Betänkande

ANSLAG 

Huvudtitel 24 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen skär ner medlen för egentligt utvecklingssamarbete med hela 330 miljoner euro. Av det används 130 miljoner euro för att höja Finnfunds kapital eller andra finansplaceringar. 

Nedskärningar av sådana dimensioner har upplevts vid 90-talets depression och deras konsekvenser på utvecklingssamarbetsanslagens nivå kändes av 20 år efteråt. Dagens beslut har således långvariga följder. 

År 2014 nådde Finlands utvecklingssamarbete en nivå på 0,6 procent. År 2015 skulle ursprungligen vara året då vi når FN:s rekommenderade målnivå på 0,7 procent. Efter denna nedskärning använder vi bara 0,35 procent av vår BNP på utvecklingssamarbete. Det är således ingen överdrift att säga att Finland drar sig ur sitt globala ansvar och sviker sina internationella löften. 

Nedskärningarna inverkar direkt på många länder och hundra tusentals människor. Medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete har åtnjutit en bred acceptans bland medborgarna och det har också haft riksdagens breda stöd. Just nu är verksamheten föremål för omfattande nedskärningar. Många frivilligorganisationer har tvingats avbryta eller köra ner sina projekt och organisationerna har inlett samarbetsförhandlingar. 

Besluten har oundvikligen konsekvenser också för bilden av Finland och landets inflytande i det internationella samfundet och för vår ställning som nordisk aktör. Merparten (nästan 60 %) av nedskärningarna drabbar multilateralt samarbete och en stor del av det FN-finansieringen. 

Finland har under åratal varit en av de största finansiärerna för FN:s miljöprogram UNEP och vi har haft ett större inflytande i organisationen än vår storlek förutsätter. Nu skär regeringen bort organisationens hela basfinansiering på sex miljoner euro. Det är ett beklagligt faktum att i internationellt samarbete tar det tid att bygga upp sitt rykte, men man kan förlora det i en handvändning. 

Också tidpunkter för nedskärningarna är den värsta tänkbara. FN har precis godkänt nya mål för hållbar utveckling som nu borde verkställas. I målen ingår ovanligt många miljömål som är viktiga för Finland och finländarna men stärker också möjligheterna att exportera finländsk miljökompetens och clean tech. Vi borde vara med om att genomföra dessa mål fullt ut. 

Klimatkonferensen i Paris kräver också att de utvecklade länderna agerar och tar sitt ansvar. Under föregående regering skapades ett av de mest innovativa instrumenten för att finansiera utvecklingssamarbetet, användning av inkomster från utauktionerade utsläppsrätter i sin helhet till utvecklingssamarbete, framför allt klimat- och miljöprojekt. Denna finländska innovation har rönt mycket beröm runtom i världen. Nu skrotar regeringen denna modell för att finansiera utvecklingssamarbetet. 

Omfattande nedskärningar i biståndet till mindre utvecklade stater och människor som bor där står i stark konflikt med principen att människor ska hjälpas i sina hemländer eller närområden. Utvecklingssamarbetet har skapat levnadsmöjligheter, perspektiv och hopp där omständigheterna driver människor på flykt undan krig, hungersnöd eller miljöomställningar. 

Vi föreslår 

89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen skär ner hela 200 miljoner euro av medlen för egentligt utvecklingssamarbete. Dessutom skärs det egentliga utvecklingssamarbetet ner med 130 miljoner som används på engångsbasis för att höja kapitalet i Utvecklingssamarbete Ab (Finnfund) och för finansinvesteringar som görs på annat sätt. 

Finnfund är en viktig aktör i utvecklingssamarbetet. Bolaget finansierar lönsamma projekt på krävande marknader där kommersiell finansiering är svår att få. På så sätt främjar bolaget utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling genom att finansiera privat företagsverksamhet. Finansieringen kan gälla industriell och tjänsteproducerande företagsamhet, infrastruktur och finansierings- och kapitalmarknaden. 

I de projekt som finansieras ingår ett finländskt intresse vilket innebär att Finnfund primärt placerar i projekt som drivs av finländska företag och deras samarbetspartner. 

Det är motiverat att öka också Finnfunds anslag, men ändringen måste göras samtidigt och i samma riktning som ökningen av andra anslag för utvecklingssamarbete. Att alltför snabbt överföra medel till Finnfund är inte befogat. 

Vi föreslår att Finnfunds kapital ska ökas med det belopp på 40 miljoner euro som bolaget själv föreslagit. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Polisväsendet 

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott lät göra 2010 var omfattningen av den svarta ekonomin i Finland 10—14 miljarder euro 2008. Det motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten och innebär en årlig skatteförlust på 4—6 miljarder euro. 

Den svarta ekonomin är ett av våra största problem: den förorsakar ojämlikhet och får vårt välfärdssamhälle att vittra sönder. Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och därmed samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice. 

Den svarta ekonomin förvränger konkurrensen då somliga får konkurrensfördelar genom skattesmitning. Enligt en utredning som riksdagen lät utföra 2010 ansåg nästan 70 procent av bygg- och transportföretagen och nästan 90 procent av företagen i hotell- och restaurangbranschen att den svarta ekonomin snedvrider konkurrensen åtminstone ganska mycket. De som nu tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga skattebetalarna och de medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

Satsningar på att bekämpa svart ekonomi har gjorts på regeringsprogramnivå allt sedan Lipponens regeringar i mitten av 1990-talet. Regeringen Katainen tog upp bekämpningen av svart ekonomi som ett spetsprojekt. En enkät från 2014 visar mycket riktigt att branschaktörerna har fått en betydligt mer positiv bild av bekämpningen av konkurrensnackdelarna med den svarta sektorn under de senaste fem åren. 

Polisens bekämpning av ekonomisk brottslighet har gett resultat. Föregående år återfick statskassan 47 miljoner euro i ekonomisk vinning av brott. Nyttan har ökat varje år eftersom utredningarna är långvariga och resultaten kommer i efterskott. Också den ökade erfarenheten förbättrar resultaten. Enligt bedömningar kan det potentiella årliga återflödet uppgå till 100 miljoner. 

I sin kompletterande budgetproposition återställer regeringen nedskärningen i den särskilda finansieringen på 6,4 miljoner euro till programmet för bekämpning av svart ekonomi, som har använts för att anställa poliser som utreder ekonomiska brott. Hälften av detta, det vill säga 3,2 miljoner euro, föreslår regeringen dock att ska tas som interna överföringar. Polisväsendet befinner sig för närvarande i en svår situation och det går inte att få fram en så stor summa i omkostnaderna utan allvarliga problem på annat håll. 

Därför föreslår vi gröna att momentet för polisväsendets omkostnader ökas med 3,2 miljoner euro för bekämpning av svart ekonomi. Att bekämpa svart ekonomi lönar sig eftersom de pengar som placeras i det kommer mångfaldigt tillbaka. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 27 

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Militärt försvar 

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)  

De gröna stödjer förslaget i en rapport av försvarets parlamentariska utredningsgrupp från oktober 2014 om att höja anslagen för försvarsmateriel. Höjningen är motiverad på grund av förändringar i omvärlden. 

Men de gröna vill ändå framhålla vikten av att ta ett internationellt ansvar. Finland försvaras inte bara i Finland. Den internationella militära krishanteringen är en av försvarsmaktens kärnuppgifter. Den är också ett effektivt sätt att stärka den nationella försvarskapaciteten. Krishanteringen utvecklar personalens kompetens och erbjuder erfarenheter av att agera i krävande situationer och förhållanden. 

Finland har en lång och välkänd historia av att agera i fredsbevarande- och krishanteringsinsatser. Vi värderas högt runtom i världen. Det är angeläget att Finland också i fortsättningen satsar på krishanteringen på ett sätt som vi kan känna oss stolta över i ett internationellt perspektiv. Utrustningen för krävande lägen måste kunna garantera soldaternas arbetssäkerhet så väl som möjligt. 

Regeringen ökar medlen för försvarsmaktens materielanskaffning med 50 miljoner euro. Samtidigt minskar den anslagen för militär krishantering med 5 miljoner euro. De gröna föreslår att tilläggsanslaget för försvarsmaktens materielanskaffning bör omfatta också utgifter för materiel för militär krishantering. Därför föreslår vi att anslaget för anskaffning av försvarsmateriel minskas med 5 miljoner euro och att beloppet överförs till anskaffning av materiel och utrustning för militär krishantering. 

Vi föreslår 

30. Militär krishantering 

20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 

Att Finland deltar i internationell krishantering är ett viktigt inslag i det globala ansvaret och byggandet av en gemensam säkerhet. Krishanteringen minskar mänskligt lidande, skapar stabilitet och erbjuder förutsättningar för utveckling i krisområden. 

Den militära krishanteringen är ett sätt att minska globala orättvisor och trygga mänskliga och grundläggande rättigheter för alla. Krishanteringen stöder utvecklingen mot en rättstat och genomförandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 

I en global värld får kriser omfattande konsekvenser. I Europa känns konsekvenserna av konflikter just nu av i form av fler asylsökande. Miljoner människor har tvingats lämna sina hem och fly undan krig i det egna landet eller utanför dess gränser. Krishantering är ett sätt att hjälpa människor i deras urspungliga områden och att ge dem möjligheter att stanna i hemlandet eller återvända dit. 

Krishanteringen är en del av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Genom att medverka i den stärker vi säkerheten i hela unionen. De gröna anser att Finland i stället för att fokusera på några stora krishanteringsinsatser borde medverka i flera olika insatser med en mindre satsning. Det ger möjligheter att upprätthålla en bättre lägesbild från olika delar av världen. 

President Sauli Niinistö lovade vid FN:s generalförsamling fler trupper i FN:s fredsbevararberedskap från och med 2017. De gröna stöder initiativet. Det är angeläget att konsekvent utföra krishantering också nästa år. Vi behöver satsningar på krishantering mer än någonsin. 

Regeringen ökar medlen för försvarsmaktens materielanskaffning med 50 miljoner euro. Samtidigt minskar den anslagen för militär krishantering med 5 miljoner euro. De gröna föreslår att tilläggsanslaget för försvarsmaktens materielanskaffning bör omfatta också utgifter för materiel för militär krishantering. Därför föreslår vi att anslaget för anskaffning av försvarsmateriel minskas med 5 miljoner euro och att beloppet överförs till anskaffning av materiel och utrustning för militär krishantering. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

90. Stöd till kommunerna 

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 

Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående. Småbarnspedagogiken stöder livslångt lärande och de färdigheter som behövs i skolan. Den förebygger samtidigt utslagning och generationsöverskridande utsatthet. Internationella studier visar barnpedagogisk verksamhet är det mest framgångsrika och kostnadseffektiva sättet att säkerställa barnens välfärd och utveckling. 

Att begränsa dagvårdsrätten försvårar vardagen för barnen och familjerna och försvagar småbarnspedagogikens genomslag. Att begränsa dagvårdsrätten ökar dessutom reglering, byråkrati och kommunernas administrativa kostnader vilket står i konflikt med regeringens mål att minska byråkratin och gallra i regleringen. Familjer där endera föräldern eller bägge föräldrarna är hemma använder redan nu ganska sällan rätten till heldagsvård. Förslaget drabbar således uttryckligen de familjer och barn som behöver dagvård allra mest. 

Begränsningen utesluter de barn som gagnas av och behöver småbarnspedagogik på heltid. Det ökar ojämlikheten. Den subjektiva rätten till dagvård är särskilt viktigt för barnen i de familjer som har det sämst ställt. Utredningar visar att den subjektiva rätten till dagvård jämnar ut social ojämlikhet som relaterar till utbildning och inkomstnivå och förebygger att existerande problem fördjupas. Den är en av de viktigaste stödåtgärderna för barnskyddets öppenvård och att begränsa den kan öka kostnaderna för barnskyddet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 4 

I den nyligen förnyade lagen om småbarnspedagogik definierades mål för småbarnspedagogiken som är goda, krävande och som kräver pedagogisk kompetens. Att genomföra dem kräver barngrupper av lämplig storlek och en tillräcklig dimensionering av arbetstagare med pedagogisk utbildning för varje barngrupp. Regeringens beslut om att ändra vårdardimensioneringen står i konflikt med lagen om småbarnspedagogik och äventyrar genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. 

Att öka gruppstorlekarna och minska antalet professionella pedagoger i dagvården försvagar småbarnspedagogikens kvalitet. I stora barngrupper är det svårt att genomföra en månsidig verksamhet och beakta barn som behöver särskilt stöd. Småbarnspedagogiken arbetar för att ordna en välfungerande och trygg vardag och skapa en miljö som stöder inlärning och utveckling för barn med ytterst olika slags utgångspunkter. Det kräver att barnen beaktas individuellt både i planeringen och genomförandet av verksamheten. Större grupper försvagar barnens rätt att få undervisning, fostran och vård som beaktar deras personliga behov. 

Att ändra vårdardimensioneringen skulle ytterligare öka belastningen på den redan fysiskt och psykiskt tunga, lågavlönade och kvinnodominerade branschen, och försvaga sysselsättningen i branschen. Regeringen har inte gjort en adekvat bedömning av propositionens konsekvenser för jämställdheten eller barnets bästa. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Almänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 

En högkvalitativ utbildning är en av hörnstenarna för det finländska välfärdssamhället. Genom att ge alla barn jämlika möjligheter till utbildning kan vi effektivt förebygga utslagning, jämna ut klasskillnader och investera i vår egen framtid. Regeringens nedskärningar i utbildning är kortsiktiga och den dyraste skuld vi kan ta. 

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att utgångspunkten för utvecklingen av den småbarnspedagogiska verksamheten och den allmänbildande utbildningen är att skapa jämlika möjligheter samt att garantera en högklassig fostran och utbildning för alla, oberoende av boningsort, språk och ekonomisk ställning. Trots det är regeringen i färd med att slopa de medel som reserverats för att hålla gruppstorlekarna oförändrade.  

De som anordnar utbildning har kunnat använda finansieringen bland annat för att anställa resurslärare, öka antalet delade lektioner och för samtidig undervisning. Pengarna har använts för att anställa fler lärare som stöd för svagare elever, främja inlärning och förbättra kvaliteten på undervisningen. Det är till fördel för alla barn att grupperna förblir tillräckligt små eftersom det ger möjligheter till individuellt bemötande.  

I år har det kommit en stor mängd minderåriga asylsökande till Finland. Efter integrationsprocessen ingår de i det finländska utbildningssystemet. Dessa barn måste lära sig ett nytt språk, skapa sociala nätverk och anpassa sig till en ny miljö. Skolan har en betydande uppgift i integrationen. I grupper av skälig storlek får barnen det stöd de behöver.  

Undervisnings- och kulturministeriet har själv föreslagit att finansieringen ska fortsätta eftersom små grupper stärker jämställdhet i utbildningen och möjliggör flexibla undervisningsarrangemang och metoder. 

Vi föreslår  

Medlen för kvaliteten på allmänbildande utbildning har använts för pedagogisk utveckling av arbetskulturen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning, för projekt som ökar skoltrivseln, för tätare samarbete mellan hem och skola och för kompetensutvidgning för utbildningsanordnare i anknytning till nya digitala arbetsredskap.  

Regeringens förslag att skära ner i utbildningsanslag som avsätts för digitalisering av utbildningen och för att öka elevernas digitala kompetens står i strid inte bara med regeringens spetsprojekt där digitalisering och utveckling av IKT-färdigheter är i fokus, utan också med behoven i framtidens arbetsliv. I framtidens arbetsliv betonas digital kompetens och innovationer. Det är precis dessa områden som har främjats med hjälp av pengarna för undervisningens kvalitet. 

Digitalisering möjliggör bland annat användning av nya studieredskap, bättre möjligheter att ta fram olika slags styrkor, utveckling av grupparbetsfärdigheter, möjligheter för eleverna att uttrycka sig själva och bättre kontakter mellan hem och skola. Ett bättre samarbete med föräldrarna förebygger effektivt mobbning, främjar tidig intervention och hjälper eleverna att utveckla sitt lärande.  

Kvalitetspengarna har använts till stöd för åtgärder som förbättrar studieresultat, förhindrar utslagning och stöder elevernas möjligheter att få jobb. Att skära i dessa pengar är ytterst kortsiktigt och gör det svårare att nå de mål som regeringen eftersträvar med sina spetsprojekt. 

Vi föreslår 

40. Högskoleundervisning och forskning 

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Den finländska utbildningen från småbarnspedagogik till högstadiet står inför stora utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen och undervisningens kvalitet lider. Undervisningsgrupperna blir större och bildningstanken förlorar terräng till en renodlat ekonomisk tankevärld. Högskolorna utsattes för nedsärningar redan under föregående regeringsperiod, och förvaltningen kan inte spara ytterligare. Att frysa universitetsindex ökar sparbetingens hävstångseffekt. Samtidigt kräver omställningar i världen en genomgripande förnyelse av utbildningen. 

Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste ses som ett värde. Uppmuntran från lärarhåll är den enskilda faktor som mest ökar studiemotivationen under skolåren. Också i framtiden bör våra skolor och universitet ha lärare som uppmuntrar till studier. 

De aktuella nedskärningarna i universiteten är ett direkt minus för forskning, undervisning och stödtjänster och försvagar i avgörande grad universitetsstuderandenas studieförmåga. Konsekvenserna syns redan i universitetens verksamhet och i personalens dagliga arbete. Bland annat Helsingfors universitet har tvingats inleda omfattande samarbetsförhandlingar som omfattar 1200 personer. 

En stabil finansiering möjliggör forskning på toppnivå på universiteten och en utveckling av finländsk kompetens och bildning. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Finland behöver både basforskning på toppnivå och forskning som betjänar innovation och ekonomi. Regeringen äventyrar detta mål genom att skära i universitetens basfinansiering. 

Vi föreslår alltså 

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Den finländska utbildningen från småbarnspedagogik till högstadiet står inför utmaningar: statens och kommunernas sparbeting har ansträngt resurserna till bristningsgränsen. Högskolorna utsattes för nedskärningar redan under föregående regeringsperiod, och förvaltningen kan inte spara ytterligare. Att frysa yrkeshögskoleindexet ökar sparbetingens hävstångseffekt. Samtidigt kräver omställningar i världen en genomgripande förnyelse av utbildningen. 

Jämlikheten i utbildningen är i fara då skillnaderna mellan skolorna ökar och det blir vanligare att utbildning går i arv. Bildning, fostran och undervisning måste ses som ett värde. Det måste också i framtiden i våra skolor finnas lärare som förstår och uppmuntrar till studier. 

En stabil finansiering möjliggör forskning i yrkeshögskolorna och en utveckling av finländsk kompetens. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Regeringen äventyrar detta mål genom att skära i yrkeshögskolornas basfinansiering. Samtidigt raserar den grunden för yrkeshögskolornas verksamhet genom den nya yrkeshögskolelagen. 

Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden tätt med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor. Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll när det gäller att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt inom sitt eget område. De producerar teknologiska innovationer och dessutom sociala innovationer och systeminnovationer.  

Vi föreslår  

91. Ungdomsarbete 

51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)  

Utslagningen bland ungdomar är en allvarlig utmaning i vårt samhälle i dag. Genom ett gott och välfungerande ungdomsarbete stöder vi ungdomarna i att nå framgång, tillväxt och delaktighet i samhället. Genom uppsökande ungdomsarbete strävar man efter att ingripa tidigt i problemen och att hjälpa ungdomar innan situationen urartar.  

Genom ungdomsverkstäder kan vi ge utslagningshotade ungdomar stöd för att bli sysselsatta. Regeringen skär 7,5 miljoner euro från det viktiga ungdomsarbetet och kompenserar för det med ett spetsprojekt. Ändå uppgår den totala nedskärningen till 1,477 miljoner euro. Det är ett bortfall från ungdomsarbetet – och direkt från våra ungdomars och Finlands framtid. Det har vi inte råd med. 

Vi föreslår  

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning och forskning 

01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Djurskyddsombudsmannens uppdrag grundades för att förbättra djurens välbefinnande, se till att det förs en samhällelig debatt och lyfta fram frågor som gäller djur. Administrativt har djurskyddsombudsmannen verkat som självständig myndighet inom jord- och skogsbruksministeret. Nu har regeringen beslutat dra in tjänsten. 

Djurskyddsombudsmannens breda uppgiftsfält har omfattat djurens välbefinnande överlag, från produktionsdjur till keldjur, försöksdjur och även vilda djur om människan har med dem att göra. Djurskyddsombudsmannen har varit en viktig länk mellan andra myndigheter och aktörer, experter, organisationer och forskare på området och stött olika aktörer i deras arbete för att förbättra djurens välbefinnande. 

I samband med totalreformen av djurskyddslagen är djurskyddsombudsmannens roll särskilt central. Ombudsmannen driver på grundval av forskningsdata på att främja djurens välbefinnande oavsett politiska och intressebaserade konflikter. Människor blir allt mer intresserade av hur djur behandlas och var maten kommer från. Djurskyddsombudsmannen tillhandahåller opartiska synpunkter på djurens välbefinnande. Det är värt att utveckla uppdraget i anknytning till totalrevideringen av djurskyddslagen, så att målen för att förbättra djurens välbefinnande säkert nås. En mer beskrivande benämning för uppgiften vore djurombudsman. 

Samhällets värde mäts i hur vi bemöter de svagaste. Djuren har ingen rösträtt eller möjlighet att försvara sina rättigheter. Därför måste det säkerställas att djuren har sina talesmän också i statsförvaltningen. 

Vi föreslår  

40. Naturresursekonomi 

45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 

Åtgärdsprogrammet Metso förenar vård och skydd av skogar. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Enligt programmet ska mångfalden tryggas med hjälp av naturvård som används för att förbättra naturvärdena i livsmiljöerna.  

Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Tack vare programmet ska tusentals nya naturskyddsområden och miljöstödsprojekt inrättas på olika håll i landet, med undantag för nordligaste Lappland. 

Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Naturvården säkerställer också att det i skogsnaturen finns livsmiljöer som är representativa i fråga om strukturella egenskaper hos träden och som har en mångfald av arter. Nedskärningar i Metsoprogrammet är skadliga både för miljön och för markägarna. 

Ett av regeringens spetsprojekt är att främja bioekonomi. Men samtidigt gallrar regeringen i anslagen för naturvård och nedskärningar skulle drabba Metsoprogrammet särskilt hårt. Om anslagen skärs ner kommer de viktiga målen för programmet inte att nås, alltså att permanent skydda totalt 96 000 hektar och temporärt skydda 82 000 hektar. 

Vi föreslår  

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen skär 15 miljoner euro från köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster. I propositionen riktas 13,5 miljoner euro av nedskärningarna till köpt trafik och obligatorisk trafik. 

Från och med den 27 mars 2016 köper kommunikationsministeriet inte längre trafik på rutterna Joensuu—Nurmes, Tammerfors—Keuru och Jyväskylä—Haapamäki—Seinäjoki. Rutten Pieksämäki—Joensuu förkortas till Pieksämäki—Varkaus. Tågturerna minskar på rutterna Riihimäki—Lahtis, Hangö—Karis, Kouvola—Kotka hamn och Kajanaland—Uleåborg. Dessutom blir det ändringar i enskilda tågturer i VR:s trafik som omfattas av den allmänna trafikplikten. I närtrafiken i Helsingforsregionen upphör Y-tåget mellan Karis och Helsingfors och H- och R-tågen förenas till en linje R. Tågen ska inte längre stanna vid stationerna Purola och Nuppulinna. 

På de turer som ska dras in görs sammanlagt 550 000 resor per år. Tågtrafiken upphör helt på 28 stationer. 

Regeringen har meddelat att de rutter som dras in ska öppnas för konkurrens. Men det är mycket osannolikt att det på marknadsgrund ska gå att få någon att ta sig an de rutter som staten stöder. Också enligt trafikministern ska eventuella nya aktörer i praktiken börja först i slutet av året. 

De ändringar som träder i kraft i mars 2016 tvingar passagerarna att oftare köra privatbil eftersom busstrafiken är praktiskt taget obefintlig på en del av de nuvarande förbindelsesträckorna. Koldioxidutsläppen från trafiken och andra olägenheter kommer att öka.  

En följd av indragningen av tågturer blir att jämlikheten i fråga om att röra sig äventyras. Många av de tågförbindelser som ska dras in utnyttjas mycket av unga, studerande och pensionärer. För dem är privatbilism inget alternativ. Inte heller ersättande bussturer är ett faktiskt alternativ för alla som åker tåg bland annat för att de är långsammare och svårare att jobba i. 

Välfungerande tågförbindelser är viktiga för landskapens livskraft. Exempelvis de nedskärningar som föreslås för norra Karelen skulle göra slut på all persontågstrafik med undantag för förbindelsen mellan Joensuu och Helsingfors. Om trafiken upphör mellan Seinäjoki och Jyväskylä och mellan Keuru och Tammerfors bryts de viktiga tvärförbindelserna som har förenat den östliga och västliga spårtrafiken. Att dra in tågförbindelserna försvårar möjligheterna till företagsverksamhet i landskapen och försvagar möjligheterna att locka investeringar. Också landskapens attraktionskraft i inflyttares ögon lider. Särskilt indragningen av tågturer kommer att försvaga attraktionskraften för högskolorna i de centrala städerna i landskapen. För turismnäringen i landskapen är indragningen av tågtrafiken ett svårt bakslag. 

Att dra in Y-tåget är ett hot för hela västra Nylands utveckling och attraktionskraft. Kommunerna i västra Nyland, exempelvis Sjundeå, har genomfört principerna för nationella mål för markanvändning och landskapsplanen och planlagt boende i stationsområdena. När Y-tåget dras in upphör trafiken från stationerna och på så sätt gör staten det svårare att nå det mål som den tidigare har förutsatt. En följd av indragningen av Y-tåget blir att värdet på bostäderna i närheten av stationerna sjunker betydligt. Att bostäderna sjunker i värde är en oskälig följd för enskilda medborgare som har investerat i boende nära kollektivtrafikförbindelser. 

En besparing på drygt en miljon riktas till utvecklingsprojekt som strävar efter att utveckla kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraft och attraktionskraft på lång sikt. Till följd av sparåtgärderna hotar digitaliseringsprojekten för kollektivtrafiken bli försenade: bland annat utvecklingen mot gemensam användning av kollektivtrafiken och mer allmänt trafiktjänster fördröjs. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Världsekonomiskt forum (World Economic Forum) publicerade i september 2015 en rapport om olika länders strukturella konkurrenskraft på lång sikt. I en jämförelse av 140 stater var Finland det bästa nordiska landet. Totalt sett placerade sig Finland på åttonde plats. En av Finlands styrkor var överflödet av innovationer, där låg vi på andra plats. 

Regeringen har fokuserat på att förbättra priskonkurrenskraften på kort sikt. Viktigare för vår konkurrenskraft är likväl faktorer som vi byggt upp under decennier, till exempel en transparent och effektiv förvaltning, en högklassig hälsovård, en hög utbildningsnivå och en långsiktig innovationsverksamhet. Finland har inte råd att låta allt detta förvittras. 

Trots det har regeringen i sin budget för 2016 föreslagit en nedskärning på 10 miljoner euro för Tekes forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det leder till en direkt minskning av understödsfullmakter och lån med 150 miljoner euro, dvs. en tredjedel av nivån för i år. Enligt Tekes betyder det att det uppstår färre uppfinningar nästa år och att färre produkter som uppfinningarna lett till kommer att testas. Med andra ord kommer lanseringen av många potentiella produkter som ger tillväxt, jobb och exportmöjligheter att bromsas upp eller helt omöjliggöras. Hela hundra pilotprojekt, dvs. produkttestningar, kommer att bli ogjorda. 

Tekes har kritiserats för att finansiera projekt som drivs av stora företag och forskningsinstitut. I själva verket är den främsta faktorn i Tekes beviljande av finansiering samarbetet mellan små och medelstora företag och forskningsinstituten. Nästan all Tekesfinansiering till storföretag går i praktiken till dessa företags upphandling hos små och medelstora företag och forskningsinstitut. Den minskande finansieringen till storföretag leder de facto till att de köper mindre tjänster av små och medelstora företag och forskningsinstitut. 

Av Tekes hela finansiering hänför sig 85 procent till de innehållsområden som betonas i regeringsprogrammet: digitaliseringen, cleantech, bioekonomi och hälsa och välfärd. Regeringen skär alltså ned på främjandet av innovationer inom dess egna prioriterade områden. De 30 miljoner euro som genom spetsprojekt satsas på forskning, utveckling och innovationsverksamhet täcker inte på långa vägar underskottet, eftersom regeringens samtliga centrala innehållsområden trots det får minusförtecken. 

Tekes har i uppgift att stödja radikala och ambitiösa projekt som inte lyckas hitta privat finansiering. I de små och medelstora företag som finansierats av Tekes och där stödprojekten avslutades 2010–2011, ökade omsättningen under 2010–2013 med 14 procentenheter mer än i motsvarande företag i genomsnitt. För företag som siktade till internationell tillväxt var motsvarande procenttal 24. Tekes har bland annat finansierat Supercell, som vuxit ut till en internationell aktör. Enligt Supercells vd Ilkka Paananen hade bolagets framgångar inte varit möjliga utan finansieringen från Tekes. Finansieringen från Tekes ger helt tydligt resultat. 

I regeringsprogrammets lägesbild konstateras att vår konkurrenskraft är dålig och är lägre än i de länder som är våra väsentligaste konkurrenter, att exporten inte drar, att kompetensen inte omvandlas till innovationer och att innovationerna inte kommersialiseras. Då är det inte läge att skära ned på forskning, utveckling och innovationsverksamhet, utan tvärtom måste vi satsa mer. 

Vi föreslår  

42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år) 

Programmet för innovativa städer (INKA) syftar till att det ska uppstå nya, konkurrenskraftiga företag med hög kompetens och i förlängningen till uppkomsten av starka innovationskluster i landet. Programmet utnyttjar städernas och kommunernas stora investeringar och utvecklingsprojekt som försöksmiljö för nya innovationer och som exportfrämjande pilotprojekt. Målet är att i samarbete mellan företagen, städerna och staten snabbt utveckla innovationer till praktiska lösningar som kan lanseras på den internationella marknaden. 

De projekt och åtgärder som inletts stöder regeringsprogrammets spetsprojekt: de anknyter till snabba försök, lågkolalternativ, digitala lösningar, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och ren teknik, digital hälsovård, egenvård för äldre, rörlighet samt distribuerad energiproduktion. Vasa har varit ledande stad i fråga om INKA-programmets energilösningar, Uleåborg har lett programmet för hälsan i framtiden, Joensuu bioekonomiprogrammet, Tammerfors programmet för smarta städer och industri i förnyelse och Jyväskylä cybersäkerhetsprogrammet. 

Trots att INKA-programmet ännu inte pågått särskilt länge har det nått betydande resultat. 

De deltagande städerna har anammat en ny roll där staden bidrar till att förnya näringslivet och genomför innovativa upphandlingar. Inom ramen för programmet har det gjorts en utredning om kommande utvecklingsprojekt och investeringar som kan ge upphov till samarbete mellan stadsregionerna. Gemensamma teman inom detta området är bl.a. stationsområdena, förorenade markområden och öppen data. Samarbetet mellan stadsregionerna har skapat efterfrågan och en större marknad för företagens nya koncept. De genomförda projekten kan mångfaldigas såväl i Finland som internationellt. 

INKA-projekten har på bara ett år gett upphov till ett flertal potentiella exportprodukter. Tack vare programmet har det uppstått nationellt betydande innovationsprojekt som förenar företagens och forskningsvärldens kompetens med städerna som försöks- och referensunderlag.  

Enbart i Tammerfors har det initierats försöksprojekt för rörlighet som service, nollenergibyggande, smart belysning, utnyttjande av förorenad marksubstans och utveckling av innovativ upphandling i städerna. Kommersialiseringen av de nya koncepten äventyras om regeringen avbryter finansieringen av INKA-programmet. Över 115 företag har medverkat i INKA-projekten i Tammerfors. De flesta är små och medelstora företag som söker tillväxt genom forskning och utveckling. Merparten av finansieringen har styrts direkt till företagen eller till forskning som betjänar företagsverksamheten. 

Ett exempel på ett välfungerande INKA-projekt är det tvååriga projektet SenCity, som ingår i temat smarta städer och industri i förnyelse. De medverkande städerna erbjuder genuina stadsmiljöer där företagen kan testa sina koncept inom smart gatubelysning. Utöver ett flertal städer medverkar ett aktivt nätverk av små och stora företag och offentliga forskningsinstitut. Projektet är en bra realisering av regeringens spetsprojekt för att stärka samarbetet mellan högskolorna och näringslivet i syfte att främja kommersialiseringen av innovationer. 

INKA-programmet kom igång först förra året, men regeringen tänker redan nu lägga ned det. I regeringsprogrammets lägesbild konstateras att vår konkurrenskraft är dålig och är lägre än i de länder som är våra väsentligaste konkurrenter, att exporten inte drar, att kompetensen inte omvandlas till innovationer och att innovationerna inte kommersialiseras. Då är det inte läge att skära ned på forskning, utveckling och innovationsverksamhet, utan tvärtom måste vi satsa mer. Främjandet av innovationer ända fram till kommersialiseringen och exportfasen kräver framför allt långsiktiga planer. Nedläggningen av INKA-programmet innebär en helt motsatt linje. 

Vi föreslår  

30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Finansministeriets ekonomiska översikt för hösten 2015 konstaterar att arbetslösheten tydligt ökar i år. Sysselsättningen utvecklades under början av året svagare än väntat och arbetslösheten har i själva verket fortsatt växa starkare än väntat. Arbetslöshetsgraden för hela innevarande år väntas uppgå till 9,6 procent. 

Just nu är det oerhört viktigt att skapa fler incitament och stödåtgärder för dem som aktivt söker jobb. Annars förlängs perioderna av arbetslöshet ytterligare och den strukturella arbetslösheten tilltar. 

Betydelsen av den arbetskraftspolitiska utbildningen framhävs särskilt i att utöver de konjunkturpolitiska problemen finns det i bakgrunden olika typer av regionala och yrkesmässiga problem när det gäller att få arbetslösa arbetssökande och lediga jobb att passa ihop. Behovet av arbetskraftspolitisk utbildning ökas av att arbetslösheten bottnar i en strukturomvandling inom arbetsmarknaden där många traditionella arbetstillfällen försvinner eller kräver en ny typ av kompetens. 

På grund av den förvärrade arbetslösheten behöver vi ökade satsningar på bland annat utvecklingen av arbetskrafts- och företagsservice, arbetskraftspolitisk utbildning, sysselsättningspolitiska understöd, anställning av arbetskraft och startpeng. Att krympa anslaget med ytterligare 50 miljoner nästa år är inte acceptabelt. 

Vi föreslår 

60. Energipolitik 

40. Energistöd (förslagsanslag) 

Riksdagen godkände 2014 slopandet av skattestödet för gruvbranschen eftersom stödet ansågs vara skadligt och stå i strid med miljömålen. Då gjordes också den bedömningen att slopandet av stödet inte försätter branschen i trångmål eller medför oskäligt stora svårigheter för den. 

Nu har stöden återinförts: lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändrades så att elförbrukning vid gruvverksamhet och brytning flyttades tillbaka från den högst beskattade elskatteklassen (klass I) till den lägre skatteklass II som tillämpas på industrin. Samtidigt återfördes gruvverksamhet till tillämpningsområdet för skatteåterbäring till den energiintensiva industrin. 

Att återinföra stöden kan inte på något sätt betraktas som ett livsvillkor för gruvbranschen. Slopandet av stöden sporrar inte branschen till en effektivare energianvändning. Och en effektivare energianvändning är uttryckligen ett sätt att nå miljömålen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 6 

70. Integration 

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år) 

Det stora antalet asylsökande ställer vårt integrationssystem inför avsevärda utmaningar. För att invandrarna ska lyckas hitta sysselsättning är det av central vikt att de får tillräcklig och högklassig språkundervisning och fungerande integrationstjänster. Såväl mänskligt sett som med tanke på de offentliga finanserna är det viktigt att invandrarna integreras i samhället. Genom framgångsrik integration och sysselsättning av invandrare kan vi på lång sikt dämpa de ekonomiska verkningarna av att befolkningen åldras. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Huvudtitel 33 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

03. Forskning och utveckling 

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 

Regeringen har gått in för att social- och hälsovården ska prioritera det förebyggande arbetet, smidiga vårdkedjor och en välmående personal. 

Målet är att lägga en stark grund för hälsan och välfärden. Ett exempel på det är målet att förlänga tiden i arbetslivet; i samband med det ska man främja den ekonomiska tillväxten genom att stärka arbetsförmågan, göra det lättare att orka i arbetslivet och förbättra arbetslivets attraktionskraft. Vidare ska arbetshälsan förbättras, den yrkesinriktade rehabiliteringen utvecklas och produktiviteten i arbetet höjas. 

Avsikten är att ge alla möjlighet att må bra. I det sammanhanget ska innehållet i företagshälsans tjänster utvecklas genom att bland annat höja kvaliteten och förbättra tillgängligheten, stärka partiellt arbetsföras och arbetslösas möjligheter att komma ut i arbetslivet, minska antalet olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar samt stärka personalens kompetens och samarbetsrutinerna. 

Vårt samhälle och de mål vi satt kräver större satsningar inom just dessa områden – men i stället gör regeringen stora nedskärningar i anslaget till Arbetshälsoinstitutet. Anslagsminskningen står i konflikt med målen och de resultat som kunde uppnås. 

Vi föreslår  

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår att det allmänna bostadsbidraget ska skäras ned med 21 miljoner euro. Inbesparingen ska nås på två sätt: genom att strama åt inkomstgränserna och genom att bortse från den stigande hyresnivån. De här försämringarna känns i plånboken för dem som får bostadsbidrag – även om effekten per månad inte är mer än några euro kan beloppet för hela året vara kännbart. De som får bostadsbidrag hör till samhällets låginkomsttagare. Att gå åt deras försörjning på det här viset är ansvarslöst och orättvist. 

Genom att föreslå en höjning av bostadsbidragets bassjälvriskandel lägger regeringen över en ökande del av boendekostnaderna på mindre bemedlade själva: en mindre del av hyran än tidigare beaktas nu som grund för bostadsbidraget. Regeringen stramar alltså åt inkomstgränserna för bostadsbidraget. Att de maximala boendeutgifterna hålls kvar på 2015 års nivå betyder i sin tur att hyreshöjningar och inflationsjusteringar helt och hållet faller på individens ansvar. Den enda motiveringen till de här besluten är sparbetinget. Att låta sparandet gå ut över de fattiga är en kortsynt politik som ökar ojämlikheten i samhället, bidrar till att problemen hopar sig och kommer senare att kosta mer än de inbesparingar som görs på kort sikt. 

Större delen av låginkomsttagarnas inkomster går till boendekostnader. Stigande hyreskostnader betyder oundvikligen att man måste avstå från något annat, till exempel mat, rörlighet eller hobbyer. Regeringen säger själv att propositionen kommer att höja antalet bidragsmottagare som har större boendeutgifter är det föreslagna taket. Regerinen känner alltså till för hur många bidragsmottagare bostadsbidraget kommer att motsvara de faktiska boendekostnaderna sämre än tidigare. Det konstateras också att utgifterna för utkomststödet kommer öka. Det skvallrar om att nedskärningarna kommer att slå mot de allra minst bemedlade. Regeringen försätter medvetet människor i det läget att de måste ansöka om det stöd som bör anlitas i sista hand, dvs. utkomststödet. 

Under sin korta tid vid makten har regeringen fattat en mängd beslut som slår hårdast mot låginkomsttagarna. Den samlade effekten av besluten har dock inte bedömts. Det finns stor sannolikhet för att flera av nedskärningarna slår mot samma personer och att verkningarna kumuleras. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 8 

60. Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år) 

Regeringen föreslår att Folkpensionsanstaltens anslag för verkställigheten av förmånsbehandling minskas med fem miljoner euro 2016. Anslaget för omkostnader för socialskyddsfonderna används bland annat för verkställigheten av förmåner som betalas ur allmänna fonden för social trygghet och ur sjukförsäkringsfonden samt för betalning av folkpension och garantipension. Det är frågan om centrala och grundläggande förmåner som betalas ut av Folkpensionsanstalten. I ett läge där Finland blir allt äldre är det orealistiskt tänka sig att till exempel verkställigheten av pensionsförmåner klara sig med samma finansiering som tidigare. 

Vidare har regeringen beslutat att betalningen av utkomststödets grunddel ska överföras till Folkpensionsanstalten. Det är en ändring som kan leda till mycket gott: det förenklar servicen, säkerställer att samma kriterier gäller för alla stödmottagare i hela landet och stärker socialväsendets möjligheter att fokusera på annat socialt arbete än rådgivning om förmåner. Också dessa mål äventyras om regeringen skär ned på Folkpensionsanstaltens anslag för förmånsbehandling. 

Vi föreslår  

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 

Syftet med alterneringsledighet är att å ena sidan främja arbetstagarnas arbetshälsa och samtidigt skapa bättre sysselsättningsförutsättningar för arbetslösa arbetssökande, sägs det i lagen. 

Enligt en undersökning vid Jyväskylä universitet har de som tagit alterneringsledigt själva upplevt att de mått fysiskt och psykiskt bättre och upplevt ökad motivation efter ledigheten. I allmänhet har de återvänt till det arbete se hade före ledigheten. 

Skälen till att de tagit ledig har bland annat varit arbetsbörda, stress eller behov av vila. Det finns åtminstone enstaka tecken på att en del av de anställda bedömer att redan möjligheten till alterneringsledighet hjälper dem orka, även om de inte utnyttjar möjligheten. Alterneringsledigheten upplevs som en sista utväg som arbetstagaren vet att hen kan ta till om situationen känns omöjlig. Det här minskar känslan av maktlöshet och bristen på alternativ och lindrar stressen och ökar förmågan att hitta lösningar. 

Fördelarna för de som får jobb som vikarier är ännu tydligare. Arbetslöshetsperioden bryts och vikariatet ger erfarenhet som är guld värd och ger en betydande skjuts framåt i jakten på arbete. De vikarierande anser i genomsnitt också själva att jobbet hjälpt dem må bättre. 

Villkoren för alterneringsledighet har stramats åt redan upprepade gånger för att stävja missbruk och trygga att systemet fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott ansåg att de begränsningar som fastställdes 2014 var betydande. Den som blir ledig ska ha en arbetshistoria på 16 år, ska vara under 60 år och kan inte avgå med pension direkt efter alterneringsledigheten. Vikarien ska i regel ha varit arbetslös i minst tre månader. Om det krävs en avsevärt längre tid av arbetslöshet kan alterneringsledigheten förlora i effektivitet. Ju tidigare man lyckas bryta arbetslösheten, desto större chans är det att normalt att problemen inte fördjupas. 

När arbetslöshetsnivån är hög kan systemet med alterneringsledighet inte anses oskäligt dyrt för de offentliga finanserna. Den ersättning som betalas till de alterneringslediga kan ofta kvitteras mot att inget utkomststöd behöver betalas till vikarien, vilket hen annars skulle ha fått. 

En begränsning som minskar utnyttjandet av alterneringsledighet kan inte anses vara ett effektivt eller motiverat sätt att anpassa de offentliga finanserna. De faktiska spareffekterna är sannolik små. Arbetshälsan kan försämras och många arbetslösa som nu kan hålla uppe sina arbetslivsfärdigheter får en sämre sits, arbetslösheten förlängs och det blir svårare att få jobb. Sammantaget kan dessa effekter vara både tunga i ett mänskligt perspektiv och på längre sikt försämra finansieringsbaser för den offentliga ekonomin. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 9 

30. Sjukförsäkring 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 

Den föreslagna nedskärningen i läkemedelsersättningarna är fortfarande orättvis, trots att regeringen gjorde en jämkning. För 2016 föreslår regeringen att det sparas in 25 miljoner euro på läkemedelsersättningarna. Läkemedelsanvändarna ska stå för 12,5 miljoner av beloppet. Enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning kommer självrisken för läkemedelsersättningar att stiga mer för låginkomsttagare än för bättre bemedlade. Det säger också regeringen själv i sin proposition. Däremot beaktar inte regeringen heller i denna proposition vilken den samlade effekten av den här och andra nedskärningar blir. Många nedskärningar slår mot samma låginkomsttagare och de negativa konsekvenserna kumuleras. 

Låginkomsttagarna och sjukliga personer drabbas särskilt hårt av såväl höjningen av initialsjälvrisken som höjningen av den läkemedelsspecifika självrisken i specialersättningsklassen och höjningen av den läkemedelsspecifika självrisken efter att den årliga självrisken uppnåtts. Det är ofta fråga om samma personer, vilket ytterligare skärper konsekvenserna av nedskärningarna. Sjukdom och läkemedelsanvändning drabbar vissa socioekonomiska grupper extra mycket och inte minst bland de äldre – som ofta är låginkomsttagare – finns det många med stort läkemedelsbehov. Det ökar skillnaderna i hälsa och höjer kostnaderna för utkomststöd. 

Det skulle gå att spara på läkemedelskostnaderna genom att utveckla den övergripande utvärderingen av läkemedelsbehandling och genom att minska på oändamålsenlig läkemedelsanvändning. I dag beror en alltför stor andel av läkemedelskostnaderna på onödig medicinering eller fel ordinerade läkemedel. Det är skäligt att sparbetinget drabbar aktörerna inom läkemedelsbranschen, men inbesparingarna får inte slå mot den enskilda människan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 10 

Regeringen föreslår att ersättningarna för resor mellan hemmet och hälso- och sjukvårdsenheter skärs ner med 11 miljoner euro. 

För att uppnå målet höjs självrisken för resekostnader från 16 till 25 euro. Höjningen är oskälig för alla låginkomsttagare. I fortsättningen kan patienterna vara tvungna att betala 50 euro för en tur-och-retur-resa. I kombination med poliklinikavgiften betalar patienten mer än 80 euro för ett besök. Patienterna börjar undvika så dyra undersökningar även om undersökningarna vore till nytta för eller rentav nödvändiga för hälsan. Det kan helt enkelt vara omöjligt för den som lever på sjukdagpenning eller annars har låga inkomster att få ihop det belopp som krävs. Det äventyrar såväl planerad behandling som nödvändiga jourbesök. 

Reseersättningarna riktas särskilt till äldre och personer bosatta i glest bebodda områden. Samtidigt föreslår regeringen försämringar i kollektivtrafiken i glesbygdsområden. Det i kombination med höjd självriskandel för reseersättningar får särskilt skadliga konsekvenser för de personer i de lägsta inkomstklasserna som har många hälsoproblem. Det försvårar samtidigt också arbetet för att minska skillnaderna i hälsa och välfärd. 

Höjningarna av självrisken för reseersättningar har under de senaste åren varit påfallande stora. Ännu år 2012 var självrisken per resa 9,25 euro. Självrisken har nästan fördubblats på tre år, och den nu planerade höjningen skulle innebära en tredubbling jämfört med nivån 2012. Också den årliga självrisken för reseersättningar har fördubblats från 157,24 euro 2012 till föreslagna 300 euro från och med 2016. 

Av de resor som ersattes 2014 kostade enligt propositionen ungefär 60 procent högst 25 euro. Efter ändringen kommer en stor del av resorna att ligga under självriskgränsen. Många känner inte till att också de resor som underskrider självriskgränsen bidrar till den årliga självrisken, förutsatt att patienten anmäler dem till Folkpensionsanstalten. Allmänheten måste få mer information om det. 

Vi måste också beakta att allt fler behöver tjänster för att röra sig när befolkningen blir äldre och många bor kvar hemma i stället för på institution. Därför är det en kortsiktig och inkonsekvent policy att skära ner reseersättningarna vid sjukvård och rehabilitering. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 11 

För närvarande beviljar Folkpensionsanstalten ersättning för arvode, behandling och undersökning hos privata läkare och tandläkare. Den som inte vill köa till offentlig hälsovård kan betala ett högre belopp för besök hos privat läkare, varvid Folkpensionsanstalten återbetalar en del till kunden. 

FPA-ersättningar för privatläkararvoden skapar större ojämlikhet i hälsa och delar upp befolkningen i förmögna som anlitar privat vård och mindre bemedlade som anlitar offentlig vård. Samtidigt ökar skillnaderna i hälsa och försämras den offentliga hälso- och sjukvården. Dessutom får alla högre försäkringsavgifter när den privata vården gör extra undersökningar och låter kunderna stå för dyra hjälpmedel. 

Vi inser att den föreslagna anslagsminskningen för FPA-ersättningar för besök hos privata läkare ökar trycket på den offentliga hälso- och sjukvården. Vi är likväl övertygade om att de som har råd att anlita privata läkare gör det trots nedskärningen av FPA-ersättningen. 

FPA-ersättningen för privata läkare är en direkt inkomstöverföring till privata läkarstationer och styr inte i nämnvärd grad människornas beteende. Det är inte alls bra att rika människor har en gräddfil till hälso- och sjukvård. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Regeringen föreslår nedskärningar i läkemedels- och reseersättningarna samtidigt som den höjer klientavgifterna inom social- och hälsovården. Detta trots att de finländska hushållens andel av finansieringen är internationellt sett hög särskilt inom hälso- och sjukvården. Hushållens andel av utgifterna för hälso- och sjukvård är större endast i några EU-länder (OECD 2010). 

Höjningen av självrisken slår hårdast mot låginkomsttagare med stora hälsoproblem. Finländarnas klientavgifter inom social- och hälsovården har tredubblats sedan 1990. Redan nu låter låginkomsttagare bli att ta ut nödvändiga läkemedel och gå på vård som de behöver. Det kan få de socioekonomiska skillnaderna i hälsa att öka ytterligare. Redan nu är skillnaderna stora i Finland, visar studier från OECD. 

Särskilt när det gäller inbesparingar inom hälsovårds- och socialsektorn är det viktigt att sträva till rättvisa och sörja för låginkomsttagarnas försörjning också i ekonomiskt svåra tider. 

Det vore viktigt att se till att de som har det allra sämst ställt inte får det ännu sämre. Därför behöver vi ett enda årligt inkomstrelaterat avgiftstak där både läkemedels- och resekostnader och klientavgifter inom social- och hälsovård ingår. Kostnaderna räknas ihop för ett kalenderår och tjänsterna ska vara gratis eller bara en liten avgift tas ut när avgiftstaket är nått. På så sätt kan det undvikas att de allra fattigaste drabbas av alltför stor avgiftsbörda. 

Det rådande läget, som oskäligt förvärras genom regeringens inbesparingar och nedskärningar, försätter låginkomsttagare och dem som i hög grad behöver social- och hälsovårdstjänster i en ojämlik ställning. Det finns risk för att människor försummar sin hälsa i brist på pengar, vilket förvärrar deras situation och senare leder såväl till ökande vårdkostnader som till mänskliga kostnader. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 13 

40. Pensioner 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår att de maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare ska hållas kvar på 2015 års nivå. Lagen utgår från att utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll, genomsnittliga boendeutgifter och maximibelopp för boendeutgifterna ska justeras årligen så att de följer den höjda kostnadsnivån och hyresnivån. Nu kommer inget av detta att göras. 

Frysningen av maximibeloppet för boendeutgifterna på 2015 års nivå betyder att höjningen av den allmänna kostnadsnivån inte beaktas i samband med bostadsbidraget. Hyrorna stiger likväl fortgående. De stigande boendekostnaderna måste nu helt bekostas av låginkomsttagaren själv. 

Pensionstagarna hör till de minst bemedlade i samhället. En fjärdedel av pensionärerna får mindre än 1 000 euro i pension per månad. Hela 180 000 pensionärer behöver utöver pensionen även bostadsbidrag, eftersom deras inkomster annars vore alltför låga. Det här är den grupp som regeringens åtgärder slår mot. 

Pensionstagarna har på grund av ålder eller arbetsoförmåga sällan möjlighet att komplettera utkomsten genom något som helst arbete. De är för sin försörjning helt beroende av offentliga stöd. Den faktiska försvagningen av bostadsbidraget i förhållande till boendekostnader är en direkt och verklig nedskärning i pensionstagarnas tillgängliga inkomster och en direkt försvagning av deras levnadsstandard. 

Det är angeläget och nödvändigt att hålla kvar bostadsbidraget för pensionstagare. Vi har inte bara råd att bibehålla bostadsbidraget utan också att säkerställa att det håller en skälig nivå. 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Enligt regeringsprogrammet ska kostersättningen för celiakier slopas vid ingången av 2016. Celiaki är inte en allergi utan en obotlig autoimmun sjukdom där ett protein, gluten, i vete, korn och råg ger en inflammation i tunntarmens slemhinnor och skadar tarmluddet. Celiaki måste likställas med andra autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom. De nämnda autoimmuna sjukdomarna omfattas av Folkpensionsanstaltens specialersättning. Så är dock inte fallet för celiaki. 

Det finns inte någon läkemedelsbehandling för celiaki. Den enda behandlingsformen som läkaren kan ordinera är minutiös glutenfri kost. Om celiakiern följer dieten är han eller hon symptomfri och fullt arbets- och funktionsduglig. Sjukdomen framskrider då inte heller. Celiaki är ingen självförvållad sjukdom och den kan inte heller förebyggas.  

En glutenfri kost ger celiakiern extra kostnader till ett belopp av 68 euro i månaden. Kostersättningen är för närvarande 23,60 euro per månad. Ersättningen täcker endast en del (till 34,7 procent) av kostnaderna för den glutenfria kosten, och större delen av kostnaderna får alltså celiakiern själv stå för. 

Om kostersättningen slopas har många celiakier inte längre råd att följa en glutenfri diet. Också behandlingsmotivationen kan äventyras. Hälso- och sjukvårdskostnaderna minskar inte – tvärtom ökar de. Undersökningarna och diagnostiseringen av celiaki sker på samma sätt som tidigare. Kostersättningen förändrar inte diagnostiseringspraxisen. Att slopa kostersättningen ökar sjukligheten bland celiakier, leder till fler läkarbesök, ökat behov av undersökningar och läkemedel och ger ökad sjukfrånvaro. Belastningen på hälso- och sjukvården ökar, vilket ger högre kostnader. Risken för följdsjukdomar som osteoporos, barnlöshet och tarmcancer ökar. Följdsjukdomarna ger avsevärda tilläggskostnader för social- och hälsovården. 

Regeringen har i sitt program utsett främjandet av hälsa och välfärd och minskad ojämlikhet till ett spetsprojekt (avsnittet "Välfärd och hälsa"). Regeringens beslut om slopad kostersättning strider fullständigt mot målen att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten. 

Reservationens förslag till uttalande 15 

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 

Hög kompetens är en av de hörnstenar som Finlands framgångar har byggt på. Också vår framtida välfärd bygger på utbildning, kompetens och innovationer som uppstår genom ny kunskap. Forskningen och vetenskapen är värdefulla i sig. Ett förutsägbart samhälleligt stöd för forskningen är viktigt inte bara i ekonomisk mening utan också på ett mentalt plan. 

Finlands befolkning åldras och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar blir allt vanligare. De skador detta kan ge motverkas dock på lång sikt genom forskningen i hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar. Den forskning som bedrivs för att ta fram jämlika hälso- och sjukvårdstjänster för alla hjälper varje finländare. Genom att stärka och bygga ut kompetensen och specialiseringen hos universitetssjukhusens personal kan vi svara på de kommande utmaningarna redan innan de blir aktuella. 

Forskningen kräver yrkesskicklighet, men det är en lång process att bygga upp den. Forskar hämmas redan i dag av den snåriga finansieringsdjungeln och den föreslagna nedskärningen försämrar ytterligare deras situation. 

På grund av nedskärningen äventyras tidigare insamlad forskningsdata och utnyttjandet av den. Nedskärningen försvagar också resultaten av och genomslagskraften för redan utfört arbete. Vill Finland längre fram i tiden satsa på forskningen kräver det extra stora resurser att sätta igång verksamheten på nytt. Det är av yttersta vikt att också hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå tillförsäkras tillräckliga resurser i statsbudgeten. 

Vi föreslår 

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår besparingar på sex miljoner euro i ersättningen för läkar- och tandläkarutbildning. Anslaget har använts till att stödja samkommuner som är huvudmän för universitetssjukhus, Birkalands sjukvårdsdistrikt, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt och andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården. Stödet har använts som ersättning för utgifter som dessa aktörer har för grundutbildning och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. 

Utbildningen av läkare och tandläkare måste nödvändigtvis innefatta deltagande i riktiga vårdkontakter tillsammans med landets bästa experter. Det gäller också när de ska bli skickligare i sitt yrke. Samtidigt sörjer man för en högkvalitativ och högklassig kompetens inom den mest krävande specialiserade sjukvården genom att universiteten och sjukhusen driver ett nära samarbete. Därför är det nödvändigt att se till att universitetscentralsjukhusen och andra hälso- och sjukvårdsenheter som deltar som deltar i universitetsutbildningen har förutsättningar att ordna utbildning. 

En högklassig hälso- och sjukvård kräver högspecialiserade läkare. Redan i dagens läge råder det brist på specialistläkare inom alla specialområden. Utbildningsersättningen utgör ett stöd för både grundutbildningen och specialiseringsutbildningen. Vi har inte råd att göra nedskärningar i någondera. 

Något som gör förslaget ännu mer problematiskt är att det skärper stödvillkoren permanent. Det betyder att ersättningen för läkar- och tandläkarutbildning kommer att försämras också under de kommande åren. Regeringen försämrar också möjligheterna för hälso- och sjukvårdsenheter har bedriva forskning på universitetsnivå när den även minskar det anslaget med fem miljoner. Det är obegripligt att regeringen vill försämra kompetensen inom den finländska hälso- och sjukvården och i mindre utsträckning basera sjukvårdspraxis på forskningsresultat. 

Vi föreslår 

70. (33.70, delvis) Främjande av hälsa och funktionsförmåga 

20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen föreslår att anslaget för anskaffning av vaccin sänks med fem miljoner euro jämfört med vad som planerades. Man skär ned en femtedel av det ursprungliga förslaget, så det rör sig om en betydande försämring. Nedskärningens effekt förstärks av att 2015 års anslag bara var hälften av det tidigare. Det var meningen att man skulle återgå till den tidigare nivån 2016, men nu permanentar man delvis besparingen.  

En hög vaccintäckning är nödvändig om man vill förebygga smittsamma sjukdomar och lyckas hålla tidigare utrotade sjukdomar borta från Finland. Täckningen är hög i Finland, men samtidigt har folk de senaste åren blivit mer skeptiska till vaccin enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd. Det är alarmerande. 

Flyktingkrisen och det klart ökande antalet asylsökande ökar risken för att smittsamma sjukdomar ska spridas och för att hit kommer människor som saknar täckande vaccinering. Det är ytterst oansvarigt att göra nedskärningar i anskaffningen av vaccin i ett sådant läge. Nu måste man i stället satsa på att öka medvetensheten om vaccinationer och på att systematisk vaccinera alla som behöver det. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 

Människans och miljöns välmående går hand i hand. Därför går det inte att nog understryka vikten av naturskydd och miljöpolitik. Den kompetens och expertis som naturskydds- och miljöorganisationer besitter är en oersättlig resurs som det lönar sig att stödja och använda sig av också i framtiden. Understödet till organisationer är ett sätt att för liten penning få till stånd mycket när frågan är i sakkunniga händer. Understödet till naturskydds- och miljöorganisationer har använts bland annat till miljöfostran.  

Det civila samhället har på detta sätt kompletterat och delvis också trätt in i stället för det allmänna. Vi bör garantera förutsättningarna detta viktiga arbete också i fortsättningen. 

Vi föreslår  

10. Miljö- och naturvård 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)  

Reservationens förslag till uttalande 16 

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 

I 2016 års budgetproposition (28.9.2015) föreslår regeringen att utgifterna för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden ska minskas med 20 miljoner euro, från 38 till 18 miljoner euro. 

En sådan nedskärning förstör en stor del av betingelserna för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som bygger på frivillighet och stöds av både markägarna och miljöorganisationerna. Regeringen säger att programgenomförandet fortsätter. Det är ändå oklart hur väl detta kommer att lyckas med mindre än hälften av det tidigare anslaget. Dessutom förhindras genomförandet av det kompletterande programmet för skydd av myrar. 

Regeringen äventyrar skogarnas mångfald när den skär stort i anslagen för anskaffning av naturskyddsområden och samtidigt främjar avverkning i sina spetsprojekt. Finland har åtagit sig att följa FN-konventionen om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald, och enligt den ska mångfalden inte längre minska från och med år 2020. Metso och myrskyddsprogrammet har hört till de viktigaste inslagen när det gäller att hålla dessa åtaganden. 

Vi föreslår 

20. Samhällen, byggande och boende 

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 

Vartannat höghus i Finland saknar hiss, och dessa byggnader finns huvudsakligen i stadsdelar uppförda på 1960–1980-talen. Omkring 60 000 finländare bor i hus som saknar hiss och av dem har 100 000 redan fyllt 65 år. Enligt uppskattningar kan en äldre person bo kvar 6–8 år längre i sitt eget hem om huset har hiss. Det är också både klokt och lönande för hela Finland att folk kan bo kvar hemma. Både personer med funktionshinder och barnfamiljer får en lättare vardag om huset har hiss. 

Dessutom är hus med hiss säkrare än hisslösa hus, eftersom hissen väldigt sällan är orsak till en olycka, medan att falla och ramla i trappuppgångar kommer på plats tre i olycksstatistiken. Det sker omkring 5 000 olycksfall i trappuppgångar årligen, och av dessa leder flera tiotal till döden. Avsaknaden av hiss inverkar negativt på människors sociala liv och därmed också direkt på livskvaliteten. 

Vi föreslår 

INKOMSTPOSTER 

Avdelning 11 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 

Höjning av grundavdraget i den kommunala inkomstbeskattningen 

För närvarande är maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen 2 970 euro och nästa år ska det justeras till 3 020 euro. Avdraget görs efter andra avdrag och gäller utöver löneinkomster också förmåner och pensioner. 

Regeringen kommer att höja arbetsinkomstavdraget, vilket ger låg- och medelinkomsttagare mer inkomster, men ändrar grundavdraget praktiskt taget inte alls.  

Högre grundavdrag skulle ge större nettoinkomster också för andra än löntagare, det vill säga också för pensionärer och bidragstagare. En ordentlig höjning av avdraget skulle minska både fattigdomen och inkomstklyftorna.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 17 

Strängare skatt på utdelning till icke-noterade företag  

I dag beskattas utdelning från icke-noterade företag ganska lindrigt upp till en viss gräns. Gränsen går vid 150 000 euro om gränsen för avkastningsgraden (8 %) tillåter det.  

Vår nuvarande beskattning av utdelning gör att resurser tas bort från materiella och immateriella reella investeringar med relevans för företagens operativa verksamhet och i stället används på värdepapper och investeringstillgångar som inte utsätts för förslitning. Den lindriga beskattningen på utdelning medverkar också till att öka inkomstklyftorna. Med strängare beskattning av utdelning från icke-noterade företag blir det dessutom olönsammare att omvandla förvärvsinkomster i utdelningsinkomster.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 18 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska inkomstklyftorna genom att strama åt skattelättnaderna på utdelning från icke-noterade företag. 

Strängare solidaritetsskatt 

Solidaritetsskatt är en skatt som är en procentenhet strängare än i skattetabellerna och den gäller i dag den högsta skatteklassen, det vill säga de som tjänar mer än 91 100 euro om året.  

Regeringen föreslår att solidaritetsskatt ska betalas redan med en årsinkomst på 72 300 euro, vilket är motiverat.  

Vi föreslår att utöver sänkningen av den nedre gränsen ska solidaritetsskatten för den högsta inkomstklassen (förvärvsinkomst över 91 100 euro per år) höjas med en procentenhet. 

Regeringen har uttryckt önskemål om att höginkomsttagarna frivilligt är med och anpassar ekonomin genom att donera en del av sina inkomster exempelvis till välgörenhet. Solidaritet med samhället kan uttryckas mer effektivt och mer rättvist genom beskattning än genom frivillig välgörenhet.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 19 

Strängare skatt på kapitalinkomst 

För närvarande stiger skatten på kapitalinkomst ganska återhållsamt. Det finns ett steg i skatten: För inkomster upp till 30 000 euro är skatten 30 procent och för större inkomster är den 34 procent. 

Vi anser att skatten måste få ett steg till som går vid exempelvis 60 000 euro.  

Strängare skatt på stora kapitalinkomster medverkar till att minska inkomstklyftorna och gör beskattningen rättvisare. Vi anser det viktigt att höginkomsttagarna är med och balanserar upp statsfinanserna via beskattningen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 20 

Sänkningen av ränteavdraget på bostadslån 

Regeringen höjer statens skatteintäkter genom att sänka ränteavdraget på bostadslån snabbare än planerat. 

Enligt EU-kommissionens rapport om skattereformer är rätten att göra avdrag på bostadslån stor i Finland jämfört med fastighetsskatterna och det uppmuntrar till låntagning. Skattearbetsgruppen under understatssekreterare Hetemäki har också föreslagit att ränteavdraget slopas på sikt. Det skulle stödja målen att förtydliga beskattningen. 

Rätten till ränteavdrag kunde med fördel avskaffas helt och hållet den här valperioden för att balansera upp statsfinanserna och förtydliga beskattningen. På grund av de låga räntorna vore tidpunkten optimal för en anpassning till ändringen.  

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 21 

Överkompensationen vid kilometerersättning måste avskaffas 

Arbetsgivaren kan betala ut ersättning till en arbetstagare som reser till och från jobbet med egen bil. Ersättningen är skattefri och beloppet läggs årligen fast av Skatteförvaltningen. I år uppgår basbeloppet till 0,44 euro per kilometer. 

Anställda måste få betalt för sina resor till jobbet, men den nuvarande ersättningsnivån är klart och tydligt förknippad med överkompensation. Med andra ord är ersättningarna högre än de verkliga kostnaderna för att använda egen bil. Följaktligen innehåller kilometerersättningarna också skattefri inkomst, inte bara ersättning för utlägg. 

Överkompensation uppstår av flera anledningar. För det första beaktas det i uträkningen av ersättningar inte alls hur stor andel som är privata resor och de står för en stor del av antalet kilometer. För det andra ersätts inköp av egen bil också efter att de fasta kostnaderna i snitt har ersatts. För det tredje kan man med fog påstå att de fasta kostnaderna har satts ganska högt när utgångspunkten är medelpriset på sålda nybilar och det är nästan 30 000 euro. 

Årligen betalas det ut något över en miljard euro i skattefria kilometerersättningar. Stat och kommuner får in mer i skatt om överkompensationen avskaffas. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 22 

Nedskärningarna i avdraget för arbetsresekostnader 

Arbetstagare har rätt att göra avdrag i beskattningen på kostnader för resor som beror på arbetet. Självrisken för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 750 euro om året och avdraget är högst 7 000 euro om året.  

Avdraget minskar skatten och därmed också den beskattningsbara inkomsten. Nettoeffekten för inkomsterna till stat och kommuner var 630 miljoner euro 2013, säger miljöministeriet i en rapport om skadliga stöd.  

Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats betalas enligt billigaste möjliga färdsätt, men i verkligheten handlar det om ett klart stöd till persontrafiken. Ungefär 80 procent av avdragen styrs till privatbilisterna. I motsats till den allmänna uppfattningen är privatbilismens andel av avdragen särskilt stor i det stora tillväxtcentrumens kranskommuner. 

Det nuvarande avdragssystemet leder till ökad trafik eftersom det är ett incitament till att flytta längre bort från arbetsplatsen. Det finns många orsaker till att markanvändningen splittras men avdraget är ett av dem. Avdraget kan därför betraktas som ett miljöskadligt stöd, även om det också kan anses motiverat. 

Målet på längre sikt måste vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. I ett sådant system ska grunden för avdraget vara avståndet till arbetsplatsen oberoende av färdsättet. Avdragsbeloppet kunde också påverkas av om det finns kollektivtrafik på området eller inte. Då skulle avdraget vara större på landsbygden är i städer. 

Inemot 800 000 personer berörs av avdragen och de har stor betydelse för mångas ekonomi. Avdragsjusteringarna måste därför vara moderata och genomföras i faser. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 23 

10. Övriga skatter 

03. Bilskatt 

Under innevarande regeringsperiod ska bilskatten lindras med 200 miljoner euro samtidigt som fordonsskatten skärps med 100 miljoner euro. Sammantaget lindras beskattningen av bilkörningen under regeringsperioden med ca 100 miljoner euro. 

Bilskatten i Finland är jämförelsevis hög och det kan ses som en bidragande orsak till att vi har rätt hög ålder på vår bilpark. Mot den bakgrunden är det motiverat att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen från bilskatt som betalas när bilen köps till fordonsskatt som betalas årligen.  

Men att lindra den totala beskattningen av bilkörning är inte motiverat i detta ekonomiska läge. Skattelindringsmarginalen bör nu styras till lindring av beskattning av arbete och till att förbättra det ekonomiska läget för de som har de allra lägsta inkomsterna. 

Därför föreslår vi att bilskatten ska lindras med 100 miljoner euro vilket gör helheten kostnadsneutral då fordonsskatten ska höjas lika mycket. Åtgärden kan förverkligas genom att återta de andelar om 50 miljoner euro som enligt den differentierade lindringen av bilskatten reserverats för åren 2018 och 2019. 

Bilskatten som är bunden till utsläpp har starkt styrt folk till att skaffa bilar med lägre utsläpp och detta incitament bör ytterligare stärkas. Det skulle vara särskilt viktigt att med en snabb tidtabell öka antalet elbilar och andra bilar med nollutsläpp. En sporre i detta avseende skulle vara att ända fram till 2019 befria bilar med nollutsläpp från bilskatt. Det skulle påskynda utvecklingen av alternativa teknologier och öka förekomsten av el- och biogasbilar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 24 

07. Fordonsskatt  

Under innevarande regeringsperiod ska bilskatten lindras med 200 miljoner euro samtidigt som fordonsskatten skärps med 100 miljoner euro. Sammantaget lindras beskattningen av bilkörningen under regeringsperioden med ca 100 miljoner euro. 

Bilskatten i Finland är jämförelsevis hög och det kan ses som en bidragande orsak till att vi har rätt hög ålder på vår bilpark. Mot den bakgrunden är det motiverat att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen från bilskatt som betalas när bilen köps till fordonsskatt som betalas årligen.  

Men att lindra den totala beskattningen av bilkörning är inte motiverat i detta ekonomiska läge. Skattelindringsmarginalen bör nu styras till lindring av beskattning av arbete och till att förbättra det ekonomiska läget för de som har de allra lägsta inkomsterna.  

Därför föreslår vi att bilskatten ska lindras med 100 miljoner euro vilket gör helheten kostnadsneutral då fordonsskatten ska höjas lika mycket. Åtgärden kan förverkligas genom att återta de andelar om 50 miljoner euro som enligt den differentierade lindringen av bilskatten reserverats för åren 2018 och 2019. 

Bilskatten som är bunden till utsläpp har starkt styrt folk till att skaffa bilar med lägre utsläpp och detta incitament bör ytterligare stärkas. Det skulle vara särskilt viktigt att med en snabb tidtabell öka antalet elbilar och andra bilar med nollutsläpp. En sporre i detta avseende skulle vara att ända fram till 2019 befria bilar med nollutsläpp från bilskatt. Det skulle påskynda utvecklingen av alternativa teknologier och öka förekomsten av el- och biogasbilar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 25 

ANSLAG 

Huvudtitel 23 

STATSRÅDETS KANSLI 

10. Ägarstyrningen 

Regeringen vill finansiera sina spetsprojekt genom att sälja ut statlig egendom. Det kan inom vissa gränser vara motiverat när det gäller ägande som saknar strategisk betydelse och endast ger ringa avkastning. 

Däremot är det inte motiverat att avstå från innehav vars avkastning är högre än räntan på statliga lån eller som har strategisk betydelse för Finlands ekonomi och näringslivets utveckling.  

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 8 

Huvudtitel 24 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 

Finland har aktivt deltagit i och talat för utvecklingssamarbete. Vi har till exempel kraftigt framhållit kvinnors och flickors rättigheter, stött minoriteter och är en av de största stödgivarna till FN:s miljöprogram UNEP, som arbetar för bekämpa klimatförändringen.  

Nedskärningarna inom utvecklingssamarbetet skulle leda till att ett otal projekt måste avslutas. Det skulle dra undan mattan för medborgarorganisationerna och minska det humanitära biståndet. En avsevärd del av finansieringen skulle dessutom styras om från bekämpning av fattigdom till exportfrämjande verksamhet. Beslutet hotar att öka fattigdomen, hungern, ojämlikheten och kaoset i världens fattiga och sköra regioner. Respekten för de mänskliga rättigheterna försvagas och klimatförändringen accelererar.  

Utvecklingssamarbetet är speciellt aktuellt nu när tusentals asylsökande söker sig till Europa och Finland för att komma bort från konflikthärdarna. Det är uttryckligen genom utvecklingssamarbete som vi kan förebygga flyktingskap och uppkomsten av krig. Om de föreslagna nedskärningarna genomförs kommer bland annat konfliktområdena i södra Sudan och i Somalia att bli utan finländsk hjälp.  

Den historiskt stora nedskärningen av utvecklingssamarbetet på över 40 procent skulle innebära en vändpunkt i Finlands internationella roll och fjärma oss från vår viktigaste referensgrupp, dvs. Norden. I de övriga nordiska länderna är det en självklarhet att bekämpningen av fattigdomen i världen är en skyldighet också för de rika länderna. 

Vi godkänner inte den nedskärning på 300 miljoner euro som regeringen har föreslagit. Genom att behålla anslaget på tidigare nivå kan vi säkerställa kontinuiteten i och effekterna av utvecklingssamarbetet. Samtidigt föreslår vi att den anvisade finansiella placeringen i Finnfund minskas. 

Andersson m.fl. BM 16/2015 rd. 

Vi föreslår 

89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen har föreslagit en onödigt stor höjning av Finnfunds aktiekapital samtidigt som anslaget för utvecklingssamarbete i övrigt minskas avsevärt. 

Vi föreslår 

90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 

Vi måste behålla ett tillräckligt anslag för att säkerställa en mångsidig samhällsdebatt. Det är motiverat att ge ett sådant understöd till organisationerna Alternativ till EU rf och Finland i Europa rf på samma sätt som till FRK, Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande, Finlands Atlantsällskap, Crisis Management Initiative och Dövas världsförbund. 

Utöver de särskilda understöden föreslår regeringen en minskning av anslaget med 206 000 euro. 

Hänvisning: Myller BM 193/2015 rd. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 25 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Domstolar och rättshjälp 

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 

En effektiv bekämpning av svart ekonomi och avlastningen av överbelastade domstolar kräver en höjning av anslaget. 

Vi föreslår 

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 

Vi föreslår 

30. Åklagarna 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Polisväsendet 

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Den svarta ekonomin är en stor börda för de offentliga finanserna. Enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott lät göra 2010 var omfattningen av den svarta ekonomin 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Europeiska kommissionen uppskattade å sin sida 2011 att den svarta ekonomin i Finland uppgick till 13,7 procent av bnp. Uppskattningarna antyder att det skattefel som den svarta ekonomin ger upphov till är betydande. Bekämpningen av den svarta ekonomin förbättrar de offentliga finanserna, minskar skuldsättningen och ökar vårt ekonomisk-politiska svängrum.  

Sedan 1996 har regeringen startat sex handlingsprogram mot ekonomisk brottslighet och svart ekonomi genom att utfärda principbeslut av statsrådet. Jyrki Katainens regering fattade 2012 ett principbeslut där bekämpningen av den svarta ekonomin lyftes fram som ett av regeringens spetsprojekt. Anslaget för bekämpning av svart ekonomi etablerades på nivån 20 miljoner euro per år.  

Satsningar på bekämpning av svart ekonomi betalar tillbaka sig mångfalt. Till exempel 2014 ledde den statliga satsningen på 20 miljoner euro till återtagen vinning av brott och ogrundade skattefördelar på 47,7 miljoner euro.  

I budgetpropositionen för 2016 skärs anslaget för bekämpning av svart ekonomi ned. I fråga om justitieministeriets förvaltningsområde föreslår vi att momentet för högsta domstolens omkostnader (25.10.2001) ökas med 1,561 miljoner euro för att bekämpa den grå ekonomin. Under samma huvudtitel föreslår vi att momentet för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (25.20) minskas med 1,343 miljoner euro och momentet för åklagarväsendets omkostnader (25.30.01) minskas med 3,296 miljoner euro. I fråga om social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår vi att momentet för omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (33.02.07) minskas med 1,3 miljoner euro.  

Inom finansministeriets förvaltningsområde föreslår regeringen att skatteförvaltningens omkostnader ska ökas med 3,465 miljoner euro för fortsatt finansiering av andra uppgifter i anslutning till bekämpning av den grå ekonomin och med 2,86 miljoner euro för bekämpning av den grå ekonomin (28.10.01). Regeringen föreslår en negativ nivåjustering av polisens omkostnader med 6,5 miljoner euro.  

Polisens omkostnader utsätts för en nedskärning på 6,4 miljoner euro i fråga om bekämpningen av svart ekonomi. Nedskärningen betyder att 99 anställda försvinner från utredningen av ekonomiska brott. Samtidigt sänker regeringen sin uppskattning av den återtagna vinningen av brott från 50 miljoner euro till 35 miljoner euro. Den föreslagna ändringen har alltså en försvagande verkan på de offentliga finanserna.  

Regeringen har tvingats böja sig för vänsterns och de övriga oppositionsgruppernas krav att under momentet återställa de anslag som krävs för utredning av svart ekonomi. Vi anser likväl att det föreslagna anslaget är för litet. 

Hänvisning: Semi m.fl. BM 284/2015 rd. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. (28.01 och 20, delvis) Förvaltning 

01. (28.01.01 och 20.03) Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Regeringen måste öppet lägga fram sin ekonomisk-politiska linje för bedömning av sakkunniga och klart och tydligt ange vad dess centrala antaganden och beräkningar grundar sig på. Externa sakkunniga har till exempel klagat över att motiveringarna för regeringens så eftersträvade "produktivitetssprång" (5+5+5) inte har klargjorts. 

Statsministerns framträdande under riksdagens frågestund, där han fick en fråga om förvaltningsregistret, var å sin sida tämligen speciellt. Ministerns uppgift om antalet positiva utlåtanden om projektet avvek fullständigt från den faktiska situationen. Finansministerns sätt att lämna information lämnar också i övrigt en hel del att önska. 

Det förutsätts också av ett ministeriet att det är öppet och rättvist i sin information. Den informationsplan som anknöt till beredningen av förvaltningsregistret och som dök upp i offentligheten visar i stället att målet var att manipulera offentligheten och bemöta massmedierna ojämlikt. 

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 9 

10. Beskattningen och Tullen 

01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

En effektiv kamp mot den svarta ekonomin kräver att anslaget höjs. 

Vi föreslår 

02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Bekämpningen av den svarta ekonomin och förhindrandet av smuggling kräver ett ökat anslag. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår att statsunderstöden till mindre grupper inom den grundläggande utbildningen slopas. Men grupperna bör fortsatt vara små eftersom det ger de bästa inlärningsresultaten. Dessutom finns det all orsak att stödja klubbverksamheten. 

Vi föreslår 

30. Vuxenutbildning 

33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) 

Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga invandrare.  

Det strama ekonomiska läget gör att ojämlikheten bland de unga ökar ytterligare. Ungdomsarbetslösheten stiger. I augusti i år var arbetslösheten, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraften, bland unga i åldrarna 15–20 år 13,5 procent. Det är 2,3 procentenheter mer än ett år tidigare. Med ungdomsgarantin har man trots allt lyckats hålla arbetslöshetsperioderna korta i de flesta fall. 

Under den förra regeringsperioden genomfördes ett tidsbestämt kompetensprogram för unga vuxna som ett led i ungdomsgarantin. Det erbjöd unga vuxna i åldrarna 20—29 år med bara grundskoleutbildning en extra chans att söka till examensinriktad yrkesutbildning. Antalet unga med bara grundskola ökade en aning från början av 2000-talet fram till att ungdomsgarantin infördes.  

I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i åldrarna 20–29 år som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen alternativt yrkesinriktad grundexamen. De har avlagt yrkes- eller specialyrkesexamen som fristående examen. Förberedande utbildning för fristående examen har getts av läroanstalter och inom läroavtalsutbildning.  

Kompetensprogrammet har uppnått de kvantitativa målen och därför bör det kunna fortsätta fullskaligt ett tag till. Annars riskerar allt fler ungdomar att bli utestängda från utbildning, arbetsliv och försörjningsmöjligheter.  

Hänvisning: Andersson .fl. BM18/2015 rd. 

Vi föreslår 

40. Högskoleundervisning och forskning 

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

En majoritet av riksdagen har lagt propositionen om ett universitetsindex på is. Det anser vi vara fel. 

Dessutom har regeringen föreslagt permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfattande 50 miljoner euro för 2016. Sparbetinget motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högskolesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade arbetsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas. 

Hänvisning: Andersson m.fl. BM 19/2015 rd. 

Vi föreslår 

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

En majoritet inom riksdagen har lagt propositionen om ett yrkeshögskoleindex på is för att kunna skära i anslagen. Det anser vi vara fel.  

Dessutom föreslår regeringen permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfattande 25 miljoner euro för 2016. Sparåtgärden motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högskolesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade arbetsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas. 

Hänvisning: Andersson m.fl. BM 20/2015 rd. 

Vi föreslår 

80. 29.80 (29.80 och 29.01, delvis) Konst och kultur 

Konst, vetenskap och kultur spelar en väsentlig roll för vårt psykiska välbefinnande. Alla befolkningsgrupper måste ha tryggad tillgång till olika former av kultur. Vi tycker det är viktigt att satsa på alla former av kultur. Och om det anses nödvändigt att sänka anslagen, ska det göras med eftertanke och med en tillräckligt lång anpassningsperiod. De föreslagna lägre anslagen betyder att människor sägs upp eftersom sparbesluten inte kan genomföras med hjälp av naturlig avgång. 

Produktionsstöd till internationell film- och teveproduktion 

Internationella film- och teveproduktioner använder stora belopp i produktionsländerna. Pengar går åt inom AV-området, men också till inkvartering, stödtjänster, restauranger m.m. Producenterna söker sig vanligen till länder som erbjuder möjligheter att delvis få tillbaka sina pengar via stödsystem av olika slag.  

Favex uppger att exempelvis Tyskland via sina incitament har fått in 2,5 miljarder euro i investeringar och att intäktskvoten varit betydande. För varje beviljad euro har Tyskland nämligen fått 6 euro. På senare år har ett flertal länder lanserat och vidareutvecklat sina egna incitament för att locka till sig internationella produktioner. Finland saknar sådana produktionsincitament och vi får in bara en bråkdel av de närings-, export-, turist- och skatteinkomster som konkurrentländerna har lyckas få in. Om vi lyckas få internationella produktioner till Finland, stärker vi varumärket Finland och kan locka hit fler turister.  

Finland måste satsa på incitament för att locka hit internationella film- och teveproduktioner. Vi kunde exempelvis medge 10–20 procent i återbäring för tjänster som köps och arbetskrafts som anlitas i Finland. Systemet skulle betala sig med en gång. 

Hänvisning: Sarkkinen BM 279/2015 rd. 

Vi föreslår 

01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) 

Vi anser att anslaget är för litet. 

Vi föreslår  

04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Enligt bokslutet använde Museiverket 5 812 000 euro 2014. För i år avsattes 5 649 000 euro i anslag och för nästa år är anslaget 5 474 000 euro Det visar klart och tydligt att regeringen Sipilä inte uppskattar vårt kulturarv och forskningen om kulturarvet. 

Vi föreslår 

06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) 

Vi anser att anslagen till Nationella audiovisuella institutet skärs ner orimligt mycket. 

Vi föreslår 

32. Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag) 

Enligt bokslutet för 2014 uppgick anslaget till 17,4 miljoner euro. För 2015 budgeterades 16,4 miljoner euro och för nästa år är anslaget bara 15 miljoner euro. Det är enligt vår mening en oskäligt stor nedskärning. 

Vi föreslår 

41. (29.80.41 och 01.22, delvis) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 

Ersättningen för utlåning av verk är viktig för författare, översättare, illustratörer och musiker och den ges ut för utlåning från folkbiblioteken. I övriga nordiska länderna har gett ut ersättning redan i sextio år. Finland har gett ut ersättningar först sedan 2007 och de är bara en bråkdel av det som det övriga Norden betalar.  

Våren 2015 kom riksdagspartierna med en gemensam förklaring, där de kräver att ersättningen för utlåning av verk höjs och att ersättningen också ska gälla studie- och forskningsbibliotek. För att nå målet måste anslaget höjas med två miljoner euro om året fram till 2017. Men i budgeten för 2016 höjs anslaget bara med 150 000 euro.  

Hänvisning: Andersson m.fl. BM 21/2015 rd. 

Vi föreslår 

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 

Aktiva, omfattande och pluralistiska frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i vår finländska demokrati och de är ett av de element som formar Finland till ett civilt samhälle. I Finland har vi förstått att det behövs statligt stöd för att hålla liv i ett stort och diversifierat utbud av organisationer.  

Fredsorganisationerna är viktiga aktörer och debattörer i samhället. De ger människor chansen att delta och påverka och de fostrar människor till fred och är aktiva internationellt och i samarbetet med närområdena. Ickevåld, antirasism och tolerans har alltid varit viktiga element i fredsarbetet.  

Som säkerhets- och samhällsläget ser ut i dag i Europa och våra närområden behövs det aktivt fredsarbete, men också vitala fredsorganisationer. Krig, flyktingskap och tilltagande rasism ställer nya och höga krav på frivilligorganisationerna. Fredsorganisationerna behövs som en aktiv part i samhällsdebatten och för fredsfostran i skolorna, informationsspridning, publikationsverksamhet, tillställningar och internationellt samarbete på gräsrotsnivå.  

Lägre anslag till fredsarbetet försvagar demokratin och våra möjligheter att möta det nuvarande tillståndet i samhället. Det finländska fredsarbetet måste få behålla sina verksamhetsmöjligheter. 

Hänvisning: Semi m.fl. BM 285/2015 rd. 

Vi anser det viktigt att stödja verksamhet som arbetar för de mänskliga rättigheterna.  

Vi föreslår 

91. Ungdomsarbete 

51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 

Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga invandrare. Vi ska inte spara bort framtiden för våra ungdomar.  

Som ett led i ungdomsgarantin har regeringen satsat på ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete. Ungdomsverkstäderna stöder de unga som får större livskunskap, social kompetens och gruppkänsla och lär sig genom att göra. På verkstäderna får de praktisera i arbetsuppgifter inom flera områden och lär sig tillsammans med andra unga färdigheter och kunskaper som behövs i arbetslivet. De handleds av coacher i arbetsträning och individuell träning.  

Ungdomsverkstäderna är avsedda för unga under 29 år som behöver stöd med färdigheter i vardagen, kunskaper och erfarenheter av arbete eller hjälp med sina färdigheter för studier eller arbetsliv.  

Uppsökande ungdomsarbete utförs av specialungdomsarbetare. I deras uppgifter ingår det att hjälpa och slussa de unga vidare till insatser som de behöver. De ska hjälpa unga under 29 år som behöver stöd för att få nödvändiga insatser.  

Uppsökande ungdomsarbete hjälper unga som är utan utbildning, jobb eller praktikplats eller som i övrigt behöver hjälp för att få nödvändiga insatser. De unga får tidigt stöd om de själva vill ha det.  

Inom ramen för ungdomsgarantin har det uppsökande ungdomsarbetet fungerat extra bra. det har lyckats nå ut till drygt 20 000 marginaliserade ungdomar varje år. Drygt 15 000 av dem har behövt långvarigare vägledning och det har de kunnat få tack vare ungdomsgarantin. Dessutom har uppsökande ungdomsarbete kunnat erbjudas i hela landet.  

De unga på verkstäderna har stadigt blivit fler och det finns verkstäder i nästan hela landet. Verkstäderna är viktiga för de ungas framtid eftersom drygt 80 procent av deltagarna finner en väg framåt i livet efter tiden på verkstaden. 

Hänvisning: Andersson m.fl. BM 22/2015 rd. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning och forskning 

05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

I fjol slogs Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Skogsforskningsinstitutet (Metla) och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) samman och blev Naturresursinstitutet. Enligt budgetpropositionen ska nettoanslaget för Naturresursinstitutet sjunka till 79,139 miljoner euro (90,442 miljoner euro i budgeten för 2015), varav 11,689 miljoner euro ska gå till nya finansiella instrument. Det betyder att basfinansieringen skärs ner med 25 procent 2014–2017. 

Anslagen minskar med 11,3 miljoner euro när staten ser över forskningsstrukturen och knappar in på institutens omkostnader. Det kan inte anses rationellt. 

Vi föreslår 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen föreslår en överföring på 14 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond. Överföringen motiveras med strategiska mål för bioekonomi och ren teknik i regeringsprogrammets spetsprojekt 4 (Den finländska matproduktionen ska bli lönsam, handelsbalansen bättre och den blå bioekonomin större). Men med det åstadkommer man praktiskt taget ingenting annat än det gamla vanliga stödet till lönsamheten på gårdarna. Regeringen har inte kunnat visa att det är ett befogat spetsprojekt och inte bara sedvanligt stöd till jordbruket. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

Finland har lyckats få endast 77 miljoner euro i TEN-T-stöd av Europeiska unionen under innevarande period. Det är en femtedel av vad Sverige har fått. Nu är det skäl att aktivera sig, under den kommande perioden har det bedömts att det finns möjligheter till stöd på upp till 500 miljoner euro. Men det kräver snabba beslut om spårprojekt som sannolikt kan få stöd.  

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 10 

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 

Det är viktigt för vitaliteten och miljön i hela Finland att spårtrafiken utvecklas. Nedskärningarna i tågtrafiken är mycket kortsiktiga med avseende på en hållbar utveckling och klimatpolitiken eftersom det tvingar folk att ta bilen. Dessutom blir trafiksäkerheten lidande när trafiken ökar ute på vägarna.  

Järnvägar som täcker in hela landet är det bästa sättet att garantera större konkurrenskraft, växande turism och större sysselsättning i ett land med långa avstånd. Dessutom är det en viktig jämlikhetsfråga att staten satsar på kollektivtrafik eftersom trafiken då garanterar fri rörlighet också för människor utan bil, allt från barn till äldre. Bara med fungerande samhällsfinansierad kollektivtrafik kan vi garantera tillgänglig service i hela landet. Nyttan och kostnadseffektiviteten i kollektivtrafiken bör bedömas i ett helhetsperspektiv, inte utifrån lönsamheten på enskilda linjer.  

I Finland stöds kollektivtrafiken i städerna mycket lite av staten, trots att mer stöd vore befogat av miljöhänsyn och för trivsammare boendemiljöer. Kommunerna i Helsingforsområdet stöder själva kollektivtrafiken med 250 miljoner euro om året. 

Regeringen vill spara in 15 miljoner euro av stödet till kollektivtrafiken och sänka stödet till ungefär 5 miljoner euro. Vi anser det vara fel politik. Det finns ingen anledning att skära i utvecklingsanslagen. Tvärtom finns det all orsak att i högre grad nyttiggöra digitalisering i kollektivtrafiken. 

Hänvisning:  

Vi föreslår 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning 

02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

För att NTM-centralerna ska kunna sköta sina uppgifter bör anslaget höjas med 10 miljoner euro. 

Vi föreslår 

20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 

06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Tekes (reservationsanslag 3 år) 

Vi anser det inte motiverat med en besparing på 1,7 miljoner euro.  

Vi föreslår 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Vi anser att bevillningsfullmakten absolut måste höjas med 100 miljoner euro. 

Vi föreslår 

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 

Vi anser det inte motiverat att avstå från bidragen till internationalisering. 

Vi föreslår 

30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

För att upprätthålla den nuvarande sysselsättningsnivån måste anslaget absolut höjas mer än föreslaget. Finlands sysselsättningsläge är exceptionellt svagt. Arbetskrafts- och företagstjänsterna stöder tillgången till kompetent arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagsamhet. Dessutom måste resurserna för ungdomsgarantin tryggas. 

Hänvisning: Myllykoski m.fl. BM 208/2015 rd. 

Vi föreslår 

60. (32.60, delvis) Energipolitik 

Klimatförändringen är ett allvarligt problem, och energipolitiken innehar en viktig roll i lösningen av det. Finlands ambition är att andelen utsläppsfri energi producerad med förnybara energikällor ska öka över 50 procent på 2020-talet. Produktionsstödet för el som produceras med förnybara energikällor upphör i fråga om inmatningspriset för vindkraft när den totala kapacitet blir uppfylld. Kvotbesluten gäller två år, högst till den 1 januari 2017.  

Energibranschen behöver privata investeringar för att utsläppsmålen ska nås. För att stabilisera investeringsmiljön och trygga att nya investeringar uppstår behövs i god tid information om ett stödsystem för energi producerad med förnybara energikällor som ersätter systemet med inmatningspriser.  

Det är angeläget att de medel som använts för att stödja förnybar energi producerar största möjliga kapacitetsökning med möjligast låga utsläpp. Dessutom är det viktigt att stödsystemet snedvrider marknaden så lite som möjligt men samtidigt bidrar till att utveckla så mycket förnybar energiteknik som möjligt och med största möjliga kostnadseffektivitet.  

Hänvisning: Sarkkinen BM 282/2015 rd. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 33 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

03. Forskning och utveckling 

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 

Vi anser att det föreslagna anslaget är för litet. 

Vi föreslår 

30. Sjukförsäkring 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 

Regeringen föreslår besparingar på 9 miljoner euro i rehabilitering enligt prövning. Det anser vi inte vara motiverat. 

Vi föreslår 

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 

För nästa år föreslår regeringen bara 15 miljoner euro då beloppet för i år var 21,7 miljoner euro och man 2014 använde drygt 31 miljoner euro. Vi anser att sanslaget måste höjas. 

Vi föreslår 

52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Enligt social- och hälsovårdsministeriets utredning är 100 000 kvinnor i Finland årligen föremål för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om det från makens sida (SHM 2008:9). Av lindriga och vanliga misshandelsfall i hushållen drabbar 71 procent kvinnor och 15 procent män och återstoden barn under 15 år. Familjevåld dödar något över 20 kvinnor per år (Optula verkkokatsauksia 12/2009).  

År 2011 undertecknade Finland Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den så kallade Istanbulkonventionen). Konventionen förutsätter att antalet skyddshemsplatser ökas från dagens 114 till 530.  

Från början av 2015 övergick skyddshemmen från kommunerna till statens ansvar och antalet skyddshemsplatser minskade från 120 till 114. Statsfinansiering söktes av 24 skyddshem, men bara 19 fick finansiering. För närvarande har Finland 20 skyddshem. För att uppfylla kriterierna i Istanbulkonventionen måste Finland alltså femdubbla antalet platser i skyddshem. För närvarande finns det inga skyddshem alls i västra Finland mellan Åbo och Vasa. Det nuvarande anslaget på drygt 11,5 miljoner ger inga möjligheter att utvidga antalet skyddshemsplatser enligt behovet utan det räcker bara till att hålla igång de nuvarande 114 platserna. Anslaget bör målmedvetet höjas årligen för att kunna inrätta nya skyddshemsplatser, förbättra den regionala täckningen och beakta att lokalerna ska vara tillgängliga.  

Hänvisning: Modig m.fl. BM 192/2015 rd. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Programmet för åtgärder mot fukt och mögel är ett rikstäckande femårigt åtgärdsprogram vars syfte är att få igång insatser för fukt- och mögelfria byggnader i landet. Programmet mandattid har upphört men det finns ett stort behov av en förlängning.  

Vi föreslår  

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 

Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Också organisationer inom bostadsbranschen utför ett viktigt arbete såsom exempelvis bostadsrådgivning. Det är ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla verksamhetsmöjligheterna för organisationerna inom bostadsbranschen och miljöorganisationerna.  

Vi föreslår  

10. Miljö- och naturvård 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 

Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter, där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2016 står kvar på grund av verksamhetens samhälleliga betydelse, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.  

Vi föreslår  

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 

Målet för programmet för mångfald i skogarna i södra Finland METSO är att stoppa upp tillbakagången av skogshabitat och skogslevande arter före utgången av 2025. Det konkreta målet för programmet, som baserar sig på frivilligt skydd, är att permanent skydda cirka 96 000 hektar och få tidsbundet skydd och naturvårdsprojekt att omfatta 82 000 hektar. Av målen har ungefär hälften nåtts. Nu när pengarna för naturskyddet minskar är fortsättningen hotad för hela programmet METSO. Programmets fortsättning bör tryggas så att målen för programmet kan nås.  

Beredningen av kärrskyddsprogrammet avbröts i slutet av föregående regeringsperiod. Kärrskyddet kan inte vara baserat på frivillighet utan fungerande ersättningsförfaranden exempelvis på samma sätt som i METSO.  

Sparbeslutet och nivåförändringen som baserar sig på anskaffning av naturskyddsområden bör återtas för att bevarandet av naturens mångfald ska kunna tryggas. 

Hänvisning: Lapintie m.fl. BM 148/2015 rd. 

Vi föreslår 

20. Samhällen, byggande och boende 

60. Överföring till statens bostadsfond 

De bostadspolitiska linjevalen i budgetpropositionen för 2016 främjar inte produktion av hyresbostäder till skäligt pris i den utsträckning som behövs. Ett otillräckligt utbud på bostäder till skäligt pris gör att det uppstår en flaskhals bland annat när det gäller arbetskraftens rörlighet.  

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 11 

ANSLAG 

Huvudtitel 23 

STATSRÅDETS KANSLI 

01. Förvaltning 

22. Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 

Forskning ska vara en resurs som gynnar landets utveckling och välfärd. Målsättningen ska vara att Finland har en högklassig och relevant forskning som föder nya tankar och innovationer. För att forskningsanslagen ska riktas rätt så är det därför viktigt att anslagen för utveckling och forskning ska bedömas och beslutas av de instanser som har den bästa insikten och de bästa förutsättningarna att göra välgrundade och vetenskapliga bedömningar. Till dessa oberoende instanser kan exempelvis Finlands Akademi och Tekes räknas.  

I förslaget till statsbudget för år 2016 föreslår regeringen att statsrådets utvecklings- och forskningsverksamhet ska få fem miljoner euro till. Regeringen vill alltså själv politiskt dela ut forskningsanslag. Statsrådet är inte den instans som har de bästa förutsättningarna att bedöma hur forskningsanslag ska riktas och det är inte politikernas uppgift att välja nästa vinnare. Av den orsaken föreslår vi att anslaget för statsrådet sänks med 7 000 000 euro till en slutsumma på 4 400 000 euro.  

Vi föreslår 

Huvudtitel 24 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 

Finland måste ta sitt internationella ansvar 

Regeringen föreslår i budgeten för 2016 att anslaget för internationellt utvecklingssamarbete är 498 093 000 euro. Det är en inbesparing på 330 000 000 euro jämfört med 2015. Målsättningen är att på lång sikt komma upp till att höja biståndet till FN:s mål på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Det är en målsättning Finland redan länge förbundit sig till. Finland har inte kommit upp till denna nivå och en radikal sänkning av biståndet, som den föreslagna inför 2016, gör att målet kommer att vara betydligt svårare att nå inom en snar framtid. Nivån på anslagen för utvecklingssamarbete beräknas ligga på ungefär 0,35 procent av bruttonationalinkomsten år 2016. 

Finlands utvecklingspolitik vill lägga större vikt vid att stärka utvecklingsländernas egen företagsverksamhet och egna skattebaser samt att förbättra utvecklingssamarbetets resultat, effekter och mätbarhet. Dessa målsättningar kommer att vara svåra att uppnå med tydliga resultat då regeringens inbesparingar drabbar speciellt multilateralt utvecklingssamarbete och utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner. De föreslagna inbesparingarna kommer även att negativt påverka sysselsättningen bland finländare som arbetar med utvecklingsfrågor då inbesparingarna drabbar ett flertal medborgarorganisationer. 

Vi vill att Finland ska vara en pålitlig aktör i internationellt utvecklingsarbete och en nation som tar ett ansvar i biståndspolitiken. Det ska göras både på hemmaplan genom mottagande av människor som blivit tvungna att fly sina hem, men även genom aktivt deltagande i globala miljö-, klimat-, och utvecklingsfrågor samt att utvecklingsländernas ekonomiska utveckling helhetsmässigt stöds. Vi tycker att målsättningen med biståndspolitiken ska vara att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och hjälpa de mest utsatta i världen. Vi vill inte att Finland drar undan sitt stöd för FN-organisationer eller att biståndsbudgeten slaktas. Vi kan inte acceptera att Finland inte tar sitt globala ansvar och att inbesparingar görs så att världens fattigaste och mest nödställda blir bortglömda. 

Vi föreslår  

89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 

Vi vill överföra Finnfund-satsning tillbaka som en del av biståndet 

Finnfund erbjuder riskfinansiering i form av eget kapital, långfristiga investeringslån och kunskaper inom investeringar i utvecklingsländer med över 30 års erfarenhet. En verksamhet som har goda målsättningar och behöver stöd, men inte på bekostnad av det långsiktiga biståndsarbete finska organisationer har byggt upp. En plötslig och stor höjning av medlen skulle knappast ge den effekt man är ute efter. Vi vill inte urvattna finländska medborgarorganisationers långsiktiga och kontinuerliga arbete i utvecklingssektorn eller skära i finansieringen till FN-organisationer på det sätt regeringen föreslår. De föreslagna inbesparingarna kommer även att påverka sysselsättningen negativt bland finländare som arbetar med utvecklingsfrågor. Därför vill vi att tilläggsfinansieringen på 130 000 000 till Finnfund istället allokeras till egentligt utvecklingssamarbete. 

Vi föreslår  

Huvudtitel 25 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Ministeriet och förvaltningen 

03. (25.01.03 och 04) Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 

Arbetet för bekämpning av människohandel behöver tilläggsresurser 

Diskrimineringsombudsmannen (tidigare minoritetsombudsmannen) är sedan 2009 nationell rapportör om människohandel och en av Finlands starkaste experter på området människohandel. Rapportören främjar och övervakar på ett övergripande sätt arbetet mot människohandeln, följer med människohandeln och fenomen relaterade till den, hur internationella förpliktelser uppfylls och hur den nationella lagstiftningen fungerar och hur offrens rättigheter tillgodoses. Människohandelsrapportören lämnar en gång vart fjärde år en självständig rapport till riksdagen Mekanismen med Finlands nationella rapportör har väckt stort intresse också i andra länder i Europa. 

Människohandeln är en form av brottslig verksamhet där gärningsmannen gör sitt offer föremål för utnyttjande genom att på ett olämpligt sätt påverka offrets beslutsförmåga. Gärningsmannen kan t.ex. vilseleda offret genom att lova arbete och arbetsförhållanden på sedvanliga villkor men i verkligheten blir offret föremål för en allvarlig form av utnyttjande. Gärningsmannen kan också utnyttja offrets sårbara ställning eller det att offret är på något sätt beroende av gärningsmannen. 

Människohandelsrapportörens verksamhet har gett resultat men den har skötts med anmärkningsvärt små resurser. När verksamheten inleddes identifierades offer för människohandeln dåligt och företeelsen var överhuvudtaget okänd för myndigheterna. När rapportören inledde sin verksamhet 2009 fanns det 17 personer i hjälpsystemet för offer för människohandel. Med åren har identifieringen av människohandelns offer förbättrats I Finland och i hjälpsystemet för människohandel fanns redan 87 personer i oktober 2015. 

Under den andra halvan av 2015 har ett exceptionellt stort antal asylsökande kommit till Finland. Tidigare har flyktingförläggningarna gjort den allra största insatsen för att identifiera offer för människohandel. Till exempel 2014 kom flyktingförläggningarna 26 förslag om upptagande i hjälpsystemet för offer för människohandel. Detta motsvarade över 30 procent av förslagen om upptagande i hjälpsystemet. Efter juli 2015 har flyktingförläggningarna inte kommit med ett enda förslag om upptagande i hjälpsystemet. Den mest sannolika orsaken till svårigheten i identifieringen är att på grund av överbelastningen och bristen på personalresurser man inte kan identifiera offer och hänvisa de till hjälpen. 

Till flyktingförläggningarna och Migrationsverket rekryteras för närvarande ett betydligt antal nya anställda. Den nationella människohandelsrapportören har haft en viktig roll i utbildningen av myndigheter som möter potentiella offer. Dagen asylsituation kommer sannolikt att betydligt öka behovet att konsultera den nationella rapportören och organisera utbildning. I regeringens nya riktlinjer för invandring ingår också en plan omasylsökandenas rätt att få rättshjälp. Också på den här punkten kommer den nationella rapportörens arbete antagligen att belastas, eftersom behovet av utbildning, rådgivning och anvisningar kommer att öka. 

Vi föreslår  

10. Domstolar och rättshjälp 

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 

Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat  

Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. En fungerande rättsvård är också avgörande för vårt lands konkurrenskraft. Företagen måste kunna lita på att deras ärenden blir behandlade smidigt och effektivt inom domstolarna. Vårt land har inte råd att äventyra ett fungerande rättsväsende och människors grundläggande rätt till rättskydd. Därför är det ytterst viktigt att trygga en tillräcklig resursnivå för rättsvården. Innan riksdagsvalet 2015 rådde det en stor enighet mellan de politiska partierna om att rättsvården behöver en nivåhöjning Tyvärr har regeringen inte förverkligat denna målsättning i tillräckligt hög grad. 

Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 

Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Vi föreslår 

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. 

Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år.  

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Vi föreslår 

30. Åklagarna 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Rättsvården är en av grundpelarna för vår demokratiska rättsstat. En fungerande rättsvård förutsätter också att alla delar i kedjan, d.v.s. polis, åklagare, domstol, fångvård och utsökning fungerar. Detta betyder att resursproblem t.ex. hos åklagarväsendet i ett senare skede syns i domstolarna, då ärendena blir och väntar d.v.s. det uppstår ett slags propp inom kedjan. Detta i sin tur leder till förlängda behandlingstider, vilket försämrar medborgarnas rättsskydd. 

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Polisväsendet 

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 

Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Regeringen har i den kompletterande budgetpropositionen föreslagit ytterligare 6,4 miljoner till polisen för bekämpning av den grå ekonomin varav 3,2 miljoner består av ett egentligt tillägg till anslaget och 3,2 miljoner av intern överföring. I och för sig är det bra att regeringen har stannat för den här lösningen, men det räcker inte enbart med tillägg till polisen. I vårt ursprungliga alternativa budget föreslog vi ytterligar 5 miljoner till polisen för bekämpning av den grå ekonomin. Vi anser att resursbristen hos polisen inte möjliggör interna överföringar. 

Vi föreslår 

40. Invandring 

21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 

Flyktingkvoten ska höjas 

Finlands flyktingkvot har under de två senaste åren varit 1 050 flyktingar per år. För nästa år föreslår regeringen att kvoten ska sänkas till endast 750 flyktingar. Detta trots att flyktingströmmarna är större nu än någonsin sedan slutet av andra världskriget. Idag tvingas en människa fly sitt hem var fjärde sekund och antalet flyktingar uppgår till 59 miljoner. De största mottagarländerna av flyktingar vid slutet av 2014 var Turkiet (1,59 miljoner), Pakistan (1,51 miljoner), Libanon (1,15 miljoner), Iran (982 000), Etiopien (659 500) och Jordanien (654 100). Europa tar emot mindre än 10 procent av världens flyktingar. 

Finland är ett av världens rikaste och jämlikaste länder och vi behöver visa solidaritet med de som har det sämre. Det är vår tur att erbjuda andra det skydd som tidigare givits åt oss. Flyktingpolitiken ska bygga på humanitet och på skydd av mänskliga rättigheter. Ingen ska tvingas leva i otrygghet och misär. En ordentlig höjning av flyktingkvoten är ett bra sätt att långsiktigt hjälpa människor som har det svårt. Vi vill se en ordentlig och stegvis höjning av flyktingkvoten. Just nu tar Finland emot många asylsökande, vilket motiverar en något lägre flyktingkvot än på längre sikt. Därför föreslår Svenska riksdagsgruppen att flyktingkvoten höjs från 750 till 2 500 flyktingar. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 27 

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Militärt försvar  

01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)  

En trovärdig försvarsförmåga ska upprätthållas 

Den moderna försvarsmakten upprätthåller ett regionalt försvarssystem som täcker hela landet och där försvarsförmågan grundar sig på försvarssystemets kapaciteter och på det stöd som kan fås genom nationellt och internationellt samarbete. 

I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen ett tillägg på 50 miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel, vilket nämns i regeringsprogrammet och stämmer överens med den parlamentariska arbetsgruppens rapport. Det är bra. Samtidigt görs en schematisk nedskärning av omkostnaderna på förvaltningsområdet. Det är i enlighet med den osthyvelmetod regeringen använt för att skära ner ministeriernas budget, men tvärt emot den princip som den parlamentariska arbetsgruppen kom överens om dvs. säga principen om att man nu genomfört en försvarsreform och därmed har sparat tillräckligt på försvaret. Nya inbesparingar är inte möjliga, utan istället behöver nivån höjas med 50 miljoner euro. Regeringen har alltså tagit med ena handen och gett med den andra. 

Den omfattande försvarsreform som gjordes under den förra regeringsperioden resulterade i förhållandevis stora inbesparingar för förvaltningsområdet samt en omfattande omstrukturering av vårt nationella försvar. Vi vill nu satsa på åtgärder som upprätthåller trovärdigheten i vårt reformerade försvar, inklusive tillräckliga personalresurser. Därför vill vi höja anslagen till försvarsmakten. 

Vi föreslår  

Huvudtitel 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Beskattningen och Tullen 

01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo.  

Vi föreslår 

02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 

Bekämpningen av den grå ekonomin förutsätter målmedvetna åtgärder av staten. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. Polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, Tullen och skatteförvaltningen behöver därför tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den grå ekonomin. Det är värt att komma i håg att satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. 

Vi föreslår 

90. Stöd till kommunerna 

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 

Med en kommunreform och minskning av kommunernas uppgifter kan rationella inbesparingar uppnås 

Kommunerna hade år 2012 totalt 535 lagstadgade uppgifter. De baserades på över 130 lagar och förordningar. De flesta tillkom på 1990-talet, men också under 2000-talet har utvecklingen gått mot allt fler och mer detaljerade uppgifter. Sedan år 2012 har flera nya uppgifter tillkommit även om man också målmedvetet arbetat med att minska kommunernas uppgifter. Det arbetet ska fortsätta i rask takt. Vi vill minska kommunernas uppgifter ordentligt så att kommunerna istället kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet — bra närservice åt kommuninvånarna.  

Vår vision är starka primärkommuner också i fortsättningen. På det sättet kan man trygga närservice och lokal demokrati. Kommunerna ska även i framtiden kunna ha ansvar för exempelvis den grundläggande socialvården. För att detta ska lyckas behöver vi en kommunreform som komplement till en vårdreform. Vi vill att kommuner har tydliga och viktiga uppgifter istället för att ansvaret förs över till nya områden. Genom att betydligt minska kommunernas uppgifter och fortsätta med kommunreformen anser vi att inbesparingar kan göras i statsandelar till kommunerna. Genom detta kan man spara 150 miljoner euro i kommunernas statsandelar. 

Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. 

Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. Jordbruket är utsatt för den tyngsta byråkratin i landet. Vi har idag tre förvaltningsnivåer och en fjärde nivå för övervakning. I dagens läge sköts jordbruksförvaltningen av jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, medan övervakningen sköts av NTM-centralerna. 

Genom att förminska antalet nivåer från två till tre, kan vi både effektivera verksamheten och minska på kostnaderna. Därför vill vi avskaffa Landsbygdsverket från och med 1.7.2016. Då Landsbygdsverket upphör, skulle man föra över verksamheten på ett sådant sätt att jord- och skogsbruksministeriet skulle sköta om utvecklingen och programuppdateringar medan utbetalningar och övrig administration skulle skötas av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Trots att kommunerna, genom statsandelar, och ministeriet skulle kompenseras för denna verksamhet, finns det utrymme för inbesparingar. År 2016 skulle inbesparingarna uppnå 5 miljoner euro och år 2017 skulle inbesparingarna uppnå 10 miljoner euro. De som ansvarar för nya landsbygdsuppgifter får via statsandelar 4 miljoner till 2016. 

Alla barn ska ha rätt till dagvård och gruppstorlekarna inom dagvården ska hållas på nuvarande nivå 

Finland ligger under genomsnittet i OECD-länderna i fråga om barnens deltagande i dagvård och förskola. I många andra länder anses den småbarnspedagogiska verksamheten vara ytterst viktig för barnens utveckling. I Finland har vi däremot en benägenhet att se dagvården enbart som en förvaringsplats som tillåter föräldrarna att förvärvsarbeta. Det är dock ingen anledning att, inom de funktioner som samhället erbjuder, låta barnets rätt till en god uppväxt, uppfostran och utbildning utsättas för försvagningar av statsekonomiska skäl. 

Den subjektiva rätten till dagvård är en fråga om barnens rätt till högkvalitativ småbarnspedagogik. Familjeförhållanden varierar och där är samhällets möjligheter till åtgärder begränsade medan samhällets styrmekanism för att ge barnen bästa möjliga start i livet finns inom uppfostran och utbildning. 

Större grupper inom dagvården kommer sannolikt att leda till att aktiviteten och säkerheten i grupperna försämras. Beslutet påverkar både de personella resurserna och behovet av lokaler för verksamheten. Även om resursbesparingarna innebär att personalstyrkan inte ökar fastän grupperna blir större kommer behovet av lokaler ändå att förändras. 

De av regeringen föreslagna begränsningarna riskerar leda till att barn, beroende på familjeförhållanden, behandlas ojämlikt så att de barn som mest behöver den trygghet och stabilitet dagvården kan ge inte nödvändigtvis får den i tillräcklig utsträckning. Skapandet av parallella system för olika kategorier av barn med olika rätt till omsorg och uppföljningen av detta kräver i sin tur resurser som bättre behövs i själva kärnverksamheten, i barnomsorgen. Därför måste kommunerna också i fortsättningen få statsandelar för alla barn, det vill säga att den subjektiva rätten till dagvård finns kvar och att gruppstorlekarna inte ändras, och att detta beaktas när statsandelarna räknas ut. Därför föreslår vi att statsandelar till kommunerna ökas med 51 miljoner euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 2 

31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 

Vi behöver en kommunreform som komplement till en vårdreform 

Finland har idag en bit över 300 kommuner. Över hälften av kommunerna har färre än 6 000 invånare. Antalet kommuner har minskat under de senaste tio åren till följd av medvetna åtgärder från statsmakten. År 1997 uppgick antalet kommuner ännu till 452. De små kommunerna täcker hälften av landets areal men har bara 15 procent av invånarna och 10 procent av arbetstillfällena. Det finns sju städer med fler än 100 000 invånare: Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo, Uleåborg och Kuopio. Dessa städer täcker endast en procent av arealen men här finns 30 procent av invånarna och 40 procent av arbetstillfällena. 

Vår vision är starka primärkommuner också i fortsättningen. På det sättet kan man trygga närservice och lokal demokrati. Kommunerna ska även i framtiden kunna ha ansvar för exempelvis den grundläggande socialvården. För att detta ska lyckas behöver vi en kommunreform som komplement till en vårdreform. Nu håller istället den största delen av kommunens uppgifter, exempelvis via den planerade vårdreformen, på att flyttas bort från det lokala beslutsfattandet. Vi vill att kommuner har tydliga och viktiga uppgifter istället för att ansvaret förs över till nya områden.  

Vi föreslår 

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 

41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 

Vi vill sänka graden av energiskattestöd 

Sysselsättningen och näringslivet stöds med energiskattestöd. Det är tänkt att allmänna energiskattestöd ska främja konkurrenskraften för yrkesmässig verksamhet och energiintensiv industri samt konkurrenskraften för och användningen av förnybara energikällor. Det kan till viss del vara bra för en del branscher. Samtidigt förvränger energiskattestöd marknaden eftersom möjligheten att få stöd varierar för olika branscher och företag. Exempelvis behandlas små och stora producenter i dagens läge olika. 

Nivån på nuvarande energiskattestöd är 85 procent och endast ett hundratal av de allra största företagen får energiskattestöd. Vi vill genom en förbättrad skatte- och sysselsättningspolitik skapa förutsättningar för samt underlätta för företagarna att utveckla sin verksamhet och nyanställa. Det ska gälla alla företag på lika villkor. 

Stödet fördelas inte rättvist till olika företag på lika villkor. I detta ekonomiska läge behövs insatser av alla sektorer och därför vill vi sänka graden på energiskattestödet från 85 till 70 procent och därmed göra en inbesparing på 25 000 000 euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. (29.01, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet 

50. Vissa understöd (fast anslag) 

Folktingets verksamhetsförutsättningar ska tryggas  

Svenska Finlands folkting är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland som fungerar över de politiska gränserna. Alla riksdagspartier med svensk verksamhet deltar i arbetet. Verksamheten styrs av lagen om Svenska Finlands folkting och medel beviljas bland annat genom statsbudgeten. År 2014 och 2015 erhöll Folktinget 675 000 euro i statsanslag, detta efter att riksdagen höjt anslaget med 100 000 euro. Med tanke på de viktiga, lagstadgade uppgifter som Folktinget utför, är det nödvändigt att statsanslaget hålls på samma nivå också år 2016.  

Folktingets uppgift är att stödja och stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska samt att bevaka och främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Lagen om Folktinget föreskriver också att Folktinget ska bedriva information och upplysning. Under det senaste året har flera evenemang genomförts för att öka kunskapen om och förståelsen för landets tvåspråkighet. 

De aktuella reformerna av kommun- och servicestrukturen, social- och hälsovården etc., har märkbart ökat Folktingets arbetsuppgifter. Folktinget anlitas som remissinstans av flera ministerier och i riksdagens utskott, ger utlåtanden och skrivelser också på eget initiativ och deltar i ett flertal statliga arbetsgrupper och delegationer.  

Ett av Folktingets viktigaste och mest resurskrävande uppdrag har varit att delta i uppföljningen av nationalspråksstrategin. Nationalspråksstrategin godkändes av statsrådet i december 2012 och den omnämns också i stadsrådets budgetproposition för 2016. Det är oerhört viktigt att strategin får en fortsättning, och Folktinget är redo att axla sitt ansvar som sakkunnig i det nationalspråksnätverk som justitieministeriet redan har sammankallat.  

Språkskyddsarbetet är en av Folktingets lagstadgade uppgifter. Enligt lagen om Folktinget ska Folktinget bevaka att de språkliga rättigheterna iakttas samt ge information och upplysa medborgarna om deras språkliga rättigheter. Motsvarande arbete i de flesta länder med liknande språklagstiftning sköts av myndigheter.  

Folktinget har ett nära samarbete med Sverigefinska Riksförbundet (RSKL) och Sverigefinska delegationen för att främja finskans ställning i Sverige. Under 2015 ordnade Folktinget en rundabordsdiskussion på Finlands ambassad i Stockholm där flera riksdagsledamöter från Sveriges riksdag samt representanter från sverigefinländska organisationer och från de 40 kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet i Sverige deltog.  

Också i Finland har Folktinget initierat samarbete mellan olika språkgrupper, t.ex. tillämpningen av Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. Syftet är att skapa en konstruktiv dialog om Finlands tillämpning av språkstadgan mellan Europarådet, finländska ansvarsmyndigheter och de medborgarorganisationer som främjar olika språk. Eftersom Folktinget alltmer utnyttjas som remissinstans och expert i samband med de reformer som genomförs under kommande år och som har stora konsekvenser för den svenskspråkiga befolkningen samt med tanke på den utökade roll som Folktinget har fått i Finlands språk- och utrikespolitik, är det befogat att statsanslaget bibehålls på 2015 nivå, dvs. höjs med 100 000 euro.  

Vi föreslår 

10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 

Alla barn ska tryggas lika möjligheter till skolgång 

I regeringsprogrammet för Sipiläs regering sägs bland annat att sätten att lära sig och lärandemiljöerna inom den grundläggande utbildningen ska moderniseras så att de kan svara på kommande utmaningar. Dessutom betonas den framtida kompetensbasen. Målet för projektet är att förbättra inlärningsresultaten och minska skillnaderna i inlärningsresultat. Satsningar ska göras på skoltrivsel, och barnens och de ungas psykiska och fysiska välmående ska förbättras. Vidare säger regeringsprogrammet att "också skolan och förskolverksamhet ska vidareutvecklas för att stödja barnets välbefinnande". 

Finlands skola är än så länge bland de bästa i världen och därför ska vi satsa på den och inte nedmontera den som följden blir om regeringens nedskärningsplaner verkställs. En avgiftsfri skola är den bästa garanten för ett jämlikt och jämställt Finland, den är identitetsskapande och kulturbärande. En bred allmänbildning, mångsidiga språkkunskaper och sociala färdigheter är viktiga för medborgarnas och landets framgång. Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. Under recessionen 1990-talet insåg man att skydda satsningarna på kompetens från inbesparingar, och det var klokt. Det här borde vi hålla i minnet också nu.  

För att alla barn ska garanteras en jämlik skolgång vill vi höja statsandelarna och -understöden med 30 miljoner euro för den allmänbildande utbildningens driftskostnader. Regeringen valde att skära ner 30 miljoner, dvs alla reserverade pengar, på en minskning av gruppstorleken vilket i praktiken utfaller på ett regionalt och lokalt ojämlikt sätt. Vi vill i stället satsa extra på den grundläggande utbildningen.  

De aviserade nedskärningarna inom utbildningssektorn utgör ett reellt hot mot undervisningens och forskningens kvalitet vilket allvarligt äventyrar landets konkurrenskraft och möjligheter till tillväxt och välbehövligt uppsving inom ekonomin och sysselsättningen i vårt land.  

Det är livsviktigt för landets välfärd på såväl kort som lång sikt att vi satsar på det mänskliga kapitalet.  

Före valet gavs det löften om att utbildningen inte skulle bli föremål för sparåtgärderna men regeringens planer visar att dessa löften saknar täckning i den politik man för.  

När de övriga samhällssektorerna går på sparlåga på grund av den ekonomisk-strukturella kris i landet befinner sig är det ytterst kortsynt att ytterligare hota den sektor som har sagts vara landet trumfkort – en högklassiga och heltäckande utbildningen.  

Det är korrekt Finland satsar på kunskap och utbildning för att klara oss i den globala ekonomin, med målsättningen att bli en av världens ledande kunskapsnationer. De planerade nedskärningarna inom utbildningen motsvarar inte de målsättningar som regeringen själv satt upp. 

Vi föreslår 

30. Vuxenutbildning 

21. Utveckling av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) 

Möjligheterna till tilläggsutbildning och vuxenutbildning ska tryggas 

Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. I de fall finländarna av olika anledningar upplever avbrott i arbetslivet behövs arbetslöshetsunderstöd, rehabilitering och fortbildning.  

Arbetslivet ändras hela tiden och i och med det ändras också de färdigheter och kunskaper som ger folk bättre möjligheter att få arbete. Dessutom sker ändringar i vilka branscher som sysselsätter. Därför är det viktigt att folk har möjligheten att vidareutbilda eller ombilda sig för att ha de bästa förutsättningarna att ha ett jobb under sitt arbetsföra liv. Detta gäller för både de som har en yrkesutbildning såväl som de som har en högskoleutbildning. Därför bör anslagen ökas för båda kategorierna av fortbildning.  

Resurser för vidare- och vuxenutbildning behövs jämlikt på olika håll i landet. Möjligheter att byta karriär eller inriktning kan inte enbart vara några få förunnat. I år har anslagen för fortbildning tagit slut och även om regeringen vidtagit åtgärder sker det för sent. Vi vill ge olika regioner jämlika möjligheter att skapa nya arbetsplatser och hitta yrkeskunnigt folk. Därför vill vi öka resurserna för fortbildning.  

Vi föreslår 

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) 

Möjligheterna till tilläggsutbildning och vuxenutbildning ska tryggas 

Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. I de fall finländarna av olika anledningar upplever avbrott i arbetslivet behövs arbetslöshetsunderstöd, rehabilitering och fortbildning.  

Arbetslivet ändras hela tiden och i och med det ändras också de färdigheter och kunskaper som ger folk bättre möjligheter att få arbete. Dessutom sker ändringar i vilka branscher som sysselsätter. Därför är det viktigt att folk har möjligheten att vidareutbilda eller ombilda sig för att ha de bästa förutsättningarna att ha ett jobb under sitt arbetsföra liv. Detta gäller för både de som har en yrkesutbildning såväl som de som har en högskoleutbildning. Därför bör anslagen ökas för båda kategorierna av fortbildning.  

Resurser för vidare- och vuxenutbildning behövs jämlikt på olika håll i landet. Möjligheter att byta karriär eller inriktning kan inte enbart vara några få förunnat. I år har anslagen för fortbildning tagit slut och även om regeringen vidtagit åtgärder sker det för sent. Vi vill ge olika regioner jämlika möjligheter att skapa nya arbetsplatser och hitta yrkeskunnigt folk. Därför vill vi öka resurserna för fortbildning.  

Vi föreslår 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 

Satsningar på utbildning av barnträdgårdslärare i språkbadspedagogik behövs 

Intresset för språkbad ökar ständigt och trycket på daghemmens och skolornas språkbadsplatser är stort. Språkbadet är ett naturligt sätt för barn och unga att stärka tvåspråkigheten. Åbo Akademi har tillsammans med Vasa universitet startat ett utbildningssamarbete för svenskspråkigt språkbadssamarbete. År 2014 antogs de första studerande till en språkbadsutbildningen för klasslärare och söktrycket var stort. Nästa steg i samarbetet är att starta språkbadsutbildning för barnträdgårdslärare. Utbildningsstrukturen och examen har planerats via de planeringsanslag som beviljats till Åbo Akademi.  

Det behövs ett tilläggsanslag på 500 000 euro för att kunna starta utbildningen och anta studerande. Första intagning till språkbadsutbildningen för barnträdgårdslärare planeras till hösten 2016. Barnträdgårdlärarexamen är en examen på kandidatnivå som beräknas ta tre år. Eftersom finansiering utgående från antalet avlagda examina inte erhålls under de första tre åren, då utbildningen är nystartad, är extern startfinansiering en förutsättning för att utbildningen ska kunna inledas. 

Samarbetet mellan Åbo Akademi och Vasa universitet är ett bra exempel på hur högskolor kan dra nytta av varandras styrkor för att skapa värdefulla utbildningslinjer. Att stärka barns och ungas tvåspråkighet redan på ett tidigt stadium är en investering i framtiden och också annars en angelägen strävan. 

Vi föreslår 

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Nedfrysningarna av universitetsindexen ska tas tillbaka 

Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. 

Det är därför obegripligt att regeringen under hela regeringsperioden, dvs. kumulativt, skär ned anslagen till högskolorna med 793 miljoner euro och dessutom tar hundratals miljoner från den övriga innovationsfinansieringen. Det har lett till att enbart Helsingfors universitet planerar att minska antalet anställda med 1 200. Är det verkligen så här regeringen tänker få den finländska ekonomin på fötter? Vi borde i stället göra helt tvärtom. Finland är ett av världens mest utbildade länder, men i fråga om den vetenskapliga nivån ligger vi redan nu efter nästan alla OECD-länder. I stället för nedskärningar behöver vi djärva satsningar på högskoleundervisningen och forskningen. Den strategin hjälpte oss övervinna depressionen på 1990-talet. 

Vi kan inte godkänna de föreslagna frysningarna av universitets- och yrkeshögskoleindexen. Syftet med indexhöjningar är att kompensera för stigande kostnader, så en frysning försvagar våra högskolors verksamhetsbetingelser.  

Vi föreslår 

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Nedfrysningarna av yrkeshögskoleindexen ska tas tillbaka 

Landets universitet och högskolor agerar i en hård global konkurrens. Det kräver profilering, samarbete med samhället i övrigt, internationell öppenhet och hög kvalitet. 

Det är därför obegripligt att regeringen under hela regeringsperioden, dvs. kumulativt, skär ned anslagen till högskolorna med 793 miljoner euro och dessutom tar hundratals miljoner från den övriga innovationsfinansieringen. Det har lett till att enbart Helsingfors universitet planerar att minska antalet anställda med 1 200. Är det verkligen så här regeringen tänker få den finländska ekonomin på fötter? Vi borde i stället göra helt tvärtom. Finland är ett av världens mest utbildade länder, men i fråga om den vetenskapliga nivån ligger vi redan nu efter nästan alla OECD-länder. I stället för nedskärningar behöver vi djärva satsningar på högskoleundervisningen och forskningen. Den strategin hjälpte oss övervinna depressionen på 1990-talet. 

Vi kan inte godkänna de föreslagna frysningarna av universitets- och yrkeshögskoleindexen. Syftet med indexhöjningar är att kompensera för stigande kostnader, så en frysning försvagar våra högskolors verksamhetsbetingelser.  

Vi föreslår 

91. Ungdomsarbete 

51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 

Resurserna för ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete ska tryggas 

Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra.  

Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. För att lyckas med målsättningen krävs resurser men alternativkostnaden, att inte hjälpa de unga till rätta, skapar på sikt betydligt högre kostnader. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut.  

Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet. År 2015 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen om heltäckande uppsökande ungdomsarbete är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv.  

Trots att regeringen avser göra verksamheten heltäckande är man inte beredd att efterleva detta genom tryggande av tillräckliga resurser. Istället har man skurit ordenligt i verkstadsverksamhetens och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det är en farlig inkonsekvens, som vi vill rätta till för att se till att varje ung människa får en möjlighet att komma vidare i sitt liv.  

Vi föreslår 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet genom att indra Landsbygdsverket 

Vi vill minska på byråkratin och öka på förvaltningens effektivitet. Jordbruket är utsatt för den tyngsta byråkratin i landet. Vi har idag tre förvaltningsnivåer och en fjärde nivå för övervakning. I dagens läge sköts jordbruksförvaltningen av jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, medan övervakningen sköts av NTM-centralerna. 

Genom att förminska antalet nivåer från två till tre, kan vi både effektivera verksamheten och minska på kostnaderna. Därför vill vi avskaffa Landsbygdsverket från och med 1.7.2016. Då Landsbygdsverket upphör, skulle man föra över verksamheten på ett sådant sätt att jord- och skogsbruksministeriet skulle sköta om utvecklingen och programuppdateringar medan utbetalningar och övrig administration skulle skötas av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. Trots att kommunerna, genom statsandelar, och ministeriet skulle kompenseras för denna verksamhet, finns det utrymme för inbesparingar. År 2016 skulle inbesparingarna uppnå 5 miljoner euro och år 2017 skulle inbesparingarna uppnå 10 miljoner euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 4 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 

02. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet ska effektiviseras 

Det finns ett behov av att effektivera myndigheternas arbete. En del av effektiveringen är att minska på uppgifter där två myndigheter i praktiken sköter samma funktion. Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet kunde effektiveras på två punkter. Den första är laboratorietjänsterna för livsmedelssäkerhet inom Livsmedelssäkerhetsverket och Tullen. Genom att överföra laboratorietjänsterna till Tullen, kunde arbetet effektiveras utan att konsumenternas säkerhet äventyras. En överföring av laboratorietjänsterna skulle förutsätta att anslagen för Tullens omkostnader ökas med 1 500 000 euro. Detta kunde ge en inbesparing på 3 miljoner euro. 

Den andra delen är övervakningen av djurvälfärd samt djur- och växthälsa. För tillfället kan Livsmedelssäkerhetsverkets och NTM-centralens övervakare besöka gårdar och inspektera samma djur och papper, men på olika dagar. Genom att överföra övervakningen till NTM-centralerna, kan man bättre kordinera gårdsbesöken och antalet besök skulle minska. Då skulle verksamheten effektiveras, göras mer kostnadseffektiv och det skulle underlätta gårdarnas liv. Genom att skära 14 miljoner, kunde man föra över 7 miljoner åt NTM-centralerna för deras ökade uppgifter och fortfarande få en inbesparing på 7 miljoner. 

Vi föreslår 

40. Naturresursekonomi 

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 

Yrkesfiskarnas verksamhetsbetingelser ska tryggas 

Finlands EU-medlemskap, en ökad internationell konkurrens samt vissa nationella faktorer har under de senaste åren kraftigt förändrat fiskerinäringens verksamhetsförutsättningar i vårt land. Näringens utveckling har till många delar varit negativ även om man kunnat notera ett allt större intresse för fiskprodukter på marknaden. Konsumenternas tillgång till inhemsk fisk har dock under den senaste tiden försämrats. Fiskerinäringen står därför inför stora utmaningar. 

För att bibehålla arbetsplatserna inom fiskerinäringen i våra kustbygder och i insjöområdet samt för att också i framtiden kunna erbjuda konsumenterna inhemska fiskprodukter måste näringen kontinuerligt utvecklas av fiskets organisationer och våra myndigheter. Finlands Yrkesfiskarförbund har som yrkesfiskarnas organisation härvidlag en central position. Yrkesfiskarförbundet måste i denna situation tilldelas extra resurser för att effektivera utvecklandet av näringen och informationsspridningen till fiskeriföretagarna. Anslaget skall användas för att förmedla information till fiskeriföretagarna, för att långsiktigt utveckla företagsverksamheten och företagsstrukturen inom näringen samt för att öka samarbetet mellan fiskeriföretagarna. Finlands Yrkesfiskarförbund finansierar sin verksamhet med medlemsavgifter från fiskarkåren. Emedan fiskarkåren en längre tid minskat har finansieringen försvårats. Finlands Yrkesfiskarförbund används regelbundet som sakkunniginstans av myndigheterna och innehar en central roll i utvecklandet av fiskerinäringen i Finland. I vår alternativa budget föreslår vi att Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas 100 000 euro i understöd. Finansutskottet föreslår i sitt betänkande att tt Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas 50 000 euro i understöd. I vår reservation föreslår vi att Finlands Yrkesfiskarförbund anvisas ytterligare 50 000 euro i understöd. 

Vi föreslår 

62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 

Reduceringsfiske förebygger övergödningen av Östersjön 

Det största hotet mot Östersjön är övergödningen. Övergödningen påverkar vattenkvaliteten, ekosystemens funktion samt vattendragens friluftsanvändning. Vattendragens fiskbestånd har ändrats så att mörtfisk och braxen har märkbart ökat, vilket försvårar fiskandet av andra arter och minskar fritidsanvändningen av våra vattendrag.  

Reduceringsfiskets syfte är att på ett hållbart sätt fiska underutnyttjad fisk och med den ta bort fosfor och kväve från eutrofierade vattenområden. Reduceringsfisket har åren 2011—2015 stötts med årliga understöd i statsbudgeten inom ramen för de normer som gäller inom EU. 

Reduceringsfisket ställer krav på såväl fiskeutrustningen som på logistikkedjan. Byggandet av infrastrukturen för reduceringsfisket har tagit tid och förutsättningarna för att driva verksamheten börjar nu finnas. Finland har i och med HELCOM:s aktionsplan (BSAP) för Östersjön förbundit sig till att reducera fosforutsläppen i Östersjön.  

Genom reduceringsfisket skulle en del av detta mål kunna uppfyllas. I jämförelse med många andra vattendragsinvesteringar så är reduceringsfiske en mycket kostnadseffektiv åtgärd. Utvecklandet av reduceringsfisket och säkerställandet av en oavbruten finansiering är nödvändiga för att kunna genomföra systemet effektivt. 

Yrkesfiskarna måste garanteras en tillräcklig finansiering, så att de kan planera sitt fiske och utföra de nödvändiga investeringarna. Det långsiktiga målet är att stabilisera marknadspriset för mindre värdefull fisk så att fiskandet av dessa arter sker kontinuerligt i och med marknadskrafterna. Det går att framställa hälsosamma och läckra produkter av mörtfisk som till exempel fiskbullar. Dessutom kan mörtfisk användas i bioenergiproduktion. I vår alternativa budget föreslår vi att 150 000 euro anvisas för reduceringsfisket. Finansutskottet föreslår i sitt betänkande att avvikande från propositionen att för reduceringsfiske anvisas 100 000 euro Vi föreslår i vår reservation att för reduceringsfiske anvisas ytterligare 50 000 euro. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 

Välfungerande trafikförbindelser ska tryggas 

Många saker talar för kollektivtrafik. En välplanerad kollektivtrafik kan användas för att minska på rusningstrafik och utsläppen. Den hjälper oss att nå de klimatmål som Finland förbundit sig till såväl nationellt som inom EU och globalt. Kollektivtrafiken kan också bidra till färre olyckor i trafiken. I huvudstadsregionen, som redan nu har ett tryck på bostadssituationen, möjliggör kollektivtrafiken att fler människor kan bo utanför tätorten även om man arbetar inne i centrum. Det har varit en del av statens strategi under årtionden och förverkligas exempelvis via avtal med kommunerna och genom landskapsplanerna. Y-tåget är ett exempel på kollektivtrafik som erbjuder en fungerande trafikförbindelse för pendeltrafik mellan huvudstadsregionen och Västnyland. 

Välfungerande trafikförbindelser är nödvändiga för att alla regioner så långt som möjligt ska vara likvärdiga. Staten har länge haft en uttalad strategi om att hela landet ska hållas levande. Fungerande infrastruktur är grundbulten i det arbetet. Riksdagen har också via budgetmedel satsat stora summor på att elektrifiera tågbanor, förbättra tågrälsarna och den vägen försnabba transporterna för att tågtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ. Beslutet att skära i köpandet av kollektivtrafiktjänster går stick i stäv med den uttalade viljan att utveckla tågförbindelserna. 

Regeringen har valt att skära ner i köp av kollektivtrafiktjänster med 15 miljoner euro. Det har direkta följder genom att tågtrafiken minskar på flera rutter och man föreslår att vissa tågturer dras in helt. Istället för detta vill vi att man bibehåller nuvarande trafik och fortsätter att utveckla tjänsterna. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra. Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. Detta kan göras med ungdomsgarantin, uppsökande ungdomsarbetet, Sanssi-kortet och helt nya möjligheter att sysselsätta unga.  

För att lyckas med målsättningen att alla unga ska ha arbete, en studieplats eller praktikplats krävs de t resurser. Alternativet till att inte hjälpa de unga till rätta, skapar på sikt betydligt högre kostnader. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut. Regeringen har skurit ordenligt i verkstadsverksamhetens och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det vill vi rätta till för att varje ung människa får en möjlighet att komma vidare i sitt liv.  

Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet. År 2014 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen om heltäckande uppsökande ungdomsarbete är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv. År 2014 delades 40 000 Sanssi-kort ut. De har hjälpt särskilt yrkesutbildade unga att sysselsätta sig genom att från statligt håll ersätta en del av löne- samt andra kostnader. Under det här året delades endast 3 000 Sanssi-kort ut mellan januari och juni. Lönesubventionerat arbete för unga minskade alltså med 65 % och sysselsättningen (bland dessa unga) med 11 %. Samtidigt som pengarna för att anställa unga tagit slut har också företagarna klagat på att det är för byråkratiskt och tar för lång tid att anställa unga via Sanssi-kortet. Det här är helt fel riktning.  

Vi vill att det görs en ordentlig uppföljning på ungdomsgarantin och den uppsökande ungdomsverksamheten samt att regeringen satsar pengar på den verksamhet som har visat resultat. Vi vill satsa på att utveckla lärlingsavtal via exempel från Tyskland och dessutom bör så kallade minijobs enligt tysk modell utredas för unga under 30 år. Det kunde innebära att arbetsgivaravgifter slopas för unga under 30 och att unga under 30 får tjäna en viss summa exempelvis 500 euro per månad utan att stöd påverkas eller att staten ger vissa lönesubventioner för denna grupp. Detta ska integreras med Sanssi-kortet och samtidigt bör byråkratin minskas avsevärt. En enkel anmälan borde räcka när företagare vill anställa unga. Detta hjälper dels unga som riskerar utslagning men dels ger det också unga en möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan tidigt i livet. Det vinner både samhället och de unga på.  

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 5 

01. Förvaltning 

02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Myndigheternas verksamhet ska effektiviseras 

Det finns ett behov av att effektivera myndigheternas arbete. En del av effektiveringen är att minska på uppgifter där två myndigheter i praktiken sköter samma funktion. Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet kunde effektiveras på två punkter. Den första är laboratorietjänsterna för livsmedelssäkerhet inom Livsmedelssäkerhetsverket och Tullen. Genom att överföra laboratorietjänsterna till Tullen, kunde arbetet effektiveras utan att konsumenternas säkerhet äventyras. En överföring av laboratorietjänsterna skulle förutsätta att anslagen för Tullens omkostnader ökas med 1 500 000 euro. Detta kunde ge en inbesparing på 3 miljoner euro. 

Den andra delen är övervakningen av djurvälfärd samt djur- och växthälsa. För tillfället kan Livsmedelssäkerhetsverkets och NTM-centralens övervakare besöka gårdar och inspektera samma djur och papper, men på olika dagar. Genom att överföra övervakningen till NTM-centralerna, kan man bättre kordinera gårdsbesöken och antalet besök skulle minska. Då skulle verksamheten effektiveras, göras mer kostnadseffektiv och det skulle underlätta gårdarnas liv. Genom att skära 14 miljoner, kunde man föra över 7 miljoner åt NTM-centralerna för deras ökade uppgifter och fortfarande få en inbesparing på 7 miljoner. 

Vi föreslår 

20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Vi vill satsa på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet via Tekes 

Regeringen föreslår i budgeten för 2016 att anslaget för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ska ligga på 328 970 000 euro. Det innebär en sänkning med ungefär 40 000 000 euro från föregående års anslag.  

Vi vill att stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet görs via oberoende instanser, som Tekes. Det ska inte ligga en politisk styrning i vilka branscher eller företag som ska ges möjligheter att genom offentlig finansiering kunna utvecklas. Möjligheten för nya innovationer att uppstå och utvecklas måste kunna ske även utanför säsongsbundna politiskt prioriterade områden. Att skära i Tekes finansiering och allokera anslag till politiska spetsprojekt kan leda till att det satsas på olönsamma affärsidéer istället för på Finlands nya Nokia.  

Finland kan inte konkurrera globalt i kvantitet, vi kan endast vinna gällande kvalitet. Samhällsutvecklingen formar efterfrågan på marknaden och därför behövs förbättrat samarbete mellan näringslivet, utbildningen och forskningen. Det skapar förutsättningarna för nya innovationer att växa fram. Därför anser vi att man inte kan skära i Tekes finansiering och i stödet av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i den grad som nu föreslås. 

Vi föreslår 

41. Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år) 

Viexpos verksamhetsbetingelser ska tryggas 

Nedskärningarna i internationaliseringsstödet påverkar vårt lands regioner i olika grad. Speciellt österbottniska företags möjligheter till internationaliseringsstöd äventyras då stöden enbart kanaliseras via Finpro. Detta utan att beakta att Finpro inte fungerar i Österbotten, i och med att Viexpo sedan länge skött denna verksamhet för de österbottniska företagen. Som organisation är Viexpo effektiv, vilket lett till att många företag dragit nytta av Viexpos verksamhet. Österbotten är dessutom en av de regioner i vårt land som exporterar mest, det finns stark företagaranda och en tradition av framgångsrikt företagande. Därför borde en del av internationaliseringsstödet kanaliseras direkt till Viexpo på samma sätt som övriga regioner i landet har möjlighet att delta via Finpro. I vår alternativa budget föreslår vi att Viexpo beviljas 150 000 euro i statsunderstöd. Finansutskottet föreslår avvikande från propositionen att Viexpo beviljas 120 000 i statsunderstöd. Vi föreslår i vår reservation att Viexpo beviljas ytterligare 30 000 euro i statsunderstöd. 

Vi föreslår 

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag) 

Företagens internationaliseringsunderstöd ska tryggas 

Anslaget för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt föreslås halveras vilket försvårar internationalisering för små- och medelstora företag. Deltagarna i samprojekten har varit små och medelstora tillväxtföretag, företag som befinner sig i det kommersialiseringsskede som följer på produktutvecklingsskedet, nya och innovativa företagsnätverk samt andra grupper av företag. Utan internationaliseringsstöd till nya små- och medelstora företag försvårar vi deras inträde på nya marknader och minskar den finländska exporten. Det går stick i stäv med det vi vill göra för den finländska ekonomin. 

Nedskärningarna i internationaliseringsstödet påverkar vårt lands regioner i olika grad. Speciellt österbottniska företags möjligheter till internationaliseringsstöd äventyras då stöden enbart kanaliseras via Finpro. Detta utan att beakta att Finpro inte fungerar i Österbotten, i och med att Viexpo sedan länge skött denna verksamhet för de österbottniska företagen. Som organisation är Viexpo effektiv, vilket lett till att många företag dragit nytta av Viexpos verksamhet. Österbotten är dessutom en av de regioner i vårt land som exporterar mest, det finns stark företagaranda och en tradition av framgångsrikt företagande. Därför borde en del av internationaliseringsstödet kanaliseras direkt till Viexpo på samma sätt som övriga regioner i landet har möjlighet att delta via Finpro. 

Vår ekonomi är beroende av små- och medelstora företags framgång och deras möjligheter att kunna sysselsätta. 

Dessa företag är i sin tur beroende av export och tillträde till nya marknader för att kunna växa. Export lyfter inte ekonomin bara för det enskilda företaget utan för hela landet och bidrar till att fler arbetsplatser uppstår. Internationaliseringsunderstöd till små- och medelstora företag betalar sig tillbaka genom ökad sysselsättning och internationell handel. Därför vill vi höja anslaget för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. I vår alternativa budget föreslår vi 1 miljon euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. Finansutskottet föreslår avvikande från propositionen ett tillägg på 700 000 euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. Vi föreslår i vår reservation ytterligare 300 000 euro för internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt.  

Vi föreslår 

att moment 32.20.43 ökas med 300 000 euro till internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt. 

30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik 

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Sysselsättningstjänster och arbetsförmedelingen ska göras effektivare 

För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa. 

Den finländska arbetsmarknaden har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Det har delvis utbildats för stora årskurser inom vissa utbildningsområden medan antalet arbetsplatser minskat inom industri och produktion under 2000-talet. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. 

Bollandet med de långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter måste upphöra och konkreta sysselsättningsåtgärder måste införas. Sysselsättningstjänsterna och arbetsförmedlingen måste göras effektivare och mer resultatorienterade. Idag finns ett stort antal lediga jobb och ett stort antal arbetslösa. Ändå hittar inte de här två varandra. En konkurrensutsättning av arbetskraftstjänsterna bör i högre grad möjliggöras för att skapa effektivare tjänster. Vidareutbildning skall ligga i fokus för att öka den arbetssökandes attraktivitet på arbetsmarknaden. 

Det är uppenbart att de ovan nämnda åtgärderna inte kan implementeras i vårt nuvarande sätt att sköta arbetsförmedling. För att lösa de strukturella problemen krävs en omfattande reform där arbetskraftstjänsternas konkurrensutsättning i högre grad möjliggörs. Det vill vi stöda samtidigt som vi anser att det då är ändamålsenligt att minska på de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna. 

Vi föreslår 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Det ska satsas på privata arbetsförmedlingstjänster 

För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa. 

Den finländska arbetsmarknaden har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. Vårt nuvarande system av arbets- och näringsbyråer klarar inte av den utmaningen.  

Bollandet med de långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter måste upphöra och konkreta sysselsättningsåtgärder måste införas. Sysselsättningstjänsterna måste bli effektivare, och arbetsförmedlingen måste göras effektivare och mer resursorienterad. Vidareutbildning skall ligga i fokus för att öka den arbetssökandes attraktivitet på arbetsmarknaden.  

I enlighet med regeringsprogrammets skrivelse om försökskultur föreslår regeringen i förslaget till statsbudget för år 2016 ett nettoanslag på 5 miljoner euro för privata arbetsförmedlingstjänster. Här tar regeringen ett onödigt försiktigt steg i rätt riktning. Det bästa sättet att reformera sysselsättningstjänsterna är att ge ordentliga anslag åt försöket med de privata arbetsförmedlingstjänsterna så att tjänsterna på allvar kan tas i bruk. 

Vi föreslår 

70. Integration 

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag) 

Flyktingkvoten ska höjas 

Finlands flyktingkvot har under de två senaste åren varit 1 050 flyktingar per år. För nästa år föreslår regeringen att kvoten ska sänkas till endast 750 flyktingar. Detta trots att flyktingströmmarna är större nu än någonsin sedan slutet av andra världskriget. Idag tvingas en människa fly sitt hem var fjärde sekund och antalet flyktingar uppgår till 59 miljoner. De största mottagarländerna av flyktingar vid slutet av 2014 var Turkiet (1,59 miljoner), Pakistan (1,51 miljoner), Libanon (1,15 miljoner), Iran (982 000), Etiopien (659 500) och Jordanien (654 100). Europa tar emot mindre än 10 procent av världens flyktingar.  

Finland är ett av världens rikaste och jämlikaste länder och vi behöver visa solidaritet med de som har det sämre. Det är vår tur att erbjuda andra det skydd som tidigare givits åt oss. Flyktingpolitiken ska bygga på humanitet och på skydd av mänskliga rättigheter. Ingen ska tvingas leva i otrygghet och misär. En ordentlig höjning av flyktingkvoten är ett bra sätt att långsiktigt hjälpa människor som har det svårt.  

Vi vill se en ordentlig och stegvis höjning av flyktingkvoten. Just nu tar Finland emot många asylsökande, vilket motiverar en något lägre flyktingkvot än på längre sikt. Därför föreslår Svenska riksdagsgruppen att flyktingkvoten höjs från 750 till 2 500 flyktingar. Till följd av detta ökar ersättningar som staten betalar till kommunerna med 8,75 miljoner euro 2016. 

Vi föreslår 

Huvudtitel 33 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Social- och hälsovårdsreformen 

Finland har en lång och obruten tradition av kommuner som grundsten i det lokala samhället. Kommunerna har sett till att invånarna lokalt har tillgång till den service de behöver och invånarna kan påverka kommunen via direkt inflytande i kommunalval. Vi brukar säga att livet är lokalt. Vi har också byggt upp vårt land och vårt lands demokrati på det lokala beslutsfattandet. Under Finlands snart 100 år som självständigt land, har beslutsfattandet byggts upp så att man på lokal nivå beslutar om lokala frågor och på nationell nivå om nationella frågor. 

Den vårdreform som nu planeras överför stora delar av servicen från kommunernas uppgiftsområde. Invånarna kan inte mera lika direkt och nära påverka tillgången på exempelvis äldreomsorg eller rådgivningstjänster. I stället fattas besluten om var exempelvis ett åldringshem behövs någonstans hundratalet kilometer bort. I själva verket handlar vårdreformen om en jättelik förtäckt kommunreform där makten flyttas till ett ännu oklart antal landskap eller ännu större enheter som regeringen valt att kalla självstyrande områden. 

Vi vill genomföra en öppen kommunreform, som inte kräver områden på närmare en kvarts miljon invånare eller mer. Det tror inte vi är rätt väg för att trygga den lokala servicen. I stället vill vi se kommuner med cirka 20 000—50 000 invånare som kan basa för en integrerad social- och hälsovård samt enklare specialsjukvård. Den högt specialiserade specialsjukvården behöver mera samordning än i dag och då kunde en modell exempelvis vara en starkare styrning via de nuvarande fem specialupptagningsområdena som fungerar som samkommuner. I modellen tryggas minst ett fullt jourande sjukhus per landskap. 

Regeringens riktlinjer för social- och hälsovårdsreformen lämnar många öppna frågor. Regeringens förslag om att bara tolv sjukhus i Finland ska ha omfattande dygnet runt-jour är på inget sätt acceptabelt. Det är bra att komma i håg att till exempel Sverige har över 60 joursjukhus. Allt tal om att det bara ska finnas tolv sjukhus med full jour i Finland i framtiden är därför mycket oroväckande. Målet med vårdreformen bör vara en mer jämlik social- och hälsovård. Reformen får därför inte leda till ojämlikhet i tillgången på brådskande vård. 

Nu är det också hög tid att granska reformen ur socialvårdens och primärvårdens och inte enbart ur den specialiserade sjukvårdens perspektiv. 

En födsel är en naturlig händelse och en viktig del av livet. Finland hör till de länder i världen som har den lägsta spädbarnsdödligheten och som länge haft en mycket väl fungerande mödravård. Det är av största vikt att vi i Finland kan fortsätta tillgodose en så högkvalitativ och jämlik vård som möjligt Detta bör även gälla förlossningarna. Vi har anledning att kritiskt ifrågasätta den absoluta gränsen på ca 1 000 förlossningar i jourförordningen. Målsättningen bör vara att se till att vården är så högkvalitativ som möjligt samt att tillgängligheten och patientsäkerheten säkras i hela landet. 

Medborgarnas språkliga rättigheter ska tryggas vid reformen. Man måste kunna få service på båda nationalspråken också efter reformen. Det måste göras en omfattande och grundlig bedömning av de språkliga konsekvenserna av reformen. Bedömningen måste göras i god tid och inte först efter att de avgörande besluten redan har fattats. Det återstår ännu många stora frågor som till exempel finansieringen, personalens ställning, ansvaret för byggnaderna och förverkligandet av den lokala demokratin. 

Vi föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Reservationens förslag till uttalande 8 

Införande av ett gemensamt kostnadstak inom hälso- och sjukvården 

Regeringen planerar att från och med 2017 spara 150 miljoner euro årligen genom att minska på läkemedelsersättningar. Samtidigt planerar regeringen att från och med 2016 minska på ersättningar för resekostnader för vård med sammanlagt 20 miljoner årligen. Utöver detta planerar regeringen att höja klientavgifterna inom social- och hälsovården med sammanlagt 150 miljoner euro årligen. Klientavgifterna för långvarig institutionsvård, serviceboende, service i hemmet och andra tjänster inom social- och hälsovården höjs. För personer med små inkomster innebär detta en stor kostnadsökning. Det kan i värsta fall leda till att det finns människor som inte har råd med den vård de borde få.  

I stället för att se på alla tak och ersättningar som skilda frågor borde vi gå över till ett enhetligt system, där man på allvar skulle söka lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för läkemedel, vårdkostnader och resekostnader. På detta sätt kunde man undvika att de med de lägsta inkomsterna drabbas oskäligt hårt och samtidigt försäkra sig om att det finns en helhetssyn i ersättningssystemet. Svenska riksdagsgruppen vill att Finland utreder ett system där människans helhetssituation beaktas. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 9 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 

50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 

Moderskapsförpackningar till asylsökande 

Kvinnor som beviljats asyl i Finland har rätt till moderskapsförpackningen, men de kvinnor som kommit till Finland men ännu väntar på beslut om asyl får ingen moderskapsförpackning. Det är självklart, att de som väntar på beslut har minst lika stort behov av all hjälp och stöd som de kan få med sitt nyfödda barn. Därför anser Svenska riksdagsgruppen att även denna grupp borde få moderskapsförpackningen. 

Den humanitära katastrof som nu råder mäter vår humanism och vilja att hjälpa. Nyfödda barn hör till den mest oskyldiga gruppen som tvingas lida av de rådande orättvisorna. Den ökade mängden asylsökande kan också innebära att väntetiden för ett asylbeslut kan bli lång. Moderskapsförpackningen skulle vara ett av de mest praktiska och konkreta sätt att hjälpa dessa barn och mammor. 

En uppskattning är att det kan komma ca 30 000 asylsökande till Finland på årsnivå. En grov uppskattning, efter att man räknat bort andelen män, är att antalet spädbarn och barn som föds i Finland under väntetiden kan vara cirka 400 per år. Värdet på en moderskapsförpackning är ca 300 euro. Detta betyder att med en relativt liten summa kan vi välja att hjälpa de mest utsatta och oskyldiga i den rådande katastrofen. 

Vi föreslår 

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 

De äldre behöver omsorg 

Regeringen planerade i början av hösten att inskränka på pensionärernas bostadsbidrag. Av Finlands 1 434 500 pensionärer har 190 000 så låg pension att de behöver bostadsbidrag och den skisserade maximala nedskärningen på 60 euro per månad skulle drabba 90 000 finländare. 

Regeringen beredde ett lagförslag där pensionärernas bostadsbidrag skulle inkorporeras med det allmänna bostadsbidraget. I regeringens propositionen nämndes 60 euro som tak för maximal månatlig nedskärning på individnivå. Det kan i värsta fall betyda upp emot tio procent av en pensionärs månatliga inkomst. 

Regeringens förslag innehöll en övergångsperiod på 6 månader för nuvarande bidragsmottagare . Därmed hade pensionärerna satts i olika situation då de som tidigare erhållit bostadsbidrag har en övergångsperiod medan de som i början av året ansöker om bostadsbidraget skulle bedömas enligt de nya kriterierna. Svenska riksdagsgruppen ansåg regerings åtgärd skulle ha varit oskälig mot pensionärer med låga inkomster och krävde tillsammans med den övriga oppositionen att regeringen tar tillbaka sin proposition. Så skedde också. Om regeringen vidtar nya åtgärder måste man noggrant bedöma pensionärerna ekonomiska situation i sin helhet. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 10 

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

50. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 

Åtgärder för att göra systemet med inkomstrelaterad dagpenning mera sporrande 

Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs att staten är med och stöder under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa men också incitament som gör det alltid ekonomiskt lönsamt att ta emot arbete och att den som är aktiv gynnas. 

Vår arbetsmarknad har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Vi har bollat med långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter i stället att införa konkreta sysselsättningsåtgärder. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. 

Aktiva insatser från arbetsförmedlingen bör göras i början av arbetslöshetsperioderna eller direkt vid permitteringar. Det är också viktigt att uppmuntra, också från statligt håll, till egen aktivitet genom att höja den inkomstbundna dagpenningen en aning och samtidigt förkorta utbetalningsperioden. Danmark har goda erfarenheter av en dylik modell. Undersökningar från Finland visar också att största delen av de som får ett nytt jobb får det genast i början eller i slutet av den tid man har rätt till dagpenning. Vi tror på att en förändrad modell leder till att flera snabbare återvänder till arbetslivet. Med reformen kan också sparas 70 miljoner eruo per år. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 11 

30. Sjukförsäkring 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 

Rehabiliteringstjänsterna ska tryggas 

Regeringen vill öka konkurrenskraften genom att minska kostnaderna på arbetsmarknaden. Samtidigt vill man förlänga arbetskarriärerna både i början, mitten och slutet. Regeringen vill helt enkelt att finländarna ska jobba lite mera och längre.  

Samtidigt föreslår regeringen att AURA-stödet för arbetsrelaterad rehabilitering slopas. Det är en kortsiktig politik av regeringen. Ett slopande av AURA-stödet får lätt betydligt dyrare konsekvenser än den inbesparning på 20,6 miljoner som aviserats Regeringens planer står därför helt i strid med den allmänna strävan att förbättra välmående i arbetslivet och med hjälp av det förlänga arbetskarriärerna. Sparplanerna riskerar också att leda till uppsägning av personal vid de olika rehabiliteringsenheterna. 

Regeringens planer att slopa den s.k. AURA-rehabiliteringen hotar direkt den svenskspråkiga arbetsrehabiliteringen vid Härmä Rehab. Enheten i Härmä är den enda i landet som erbjuder arbetsrehabilitering på svenska. En nedkörning av verksamheten skulle betyda att svenskspråkiga inte längre får denna service på sitt modersmål. Regeringen bör se till att de språkliga rättigheterna tryggas också i framtiden när det gäller rehabilitering. 

Vi föreslår 

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag) 

Slopa kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd 

Ensamförsörjarna hör till barnfamiljer med den allra svagaste ekonomin. Det ter sig orättvist att de i dagens läge i många fall går miste om nyttan med barnbidragets ensamförsörjartillägg. Därför bör kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.  

Idag påverkar ensamförsörjartillägget storleken på utkomststödet. Det nuvarande systemet med utkomststöd leder till att det som staten ger med ena handen tar kommunen med den andra. Utredningar visar att ensamföräldrars hushåll är mer beroende av utkomststöd än andra barnfamiljer. För att de allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas. 

Eftersom ändringen i lagen om utkomststöd medför tilläggsutgifter för kommunerna i form av en förhöjning av kostnaderna för utbetalda utkomststöd bör kommunerna kompenseras genom en motsvarande höjning av statsandelarna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststöd. Vi vill göra denna förändring för att stöda en av de grupper som har det allra svårast i vårt samhälle, nämligen ensamförsörjarna. Därför vill vi höja att det årliga anslaget med 13,8 miljoner euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Miljö- och naturvård 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 

I budgetförslaget för år 2016 har man i enlighet med regeringsprogrammet 2015 överfört 8 000 000 euro till budgetmoment 35.10.52 från moment 35.10.63. I nyckeltalen för Forststyrelsens moment kan man notera ökade satsningar på antalet omskötta naturskyddsområden och därmed även en ökning i antalet hektar som avses omfattas. Under momentet finns reservering på 500 000 euro för inrättande av ny nationalpark. Även antalet inventeringar av artförekomster föreslås öka. Även antalet inventeringar av artförekomster föreslås öka. I ett läge med sträng ekonomi är det inte påtvingat att miljöministeriets mål för verksamheten höjs utan man kunde nöja sig detta år med att upprätthålla nuvarande standard. Den överföring som gjorts från annat moment behöver inte förbrukas. 

Vi föreslår 

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden: (reservationsanslag 3 år) 

Minska inrättandet av nya naturskyddsområden i dagens ekonomiska läge 

I en period då Finlands ekonomi behöver allas insatser för att balanseras, bör man vända på alla stenar för att finna möjliga inbesparingsobjekt som inte samtidigt påverkar på ett menligt sätt möjligheterna till tillväxt Trots att vi förespråkar miljövärden ser vi att följderna av att man under ett år inte instiftar nya naturskyddsområden som ett försvarbart sätt att minska på statens utgifter. I budgetförslaget för år 2016 har man reserverat 10 miljoner för detta ändamål. Denna summa kan undantagsvis halveras för att få statsbudgeten i bättre balans. 

Vi föreslår 

Avdelning 11 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 

Svenska riksdagsgruppens skattepolitik skiljer sig från regeringens alternativ med 535 miljoner euro. I vår alternativa budget är skatteändringar när det gäller storleksgraden neutrala jämfört med regeringens förslag. Finlands totala skattegrad hör till de högsta i Europa och därför säger vi nej till en åtstramning av beskattningen. 

Målet med vår beskattning bör vara att samla in tillräckligt med pengar för att kunna upprätthålla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skatter bör uppbäras effektivt och rättvist och grunda sig på betalningsförmåga. 

Beskattningen ska också motivera till arbete och företagande, den bör främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Bara genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad kan välfärdssamhället garanteras, även på lång sikt. 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 

Beskattningen ska uppmuntra till arbete  

Arbete beskattas alltför strängt i Finland. Finland är inte längre det konkurrenskraftiga land vi tidigare vant oss vid. Istället hör vi till de få EU-länder som just nu inte har en gynnsam ekonomisk utveckling. Det finns alltså goda skäl att reformera vår ekonomi. Det måste ske genom jobb — endast genom att vi har människor i jobb kan vi nå tillbaka till att vara ett framgångsland. 

Vi måste satsa på att skapa förutsättningar för tillväxt och export. En av grundförutsättningar är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs flera åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika flitfällor och tröskeln för att ta emot jobb minskar. Därför vill vi genomföra en skatteväxling som minskar skatten på arbete och ökar skatten på konsumtion. Det gör vi genom att sänka skatten på arbete med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och med en halv procentenhet i den högsta skatteklassen. Detta minskar statens skatteinkomster. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 13 

Pensionärernas solidaritetsskatt ska lindras 

Vi föreslår att den tilläggsskatt som ska betalas för pensionsinkomst minskas till 4,55 procent för förbättra villkoren för pensionärerna.  

Pensionärerna har under sin långa arbetskarriär gjort för samhället värdefullt arbete för sin utkomst. De har under årtionden bidragit med betydande skatteintäkter till staten. Dessa skatteintäkter har i sin tur bidragit till att bygga upp och upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle där var och en kan utvecklas som individer och får ta del av mångsidiga välfärdstjänster.  

Pensionärer som byggt upp vårt samhälle betalar nu för sin pensionsinkomst skatt som är högre än den normala skattegraden till den del pensionsinkomst minskat med pensionsinkomstavdraget överstiger 45 000 euro per år. Vi anser att det inte är skäligt när man bl.a. beaktar att pensionärerna redan under sin arbetskarriär betalat skatt på sin förvärvsinkomst enligt den progressiva skatteskalan.  

Tilläggsskatt på pensionsinkomst på grund av ålder kan anses vara diskriminerande mot skattskyldiga. Här kan åberopas bestämmelserna om förbud mot åldersdiskriminering i unionsrätten, särskilt artikel 1-3 i rådes direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet 2000/78/EG samt artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande HFD 2015:30 beslutat begära förhandsavgörande av unionens domstol om tilläggsskatt på pensionsinkomst. På grund av begäran om förhandsavgörande kan vi dra den slutsatsen att rättsläget i fråga om pensionsinkomst är minst sagt oklart. 

Trots att det är oklart om unionsrätten kan tillämpas på en fråga som gäller direkt beskattning och sålunda hör till statens exklusiva behörighet har det ovan nämnda direktivet satts nationellt i kraft genom lagen om likabehandling (21/2004). Enligt lagens 6 § får ingen diskrimineras — direkt eller indirekt — bl.a. på grund av ålder utan objektivt grundad anledning. Också 6 § i grundlagen (731/1999) förbjuder särbehandling bl.a. på grund av ålder. Trots att pensionsinkomst kan betalas också till andra är det ostridigt att merparten av de mottagare av pensionsinkomst som bestämmelserna om pensionsinkomst tillämpas på har redan nått 63 — 68 års ålder. Det förefaller att tilläggsskatt på pensionsinkomst tillämpas åtminstone indirekt på grund av ålder.Med beaktande av oskäligheten i tilläggsskatten på pensionsinkomst föreslår vi att tilläggsbeskattningen av pensinkomst lindras, vilket innebär en minskning med 16 000 000 euro av intäkterna på skatt av förvärvs- och kapitalinkomster. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Högre hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen 

Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som frilansare och enmansföretagare ökar. Bland landets företagare har andelen enmansföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar. Det vittnar om att en större del av arbetet som tidigare utfördes av löntagare sköts idag av ensamföretagare och frilansare. 

I dagsläget innehåller vårt skattesystem många typer av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Införande av nya avdrag är motiverat om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter. 

Hushållsavdraget är ett gott exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget betalat sig tillbaka i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets storlek från 2 400 till 4 000 euro. Höjningen av hushållsavdragets storlek minskar staten skatteinkomster med 31 miljoner euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 15 

Bekämpningen av den grå ekonomin ökar statens skatteinkomster 

Den grå ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Dessutom försvagar den grå ekonomin den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den svarta ekonomin till 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den svarta ekonomin orsakar samhället ekonomiska förluster på 4—6 miljarder euro per år. 

Satsningarna på bekämpningen av den grå ekonomin snabbt betalar sig mångfaldigt tillbaka i form av skatteintäkter som inte annars skulle komma staten till godo. Vi föreslår att anslagen för bekämpning av den grå ekonomin ökas med 20 miljoner euro i statsbudgeten för 2016. Denna betydande satsning tillsammans med ett högre hushållsavdrag ökar statens skatteinkomster med 70 miljoner euro 2016 

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 

01. Mervärdesskatt 

Finland är inte längre det konkurrenskraftiga land vi tidigare vant oss vid. Istället hör vi till de få EU-länder som just nu inte har en gynnsam ekonomisk utveckling.  

Det finns alltså goda skäl att reformera vår ekonomi. Det måste ske genom jobb — endast genom att vi har människor i jobb kan vi nå tillbaka till att vara ett framgångsland. Beskattningen av arbete är en viktig faktor som inverkar på arbetets attraktivitet. 

Vi måste satsa på att skapa förutsättningar för tillväxt och export. En av grundförutsättningar är att det alltid ska vara lönsamt att ta emot jobb och att jobba. För att nå det målet krävs flera åtgärder. En av dem är att sänka skatten på arbete. Genom en sänkt skatt minskar risken för olika flitfällor och tröskeln för att ta emot jobb minskar. Därför vill vi genomföra en skatteväxling som minskar skatten på arbete och ökar skatten på konsumtion. Det gör vi genom att höja samtliga tre momssatser med 0,5 procentenheter. De nya skattesatserna borde således vara 10,5 %, 14,5 % och 24,5 %. Detta ökar statens inkomster med sammanlagt 409 miljoner euro. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 16 

10. Övriga skatter 

03. Bilskatt 

Regeringen föreslår betydande sänkningar i bilbeskattningen. Enligt regeringen skulle bilisterna skatterea bli sammanlagt ca 200 miljoner euro under regeringsperioden. Enligt planerna ska skattelindringar i bilskattelagen genomföras gradvis så att skatteintäkterna minskar med 31 000 000 euro 2016. Utskottet konstaterar i sitt betänkande att bilskatten och fordonskatten är till sin utgångspunkt fiskala skatter. Deras huvudsyfte är alltså att samla in skatter till staten. 

Trots att de föreslagna ändringarna i bilskattelagen går i rätt riktning med tanke på miljön och fordonsparken finns det inte anledning att i dagens ekonomiska situation börja sänka olika skatteslag som inte har direkta dynamiska effekter. Med beaktande den antagna sänkningen av de specifika koldioxidutsläppen hos bilar skulle skatten på en bil med genomsnittliga utsläpp halveras fram till 2020. Det är väldigt mycket i den här ekonomiska situationen. 

Den skattesänkning på 31 000 000 euro som regeringen föreslår för nästa år borde däremot inriktas på åtgärder som har en direkt effekt på sysselsättnigen och därigenom på ökningen av skatteinkomster Därför föreslår vi att bilskatten hålls på den nuvarande nivån. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 17 

05. Överlåtelseskatt  

År 2016 är överlåtelseskatten 4 procent av köpesumman för fastigheter. En av de största skatteutgifterna på momentet är befrielse från överlåtelseskatt vid köp av första bostad, vilken uppgår till uppskattningsvis 95 000 000 euro.  

I ekonomiskt utmanande tider finns det behov av att se över de offentliga utgifterna och se till att alla på ett rättvist sätt deltar i att förbättra den ekonomiska situationen. Vi anser att det är rättvist att de som har arbete och de som äger egendom är de som ska bära det största lasset då vi balanserar vår statsekonomi. Det ska inte vara arbetslösa, studerande, ensamförsörjare, våra barn eller pensionärer som står för de största inbesparingarna.  

Det är inte statens primära uppgift att via skattelättnader uppmana till privat ägande. Därför anser vi att köp av första fastighet och första aktielägenhet är en förmån vi finländare kunde avstå från i detta läge. Det kan ha vissa mindre effekter på bostadsmarknaden, men sannolikt påverkar inte förändringen marknaden i någon större mån. Därmed anser vi att man kan göra en inbesparing på 95 000 000 euro genom att slopa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 18