslag. Nu har detta tilläggsanslag återtagits och det är ett kortsiktigt beslut, menar socialdemokraterna. Bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi är viktig också med tanke på rättegångsprocessernas längd eftersom merparten av de utdragna processerna i praktiken gäller omfattande ekobrottsmål. Långa och komplicerade rättsprocesser är betungande för domstolarna.
När det gäller andra domstolars omkostnader föreslår socialdemokraterna att anslagen ökas så att 2 700 000 euro riktas till bekämpning av den svarta sektorn och 6 000 000 till överbelastade domstolars omkostnader.
Vi föreslår
att moment 25.10.03 ökas med 8 700 000 euro för bekämpning av den svarta sektorn och till överbelastade domstolars omkostnader.
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Utskottet har redan tidigare framhållit att bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Utöver den ökning utskottet har föreslagit föreslår vi en ytterligare ökning om 2 500 000 euro.
Vi föreslår
att moment 25.20.01 ökas med 3 800 000 euro för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader och bekämpning av svarta sektorn.
30. Åklagarna
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. I praktiken handlar det om grova skatte- gäldenärs- och bokföringsbrott där ekobrottsutredningens genomslag väsentligt beror på hur bra åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som ska beredas för behandling.
I anknytning till de brott som ekobrottsåklagarna har skött har under den senaste tiden har årligen ungefär hundra miljoner av ekonomisk vinning av brott förklarats förbrutna till staten. Avkastningen i relation till inatsen har varit betydande för statens finanser. Vi anser att en fortsatt tilläggsfinansiering skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid ekonomiska brott och innebära betydande extra inkomster till staten i form av konfiskering av ekonomisk nytta och att investeringen skulle vara lönsam.
Vi föreslår
att moment 26.10.01 ökas med 1 000 000 euro för åklagarväsendets bekämpning av svart ekonomi.
40. Verkställighet av straff
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Rätten enligt fängelselagen att delta verksamhet utanför cellen är en omständighet som måste uppmärksammas vid sidan av säkerheten i fängelserna. Hittills har både denna rätt och säkerheten försvagats till följd av personalnedskärningarna vid Brottspåföljdsmyndigheten. Med sina nuvarande resurser förmår Brottspåföljdsmyndigheten inte sköta de uppgifter som hör till myndigheten enligt fängelselagen.
Vi föreslår
att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader.
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Polisväsendet
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Kampen mot svart ekonomi var ett av regeringens spetsprojekt förra regeringsperioden. De årliga extra resurserna på 20 miljoner euro till myndigheterna återbetalade sig mångfalt. Den beräknade avkastningen av den här satsningen med 20 miljoner euro var 200 miljoner euro per år. Finansieringen delades upp på olika ministerier och förvaltningsområden enligt de uppgifter de här aktörerna har med anknytning till bekämpning av svart ekonomi och skattesmitning. Satsningarna motverkade svart ekonomi genom att möjligheterna till brott minskade, risken att åka fast ökade och myndigheterna fick bättre beredskap att reagera när det gällde att avslöja svart ekonomi. Vi föreslår 4 200 000 euro i tillskott till polisen för bekämpning av svart ekonomi.
Årligen avgår uppskattningsvis 280 poliser med pension. Nästa år föreslås 160 nybörjarplatser för polisutbildning. Det här antalet och finansieringen i proportion till det räcker inte tillnärmelsevis för att täcka pensionsavgångarna. Antalet poliser hotar således att sjunka från den i internationell jämförelse ganska låga nivån med inemot tusen. Följaktligen går det inte att hålla den inre säkerheten på ens nuvarande nivå. Exceptionella situationer som det stora antalet asylsökande för närvarande bidrar till ökade utmaningar. Vi föreslår 5 600 000 euro i tilläggsanslag för att öka nybörjarplatserna inom polisutbildningen.
Vi föreslår
att moment 26.10.01 ökas med 9 800 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin och för ett ökat antal nybörjarplatser inom polisutbildningen.
40. Invandring
Flyktingkrisen utmanar hela vårt samhälle på ett aldrig tidigare skådat sätt. För att de som kommer till landet ska få en meningsfull vardag och kunna bidra med sina insatser i arbetslivet måste integrationen och sysselsättningen ordnas betydligt effektivare.
Det måste finnas tillgång till språkutbildning så snabbt som möjligt, senast sex månader efter inresan. Regeringen når inte det här målet i dag. Bäst vore det om skyldigheten till språkundervisning började redan före beslutet om asyl eller uppehållstillstånd.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 25
Riksdagen förutsätter att den genast i början av 2016 föreläggs en utredning över åtgärderna och kostnaderna med anknytning till flyktingkrisen. Regeringen måste bereda sig på extra resurser för integration i en tilläggsbudget.
Huvudtitel 27
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Militärt försvar
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den allmänna värnplikten och en utbildad reserv är kritiska faktorer med tanke på skötseln av försvarsmaktens uppgifter. Inte bara antalet beväringar och reservister utan också tiden för och nivån på deras utbildning är väsentliga för landets försvarsförmåga. I samband med försvarsmaktsreformen skar man ned anslagen för reservens repövningar. År 2014 var den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma vilja att nivån på anslagen ska höjas. I år förbättrades läget och det är viktigt att innevarande års nivå består de kommande åren.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 26
Riksdagen förutsätter att regeringen reserverar tillräckliga resurser för att hålla kvaliteten och kvantiteten i fråga om repetitionsövningar på samma nivå som 2015.
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)
Anslaget för stöd till frivilligt försvarsarbete föreslås bli minskat med 399 000 euro. Hårdast slår nedskärningen mot Försvarsutbildningsföreningen. Föreningen har årligen utbildat 11 000 reservister inom utbildning beställd av försvarsmakten och 18 000 reservister årligen inom utbildning som främjar den militära förmågan. Den utbildning som föreningen tillhandahåller är ytterst viktig för att komplettera reservisternas kunskaper till stöd för repetitionsövningarna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 27
Riksdagen förutsätter att regeringen avdelar tillräckliga resurser till stöd för försvarsorganisationernas verksamhet.
30. Militär krishantering
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år)
Den internationella krishanteringen är en av försvarsmaktens grundläggande uppgifter. Anslaget för militär krishantering minskar under hela ramperioden 2016—2019. Detta är en ohållbar och kortsiktig linje. Finland har en flera årtionden lång historia av deltagande i fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser. Finland har förbundit sig till att upprätthålla och främja internationell fred och stabilitet. I den föregående säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen konstateras det också att ett omfattande deltagande i internationell krishantering är en central del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
I regeringsprogrammet sägs det att Finland ska fortsätta att aktivt delta i internationell krishantering. Om anslagen minskar har Finland inte några möjligheter att delta i nya insatser eller i EU:s stridsgrupper. Som mest har 2 000 personer från Finland deltagit i internationella krishanteringsuppdrag årligen men i framtiden kommer antalet att vara under 100 personer. Detta kan inte anses vara aktivt deltagande, och i framtiden kommer man inte längre att kunna säga att deltagande i internationell krishantering är en central del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Våra möjligheter att bidra till att stoppa kriser där de uppkommer kringskärs betydligt.
Också med tanke på övningsverksamheten och stärkandet av landets försvarsförmåga är det väsentligt att vi deltar i internationella krishanteringsuppdrag. Det är också ett sätt att öka vår internationella tyngd och stärka våra möjligheter att själva få hjälp i krissituationer. Finland ska vara en aktiv medlem av det internationella samfundet. För det krävs det tillräckliga resurser för internationell krishantering.
Vi föreslår
att moment 27.30.20 ökas med 2 001 000 euro för materiel och förvaltning inom militär krishantering.
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Beskattningen och Tullen
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Skatteförvaltningen måste absolut få tillräckliga resurser för att bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Anslagen för skatteförvaltningen måste ökas med 1,1 miljoner euro.
Vi föreslår
att moment 28.10.01 ökas med 1 100 000 euro för skatteförvaltningens omkostnader.
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Tullen måste få anslag för att bekämpa internationell brottslighet, smuggling och svart ekonomi. Anslagen måste ökas med 3,2 miljoner euro.
Vi föreslår
att moment 28.10.02 ökas med 3 200 000 euro för Tullens omkostnader.
70. Utvecklande av statsförvaltningen
Regeringen måste göra en samlad bedömning och noggrant gå igenom utgifterna och IKT-projekten inom de olika förvaltningsområdena. Målet ska vara att utveckla och effektivisera förvaltningen och upphandlingen. På grund av det svåra statsfinansiella läget bör statsförvaltningens anslag granskas kritiskt. Statsförvaltningen har IKT-projekt under beredning och genomförande för hundratals miljoner euro. Utifrån en samlad lägesbedömning är det skäligt att minska statsförvaltningens utvecklingsutgifter med 51 miljoner euro.
90. Stöd till kommunerna
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag)
Socialdemokraterna eftersträvar en parlamentariskt genomförd totalreform av den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom en långtidsplan kan vi modernisera dagvårdens personalstruktur och vårdardimensionering och säkerställa den framtida tillgången till arbetskraft. Den första fasen av lagen om småbarnspedagogik genomfördes under föregående regeringsperiod medan den andra fasen har lämnats att gå på tomgång i den nuvarande regeringens maskineri.
Samhällets möjligheter att ge människan den bästa möjliga starten i livet ligger just inom barnpedagogiken och utbildningen. Begränsningar av den subjektiva rätten till dagvård och ett större relationstal inom dagvården kommer att leda till allvarliga problem i vårt system för småbarnspedagogik. Den försvagar kvaliteten i småbarnspedagogiken, försätter på ett skriande sätt barnen i ojämlik ställning, ökar byråkratin och leder till onödig myndighetsprövning. Det har man redan uppfattat i många kommuner och därför fattat beslut om att inte begränsa den subjektiva rätten till dagvård. En del kommuner har också beslutat att inte höja gruppstorleken från sju barn till åtta per vårdare, vilket möjliggjordes av en nyligen gjord ändring av en statsrådsförordning.
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård försätter barn i olika ställning beroende på föräldrarnas sociala status, vilken avgörs till exempel av huruvida de har jobb, är arbetslösa eller studerar. Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård betyder också att det för varje anställd får finnas 13 barn som får deltidsvård. I värsta fall kan en grupp då ha 39 barn. Vi föreslår att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård ska återtas och en ökning på 6,6 euro i anslagen.
I stället för en total översyn kommer regeringen att försvaga ställningen för barnen i småbarnspedagogiken genom att begränsa relationstalet inom dagvården för barn över 3 år så att en arbetstagare i framtiden får ha 8 barn i stället för 7 barn som nu. Det försvagar väsentligt barnens möjligheter att få en individuell småbarnspedagogik och dagvård. Vi föreslår att relationstalet för barn över tre år och personal i dagvården ska förbli 1/7, och en anslagsökning på 15 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 28
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stoppa begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård och för att relationstalet mellan pedagoger och barn över 3 år ska förbli detsamma som tidigare, 1/7.
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
41. Energiskattestöd (förslagsanslag)
I vår skuggbudget föreslår vi ett exportpaket för att snabbt förbättra exportföretagens konkurrenskraft. Systemet med återbäring av energiskatt måste bli effektivare för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet till den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. De beräknade kostnaderna är 20 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 29
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag att se över systemet med återbäring av energiskatt till energiintensiv industri för att stärka konkurrenskraften inom exportsektorn.
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
De sparåtgärder som regeringen föreslår för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde äventyrar fundamentet för hela den finländska utbildningen och försämrar avsevärt Finlands möjligheter att utveckla och förnya forskning och innovation. Vårt land befinner sig i en svår ekonomisk situation och den offentliga ekonomin behöver balanseras upp. I stället för de utbildningspolitiskt hållbara strukturella reformer som socialdemokraterna driver på har regeringen emellertid valt nedskärningar i utbildningen.
Regeringen leder landet in på en väg som äventyrar all förnyelse. Regeringens politik leder till att utbildningsnivån inte längre stiger och krymper framtidsmöjligheterna i vårt land. Nedskärningarna, som sträcker sig över hela utbildningskedjan från småbarnspedagogiken ända till universitetens undervisnings- och forskningsarbete, undergräver en hållbar ekonomisk tillväxt, utveckling av exporten, uppkomsten av nya högproduktiva arbetstillfällen och förändringar i näringsstrukturen.
Regeringen har genom sina beslut gjort ett värdeval. Besluten om nedskärningar är alldeles för omfattande både i absoluta siffror och i relation till förvaltningsområdet för undervisning och utbildning. Nedskärningarna drabbar den ekonomiska tillväxten, uppkomsten av nya arbetstillfällen och nya innovationer. Det ekonomiska läget i Finland är allvarligt och det behövs åtgärder som stärker sysselsättningen för att kunna stabilisera den offentliga ekonomin. De beslut om att skära i utbildningen som regeringen Sipilä har fattat kommer i det långa loppet att stå Finland och finländarna mycket dyrt. För att kunna lyfta Finland måste vi vara ett föregångsland inom utbildning och forskning.
Konstens och kulturens betydelse för välmåendet har uppmärksammats. Det räcker inte med tryggad hälsa och försörjning för att människan ska må bra på ett djupare plan; hon behöver också konst och kontakt med den egna kreativiteten. Undersökningar visar att social delaktighet och kulturella sysselsättningar främjar hälsan och förlänger livet minst lika effektivt som aktiv motion, bantning, rökstopp eller låga kolesterolvärden.
Tillgången till kultur i form av till exempel teatrar, museer och orkestrar är av stor vikt. Regeringen föreslår att statsandelarna för dessa ska sänkas så mycket att det äventyrar den regionala tillgången till kultur och verksamhetsbetingelserna för kulturinrättningarna. Det kulturella fältet behöver samarbete, nya koncept och möjlighet att sysselsätta folk inom de kreativa branscherna.
Sanera mögelskadade skolor och daghem och deras gårdar, samt bibiliotek
Kommunerna investerar alltför lite trots att det finns gott om angelägna objekt och brådskande reparationsarbete. Framför allt skolor, daghem och bibliotek med mögelskador måste genast saneras så de blir trygga arbetsmiljöer. Vi har inte råd att låta barn eller anställda bli sjuka.
Staten erbjuder kommunerna stöd för kostnaderna för reparationsinvesteringar som en morot. De 100 miljoner euro som är öronmärkta för kommunerna kunde vara en grogrund för kommunens egen satsning och skulle bidra till att starta ett reparationsbygge på en miljard euro.
Tros att det eftersatta underhållet är stort behöver det inte vara en självklar lösning att reparera gamla byggnader enligt ett gammalt koncept. De här groddpengarna kan också användas för nya handlingsmodeller i fråga om kommunernas servicebyggande. Byggnadernas användningssyfte bör kunna variera flexibelt. Daghem och servicehus kan placeras i varandras närhet till glädje för både barn och äldre. Också ombyggnad av bibliotek och placering av dem i dessa servicehelheter kan stödjas.
Vi föreslår att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 30
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda investeringarna i reparation av mögelskadade skolor, daghem och bibliotek.
Tillväxtprogram för kreativa branscher
Företag i kreativa branscher är i typfallet mycket små. Affärsverksamheten i kreativa branscher kan mångfaldigas om man bara finner de rätta ämnena för affärsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrättigheter.
Inom bokbranschen har det under senare år uppstått agenturer, förmedlingsorganisationer som sammanför, produktifierar och marknadsför verkportföljer runtom i världen. Inom många andra branscher tvingas upphovsmännen själva sälja sina produkter. Inom Tekes projekt som kompletterar programmet för de kreativa branscherna skapas produktifieringsföretag som kan produktutveckling och export. De förmår effektivt utnyttja satsningar i kulturexport som återställs i undervisningsministeriets anslag. De kreativa branschernas affärsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att ändra beskattningen av upphovsrättsinkomster. Vi har föreslagit 6 miljoner euro i programmet för tillväxt inom de kreativa branscherna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 31
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett tillväxtprogram för de kreativa branscherna.
System för produktionsincitament i AV-branschen
Ett system för incitament inom filmbranschen lockar internationella produktioner genom att låta en del av de kostnader som uppstår här gå tillbaka till produktionen. Systemet är i bruk i ett flertal länder och erfarenheter från exempelvis Storbritannien visar att ett pund i produktionsincitament alstrar 12 pund i skatter. Finland saknar sådana produktionsincitament och vårt land får in bara en bråkdel av de närings-, export-, turism- och skatteinkomster som konkurrentländerna har lyckats uppnå.
Den audiovisuella branschen växer världen över. I Finland påverkas den audiovisuella branschens konkurrenskraft och höga kvalitet av kompetens, bibehållen yrkesskicklighet och en fungerande infrastruktur som är på en god nivå. För att upprätthålla en god kvalitet och satsa på sysselsättning inom den audiovisuella branschen men också servicebranschen behöver vi incitamentsystem i Finland. Vi har föreslagit 5 miljoner euro för att inrätta ett system för produktionsincitament.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 32
Riksdagen förutsätter att regeringen hösten 2016 tar i bruk ett system för produktionsincitament inom av-branschen och reserverar tillräckliga resurser för ändamålet.
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
Socialdemokraterna eftersträvar en parlamentariskt genomförd totalreform av den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom en långtidsplan kan vi modernisera dagvårdens personalstruktur och vårdardimensionering och säkerställa den framtida tillgången till arbetskraft. Den första fasen av lagen om småbarnspedagogik genomfördes under föregående regeringsperiod medan den andra fasen har lämnats att gå på tomgång i den nuvarande regeringens maskineri.
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård försätter barn i olika ställning beroende på föräldrarnas sociala status, vilken avgörs till exempel av huruvida de har jobb, är arbetslösa eller studerar. Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård betyder också att det för varje anställd får finnas 13 barn som får deltidsvård. I värsta fall kan en grupp då ha 39 barn. Vi föreslår att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård ska återtas och en ökning på 6,6 euro i anslagen.
I stället för en total översyn kommer regeringen att försvaga ställningen för barnen i småbarnspedagogiken genom att begränsa relationstalet inom dagvården för barn över 3 år så att en arbetstagare i framtiden får ha 8 barn i stället för 7 barn som nu. Det försvagar väsentligt barnens möjligheter att få en individuell småbarnspedagogik och dagvård. Vi föreslår att relationstalet för barn över tre år och personal i dagvården ska förbli 1/7, och en anslagsökning på 15 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 33
Riksdagen förutsätter att regeringen genom lagstiftning låter riksdagen besluta om gruppstorlekar i småbarnspedagogik.
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)
Det finländska skolsystemet är känt för sin lyckade kombination av goda kunskaper, jämlikhet och effektivitet. På senare år har det dock skett en klar försämring i fråga om studieresultat, trivsel i skolan, studiemotivation och attityder. För att stoppa denna oönskade utveckling och uppgradera den grundläggande utbildningen genomfördes i samråd mellan samtliga riksdagsgrupper och hundratals sakkunniga och intressenter en parlamentariskt totalreform av grundskolan, ett utvecklingsprojekt kallat Framtidens grundskola. Baserat på gedigen forskning och politisk samsyn ger denna vägkarta, som godkändes av samtliga riksdagsgrupper, stöd för behovet av fortsatt finansiering för jämlikhet och mindre grupper och för särskilt finansiering av utvecklingen av grundskolan. Trots det är regeringen i färd med att minska finansieringen av den allmänbildande utbildningen betydligt.
Vi föreslår
att moment 29.10.30 ökas med 38 000 000 euro av vilket 30 000 000 till mindre undervisningsgrupper inom den grundläggande utbildningen och 8 000 000 till bättre kvalitet på den grundläggande utbildningen.
51. Statsunderstöd till organisationer
Världen över har man i anslutning till demokratin, de mänskliga rättigheterna, delaktigheten och välfärden börjat fästa uppmärksamhet vid tillståndet för det civila samhället. Också i Europeiska unionen tillerkänns de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, serviceleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll när det gäller att manifestera medborgaraktiviteten. Samarbetet mellan hem och skola och fri hobbyverksamhet i skolorna är viktigt för det fysiska och psykiska välbefinnandet.
Vi föreslår
att moment 29.10.51 ökas med 75 000 euro för statsbidrag till organisationer.
20. Yrkesutbildning
30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)
Socialdemokraterna stöder strukturella reformer, men i motsats till regeringen utgår vi från att reformen av andra stadiet måste genomföras genom att spara in på förvaltning, lokaler och ineffektiva arbetssätt, inte på undervisning. Besparingar som föregående regering skulle ha riktat på utbildningen på andra stadiet i sin helhet riktas nu bara på yrkesutbildning. Besparingarna äventyrar kvaliteten på yrkeskompetensen, den allmänna behörigheten för fortsatta studier och ungdomsgarantin.
Närundervisningen inom yrkesutbildningen har redan tidigare reducerats enormt, vilket försvagar undervisningskvaliteten. Ännu på 1990-talet fick eleverna närundervisning motsvarande en full arbetsvecka, dvs. 38 timmar. I dag ligger man på många håll under 28 timmar. De som studerar till ett yrke får alltså inte mer undervisning än grundskoleeleverna. De omfattande nedskärningarna kommer oundvikligen att märkas i utbildningskvaliteten och därigenom också i de ungas yrkesfärdigheter.
I samband med yrkeshögskolereformen behölls garantiförhöjningen som en del av grunden för finansieringen. Det är orättvist att bemöta utbildningsanordnare på så olika sätt att garantiförhöjningen i sin tur skulle slopas för yrkesutbildningens del. Därför stöder vi inte slopandet av garantiförhöjningen utan föreslår 24 miljoner euro för yrkesutbildningens omkostnader.
Vi föreslår
att moment 29.20.30 ökas med 46 000 000 euro för yrkesutbildningens omkostnader.
30. Vuxenutbildning
30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)
Över 15 procent, dvs. närmare 2 000, av folkhögskolornas årsstuderande är invandrare. Merparten av dem går utbildning enligt integrationslagen, vilken finansieras genom statsandelen för fritt bildningsarbete. Folkhögskolorna kan dock inte ta ut studerandeavgift av dessa kursdeltagare, medan detta är möjligt när det gäller andra studerande inom det fria bildningsarbetet. Differensen mellan statsandelen och de faktiska kostnaderna har kunnat täckas genom understöd i form av studiesedlar, men också detta endast i ringa mån och bara vid vissa folkhögskolor.
När antalet asylsökande nu stiger till tidigare oanade nivåer måste kraftiga tilläggsanslag riktas till främjandet av integrationen. Därför har vi föreslagit en miljon euro för studiesedelsunderstöd till folkhögskolor.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 34
Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar folkhögskolornas möjligheter att främja integrationen av invandrare.
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)
Att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga blir utslagna är mycket oroväckande. Under föregående regeringsperiod skapades i Finland en ungdomsgaranti, och för att genomföra den avsattes 60 miljoner euro varje år. Ett av regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat 10 miljoner euro för hela valperioden och 3,5 miljoner för 2016.
Regeringen verkar inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. I Finland finns det fortsarande 300 000 vuxna vars kompetens är baserad på grundskolan. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.
I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i åldrarna 20–29 år som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen alternativt yrkesinriktad grundexamen. Regeringen är i färd med att köra ner programmet med hård hand vilket innebär att man vill försvåra ställningen ytterligare för dem som löper störst risk att bli utslagna. Finansieringen föreslås bli minskad med hela 35 procent, det vill säga 20 miljoner euro.
Vi föreslår
att moment 29.30.33 ökas med 20 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna.
40. Högskoleundervisning och forskning
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Socialdemokraterna vill bygga förutsättningar för bättre nationell konkurrenskraft genom att höja kompetens- och utbildningsnivån ytterligare, inte genom att medvetet sänka den. Bara så kan vi nå genuina besparingar.
De nedskärningar som regeringen planerar för universiteten äventyrar universitetens möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, sänker kunskapsnivån och krymper framför allt resurserna för den livsviktiga grundforskningen, som utgör grunden för framtidens innovationer. Att ökningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen.
Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer och samtidigt skär ned på grundforskning och vetenskap. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro. Ökningen av utbildningsnivån bland Finlands befolkning har småningom avstannat. I fråga om antal högt utbildade har vi ramlat från Europas topp till den mittersta kasten.
Vi föreslår
att moment 29.40.50 ökas med 50 000 000 euro för finansieringen av universitetens verksamhet.
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)
Utbildning och forskning är investeringar i framtiden. Finlands framgång är i framtiden allt mer beroende av en hög nivå på kompetensen och av ny kunskap. Också innovationer som kan utnyttjas kommersiellt bottnar i grundforskning. Nedskärningar i utbildning och forskning får omfattande och vittgående konsekvenser för finländsk kompetens och innovationsbas och inverkar på så sätt direkt på förutsättningarna för tillväxt och välfärd i framtiden.
I budgetpropositionen ingår omfattande nedskärningar i anslagen för Finlands Akademi. Dessa nedskärningar skadar den nödvändiga grundforskningen. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för finansiering av forskningsprojekt har ökats med en engångspost på 30 miljoner euro till spetsprojektsatsningar för främjande av kommersialiseringen av innovationer, men 10 miljoner euro som bestående utgiftsbesparing.
Vi föreslår
att moment 29.40.51 ökas med 10 000 000 euro för Finlands Akademis omkostnader.
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika yrkeshögskolor. Regeringen kommer att utsätta yrkeshögskolorna för direkta nedskärningar på sammanlagt 25 miljoner euro. Genom nedskärningarna äventyras yrkeshögskolornas möjligheter att erbjuda kvalitetsutbildning, vilket innebär att kompetensnivån sänks. Att ökningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. De personalminskningar som redan genomförts i yrkeshögskolorna har räknat i årsverken varit över 10 procent, och personalens arbetshälsa balanserar på avgrundens rand.
Vi föreslår
att moment 29.40.55 ökas med 25 000 000 euro för finansieringen av yrkeshögskolornas verksamhet.
80. 29.80 (29.80 och 29.01, delvis) Konst och kultur
31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)
Teatrarnas och orkestrarnas statsandelar ska skäras ner med 2,632 miljoner euro. De här konstinstitutionernas har en enorm betydelse för hela landets kulturutbud och tillgången på kultur. Dessa nedskärningar minskar branschens sysselsättning och ökar kommunernas tryck att öka sin finansieringsandel. För enskilda aktörer kan nedskärningen innebära en försämring på upp till 20 procent.
Vi föreslår
att moment 29.80.31 ökas med 2 632 000 euro i stöd till teatrars och orkestrars verksamhet.
32. Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag)
Museernas statsandelar ska skäras ner med 1,339 miljoner euro. Museerna har en enorm betydelse med avseende på hela landets kulturutbud, tillgången på kultur och funktionen som nationens gemensamma minne. Dessa nedskärningar minskar branschens sysselsättning och ökar kommunernas tryck att öka sin finansieringsandel.
Vi föreslår
att moment 29.80.32 ökas med 1 339 000 euro för finansieringen av museernas verksamhet.
41. (29.80.41 och 01.22, delvis) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)
Utlåningsersättningen baserar sig på EU:s uthyrnings- och utlåningsdirektiv och är en upphovsrättsersättning som betalas till upphovsmännen som ersättning för att deras verk lånas ut gratis på biblioteken. I Finland är utlåningsersättningen betydligt lägre än i den övriga nordiska länderna. Riksdagen har åtskilliga gånger förutsatt att ersättningen höjs till den allmänna nordiska nivån. Riksdagsgrupperna undertecknade i mars 2015 en gemensam resolution där de krävde att ersättningen höjs till sammanlagt 14,2 miljoner euro senast 2018. Vidare krävde grupperna att utlåningen av verk på bibliotek som betjänar forskningen och undervisningen så snabbt som möjligt ska inkluderas i ersättningssystemet.
Vi föreslår
att moment 29.80.41 ökas med 2 000 000 euro för att höja ersättningar för utlåning.
50. Vissa understöd
Världen över har man i anslutning till demokratin, de mänskliga rättigheterna, delaktigheten och välfärden börjat fästa uppmärksamhet vid tillståndet för det civila samhället. Också i Europeiska unionen tillerkänns de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, serviceleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll när det gäller att manifestera medborgaraktiviteten.
Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala kohesionen på det lokala planet och dialogen mellan genarationerna. På EU-nivå främjar verksamheten en hållbar utveckling, sysselsättningen, den sociala rättvisan, den ekonomiska tillväxten, miljöns kvalitet och fredsarbetet. Vi har också här i Finland känt oro över demokratins och det civila samhällets tillstånd i denna tid av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser.
Vi föreslår
att moment 29.80.50 ökas med 180 000 euro till stöd verksamheten inom Förbundet för mänskliga rättigheter rf och andra frivilligorganisationer samt för organisationernas fredsarbete.
91. Ungdomsarbete
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)
Anslagen till ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete skärs ner drastiskt. Under momentet reserveras också 2 miljoner euro för spetsprojektet för att ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. Anslaget är öronmärkt för verksamhet med så kallade förtroendepersoner och projektet Ohjaamo med all service på ett ställe och det är oklart om det i något som helst hänseende ersätter nedbantningen av det uppsökande ungdomsarbetet. Att stärka projektet Ohjaamo är välkommet och det måste finnas pengar i budgeten för både vägledningsställen och servicekedjor.
Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.
Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper de unga som löper allra störst risk att marginaliseras. Antalet unga som nås av det uppsökande ungdomsarbetet har ökat klart under 2010-talet, så dess roll i det förebyggande arbetet har förstärkts.
Tack vare de nuvarande resurserna har uppsökande ungdomsarbete kunnat ordnas i hela landet. I fjol nådde det uppsökande ungdomsarbetet ut till 24 579 ungdomar och 16 740 fick stöd, samtal och vägledning under en längre tid.
Vi kan inte acceptera att det uppsökande ungdomsarbetet avvecklas när det väl har börjat fungera. Det har nämligen gett goda resultat och det är ett av de insatsområden som lyfts fram i regeringsprogrammet. Tyvärr ser det ut som att det uppsökande ungdomsarbetet jämfört med i fjol fortfarande saknar finansiering.
Vi föreslår
att moment 29.91.51 ökas med 3 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete.
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Förvaltning och forskning
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Tjänsten är den första i sitt slag i Finland och den inrättades förra regeringsperioden för att samordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. Djurskyddsombudsmannens uppdrag grundades för att förbättra djurens välbefinnande, se till att det förs en samhällelig debatt och lyfta fram frågor som gäller djur. Regeringen kommer inte att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman, som ursprungligen inrättades på viss tid. Det är kortsiktigt att inte förlänga tjänsten nu när arbetet har kommit i gång på allvar och djurskyddsombudsmannen har blivit mer känd.
Vi föreslår
att moment 30.01.01 ökas med 100 000 euro för att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman 2016 och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 35
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål ska slutföra beredningen av och lämna till riksdagen propositionen om en total översyn av djurskyddslagen, som inleddes under föregående period.
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi
61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år)
Varje förvaltningsområde bör ta sitt ansvar för besparingarna. I propositionen utsätts jord- och skogsbruksministeret för en något mindre besparing än övriga förvaltningsområden. Verksamheten för Gårdsbrukets utvecklingsfond bör förnyas utifrån den utredning som gjordes under föregående regeringsperiod med invägande av olika alternativ. Med tanke på riksdagens budgetmakt och öppenhet vore det tydligast att medlen i fonden riktas till de objekt som fastställts genom statsbudgeten. Huvudobjekt för bidragen måste vara projekt som främjar energieffektivitet och småskalig produktion av förnybar energi på gårdarna.
Vi föreslår
att moment 30.20.61 minskas med 11 000 000 euro från Gårdsbrukets utvecklingsfond och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 36
Riksdagen förutsätter att verksamheten i Gårdsbrukets utvecklingsfond förnyas i en riktning som stärker riksdagens budgetmakt och öppenhet.
40. Naturresursekonomi
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)
Regeringens anslagsökning under momentet för stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt för att eliminera hinder för vandringsfisk i enlighet med fiskeristrategin är behövlig. Ett av fiskeristrategins viktigaste mål är att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. För att målet ska nås krävs beroende på vattendrag och fiskbestånd en metodarsenal med flera åtgärder där fiskvägar är en viktig del. Idén med fiskvägsstrategin är att förskjuta fokus från planteringar till att upprätthålla och återställa fiskens naturliga förökningskvot. Byggandet av alla objekt som förtecknas i fiskvägsstrategin skulle kosta ungefär 100 000 000 euro. Med tanke på statsfinansernas tillstånd kan det tänkas att en tillräcklig satsning inte går att uppbåda i statsbudgeten de närmaste åren. Vi behöver överväga också andra alternativ för att finansiera byggandet av fiskvägar. Kraftbolagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra investeringar i fiskvägar bör konsekvent ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen. Det är ett kostnadseffektivt sätt att trygga en återhämtning av vandringsfiskbestånden.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 37
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en lagstiftningsreform vars mål är att kraftbolagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra investeringar i fiskvägar ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen.
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)
Handlingsprogrammet Metso för främjande av vården av skogsnatur kombinerar vård och skydd av skogarna. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Regeringen kommer att halvera anslaget.
Vi föreslår
att moment 30.40.45 ökas med 1 000 000 euro för att främja vården av skogsnatur.
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
En hörnsten för regeringens trafikpolitik utöver att avkorta det eftersatta underhållet av vägar är spetsprojekten som starkt präglas av en tro på en konkurrens på marknadsvillkor till följd av nedmontering av normer. Konkurrensen väntas i sin tur medföra eftersträvade förnyelser och innovationer. Regeringen har också redan lovat undanröja konkurrenshinder och underlätta tillståndsförfarandet på många områden inom trafik och kommunikation. Vi har redan sett regeringens reformpolitik i fråga om tåg- och posttrafiken. Nästa år ser vi konsekvenserna av dessa riktlinjer samt reformen av person- och godstransporter i vägtrafiken. Oroväckande är att reformen medför risker för att marknaden koncentreras och snedvrids då den offentliga styrningen och koordineringen bantas ner.
Kan ett aktörsnätverk som splittrats upp producera koordinerade utvecklingsprojekt som gagnar samhället och Finlands konkurrenskraft, bättre samordning av olika trafikformer genom bland annat enhetliga resekedjor och biljettsystem eller fördomsfria satsningar på ny teknologi och materiel? Vårt trafiksystem bör skapa nya möjligheter till arbete, företagande och boende, korta ner de fysiska avstånden och erbjuda människor och varor ekologiskt hållbara sätt att röra sig genom att utnyttja teknologiska framsteg. Det här kräver av ministeriet en fokuserad koordinering med sikte på utveckling och dessutom tillräckliga resurser.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 38
Riksdagen förutsätter att regeringen i sitt reformarbete i ett brett perspektiv beaktar konsekvenserna av sina förslag på regional sysselsättning, ekonomisk tillväxt, attraktionskraft samt på medborgarnas likställdhet. Reformarbetet måste beakta olika aktörers synpunkter och säkerställa den behövliga styrförmågan för offentliga aktörer för att nivån på och ordnandet av servicen ska kunna påverkas också med avseende på miljö och offentliga finanser.
10. Trafiknätet
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)
Budgetpropositionens trafikpolitiska spets är att förkorta det eftersatta underhållet i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens beslut. Satsningen är god och värd att backa upp. Ändå kommer regeringen i framtiden att skära i de medel som behövs för satsningen i icke namngivna projekt på utvecklingsmedlens sida. I slutet av valperioden överskrider nedskärningarna i utvecklingen av vägnätet redan satsningarna i bastrafikledshållningen. Det innebär att utvecklingen av trafikleder avstannar under valperioden, kostnaderna för att utveckla förskjuts på framtiden. Att bara förskjuta fokus gör inte budgetpropositionen för trafiken hållbar på sikt.
Genom propositionen förlorar vi möjligheten att skapa tillväxt genom investeringar trots att vi precis i detta sysselsättnings- och ekonomiläge borde investera i vägprojekt som sätter fart på den ekonomiska tillväxten och privata investeringar. MBT-samarbetet med kommunerna vittrar sönder och planläggning för bostäder ger inte tillräckligt med bostäder för medborgarna. Den galopperande hyresnivån förtär medborgarnas köpkraft och stramar åt ekonomin. Genom riktiga investeringar kan vi förbättra sysselsättningen och skapa ekonomisk tillväxt.
Vi föreslår
att moment 31.10.77 ökas med 100 000 000 euro för tillväxtfrämjande utvecklingsprojekt.
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)
Nedskärningen i budgeten på 15 miljoner euro per år enligt regeringsprogrammet i köp av kollektivtrafiktjänster är ett typiskt exempel på en inbesparing vars negativa effekter är mångfaldigt större än den uppnådda besparingen. Inriktad på köpta tjänster inom spårtrafiken medför besparingen att persontrafiken upphör helt på många banavsnitt. Till en del ska trafiken ersättas med busstrafik, men det motsvarar inte tågförbindelser i termer av snabbhet och servicestandard. För många landskap är fungerande stomtrafikförbindelser genom spårtrafiken och flygtrafiken en viktigt faktor för utveckling och ekonomisk tillväxt, inte minst med avseende på trovärdigheten. Svagare offentliga förbindelser ökar den miljömässigt skadliga privatbilismen och påskyndar flyttningsrörelsen.
Vi föreslår
att moment 31.30.63 ökas med 18 865 000 euro för köp av kollektivtrafik för att bevara en nationell servicestandard.
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Den finländska innovationsverksamheten och höga kompetensen riskerar att rasa samman
De strategiska spetsprojekten är regeringens viktigaste satsningar på näringspolitiken. Det finns en del bra teman bland projekten, men finansieringen och de faktiska effekterna väcker en hel del frågor. Bidragen fördelas på flera olika typer av projekt och över flera år. Det finns allvarliga farhågor om att projektmedlen kommer att vara anspråkslösa på årsbasis, projekten bli alltför splittrade och effekterna små. I detta läge är det svårt att se att spetsprojekten ska spela någon framträdande roll för att få bukt med tillväxtproblemen.
Enligt planen för de offentliga finanserna kommer regeringen att skära ner anslagen till arbets- och näringsministeriets närings- och innovationspolitik med ungefär 200 miljoner euro under ramperioden. Dessutom tänker regeringen skära ungefär 100 miljoner i anslagen till högskolorna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Regeringen satsar alltså på spetsprojekt samtidigt som den gör neddragningar, som i hög grad försämrar möjligheterna att genomföra projekten. Med nedskärningarna spolierar regeringen möjligheterna att generera ekonomisk tillväxt.
Regeringen uppger att den kommer att stryka drygt 100 miljoner i anslagen till innovationsfinansieringsverket Tekes. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion. Likaså kommer de viktiga pilotprojekten för små och medelstora företag i riskzonen. Neddragningar i anslagen till Tekes leder sannolikt också till att företagen satsar mindre på FoU och innovationer, eftersom det inte längre finns några gemensamma projekt och de inte har vare sig intresse eller resurser att genomföra projekt ensamma. Det i sin tur minskar chanserna att få nya arbetstillfällen.
Satsningarna på tillväxt och sysselsättning är inte tillräckliga
Vi anser att Finland behöver en ny exportstrategi bland annat med kopplingar till åtgärder mot klimatförändringen, rent vatten, energieffektivt byggande, förnybar energi, cirkulär ekonomi och digital teknik. Vi måste dra större nytta av vår arktiska kompetens. På hemmamarknaden måste offentliga och privata aktörer tillsammans skapa en referensmarknad som kan införa innovationer och nya produkter.
Vi vill framhålla att regeringen i stället för ensidiga diktat och påtvingade lagar bör gå in för en policy baserad på överenskommelse och aktivt bereda väg för en likvärdig och omfattande överenskommelse, som ger vårt land en långvarig och jämställdhetsinriktad måttlig inkomstpolitisk helhetslösning.
Följaktligen anser vi att regeringen ensidigt bör ta tillbaka sitt förslag om lägre sjuklön, färre semesterdagar och nedskärningar i arbetslöshetsersättningarna och i stället tillsammans med organisationerna på arbetsmarknaden söka en lösning som främjar stabilitet, är förutsägbar, stärker produktiviteten, förläger arbetslivet, ökar välbefinnande i arbete och dämpar kostnadsökningen. Semesterpenningen bör finnas kvar enligt nuvarande modell
Möjligheterna att ingå lokala avtal som grundar sig på lagstadgade allmängiltiga kollektivavtal bör bli bättre. Vidare är det av betydelse att människor får mer information om de möjligheter att ingå lokala avtal som redan finns. Det förbättrar produktiviteten, välbefinnandet i arbete och intresset för gemensamma överenskommelser.
Det är positivt att regeringen fortfarande vill ge unga människor en utbildningsgaranti efter grundskolan, men vi är oroliga för hur det ska gå med den, när regeringen skär ner utbildningsanslagen så mycket. Regeringen tänker köra ned ungdomsgarantin och ersätta den med ett spetsprojekt för en kollektiv garanti. I praktiken innebär detta att ungdomsgarantin blir av med hela 96 procent av sin finansiering. På denna punkt, som i så många andra frågor, bildar spetsprojektet en dimridå för att dölja det faktum att man av rent ideologiska skäl vill köra ned ett fungerande system och i stället erbjuda blott smulor. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat 10 miljoner euro för hela valperioden och 3,5 miljoner för 2016.
Rinnes sysselsättningsmodell
Arbetslösheten kostar landet drygt 6 miljarder euro varje år. Största delen av den här summan går åt till passiva arbetslöshetsförmåner. Endast cirka 10 procent av pengarna för sysselsättning och utbildning av människor som står utan jobb. Andelen måste höjas avsevärt. Vi måste poängtera att det främsta målet med arbetslöshetsskyddet är att snabbt få ut arbetslösa i arbetslivet, vilket också måste utgöra utgångspunkten för förmånerna.
Det främsta problemet med den finska arbetsmarknaden är att arbetslöshetsperioderna blir längre. Ju längre arbetslösheten pågår, desto svårare är det att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det höjer den strukturella arbetslösheten, vilket hotar den framtida ekonomiska tillväxten. Därför måste vi nu göra allt vi kan för att de arbetslösa ska få jobb.
Nedskärningarna i arbetslöshetsskyddet fungerar inte i det här läget, eftersom de inte genererar nya jobb. I stället för nedskärningar behöver vi en strukturell reform som leder till att arbetslösa blir sysselsatta snabbare och därigenom också till avsevärda inbesparingar.
I den modell som föreslagits av socialdemokraternas ordförande Antti Rinne har alla arbetslösa efter sex månader av arbetslöshet rätt att använda en sysselsättningscheck för sin försörjning vid arbetslöshet. Sysselsättningschecken ska ha samma värde som grunddagpenningen, dvs. 700 euro per månad och den ska ges ut för högst 300 dagar. När arbetslösa söker jobb kan de uppge att arbetsgivaren får en sysselsättningscheck, om den inte har sagt upp eller permitterat anställda och inte har en gällande skyldighet enligt arbetsavtalslagen att återanställa dem. Sysselsättningschecken ska finansieras direkt via utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed försvinner dröjsmålen i utbetalningen av lönesubvention.
Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle sysselsättningen av 15 000 personer med hjälp av sysselsättningschecken balansera de offentliga finanserna med 140—250 miljoner euro. Ju fler av de sysselsatta som har varit långtidsarbetslösa och fått arbetsmarknadsstöd, desto större är nyttan för de offentliga finanserna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 39
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa Rinnes sysselsättningsmodell.
Kommunbaserad sysselsättningsmodell
Ansvaret för sysselsättningstjänsterna för långtidsarbetslösa och de resurser detta kräver överförs till alla delar till kommunerna, varvid den modell som redan länge funnits i Danmark tillämpas.
Kommunerna har de senaste åren fått ett större ansvar för finansieringen av förmånerna till långtidsarbetslösa. Kommunernas andel av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet har ökat explosionsartat och torde i år tiga till över 400 miljoner euro. Kommunernas skyldigheter ökar, men befogenheterna och resurserna för att klara av långtidsarbetslösheten saknas. Det behövs absolut en reform på området.
Tjänsterna för långtidsarbetslösa blir effektiva endast om ansvar helt och fullt överförs till kommunerna. Därigenom säkerställs kopplingen till kommunens övriga tjänster och till dess näringspolitik. Dessutom har kommunerna ofta den bästa kunskapen om den lokala arbetsmarknaden.
Utvidgat kommunalt ansvar har tidigare prövats i ett kommunförsök för ökad sysselsättning (2012—2015). I slutrapporten för den uppföljande undersökningen om försöket (ANM:s publikationer 47/2015) konstateras att resultaten från de medverkande kommunernas skötsel av sysselsättningen är bättre än i motsvarande andra kommuner. Nu är det dags att utnyttja de goda erfarenheterna överallt. Finlands tio största städer har redan meddelat att de är beredda att införa den nya modellen.
Socialdemokraternas strukturreform handlar om att överföra de nuvarande resurserna och befogenheterna. Det kommunala ansvaret ger ett helt nytt grepp om den kompletterande arbetsmarknaden, arbetsförmedlingen, samarbetet med företagen och den aktiva sociala tryggheten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 40
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en kommunbaserad sysselsättningsmodell.
Bekämpningen av den svarta ekonomin måste effektiveras
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagande av vinning av brott ökar programmets genomslag.
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i beställaransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi.
I vår skuggbudget ökar vi resurserna för bekämpning av den svarta ekonomin med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro. Dessutom föreslår vid 23 program för bekämpning av den svarta ekonomin.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 41
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att effektivisera bekämpningen av svart ekonomi.
01. Förvaltning
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt arbete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fortsätta och tilldelas behövliga anslag.
Vi föreslår
att moment 32.01.01 ökas med 1 500 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet.
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Socialdemokraterna föreslår i sin alternativbudget ett företagarpaket som förbättrar verksamhetsbetingelserna och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning i företag av olika storlek. Mikroföretagen förtjänar stöd och rådgivning i fråga om sysselsättning. Byråkratin hämmar i många fall ensamföretagarna. I vår digitala tid måste vi hitta rutiner som tillåter att arbetsgivaren uppger arbetstagarens bruttolön i endast en anmälan, varvid betalningsapplikationen sköter om att de lagstadgade utgifterna betalas i tid via nätbanken.
Vi föreslår
att moment 32.01.02 ökas med 2 000 000 euro för stöd till personlig sysselsättningsrådgivning för ensamföretagare.
En allt större del av handeln gäller tjänster. I anslutning socialdemokraternas företagarpaket siktar utvecklingen av affärsverksamhet inom service till internationell konkurrenskraft, ökat förädlingsvärde och ökad produktivitet. Vi måste hjälpa serviceföretag växa sig större och öka sin affärsverksamhet med hjälp av digitala plattformar. Myndigheterna bör åläggas att inte bara producera öppen data utan också att bidra till att den kan utnyttjas i affärsverksamhet. Alla program som behövs i företagsverksamheten – interkompatibla verktyg för reskontra, kassa, fakturering, lagerhantering, uppföljning och statistik – bör offentliggöras via molntjänster. Det är samhällets uppgift att uppmuntra till en aktiv användning av den gemensamma programplattformen.
Vi föreslår
att moment 32.01.02 ökas med 10 000 000 euro för att utveckla nya modeller för affärsverksamhet inom servicesektorn.
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Det föreslås drastiska nedskärningar i anslagen till Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion.
Tekes har varit med och finansierat två tredjedelar av de allmänt kända finländska innovationerna. I ljuset av de senaste årens framgångar genererar återinförda fullmakter tiotals patent och patentansökningar 2016 och det uppstår omsättning och export för hundratals miljoner euro. Tekes har varit särskilt oersättlig för nystartade företag, men också större bolag har haft nytta av centralens finansierings- och partnerskapsmodeller i sin produktutveckling.
I stället för nedskärningar behöver innovationsverksamheten finansiering som garanterar att spetskompetensen utvecklas och nya innovationer uppstår.
Vi föreslår
att moment 32.20.40 ökas med 70 000 000 euro för Tekes verksamhet och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 42
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att upprätthålla och på lång sikt trygga innovationssystemet och åtgärder som tryggar toppkompetens och möjligheten för högteknologiska företag att få hjälp för att skapa framgång.
41. Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år)
Turisminkomsten som kan jämföras med export uppgår nu till 4,4 miljarder euro. Den har fördubblats under 2000-talet. Genom effektiva åtgärder kunde den ytterligare fördubblas inom ett decennium. I vårt företagarpaket främjas turismen, för sektorn är viktig för sysselsättningen och om den växer innebär det tiotusentals nya arbetstillfällen. Programmet Matkailun tiekartta som arbets- och näringsministereriet tog fram i fjol vore ett bra redan existerande handlingsprogram. Finansieringen av det nya programmet Visit Finland är blygsam — det fungerar utomlands med stöd av beskickningsnätverket. Det behövs snabba åtgärder särskilt på grund av att en tredjedel av turisminkomsterna kommer från ryska besökare vars antal minskar starkt. Finland måste vara synligt särskilt i Asien.
Vi föreslår
att moment 32.20.41 ökas med 5 000 000 euro för att främja turism till Finland.
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)
Internationell framgång kräver en ny handlingsmodell för exporten, ett lokomotivnätverk. Lokomotivet för Socialdemokraternas företagspaket är ett stort huvudansvarigt bolag och för sammanställandet av konsortiet ansvarar en assisterande grupp av sakkunniga under Team Finlands ansvar och i TEM:s styrning. Arbetet bör utnyttja också erfarenheter från Koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK) i gemensamma projekt för olika stora företag och högskolor som fokuserar på utvalda fokusområden (exempelvis cleantech, bioekonomi, arktisk kompetens, hälsoteknik, utbildning).
Vi föreslår
att moment 32.20.43 ökas med 17 000 000 euro för att genomföra en ny handlingsmodell för export.
82. Lån för Finnvera Abp:s upplåning (förslagsanslag)
Stora finländska företag har ersatt en betydande del av bankskulden med bankcertifikat och masskuldebrev. För små och medelstora företag har detta varit omöjligt. Finansministeriet måste påskynda lagstiftningen som länge varit under beredning och som i Norge har varit i kraft redan länge. Där sätts masskulder för företag i rörelse upp till 15 gånger mer än i Finland. I Europa insamlades i fjol crowdfunding för små företag och nystartade företag för upp till tre miljarder euro. I Finland har man förhållit sig njuggt till enkel och snabb massfinansiering som fungerar på webben. I företagarpaketet föreslår vi att det offentliga starkt bör gynna frivillig, direkt finansiering för innovationer och sociala företag.
Vi föreslår
att moment 32.20.82 ökas med 10 000 000 euro för att ta i bruk Finnveras nya juniorlån.
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Jämfört med många andra länder i Europa är ungdomsarbetslösheten i Finland kortvarig. Det har medverkat till att förhindra marginalisering bland unga.
Man kan inte bara stirra på arbetslösheten bland de unga när man ska bedöma hur ungdomsgarantin har utfallit och om den fortsatt behövs. Ungdomsarbetslösheten är betydligt mer beroende av konjunkturerna och den ekonomiska politiken än den allmänna arbetslösheten. Därför går det inte att bedöma på vilken nivå ungdomsarbetslösheten skulle ligga utan ungdomsgarantin.
Ungdomsgarantin är ingen arbetsgaranti, utan syftet är att stärka möjligheterna att få jobb genom att social marginalisering förebyggs med tre pelare, nämligen uppsökande ungdomsarbete, utbildning och intensifierade insatser till arbetslösa unga.
De pengar som satsas på att ge de unga bättre möjligheter att få jobb och undvika social marginalisering betalar sig mångfalt. Bara utgifterna för social trygghet och skattebortfallet till följd av marginalisering uppgår årligen till minst 600 miljoner euro. Dessutom kan vårdutgifterna för kroniskt marginaliserade människor vara åtta gånger så stora som för personer utan marginaliseringsrisk.
Med åtgärder inom ramen för ungdomsgarantin har man lyckats förebygga social marginalisering. Just är det fler än någonsin som fått utbildningsplats efter grundskolan.
Socialdemokraterna anser att det är positivt att regeringen fortfarande vill ge unga människor en utbildningsgaranti efter grundskolan, men är orolig för hur det ska gå med den, när regeringen skär ner utbildningsanslagen så mycket.
Det uppsökande ungdomsarbetet inom ungdomsgarantin har varje år nått över 20 000 "försvunna" unga som riskerats att bli utslagna. Av dessa har över 15 000 behövt vägledning under en längre tid.
Avvecklingen av ungdomsgarantin leder i värsta fall till att vi får en hel generation av utslagna människor. Regeringen har lyckligtvis beaktat att det finns unga som behöver psykvård. Men vanliga arbetslösa räcker regeringen bara en tom hand.
Regeringen drar in anslaget på 28 miljoner euro till arbetslösa unga för karriärrådgivning, karriärträning, arbetskraftspolitiska åtgärder för unga invandrare, jobbsökarträning, chanskortet, arbetsträning, yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, företagsamhetsutbildning och de särskilda anslagen för andra åtgärder. Detta trots att insatserna har fungerar bra på personer med yrkesutbildning och mer än hälften av de unga arbetslösa arbetssökande har yrkesexamen eller ännu högre utbildning.
De stödåtgärder för arbetslösa ungdomar som finansieras med ett särskilt anslag kan bekostas med medel för den allmänna arbetskraftspolitiken, men också de bantas ner drastiskt så anslagen för utbildning och lönesubvention kommer helt enkelt inte att räcka till. Det är beskrivande för situationen att i fjol beviljades nästan 40 000 chanskort.
Vi föreslår
att moment 32.30.01 ökas med 28 000 000 euro för att återta nedkörningen av ungdomsgarantin.
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Med dagens stora arbetslöshet känns det konstigt att förlänga tiden i arbetslivet, men åtgärden är ett sätt att gardera sig inför kommande förändringar i åldersstrukturen och den är därför motiverad. Pensionspaketet, som är sammanställt tillsammans med arbetsmarknadens organisationer förläger arbetslivet och minskar hållbarhetsgapet, men den verkliga pensionsåldern stiger bara om människor har arbete och arbetsförmåga. Det gäller att hålla i minnet att arbetslösa människor är vår största arbetskraftsreserv.
Resultaten av aktiv arbetskraftspolitik bedöms ofta alltför snävt, det vill säga bara med avseende på den öppna arbetsmarknaden. Aktiv arbetskraftspolitik och aktiv socialpolitik går in i varandra och resultaten manifesteras dels i större sysselsättning, dels i stoppad marginalisering. När arbetslösheten bedöms är dess struktur och längd viktigare indikatorer än själva arbetslöshetsgraden i procent.
Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten kommer sannolikt att öka. Regeringen förutspår att den strukturella och den långvariga arbetslösheten stiger kraftigt. I spetsprojekten satsar regeringen 170 miljoner på sysselsättning och konkurrenskraft, men gör gigantiska nedskärningar på hela 200 miljoner i arbetskraftspolitiken som gör att långtidsarbetslösheten ökar. Det rimmar också illa med situationen att den satsning som tidigare styrts till lärlingskapsutbildning inte får en fortsättning varvid det blir än svårare att komma in på läroavtalsutbildningen då anslagen minskar.
Nu drabbar regeringens nedskärningar exempelvis hemtjänsterna för krigsveteraner, personer som skött gårdskarlssysslor för äldre och som sysselsätts genom kompletterande arbetsmarknad. De arbetslösa och de som behöver tjänsterna står på bar backe. Regeringens linje att skära i sysselsättning i arbetet som annars blir ogjort är kortsiktig. Den kompletterande arbetsmarknaden bör vidareutvecklas och inte köras ner.
Med aktiv arbetskraftspolitik kan man påverka arbetslösheten bara i begränsad omfattning. Men den kan i stället hjälpa människor att bevara arbetsförmågan, stoppa social marginalisering och samtidigt förhindra att arbetslösheten blir långvarig och övergår i strukturell arbetslöshet. Förslaget beaktar inte den stora nedskärningen på 58 miljoner för egentliga åtgärder som förorsakas av en överföring av momsposten under momentet.
Vi föreslår
att moment 32.30.51 ökas med 69 840 000 euro för offentliga arbetskrafts- och företagstjänster, en aktiv arbetskraftspolitik, tryggande av den kompletterande arbetsmarknaden, läroavtalsutbildningen och förhindrande av utslagning.
40. 32.40 och 32.30, delvis) Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Ett mål för konkurrens- och konsumentpolitiken är en sund och välfungerande marknad där företag och andra verksamhetsutövare fungerar ansvarsfullt och beaktar också konsumenternas intressen. Under de senaste åren har målet varit att öka konkurrens- och konsumentärendenas samhälleliga vikt och genomslag. Konkurrens- och konsumentverket stödjer för sin del arbetet för att gynna kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi.
Vi föreslår
att moment 32.40.01 ökas med 1 500 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet.
60. (32.60, delvis) Energipolitik
43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)
Socialdemokraterna föreslår i exportpaketet att vi bör ta i bruk ett system för att kompensera för indirekta kostnader för utsläppshandeln för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och minska risken för koldioxidläckage. Systemet ska kompensera för kostnader som förorsakas elintensiva branscher på grund av att elpriset stiger. Den ska omfatta branscher som är utsatta för risken för koldioxidläckage och som definieras i utsläppshandelsdirektivet.
I Finland är andelen branscher som ger rätt till kompensation av totalproduktionen mer betydande än i EU-länderna i genomsnitt och dessa branscher är särskilt betydelsefulla för Finlands export. Därför bör kompensationen tas i bruk i enlighet med det tillåtna maximibelopp som kommissionen har fastställt.
Vi föreslår
att moment 32.60.43 ökas med 80 000 000 euro för att ta i bruk ett system för kompensation av indirekta kostnader av utsläppshandeln.
70. Integration
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)
Flyktingkrisen utmanar hela vårt samhälle på ett aldrig tidigare skådat sätt. För att de som kommer till landet ska få en meningsfull vardag och kunna bidra med sina insatser i arbetslivet måste integrationen och sysselsättningen ordnas betydligt effektivare.
Det måste finnas tillgång till språkutbildning så snabbt som möjligt, senast sex månader efter inresan. Regeringen når inte det här målet i dag. Bäst vore det om skyldigheten till språkundervisning började redan före beslutet om asyl eller uppehållstillstånd. Anslaget för för arbets- och näringsministeriets integrerande språkundervisning ökas med 3 miljoner euro.
Genast i början av 2016 ska riksdagen föreläggas en utredning över åtgärderna och kostnaderna med anknytning till flyktingkrisen. Regeringen måste bereda sig på extra resurser för integration i tilläggsbudgetar.
Vi föreslår
att moment 32.70.03 ökas med 3 000 000 euro för främjande av invandrares integration och sysselsättning.
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Bedöm nedskärningarnas konsekvenser
Regeringens nedskärningspolitik drabbar pensionärer, arbetslösa, långtidssjuka låginkomsttagare och barnfamiljer särskilt hårt. Förslagen ökar beroendet av utkomststöd och ojämlikheten.
Nedskärningarna slår extra hårt mot dem som i dag med nöd och näppe kan hålla sig ovanför fattigdomsgränsen och inte är beroende av de socialbidrag som är den sista utvägen. Nedskärningarna driver människor i fattigdom. Enligt vissa sakkunniga kommer hushållens ökande skuldsättning och bostadslösheten att slå hårt mot i synnerhet människor utanför arbetslivet.
Regeringen sparar både här och där utan att bedöma den samlade effekten. När inga konsekvensbedömningar görs, finns det ingen förståelse av hur orsak och verkan hänger ihop, eller de negligeras och sparbetingen orsakar merkostnader inom någon annan sektor eller i framtiden. Som budgeten är skriven erkänner den att det finns risk för ökad fattigdom, men orsakssambanden analyseras inte närmare även om de uppställda välfärdsmålen tydligt äventyras.
I fråga om den sociala välfärden är det ytterst viktigt att analysera de alternativa kostnaderna om människor inte får det berättigade stöd de behöver i rätt tid och för rätt ändamål. Analys borde också göras vilket pris människor och samhäller får betala för bristande jämlikhet eller fattigdom. Samtidigt borde analyserna inbegripa de långsiktiga effekterna av valda lösningar i stället för årsvisa budgetlösningar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 43
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen gör en samlad analys av vad nedskärningarna, åtstramningarna och avgiftshöjningarna kostar vårt samhälle och hur individens och olika människogruppers ställning och sociala välfärd påverkas och att den utifrån det vidtar åtgärder för att hindra ojämlikheten från att öka.
Trygga barnens ställning
Många av sparåtgärderna kommer att drabba barnfamiljerna. Regeringen föreslår att barnbidraget inte längre ska vara knutet till index och föreslår inga kompenserande åtgärder för det slopade barnavdraget i beskattningen. Vidare skär regeringen i det allmänna bostadsbidraget och läkemedelsersättningen samt föreslår omfattande höjningar i social- och hälsovårdsavgifterna. Dessutom tänker regeringen begränsa barnens rätt till barnomsorg och höja avgifterna. Och utbildningsanslagen skärs ner drastiskt på alla utbildningsnivåer. Samtidigt dras anslagen till ungdomsgarantin in, reduceras sysselsättningsåtgärderna, försämras arbetslivsreglerna m.m. Allt detta tenderar att drabba barnfamiljer och hotar då också att öka den generationsöverskridande utslagningen och fattigdomen. Men nedskärningarna berör också allt fler familjer.
Regeringen ska inte föra en nedskärningspolitik som försämrar de primära förmånerna och tvingar barnfamiljerna att ta utkomststöd. Det är en lösning som i inga hänseenden kan vara förenlig med barnets bästa, för att inte nämna att den är allt annat än samhällspolitiskt hållbar. Vi menar att regeringen måste ta lite timeout med sina sparplaner som drabbar barnen och bedömer de samlade effekterna grundligt i enlighet med uttalandet ovan.
Regeringen gör heller inte några tydliga eller visionsrika markeringar när det gäller möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv. Den sänker föräldradagpenningens höjda dagpenning och begränsar den semester som föräldraledighet ger rätt till. Regeringen lägger fram ett förslag om en mammalåda på 2 500 euro, men effekterna för jämställdheten kan ifrågasättas och paketet gör allt annat än uppmuntrar föräldrarna att dela på ansvaret för vården. Samtidigt leder besparingarna i förskoleverksamheten till försämringar för familjernas vidkommande. De planerade försämringarna i arbetslivet slår hårt mot i synnerhet kvinnorna, exempelvis böterna för den första sjukdagen. I värsta fall drivs kvinnor som har barn bort från arbetslivet och besparingarna förbyts i kostnader i slutändan.
Pensionärerna förtjänar sina pensionsdagar
Pensionstagarna är en annan stor grupp som på många sätt kommer att få lida av regeringens nedskärningar, och de har fått oroa sig hela hösten när regeringen för en oklar politik vars verkningar på pensionärernas dagliga liv likaså är oklara.
Exempelvis påverkas pensionärernas dagliga liv av följande sparåtgärder: det sänkta bostadsbidraget för pensionstagare, den uteblivna höjningen av avdraget för pensionsinkomst, indexfrysningen för folkpensioner och sociala förmåner, de höjda klientavgifterna inom social- och hälsovård, de sänkta läkemedelsersättningarna, den höjda självrisken för reseersättningar, den slopade kostersättningen, högre skatter för boende och den planerade försämringen i dimensioneringen av antalet vårdare.
I spetsprojektet för att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten vill regeringen bland annat medverka till att människor tar ansvar för sitt liv. Att ta ansvar får inte innebära, som det ser ut att bli nu, ett allt större ekonomiskt ansvar och växande ekonomisk börda som riskerar människors hälsa och välfärd. I synnerhet de vars ålder eller hälsa innebär att de inte kan försörja sig genom att arbeta eller skaffa extrainkomster utöver förmånerna måste i en välfärdsstat ha rätt till ett tillräckligt grundskydd eller adekvat inkomstbaserad pension. Vi anser det vara fel val av värderingar att skära i de grundläggande förmånerna och de basala tjänsterna eftersom människor får sämre livskvalitet och kostnaderna vältras över på någon annan sektor och skjuts på framtiden.
Dra tillbaka den negativa indexjusteringen
När man sparar i de primära förmånerna måste fler ansöka om utkomststöd. Det minskar köpkraften och har direkt effekt på konsumtionsefterfrågan.
Regeringen låter de allra lägsta förmånerna, de som är knutna till folkpensionsindex eller konsumentprisindex, sjunka nästa år när index på grund av det svaga ekonomiska läget är negativt (-0,4 %). Det är mycket exceptionellt. Eftersom det är fråga om primära sociala trygghetsförmåner skulle det vara mer rättvist och rimligt att låta bli att göra denna besparing och frysa indexen nästa år.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 44
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder temporär lagstiftning som innebär att de förmåner som är knutna till folkpensions- och konsumentprisindex inte minskar i enlighet med indexen 2016.
02. (33.02 och 70, delvis) Tillsyn
07. (33.70.01) Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)
Arbetarskyddsmyndigheterna fyller en viktig funktion i kampen mot svart ekonomi bland annat när det gäller tillsynen av rätten att arbeta, arbetsavtalslagen och beställaransvarslagen. Regeringen har strukit de tillfälliga extraresurserna under momentet trots att den tvärtom borde öka resurserna för detta viktiga tillsynsarbete.
Vi föreslår
att moment 33.02.07 ökas med 2 300 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin.
03. Forskning och utveckling
Budgetfinansieringen av instituten för sektorsforskning minskades i samband med reformeringen av forskningsinstituten, och sparlinjen fortsätter. När budgeten för detta år godkändes förutsatte riksdagen att det under nästa regeringsperiod görs en omfattande granskning av hur finansieringsreformen påverkar forskningens kvalitet. Det brådskar nu med denna granskning. I synnerhet vårdreformen och de blivande självstyrande områdena kommer att accentuera forskningsinstitutens arbete.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 45
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen följer riksdagens tidigare beslut och gör en analys av hur reformeringen av forskningsinstituten påverkat forskningens kvalitet och en bedömning av eventuella åtgärder för att trygga högkvalitativ forskning och hållbar finansiering.
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)
Mammor med missbruksproblem
Det är välkommet att utskottet föreslår tilläggsanslag till behandlingssystemet Pidä kiinni, som är ett rikstäckande högspecialiserat behandlingssystem för gravida kvinnor med missbruksproblem och deras familjer. Det är nödvändigt att finansieringen av behandlingen av dessa mammor står på stabil grund.
Stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö
Det är också välkommet och viktigt att utskottet föreslår ett tillägg på 200 000 euro till stiftelsen Hoitotyön tutkimussäätiö för att främja evidensbaserad vård.
Ungdomsgarantin
En revidering av processerna för social- och hälsovård för unga inom ramen för ungdomsgarantin får 1,5 miljoner euro i budgeten för 2016. Avsikten är att erbjuda ungdomar som saknar utbildning och står utanför arbetslivet stöd genom att bygga upp en modell där det till ungdomar riktade sociala arbetet, mentalvårdsarbetet och rusmedelsarbetet friktionsfritt kopplas ihop med rådgivnings- och handledningstjänsterna (projektet Ohjaamo). Detta är positivt, men över lag är vi ytterst oroade över nedskärningarna i anslagen för ungdomsgarantin. Att stärka projektet Ohjaamo är välkommet och det måste finnas pengar i budgeten både för ställen där ungdomar kan få hjälp och för servicekedjor.
Vi föreslår
att moment 33.03.63 ökas med 2 500 000 euro för stärkning av ungdomsgarantin.
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster
51. Barnbidrag (förslagsanslag)
Propositionen om slopad indexbindning av barnbidraget är en av de många sparåtgärder som regeringen tar till för att hjälpa upp det dåliga statsfinansiella läget utan att fundera närmare på de långsiktiga konsekvenserna. Experter bedömer att förslaget försämrar barnfamiljernas försörjning och därmed sätter barnens rättigheter på spel, framför allt i familjer med låga inkomster, många barn eller små barn, men också i familjer med ensamföräldrar. I kombination med andra nedskärningar som slår hårt mot utsatta människor och familjer med låga inkomster ökar förslaget den typ av ojämlikhet bland barn som beror på föräldrarnas ekonomiska situation. Regeringen måste se till att göra en samlad bedömning av konsekvenserna av de sparåtgärder som berör barnfamiljerna, och innan det är gjort ska inga bestående ändringar göras i barnfamiljerna förmåner.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 46
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att höja barnbidraget enligt index och låter indexet ligga kvar på den tidigare nivån för att undvika en negativ indexjustering nästa år.
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)
Regeringen sparar på utgifterna för det allmänna bostadsbidraget 2016 till ett sammanlagt belopp på 22 miljoner euro genom att höja bassjälvriskandelen för boendeutgifter och frysa det högsta godtagna beloppet på boendeutgifterna till 2015 års nivå, trots att bostadsbidraget redan i dagens läge är otillräckligt. Många bidragstagare måste dryga ut det låga bostadsbidraget med långvarigt och passiverande utkomststöd. Det bör finnas en garanti för att de primära förmånerna är tillräckligt höga. Regeringens nedskärningspolitik är inte acceptabel vare sig ur individens perspektiv eller ur samhällspolitiskt perspektiv.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 47
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att justera de högsta godkända boendeutgifterna i enlighet med hyresindex och för att bidraget inte heller på annat sätt försämras 2016.
55. Underhållsstöd (förslagsanslag)
Regeringen vill göra en minusjustering 2016 av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindex eftersom index ligger under noll. För underhållsstödets del innebär det en nedskärning på 900 000 euro. Det i sin tur betyder sämre köpkraft och direkta konsekvenser för efterfrågan här hemma. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar.
60. Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år)
I enlighet med den kompletterande budgetpropositionen ska Folkpensionsanstaltens (FPA) omkostnader ned med ytterligare fem miljoner euro utöver de tidigare besluten som ledde till en bestående minskning av omkostnaderna på 14,5 miljoner euro. FPA har en viktig uppgift när den betalar ut grundläggande förmåner och myndigheten har effektiviserat sin verksamhet betydligt. Exempelvis har den gallrat bland sina lokaler och elektronisk behandling av ansökningarna är numera huvudregel. Samtidigt måste man sörja för att de som inte kan använda e-tjänster kan uträtta sina ärenden. FPA kommer nu också att behöva se till att utkomststödets grunddel blir utbetald. Sparåtgärderna får inte leda till försämringar för förmånstagarna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 48
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer Folkpensionsanstaltens lagstadgade verksamhet och klienternas rättssäkerhet och att den vid behov anvisar ytterligare medel för verksamheten.
20. Utkomstskydd för arbetslösa
Indexjusteringarna av förmåner som är knutna till folkpensionsindex och konsumentprisindex innebär en nedskärning på 4,4 miljoner euro i den inkomstrelaterade dagpenningen, 1,6 miljoner euro i grunddagpenningen, 5,3 miljoner euro i arbetsmarknadsstödet, 320 000 euro i vuxentutbildningsstödet och 120 000 euro i alterneringsersättningen. Nedskärningarna försvagar stödtagarnas vardag och påverkar direkt den inhemska konsumtionsefterfrågan. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar.
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)
Regeringen skär i finansieringen av den aktiva arbetskraftspolitiken, trots att arbetslösheten redan innevarande år ökat mer än väntat. Det är en kortsiktig finanspolitik att öka mängden utslagna, eftersom de kostnader som utslagenhet förorsakar samhället är mångfaldiga jämfört med förebyggande metoder som innefattar aktiv arbetskraftspolitik. Också behovet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte måste omprövas och den föreslagna nedskärningen återtas.
Vi föreslår
att moment 33.20.31 ökas med 2 270 000 euro för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)
Regeringen skär i anslaget för arbetsmarknadsstöd, trots att arbetslösheten redan innevarande år ökat mer än väntat. I vår alternativbudget föreslår vi tillräcklig beredskap för kostnaderna för arbetsmarknadsstödet genom att öka momentet med 18 700 000 euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 49
Riksdagen förutsätter att regeringen har tillräcklig beredskap för kostnaderna för arbetslösheten.
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag)
Syftet med alterneringsledighet är dels att främja arbetstagarnas arbetshälsa, dels att erbjuda arbetslösa en möjlighet till sysselsättning. Regeringen stramar kraftigt åt villkoren för alterneringsledigheten och avser 2016 att spara in 10 miljoner euro på systemet. Statens andel av beloppet är 4 miljoner euro. Under en tid av mycket hög och allvarlig arbetslöshet är det svårt att godkänna en politik där man stramar åt och försvagar fungerande system enbart med inbesparingar i tanke. Villkoren för alterneringsledigheten måste hållas kvar på nuvarande nivå.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 50
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att hålla kvar villkoren för alterneringsledigheten på 2015 års nivå.
30. Sjukförsäkring
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)
Ersättningar för läkemedel, resor och rehabiliteringsservice
Nästa år ska Finland spara 25 miljoner euro i läkemedelskostnader. Klienterna ska stå för hälften av inbesparingen. Sett i ett internationellt perspektiv har vi mycket höga egenavgifter för läkemedel i Finland. En höjning av självrisken kan leda till ökande hälsoskillnader, vilket vi inte kan godkänna. Regeringen måste därför återföra 12,5 miljoner euro till läkemedelsersättningarna. För att dämpa kostnadsökningarna måste framför allt läkemedelsbehandlingen i dess helhet utvecklas.
Utgifterna för reseersättningar från sjukförsäkringen har fortsatt öka med ungefär 10 procent om året. Man har försökt dämpa ökningen och klienternas självrisk har redan höjts. När självrisken nu stiger från 16 till 25 euro får patienterna större kostnader och inbesparingen slår i synnerhet mot glesbygd, låginkomsttagare och äldre. Vi kan inte godta att reseersättningarna skärs ner. Regeringen måste därför återföra 11,2 miljoner euro till reseersättningarna. För att dämpa kostnadsökningarna måste funktionerna vidareutvecklas.
Regeringen inför inte den nya AURA-rehabiliteringen utan skär bort det reserverade anslaget på 9 miljoner euro. Det innebär att det inte finns något som ersätter AURA-rehabiliteringen för förvärvsarbetande och att fokus i servicesystemet förskjuts från tidig rehabilitering till dyrare rehabilitering av existerande men, skador och sjukdomar. Vi föreslår därför att medlen återinförs för en stärkning av den behovsprövade rehabiliteringen, så att förvärvsarbetande kan få rehabilitering tillräckligt tidigt också i fortsättningen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 51
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att klienternas läkemedelskostnader inte ska stiga mer än vad som beslutats genom lag som stadfästs 20.3.2015 och för att självriskerna för reseersättningar ska hållas kvar på 2015 års nivå.
Reservationens förslag till uttalande 52
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att systemet med behovsprövad rehabilitering stärks på så sätt som avtalats vid beredningen av den s.k. AURA-rehabiliteringen.
Läkar- och tandläkararvoden
Också ersättningarna för läkar- och tandläkararvoden ska skäras ner. Det kan i slutändan betyda att kommunerna får större kostnader och att vårdköerna blir längre. Vi ser det som angeläget att förbättra servicen för att människor också i fortsättningen ska få nödvändig vård och service. I synnerhet munhälsovården måste få tillräckligt med resurser för att vår åldrande befolkning ska få sina servicebehov tillgodosedda. Det är viktigt att ersättningarna inte sjunker ytterligare och vi i stället inväntar besluten om finansieringen av social- och hälsovården som ett led i hela vårdreformen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 53
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar resurserna för den offentliga servicen så att tillgången till vård bibehålls och att regeringen inte gör nedskärningar i läkar- och tandläkarersättningarna innan beslut fattats om reformen av finansieringen av social- och hälsovården.
40. Pensioner
EMU-buffertar
Det allvarliga ekonomiska läget kräver exceptionella åtgärder. Under goda år har arbetspensionsfonderna samlat in EMU-buffertar med tanke på allvarliga ekonomiska störningar. I dagens ekonomiska läge är det befogat att utnyttja buffertarna för att sänka arbetspensionspremierna, så som det var tänkt då systemet förhandlades fram 1997.
Socialdemokraterna föreslår att arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionspremier temporärt för tiden 2016–2018 sänks med sammanlagt 0,8 procent (sänkningen fördelar sig till hälften var mellan arbetsgivaren och arbetstagaren). Därefter byggs buffertarna på nytt upp till behövlig nivå. Tidsplanen för åtgärden och hur den ska genomföras avtalas i ett trepartssamarbete.
Premiesänkningen höjer nettolönerna och därmed löntagarnas köpkraft. Samtidigt sänker den arbetskraftskostnaderna. Därigenom bildar åtgärden en bro över den mest kritiska ekonomiska situationen. Sänkningen reducerar temporärt arbetspensionsfondernas inkomster. När sysselsättningen tar fart växer också pensionsfonderna snabbare än en statisk beräkning ger vid handen.
Eftersom arbetspensionspremien är avdragbar i beskattningen, ökar sänkningen statens och kommunernas skatteinkomster med cirka 180 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 54
Riksdagen förutsätter att regeringen tar i bruk arbetspensionsfondernas EMU-buffert och i ett trepartssamarbete bereder en temporär sänkning av arbetspensionspremierna för åren 2016–2018 och utarbetar en plan för hur bufferten ska återställas på behövlig nivå.
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag)
Garantipension och folkpensionsindex
Regeringens förslag att höja garantipensionen är välkommet. Samtidigt låter dock regeringen garantipensionen minska 2016, i och med att folkpensionsindex sjunker (-0,4 procent). Det betyder att pensionärerna har mindre pengar att röra sig med.
Utöver detta vill regeringen frysa justeringarna av folkpensions- och konsumentprisidexet för 20017–2019 och låta förmånerna ligga kvar på en lägre nivå. Enligt en prognos sjunker till exempel garantipensionen under den perioden med 4,7 procent jämfört med om indexjusteringarna hade gjorts. Det betyder att garantipensionen är 11,90 euro lägre än den hade varit med indexbindning 2019.
För att pensionstagarna ska få full nytta av höjningen måste folkpensionsindex undantagsvis 2016 tillämpas utan att garantipensionen sänks enligt det negativa indexet. Samma förfarande måste tillämpas också på de andra förmånerna. Den negativa indexjusteringen av förmåner som betalas med stöd av folkpensionslagen innebär en nedskärning på 13,2 miljoner euro.
Bostadsbidraget för pensionstagare
Regeringen fryser de maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare på 2015 års nivå. Tiotusentals stödtagare riskerar få sänkt stöd, vilket försvårar deras vardag. Besvikelsen är särskilt stor därför att regeringen första meddelade att den kommer att återta det dåligt beredda beslutet att lägga ned bostadsbidraget för pensionstagare. Men samtidigt beredde regeringen den nu aktuella nedskärningen som nästa år kommer att skära bort 4,6 miljoner euro från bostadsbidraget för pensionstagare. Därefter blir nedskärningen nästan 10 miljoner euro. Bostadsbidraget är en stödform som låginkomsttagarna behöver för att klara av vardagen och bidraget måste därför granskas med förmånstagarens situation i blickfånget. Nedskärningen är till exempel helt fel åtgärd om man vill dämpa hyreshöjningarna. Regeringens sparbeslut betyder att fler måste få utkomststöd och att vardagen blir betydligt svårare för många. I värsta fall kan sämre ekonomi och osäker bostadssituation göra att de drabbade mår sämre, har sämre funktionsförmåga och får större kostnader för social- och hälsovård.
Socialdemokraterna vill systematiskt utveckla bostadspolitiken och boendestöden som ett element i ett socialt hållbart samhälle.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 55
Riksdagen förutsätter att regeringen genomför indexjusteringarna av maximibeloppen för boendekostnader i anslutning till bostadsbidraget för pensionstagare och därigenom tryggar nivån för bostadsbidraget för pensionstagare.
Celiakiersättningen
Regeringen avskaffar kostersättningen till personer med celiaki och vältrar över vårdkostnaderna på patienterna. Regeringen har inga andra skäl till att ersättningen slopas än det staten måste spara. Det är i själva verket inte alls säkert att man lyckas nå upp till sparmålet på 10 miljoner euro, eftersom den uteblivna ersättningen minskar motivationen för kostbehandlingen och möjligheterna att hålla sig till glutenfri kost. Propositionen om slopad kostersättning strider klart mot målen att främja hälsa och välfärd. Därför måste kostersättningen finnas kvar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 56
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att celiakier också i fortsättningen ska få kostersättningen på samma sätt som 2015.
50. Stöd till veteranerna
50. Fronttillägg (förslagsanslag)
Regeringen vill göra en minusjustering 2016 av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindex eftersom index ligger under noll. Då har de som får fronttillägg 100 000 euro mindre att röra sig med. Det i sin tur betyder sämre köpkraft och direkta konsekvenser för efterfrågan här hemma. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar.
51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)
Vi vill understryka att utskottet i ett uttalande förutsätter att gränsen för invaliditetsgrad för krigsinvalider med lindriga skador sänks senast 2017 då Finland firar hundra år av självständighet. I vår skuggbudget föreslår vi att kommunal öppenvård i hemmet ska få 5 miljoner mer i anslag nästa år.
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)
Vi ställer oss bakom riksdagsgruppernas initiativ om att bygga ut hemservicen till veteraner och rehabiliteringen av veteraner.
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
Regeringens anspråkslösa satsningar på sysselsättning och ekonomisk tillväxt, nedskärningarna som minskar människors köpkraft och tvångslagarna för att försämra för arbetstagarna återverkar också på den kommunala ekonomin och försämrar tillgången till och kvaliteten på den i vardagen så viktiga basservicen. Regeringen tänker också minska kommunernas uppgifter och kostnader i miljardklass. Det betyder helt enkelt sämre service för kommuninvånarna. Vi har extra svårt att få den ekvationen gå ihop när behovet av kommunal basservice samtidigt ökar stadigt, bland annat när åldersstrukturen förändras.
Regeringen satsar visserligen på mer hemhjälp till barnfamiljerna men gör samtidigt drastiska nedskärningar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Vidare planerar regeringen satsningar för att förbättra närståendevårdarnas situation, men tänker samtidigt försämrar den kvalitetsrekommendationerna som enligt regeringsprogrammet ska trygga en bra ålderdom och förbättra servicen genom att dra ner på personaldimensioneringen och också räkna studerande och personer utan utbildning inom området som vårdare.
Med en förordning av den 19 november 2015 höjer regeringen klientavgifterna inom social- och hälsovården med så mycket som 27,5 procent från och med början av 2016. Tillsammans med indexhöjningen (1,74 %) är det nästan 30 procent. På så sätt vill regeringen uppnå en besparing på 150 miljoner euro i de offentliga finanserna. Besparingen baserar sig på uppskattningar eftersom det ingår i kommunernas behörighet att ta ut klientavgifter och bestämma deras storlek. Pengarna från klientavgifterna stannar hos kommunerna, vilket är en vettig lösning i det rådande läget. Vi kan emellertid inte godta avgiftshöjningarna eftersom de höjer priset på nödvändig service och eftersom åtgärden införs utan att frågan varit ute på remiss. Det handlar om en så enorm höjning att vi egentligen kan tala om ett paradigmskifte.
I en jämförelse mellan OECD-länderna representerar Finland genomsnittet och i en nordisk jämförelse är egenandelen stor, om man ser till egenandel som klienterna betalar av utgifterna inom hälso- och sjukvården. En stor höjning av klientavgifterna kan påverka människors möjligheter att anlita servicen. De negativa effekterna visar sig inte minst bland personer med lägre inkomster som använder mycket service men som inte kommit upp till avgiftstaket. Serviceanvändare som har det sämre ställt kommer att ha större behov av utkomststöd när avgifterna stiger. Det är de socioekonomiska skillnaderna i hälsa och välfärd som är stora i Finland, och därför har också det här sparbeslutet som försvårar läget för personer med låga inkomster direkta effekter som ökar skillnaderna i hälsa och välfärd.
I kombination med de försämrade förmånerna kommer nedskärningarna i den kommunala servicen att i det stora hela ge utsatta människor, låginkomsttagare och människor med stort servicebehov betydligt sämre villkor. Detta visar sig senare i ökad utslagning, sämre hälsa och välfärd, tyngre och dyrare vård och större behov av andra tjänster.
Den förra regeringen balanserade upp den kommunala ekonomin med en temporärt höjd utdelning av samfundsskatten. Vi föreslår att åtgärden får en fortsättning.
31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)
Strukturreformen inom social- och hälsovården är det största projektet under regeringsperioden och det kommer att ha konsekvenser långt in i framtiden. Reformmålen, bland annat att minska skillnaderna i hälsa och välfärd och effektivare social- och hälsovård, är av avgörande betydelse för välfärdsstatens framtid. Vi anser att reformen kräver ingående konsekvensbedömningar, starkare roll för personalen i beredningen och större öppenhet i reformarbetet. Vidare behövs det parlamentarisk uppföljning och största möjliga öppenhet och aktualitet i informationen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 57
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder vårdreformen öppet och i dialog med oppositionen och det civila samhället och att den avsätter pengar för detta, i förekommande fall utanför ramen.
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag)
Vi välkomnar regeringen tilläggsanslag på momentet. De senaste åren har forskningsanslagen sjunkit kraftigt trots att forskningen gett effekter i världstopp. Högkvalitativ forskning sparar kostnader eftersom den ger direkta effekterna i form av bättre vårdrutiner och lägre vårdkostnader.
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)
Anslagen till skyddshemmen är mindre än behovet förutsätter. Enligt Istanbulkonventionen ska offer för våld i hemmet och i nära relationer ha tillgång till hjälp dygnet runt. Vi behöver avgiftsfri hjälptelefon dygnet runt och kostnaderna har uppskattats till 800 000 euro. Verksamheten kan finansieras om vi skyndsamt inför en brottsofferavgift. Dessutom måste Finland få fler skyddshemsplatser.
Vi föreslår
att moment 33.60.52 ökas med 2 800 000 euro för fler skyddshemsplatser och kostnaderna för en hjälptelefon.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Miljöförvaltningens omkostnader
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter.
Vi föreslår
att moment 35.01.65 ökas med 200 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna.
10. Miljö- och naturvård
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)
Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter, där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2016 står kvar på grund av verksamhetens samhälleliga betydelse, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.
Vi föreslår
att moment 35.10.52 ökas med 500 000 euro till sysselsättning av unga.
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Det är mycket kortsiktig och ineffektiv politik att lägga ner välfungerande vattenvårdsprojekt och omdirigera de anspråkslösa anslagen via ett spetsprojekt. Nedskärningarna på momentet kommer att betyda slutet för alla projekt för matarledningar för avlopp. Matarledningar för avlopp är en effektiv metod för att minska avloppsvattenbelastningen på samhällena eftersom avloppsvattenhanteringen centraliseras. Handlar om stora investeringar för kommunerna och de har behövt de statliga bidragen för att starta projekten. Vi välkomnar att finansutskottet föreslår ett tillskottsanslag på 3 130 000 euro på moment för att pågående projekt med matarledningar ska kunna slutföras. Belastning orsakad av avloppsvatten från glesbygden är en betydande vattenförorenande faktor. Rådgivning om avloppsvatten i glesbygden är ett kostnadseffektivt sätt att hantera utsläppen. De fortlöpande ändringarna inom en kort tid i avloppsvattenförordningen har skapat osäkerhet om framtiden och nu finns det allt större behov av rådgivning.
Vi föreslår
att moment 35.10.61 ökas med 2 000 000 euro för rådgivning om avloppsvatten från glesbygden och nya projekt med matarledningar för avlopp.
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)
Finlands skogsnatur håller på att förlora sin diversitet. Finland har åtagit sig att senast 2020 stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska kraven på mångfalden och använda naturresurserna hållbart. Ett av regeringens spetsprojekt går ut på att främja bioekonomi. Det innebär bland annat att avverkningsvolymen i skogarna ökar med 15 miljoner kubikmeter om året. Därför är det extra viktigt att se till att skyddsmålen uppfylls och att framför allt programmet METSO får adekvata resurser. Biologisk mångfald är ett värde i sig som vi måste värna oberoende av det aktuella ekonomiska läget. Det är vårt arv till kommande generationer.
Vi föreslår
att moment 35.10.63 ökas med 12 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden.
20. Samhällen, byggande och boende
60. Överföring till statens bostadsfond
Det krävs avsevärda satsningar på tillväxt och sysselsättning och de måste göras med en gång. Investeringar i bostadsbyggande och transportleder ger bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt och genererar arbetstillfällen. Det råder skriande brist på relativt billiga hyresbostäder i tillväxtcentra och läget är så alarmerande att det inkräktar på arbetskraftens rörlighet. Dessutom ökar trycket på bostadsmarknaden enormt av att de som får asyl i Finland behöver bostäder. Det enda sättet att få ner priset på boende på ett hållbart sätt är att satsa på en avsevärd ökning i bostadsproduktionen.
Regeringen har inga lösningar på problemet och i synnerhet stadspolitiken har lämnats vind för våg. Tillväxen i hela landet snabbas på om vi lyckas åtgärda de flaskhalsar som finns boende- och transportsystemen i stadsregionerna. Statens bostadsfond beräknas vara skuldfri 2016. Fondens medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnation och nybyggnation i olika former och till skäligt pris utökas, boendet görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras.
Ur det bostads- och trafikpolitiska programmet:
Bostads- och trafikpolitisken bör integreras bättre. MBT-avtalen är ett viktigt verktyg. Kommunerna förbinder sig att kraftigt öka markplaneringen. I huvudstadsregionen eftersträvas en ökning på 40 procent jämfört med redan ingångna MBT-avtal.
Staten förbinder sig att finansiera stora projekt som gäller infrastrukturen, i synnerhet i fråga om spårtrafik. Tyngdpunkten ska läggas vid projekt som har de största förutsättningarna att få igång byggande. Finansieringen ordnas så att projekten kan starta med en gång. Politiken ska vara konsekvent så att kommunerna kan lita på staten som avtalspart.
Statens bostadsfond har goda möjligheter att snabba upp bostadsbyggandet. Den måste få ännu bättre verktyg för att öka produktionen av hyresbostäder till skäligt pris. Byggandet av bostäder till skäliga priser sporras genom att behålla självriskandelen av räntan på 1 procent, genom att öka bevillningsfullmakten för reparationsunderstöd med 50 miljoner euro och genom att fortsättningsvis bevilja startbidrag också i tillväxtorter uatnför huvudstadsregionen. Det bär skapas en modell där villkoren för räntestödslån är fortsatt attraktiva vad beträffar räntan. När reparationsundestöd beviljas ska tyngdpunkten överföras till nya projekt och avseende fästas vid energieffektiva lösningar. Det är också nödvändigt att stöda renoveringar av småhus om energieffektiviteten höjs.
Det finns skäl att se över kommunernas byggnadsbestämmelser exempelvis med avseende på tvånget att bygga parkeringsplatser och göra en plan för hur så kallade svåra tomtern ska bebyggas. bestämmelserna måste vara flexibla och lämna plats för nya lösningar. Det måste också vara möjligt att på ett smidigt sätt bygga om kontor till bostäder.
Kompletteringsbyggande på mark som redan är planerad måste bli effektivare till exempel genom att bygga fler våningar.
De möjligheter som träbyggande skapar måste nyttiggöras fullt ut som en del av kompletteringsbyggande och hindren för träbyggande undanröjas.
Bolaget A-Kruunu Oy:s möjligheter att öka bostadsproduktionen tryggas.
Det behövs nya modeller som snabbar upp och effektiviserar byggande av infrastruktur för markområden som ska användas för bostads- och annat byggande (såsom gamla barngårdar). Staten och kommunerna kan överlåta markområden som de har i sin ägo till bolag som projekterar och sköter infrastrukturen på området. Kommunen ansvarar för planeringen
Utvecklingsprogrammet för bostadsområden fortsätter och satsningar görs på boenderådgivning.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 58
Riksdagen förutsätter att regeringen påbörjar ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för att öka produktionen av bostäder till skäliga priser, för att snabba upp kompletteringsbyggande och reparationsbyggande och för att med utnyttjande av Statens bostadsfonds medel förbättra bekvämlighet och trivsel i boendet.
INKOMSTPOSTER
Finland behöver tillväxt och sysselsättning. I vår skattepolitik utgår vi socialdemokrater från att löntagare med små- och medelstora inkomster samt pensionärer ska ha en god köpkraft, exportindustrins konkurrenskraft stärkas, statsfinanserna balanseras på ett rättvist sätt, skattebaserna breddas och ekobrottslighet bekämpas. Förbättrad inhemsk köpkraft skapar nya arbetstillfällen här och nu.
Balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist. Alla måste delta utifrån den egna betalningsförmågan. Det här kräver att stora förvärvs- och kapitainkomster samt arv beskattas något hårdare än för närvarande för att ge extra inkomster.
Beskattningsstrukturen i Finland måste också ses över. Enligt uppgifter från Eurostat beskattas arbete och konsumtion strängare i Finland än i EU i snitt, men ägande betydligt lindrigare. Finland måste närma sig europeiska skattestrukturer.
Finansinstituten betalar inte mervärdesskatt. Också finanssektorn måste dra sitt strå till stacken för att säkerställa finansieringsbasen, i synnerhet med tanke på att det är 2008 års finanskris som ligger bakom den ekonomiska kris vi upplever just nu. Finland måste gå in för en finansskatt, som tas fram tillsammans med de övriga nordiska länderna.
Trots att utlandsskulden i Finland fortfarande ligger på en skälig nivå jämfört med hela euroområdet, har skuldsättningen ökat med en oroväckande fart de senaste åren. Regeringens mål är att bryta trenden senast 2019. Men trots de orättvisa och skadliga nedskärningarna tar regeringen upp mera skuld jämfört med 2015. När regeringen tillåter att arbetslösheten ökar och investeringarna och innovationerna utarmas blir pressen på att skuldsätta sig ytterligare permanent i en situation där tillväxten är obetydlig. Satsningar på sysselsättning och tillväxt samt en ansvarsfull skattepolitik och utvidgning av skattebasen skulle göra det möjligt att bryta skuldsättningstrenden redan 2016.
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Om inkomstskatteskalan – skatt enligt betalningsförmåga
Vi anser att balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist och enligt betalningsförmåga. Också höginkomsttagarna måste vara med. Det arbetsinkomstavdrag som regeringen föreslår lindrar beskattningen också av personer med betydande löneinkomster som överstiger 100 000 euro. Skatteklasserna från 2015 bör bibehållas så att de som hör till den högsta skatteklassen, dvs. förtjänar över 90 000 euro om året, har ett skatteuttag på 33,75 procent. På grund av det ekonomiska läget är det rimligt att förvänta sig att de som har de högsta inkomsterna deltar i balanseringen av ekonomin utifrån sin betalningsförmåga. Skatteintäkterna är 60 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 59
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskatteskalan så att de inkomstskatteprocenten för de som förtjänar över 90 000 euro höjs med två procent.
Arbetsinkomst-, pensionsinkomst- och grundavdraget
Beskattningen av arbete är relativt sträng i Finland och därför är det motiverat att lindra den i någon mån för små- och medelinkomsttagare genom att höja arbetsinkomstavdraget och för att förbättra köpkraften och sysselsättingen. Regeringen säger att de föreslagna ändringarna i arbetsinkomstavdraget främst gynnar låg- och medelinkomsttagare, men i verkligheten sträcker sig avdragets verkningar även till de som förtjänar upp till 119 000 euro per år. Dessa personers månadsinkomst är i runda tal 9 500 euro.
I vår modell skulle arbetsinkomstavdraget fördelas mycket rättvisare än i regeringens förslag.
I vår modell skulle det arbetsinkomstavdrag som regleras i 125 § i inkomstskattelagen höjas till 1 260 euro och inflödesskattesatsen till 11,8 procent. Den övre inkomstgränsen som berättigar till fullt arbetsinkomstavdrag bör höjas från 33 000 till 37 000 euro, vilket skulle gynna medelinkomsttagarna bättre än regeringens förslag (år 2014 var medianen 3 308 euro/månad). Minskningsprocenten för arbetsinkomstavdraget skulle höjas till 1,46 i stället för 2,12 för den del av nettolöneinkomsten som överstiger 37 000 euro. Inget arbetsinkomstavdrag skulle få göras om nettoförvärvsinkomsten överstiger 97 000 euro om året. På så sätt skulle arbetsinkomstavdraget inte vara lika generöst gentemot höginkomsttagarna som regeringens förslag.
Hela 97,5 procent av löntagarna skulle dra nytta av vår modell. Den beräknade avkastningen är 35 miljoner euro.
Vi håller fast vid vår etablerade uppfattning om beskattning av pensioner att motsvarande ändringar ska göras i den som i beskattingen av förvärvsinkomster. Pensionsinkomstavdraget måste höjas så att löntagarna och pensionärerna inte försätts i en ojämlik ställning. I statsbeskattningen måste pensionsinkomstavdraget höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med talet 3,84 drar av det lägsta beskattningsbara beloppet enligt den progressiva skatteskalan och avrundar resten till närmaste fulla tiotal får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag. Pensionsinkomstavdraget minskas med 38 procent från det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag.
I kommunalbeskattningen måste pensionsinkomstavdragets belopp höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med talet 1,44 drar av 1 480 euro och avrundar resten till närmaste fulla tiotal, får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag. Pensionsinkomstavdraget kan emellertid inte vara större än pensionens belopp. Om den skattskyldigas nettoförvärvsinkomst överstiger fullt pensionsiinkomstavdrag ska pensionsinkomstavdraget minskas med 50 procent av det överskjutande beloppet. Denna modell för pensionsinkomstavdraget skulle minska statens skatteintäkter med 100 miljoner euro.
För att trygga den ekonomiska situationen för de som har de lägsta inkomsterna borde grundavdraget i kommunalbeskattningen höjas till 3 260 euro. Denna ändring skulle inte påverka statens skatteintäkter eftersom grundavdraget görs i kommunalbeskattingen. Kommunerna måste på något sätt kompenseras för den förlorade inkomstskatten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 60
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till hur arbetsinkomstavdraget bättre än för närvarande kan riktas till små- och medelinkomsttagare samt propositioner med förslag till höjning av grundavdraget och pensionsinkomstavdraget. Beskattningen av pensioner bör ändras på smma sätt som beskattningen av motsvarande förvärvsinkomster så att pensionsinkomstavdraget utnyttjas i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen.
Om beskattingen av kapitalinkomster
Beskattningen av kapitalinkomster är vid höga inkomster klart lindrigare än beskattningen av motsvarande stora förvärvsinkomer. En moderat skärpning av kapitalbeskattningen är motiverad för att minska den ovan påtalade skillnaden i beskattingen. En sådan åtgärd skulle dessutom på ett rättvisare sätt balansera statsfinanserna. Det kan anses skäligt att höja den lägsta skattesatsen från 30 till 32 procent och den högsta från 33 till 35 procent. Den beräknade avkastningen är 120 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 61
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högsta till 35 procent.
Om beskattning av utdelning
Utdelningar i icke noterade företag är åtta procent av en akties matematiska värde. Enligt Hetemäkis arbetsgrupp (2010) får normalavkastningsgränsen på kapital inte avvika för mycket från en genuint riskfri avkastning, såsom från nivån på långa räntor på statsskulden, som i dagsläget närmar sig noll. Även om den så kallade normalavkastningsgränsen är klart för hög nu ligger det i samhällets intresse att uppmuntra företagsverksamhet, varvid det finns skäl att undvika stora och plötsliga ändringar. En sänkning av normalavkastningsgränsen från åtta till sex procent innebär att skatten på obeskattade utdelningar skulle vara två procent, vilket kan anses skäligt. Ändringen skulle dessutom minska skillnaden mellan noterade och icke noterade bolag. Den beräknade avkastningen är 115 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 62
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till moderat sänkning av den så kallade normalavkastningsgränsen för företagens lättnader på skatt på utdelning i riktning med Hetemäkis förslag.
Rätt att dra av på överlåtelseförluster
Regeringen föreslår att överlåtelseförluster på värdepapper kunde dras av från vinsterna på andra kapitalinkomstslag. Förslaget motiveras inte med någon som helst samhällsnytta eller förbättring av skattesystemet. Det är uppenbart att förslaget är en onödig risköverföring från placerarna till samhället och lockar till spekulativ placering. När det nuvarande systemet hålls i kraft vinner man 20 miljoner euro i skatteintäkter.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 63
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till att bevara rätten att dra av överlåtelseförluster på värdepapper på 2015 års nivå.
Donationsavdraget
Regeringen föreslår att en fysiska personer eller ett dödsbo i beskattningen på förvärvsinkomst ska kunna avdra minst 850 och högst 500 000 euro av sina donationer till högskolor inom EU- eller EES-området som uppfyller kriterierna.
Donationens maximibelopp är helt obefogat dubbel mot jämförd med den tidigare tidsbundna lagen samt med samfundens donationsrätt. Särskilt för förmögna personer yppar sig ett tillfälle att anvisa all sin medelsanvändning till önskat objekt, också utomlands, och på så sätt förbigå allmänna samhällsmål vars fastställande är den viktigaste uppgiften i det demokratiska beslutsfattandet.
Eftersom avdragets goda mål är att finansiera finländska högskolor begränsas lagen bara till deras förmån. Vi vill utvidga donationsavdraget också till förfogande för låg- och medelinkomsttagare varivd avdragets nedre gräns är 100 euro per år medan den övre gränsen ska hållas vid 250 000 euro i enlighet med tidigare och läggande lagar. Avdraget görs från skatten. För att undvika styrning av egen skatt är högst 40 procent av donation och högst 50 procent av skattebeloppet avdragsgillt. Ändringen påverkar inte den beräknade skatteinkomsten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 64
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ett donationsavdrag som bemöter olika inkomstgrupper likvärdigt , som riktas till finländska högskolor och som inte möjliggör att all beskattningsbar inkomst används till avdrag.
Ränteavdrag för bostadslån
Avdragsrätten för räntor på bostadslån har minskats gradvis så att 85 procent av räntorna var avdragsgilla 2012, 80 rocent 2013, 75 procent 2014 och 65 procent 2015. Även om sänkningen är till nackdel för de som har bostadsskuld är den årliga effekten inte särskilt kännbar och ändringarna är i regel skäliga och förutsägbara.
Förslaget i regeringsprogrammet om att andelen avdragsgill ränta ska sjunka med 10 procentenheter per år från och med 2016 är oskäligt. Bolåntagarna har rätt att förlita sig på den redan överenskomna tidtabellen och justera sina ekonomiska förväntningar i enlighet med den. Därför bör den tidigare fastställda sänkningen med 5 procentenheter per år inte ändras. Skatteeffekten är 11 miljoner euro minskade skatteinkomster 2016.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 65
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar lämnar en utredning om konsekvenserna av sina förslag för de som har bostadsskuld, särskilt barnfamiljer och vid behov vidtar korrigerande åtgärder. Den årliga minskningen av ränteavdraget på bolån måste sänkas till 5 procent av den avdragsgilla räntan.
Begränsning av ränteavdrag för fastighetsbolag
Rätten för företag som skattar för inkomst att dra av ränteutgifter är inte begränsad i motsats till dem som skattar för näring. Denna obegränsade avdragsrätt kan utnyttjas framförallt av utländska fastighetsplaceringsbolag, eller inhemska bolag som på grund av skatteskäl etablerat ett ägarbolag utomlands. Fastighetsplaceringsbolag som verkar utomlands har i Finland placeringar i miljardklassen framförallt i köpcentrum.
Vi föreslår att detta betydande kryphål ska täppas till i inkomstbeskattningen med samma princip som i näringsbeskattningen. Målet är att försvaga aggressiv skatteplanering och möjliggör undvikande av skatteförluster på ca 60 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 66
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om begränsning av ränteavdrag för samfund som omfattas av inkomstskatt som motsvarar det som nu gäller i näringsbeskattningen.
Kampen mot svart ekonomi
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarder förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagande av vinning av brott ökar programmets genomslag.
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i beställaransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning.
Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. Resurserna för bekämpning av svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 67
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att minska den skatteförlust på uppskattningsvis sex miljarder euro som förorsakas av svart ekonomi och för att utrota ekonomisk brottslighet med hjälp av bland annat utvidgningen av praxis med skattenummer och förbättring av beställaransvarslagens genomslag.
Beskattning av placeringsförsäkringar
Marknaden för placeringsförsäkringar och kapitaliseringsavtal eller så kallade försäkringskuvert har utvecklats snabbare än lagstiftningen. Värdet på privatpersoners kapitaliseringsavtal har stigit på några år till nio miljarder euro. Säljtrumfen är att de affärer som görs inom dessa kuvert för tillfället är skattefri vilket försvagar beskattningens neutralitet mellan olika placeringsinstrument.
SDP föreslår för dessa placeringsförsäkringars del i tillämpliga delar Sveriges skattesystem där man beskattar den årliga minimiavkastningen på värdepapperen i försäkringskuvertet. Skattegrunden är en basränta som fastställts av finansministeriet eller medelräntan på statslånet (dock minst en procent).
Eftersom försäkringskuvertens hela stock är ca 36 miljarder euro skulle denna ytterst skäliga skatt ge en avkastning på 115 euro per år. Tack vare beskattningen blir denna egendomspost också offentligt känd.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 68
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa beskattning av placeringsförsäkringar i enlighet med Sveriges beskattningssystem i tillämpliga delar så att tillgångarna i dessa avtal omfattas av kapitalbeskattningen.
02. Samfundsskatten
Avdrag för en första anställning
Många privatföretagare är ekonomiskt trängda. De som trots recessionen lyckas sliter ofta på gränsen till vad de orkar. Verksamheten kunde vara lönsammare om arbetet kunde delas med någon annan, men tröskeln är hög för att anställa en första arbetstagare utanför familjen. Av löneutgifterna för den första utomstående arbetstagaren kan högst 20 000 euro dras av från räkenskapsperiodens beskattningsbar resultat.
Anställningsförhållandet ska motsvara villkoren i kollektivavtalet. Stödet bör också gälla anställning av deltidsanställda arbetstagare och även gälla ett ikraftvarande anställningsförhållandet för en arbetstagare. Skatteeffekten är 20 miljoner euro minskade skatteinkomster.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 69
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro.
Samfundsskattens kommunandel
Kommunerna ansvarar för anordnandet av de centrala offentliga tjänsterna vilket innebär att kommunerna måste ha en tillräcklig finansieringsbas. Åren 2012-2015 höjdes kommunernas samfundsskatteandel på viss tid med fem procentenheter. Att höjningen upphör äventyrar kommunernas ekonomiska ställning och ombesörjandet av de lagfästa välfärdstjänsterna. För att tillförsäkra kommunerna en skälig utdelning av samfundsskatten ska den tidsbundna höjningen vara två procentenheter. Effekten är 100 miljoner euro som övergår från staten till kommunerna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 70
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja kommunernas samfundsskatteandel för att trygga finansieringen av kommunernas basservice.
04. Arvs- och gåvoskatten:
Beskattningen av förmögenhet är lindrig i Finland i ett europeiskt perspektiv. Den största statliga förmögenhetsskatten är arvsskatten. För att dämpa ökningen av skillnader i förmögenhet och för att balansera statsfinanserna på ett rättvist sätt är det motiverat att höja beskattningen av stora arv måttligt. Att strama åt beskattningen av arv på över en miljon euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II skulle ge en beräknad avkastning på cirka 10 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 71
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II.
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
Finansieringsskatt
Finansbranschen är för närvarande underbeskattad. Också finansbranschen bör delta i att förbättra ekonomin, särskilt som den också är befriad från mervärdesskatten som belastar andra företag. I de övriga nordiska länderna antingen används eller bereds en finansieringsskatt, Financial Activies Tax (FAT).
Danmark har allt sedan 1990-talet haft i bruk en skatt för finansbranschen. Skattens avkastning är 0,25 procent av BNP, det vill säga upp till 750 miljoner euro. Skatten har inte försvagat de danska bankernas konkurrenskraft och det har inte observerats att den skulle ha höjt räntemarginalerna eller kundavgifterna. Norges företagsskattekommitté föreslog i fjol i sin rapport att det på bankernas expeditionsavgifter ska tillämpas mervärdesskatt och räntemarginalen ska beskattas separat. Kreditgivning skulle vara skattefritt för momsskyldiga företagskunder men skattepliktigt för hushåll. I Sverige bereds en finansieringsverksamhetsskatt genom vilken man eftersträvar en avkastning på 450–500 miljoner euro.
Vi föreslår att Finland omgående tillsammans med Sverige bereder en affärsverksamhetsskatt för banker på gemensamma grunder. Den nordiska finansmarknaden är i stor utsträckning integrerad och marknadsområdet är stort nog för att stå som exempel i hela EU. Den beräknade avkastningen är 230 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 72
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en finansieringsskatt som ska beredas efter nordisk modell och om möjligt införas i samarbete med de andra nordiska länderna.
08. Punktskatter
07. Energiskatter
För att upprätthålla konkurrenskraften för energiintensiv industri och förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin bör systemet med återbäring av energiskatt effektiviseras. På tio år har det försvunnit tiotusentals arbetstillfällen inom energiintensiv industri från Finland. Detta har stora konsekvenser för sysselsättningen, skatteintäkterna och livskraften på många orter. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet till den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. Kostnadseffekten är uppskattningsvis 20 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 73
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning av skatteåterbäringen till energiintensiva företag till den högsta möjliga nivån inom EU:s minimigränser för att stödja sysselsättningen och exporten.
10. Övriga skatter
03. Bilskatt
Regeringen föreslår i enlighet med sitt program att bilskatten sänks så att effekten på skatteintäkterna är cirka 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Samtidigt föreslår regeringen nedskärningar i den köpta kollektivtrafiken vilket leder till att tågförbindelser som är viktiga för landskapen måste upphöra. Så här stora lättnader i bilskatten är inte befogade i det rådande ekonomiska läget och vi föreslår att en del av skattelättnaden används för att säkerställa VR:s köpta trafiktjänster och återta en del andra orättvisa nedskärningar som regeringen har gjort. Intäkterna av bilskatten kunde vara 31 miljoner euro större än vad regeringen föreslår 2016.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 74
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att delvis återta lättnaderna i bilskatten och att skattelättnaden används för att säkerställa kollektivtrafiktjänsterna.
19. Övriga inkomster av skattenatur
06. Farledsavgifter
Farledsavgifterna halverades 2015—2017 som ett led i svavelkompensationen och arbetsmarknadsuppgörelsen så att avgifterna sänktes främst för lastfartyg och fartyg i de högsta isklasserna.
För att sänka logistikkostnaderna för exportindustrin och förbättra konkurrenskraften för de finska hamnarna är det befogat att sänka farledsavgifterna ytterligare. Farledsavgifterna ska fortsatt halveras främst för fartygen i de högsta isklasserna för vilka avgiften slopas helt. Intäkterna av avgifterna minskar med 22,4 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 75
Riksdagen förutsätter att regeringen för att främja exportens konkurrenskraft lämnar en proposition om sänkning av farledsavgifterna främst för fartygen i de två högsta isklasserna för vilka avgifterna bör slopas helt och hållet.
09. Övriga skatteinkomster
Kraftverksskatten
Det är befogat att införa en kraftverksskatt på kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt den översubventionerade vindkraften. Skatten ska ha formen av en statlig fastighetskatt och intäkterna av den kommer enligt en försiktig uppskattning att uppgå till 95 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 76
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en kraftverksskatt i form av en statlig fastighetsskatt som gäller kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt översubventionerade kraftverk.
Avdelning 12
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR
25. Justitieministeriets förvaltningsområde
10. Domstolsinkomster
På grund av medborgarnas rättssäkerhet bör domstolsavgifterna inte höjas.
Avdelning 13
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST
Sitra
Sitras verksamhet finansieras huvudsakligen med placering av grundkapital och avkastning från företagsfinansiering. Grundkapitalet placeras lönsamt och säkert med beaktande av samhällsansvar. Sitra lyckades 2014 i ett instabilt marknadsläge väl med sina placeringar.
Fondens grundkapital hade i slutet av 2014 ett marknadsvärde av 739 miljoner euro (705 miljoner euro 2013). euro). Sitras starka balans baserar sig i hög grad på att staten beviljade en höjning av grundkapitalet som betalades i form av aktier i Nokia 1992. Placeringsegendomen gav under berättelseåret en utmärkt avkastning på 9,3 procent (12,4 %). Den totala allokeringen av grundkapitalet vid årsskiftet var följande: aktier 49 procent (55 %), ränteinstrument 43 procent (40 %) och övriga 8 procent (5 %). Huvuddelen av grundkapitalet är placerat i fonder. Sitra har behållit allokeringsbesluten men fondernas portföljförvaltare beslutar självständigt om enskilda placeringar enligt fondernas stadgor. Sitras verksamhet kan anses vara tryggad även om en betydande del av Sitras grundkapital skulle intäktsföras till staten. En skälig andel kan anses vara 350 miljoner euro. Också efter denna intäktsföring är Sitras kapital större än 1992 då donationen av aktierna i Nokia gjordes.
Makera
Bland regeringens spetsprojekt finns poster som hör till jord- och skogsbruket. Makeras balansräkning går på ca 500 vilket innebär att Makera klarar sina uppgifter även om dess kapital marginellt skulle bli intäktsfört. Regeringens förslag om att rekapitalisera Makera med 11 miljoner kan inte stödas och dessutom kan 3 miljoner euro av Makeras balansräkning intäktsföras till staten.
04. Andel i statens penninginstituts vinst
01. Andel i Finlands Banks vinst
Finlands Banks resultat för 2014 var 200 miljoner euro, varav 50 miljoner euro likväl överfördes till en "allmän reservation", varefter en vinst på 150 miljoner euro uppgetts. Finlands Banks vinster består huvudsakligen av ränteavkastning på sedlar och räntepolitiska poster samt placeringsvinster från valutareserven och andra egna finansiella tillgångar. Bankfullmäktige redovisade i mars 2015 137,5 miljoner euro av föregående års resultat till staten. Totalt 62,5 miljoner euro, den generella avsättningen medräknad, av vinsten intäktsfördes inte. År 2014 uppgick intäktsföringen till 180 miljoner euro. Också då gjordes en generell avsättning med 50 miljoner euro som inte intäktsfördes. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsförs normalt 50 procent av resultatet, medan 50 procent lämnas kvar i balansräkningen. Enligt lagen kan det dock beslutas annorlunda, om detta är motiverat med hänsyn till bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek. En större intäktsföring är motiverad eftersom Finlands banks balansräkning är stark. Avkastningseffekten blir 62,5 miljoner euro.
Avdelning 15
LÅN
03. Statens nettoupplåning och skuldhantering
01. Nettoupplåning och skuldhantering
Den sammanlagda effekten av socialdemokraternas inkomst- och utgiftsförslag på statens nettoupplåning är en minskning med 332 miljoner euro.