Senast publicerat 08-05-2021 12:30

Betänkande FiUB 28/2018 rdRP 123/2018 rdRP 232/2018 rdRegeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2019Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2019 (RP 123/2018 rd)

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2019 (RP 123/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen (RP 123/2018 rd) för 2019 (RP 232/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 

Utskottet har behandlat propositionerna gemensamt och ger ett gemensamt betänkande om dem. 

Budgetmotionerna

I samband med propositionen/propositionerna har utskottet behandlat följande motioner BM 1—309, 311—617/2018 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 

Utlåtanden

Enligt 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett fackutskott på eget initiativ lämna utlåtande om budgetpropositionen inom sitt behörighetsområde till finansutskottet inom 30 dagar från det budgetpropositionen remitterades till finansutskottet. 

Utlåtande har lämnats av 

  • utrikesutskottet 
    UtUU 12/2018 rd
  • revisionsutskottet 
    ReUU 10/2018 rd
  • förvaltningsutskottet 
    FvUU 29/2018 rd
  • lagutskottet 
    LaUU 22/2018 rd
  • kommunikationsutskottet 
    KoUU 24/2018 rd
  • jord- och skogsbruksutskottet 
    JsUU 17/2018 rd
  • försvarsutskottet 
    FsUU 14/2018 rd
  • kulturutskottet 
    KuUU 10/2018 rd
  • social- och hälsovårdsutskottet 
    ShUU 3/2018 rd
  • ekonomiutskottet 
    EkUU 56/2018 rd
  • framtidsutskottet 
    FrUU 4/2018 rd
  • arbetslivs- och jämställdhetsutskottet 
    AjUU 7/2018 rd
  • miljöutskottet 
    MiUU 31/2018 rd

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

Ekonomiska utsikter 

Enligt budgetpropositionen väntas ekonomin växa med 3,0 procent 2018. De ekonomiska utsikterna är fortsatt gynnsamma, men den snabbaste tillväxtökningen uppskattas vara passerad. Enligt finansministeriets prognos dämpas tillväxten till 1,7 procent år 2019 och till cirka 1,5 procent de påföljande åren. Också prognoserna från andra institutioner och organisationer (bl.a. Finlands Bank, Etla, Pellervo ekonomisk forskning PTT) bedömer att tillväxttakten kommer att avta, även om de förutser en måttligare förändring och räknar med att tillväxten blir drygt 2 procent. Den ekonomiska tillväxten bromsas upp bland annat av de minskande bygginvesteringarna, som nu legat på en exceptionellt hög nivå. 

Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt den senaste tiden. Åren 2016—2017 var ökningen visserligen relativt måttlig, men i år har sysselsättningen ökat mycket snabbt, och antalet sysselsatta uppskattas vara högre än någonsin förr. Sysselsättningen väntas stiga till över 72 procent nästa år, samtidigt som arbetslösheten sjunker till 6,9 procent. 

Det gynnsamma konjunkturläget har samtidigt förbättrat de offentliga finanserna. Underskottet fortsätter minska och den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalinkomsten väntas underskrida 60 procent ännu i år. Finansministeriet uppskattar att underskottet blir 0,1 procent år 2019, och att de offentliga finanserna är i balans år 2020. Finland anses följa de kriterier för underskott och statsskuld som anges i fördraget om Europeiska unionen och anses likaså uppfylla stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. 

Det gynnsamma konjunkturläget överskuggar dock de strukturella problemen inom de offentliga finanserna. Trots det goda konjunkturläget fortsätter skuldupptagningen inom den offentliga ekonomin, och det strukturella underskottet förväntas bestå trots konjunkturuppgången. De offentliga finanserna får därmed inte det handlingsutrymme som skulle behövas för att skapa beredskap inför en kommande nedgång och inför det kraftiga utgiftstryck som den åldrande befolkningen medför. Finland når inte heller målet för det strukturella underskott som avtalats genom EU:s finanspolitiska avtal, vilket i hög grad beror på att skattegraden sänkts och avgifterna av skattenatur minskat. 

Prognoser visar att tillväxten i den internationella ekonomin utvecklas långsammare från och med 2019. Dessutom finns det riskfaktorer som kan göra att utvecklingen går i en betydligt sämre riktning. Bland dem märks hög skuldsättning inom både privat och offentlig sektor, bräcklig finansiell sektor i många länder, situationen i Italien och utbredd protektionism. Å andra sidan är totalproduktionen och sysselsättningsnivån i Finland fortfarande lägre än i många jämförelseländer, vilket antyder att den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att fortsätta. 

De finanspolitiska målen 

Målet för regeringens ekonomiska politik är att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. För att stödja detta satte regeringen i sitt program upp åtskilliga mål för sysselsättningsutvecklingen och de offentliga finanserna. 

Den gynnsamma konjunkturen är inne på det tredje året, vilket har bidragit till att det ser ut som om nästan samtliga av regeringens finanspolitiska mål kommer att uppnås. Sysselsättningsgraden stiger till 72 procent (enligt prognosen 72,4 procent 2019) och antalet sysselsatta ökar med över 110 000 personer under regeringsperioden. Regeringen har också hållit fast vid regeringsprogrammets riktlinje att löntagarnas beskattning inte ska skärpas. 

Också de mål som regeringen ställt upp för den offentliga skulden och den finansiella ställningen är nära att nås. Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen sjunker till under 60 procent i år, och fortsätter att sjunka fram till de första åren på 2020-talet. Likaså ser det ut som om målen för det strukturella saldot för den offentliga sektorn, det vill säga statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna, i praktiken kommer att uppnås. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen kommer dock att uppvisa ett visst underskott, och därför kommer den offentliga skulden att öka ytterligare fram till början av 2020-talet. 

Ett mål för regeringens ekonomiska politik var att hållbarhetsunderskottet ska minskas. I början av regeringsperioden uppskattades hållbarhetsunderskottet vara cirka 10 miljarder euro, varav cirka 4 miljarder euro sparats in. Det råder visserligen osäkerhet om hur stor effekt de åtgärder som är beroende av kommunernas beslut har haft. Enligt finansministeriets bedömning är hållbarhetsunderskottet nu cirka 3 procent av bruttonationalprodukten. Landskaps- och vårdreformen samt de övriga åtgärderna i syfte att reformera den offentliga förvaltningen har ännu inte till alla delar genomförts, men om de lyckas kan de enligt regeringen stärka de offentliga finanserna med 4 miljarder euro på lång sikt. 

Uppskattningen av hållbarhetsunderskottet är likväl förenad med osäkerhet. Exempelvis anser rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken att underskottet är cirka 0,5 procent större, om man noggrant följer metodbeskrivningen. Dessutom bör det noteras att Statistikcentralens nya befolkningsprognos från november kan ge avsevärda konsekvenser för nästa uppskattning av hållbarhetsunderskottet. 

Utskottet framhåller att de offentliga finanserna ännu inte vilar på hållbar grund, eftersom finansministeriet bedömer att för att trygga hållbarheten borde budgetbalansen för de offentliga samfunden visa ett överskott på cirka 2,5 procent av bnp i början av nästa årtionde, för att de offentliga finanserna under de kommande årtiondena ska klara av utgiftstrycket från den åldrande befolkningen utan ytterligare åtgärder. I stället för ett överskott på två och en halv procent beräknas den offentliga ekonomin visa ett underskott på cirka en halv procent av bnp 2022Ekonomisk översikt, hösten 2018. Finansministeriets publikation 24a/2018. De mål som ställts upp för regeringsperioden utgör därmed en mellanliggande etapp på vägen mot hållbar ekonomisk tillväxt och finansiering av de offentliga finanserna. 

Det är enligt utskottet nödvändigt att gå vidare med strukturella reformer som stärker hållbarheten i de offentliga finanserna på lång sikt. Den rådande högkonjunkturen är dessutom en bra tidpunkt för att satsa på reformer som stärker de offentliga finanserna på lång sikt. Utskottet framhåller också att produktiviteten måste höjas, och att det behövs satsningar på utveckling av bland annat kompetens och teknik. 

Anslag och prioriteringar 

Det är bra att regeringen håller fast vid sparprogrammet och har en disciplinerad utgiftspolicy också i sin sista budgetproposition, menar utskottet. Anslagsnivån är cirka 750 miljoner euro lägre än 2018, vilket i huvudsak beror på att spetsprojekt avslutats och på de tidigare utgiftsnedskärningarna. Även sysselsättningsläget bidrar till den sänkta anslagsnivån. Trots nedskärningarna har regeringen kunnat göra behövliga satsningar på bland annat kompetens, sysselsättning, tillväxt, minskad marginalisering och ojämlikhet, säkerhet och genomförande av energi- och klimatstrategin. 

Utskottet välkomnar i synnerhet de ökande satsningarna på forskning, utveckling och innovationer (FUI), och betonar deras stora betydelse för en hållbar ekonomisk tillväxt och ett framgångsrikt Finland. FUI-utgifterna har minskat under nästan hela 2010-talet, men ökar nu en aning. Utgifternas bnp-andel väntas år 2018 uppgå till 2,69, och 2019 hålls den (med nuvarande ökning av utgifter) på nivån 2,7 procent. Det behövs ytterligare satsningar för att FUI-utgifterna ska stiga till den nivå på 4 procent av bnp som forsknings- och innovationsrådet ställt upp som mål för 2030. 

I fortsättningen krävs också satsningar på ökad sysselsättning och höjd sysselsättningsgrad. Det finns tydliga matchningsproblem på arbetsmarknaden, och den strukturella arbetslösheten är fortfarande hög. Sakkunniga har också pekat på att andelen män i den bästa arbetsföra åldern minskar. Högre sysselsättningsgrad och en bättre fungerande arbetsmarknad kräver därför mångsidiga åtgärder och ökade arbetskraftspolitiska resurser. Det är dessutom helt avgörande för hållbarheten i de offentliga finanserna att landskaps- och vårdreformen genomförs så att den minskar de offentliga utgifterna på lång sikt och därigenom dämpar hållbarhetsgapet. 

Det är likaså viktigt att utveckla företagsstödsystemet så att det blir mer kostnadseffektivt ur statsfinansiell synvinkel och så att det tar hänsyn till de klimatpolitiska målen. Enligt budgetpropositionen finns det miljöskadliga stöd framför allt i skattesystemet, men också bland anslagen. Utredningar anger att de miljöskadliga stöden uppgår till cirka 3,5 miljarder euro och i huvudsak är riktade till energi-, trafik- och jordbrukssektorerna. 

Utskottet ser det som viktigt att underhållet och utvecklingen av trafiklederna ses över så att planeringen och finansieringen grundar sig på långsiktigare beslut. Trafiklederna är av stor vikt för tillväxten och måste motsvara näringslivets och allmänhetens behov. Den parlamentariska trafiknätsarbetsgruppens förslag utgör en god grund för det fortsatta arbetet. Enligt förslaget bör det årliga anslaget för bastrafikledshållning höjas med minst 300 miljoner euro, och trafiknätet underhållas och utvecklas utifrån en tolvårig riksomfattande och parlamentariskt beredd plan för trafik- och transportsystemet. 

Utskottet fäster allvarlig vikt vid de utmaningar och förändringar som föranleds av den mellanstatliga klimatpanelens rapport (ICPP, Intergovernmental Panel on Climate Change). Enligt rapporten har jordens temperatur redan ökat med cirka en grad sedan den förindustriella tiden, och om uppvärmningen fortsätter i nuvarande takt kommer den kritiska gränsen på 1,5 grader att överskridas redan före 2050. En uppvärmning på över 1,5 grader medför allvarliga risker för såväl människan som naturen, eftersom möjligheterna till liv försvinner eller åtminstone försvagas i vidsträckta områden på grund av stigande havsvattennivå eller torka. 

Det är absolut nödvändigt att höja ambitionsnivån inom klimatpolitiken. Det behövs effektivare, bredare och radikalare förändringar samt större utsläppsminskningar inom snart sagt alla livsområden. Utöver utsläppsminskningar måste vi fånga in koldioxid från atmosfären med hjälp av bland annat kolsänkor och avskiljning av koldioxid. De här förändringarna kommer att påverka bland annat de ekonomiska strukturerna, planeringen av samhällsfunktioner och den offentliga ekonomin. Utskottet framhåller i det här sammanhanget också vikten av forskningsinvesteringar i syfte att främja innovationer som dämpar klimatförändringen. 

Det är välkommet att statsrådets kansli i ett nytt projekt undersöker möjligheterna till temaorienterad budgetering. Projektet ska bland annat utveckla verktyg och instrument till stöd för regeringens ledningsarbete och strategiska beslutsprocess. Också finansministeriet har inlett en utredning för att bedöma genomförandet av och konsekvenserna av en temaorienterad budgetering och vilka teman som kan komma i fråga. Utredningen behövs, eftersom temaorienterad budgetering visserligen diskuteras i stor utsträckning, men begreppet kan förstås på mycket olika vis. Det kan exempelvis stå för en i budgeten ingående sammanfattning som behandlar konsekvenserna av utvalda teman. Det kan också innebära att hela budgetstrukturen läggs om så att de valda temana utgör utgångspunkt för grupperingen av budgeten. Temaorienterad budgetering bedöms förbättra gestaltningen av åtgärdskomplex som överskrider gränserna för förvaltningsområdena och huvudtitlarna, men förfarandet kräver också ytterst noggranna analyser av bland annat vilka teman som ska följas och vilka strukturer och processer som påverkas av den temaorienterade budgeteringen. 

Granskningen av den hållbara utvecklingen har framskridit väl. Hållbar utveckling beaktades redan i budgeten för 2018, men i de allmänna motiven till 2019 års budgetproposition finns nu en separat analys av hållbar utveckling. Där granskas hur insatsområdet Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland framskridit samt de därtill kopplade anslagen. Det faktum att hållbar utveckling tagits in som ett element i budgetpropositionen har enligt sakkunniga lett till att genomförandet av insatserna för en hållbar utveckling har förbättrats avsevärt inom statsförvaltningen. 

Budgetpropositionen har i flera år också innefattat en kortfattad granskning av konsekvenserna för jämställdheten. Enligt en färsk utredning (Jämställd budgetering och bedömning av budgetens könskonsekvenser)Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 52/2018 är gällande praxis likväl ännu otillräcklig och kräver betydande förbättringar. Enligt utredningen bör granskningen av konsekvenserna för jämställdheten bland annat utvidgas till hela budgetprocessen. Samtidigt bör rapporteringen förbättras. 

Även barnbudgetering har diskuterats. Ämnet behandlades bland annat i finansutskottets utlåtande om barnombudsmannens berättelse (FiUU 6/2018 rd — B 5/2018 rd). Utskottet ansåg att det är motiverat att satsa på att utveckla barnbudgeteringen: FN:s kommitté för barnets rättigheter har redan 2011 rekommenderat Finland att introducera barnbudgetering. Att följa de anslag som avsätts för barn och deras konsekvenser är också i övrigt viktigt, eftersom barnen står för framtiden och investeringar som gynnar dem är viktiga för utvecklingen i hela samhället. Också enligt regeringsprogrammet är det ett mål att införa en bedömning av konsekvenserna för barn och familjer och att fortsätta utvecklingen av en budgetering med utgångspunkt i befolkningen. 

Finansutskottets ändringar 

Finansutskottet har ökat budgetens utgifter av engångsnatur med cirka 60 miljoner euro. Dessa anslag anvisas i synnerhet för minskat eftersatt underhåll av trafikleder. När programmet för minskning av eftersatt underhåll avslutas kommer anslaget för bastrafikledshållningen att minska. Det betyder att underhållet av lederna minskar, och i synnerhet det sekundära vägnätet förväntas bli sämre. Övriga extra satsningar riktas till bland annat forskning och kompetens, grundläggande utbildning, barnens mobilitet, miljöskydd och ökad säkerhet. 

Balansen inom statsfinanserna samt statsskulden och ansvarsförbindelser 

Budgetpropositionen för 2019 uppgår till 55,5 miljarder euro. Den uppvisar ett underskott på 1,6 miljarder euro, som kommer att täckas med ny upplåning. Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till cirka 109 miljarder euro i slutet av 2019, vilket är cirka 45 procent i relation till bnp. 

Utskottet noterar dessutom ansvarsförbindelserna inom den offentliga ekonomin, som ökat avsevärt särskilt till följd av ökande borgensförbindelser i anknytning till exportfinansiering. Vid utgången av 2017 uppgick borgensförbindelserna för offentligrättsliga sammanslutningar till 71 miljarder euro, medan statsborgen beviljats för över 50 miljarder euro. Enligt en utredning från statsrådetEkonomisk översikt, hösten 2018, Finansministeriets publikationer 24a/2018. är den finländska offentliga ekonomins borgensförbindelser stora i ett internationellt perspektiv, och hör enligt Eurostats statistik till de klart största bland EU-länderna. Trots att borgensförbindelserna på senare år inte har medfört några betydande förluster utgör ökningen likväl en växande risk för de offentliga finanserna. Å andra sidan har i synnerhet varvsindustrin bland annat tack vare borgensförbindelserna lyckats nå den internationella toppen, vilket har bidragit till ökad sysselsättning, höjd kompetens och ny företagsverksamhet, och därmed också stärkt de offentliga finanserna. 

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 21RIKSDAGEN

20.Riksdagens justitieombudsman

01.Omkostnader för riksdagens justitieombudsmans kansli (förslagsanslag)

Övervakningen och främjandet av de äldres rättigheter måste bli effektivare, så att alla äldre personer får oundgänglig omsorg och omvårdnad samt tillräckliga social- och hälsotjänster i enlighet med grundlagen. Riksdagens justitieombudsman har omfattande befogenheter och rätt till information, allsidiga arbetssätt och effektiva möjligheter att ingripa mot lagstridigt eller felaktigt förfarande. 

I sin verksamhet har justitieombudsmannen redan nu så långt det går prioriterat övervakningen av de äldres rättigheter och bemötandet av dem. Tillgodoseendet av de äldres rättigheter bevakas i all verksamhet, till exempel inom polisen, utsökningen, fängelserna, beskattningen och intressebevakningen. Exempelvis 2017 avgjordes 30 klagomål som gällde närståendevård, hemvård, serviceboende och klientavgifter. Justitieombudsmannen gjorde nio inspektioner utan förhandsanmälan på boendeserviceenheter och inrättningar som tillhandahåller omsorg dygnet runt. Enheter där det bodde äldre med minnessjukdomar prioriterades. Inspektionerna är avsedda att omfatta kommuner av olika storlek och tjänster som är organiserade på olika sätt. De äldre och deras närstående lämnar inte in så många klagomål, så övervakningen måste vara föregripande och ske på eget initiativ. För att effektivisera laglighetskontrollen bör justitieombudsmannens egna initiativ och antalet inspektioner således utökas. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att övervaka och främja fullföljandet av de äldres rättigheter. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 6 455 000 euro. 

Huvudtitel 23STATSRÅDETS KANSLI

01.Förvaltning

01.Omkostnader för statsrådets kansli (reservationsanslag 2 år)

Utskottet stryker tredje stycket i momentets beslutsdel som obehövligt eftersom det för syftet gjordes ett eget moment 23.01.26 i den kompletterande propositionen. 

Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 232/2018 rd) 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
(Utesl.) 
25.Sunda lokaler 2028 (reservationsanslag 3 år)

Syftet med programmet Sunda lokaler 2028 är att sanera offentliga byggnader och effektivisera vården och rehabiliteringen av dem som lider av symtom på grund av inomhusluften. Inom ramen för det har man också startat ett nationellt program för inomhusluft och hälsa, vars huvudsyfte är att minska sådana skador på hälsa och välfärd som har samband med inomhusmiljön. 

Utskottet ökar anslaget för genomförande av programmet Sunda lokaler med 160 000 euro till Institutet för hälsa och välfärd särskilt för forskning kring sjukdomar som beror på dålig inomhusluft, förebyggande av skador samt rådgivning och vård av dem som lider av symtom på grund av inomhusluften eller som misstänker problem med inomhusluften och för att ta fram vårdkedjor för dem. Exempelvis i skolorna är det vanligt med problem med inomhusluften. Det behövs effektiva råd och anvisningar i ett tidigt skede så att symptomen inte hinner utvecklas till en sjukdom. Detta kräver extra satsningar på bland annat utbildning av personalen inom primärvården. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 860 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 

Huvudtitel 24UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Utrikesförvaltningen

01.Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 225,126 miljoner euro, alltså 5,638 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Av det allokeras cirka 136 miljoner euro för nätverket av beskickningar som omfattar 90 beskickningar. 

Utskottet noterar med tillfredsställelse att ambassaden i Bagdad ska öppnas på nytt 2019. Genom att verka på platsen kan vi mer effektivt främja utvecklingen av bilaterala relationer med Irak såsom också frågorna om återresa för de som fått avslag på asylansökan. 

Det är viktigt för Finland att alla som vistas olagligt i landet återvänder eller återsänds till sitt hemland så snart som möjligt (ämnet tas upp senare i samband med kapitel 26.40). Det finns flera tusentals personer i Finland som löper risk att falla offer för bland annat internationell brottslighet eller bli delaktiga i terroristorganisationernas verksamhet. Också med avseende på systemets trovärdighet bör återsändandet av personer till ursprungsländerna fås att fungera. Av de länder från vilka det för närvarande finns rikligt med asylsökande i Finland har vi ett samförståndsprotokoll med skrivningar relaterade till återsändning endast med Afghanistan. 

Utskottet noterar med tillfredsställelse att EU och Irak har ingått ett partnerskaps- och samarbetsavtal som trädde i kraft i augusti 2018 (Partnership and Cooperation Agreement, PCA). Avtalet ålägger parterna att ta tillbaka medborgare som inte uppfyller de giltiga förutsättningarna för att komma till den andra partens territorium eller vistas där. Utskottet ser det som nödvändigt att avtalet fås att fungera också i praktiken. Det besvärliga i situationen illustreras av att återsändningar till Irak tillsvidare inte heller har fungerat i exempelvis Sverige, som har ett bilateralt återsändningsavtal. 

Utskottet noterar att det internationella säkerhetsläget under de senaste åren klart har försvagats ur europeisk synvinkel. Säkerhetshoten ökas delvis också av ökade möjligheter till spionage och störningar i digitaliseringens efterföljd. Iakttagna brister korrigeras 2019 särskilt vid ambassaderna i Moskva och Peking. Men säkerhetshoten har ökat överallt och utskottet ser det som viktigt att det i budgeten reserveras tillräckliga resurser för att garantera säkerheten vid alla beskickningar. 

Finlands dyraste beskickning i förhållande till storleken finns i Kabul i Afghanistan. I och för sig kan kostnaderna för den inte jämföras med det övriga beskickningsnätet eftersom Finland inte har andra ambassader som fungerar i likadana omständigheter. Ett stabilt och mer välbärgat Afghanistan ligger i Finlands säkerhetspolitiska intresse. Om landets sköra utveckling skulle försvagas skulle det i och med flyttningsrörelsen och ökad internationell terrorism få direkta följder också för Finland. I det rådande läget ser utskottet det som viktigt att vara närvarande i Kabul. Arbetet med att påverka och följa upp bör göras på platsen som en del av den övriga internationella diplomatkåren. Men utvecklingen av situationen bör ändå följas noggrant, och det är av primär vikt att se till personalens säkerhet i alla lägen. 

Utrikesministeriet har med riksdagens tilläggsfinansiering under de senaste åren genomfört internationella informationsinsatser riktade till ursprungsområdena för flyttningsrörelsen. Det har bland annat handlat om återflyttning och människosmuggling jämte relaterade humanitära risker. Fortsatta informationsinsatser behövs och bör enligt utskottets mening övervägas som en del av ministeriets etablerade verksamhet. 

Utskottet lyfter också fram utrikesförvaltningens viktiga uppgift att främja ekonomiska förbindelser som stöder Finlands tillväxt och finländska företags deltagande i internationell handel och värdekedjor. Det är positivt att den gemensamma kommunikationen och kompetensen i fråga om praktiskt exportfrämjande hos ambassaderna och övriga Team Finland-aktörer vidareutvecklas 2019. Likaså behöver beskickningarnas roll i fråga om att främja exporten stärkas i enlighet med budgetpropositionen med ett anslag på 1 miljon euro. 

Utskottet noterade också statsförvaltningens planerade digitala besparingar från 2020 och att de största digitaliseringarna för utrikesförvaltningens del, såsom viseringssystemet, redan är genomförda. Således bör det vid utarbetandet av det kommande regeringsprogrammet beaktas att besparingarna ska riktas in så att de kan genomföras utan att knappa in på det nuvarande beskickningsnätverket. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för information som gäller olaglig invandring, vars syfte är att erbjuda särskilt unga information om orsaker som leder till terrorism och våldsam radikalisering, och att väcka debatt i anslutning till exempelvis utslagning. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 225 276 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
74.Husbyggen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 17,570 miljoner euro, alltså 10,1 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Enligt utredning till utskottet kräver Finlands fastighetsinnehav utomlands betydande ombyggnad och den föreslagna investeringsfinansieringen är otillräcklig för att upprätthålla byggnadsbeståndet vars bokföringsvärde uppgår till över 200 miljoner euro. Utskottet anser således att det är ett steg i rätt riktning att budgetpropositionen kompletterades genom att öka momentet med 11,3 miljoner euro. 

Utskottet understryker att byggnadsbeståndet utomlands ska skötas i rätt tid. Ombyggnaderna blir dyrare ju längre de uppskjuts. Dessutom bör det noteras att ägande jämte underhåll ändå i allmänhet är fördelaktigare i ett sammantaget perspektiv än att hyra, om närvaron på platsen är långvarig. 

30.Internationellt utvecklingssamarbete

66.Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till totalt 988,67 miljoner euro 2019, alltså enligt prognoserna cirka 0,41 procent av bruttonationalinkomsten. Utskottet välkomnar att andelen utgifter för utvecklingssamarbete av bruttonationalinkomsten växer, men konstaterar att den fortfarande är långt från regeringens långsiktiga mål, som är att lyfta nivån på utvecklingsfinansieringen till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, dvs. FN:s mål. Dessutom bör det observeras att en del av ökningen beror på ett nytt sätt att räkna kostnaderna för mottagning av flyktingar. 

På grund av åtgärderna för att balansera statsfinanserna har man tvingats skära ner också utgifterna för utvecklingssamarbete under de senaste åren. Som mest har Finlands utgifter för utvecklingssamarbete under de senaste tio åren varit 0,58 procent av bruttonationalinkomsten 2011 och 0,56 procent 2012. Statsfinanserna uppvisar fortfarande underskott men utskottet ser det som behövligt att när läget förbättras, ökas utgifterna för utvecklingssamarbete systematiskt för att nå målet på 0,7 procent. 

För egentligt utvecklingssamarbete föreslås från det aktuella momentet en finansiering på totalt 583,76 miljoner euro, alltså 33,51 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Enligt driftsplanen riktas finansieringen i tilltagande grad till multilateralt utvecklingssamarbete (sammanlagt 172 miljoner euro), lands- och regionspecifikt utvecklingssamarbete (149 miljoner euro) och Europeiska utvecklingsfonden (74 miljoner euro). Stödet för humanitärt bistånd (72,5 miljoner euro) och till frivilligorganisationer (65 miljoner euro) förblir på 2018 års nivå. 

Utskottet understryker medborgarorganisationernas kompetens i att genomföra utvecklingssamarbetet vilket visas bland annat av de evalueringsprojekt som genomfördes 2016 och 2017, och anser det behövligt att den finansiering som skars ner 2016 kan återföras till finansieringen för organisationerna. Centralt är också att utveckla samarbetet mellan privat sektor och medborgarorganisationer så att organisationernas erfarenhet, kompetens och kontakter i fråga om utvecklingssamarbete kan fås i bruk i så stor skala som möjligt. 

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete utgår från genomförandet av FN:s Agenda 2030, och regionalt ligger fokus på Afrika. Utskottet anser att stärkning av kvinnors och flickors rättigheter och ställning är en nyckelutmaning med avseende på en hållbar utveckling. Därför är det ytterst viktigt att Finland också framöver starkt stödjer kvinnors och flickors utbildning, rätt till och tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa av hög kvalitet (upplysningen ska gälla också män) och kvinnors politiska och ekonomiska beslutsfattande. Samtidigt stärks direkt uppnåendet av andra utvecklingsmål, och befolkningsökningen kan dämpas. Utskottet ser ökningen av världens befolkning som ett centralt hot som ligger bakom problemen, och som bland annat varvar upp klimatförändringen och ökar flyttningsrörelser beroende på olika orsaker. 

Som en följd av klimatförändringen kan upp till 100 miljoner människor falla under fattigdomsgränsen vilket vänder de senaste årens positiva utvecklingstrend. Fattiga människor är ofta de mest sårbara och de som lider mest av konsekvenserna av klimatförändringen. Vid sidan av att dämpa folkökningen är det viktigt att bland annat genom klimatfinansiering bistå samfunden i att klara av de förändrade förhållandena och att utveckla utvecklingsländernas infrastruktur och koldioxidneutrala och resurssmarta ekonomiska lösningar. 

Utskottet understryker också betydelsen av att förbättra livsmedelstryggheten, tillgången på vatten och energi och en hållbar användning av naturresurser och betonar i synnerhet betydelsen av forskning för att livsmedelsproduktionen ska kunna utvecklas i de förhållanden som råder i målområdena. Finland behöver också fortsatt stödja arbetsplatser, näringar och investeringar i utvecklingsländerna och stärkandet av demokratin och funktionsförmågan i samhällena, inklusive stärkandet av beskattningsförmågan. 

Utskottet vill dessutom lyfta fram vikten av att starkare koppla medlen för utvecklingssamarbete till målen för utvecklingssamarbetet och betonar att de utvalda länderna bör inse utmaningarna med utvecklingen såsom att dämpa folkökningen och att förbättra kvinnors ställning, och förbinda sig till att lösa dem. Finland bör tydligt kunna uttrycka sin vilja och vid behov också avbryta stödet, om verksamheten i de utvalda länderna inte motsvarar de gemensamt avtalade målen. Det är exempelvis viktigt att opartiskt utreda innehållet i de läromedel som producerats i Palestina och att på den grunden utvärdera förutsättningarna för fortsatt stöd. Utskottet ser det som behövligt att utvärdera också möjligheterna att binda medlen för utvecklingssamarbete till att ingå och genomföra återsändningsavtal. 

88.Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete) kapital (reservationsanslag 3 år) (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för att teckna nya aktier i Finnfund. Staten har sedan Finnfund grundades (1980) rekapitaliserat bolaget med sammanlagt 187 miljoner euro. Genom att utnyttja privata medel och genom att på nytt placera avkastningar i investeringar har Finnfund fattat finansieringsbeslut för sammanlagt över 2 miljarder euro. Samtidigt har bolagets eget kapital ökat till cirka 256 miljoner euro. Det kapital som staten har placerat har inte förbrukats utan cirkulerat och vuxit. 

Utskottet anser att Finnfunds verksamhet är behövlig och motiverad. Den privata sektorns roll i Finlands utvecklingssamarbete har genom rekapitalisering av Finnfund och finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (24.30.89) vuxit i överensstämmelse med linjevalen i den utvecklingspolitiska redogörelsen. Utskottet anser att utvecklingssamarbetet behöver många slag av aktörer som styrs och övervakas av utrikesministeriet i enlighet med linjevalen för utvecklingspolitiken. 

Av Finnfunds nya investeringar 2017 gjordes 87 procent i de tre fattigaste landskategorierna enligt OECD DAC:s definition och i bräckliga stater. Ungefär hälften av placeringarna och de finansiella åtagandena gäller Afrika, som prioriteras regionalt i Finlands utvecklingssamarbete. År 2016 skapade företag som finansierats av Finnfund direkt arbetstillfällen för cirka 30 000 personer av vilka runt en tredjedel (32 procent) var kvinnor, och dessa företag betalade 334 miljoner euro i skatt och andra avgifter till regeringarna i utvecklingsländerna. 

Utskottet välkomnar att stärkandet av kvinnornas ställning också är ett av de viktigaste av Finnfunds utvecklingspolitiska mål. Hederligt förvärvsarbete är en central metod för att stärka kvinnors ställning i utvecklingsländerna. Positivt är också att Finnfund ofta finansierar företag som producerar basstrukturer eller tjänster som är viktiga för små och medelstora företag, såsom el eller finansiella tjänster. Risken för korruption minskas dessutom av den utvärdering av god förvaltning och skatteansvar som står till företagens förfogande. 

90.Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

68.Samarbetet i Östersjön, Barentsområdet och det arktiska området (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 3,4 miljoner euro, alltså 1,6 miljoner euro mer än för 2018. 

Utskottet anser att anslaget under momentet behövs. Med anslaget främjas Finlands nationella mål för samarbetet i fråga om Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen. Genom ett nationellt instrument kan vi initiera egna projekt och delta i regionala utvecklingsprojekt samt gynna erhållande av EU-finansiering för objekt som är viktiga för Finland. Anslaget erbjuder också en möjlighet att fortsätta det regionala samarbetet med Ryssland. 

Huvudtitel 25JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Anslagen inom justitieministeriets förvaltningsområde är 39 miljoner euro större nästa år än för innevarande år, om man bortser från valutgifterna, som varierar från år till år. Anslagsökningen beror bland annat på lönejusteringar, men propositionen innehåller också en del extra satsningar på bland annat ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Det ekonomiska läget inom förvaltningsområdet kommer att vara tillfredsställande nästa år, men de nya sparbeting som ska verkställas från 2020 framåt väcker för basfinansieringens del bekymmer om hur man ska kunna garantera ett tillräckligt och högklassigt rättsskydd framöver. 

Utskottet ser det som nödvändigt att de pågående reformerna framskrider och att de uppställda sparmålen kan nås, men utan att rättsvården äventyras. För att förbättra effektiviteten och resultatet av verksamheten är det helt väsentligt att de it-projekt som pågår blir klara och att systemens funktionsduglighet och tillgänglighet kan säkerställas. Enligt uppgift framskrider fyra av de sex omfattande it-projekten i huvudsak enligt planerna. Men de så kallade AIPA- och Roti-projekten har försenats, och kostnadsförslagen för dem har överskridits. Det är följaktligen viktigt att följa riskerna med projekten och vidta korrigerande åtgärder med så god framförhållning som möjligt. 

Trots att omstruktureringarna och de nya informationssystemen gör verksamheten mer resultatrik och effektiv, finns det risk för att inte ens de reformer som det redan beslutats om kan balansera upp det finansiella läget inom förvaltningsområdet, om anslagen minskar ytterligare. De sakkunniga som utskottet hörde bedömde att de effektiviseringsåtgärder som vidtas inom förvaltningsområdet inte räcker för att trygga rättsstatens kärnuppgifter, om sparåtgärderna inom statsförvaltningen fortsatt riktas till alla förvaltningsområden utan hänsyn till deras strukturer och personalkostnader. 

Utskottet är bekymrat över anslagsutvecklingen inom justitieförvaltningen och anser att det är nödvändigt att i samband med nästa regeringsprogram och plan för de offentliga finanserna noga överväga vilken nivå på anslagen som behövs för att på sikt säkerställa en tillräcklig basfinansiering inom rättsvården. Utskottet betonar att en rättsstat i alla lägen måste se till att medborgarnas rättssäkerhet tillgodoses. Det gäller också de medborgare som inte själva kan ta tillvara sina rättigheter. Som det sägs i budgetpropositionen är det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. 

01.Ministeriet och förvaltningen

03.Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ser positivt på att det i kompletteringspropositionen till budgetpropositionen anvisas ett tillägg på sammanlagt 400 000 euro för att trygga verksamheten för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet. I framtiden bör det också bedömas om en sammanslagning av administrativa uppgifter vid de olika ombudsmännens byråer kan ge synergieffekter och minska överlappande administrativt arbete. 

05.Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt uppgift till utskottet har det ekonomiska läget vid rättsregistercentralen stabiliserats efter att centralen har fått mer finansiering i form av ett anslagstillägg av engångsnatur och en årlig nivåhöjning. Detta möjliggör underhåll av informationssystemen för medborgar- och myndighetstjänster. 

Utskottet ser det som viktigt att rättsregistercentralens finansiering i framtiden är på en sådan nivå att centralen kan sköta de nya uppgifter som den ska ansvara för och se till att informationssystemen fungerar och är tillförlitliga. 

50.Understöd (fast anslag)

Saamen Kielikaltio (Sámi Giellagáldu) är ett samnordiskt kompetens- och resurscenter för samiska språken. Centret bildades av sametingen i Finland, Sverige och Norge i samarbete med Samiska parlamentariska rådet. Centret erbjuder samma typ av språktjänster som Institutet för de inhemska språken. Denna typ av tjänster på samiska tillhandahålls inte av någon annan. Till centrets uppgifter hör bland annat språkvård, terminologiskt arbete, språknormering och rådgivning om de samiska språken. Centret strävar också efter att minska inflytandet från de olika ländernas majoritetsspråk på de samiska språken, så att förståelsen mellan samiskan i olika länder bibehålls. 

Giellagáldu fick projektfinansiering under perioden 1.8.2015—31.5.2018. Under den tiden godkände centret 4 131 nya ord och utfärdade 365 normer om samiska. Finlands årliga andel av finansieringen är 370 000 euro. Till följd av att projektfinansieringen upphört saknas nu 190 000 euro av det beloppet. 

Utskottet ökar momentet med 190 000 euro för att trygga Sámi Giellagáldus verksamhet och för utveckling av samiskan. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 9 052 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 

Dispositionsplan (1 000 euro) 

 

 

Understöd till sammanslutningar som producerar stödtjänster till brottsoffer (högst) 

4 855 

Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi (högst) 

3 977 

Övriga understöd (högst) 

220 

Sammanlagt 

9 052 

10.Domstolar och rättshjälp

Domstolarnas basfinansiering är fortsatt knapp. Det görs fortfarande nedskärningar i anslagen, bland annat på grund av regeringsprogrammet, som kräver effektivisering av verksamheten. Egentliga nya anslag är ett tillägg på 2 miljoner euro för snabb behandling av fordringsmål samt ett tillägg på knappa 0,5 miljoner euro för verkställighet av den nya underrättelselagstiftningen (25.10.03). 

Enligt uppgift är finansieringen tryggad nästa år men minskar under ramperiodens senare år, vilket även skärper domstolarnas redan nu knappa anslag. Eftersom utgifterna till stor del består av personalutgifter, har de knappa anslagen medfört ett behov att minska personalen. Det i sin tur har ökat belastningen på de anställda och förlängt behandlingstiderna. De pågående omstruktureringarna och it-projekten är ett sätt att försöka spara, men de konkreta effekterna av dem märks ännu inte fullt ut. De sakkunniga som utskottet hörde bedömde också att alla reformer inte har lett till så betydande minskningar i antalet ärenden som man trodde vid beredningen. Inte heller behandlingstiderna har förkortats på önskat sätt. 

Utskottet ser det som viktigt att domstolarnas basfinansiering tryggas på sikt så att domstolarna på behörigt sätt kan sköta sin åligganden enligt grundlagen och internationella förpliktelser. Det går att minska mängden arbete som ska utföras genom olika omstruktureringar och reformer av förfaranden och rutiner. Men för den rättsliga prövningen som kräver allt större kompetens måste det alltid finnas tillräckliga personalresurser. Det är också nödvändigt att i budgeten beakta konsekvenserna av olika lagändringar för domstolarnas arbetsmängd och antalet ärenden. 

Utskottet anser också att det är viktigt att domarutbildningen får tillräckliga resurser så att man kan svara på de kompetensbehov som finns. Under de senaste åren har kraven på domarnas yrkeskunskap konstant ökat. Det beror på att den miljö i vilken domstolarna arbetar har blivit mer komplicerad och på den ökade internationaliseringen. Dessutom ställer personalminskningarna, pensioneringarna inom domarkåren och ärendebalansen stora krav på kompetensen. 

Utskottet välkomnar den nya modellen med så kallade mediedomare, där domstolen utser en eller flera domare som sköter kontakterna till massmedierna och svarar på deras frågor. Massmedierna får därigenom en korrekt bakgrund i fråga om juridiska omständigheter och rättssystemet. Mediedomarna har inte deltagit i avgörandet av de fall de talar om, så de kan förklara domstolens förfarande utan att redogöra för eller kommentera sina egna avgöranden. 

Utskottet ökar moment 25.10.03 med 100 000 euro för utveckling och utbyggnad av systemet med mediedomare samt för ordnande av domarutbildning. 

03.Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Med hänvisning till det som står ovan ökar utskottet momentet med 100 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 251 108 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
(Stycke 4 som i RP 232/2018 rd) 
(Stycke 5 som i RP 123/2018 rd) 
04.Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ekonomi- och skuldrådgivningens uppgifter överförs från regionförvaltningsmyndigheterna och kommunerna till statens rättshjälpsbyråer den 1 januari 2019. Då överförs också styrningen och tillsynen av rådgivningstjänsterna till justitieministeriet. Reformen syftar till att göra ekonomi- och skuldrådgivningens olika praxis enhetligare och få snabbare hjälp till skuldsatta genom att slopa de nuvarande kommungränserna och ge kunderna möjlighet att själva välja hos vilken rättshjälpsbyrå de uträttar sina ärenden. Också resurserna för verksamheten ökas med 3 miljoner euro. Det betyder ett anslag på 12,7 miljoner euro för ekonomi- och skuldrådgivningens omkostnader. De skuldsattas ställning förbättras också genom att domstolarna får ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för snabbare behandling av fordringsmål (25.10.03) och utsökningsväsendet får ett tilläggsanslag på 1 miljon euro för effektivisering av rådgivningen för gäldenärer (25.20.01). 

Utskottet välkomnar reformen och anser att den ger goda möjligheter att förbättra kvaliteten och rättvisan i fråga om tjänsterna. Det är viktigt att ge tillräcklig och heltäckande information om reformen och tillgången på tjänster och att se till att tjänsterna på ett så mångsidigt sätt som möjligt uppfyller behoven hos dem som behöver skuldrådgivning. Samtidigt som behovet av nya kanaler för e-tjänster ökar måste man också försäkra sig om att det finns tillräckligt med personlig rådgivning. 

Utskottet poängterar vikten av förebyggande arbete för att minska överskuldsättningen och efter hand flytta tyngdpunkten i arbetet från korrigeringsåtgärder till förebyggande arbete. Detta kräver ett nära samarbete mellan bland annat socialväsendet, skolorna och utsökningen. Framför allt bör man försöka minska skuldsättningsspiralen i samband med snabblån och konsumentkrediter, som ofta beror på en hög räntenivå och andra lånekostnader. Utskottet välkomnar att regeringen till riksdagen har överlämnat proposition (RP 230/2018 rd), vars syfte är att minska de skuldproblem som de allra dyraste konsumentkrediterna orsakar. 

20.Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

01.Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utsökningsväsendet får ett tilläggsanslag på 1 miljon euro för effektivisering av rådgivningen för gäldenärer. Syftet är förbättra de skuldsattas ställning. I övrigt sjunker utgifterna för utsökningsväsendets verksamhet något, eftersom anslagsökningen främst beror på ökade löneutgifter. 

Också utsökningsväsendets basfinansiering börjar minska efter de nya sparbeting som träder i kraft 2020 och är i slutet av ramperioden åren 2022—2023 flera miljoner euro mindre än i dag. För att utsökningsväsendet ska klara av sina uppgifter är det viktigt att den omstrukturering som träder i kraft 2020 framskrider enligt planerna och att de ekonomi- och produktivitetsmål som hänför sig till reformen kan nås. Det är också viktigt att sörja för att finansieringen under övergångsperioden stöder genomförandet av reformen och att man på grund av utsökningens fiskala betydelse säkerställer en resultatrik verksamhet. 

30.Åklagarna

01.Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Åklagarväsendets resurser ökar något, men höjningen beror främst på nya uppgifter och lönejusteringar. I praktiken minskar det operativa svängrum som anslagen medger, vilket man i huvudsak försöker kompensera genom att spara på personalresurserna. 

Enligt uppgift till utskottet har antalet ärenden ökat, och under den första hälften av 2018 var ökningen hela 10 procent större än motsvarande period 2017. Antalet ärenden inom åklagarväsendet väntas öka också 2019. Samtidigt har ärendena blivit mer omfattande och juridiskt krävande, och en allt större del av åklagarnas resurser går till att sköta krävande ärenden. Däremot har antalet väckta åtal minskat. År 2006 väcktes åtal i cirka 79 procent av de inkomna ärendena, medan motsvarande siffra år 2017 var 66 procent. De sakkunniga som utskottet hörde ansåg att det sannolikt finns ett orsakssamband mellan att resurserna koncentreras till att sköta krävande ärenden och avståendet från åtgärder. 

Utskottet ser det som viktigt att följa om åklagarväsendets resurser räcker och också bereder sig för den ökning av arbetsmängden som kan följa av att polisens omkostnader höjs. Likaså är det viktigt att reformen av åklagarväsendet når de uppställda målen och att informationssystemen och förfarandena också stöder samarbetet med polisen och domstolsväsendet. 

40.Verkställighet av straff

01.Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Brottspåföljdsmyndigheten föreslås få ett tilläggsanslag på cirka 1,8 miljoner euro på grund av nya uppgifter, då villkorligt fängelse och övervakning av villkorlig frihet har effektiviserats och straffbestämmelserna om brott mot inreseförbud skärpts så att påföljden i stället för bötesstraff också kan vara fängelse. Utskottet ser det som viktigt att man bedömer om anslaget räcker, eftersom innehållet i propositionen om effektivisering av villkorligt fängelse ändrades efter att arbetsgruppen blivit klar med sitt arbete, varvid alla ekonomiska konsekvenser inte har kunnat beaktas i anslagsramen. 

Utskottet välkomnar att planeringsarbetet för uppförande av nya byggnader för fängelserna i Uleåborg och Pelso har startat. Projektplanerna bedöms vara klara på våren 2019. Anslagsbehovet för byggandet har beaktats i anslagsramen från och med 2022. 

Utskottet ser också positivt på att antalet fångplatser i det nya öppna fängelse som uppförs i Kervo har höjts från 90 till 136. Det behövs för att möta det växande behovet av platser i öppen anstalt och rehabiliterande verksamhet i öppen anstalt. I den lokalplan som nu utarbetas är det också i övrigt viktigt att beakta att det finns tillräckligt med fängelseplatser regionalt samt det allt större antalet fångar särskilt i södra Finland och belastningen på anstalterna där. 

Huvudtitel 26INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10.Polisväsendet

01.Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 752,325 miljoner euro, alltså 26,173 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. 

Utskottet anser att det är bra att polisens finansiella resurser har kunnat ökas på senare år. Propositionen garanterar en nivå på 7 200 poliser enligt riktlinjen i redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 5/2016 rd), så minskningen av antalet poliser har kunnat stoppas. Enligt vårens rambeslut ska en nivåhöjning med 18,044 miljoner euro göras i anslagen för polisens kärnfunktioner och dessutom ska 5,8 miljoner euro reserveras för närpolisverksamhet, för glesbygden och för områden som medför utmaningar för polisens verksamhet. 

Med tanke på hållbar verksamhet måste också tillräckligt stora resurser tillgängliggöras för genomförandet av betydande lagfästa skyldigheter. Utskottet välkomnar därför att budgetpropositionen kompletterades med tillägg för att inrätta ett system med reservpoliser (2,174 miljoner euro), övervaka bank- och betalkonton (0,80 miljoner euro) och starta Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt (0,833 miljoner euro). Dessutom föreslogs tilläggsanslag för tjänsterna i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät (2,0 miljoner euro). 

Trots de här tilläggen har polisens möjlighet att bereda sig på oförutsedda förändringar i den föränderliga omvärlden försämrats. Verksamheten och ekonomin borde kunna planeras på längre sikt i fråga om samtliga aktörer inom den inre säkerheten. När finansieringen genomförs med ettåriga riktade tillägg försvårar det en långvarig planering av verksamheten. 

Polisens responsförmåga och kapacitet att reagera på plötsliga allvarliga situationer står i direkt proportion till antalet poliser, och den operativa verksamheten kan inte nå upp till de uppställda målen i hela landet. Exempelvis i januari–augusti 2018 tog det i 136 kommuner en halv timme eller mer för polisen att komma fram efter det att larmet gick. 

Polisstyrelsen anser att nivån på 7 850 årsverken som förvaltningsutskottet (FvUB 5/2017 rd — SRR 5/2016 rd) förutsatt i dagens säkerhetsläge är ett hållbart minimikrav som måste behandlas på nytt de närmaste åren med tanke på den nationella säkerheten och polisens möjligheter att klara av sina uppgifter. Enligt utredning kommer det föreslagna tillskottet att kosta 32,9 miljoner euro 2020 och stiga till 80,2 miljoner euro senast 2023 jämfört med den gällande ramnivån. Med den nuvarande ramnivån kommer antalet poliser att minska till 6 650 personer senast 2022. 

Praktiskt taget alla poliser är sysselsatta i nuläget, så utskottet anser att det fortfarande finns behov av att överväga att frånta polisen vissa uppgifter som bevakning och transport för att frigöra arbetstid för egentliga polisuppgifter. 

Polisutbildningen kan årligen ta emot 400 nya studerande, vilket från utbildningsanordnarens synpunkt är det maximala antalet. Utskottet ser det som nödvändigt att få studerande till alla studieplatser utan att ge avkall på kvaliteten. Vid ansökan till utbildningen bör en viss flexibilitet övervägas i fråga om vissa kriterier såsom språkkunskaper och utvecklingen av dessa bör stödjas under studiernas gång. Dessutom bör det övervägas om utbildningen bör bli mer attraktiv genom att studiesociala förmåner återinförs. 

Utskottet uttrycker sin oro över att prioriteringar måste göras i polisverksamheten inom ramen för de ekonomiska resurserna. Utredningsgraden i fråga om brott enligt strafflagen väntas 2019 stanna kvar på samma nivå som nu även om utredningstiderna, som redan i åratal blivit allt längre, sannolikt kommer att förlängas ytterligare. Polisens möjligheter att satsa på exempelvis utredning av brott utan utredningsuppslag som kommit till polisens kännedom försämras samtidigt som förutsättningarna för att avslöja dold brottslighet väntas bli sämre. Inom brottsbekämpningen prioriteras enligt uppgift utredningen av allvarliga brott mot liv och hälsa samt sexualbrott och brott som bryter sönder samhällets och näringslivets strukturer. 

Utskottet lyfter också fram den förebyggande verksamheten och anser att åtgärderna för barn och unga är särskilt viktiga. Det är positivt att 2,5 miljoner euro avsätts för Ankkuri-verksamheten, som gör det möjligt att ingripa mot utanförskap bland barn i stora bosättningscentra genom förebyggande arbete tillsammans med skolor. Även i övrigt behövs ytterligare satsningar på samarbete mellan polisen och skolorna i hela landet. Skolpolisverksamheten bör få en fortsättning och utvecklas för att motverka våldsbejakande radikalisering, extremism och hatbrott med beaktande av de lokala problemen. Det är också fortfarande aktuellt att polisen aktivt bör ingripa mot utnyttjande av barn på nätet. 

I och med internationaliseringen, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen håller den säkerhetspolitiska miljön på att bli permanent mångfasetterad, osammanhängande och gränslös både nationellt och internationellt. Den tekniska utvecklingen kan skapa hot som det krävs beredskap för. Den nya tekniken ger å andra sidan polisen nya möjligheter som det går att dra nytta av. Något av det viktigaste är att satsa på tillräcklig kapacitet och bekämpning av cyberbrottslighet. Genom investeringar i informations- och kommunikationsteknik möjliggörs elektroniska polistjänster för medborgarna och företagen oberoende av tid och plats. 

Utskottet påpekar också att det har försvunnit fler än 6 000 asylsökande från mottagningssysytemet på tre år. Riksdagen beviljade polisen ett tilläggsanslag för i år för att effektivisera utlänningsövervakningen och hitta personer som olagligt vistas i landet. Personerna är ofta utsatta och blir utnyttjade av kriminella. I många fall är brottsligheten kopplad till narkotikahandel på gatan. Utskottet ser det som nödvändigt att åtgärderna för att förebygga och hålla kontroll över olaglig vistelse i landet målmedvetet fortsätter. 

Utskottet uttrycker dessutom sin oro över att polisens lokalkostnader stiger snabbt. Det behövs en kritisk analys av Senatfastigheters hyresmodell och sättet att räkna ut livscykelkostnaderna för byggnaderna. Dessutom behöver Polisstyrelsen tillsammans med Senatfastigheter ta fram en långsiktig handlingsplan som ska bli ett underlag för förslag om polisens finansiella ramar. Lokalkostnaderna beräknas bli ungefär 76 miljoner euro 2019, alltså 2,3 miljoner euro mer än 2018. Det finns många orsaker bakom de stigande lokalkostnaderna, varav de viktigaste är de installationstekniskt föråldrade lokalerna och andra renoveringsbehov. 

Utskottet ökar momentet med 770 000 euro, varav 300 000 euro ska användas för utlänningsövervakning i syfte att hitta försvunna personer, 250 000 euro för förebyggande av utnyttjande av barn på nätet och 220 000 euro för tryggande och utveckling av polisinrättningarnas skolpolisverksamhet. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 753 095 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
02.Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 43,898 miljoner euro, alltså 10,557 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Skyddspolisens finansiella resurser stärks permanent med 2,5 miljoner euro enligt rambeslutet för att säkerställa kärnverksamheten och ha kvar samma kapacitet som i nuläget. I budgetpropositionen finns också beredskap för att avdela 10 miljoner euro för att genomföra lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. 

Utskottet anser att de föreslagna tillskotten behövs. För att den nationella säkerheten ska kunna garanteras i en omvärld som kraftigt förändras behöver skyddspolisens verksamhetsförutsättningar säkerställas och kapaciteten utvecklas genom ökade personalresurser och större teknisk beredskap. 

20.Gränsbevakningsväsendet

01.Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Gränssäkerheten står i centrum för omställningarna i det säkerhetspolitiska läget. Regeringen har reagerat genom att på goda grunder avdela tilläggsanslag i rambesluten 2017 och 2018 för att anställa fler än 200 gränsbevakare. På så sätt har bland annat övervakningen av östgränsen stärkts. 

Under momentet föreslås 234,21 miljoner euro. Trots de tidigare tillskotten uttrycker utskottet sin oro över hur Gränsbevakningsväsendets resurser ska räcka till. Gränsbevakningsväsendet föreslog en anslagsökning på 8,6 miljoner euro för 2019 för att klara av sina uppgifter, men budgetpropositionen innehåller nu 1,082 miljoner euro mindre i omkostnadsanslag än i den ordinarie budgeten för 2018. På längre sikt finns det också behov i fråga om att bygga tekniska övervakningssystem och säkra kapaciteten hos luft- och bevakningsfarkosterna. 

Det är ett steg i rätt riktning att 1,85 miljoner euro föreslås i tilläggsanslag för att hantera trafiken på Helsingfors-Vanda flygplats, som ökat snabbare än väntat. Tillskottet ska användas för att anställa 20 gränsbevakare och utbilda 50 nya gränsbevakare. För att gränstrafiken ska löpa krävs det dock mer resurser också framöver, eftersom antalet resenärer fortsätter att öka och väntas vara uppe i mer än 20 miljoner personer 2020. 

Däremot innehåller propositionen inte det anslag på 2,1 miljoner euro som i rambeslutet anvisades för att genomföra de extra krav som EU ställer på gränsbevakningen (paketet Smarta gränser som ska genomföras 2019–2020). Utbildningen av de behövliga gränsbevakarna har redan inletts, likaså upphandlingen. Utskottet ser det som nödvändigt att behovet beaktas i en tilläggsbudget för 2019 i enlighet med rambeslutet. 

Även här lyfter utskottet fram Senatfastigheters hyresmodell och anser att den behöver ses över med kritiska ögon. Gränsbevakningsväsendets hyreskostnader har stigit med sammanlagt 0,9 miljoner euro i år. Dessutom väntas hyrorna stiga med 10 miljoner euro på längre sikt till följd av det eftersatta underhållet. De ökande hyreskostnaderna kan inte bekostas genom inbesparingar i Gränsbevakningsväsendets övriga verksamhet. För Gränsbevakningsväsendets del bör det på samma sätt som i fråga om polisen upprättas en handlingsplan till underlag för förslag om Gränsbevakningsväsendets ramfinansiering. 

Utskottet ökar momentet med 480 000 euro för granskning av den ökande trafiken på Helsingfors-Vanda flygplats. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 234 690 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 

30.Räddningsväsendet och nödcentralerna

01.Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 15,421 miljoner euro, alltså 521 000 euro mindre än för 2018. Med medel från räddningsväsendets omkostnadsanslag finansieras Räddningsinstitutets verksamhet samt det riksomfattande utvecklingsarbetet inom räddningsväsendet. Kommunerna svarar för finansieringen av räddningsverken. 

Det är i sin ordning att anslaget för Räddningsinstitutet inkluderar ett tillägg på 265 000 euro för innevarande år för att bibehålla antalet nybörjarplatser inom utbildningen för nödcentralsoperatörer på samma förhöjda nivå som 2018, dvs. 32 platser. Nödcentralsverket uppger att utbildningssystemet inte producerar tillräckligt med utbildad personal för verkets behov. Utskottet anser att utbildningen måste utökas så att den svarar mot behovet och vill samtidigt framhålla att utbildningen bör göras mer attraktiv. 

Arbetarskyddet och arbetshälsan för brandmännen bör beaktas bättre vid släckning av skogsbränder. Behovet av bättre metoder och skydd aktualiserades vid skogsbränderna i Sverige. Utskottet menar att möjligheterna att införa mer fungerande lösningar måste undersökas. 

Utskottet lyfter dessutom fram närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland, som genomförs av räddningsväsendet, och ser det som viktigt att samarbetet fortsätter och utvecklas. 

Utskottet ökar momentet med 900 000 euro, varav 500 000 euro ska användas för utbildning av nödcentralsoperatörer i syfte att öka personalstyrkan vid Nödcentralsverket, 300 000 euro för ett forskningsprojekt för att främja brandmännens arbetarskydd, verksamhet och hälsa vid skogsbränder och 100 000 euro för att fortsätta med och utveckla det av räddningsväsendet genomförda närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 16 321 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
02.Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 51,876 miljoner euro, alltså 2,688 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Av tillskottet beror 694 000 euro på att biträdande kundserviceuppgifter inom ramen för konsulära tjänster överförs från utrikesministeriets förvaltningsområde till Nödcentralsverket. 

Verkets omkostnader ökar i och med att det nya datasystemet Erica tas i drift. Utskottet välkomnar kompletteringen med 786 000 miljoner euro för ändamålet i propositionen. De årliga kostnaderna för driften av systemet väntas dock härefter bli ungefär 3,2—3,6 miljoner euro högre än de nuvarande. 

Utskottet är oroat över Nödcentralsverkets kapacitet att tillhandahålla allmänheten nödcentralstjänster av hög kvalitet. Enligt Nödcentralsverket gör det föreslagna anslaget det inte möjligt att ha kvar samma personalstyrka och servicestandard som i dag. Verket har heller inte kunnat rekrytera tillräckligt många nödcentralsoperatörer eftersom utbildningsvolymen är så liten. Det ekonomiska läget påverkar också personalens arbetstrivsel och leder till ökad sjukfrånvaro. 

I flera olika sammanhang har 600 årsverken lagts fast som minimiantalet anställda. År 2018 kommer utfallet att bli uppskattningsvis 585 årsverken, och antalet väntas minska med ungefär 10 personer per år. Den minskade personalstyrkan visar sig redan nu som sänkt aktionsberedskap och servicestandard. Det finns inte resurser för att reagera på oväntade arbetstoppar. Nödcentralsverket skulle genast kunna anställa 35 nya nödcentralsoperatörer. 

Utskottet anser att Nödcentralsverket måste få mer personal och framhåller att nybörjarplatserna inom utbildningen för nödcentralsoperatörer vid Räddningsinstitutet måste utökas så att de svarar mot behovet. Utskottet ökar således moment 26.30.01 med 500 000 euro för att öka antalet nybörjarplatser inom utbildningen. Dessutom understryker utskottet att man i en tilläggsbudget för 2019 måste se till att Nödcentralsverkets anslag räcker till för att anställa personal. 

40.Migrationen

För migrationen föreslås 193,162 miljoner euro inom inrikesministeriets förvaltningsområde, alltså 47,211 miljoner euro mindre än för 2018. Anslaget är uppdelat på utgifter för mottagande av flyktingar och asylsökande (66 %), stöd till mottagningsverksamhetens kunder (17 %), Migrationsverkets och förläggningarnas omkostnader (15 %) och stöd för frivillig återresa (2 %). Utskottet påpekar att en nedskärning av engångsnatur har gjorts i Migrationsverkets omkostnader, eftersom den post som överförs från 2018 är exceptionellt stor. Till alla delar är det alltså inte fråga om att kostnadsnivån har sjunkit, vilket måste vägas in i det kommande rambeslutet. 

Budgetpropositionen är upprättad utifrån antagandet att antalet nya sökande förblir måttfullt och att ungefär 4 000 nya asylansökningar kommer att väckas. Dessutom väntas det komma in cirka 1 800 nya ansökningar av personer som fått avslag. Oförutsedda förändringar i situationen är dock fortfarande möjliga och det måste finnas beredskap för sådana. Det behövs alltså fortsatt aktiv bevakning av kapaciteten och kostnadsnivån inom mottagningsverksamheten. 

Utskottet ser positivt på att inrikesministeriet bereder ändringar som ska begränsa de asylansökningar som lämnas på nytt och snabba upp gränsförfarandena på det sätt som direktivet om gemensamma förfaranden avseende internationellt skydd (2013/32/EU) tillåter. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft den här valperioden. Utskottet lyfter också fram betydelsen av Dublinavtalet i samtliga fall där den sökande försöker ta sig till Finland via ett annat EU-land. 

Ungefär 11 000 asylsökande omfattades av mottagningsverksamheten i september 2018. Antalet väntas minska till 6 300 personer 2019 om antalet sökande utvecklas som väntat. Utvecklingen påverkas emellertid också av vilken kapacitet förvaltningsdomstolarna har att avgöra aktuella besvärsärenden, hur effektivt de som fått avslag kan avlägsnas ur landet, hur systemet med frivillig återresa fungerar och hur snabbt de som fått uppehållstillstånd kan flytta till en kommun. Utskottet framhåller i det här sammanhanget också att mottagningsverksamheten nu omfattar ungefär 3 900 personer som har privat inkvartering. Det är påkallat att se till att också de tillhandahålls mottagningstjänster såsom språkundervisning. 

För frivillig återresa föreslås 4,83 miljoner euro (mom. 26.40.22). Fram till slutet av september 2018 hade 555 personer frivilligt återvänt till sitt hemland. Av dem återvände 80 procent till Irak. Men antalet personer som återvänder frivilligt har minskat sedan 2017 då det var uppe i 1 422. Utskottet anser att stödet för återresa är motiverat och lägger fortfarande vikt vid att det effektiviseras och utvecklas. 

Återresa för alla som fått avslag på sin asylansökan måste främjas med alla till buds stående medel. Varje månad försvinner 1,1 procent av de registrerade personerna i mottagningssystemet. År 2019 beräknas antalet vara uppe i cirka 1 100 personer. En del av dem stannar kvar i Finland och bildar ett skuggsamhälle av papperslösa som är utsatta för brottslighet. Det måste snarast vidtas åtgärder mot det här fenomenet med tanke på både ett trovärdigt system och människorna själva. 

Huvudtitel 27FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Försvarspolitik och förvaltning

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på cirka 3,138 miljarder euro, vilket är cirka 266 miljoner euro mer än 2018. Huvudtitelns andel av utgifterna är 1,29 procent av den förväntade bruttonationalprodukten (1,23 procent år 2018), och dess andel av utgifterna för statens budgetekonomi stiger till 5,7 procent (5,1 procent år 2018). 

Utgiftsökningen beror främst på finansieringsandelen för projektet Flottilj 2020 och den ökning av materielupphandling från 110 till 130 miljoner euro som grundar sig på regeringsprogrammet. 

Budgetpropositionen följer för försvarsministeriets förvaltningsområdes del riktlinjerna i statsrådets försvarspolitiska redogörelse (SRR 3/2017 rd), och enligt uppgift till utskottet räcker de föreslagna anslagen till för skötseln av de givna uppgifterna, även om resurserna fortsatt måste inriktas och prioriteras rationellt. I fråga om upprätthållandet av försvarsförmågan accentueras behovet av att svara på förändringarna i omvärlden och de långsiktiga utmaningarna för försvaret. De viktigaste prioriteringarna är att utveckla samtliga försvarsgrenars beredskap, ersätta de operativa förmågor som tas ur drift samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan. 

10.Militärt försvar

01.Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås cirka 1,940 miljarder euro, vilket alltså är 1,365 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. 

Det är enligt utskottet ett steg i rätt riktning att omkostnaderna inkluderar ett tilläggsanslag på 50 miljoner euro för höjning av beredskapen och upprätthållande av kapaciteten med anledning av förändringarna i säkerhetsmiljön. Höjningen motsvarar i det närmaste den tidigare godkända riktlinjen (55 miljoner euro, SRR 3/2017 rd), och är av stor betydelse särskilt för den taktiska utvecklingen av armén. 

Under momentet föreslås dessutom ett tilläggsanslag på 5,8 miljoner euro för försvarsmaktens personalutgifter. Det gör det möjligt att inrätta hundra nya tjänster och befattningar i anknytning till upprätthållande av beredskapen, utbildning av värnpliktiga samt upprätthållande och utveckling av nya förmågor (t.ex. cyberförsvar). 

Det är också positivt att det för 2019, på samma sätt som 2018, föreslås en ökning på 2 miljoner euro för anställning av kontraktsanställda militärer. En utveckling av systemet med kontraktsanställda militärer minskar den rådande bristen på utbildare, även om antalet utbildare i viss truppförband trots tilläggsanslaget kommer att stanna under målet (2,5 utbildare per trupp). 

De föreslagna ändringarna minskar personalens stora arbetsbörda, som redan länge har påverkat arbetshälsan hos personalen. Personalresurserna är fortsättningsvis otillfredsställande i förhållande till arbetsmängden. 

Försvarsmaktsreformen 2012—2015 syftade till att uppnå balans mellan försvarsmaktens e, uppgifter och kostnadsstruktur. I samband med reformen fastställdes att det behövs 12 000 anställda för att försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter. Minimiantalet förväntas på det stora hela uppnås år 2019. Det bör dock noteras att personalbehovet de facto har ökat under de senaste åren till följd av förändringarna i säkerhetsmiljön, den internationella verksamheten och de nya behoven av och kraven på kapaciteter. 

För upprätthållandet av ett trovärdigt försvar är det av stor betydelse att försvarsmakten med de föreslagna anslagen kan hålla den planerade nivån för beväringsutbildningen (35 terrängdygn) och repetitionsövningarna för reserven (18 000 utbildade reservister). Det är likaså väsentligt att antalet flygtimmar (8 800 med Hornet och 1 650 med NH90) och antalet fartygsdygn (1 300 dygn) i stort sett kan bevaras på föregående års nivå. 

Utskottet känner dock oro för den kommande ökningen av priset på flygbränsle, som sannolikt kommer att medföra ett tryck på omkostnaderna för 2019. Regeringen måste vid behov beakta detta i en tilläggsbudget, så att målet för antalet flygtimmar kan nås. Vidare konstaterar utskottet att det också behövs mer repetitionsövningar, men någon ökning är inte möjlig med den nuvarande personalvolymen. 

Utskottet känner dessutom oro för den kraftiga ökningen av kostnaderna för försvarsmaktens lokaler och ser det som viktigt att fortsätta leta efter olika sätt att dämpa kostnaderna på lång sikt. En utredning om ägandet av försvarsförvaltningens fastigheter ska vara klar i februari 2019, och finansministeriet har framfört förslag bland annat till hur uppsägningen av tomma lokaler kan förenklas och kundperspektivet stärkas. Det ger underlag för vidare åtgärder. 

Ökningen av fastighetskostnaderna kan inte kompenseras genom minskning av kostnaderna för andra funktioner. I fråga om totalkostnaderna är det dessutom viktigt att vid planering av stora ombyggnader alltid bedöma renoveringskostnaderna i förhållande till kostnaderna för att uppföra en ny byggnad som motsvarar dagens krav på verksamheten. Det är också viktigt att snabbt fortsätta åtgärda problemen med inomhusluft för att trygga beväringarnas och personalens hälsa. 

Utskottet framhåller fortsättningsvis att de samnordiska upphandlingarna är viktiga och kan bidra till kostnadsbesparingar. Samupphandlingarna har visserligen visat sig vara tämligen besvärliga, men fortsatta initiativ på området bör ändå tas. 

Utskottet lyfter också fram finansieringen av försvarsmaktens forskning och utveckling, och vill påskynda höjningen av anslaget till den fastställda andelen 2 procent av utgifterna för det militära försvaret. FoU-verksamheten kan bland annat säkerställa stödet till utvecklingen av kapaciteter och att den inhemska kompetensen når en kritisk volym, vilket är viktigt för försvaret. 

Det är likaså viktigt att säkra förutsättningarna för internationellt forskningssamarbete. Det accentueras särskilt i samband med den planerade Europeiska försvarsfonden. De finländska försvarsindustriföretagen måste ges möjlighet att delta i projekten och utnyttja fonden fullt ut för utveckling av Finlands nationella försvar. För att säkerställa bästa möjliga utbyte måste dessutom samarbetet mellan försvarsförvaltningen och försvarsindustrin fördjupas. 

Det är enligt utskottet välkommet att försvarsministeriets resultatmål tar upp genomförandet av de materialpolitiska riktlinjerna bland de viktigaste projekten och utvecklingsprogrammen, som också omfattar tryggande av försörjningsberedskapen (statsrådets principbeslut om tryggandet av det finska försvarets teknologiska och industriella bas, april 2016). Riktlinjerna måste få genomslag i försvarsmaktens upphandling på så sätt att upphandlingar alltid görs i Finland, om det är motiverat med hänsyn till försörjningsberedskapen eller en bestämd förmåga. Utskottet framhåller också att vikten av tillräcklig upphandling av ammunition i förhållande till ammunitionsåtgången. En jämn fördelning av upphandlingarna är av vikt för säkerställandet av en inhemsk produktion på lång sikt. 

Det finns fortsatt behov av att i momentets slutdel nämna främjande av försvarsindustrins export och internationalisering. Dessa åtgärder är enligt uppgift livsviktiga för den finländska försvarsindustrin och stöder därigenom kraftigt den militära försörjningsberedskapen. Försvarsindustrin i Finland måste ha kunder också utomlands för att kunna nå upp till en tillräcklig volym och kontinuitet i verksamheten. Samtidigt finns det anledning framhålla att Finlands policy för exporttillstånd måste stå i paritet med konkurrentländernas, och den måste stödja förtroendet för de finländska aktörerna. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att anställa kontraktsanställda militärer. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 940 066 000 euro. 
Anslaget får även användas 
(Punkt 1 som i RP 123/2018 rd) 
(Punkt 2 som i RP 232/2018 rd) 
(Punkt 3—8 som i RP 123/2018 rd) 
Fullmakt 
(Punkt 1 och 2 som i RP 232/2018 rd) 
(Punkt 3 och 4 som i RP 123/2018 rd) 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
18.Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)

Av anslagen för militärt försvar ska enligt planerna cirka 1,2 miljarder euro (44 procent) användas för materiell beredskap 2019. Försvarsmaterielens, inklusive projektet Flottilj 2020, andel av detta är 774 miljoner euro. Dessutom kommer cirka 427 miljoner euro av försvarsministeriets omkostnadsanslag att användas för underhåll av materiel och utrustande av styrkor. 

De nya och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 852 miljoner euro år 2019 och sammanlagt 1,949 miljarder euro åren efter budgetåret. I propositionen ingår två nya beställningsfullmakter för 2019—2022: bland materielupphandlingen föreslås högst 72 miljoner euro för materiell utveckling, och bland omkostnaderna en beställningsfullmakt på högst 160 miljoner euro för att trygga de service- och underhållsavtal av systemen som användbarhetsmålen förutsätter, reservdelsanskaffningar med lång leveranstid samt behövliga andra tjänster. 

Trots de stora anslagen för underhåll möter samtliga försvarsgrenar svårigheter särskilt när det gäller reservdelar. I likhet med försvarsutskottet framhåller finansutskottet att livscykel- och reservdelskostnaderna alltid måste beaktas vid upphandling av materiel. Det är i den kommande HX-upphandlingen särskilt angeläget att kunna kontrollera livscykelkostnaderna och tillhandahålla flygvapnet jaktplan utifrån den anvisade budgeten. 

50.Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås 2,052 miljoner euro. Den föreslagna höjningen (23 000 euro) anvisas för utgifter för vårdande av de stupades minne. 

Det frivilliga försvaret är av stor betydelse för ett trovärdigt finländskt försvarssystem och en hög försvarsvilja. Den utbildning som ordnas av Försvarsutbildningsföreningen och dess medlemsorganisationer kompletterar reservisternas kompetensbas på ett betydande sätt. Försvarsutbildningsföreningen utbildade år 2017 över 34 000 reservister, varav över 8 000 deltog i militär utbildning som försvarsmakten beställt och cirka 26 000 deltog i utbildning som främjar militära färdigheter. Det blir dessutom allt viktigare med utbildning som syftar till att trygga samhällets vitala funktioner och öka medborgarnas beredskap. Cirka 18 000 personer deltog i sådan utbildning. 

Utskottet ser det som viktigt att den planerade omstruktureringen av det frivilliga försvaret inte ger negativa effekter för Försvarsutbildningsföreningen och dess medlemsorganisationer. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 152 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 

30.Militär krishantering

20.Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 58,5 miljoner euro, vilket är 157 000 euro mer än för 2018. Utgifterna för underhåll av krishanteringsstyrkor betalas ur utrikesministeriets huvudtitel (mom. 24.10.20), och anslaget uppgår i propositionen till cirka 51,2 miljoner euro. Enligt en aktuell uppskattning kommer de finländska krishanteringsstyrkorna i insatserna, huvudsakligen i Libanon, Irak och Afghanistan, sammantaget att uppgå till cirka 500 årsverken. 

Försvarsmaktens knappa personalresurser påverkar enligt uppgift till utskottet också deltagandet i militär krishantering. Utskottet framhåller att Finland vid behov måste ha beredskap att sända truppsammansättningar till nya insatser. Det är samtidigt angeläget att kritiskt granska kostnaderna för de pågående insatserna i relation till den nytta som uppnåtts exempelvis för utvecklingen av Finlands egen försvarsförmåga och utfallet i fråga om de utrikes- och säkerhetspolitiska målen. 

Huvudtitel 28FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10.Beskattningen och Tullen

02.Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 168,168 miljoner euro, alltså 2,562 miljoner euro mer än för 2018. Jämfört med rambeslutet är tillskottet 5,693 miljoner euro varav största delen anvisas till att inrätta ett bank- och betalkontoregister i enlighet med det femte penningtvättsdirektivet (RP 167/2018 rd). Propositionen omfattar även tilläggen för en ombyggnad av gränsövergångsstället i Rajajooseppi och en totalreform av tullklareringssystemen. 

Å andra sidan minskar Tullens anslagsnivå fortfarande på grund av ämbetsverkens allmänna omkostnadsbesparingar på 1,8 miljoner euro. Därtill minskar de omkostnader som kan användas för den normala verksamheten på grund av slopandet av ett tillägg på en miljon euro som beviljades för 2018 för att trygga tullklareringsuppgitter och uppgifter för att skydda samhället samt det föreslagna återställandet av ett anslag på två miljoner euro som år 2018 avdrogs från Skatteförvaltningen för att trygga Tullens verksamhet. 

Utskottet ser det som positivt att Tullen i en kompletterande budgetproposition beviljades 1,11 miljoner euro för åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest. Beloppet är avsett för anskaffning av utrustning och för den löpande verksamheten. Positivt är också att Tullen via det europeiska grannskapsinstrumentet ENI har fått inemot 9,7 miljoner euro för utvecklingsprojekt för gränsövergångsställena vid östgränsen för åren 2019–2021. För det krävs dock ett nationellt bidrag på cirka 600 000 euro år 2019, vilket saknas i budgetpropositionen. Därtill uppstår det enligt Tullen ett finansiellt underskott på uppskattningsvis 1,44 miljoner euro om Tullens system för säkerhetsnät (TUVE) tas i bruk år 2019. Tullens operativa kapacitet bör tryggas på lång sikt både när det gäller befintliga uppgifter och nya uppgifter. Vid behov bör omkostnaderna ses över på nytt i samband med tilläggsbudgetpropositionerna för 2019. 

Propositionen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (167/2018 rd) hinner inte bli behandlad i riksdagen i den tidtabell som krävs för budgeten. Utskottet stryker således anslaget på 3,94 miljoner euro för att grunda ett register. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 164 228 000 euro. 
(stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 123/2018 rd) 

90.Stöd till kommunerna

Situationen för den kommunala ekonomin.

Det gynnsamma konjunkturläget har påverkat även den kommunala ekonomin som stärktes ytterligare år 2017. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag var 3,9 miljarder euro år 2017. Det var en ökning på cirka 540 miljoner euro från året innan. Utöver de ökade skatteinkomsterna beror det förbättrade årsbidraget även på en måttlig ökning i omkostnaderna och kommunernas egna effektiviseringsåtgärder. Enligt prognosen kommer även regeringens mål för lokalförvaltningens nettokreditgivning att uppnås eftersom den uppskattas till -0,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2019 då målet för underskottet är -0,5 procent. 

Trots att den kommunala ekonomin sammantaget har stärkts, fortgår kommunernas ekonomiska särutveckling. Enligt preliminära bokslutsuppgifter var räkenskapsperiodens resultat 2017 negativt i 51 kommuner och årsbidraget var negativt i fyra kommuner. 46 kommuner har meddelat att de höjer sin skattesats år 2019. 

Enligt utredning till utskottet blir kalkylen över utvecklingen av den kommunala ekonomin dock sämre än väntat eftersom de förväntade intäkterna av kommunalskatten har sänkts med 413 miljoner euro. Av prognosändringen beror -312 miljoner euro på förhandsuppgifterna om den slutförda beskattningen för 2017, -107 miljoner euro på den uppskattade rättelsen av kommunernas andel av utdelningen år 2018 och -6 miljoner euro på andra faktorer. Jämfört med vårens program för kommunernas ekonomi är minskningen av skatteinkomsterna ännu större eftersom kommunalskatteredovisningarna är cirka 600 miljoner euro mindre än vad det uppskattades i våras. 

Uppskattningarna och prognoserna om storleken på kommunalskatteredovisningarna är alltid delvis osäkra men i år ändrades prognoserna exceptionellt mycket. En betydande faktor är skatteåterbäringarna eftersom skatteåterbäringarna till fysiska personer för skatteåret 2017 ökade med sammanlagt cirka 325 miljoner euro från året innan, varav kommunernas andel är cirka 200 miljoner euro. Ökningen av förskottsåterbäringarna beror bland annat på det ökade antalet ändringsskattekort och det att årsinkomsterna i samband med dem har uppskattats vara högre än i verkligheten samt konkurrenskraftsavtalet som har bromsat ökningen av löneinkomsterna och årsinkomsterna. Även beloppet av hushållsavdraget har ökat. 

Utskottet betonar vikten av förutsägbarheten av uppskattningarna av skatteinkomsterna för planeringen av den kommunala ekonomin på lång sikt. Utskottet anser att läget för den kommunala ekonomin och utgångsläget, den försvagade prognosen till trots, i sin helhet är bra ännu för åren 2018 och 2019 eftersom den kommunala ekonomin år 2017 nådde sitt bästa resultat genom tiderna. Läget kan dock vara svårt i synnerhet i de kommuner där det ekonomiska läget var svagt år 2017. 

Budgeten för 2019.

Statsbidragen till kommunerna och samkommunerna uppgår till sammanlagt 10,5 miljarder euro, varav cirka 8,5 miljarder euro anvisas till kommunal basservice. Summan är cirka 86 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Statsandelen minskar bland annat på grund av ett tilläggsavdrag på 29 miljoner euro i samband med konkurrenskraftsavtalet, en justering av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på 214 miljoner euro, en minskning av kommunernas uppgifter till ett belopp av 33 miljoner euro i enlighet med bilaga 6 i regeringsprogrammet samt på grund av en överföring på 30 miljoner euro till incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna. Däremot anvisas ett tillägg till barnskyddet och hemservicen för barnfamiljer samt till hemvården av äldre och till tjänster som tillhandahålls veteraner i hemmet. Till följd av ändringarna av beskattningsgrunden uppskattas kommunernas skatteinkomster nästa år minska med 224 miljoner euro men kommunerna kompenseras för detta genom en motsvarande höjning av statsandelarna för basservice. 

Effekterna av statens åtgärder i anslutning till 2019 års budget beräknas försvaga den kommunala ekonomin med cirka 254 miljoner euro. Till det bidrar framförallt justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och frysningen av statsandelsindexet. Kommunernas statsandelsprocent höjs till 25,37 procent, vilket är 0,03 procentenheter mer än år 2018. Ändringen har att göra med fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden som beviljas en statsandel på 100 procent. 

Utskottet konstaterar att regeringsprogrammet innehåller flera åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin. De viktigaste åtgärderna är en regional koncentration av den specialiserade sjukvården, utvecklingen av närstående- och familjevården samt kvalitetsrekommendationen enligt äldreomsorgslagen. I anknytning till dessa minskar statsandelen med drygt 30 miljoner euro nästa år. Enligt utredning verkar det på basis av en enkät från Kommunförbundet och finansministeriet vara så att en regional koncentration av till exempel den specialiserade sjukvården tills vidare inte har medfört önskade besparingar. I och för sig har reformen medfört betydande operativa ändringar och möjligheter bland annat när det gäller att utvidga verksamheten och förbättra kvaliteten men ändringarna har nödvändigtvis inte minskat kostnaderna. Genomförandet av reformen fortsätter år 2019. Då preciseras även uppskattningarna av kostnadseffekterna. 

Ett mål i regeringsprogrammet är också att gallra bort kommunala uppgifter och skyldigheter med en miljard euro före 2029, men senare har regeringen utvidgat reformen till att gälla de offentliga finanserna i sin helhet. För att nå målet har man upprättat ett åtgärdsprogram vars inbesparingspotential i fråga om kommunernas och landskapens nettokostnader på lång sikt enligt uppskattning uppgår till cirka 230 miljoner euro och i fråga om de offentliga finanserna i sin helhet till cirka 330 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar att effekten av regeringens åtgärder för at stärka den kommunala ekonomin till stor del också beror på hurdana beslut som fattas av kommunerna och samkommunerna och i fortsättningen landskapen och när de ekonomiska konsekvenserna av åtgärderna realiseras. Med tanke på hållbarheten i den kommunala ekonomin är det viktigt att kommunerna fortsätter med de strukturella reformerna, förbättrar sin produktivitet och ser till att investeringarna genomförs på ett ekonomiskt sätt. 

Utskottet ser det som viktigt att kommunerna förbereder sig väl för de ändringar som social- och hälsovårdsreformen medför bland annat i fråga om kommunens roll, uppgifter, ledarskap och personal. Även kommunernas finansiella bas ändras väsentligt då största delen av den kalkylerade statsandelen för kommunal basservice överförs till landskapens finansiering. Å andra sidan omfattar reformen flera faktorer som stabiliserar den kommunala ekonomin men samtidigt innebär de ökande demografiska och ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna utmaningar för kommunernas finansiering. Utskottet ser det som viktigt att regeringen i samband med reformen av statsandelssystemet tryggar finansieringen för de uppgifter som kommunerna fortsättningsvis ska ansvara för, och ser till att systemet reagerar på förändringar i fråga om kommunernas behov och omständigheter. 

32.Statsunderstöd till kommunernas incitamentsystem (reservationsanslag 3 år)

På momentet föreslås 30 miljoner euro som ska användas för att stödja projekt som främjar digitaliseringen i kommunerna och samkommunerna. Enligt momentets förklaringsdel riktas incitamentstöd särskilt till digitaliseringen av kommunernas personal- och ekonomiförvaltning. Det handlar om ett nytt incitamentsystem som finansieras genom att minska på statsandelen för kommunal basservice. 

Utskottet ser det som viktigt att kriterierna för vilka projekt som ska stödjas bereds noga och att stödet riktas till projekt som främjar reformer som stöder alla kommuner och till projekt som görs i samarbete mellan kommuner. Utskottet understryker att användningen av stödet inte får leda till en splittring av funktionerna utan de projekt som ska finansieras ska främja systemens interoperabilitet och de strategiska målen för digitaliseringen som är nationellt viktiga. 

Huvudtitel 29UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet

50.Vissa understöd (fast anslag)

Genom ett anslag i budgeten för 2017 startade ett program för att vitalisera det karelska språket. Programmet har kommit igång och verksamheten börjar allt mer gå in på det praktiska. Nästa år är det meningen att utveckla bland annat utbildning och publiceringsverksamhet på karelska, att främja kulturen och studiecirklar och klubbar i läroanstalterna och att förbättra informationen och webbmaterialet. Verksamheten siktar också på att öka turismen. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att fortsätta med programmet för att vitalisera det karelska språket . 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 537 000 euro. 

Dispositionsplan (euro) 

 

 

 

1. 

Statsunderstöd enligt lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003) 

573 000 

2. 

Paasikivi-Samfundet 

10 000 

3. 

Traditionsförbundet Eklövet 

63 000 

4. 

Programmet för att vitalisera det svenska teckenspråket 

131 000 

5. 

Understödjande av den minoritetsspråkiga tidningspressen 

500 000 

6. 

OKKA-stiftelsen 

60 000 

7. 

Programmet för att vitalisera det karelska språket 

200 000 

Sammanlagt 

 

1 537 000 

51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

Enligt inkommen utredning har judiska församlingen i Helsingfors under de senaste åren tvingats satsa stort på säkerhet, vilket har varit nödvändigt bland annat för att upprätthålla verksamheten på skolan och daghemmet och även för att upprätthålla annan församlingsverksamhet. Detta har orsakat betydande kostnader för församlingen. 

Utskottet ökar momentet med 300 00 euro för att förbättra och upprätthålla säkerheten vid synagogan och församlingscentret för judiska församlingen i Helsingfors. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 613 000 euro. 

Dispositionsplan (euro) 

 

 

 

1. 

Understöd till Ortodoxa kyrkan (L 985/2006, 119 §) 

2 543 000 

2. 

Understöd till Finlands Sjömanskyrka 

134 000 

 

— varav i byggnadsunderstöd och understöd för skötsel av byggnadslån till sjömanskyrkor (högst) 

52 000 

3. 

Understöd för skötseln av vissa av den förflyttade befolkningens hjältegravar och iståndsättning av begravningsplatser i det avträdda området 

32 000 

4. 

Understöd till registrerade religionssamfund 

824 000 

5. 

Understöd för främjande av dialogen mellan religioner 

80 000 

Sammanlagt 

3 613 000 

10.Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet

30.Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag)

Anslaget under momentet är cirka 703,7 miljoner euro, men den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken finansieras till stor del genom finansministeriets huvudtitel inom systemet för statsandelar för kommunal basservice. Nedskärningarna i statsandelarna och frysningen av indexhöjningarna har minskat resurserna inom utbildningen, men trots det har utbildningen reformerats i flera avseenden. Dessutom har tilläggsresurser anvisats till verkställigheten av den nya lagstiftningen. 

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att det uttryckligen är den småbarnspedagogiska verksamheten som har utvecklats samtidigt som också dess kvalitet förbättrats. Den viktigaste reformen är den nya lag om småbarnspedagogik (540/2018) som trädde i kraft den 1 september i år. Genom den stärks den småbarnspedagogiska verksamhetens kvalitet bland annat när utbildningsnivån för dagshemsanställda höjs. Därför är det viktigt att utbildningen av barnträdgårdslärare på universitetsnivå utökas genom 1 000 nya nybörjarplatser 2018—2021. Dessutom bör det också granskas om utbildningsvolymen är tillräcklig med tanke på att personalens sammansättning ska motsvara kraven i 37 § i lagen om småbarnspedagogik senast 2030. Enligt uppgift till utskottet råder det brist på universitetsutbildade barnträdgårdslärare på många orter och situationen uppskattas bli ännu värre när pensionsavgångarna ökar. 

Utskottet välkomnar utvidgningen av försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar. På det sättet kommer allt fler barn att kunna delta i verksamheten, vilket är viktigt bland annat när det gäller att minska de skillnader som beror på barnens familjebakgrund och risken för utanförskap. Det är också betydelsefullt att försöket ökar deltagandet eftersom andelen femåringar i småbarnspedagogisk verksamhet i Finland är minst i hela Norden och dessutom ligger deltagarfrekvensen också under genomsnittet i euroområdet och i 34 OECD-länder. 

Dessutom är det välkommet att understöd för positiv särbehandling (10 miljoner euro) nästa år också anvisas till anordnare av småbarnspedagogik. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av ett starkt samarbete mellan hemmet och daghemmet. Förebyggande av utanförskap kräver att man redan i ett tidigt skede ännu mer satsar på stöd för familjer och föräldraskap och på så sätt förhindrar allvarliga problem. 

Understöden för att stärka jämlikheten inom den grundläggande utbildningen och för att utveckla utbildningens kvalitet är angelägna, eftersom det finns tydliga regionala skillnader mellan skolorna, och kommunerna har olika möjligheter till utjämnande åtgärder för den minskade statliga finansieringen. Understöden kan användas bland annat till att stödja verksamheten vid skolor med mer utmanande förhållanden. Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro för att främja jämlikhet inom utbildningen och utbildningens kvalitet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. 

Utskottet välkomnar också det faktum att eleverna från och med 2020 börjar läsa sitt första främmande språk våren det första året inom den grundläggande undervisningen. Om vi vill främja goda språkkunskaper hos barnen och de unga är det viktigt att kommunerna satsar på ett mångsidigt språkutbud och att man i framtiden också skapar beredskap för att tidigarelägga undervisningen i ett andra främmande språk. 

I början av augusti 2019 träder en reform av gymnasieutbildningen i kraft, och dess syfte är att göra gymnasiet mer attraktivt och att smidiggöra övergången från gymnasieutbildning till högskolestudier. Totalt allokeras 10 miljoner euro för genomförande av den nya gymnasielagen och utvecklande av kvaliteten på gymnasieutbildningen, och dessutom anvisas 0,38 miljoner euro för att slopa begränsningarna för att ta om ett studentprov. I fortsättningen krävs också en analys av huruvida basfinansieringen för gymnasieutbildning räcker till. Finansieringen har nämligen krympt märkbart de senaste åren, varvid kommunernas ansvar för utbildningskostnaderna ökat på motsvarande sätt. En arbetsgrupp som ska granska olika alternativ när det gäller modeller för att finansiera gymnasieutbildningen har tillsatts alldeles nyligen (14.11.2018). Det är angeläget att den finner metoder för att stärka finansieringsbasen. 

Klubbverksamhet.

Budgetpropositionen innebär att understödet för klubbverksamhet minskar till knappa 3 miljoner euro, eftersom anslaget under momentet inte inbegriper den ökning på 3 miljoner euro som riksdagen gjorde i fjol. 

Utskottet erfar att det finns cirka 15 000 aktiva klubbar, och enligt uppskattning deltar nästan 250 000 elever i verksamheten. Det är cirka 44 procent av grundskoleeleverna. Klubbverksamhet har konstaterats ha många positiva effekter på barnens välbefinnande och skolframgång och även för förebyggandet av utanförskap. Dessutom rör det sig om regionalt täckande lågtröskelverksamhet som är gratis för deltagarna och som ger goda hobbymöjligheter och möjligheter att bekanta sig med nya hobbyer. 

Utskottet ökar momentet med 3 000 000 euro för stöd till skolornas traditionella klubbverksamhet. 

Bättre läs- och skrivkunnighet.

Finländska ungdomar har bland den bästa läskunnigheten internationellt sett, men samtidigt finns det orosmoment kopplade till läskunnigheten. Det beror på att nivån sjunkit under de senaste åren och att bakgrundsfaktorer och attityder allt mer bestämmer nivån på elevernas läsfärdigheter. Sett till flickornas fördel har vi den största skillnaden mellan flickor och pojkar bland OECD-länderna. Dessutom har de multimodala färdigheterna, alltså förmågan att förstå budskapet i olika slags texter, bilder och grafik, blivit sämre. Utöver de unga har också en del av de vuxna litteracitetsbrister. 

Det är viktigt, menar utskottet, att åtgärderna för att förbättra läskunnigheten fortsätter och att man även på rådgivningsbyråerna, inom småbarspedagogiken och i skolorna ägnar uppmärksamhet åt läsande och läskunnighet. En bred läskunnighet utgör grunden för allt lärande och är en förutsättning för att man ska klara sig i skolan och arbetslivet. 

Utskottet ger Läscentrum 150 000 euro mer för främjande av läskunnigheten; anslaget anvisas under moment 29.80.52. 

Den finländska grundskolan i utlandet.

Finansutskottet ansåg i sitt betänkande om budgeten för innevarande år (FiUB 22/2017 rd) att behovet av, verksamhetsförutsättningarna för och en hållbar verksamhetsfinansiering av de finländska grundskolorna måste undersökas. Det är angeläget att den arbetsgrupp som utreder frågan tar ställning bland annat till de oklarheter som finns i fråga om tolkningen av kriterierna för elevantagning och finansieringsgrunderna. 

Hemkommunsersättning för privata undervisningsanordnare.

Utskottet hänvisar till kulturutskottets budgetutlåtande (KoUU 10/2018 rd) och ser det som viktigt att det görs en utredning om hemkommunsersättningen till privata skolor på det sätt som kulturutskottet förutsätter. Den statliga finansieringen bestäms i dag på olika sätt mellan kommunen och den privata utbildningsanordnaren. Såsom kulturutskottet framhåller måste systemet vara rättvist och inte vara beroende av om anordnaren är en kommun eller en privat aktör eller offentlig inrättning. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 708 705 000 euro. 
Anslaget får användas 
(1—7 punkten som i RP 123/2018 rd) 
8) till ett belopp av högst 32 228 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § 1 mom. i den ovan nämnda lagen för åtgärder som främjar jämlikhet inom utbildningen, för utvecklande av kvaliteten på specialundervisningen inom förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen samt i anknytning till detta för minskande av undervisningsgruppernas storlek, anställning av skolgångsbiträden och bekämpning av regional ojämlikhet i grundskolan 
(9 punkten som i RP 123/2018 rd) 
10) till ett belopp av högst 5 865 000 euro till statsunderstöd enligt 44 § i den ovan nämnda lagen för stödjande av klubbverksamhet för skolelever 
(11 punkten som i RP 123/2018 rd) 
(12 punkten som i RP 232/2018 rd) 
(13—18 punkten som i RP 123/2018 rd) 
(tredje och fjärde stycket som i RP 123/2018 rd) 
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Utskottet välkomnar den nya utbildningsmodellen där läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar läs- och skrivundervisning och undervisning i finska/svenska för invandrare. Inga avgifter tas ut av de studerande för utbildning enligt integrationsplanen och läroanstalterna får statliga finansiering till 100 procent för utbildningen. Dessutom är det viktigt att anslaget under momentet höjdes i tilläggsbudgeten för 2018. Pengarna har använts bland annat till språkundervisning för sådana kvinnor med invandrarbakgrund som är utanför arbetskraften. 

Utskottet understryker vikten av utbildning med låg tröskel som bland annat invandrarmödrar som är hemma med barnen kan delta i. Integrering och jobbmöjligheter kräver att det finns tillräckligt med möjligheter att utbilda sig också efter integrationstiden. Om vi vill främja integration och språk- och kulturundervisning för invandrare är det också viktigt att stärka samarbetet mellan läroanstalterna för fritt bildningsarbete, arbets- och näringsbyråerna och kommunerna. 

Utskottet välkomnar den extra finansiering läroanstalterna för fritt bildningsarbete beviljats också för utbildning av personer med svaga digitala färdigheter. När kraven på sådana färdigheter ökar och befolkningen blir allt äldre måste det i framtiden utredas hur finansieringen av verksamheten kan fås på hållbar grund så att utbildningen kan planeras och genomföras långsiktigt. Läroanstalterna kan också i övrigt utnyttjas mer än tidigare bland annat när det gäller att höja kompetensen för personer med svag grundutbildning, eftersom de finns i hela landet och har möjligheter att reagera snabbt och flexibelt på uppkomna utbildningsbehov. Dessutom bör det göras en analys av hur den nya lagstiftningen fungerar och hur väl anslagen räcker till. 

51.Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 1 090 000 euro, varav 

  • 300 000 euro till understöd för verksamheten vid Distansskolan Kulkuri som Kansanvalistusseura är huvudman för och för utvecklig av motsvarande svenskspråkiga distansskola, Nomadskolan 
  • 250 000 euro till Finlandsskolorna 
  • 450 000 euro till kvinnoorganisationer 
  • 50 000 euro till Karjalan Liitto ry 
  • 40 000 euro till Sofian kannatusyhdistys ry. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 8 403 000 euro. 
Anslaget får användas 
1) till ett belopp av 768 000 euro till statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007) 
2) till ett belopp av 6 109 000 euro till betalning av understöd till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry, Marttaliitto ry och Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO rf och för vidareutdelning till dessas distrikts- och medlemsorganisationer, Finlands svenska Marthaförbund rf, Sami Duodji ry, organisationer för bildningsarbete, Karjalan Liitto ry, Sofian kannatusyhdistys ry samt till Kriittinen korkeakoulu ry 
3) till ett belopp av 1 526 000 euro till betalning av understöd till organisationer som handhar samarbetet mellan hem och skola, till Utvecklingscentralen Lärorik rf, till stödjande av fri hobbyverksamhet i skolor, till Förbundet för konstskolor för barn och unga i Finland rf, till Sällskapet för Miljöfostran i Finland rf, till Kesälukioseura ry, till Suomi-koulujen tuki ry, till Finlandsskolornas verksamhet och utveckling samt till kotiperuskoulu/hemgrundskola-verksamheten och till stödjande av verksamheten inom utbyteselevsorganisationer och till stödjande av verksamheten för deltagande i vetenskapsolympiader för gymnasieelever. 

20.Yrkesutbildning

Syftena med reformeringen av yrkesutbildningen är välkomna och reformen behövs, men det praktiska genomförandet av ändringarna kommer att kräva mycket tid, konstaterar utskottet. Många delar av verksamheten måste planeras och organiseras på nytt sätt och även it-systemen måste utvecklas för att svara mot det som reformen kräver. Därför är det alltför tidigt att redan nu göra någon mer övergripande bedömning av reformens effekter. 

Utfrågade sakkunniga har däremot ansett att man redan nu kan skönja att reformgenomförandet till vissa delar kräver ett starkare stöd. Det finns ett större behov av i synnerhet närundervisning och studiehandledning, och dessutom har det visat sig vara en tidskrävande och svår uppgift att utarbeta de s.k. personliga utvecklingsplanerna för kunnandet. Undervisningen ställs dessutom inför större utmaningar i och med att allt fler studerande behöver särskilt stöd, och då kan den begränsade närundervisningen bidra till att försämra möjligheterna till studieframgång för unga som riskerar att marginaliseras. 

Det är bra att reformgenomförandet även nästa år stöds med tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro. Om man ser till tidigare sparbeslut och reformens omfattning kräver det ändå en mycket stor ansträngning av utbildningsanordnarna för att reformen ska kunna genomföras på ett lyckat sätt. Det kräver bland annat gott ledarskap, tillhörande stöd och utbildning. Utskottet framhäver i synnerhet vikten av tillräckligt stöd och tillräcklig närundervisning för att också de elever som behöver särskilt stöd ska lyckas avlägga examen. Vidare understryker utskottet behovet av heltäckande information om de nya arbetssätten och möjligheterna. Dessutom är det viktigt att satsa på ett gott samarbete med arbetslivets aktörer och att se till att lärandet på arbetsplatsen främjar och fördjupar inlärningen. 

I sin kompletterande budgetproposition föreslår regeringen att ett aktiebolag bildas för att påskynda utvecklingen av inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och utbildningsexporten. Avsikten är att staten utan vederlag överlåter börsaktier till ett värde av 80 miljoner euro för att tas upp under det nya aktiebolagets eget kapital. Det nya bolaget gör upphandlingar genom att låta företagen komma med konkurrerande anbud om verksamhet som utvecklar inlärningsmiljöerna inom yrkesutbildningen och främjar utbildningsexport. Finansiering beviljas i flera poster under tiden 2019—2021. Syftet är att den företagsverksamhet som stöder yrkesutbildningen i ett brett perspektiv ska utvecklas välbalanserat. 

Utskottet välkomnar utvecklingen av nya finansieringsformer. Det är viktigt att det nya finansieringsinstrumentet ger effekt, ökar tillgången till moderna och mångsidiga inlärningsmiljöer och på så sätt främjar reformgenomförandet. 

Det är bra att regeringen ökat tillgången till kompetent arbetskraft på många olika sätt, bland annat genom att låta ordna mer kortvarig yrkesutbildning och fortsätta ökningen av utbudet på yrkesutbildning med 1 000 studerandeår. Brist på arbetskraft får inte utgöra ett hinder för företagstillväxt och därför måste regeringen också fortsättningsvis vara beredd att vidta åtgärder för att öka utbudet av kompetent arbetskraft och för att höja kompetensen hos dem som bara gått grundskolestadiet. 

40.Högskoleundervisning och forskning

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på cirka 3,1 miljarder euro, vilket är cirka 168 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Största delen av minskningen föranleds av att tidsbundna ökningar och engångsplaceringar i universitetens kapital fallit bort. 

Budgetpropositionen för nästa år innehåller emellertid betydande tilläggssatsningar såsom den ökning på 25 miljoner euro som lagts till bevillningsfullmakten för Finlands Akademi för stödjande av unga forskare. Liksom i år kommer det också 2019 att finnas ett tilläggsanslag på 25 miljoner euro för s.k. flaggskeppsprojekt, och dessutom höjs fullmakten för Business Finland att bevilja understöd med 74 miljoner euro. Detta förbättrar Business Finlands möjligheter att stödja i synnerhet sådan tillämpad forskning som bedrivs i samarbete mellan företag och andra forskningsorganisationer. 

I den kompletterande budgetpropositionen görs det ytterligare satsningar på toppforskning genom bildande av en stiftelse som ska stödja flaggskeppsverksamhet. Avsikten är att till stiftelsen överföra en post på 60 miljoner euro bestående av statsägda aktier som ger utdelning. Syftet är att genom finansiella resurser som stiftelsen beviljar stärka finansieringen av forskningen och stödja vetenskapligt högklassig forskning som internationellt sett ligger i topp. 

Utskottet anser att dessa anslagsökningar är betydelsefulla eftersom Finlands satsningar på forskning, utveckling, och innovation (FoUI) har sjunkit de senaste åren. FoUI-utgifternas andel av bnp var 3,75 procent 2009, men 2017 hade siffran sjunkit till 2,76 procent. Nu har andelen börjat växa igen och uppskattas ligga på 2,80 procent nästa år. I framtiden måste både den offentliga och den privata FoUI-finansieringen ökas ytterligare för att den ska stiga till den nivå på 4 procent av bnp som bland annat forsknings- och innovationsrådet ställt upp som mål för 2030. Utskottet poängterar att utbildnings- och forskningskvaliteten och tillgången på kompetent arbetskraft är nyckelfaktorer för framtida framgångar, och de fyller en viktig funktion för utvecklingen av den nationella välfärden och konkurrenskraften. Det är också ytterst viktigt att sörja för att de finländska högskolorna och forskningsinstituten är lockande både i Finland och utomlands. 

55.Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Det är bra att yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet också 2019 stöds med 5 miljoner euro. Annars har realvärdet på finansieringen minskat kännbart. Jämfört med 2015 är anslagen för 2019 exempelvis 41 miljoner mindre. Samtidigt har yrkeshögskolorna effektiviserat sin verksamhet eftersom antalet avlagda examina har ökat även om antalet studerande är detsamma. 

Finansieringen måste vara förutsebar och långsiktig, understryker utskottet. Att hela tiden behöva ansöka om projektfinansiering tär på resurserna och ökar det administrativa arbetet i skolorna. Också de åtgärder är viktiga som främjar yrkeshögskolornas, företagens och arbetslivets samarbete inom FoUI. 

80.Konst och kultur

Det föreslagna anslaget för konst och kultur är cirka 444 miljoner euro, alltså 15 miljoner euro mindre än för 2018. Anslagsminskningen beror främst på att vissa anslag av engångsnatur upphör, men också anslagen för teatrar som får statsandel och för orkestrar minskar när priset på ett årsverke sjunker. Av finansieringen av kultur och konst utgör penningspelsverksamhetens vinstmedel omkring 246 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mer än i år. 

Översynen av systemet med statsandelar för kultur går framåt på så sätt att det i planen för de offentliga finanserna har reserverats totalt 7 miljoner euro för förbättring av verksamhetsbetingelserna för museerna och fria grupper inom den utövande konsten från och med 2020. Redan nästa år kommer budgeten att inbegripa ett anslag på 1 miljon euro som används till stöd för den del av den utövande konsten som inte omfattas av finansieringslagen. När det gäller statsandelssystemet för utövande konst har arbetsgruppsförslagen däremot gått till fortsatt beredning. 

Det är välkommet att reformgenomförandet tilldelas extra resurser trots att utgångspunkten för uppdraget för den arbetsgrupp som beredde ärendet var att reformen skulle genomföras kostnadsneutralt med avseende på statsfinansiella effekter. Utfrågade sakkunniga har emellertid framfört att de extra pengarna ännu inte räcker till för att förbättra verksamhetsbetingelserna eftersom aktörerna är många och branschens resurser även nu är otillräckliga. 

Det är väsentligt att arbetet med att se över statsandelssystemet för den utövande konsten fortsätter och att man då finner en lösning som förbättrar aktörernas verksamhetsbetingelser och ökar mångfalden. Enligt utskottets bedömning krävs det tilläggsresurser för att genomföra reformen, och vidare är det viktigt att reformkostnaderna inte täcks exempelvis genom att minska anslaget för Tampereen Työväen Teatteri. De slutliga åtgärderna måste stödja kulturinrättningarnas verksamhet, kulturens livskraft och verksamhetsbetingelserna för de olika formerna av utövande konst. Utskottet anser att man innan några slutliga beslut fattas bör ta fram grundliga konsekvensbedömningar för att se hur de föreslagna ändringarna påverkar finansieringen.  

Utskottets förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att beredningen av reformen av statsandelar för utövande konst framskrider på bred front och att det i samband med beredningen ingående analyseras vilka effekter olika modeller får för finansieringen av den utövande konsten och utvecklingen av verksamheten, samtidigt som reformen garanteras tillräckliga resurser.  
Spetsprojekt på kulturens område.

Spetsprojekten på kulturens område avslutas vid utgången av 2018, men det är positivt att budgetpropositionen innehåller ett anslag på 1 miljon euro för att konsolidera åtgärderna inom spetsprojekten. Det är viktigt att de uppnådda resultaten befästs eftersom man uppnått utmärkta resultat exempelvis genom modellen för en hobbytimme i skolan. Också en utvidgning av principen om att en procent ska användas till konst inom betydande offentliga projekt till social- och hälsovården har gått framåt tack vare spetsprojektet, men det krävs fortsatt arbete för att modellen ska etablera sig. Utskottet understryker kulturens betydelse när det gäller att främja finländarnas välmående och hälsa, men också när det gäller att öka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen. 

Incitamentsystem för den audiovisuella branschen.

Incitamentsystemet för den audiovisuella branschen startade genom budgeten för 2017 och den årliga budgeten för 2017—2019 är 10 miljoner euro. Enligt uppgift har erfarenheterna av systemet varit goda. Det har haft en tydlig sysselsättande verkan och stärkt kompetensen och nätverkandet och även förbättrat de finländska företagens tillträde till internationella samproduktioner. De incitamentsstödda produktionerna har gjorts på olika håll i landet och därmed har de också varit regionalt betydelsefulla. 

Utskottet ser det som viktigt att säkerställa incitamentsystemets kontinuitet och att sörja för att incitamentet är konkurrenskraftigt i jämförelse med motsvarande incitament i andra länder. 

06.Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget till Nationella audiovisuella institutet har minskat märkbart de senaste åren och institutets verksamhet har anpassats på många olika sätt. I rambesluten för 2019—2022 har institutet fått lite mer resurser, men tillskotten räcker inte till för alla nödvändiga reformer. Utskottet ökar momentet med 80 000 euro för upprätthållande och utveckling av det audiovisuella institutets service. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 6 750 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
30.Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)

Den nya bibliotekslagen, lagen om allmänna bibliotek, har gett biblioteken en betydande samhällelig roll som inbegriper att främja läsning och litteratur samt en samhällelig och kulturell dialog. Enligt lag ska biblioteken också ge handledning i användningen av digitala tjänster. Biblioteken finns till för besökare, men också för företag och organisationer, och de är det viktigaste forumet för organisationernas frivilligarbete. 

De fyller också en viktig funktion när det gäller att ge digitalt stöd på lokal nivå, men biblioteken har stora svårigheter med att tillhandahålla detta stöd. Det beror på att apparaturen, de anställdas kunskaper och de personella resurserna ofta inte räcker till för att svara mot det stora behovet av stöd och handledning. Dessutom förekommer det variation i de enskilda kommunernas resurser. 

Utskottet ökar momentet med 860 000 euro för bibliotekens digitaliseringsprojekt, som går ut på att höja de biblioteksanställdas kompetens och stärka den verksamhetsmodell som skapades i samband med finansministeriets AUTA-projekt. Verksamhetsmodellen accentuerar bland annat ett brett samarbete med olika aktörer. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 4 560 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
31.Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 595 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 47 077 000 euro. 
(andra och tredje stycket som i RP 123/2018 rd) 
41.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)

Enigt budgetpropositionen sjunker anslaget för kompensation för kopiering för enskilt bruk från 11 till 9 miljoner euro till följd av att privatkopiering minskat. Dessutom står det i planen för de offentliga finanserna att kompensationen minskar med 4 miljoner euro räknat från 2020. 

Upphovsmän och andra rättsinnehavare till skyddade verk får genom kompensationen för kopiering för enskilt bruk ersättning för privatkopiering av verk och objekt för närstående rättigheter. Efter det anordningsbundna avgiftssystemet övergick Finland till budgetbaserad kompensation i början av 2015. Nivån på kompensationsbeloppet fastställdes då till 11 miljoner euro. Beslutet byggde inte på evidensbaserad kunskap, utan det var främst fråga om en politisk kompromiss. Kompensationens förmånstagare anser att nivån på kompensationen ända från början var alltför låg och att den aktuella lösningen inte beaktar rättsinnehavarnas på lag och direktiv grundade rätt eller den skada som beslutet medför. 

Enligt 26 a § i upphovsrättslagen ska anslaget i statsbudgeten till beloppet vara sådant att det kan betraktas som en rimlig kompensation för framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Medlemsstaterna åläggs kompensationsplikt också i EU-direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. 

Enligt uppgift utreds privatkopieringens omfattning årligen för att kunna bestämma hur stort anslag som behövs. Utredningen visar att det tas allt färre privatkopior, men samtidigt har kopieringen förändrats när rättsinnehavarnas material till följd av den tekniska utvecklingen allt mer används via webben. Enligt Taloustutkimus uppskattning ger privatkopieringen av musik och av-produkter upphov till försäljningsförluster på cirka 32—44 miljoner euro per år. Uppskattningen är riktgivande, men visar tydligt att privatkopiering orsakar rättsinnehavarna stor skada. 

Systemet med kompensationsavgift måste ses över så snabbt som möjligt och göras hållbart, anser utskottet. När anslaget dimensioneras gäller det också att ur olika perspektiv bedöma vad som sammantaget kan anses vara en rimlig kompensation till rättsinnehavarna. I det sammanhanget bör man beakta mängden privatkopiering och den faktiska skada som kopieringen och jämförbart privat bruk orsakar rättsinnehavarna. 

Enligt uppgift till utskottet tänker undervisnings- och kulturministeriet vid beredningen av rambeslutet för 2020—2023 föreslå att anslaget ska vara 11 miljoner euro till dess att det är möjligt att träffa ett avgörande om översyn av kompensationssystemet. 

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro och föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottets förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet undersöker vilka alternativ som finns när det gäller att se över systemet med kompensationsavgift på så sätt att frågan kan beaktas i nästa regeringsprogram och den finansiering som systemet kräver i planen för de offentliga finanserna för 2020—2023. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 26 648 000 euro. 
Anslaget får användas 
1) till ett belopp av högst 11 000 000 till betalning av kompensation för kopiering för enskilt bruk enligt upphovsrättslagen (404/1961) och av utgifter som föranleds av detta 
(2 punkten som i RP 123/2018 rd) 
50.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 455 000 euro, varav 

  • 55 000 euro till Förbundet för mänskliga rättigheter rf 
  • 100 000 euro till riksomfattande organisationer för fredsarbete 
  • 100 000 euro till Suomalaisuuden Liitto ry 
  • 200 000 euro till Samfundet Finland-Ryssland. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 370 000 euro. 
Anslaget får användas 
(1—3 punkten som i RP 123/2018 rd) 
4) till understöd för verksamhet vid Suomalaisuuden Liitto ry (Ny) 
5) till understöd för verksamhet vid Samfundet Finland-Ryssland. (Ny) 
52.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av konst (förslagsanslag)
Bättre läskunnighet.

Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.10.30 och ökar anslaget under momentet med 150 000 euro till Läscentrum för projekt som främjar bättre läskunnighet. 

Kuhmo kammarmusikfestival.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för särskilda programpunkter i samband med att Kuhmo kammarmusikfestival fyller 50 år. Det rör sig bland annat om en festivalhistorik, en fotoutställning och en installation.  

Sorin Sirkus.

Utskottet erfar att cirkusen Sorin Sirkus inte godkänts som till statsbidrag berättigat kompetenscentrum enligt ungdomslagen för programperioden 2017—2019 bland annat av den anledningen att verksamhetens rikstäckande omfattning inte tillräckligt entydigt framgick av cirkusens ansökan. Cirkusens statsunderstöd minskade därför först med 48 procent och därefter med 100 procent från och med 2019, vilket tvingar cirkusen till betydande anpassningar av verksamheten.  

Enligt inkommen utredning jobbar cirkusen bland annat med metoder för social cirkus för att förebygga marginalisering, och den är den enda aktören i Finland som utbildar instruktörer för social cirkus. Sorin Sirkus är också en aktiv ungdomscirkus och en huvudaktör inom den internationella utvecklingen på området. Det är viktigt att trygga verksamheten. Därför ökar utskottet momentet med 155 000 euro. 

Projektet Taide Boxissa.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för genomförande av projektet Taide Boxissa. Idén bakom projektet kommer från Mellersta Österbottens landskapsmuseum, och syftet är att göra konsten mer tillgänglig genom att visa upp den utanför museer och utställningslokaler, till exempel i skolor, vårdinrättningar, ämbetsverk och fängelser. På detta sätt försöker man nå dem som exempelvis på grund av sin livssituation inte kan besöka museer eller gå på andra konstevenemang.  

Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiö.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för stiftelsen Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiös kulturutbyte, såsom utställning av konstsamlingen i andra nordiska länder, inklusive förberedelserna, och internationellt konstnärsutbyte samt för främjande av internationaliseringen av skulpturveckorna i Kemijärvi.  

Utställning om matinformation. Finlands lantbruksmuseum Sarka fick 2016 en ny basutställning och i år blir den nya Vikhallen klar. Där placeras samlingen från det gamla lantbruksmuseet i Vik som Helsingfors universitetsmuseum tidigare förvaltade. Dessutom har Sarka en utställningshall med en utställning som visar hur lantbruket i Finland mekaniserats. Avsikten är att dessa utställningar ska inbegripa ett livsmedelsmuseum med fokus på mat och livsmedelsproduktion. Jämsides ska det finnas en virtuell digitalutställning med övergripande och ingående information. Målgrupperna är i synnerhet barn och unga.  

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för kostnaderna för att sätta upp matinformationsutställningen i Finlands lantbruksmuseum Sarka.  

Dessutom ökar utskottet momentet med 20 000 euro för arrangemangen inför 50-årsjubileet för Musikdagarna i Hetta och med 20 000 euro för utveckling av festivalen Sata-Häme soi. 

Sammanfattning 

Momentet ökas med totalt 595 000 euro, varav 

  • 150 000 euro till Läscentrum för främjande av läskunnighet 
  • 50 000 euro till Kuhmo kammamusikfestival för specialarrangemangen för 50-årsjubileet 
  • 155 000 euro för att trygga verksamheten vid Sorin Sirkus 
  • 50 000 euro för att genomföra projektet Taide Boxissa 
  • 50 000 euro till Kemijärven kuvanveisto- ja kulttuurisäätiö för kulturutbyte och kulturexport 
  • 20 000 euro för att utveckla festivalen Sata-Häme soi 
  • 20 000 euro till Musikdagarna i Hetta för särskilda arrangemang inför 50-årsjubileet och 
  • 100 000 euro till Finlands lantbruksmuseum Sarka för en utställning om matinformation samt mathushållningen i ett historisk perspektiv. 

Momentet minskas med 595 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.80.31. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 

90.Idrottsverksamhet

30.Understöd till programmet Studier i rörelse (reservationsanslag 3 år)

Utskottet välkomnar att projektet Skolan i rörelse får en fortsättning i programmet Studier i rörelse, som riktar sig till utbildningen i andra stadiet. Målgruppen är väl vald eftersom man vet att i synnerhet yrkesstuderande unga motionerar synnerligen lite. Intresset för programmet har redan nu visat sig vara stort, och hela 150 000 studerande har redan anmält sig till programmets pilotprojekt, som pågått sedan 2017. Ökad motion främjar också lärandet, skoltrivseln och arbetsron och stöder därmed skolorna och läroanstalterna i deras grundläggande uppgift. Det är meningen att inleda pilotprojekt inom programmet också på högskolenivå. 

Programmet Skolan i rörelse lyckades enligt preliminära uppskattningar mycket väl. Det nådde en täckning på cirka 90 procent av kommunerna, grundskolorna och grundskoleeleverna. Det är ytterst viktigt att den praxis och de arbetssätt som skapats inom programmet får en fortsättning och att kommunerna tar ansvar för att ordna och finansiera verksamhet. Det är också angeläget att kommunerna erbjuds adekvat stöd för fortsatt verksamhet när pengarna för spetsprojektet tar slut. 

Utskottet anser det vara viktigt att motionen ges en större roll också inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Det är nämligen så att motionsvanorna börjar etablera sig redan i treårsåldern. Enligt Statens idrottsråd (VLN:n julkaisuja 2018:6) rör sig redan en stor del av de barn som inte börjat skolan alltför lite om man ser till rekommendationerna, och familjernas livsstil uppmuntrar inte heller dessa barn att röra på sig och motionera. Största delen av alla 2—6-åringar deltar i den småbarnpedagogiska verksamheten och daghemmen lämpar sig därför utmärkt för utveckling av barnets intresse för en aktiv livsstil. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för inledande av motionsfrämjande pilotprojekt inom den småbarnpedagogiska verksamheten.  

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 800 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
50.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag)

Idrottsverksamheten föreslås få anslag på cirka 158 miljoner euro, varav cirka 155 miljoner euro utgörs av inkomster från penningspelsverksamhet. 

Utskottet understryker att det främsta syftet med den motions- och idrottpolitik som staten driver är att främja en fysiskt aktiv livsstil på befolkningsnivå. Enligt uppgift rör sig endast en tredjedel av barnen och de unga, en femtedel av de vuxna och bara några procent av de äldre tillräckligt mycket med avseende på hälsan. 

Bristen på motion och den ohälsa detta ger upphov till utgör ett av de stora framtida hoten mot samhällsekonomin. Samhället orsakas årligen kostnader på flera miljarder euro på grund av fysisk inaktivitet, och dessa kostnader ökar varje år till följd av att befolkningen åldras och sjukligheten ökar. Det finns olika beräkningar av kostnaderna, men exempelvis enligt en rapport från statsrådet som publicerades 2018 (Publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 31/2018, på finska) kostar den fysiska inaktiviteten samhället 3,2—7,5 miljarder euro per år, beroende på beräkningsmodell. 

Främjande av motion och idrott kräver att alla förvaltningsgrenar agerar konsekvent och att motionsrådgivningen ökar bland annat inom social- och hälsovården, i skolorna, i daghemmen och inom servicen till äldre. Ett fysiskt aktivt liv kan också stödjas genom att göra det lättare att gå och cykla samt främja friluftsliv och rekreation i naturen. Också många andra lågtröskelaktiviteter bör främjas.  

Samtidigt understryker utskottet vikten av att det finns idrotts- och motionsanläggningar. Det finns ett klart större behov av stöd för att uppföra sådana än vad budgeten ger möjlighet till. Det är också viktigt att finna alternativa finansierings- och samarbetsmodeller i samverkan med privata aktörer för att fler sådana anläggningar ska byggas och byggandet påskyndas. Samtidigt måste man ändå sörja för att det inte blir alltför dyrt att motionera.  

Utskottet hänvisar till den idrottspolitiska redogörelsen (SRR 6/2018 rd), enligt vilken upp till två tredjedelar av alla barn och unga motionerar inom föreningar. Föreningslivet är viktigt som motivator till motion och idrott i Finland, men samtidigt måste det påpekas att det har blivit allt dyrare att motionera och idrotta. Vissa familjer har inte råd med detta och därför kan deras barn inte delta i aktiviteterna. Enligt redogörelsen visar forskningen att deltagande i idrottsföreningars verksamhet är av avgörande betydelse för huruvida barnet har en fysiskt aktiv livsstil också som vuxen. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för stöd till föreningar för att användas till att förbättra möjligheterna för barn i mindre bemedlade familjer att delta i idrottsaktiviteter. 

Momentet minskas med 1 000 000 euro, vilket belopp läggs till moment 29.90.52. Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta. 

52.Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag)

Med hänvisning till det som sägs under moment 29.90.50 ökas momentet med 1 000 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 474 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 

91.Ungdomsarbete

51.Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)

Av anslaget under momentet anvisas 13,5 miljoner euro till verkstadsverksamhet, det vill säga lika mycket som i år. Utfrågade sakkunniga har bedömt att stödet inte räcker till för alla som ansöker om det, eftersom det nu är fler än tidigare som ansöker om statsunderstöd. År 2013 fanns det 204 stödberättigade organisationer med verkstadsverksamhet, och 2018 hade de ökat till 239. Dessutom behandlas fortfarande ansökningar från sju olika aktörer som vill bli berättigade till statsunderstöd. 

Utfrågade sakkunniga var bekymrade över vilka återverkningar landskaps- och vårdreformen och reformen avseende tillväxttjänster kommer att ha på verkstadsverksamhetens kontinuitet och verkstädernas möjligheter att upprätthålla vissa delar av verksamheten. De kritiska punkterna är bland annat arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och kommunernas möjligheter att producera tillväxttjänster. 

Verkstadsverksamheten uppvisar goda resultat: omkring 80 procent av de deltagande ungdomarna får utbildningsplats eller jobb eller deltar i någon annan aktiveringsåtgärd efter verkstadsperioden. Därmed fyller verkstäderna en viktig funktion bland annat för unga som riskerar utanförskap eller annars har en svag ställning på arbetsmarknaden och också för vuxna som behöver stöd för att få arbete. Därför menar utskottet att det är viktigt att se till att verkstäderna har finansiella resurser och att deras verksamhet i samband med reformer organiseras på så sätt att de också i fortsättningen kan erbjuda mångsidig service. Det är också viktigt att verkstäderna utnyttjas som lärandemiljöer som stöder kompetensutveckling och att samarbetet mellan dem och yrkesläroanstalterna förbättras. 

Förutsättningarna för det uppsökande ungdomsarbetet och för att stärka de ungas sociala identitet förbättras genom en anslagshöjning på 0,5 miljoner euro för dessa ändamål. När dels budgetmedel, dels intäkter från penningspel används för det uppsökande ungdomsarbetet står totalt 12,65 miljoner euro till förfogande för det ändamålet.  

Så gott som alla kommuner i landet har ett uppsökande ungdomsarbete, och det erbjuder unga tidigt stöd och ger dem bättre möjligheter att komma vidare. Resultaten av det uppsökande ungdomsarbetet är goda, men det behövs fortsatt allt mer effektiva åtgärder för att minska den sociala utslagningen och de mänskliga och ekonomiska förluster som detta leder till. Sådana åtgärder är exempelvis högklassig basservice, lågtröskeltjänster och förebyggande åtgärder i rätt tid. Det är också viktigt att utveckla produktionen av information, måtten på kvalitet och öppenheten i finansieringen om vi vill att det förebyggande ungdomsarbetet ska bli ännu effektivare.  

Det är angeläget att de nya effektiva verksamhetsformerna inom spetsprojektet "Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti” etableras och bidrar till att minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv. Exempelvis har Navigatorn-serviceställena för personer under 30 visat sig vara ett fungerande lågtröskelkoncept.  

Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro, varav 800 000 euro anvisas till verkstadsverksamhet, 500 000 euro till Nuotta-coachning och 200 000 euro till uppsökande ungdomsarbete i glesbygden. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 21 023 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
52.Vissa understöd (reservationsanslag 2 år)

För språkboverksamhet föreslås totalt 1,1 miljon euro, varav 250 000 euro under moment 29.91.50. Språkboverksamhet är en verksamhetsform till stöd för utrotningshotade minoritetsspråk och minoritetskulturer. Verksamheten är av avgörande betydelse för bevarandet av enaresamiskan, skoltsamiskan och nordsamiskan. Enligt inhämtad utredning behöver kultur- och språkboen 2019 omkring 1,2 miljoner euro för att säkerställa de existerande boens verksamhet och möjliggöra utveckling av språkboverksamheten.  

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för språkboens verksamhet. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 750 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 

Huvudtitel 30JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Förvaltning och forskning

05.Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 72,655 miljoner euro. Utskottet anser att det är positivt att regeringen föreslår en höjning av anslaget under momentet med 2,085 miljoner euro jämfört med 2018. Naturresursinstitutet har tvingats skära ner på sin verksamhet i snabb takt sedan 2015. Anslagen för de institutioner som föregick Naturresursinstitutet och som slogs samman var totalt 94,9 miljoner euro, så anslagen har minskats med mer än 22 miljoner euro (23 procent) jämfört med budgetpropositionen. 

Statsrådets principbeslut (5.9.2013) om en totalreform av statens forskningsinstitutioner och forskningsfinansieringen har lett till att Naturresursinstitutets basfinansiering har sjunkit med 19 miljoner euro. I stället gjordes ett tillskott i de nya instrumenten för forskningsfinansiering: rådet för strategisk forskning samt forsknings- och utredningsverksamhet som stöder statsrådets beslutsfattande. De finansiella resurserna för de nya instrumenten sammanfördes nästan uteslutande från forskningsinstituten (1/3 andel av den offentliga forskningen) men delas nu av alla, inklusive universiteten (2/3 andel av den offentliga forskningen). Trots egen aktivitet har Naturresursinstitutet fått bara ungefär 2 miljoner euro i genomsnitt per år från de nya instrumenten. 

Tack vare strukturella reformer har Naturresursinstitutet lyckats ha kvar sin status som ledande institution för forskning i bioekonomi. Institutet är internationellt erkänt och fyller sina nationella syften mycket väl. Detta har krävt att inkomstfinansieringen ökats från 31 till 39 procent av de totala utgifterna 2015—2018. 

Utskottet uttrycker sin oro över hur Naturresursinstitutets resurser ska räcka till. Om ökningen av den externa finansieringen inte genomförs enligt målen och nedskärningarna i budgetfinansieringen de kommande åren realiseras kommer dagens kapacitet inte att kunna garanteras. Dessutom måste det finnas finansiella resurser för de nya uppgifterna, såsom konsekvensbedömningar med anknytning till klimatförändringen. 

Utskottet framhåller att tillväxten i bioekonomin och den cirkulära ekonomin leder till ett behov av starkare forskningsdata som underlag för beslut om exempelvis investeringar i bioekonomi. 

Användning av torvmark. Andelen åkrar på torvmark är störst i Norra Österbotten (28 % av odlingsarealen). Odling på torvmark anses snabba upp den globala uppvärmningen, vilket har aktualiserat frågan om åtgärder för att begränsa odlingen. Enligt utredning behövs det mer forskningsdata till stöd för besluten, framför allt i fråga om hur tjockleken på torvskiktet påverkar spridningen av näringsämnen och kolinlagringen. Naturresursinstitutet har gjort en projektplan för forskningen, men budgetfinansieringen räcker inte till för att genomföra planen. Inte heller enskilda företag är villiga att finansiera ett projekt som i så hög grad är allmännyttigt. 

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro, varav 300 000 euro anvisas för forskning i ekologisk produktion och 200 000 euro för forskning i koldioxidutsläpp från torvmark, och föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottets förslag till uttalande 3

Riksdagen förutsätter att Naturresursinstitutets basfinansiering stärks i syfte att göra effektivitetsbedömningar med anknytning till begränsningen av klimatförändringen, bedriva forskning och förädling inom jordbruket för att svara mot förändringarna i odlingsförhållandena till följd av klimatförändringen och utföra övriga uppgifter som hör till institutet. 
.
.
Forskning i och bevakning av vargar.

Under momentet föreslås ett tillskott på 300 000 euro för forskning i och bevakning av vargar. Vargarna har blivit fler på senare tid, framför allt i västra Finland. Exempelvis i Österbotten har polisen allt oftare blivit kontaktad i frågan. Polisen har också uppgett sig behöva stöd från andra myndigheter för att behandla ämnet med allmänheten. 

Utskottet ser det som nödvändigt att den skadegörelse som vargarna orsakar och den oro som medborgarna känner tas på allvar. Således behöver anslaget göra det möjligt att anställa en person som ska bevaka vargstammen i området och delta i den lokala debatten och på möten för att minska oron bland allmänheten. En motsvarande kontaktperson har varit till nytta bland annat i sydvästra Finland. Likaså är det positivt att det i år inte längre fastställs någon övre gräns för skaderelaterade jaktlicenser och att en ny förvaltningsplan för vargstammen avses bli klar våren 2019. 

Anslaget möjliggör också märkning av vargar i syfte att få information om hur flockarna rör sig och den vägen motverka bland annat skador på jakthundar. Enligt utredning har märkningen framför allt i Österbotten inte fått uppbackning och den genomförs inte i planerad omfattning. 

Utskottet anser att användningen av det föreslagna anslaget följaktligen bör fokuseras på Naturresursinstitutets arbete på fältet, till exempel för att verifiera observationer och samla DNA-prover samt på stöd för polisens arbete för att minska skadorna orsakade av vargar och stärka trygghetskänslan bland allmänheten. Behovet av den här sortens arbete är stort. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 73 155 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

10.Utveckling av landsbygden

50.Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 3,466 miljoner euro, alltså 1,8 miljoner euro (34 procent) mindre än för 2018. Så sent som 2011 var statsbidraget fortfarande uppe i mer än 10 miljoner euro. Jämfört med detta är minskningen nästan 70 procent. Statsbidraget för rådgivning ska användas för tillgång på heltäckande riksomfattande rådgivning och sänkning av priserna på rådgivningstjänsterna. 

Enligt utskottet är det inte motiverat att skära ner anslaget, eftersom de pengar som används för rådgivning har mångdubbel hävstångseffekt på lönsamheten för gårdarna och landsbygdsföretagen. Trots utmaningar i omvärlden påverkas lönsamheten mest av gårdens egna beslut och åtgärder. Experttjänsterna inom produktion, ekonomi och ledning kan stödja de här åtgärderna, förbättra gårdarnas produktivitet och lönsamhet och rädda gårdar från konkurs. Med hjälp av anslaget får gårdsbruksenheterna också hjälp att psykiskt klara sig igenom ekonomiskt svåra tider. Utifrån utredningar som utskottet fått skulle lönsamhetskrisen inom jordbruket till följd av väderförhållanden och sjunkande marknadspriser vara värre än vad den är i dag om rådgivningen inte fanns. 

Utskottet lägger stor vikt vid att rådgivningsorganisationerna samarbetar intensivt och smidigt och att jord- och skogsbruksministeriet har ansvar för anslagsfördelningen. Små aktörer som Finland har inte råd att utveckla överlappande system eller stödja liknande verksamhet som organiseras av många olika aktörer. 

Utskottet ökar momentet med 1 800 000 euro, varav 50 000 euro till Suomen Hevostietokeskus ry. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 266 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
55.Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 3,305 miljoner euro, alltså 600 000 euro mindre än för 2018. 4H-ungdomsarbetet stöder barnens och de ungas uppväxt samt förmåga och vilja att försörja sig genom eget arbete. Samtidigt motverkar det utanförskap i hela Finland. 

Verksamheten skapar framtidstro bland barn och unga framför allt på landsbygden men också i städer i allt större utsträckning. I glesbygden är 4H-verksamheten allt oftare den enda hobbyn nära hemmet. Föreningarna har sammanlagt ungefär 50 000 ungdomsmedlemmar. Organisationen sysselsätter årligen 7 000 unga, så den har stor betydelse som organisatör av sommarjobb för unga. Dessutom medverkar nästan 1 500 unga 4H-företagare. Lönerna till de unga uppgick till 4,1 miljoner euro och 4H-företagarnas omsättning var 1 miljon euro 2017. Samarbete bedrivs också med Finlands Skogsstiftelse, vilket har lett till möjligheter för fler än 30 000 skolelever årligen att bekanta sig med skogsnaturen och yrkena inom skogsbranschen. 

Utskottet anser att 4H-organisationens verksamhet behövs och har genomslagskraft. Statsbidraget har avgörande betydelse för organiseringen av verksamheten på olika håll i Finland och kan också bidra till sysselsättning och företagsverksamhet för unga. 

Utskottet ökar momentet med 600 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 905 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
63.Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 1,1 miljoner euro i statsbidrag för byaverksamhet, vilket motsvarar 2018 års nivå. 

Statsbidraget har en viktig hävstångseffekt på det frivilligarbete som utförs av byaföreningar och där upp till 600 000 fast bosatta och fritidsinvånare på landsbygden deltar oberoende av yrke, näringar, kön och ålder. Syftena är bland annat att ta fram nya servicelösningar, främja sysselsättning för långtidsarbetslösa och integration av invandrare samt att aktivera invånarna att förbättra sin livsmiljö. Även de byagårdar som drivs av byaföreningarna spelar en ytterst viktig roll som mötesplatser och plattformar för lokal verksamhet. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för statsbidrag till byaverksamhet. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 100 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

20.Jordbruk och livsmedelsekonomi

Jordbrukets lönsamhet 

Det största enskilda problemet inom jordbruket är fortfarande den dåliga lönsamheten inom produktionen som beror på att producentpriserna inom jordbruket sjönk kraftigt 2013 och 2014 och sedan dess har förblivit låga. Samtidigt har produktionskostnaderna förblivit höga, och under de senaste månaderna har särskilt priset på gödsel och energi stigit. Lönsamheten och likviditeten försvagades ytterligare av de dåliga väderleksförhållandena under växtperioderna 2017—2018. 

I år kommer lönsamheten inom jordbruket att bli svagast på hela 2000-talet. Naturresursinstitutet beräknar att företagarinkomsten på gårdar som drivs på heltid och på större gårdar sjunker till 7 200 euro (11 200 euro 2017). En samlad beräkning som också inkluderar mindre gårdar visar att den beräknade företagarinkomsten är totalt 162 miljoner euro. Det är ungefär 50 procent mindre än 2017 och på 15 år har företagarinkomsten krympt med sammanlagt mer än 1 miljard euro. Räntabiliteten på eget kapital har under senare år varit fortlöpande negativ, vilket innebär att det hela tiden krävs extern finansiering enbart för att hålla produktionen på samma nivå. Även gårdarnas skuldsättning har ökat till 94 procent (78 % 2012) och skulderna har hopat sig i synnerhet på de gårdar som gjort investeringar. Stora skulder leder till ökad finansiell risk, även om de låga låneräntorna hittills har underlättat läget. 

Utskottet välkomnar regeringens beslut i september 2018 om nationella åtgärder som ska underlätta det svåra lönsamhets- och likviditetsläget. Anslaget för nationella åtgärder som har karaktären av inkomststöd (mom. 30.10.41) ökas med totalt 30 miljoner euro som ska användas 2018—2019 och anslaget för kompensationsbidrag ökas med 37,5 miljoner euro, vilket gör det möjligt att betala ut lite högre stöd än 2018. Dessutom ska gårdarna få bättre möjligheter till banklån med hjälp av statsborgen från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). 

Det är positivt att jordbrukarnas situation underlättas också med hjälp av åtgärder inom andra förvaltningsområden (social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet). För projektet Ta hand om bonden föreslås 3 miljoner euro i fortsatt finansiering (mom. 33.80.50) och den temporära sänkningen av lantbruksföretagares avgifter enligt pensionslagen ska fortsätta att gälla 2019—2020 (mom. 33.40.51). Dessutom ska återbäringen av energiskatten på lätt brännolja inom jordbruket 2018 höjas med 20 miljoner euro. Skatten på skadeförsäkringar för skördeskador och skadegörare slopas. 

I budgetpropositionen ingår också påkallade åtgärder för att förbättra lönsamheten inom jordbruket på lång sikt. Primärproducenternas villkor i livsmedelskedjan ska bli bättre med hjälp av att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå inrättas (RP 121/2018 rd). Kunskaperna i livsmedelsexport ska stärkas (mom. 30.20.47), likaså expertnätverket (mom. 24.01.01). Utskottet förväntar sig dessutom konkreta åtgärder av den arbetsgrupp som utreder lönsamheten inom jordbruket och vars mål är att öka den årliga företagarinkomsten med 500 miljoner euro. 

Utskottet anser att det akuta lönsamhets- och likviditetsproblemet på gårdarna är allvarligt och att det i viss mån kan lindras genom de stödåtgärder som regeringen föreslår. En permanent lösning på lönsamhetsproblemet kan dock nås bara genom utveckling av produktiviteten, högre marknadspriser och kostnadsutveckling. Kostnadsnivån inom jordbruket måste kunna sänkas bland annat genom att gårdarna börjar samarbeta och bästa praxis införs på bred front. 

Utskottet anser att jordbruket måste ha en ekonomiskt hållbar grund för att garantera försörjningsberedskapen i vårt land och producera närproducerad och ekologiskt producerad mat. Lönsam produktion, rättvisa och, i kristider, tillräckligt stort statligt stöd garanterar på bästa sätt vår inhemska matproduktion. 

Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) 

Utskottet påpekar att regeringen föreslår att mom. 30.20.61 (Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond) stryks i budgeten eftersom det i budgetpropositionen inte ingår någon överföring till Makera. Jord- och skogsbruksministeriet räknar med att fondmedlen räcker till för behoven 2019 men att fondens ekonomi därefter kommer att försämras snabbt. Utskottet ser det som nödvändigt att Makeras kapital ökas senast 2021. 

47.Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 2,495 miljoner euro, alltså 624 000 euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Anslaget ska användas för att finansiera åtgärder som stöder målen för den livsmedelspolitiska redogörelsen och de åtgärder som ingår i utvecklingsprogrammen för ekologisk och närproducerad mat samt för att nå de mål som ställts för branscherna för ekologiskt producerad och närproducerad mat. Statsrådets principbeslut av den 29 juni 2016 om kriterierna för offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster (naturvänlig odlingssed, produktionsförhållanden som tar hänsyn till djurens välbefinnande och livsmedelssäkerheten). Statsrådets principbeslut av den 16 maj 2013 om programmet för närmat och utvecklingsprogrammet för ekobranschen.. Dessutom behövs fortfarande finansiella resurser för åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet för naturproduktbranschen 2020. Förutsättningarna för exporten behöver stärkas. 

Utskottet lyfter fram att branscherna för närproducerad mat, ekologiskt producerad mat och naturprodukter fortsatt bör utvecklas målmedvetet och att medvetenheten bland konsumenter och politiker aktivt bör ökas när det gäller hållbar finländsk matproduktion och styrkorna hos den finländska livsmedelskedjan. Uppskattningen för maten bör ökas ytterligare på så sätt att köpbesluten fattas utifrån vad maten kostar och hur färsk den är men också i ökande utsträckning tar hänsyn till om maten är inhemsk och ekologisk samtidigt som kriterier som gäller hälsa och välfärd vägs in. Det är särskilt viktigt att fortsatt finansiera matfostran för barn och unga. 

Utskottet lyfter fram projektet Päättäjien Ruoka-akatemia som förberetts och samordnats av Arbetseffektivitetsföreningen. Syftet är dels att få de finländska politikerna och främsta målgrupperna att bli mer medvetna om och intresserade av hur den finländska livsmedelskedjan fungerar, dels att förbättra acceptabiliteten för det inhemska jordbruket och livsmedelsekonomin. Utskottet anser att projektet behöver startas och framhåller i synnerhet vikten av ett nytt slags samverkan mellan livsmedelskedjan och aktörerna i samhället, också medierna. 

Utskottet ökar momentet med 450 000 euro, varav 

  • 200 000 euro till Arbetseffektivitetsföreningen rf för att starta projektet Ruoka-akatemia 
  • 200 000 euro till Arktiska Aromer rf för att utveckla naturproduktsbranschen 
  • 50 000 euro till ProPakuri ry för att utveckla produktionen av och värdekedjan för specialsvampar. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 945 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 123/2018 rd) 

40.Naturresursekonomi

22.Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 6,45 miljoner euro, alltså 8,43 miljoner euro mindre än för 2018. Minskningen beror i huvudsak på att finansieringen av spetsprojekten upphör (-10 miljoner euro). 

Det är behövligt att regeringen föreslår 1,1 miljoner euro i särskilt anslag under momentet för att främja innovationer inom bioekonomi för att förbättra lönsamheten inom jordbruket på lång sikt. Målet är att stödja framväxten av en resurssmart mathushållning och förnyelsen inom jordbruket. Medlen ska användas för projekt som befäster en hållbar värdeproduktion på området och hjälper jordbrukarna att effektivare dra nytta av forskningsresultaten och hantera riskerna till följd av klimatförändringen. 

Anslaget under momentet ska också användas för att genomföra den nationella bioekonomiska strategin genom bidrag till bland annat försöks- och utvecklingsprojekt för naturresurs- och bioekonomi. Tillväxten inom naturresursekonomin kräver kraftiga satsningar på forskning och utveckling. De genomförda projekten har visat sig få positiva effekter. Utskottet vill särskilt lyfta fram projekten inom den decentraliserade energiproduktionen och ser det som viktigt att de finansieras också i fortsättningen. De eventuella lagstiftningsmässiga och administrativa hinder som upptäckts inom projekten bör undanröjas med det snaraste. Dessutom behöver affärsverksamheten baserad på vatten (blå bioekonomi) utvecklas vidare samtidigt som exporten av vatten och vattenkompetens främjas. 

31.Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 4,636 miljoner euro. Att anslaget minskar med 3,85 miljoner euro jämfört med 2018 beror främst på att spetsprojektsfinansieringen upphör. 

I fråga om de vattenhushållningsprojekt som stöds med medel under momentet prioriteras med fog bland annat hantering av översvämningsrisker. Enligt utredning blir det statliga stöd som behövs för att genomföra åtgärderna i planerna för hantering av översvämningsrisker ungefär 50 miljoner euro 2019—2021 enligt den nuvarande stödnivån. Fortsatta finansiella resurser behövs också för projekt som förbättrar fiskbeståndens livsduglighet och främjar fiskens vandring och den naturliga förökningen inom fiskbestånden. 

Utskottet påpekar att det på senare år inte längre har anvisats statsbidrag för vattentjänster och miljöprojekt i kommunerna enligt rambeslutetPlanen för de offentliga finanserna 2015—2018. SRR 4/2014 rd. våren 2014. Statsbidraget var avgörande för att totalekonomiskt förnuftiga projekt kunde startas. Att det har slopats kan därför inverka negativt på den regionala utvecklingen av vattentjänsterna. Utskottet anser att ett partiellt statligt stöd för regionala vatten- och avloppsprojekt fortfarande behövs framför allt i områden med växande befolkning eller ökande behov inom industrin. 

Dessutom lyfter utskottet fram frågan om funktionssäkra vattentjänstverk och tillgång på rent vatten. Enligt utredning är det viktigt att vattentjänstverken satsar mer på egendomsförvaltning, ny teknik, kompetens, god skötsel av ekonomin och ledning. Även jord- och skogsbruksministeriet bör lämpligen bidra till framväxten av samarbete mellan vattentjänstverken och så långt möjligt sammanföra dessa till större enheter. Särskilt viktigt är det fortfarande att se till att verkens ägarstruktur finns kvar i hemlandet. I framtiden kommer rent vatten oundvikligen att stiga i värde och därmed få ökat intresse internationellt. 

Utskottet ökar momentet med 950 000 euro, varav 

  • 600 000 euro på grundval av budgetmotion BM 470/2018 rd för att bygga en stamvattenledning i Haapavesi på sträckan Karhunkangas–Haapavesi tätort 
  • 200 000 euro för att röja och restaurera Kainastonjoki i Kauhajoki 
  • 100 000 euro för att restaurera avrinningsområdena och fiskbeståndet i Onkamojärvet i Norra Karelen 
  • 50 000 euro för att restaurera Myllyoja i Haapavesi. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 586 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 123/2018 rd) 
42.Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 8,85 miljoner euro, som ska användas för att ersätta skadegörelse förorsakad av rovdjur 2018 och för att förebygga skador (0,5 miljoner euro). Skadorna 2018 väntas vara ungefär lika stora som året innan då de uppgick till 11,9 miljoner euro. Skador på renar stod för 11,3 miljoner euro och skador på husdjur utgjorde 0,6 miljoner euro. Enligt den gällande lagen måste ersättningarna för skador på renar i år skäras ner med ungefär 3,6 miljoner euro. 

Utskottet anser att ersättningarna måste betalas ut på lika villkor och till fullt belopp. Därför är det bra att regeringen har för avsikt att lämna en proposition med förslag till ändring av viltskadelagen i syfte att stryka bestämmelsen om "exceptionellt stora skador på ren" som grund för ersättningar för skador på renar. Ändringen ska tillämpas på skador som inträffat från och med 2018. Ersättningarna kan således betalas utan nedskärning till ägarna på så sätt att ersättningen är 1,5-faldig för påträffade renar och betalas till fullt belopp för skador på husdjur. Utskottet ser det också som viktigt att ministeriet tillsammans med aktörer på EU-nivå fortsatt söker möjligheter att snabbare betala ut ersättningar. 

44.Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Anslaget under momentet är 56,23 miljoner euro, det vill säga ungefär lika mycket som i år. I bevillningsfullmakt föreslås 44 miljoner euro, alltså 15 miljoner euro mindre än för 2018. Jord- och skogsbruksministeriet räknar med att ungefär 8—10 miljoner euro av Kemerastödet och 30 miljoner euro av fullmakten blir oanvända i år. 

Utskottet ser med oro på att efterfrågan på gårdarnas gemensamma projekt för vård av torvmarksskog och ombyggnad av skogsvägar inte motsvarar det behov av dessa åtgärder som uppskattats i de regionala skogsprogrammen. När skogsvägarnas skick försämras påverkar det på sikt drivningskostnaderna och rotpriserna, och i slutändan också tillgången på virke. Dessutom har det stor betydelse för bekämpningen av skogsbränder och användningen av skog för rekreation. Flaskhalsarna i de gemensamma projekten måste minskas när incitamenten för nästa finansieringsperiod planeras. Systemet måste vara tillräckligt enkelt och motiverande och dessutom fullt ut nyttiggöra de möjligheter som digitaliseringen för med sig. 

Även kvantiteten av den tidiga vården av plantbestånd har minskat med nästan hälften sedan 2017, vilket på lång sikt kommer att inverka på potentialen för tillväxt och avverkning i skogarna. Enligt utredning har skogsägarkunderna inte tillgång till tillräckliga och mångsidiga skogsvårdstjänster när avverkningsarealerna ökar. Situationen kräver att aktörerna både marknadsför de till buds stående anslagen och satsar på långsiktig rekrytering av arbetskraft. 

Utskottet anser att de medel som inte använts under momentet behöver kunna användas också 2019, så utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottets förslag till uttalande 4

Riksdagen förutsätter att moment 30.40.44 i tilläggsbudgetpropositionen för 2019 ökas med ett anslag motsvarande den summa som blir oanvänd av stödet för tryggande av virkesproduktionens uthållighet 2018. 
45.Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet föreslås vara 5,027 miljoner euro, vilket motsvarar 2018 års nivå. Det möjliggör åtgärder på ungefär 2 800 hektar i ekonomiskogar enligt handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso). Dessutom ska knappt 500 000 euro av anslaget användas för riksomfattande utvecklingsprojekt och nätverksbyggen inom ramen för Metso. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är målet att totalt 82 000 hektar ska vara skyddat 2025, av vilket 42 700 hektar har genomförts fram till slutet av 2017. 

När virkesanvändningen ökar blir det allt viktigare att trygga skogarnas biologiska mångfald. Därför måste de finansiella resurserna för att främja naturvården ytterligare utökas. För att målet för Metso inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ska nås måste anslagsnivån under momentet ligga på 9 miljoner euro från och med 2020 och samtidigt måste Finlands skogscentral få de personella resurser som krävs för verksamheten. 

46.Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 39,16 miljoner euro, alltså 0,74 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Här har minskningen med 1 miljon euro enligt regeringsprogrammet beaktats, likaså ökningen med 0,5 miljoner euro som anvisades 2018 för att avarbeta ärendebalansen i fråga om Kemera. 

Finlands skogscentral intar en central roll när det gäller att producera uppgifterna om skogstillgångar och effektivisera utnyttjandet av dem. Uppdaterad och högkvalitativ information om skogstillgångar är en grundläggande förutsättning för digitalisering och nya tjänster och verksamhetsmodeller inom skogsbruket. Skogscentralen är också viktig för att aktivera skogsägarna i fråga om god skogsvård, ekonomisk användning av skogarna och bevarande av mångfalden. 

Skogscentralens resurser bör garanteras och e-tjänsterna och datasystemen måste målmedvetet utvecklas i enlighet med Nationella skogsstrategin 2025. Det bör också beaktas att digitaliseringen inte på kort sikt nödvändigtvis kommer att minska årsverkena, eftersom till exempel utvecklingen av övervakningen av skogslagen till en början kan öka behovet av inspektioner i terrängen. 

51.Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år)

Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör numera bara omkring 6 procent av den totala fiskkonsumtionen. Fisken i detaljhandeln är allt oftare importerad. Det är möjligt att öka konsumtionen av inhemsk fisk och det behövs mer satsningar på detta. 

Exempelvis vattenbruket ger stora möjligheter att öka utbudet på inhemsk fisk. Utskottet framhåller att verksamheten bör främjas och att framför allt det anknytande tillståndsförfarandet bör bli smidigare. Genom åtgärder som finansierats av Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program (mom. 30.40.62) har man kunnat bygga bland annat en stor recirkulationsanläggning för regnbågsforell i Varkaus och en havsbaserad anläggning i Bottenviken. Projekt för havsbaserade anläggningar pågår också i Bottenhavet och Kvarken. Tillsammans kommer de här anläggningarna att öka fiskproduktionen med ungefär 5 miljoner kilo per år. 

Det är också viktigt att se till att fiskerinäringen är lönsam och därmed attraktiv också för unga. Lönsamheten påverkas bland annat om fiskbeståndens livsduglighet förbättras och skadorna orsakade av säl och skarv minskas. Det arbete som fiskerinäringen själv utför för att främja fiskeriet som näring är viktigt. 

Riksdagen har flera år ökat resurserna för vårdfiske i Pyhäjärvi i Säkylä för att förbättra vattenkvaliteten och ett långvarigt utvecklingsarbete har resulterat i att verksamheten blivit ekonomiskt lönsam. Projektet utgör ett exempel på riksnivå. Nu återstår ett behov av att precisera bedömningarna av fiskbestånden och fortsätta bevaka vattenkvaliteten så att fisket fortsatt ligger på en hållbar grund. Det hållbara vårdfisket i havsområdet och i vissa eutrofierade insjöområden med sikte på fosforreduktion och förädlingen av karpfisk till kommersiella produkter bör således utvidgas ytterligare så långt det går. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för vårdfiske i Pyhäjärvi i Säkylä, 100 000 euro till Pohjois-Karjalan Kalatalouskeskus ry för åtgärder inom fiskeövervakningen och 50 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. Dessutom återställer utskottet i momentets beslutsdel omnämnandet att anslaget får användas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 10 536 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
Av anslaget ska 50 000 euro avsättas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Ny) 
(Stycke 4 som stycke 3 i RP 123/2018 rd) 
53.Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år)

Arbetseffektivitetsföreningen bedriver viktig utbildnings- och utvecklingsverksamhet för att främja tillväxten och konkurrenskraften inom skogsbruket. Föreningen har genomfört ett flertal utvecklingsprojekt i skogssektorn för att höja bland annat företagarnas och skogsägarnas beredskap för affärsverksamhet. Exempelvis har cirka 200 tillväxtföretagare redan deltagit i avverkningsutbildning för skogssektorn och utbildning i affärsverksamhet och företagsamhet för transportföretagare. Utbildningen ordnas i samverkan med företag i branschen. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro till Arbetseffektivitetsföreningen rf för utvecklingsprojekt inom skogsbruket. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 332 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

64.Forststyrelsen

50.Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 7,341 miljoner euro, alltså 213 000 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Anslaget ska användas för friluftstjänster på statens strövområden och andra områden som används för rekreation utanför naturskyddsområden samt för anskaffning och säkerhetsupplagring av frö för skogsträd. För verksamheten används en hel del projektfinansiering vid sidan av budgetfinansieringen och inom jakt- och fisketjänsterna utgör intäkterna från tillståndsavgifterna en betydande del av finansieringen. 

Utskottet anser att det är i sin ordning att 0,4 miljoner euro i tilläggsanslag föreslås under momentet för underhåll och reparation av rutter i rekreations- och friluftsområden. Forststyrelsen beräknar dock att det eftersatta underhållet inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde uppgår till totalt 6,7 miljoner euro. För att åtgärda det behövs extra resurser på 0,9 miljoner euro årligen under den första femårsperioden. Utan extra satsningar väntas det eftersatta underhållet öka med ungefär 4 procent årligen, eftersom reparationerna blir dyrare i takt med att konstruktionernas skick försämras. 

Utskottet påpekar dessutom att utvecklingen och samordningen av Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning och samarbetet med de andra tillsynsmyndigheterna har varit föremål för systematiskt utvecklingsarbete 2017–2018. Enligt utredning räcker den nuvarande budgetramen dock inte till för fortsatt utvecklingsarbete eller underhåll. Forststyrelsen anser att dess lagfästa jakt- och fiskeövervakning till följd av förändringarna i omvärlden kräver utveckling och modernisering, vilket förutsätter en nivåhöjning med ungefär 10 procent i budgetfinansieringen. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för jakt- och fiskeövervakning. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 7 491 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 123/2018 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 123/2018 rd) 

70.Lantmäteri och datalager

40.Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag)

Under momentet föreslås 3,5 miljoner euro, alltså 700 000 euro mindre än för 2018. I anslaget ingår trots minskningen 1 miljon euro som lades till i budgetförhandlingarna och en temporär ökning med 0,5 miljoner euro, som vid ägoreglering i fråga om åkrar ska användas för anpassningsåtgärder som dikning och vägnät som är nödvändiga med tanke på den nya placeringen av ägorna. Ungefär hälften av anslaget betalas tillbaka till staten via markägarnas avgiftsandelar efter det att ägoregleringarna blivit klara. 

Utskottet anser att ägoregleringsverksamheten på lång sikt behöver stärkas och snabbas upp för att jord- och skogsbruksnäringarna ska bli mer lönsamma. På andra sätt kan det behövas flera generationer för att den uppsplittrade fastighetsstrukturen ska bli bättre. Framöver är det också viktigt att utreda hur eventuella nya finansieringskällor fungerar i enlighet med den rapport som överlämnats till jord- och skogsbruksministeriet. 

Huvudtitel 31KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Anslaget för huvudtiteln är ungefär 2,9 miljarder euro och omkring hälften ska användas till att upprätthålla och utveckla trafiknätet, medan en knapp femtedel går till kommunikationstjänster och kommunikationsnät. Anslaget minskar med cirka 540 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för i år. Det beror till stor del på att bidragen till eftersatt underhåll inom bastrafikledshållningen tagit slut. 

Budgetpropositionen innehåller också en del åtgärder för att genomföra den nationella energi- och klimatstrategin. Där ingår bland annat 6 miljoner euro i stöd till anskaffning av eldriven bil och stöd för konvertering av personbilar till gas- eller etanoldrift. Vidare ingår det ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro till köp av tågtrafik, som är avsett att få människor att ändra sina rörelsevanor. Också programmet för att främja cykel- och gångtrafik kommer att fortsätta och det avsätts 7 miljoner euro för ändamålet. Hälften av anslaget ingick i den andra tilläggsbudgeten för 2018 och den andra hälften ingår i budgetpropositionen för 2019. 

Utskottet framhåller att målet för minskade utsläpp från trafik och transport är mycket ambitiöst. Både EU-målen och målen i den nationella energi- och klimatstrategin utgår från att utsläppen ska reduceras med hälften fram till 2030 jämfört med 2005. Det långsiktiga målet är koldioxidfria transporter 2045. För att målen ska nås krävs det tydliga tillskottsåtgärder för att minska utsläppen från trafiken redan de närmaste åren. Då måste anslagen användas dels till stöd för inköp av utsläppssnåla transportmedel, dels också till projekt för investering i hållbara transportformer. 

Enligt en skrivelse i regeringsprogrammet finns det planer på att införa en vägavgift (vinjett) för tung trafik, och yrkestrafiken kommer att kompenseras för kostnaden enligt EU:s maximibelopp. Utskottet anser det nödvändigt att frågan avancerar, men understryker samtidigt att ändringarna inte får leda till högre skatter för den tunga trafiken här hemma. 

10.Trafiknätet

20.Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget till bastrafikledshållning uppgår till 1,04 miljoner euro, varav 569 miljoner euro ska gå till väghållning, 364 miljoner euro till banhållning och 92 miljoner euro till farleder. I anslaget ingår också en del (19 miljoner euro) av det transportpaket på 49 miljoner euro som regeringen kom överens om vid budgetmanglingen och som är avsett för att förbättra trafiksäkerheten och vinterunderhållet av vägar. Resten (30 miljoner euro) ingick i den andra tilläggsbudgeten för 2018 och beloppet avsattes huvudsakligen för vinterunderhåll och avveckling av plankorsningar. I tilläggsbudgeten ingick också ett anslag på 16,15 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet, bland annat för att reparera broar. 

Tilläggsbudgeten trädde i kraft den 1 december 2018 och anslagen kommer därför till stor del att användas först 2019. Följaktligen stiger anslaget till bastrafikledshållning till cirka 1,09 miljoner euro. Det är trots det ungefär 300 miljoner euro mindre än i år eftersom det treåriga programmet för eftersatt underhåll inklusive anslag tar slut. Det finns visserligen fortfarande omkring 100 miljoner euro i oanvända medel, men de är bundna till tidigare fastslagna projekt. 

Den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet lämnade sin slutrapport den 28 februari i år och föreslog att anslaget till bastrafikledshållning höjs med minst 300 miljoner euro. Det finns dock inget sådant belopp avsatt i anslagsramen och förslaget har inte beaktats i budgeten. När anslagen krymper, måste resurserna mer målinriktat användas till högtrafikerade vägar med stor relevans för näringslivet. Därmed kommer i synnerhet lågtrafikerade vägar med beläggning och grusvägar att vara i sämre skick. Reparationerna av beläggningsskador kommer att minska med ungefär hälften jämfört med i år. 

Kostnaden för det eftersatta underhållet i vårt transportnät uppskattas till 2,5 miljarder euro. Beloppet ökade tidigare med cirka 100 miljoner euro årligen men ökningen kunde stoppas. Ökningen beräknas ta fart på nytt om anslagsnivån också i fortsättningen ligger kvar på samma nivå som 2019. 

Utskottet anser att regeringen måste ha beredskap att bedöma anslagsbehoven för bastrafikledshållningen redan i en tilläggsbudget för 2019. Dessutom är det nödvändigt att nästa regering i sitt program och i planen för de offentliga finanserna säkerställer adekvata anslag för bastrafikledshållningen på det sätt som arbetsgruppen för trafiknätet har föreslagit. Då ligger det årliga anslaget på cirka 1,3 miljarder euro och trafikledsnätet kan underhållas långsiktigt och hållbart. Samtidigt blir trafiken smidigare och transportkedjorna kan fungera bättre. I slutändan blir näringslivet mer konkurrenskraftigt. 

Trafikledsnätet har i många avseenden förbättrats tack vare programmet för eftersatt underhåll, men vägnätet har fortfarande ett stort antal vägsträckor, korsningar, anslutningar och annat, där trafiksäkerheten har försämrats exempelvis för att vägen är i dåligt skick eller för att det fattas underfarter eller gång- och cykelleder. Nästa år minskar anslagen och möjligheterna att arbeta av det eftersatta underhållet minskar. I synnerhet det sekundära vägnätet förväntas bli sämre. 

Utskottet höjer anslaget till bastrafikledshållning med 25 300 000 euro. Därmed uppgår det totala anslaget till cirka 1,1 miljard euro (inklusive den andra tilläggsbudgeten för 2018). Anslaget ska gå till mindre projekt som förbättrar trafiksäkerheten, verksamhetsmöjligheterna för näringslivet och gång- och cykeltrafik i hela landet. Kostnadskalkylen för projekten varierar mellan 50 000 euro och 5,75 miljoner euro. 

Följande projekt avses: 

  • Riksväg 5 Siilinjärvi–Lapinlahti, två omkörningsfiler, 5 750 000 euro 
  • Riksväg 2, ombyggnad av anslutningen i Haistila i Ulvsby, 1 300 000 euro 
  • Väg 3192, Liesontie–Porraskoskentie i Tavastehus, ombyggnad och asfaltering, 900 000 euro 
  • Väg 870 till Terrafame i Kajanaland, förbättrad trafiksäkerhet, 400 000 euro 
  • Väg 870, reparationer i Rautavaara, 850 000 euro 
  • Väg 3864, Sipari–Pulsa, fortsatta reparationer i sydöstra Finland, 800 000 euro 
  • Järventaustantie 13611, reparation av grusväg i Tavastland, 60 000 euro 
  • Hirvijärventie 13619, förbättringar av grusvägssträcka och reparationer av beläggning i Tavastland, 70 000 euro 
  • Tanttalantie 13851, ombyggnad i Tavastland, 210 000 euro 
  • Selänojantie 13822 i Riihimäki, ombyggnad, 400 000 euro 
  • Väg 3200 Auttoinen–Porasa i Tavastland, ombyggnad, 100 000 euro 
  • Ojajärventie 13659, ombyggnad av grusväg i Tammela, 50 000 euro 
  • Riksväg 9 Notsjö–Urjala–Kylmäkoski, nytt viltstängsel, 220 000 euro 
  • Stamväg 54 Riihimäki–Vojakkala, viltstängsel, 370 000 euro 
  • Riksväg 3, förbättrad infartsparkering i Riihimäki, 200 000 euro 
  • Stamväg 75, reparation av korsningen Porokylänkatu–Pappilansuora i Nurmes, 350 000 euro 
  • Väg 5910, ombyggnad i Vieremä på sträckan väg 88—fabriksområdet, 100 000 euro 
  • Kaartusentie i Alajärvi, reparationer, 50 000 euro 
  • Vägsträckan Lintukangas–korsningen Rannilantie i Mellersta Finland, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 620 000 euro 
  • Vägförbindelse på sträckan Yrityslaakso–Karstulantie i Soini, 400 000 euro 
  • Landsväg 17109 i Jalasjärvi, vägbeläggning, 400 000 euro 
  • Repolantie i Nousiainen, byggande av underfart, 150 000 euro 
  • Riksväg 23, Södermark–Norrmark i Satakunta, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 400 000 euro 
  • Sträckan Tuppihaantie–Urheilukentäntie i Kontiolahti, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 500 000 euro 
  • Landsväg 13343 (Koskenkyläntie) i Birkaland, reparationer, 450 000 euro 
  • Rutalahdentie i Asikkala i Tavastland, reparationer, 300 000 euro 
  • Landsväg 13353 (Korhusvalli–Ylivalli) i Birkaland, reparation för större bärighet, 300 000 euro 
  • Väg 15254 Harjumaa–Luusniementie i Södra Savolax, vägreparationer, 500 000 euro 
  • Landsväg 933, Häkinvaara–Valajaskoski i Rovaniemi, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 500 000 euro 
  • Riksväg 934, Vitikanpää–Ketavaara i Rovaniemi, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 1 600 000 euro 
  • Landsväg 210 Oripää–Hirvikoski i Loimaa, reparationer, 800 000 euro 
  • Oulainen med omnejd, arbeten för att förbättra trafiksäkerheten, 600 000 euro 
  • Väg 5460 Saikarintie, ombyggnad på sträckan Vaajasalmi–Tervamäki i Inre Savolax, 800 000 euro 
  • Väg 5284 Valtimontie i Norra Karelen, ombyggnad, 550 000 euro 
  • Riksväg 18, korsningen Niemisvedentie–Karhunkierros i Etesri, planering och anläggning av väganslutning, 300 000 euro 
  • Inkeroistentie (354) på sträckan Päätie–Riksväg 15 i Kouvola, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 300 000 euro 
  • Motorvägen Helsingfors–Åbo på sträckan Vichtis–Kyrkslätt, viltstängsel, 350 000 euro 
  • Länsitie 6871 i Laihela på sträckan Isokylä–Kylänpää, ombyggnad och vägbeläggning, 200 000 euro 
  • Mustavirrantie 5571, Haatalantie 16205 och Tuovilanlahdentie 16172 i Maaninka, ombyggnad, 500 000 euro 
  • Landsväg 17517 på sträckan Tepontie–Latikka detaljplaneområde i Seinäjoki, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 250 000 euro 
  • Landsväg 13, Asemankannas i Saarijärvi, ombyggnad, 200 000 euro 
  • Vägsträckan Kurhila–Hillilä–Asikkala kyrkby, reparationer, 650 000 euro 
  • Förbindelseväg 9005 på sträckan stamväg 76–Sotkamo Silver Oy:s gruva i Sotkamo, ombyggnad, 500 000 euro 
  • Regionalväg 672 (Tokerotie) sträckan stamväg 67–Vennanmäentie i Kauhajoki, väg för gång-, cykel- och mopedtrafik, 400 000 euro och 
  • Rekikoskentie 12831 i Vittis, reparationer, 600 000 euro. 
Järnvägar.

Utskottet påpekar att bannätet också kräver reparationer och att kostnaden för det eftersatta underhållet uppgår till cirka 1 miljard euro. Bland annat säkerhetssystemen är till många delar föråldrade och befinner sig i slutet av sin livscykel. Det leder till reparationsbehov som i sin tur gör att trafiken går långsammare och att förseningarna i tågtrafiken ökar. Utskottet framhåller att minskade utsläpp från trafiken bland annat kräver att spårtrafiken blir en mer attraktiv transportform inom både persontrafik och varutransporter. Det kräver extra satsningar för att få bannätet i trafiksäkert skick och för att digitalisera säkerhetsanordningarna. 

Samtidigt anser utskottet att det brådskar med att förbättra säkerheten i plankorsningar eftersom det statliga bannätet fortfarande har nästan 2 000 obevakade plankorsningar. Det är ett välkommet initiativ att kommunikationsministeriet har startat ett program för säkrare plankorsningar 2018–2021. Programmet omfattar 65 objekt och det har avsatts 28 miljoner euro för ändamålet. Men anslagen måste öka betydligt mer för att säkerheten ska förbättras snabbare. För kortare restider är det viktigt att obevakade plankorsningar tas bort exempelvis för en bansträcka i taget, eftersom tågen då kan höja hastigheten. 

Förordningen om huvudlederna och deras servicenivå .

Utskottet välkomnar förordningen om landsvägs- och järnvägsnätets huvudleder och om deras servicenivå (933/2018) som kommunikationsministeriet utfärdade den 21 november 2018. Därmed har de tio år långa förberedelserna kring ett stomnät kommit till ett avslut. Enligt förordningen sträcker sig den rikstäckande huvudleden för landsvägar respektive järnvägar till alla landskapscentra och huvudleden ska vara i gott skick året om. Huvudlederna sammanför dessutom de största centrumen och knutpunkterna nationellt och internationellt. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 065 361 000 euro. 
Anslaget får användas 
(1 punkten som i RP 232/2018 rd) 
(2—5 punkten som i RP 123/2018 rd) 
(Stycke 3 som i RP 123/2018 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 123/2018 rd) 
37.Statsunderstöd för främjandet av gång och cykling och kommunernas kollektivtrafikprojekt (reservationsanslag 3 år) (reservationsanslag 3 år)

Utskottet noterar med tillfredsställelse att budgetpropositionen innehåller ett anslag för att främja gång- och cykeltrafik precis som den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknätet har föreslagit. Redan i den andra tilläggsbudgeten för 2018 ingick det anslag på 3,5 miljoner euro för ändamålet och i kompletteringspropositionen finns ett anslag på ytterligare 3,5 miljoner euro. Det är ett program som sträcker sig fram till 2023 med målet att gång- och cykelsträckorna ska öka med 30 procent fram till 2030. Utskottet välkomnar att anslaget också får användas till projekt som förbättrar villkoren för kollektivtrafiken, till exempel att det får anläggas områden för infartsparkering. 

50.Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Utskottet välkomnar att regeringen föreslår en höjning på 4 miljoner euro av anslaget. Därmed stiger anslaget till 17 miljoner euro. Höjningen behövs eftersom i synnerhet det dåliga väglaget förra vintern gjorde att reparationsbehovet ökade kraftigt. Privatvägar är viktiga för transporter inom näringslivet: exempelvis allt råvirke rullar ur skogarna på gummihjul. 

77.Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

Budgetpropositionen innefattar inga nya utvecklingsprojekt, utan anslaget (ca 298 miljoner euro) ska användas till de tretton pågående projekten för vägar, järnvägar och vattenleder. Investeringarna i trafik och transport (momenten 31.10.76, 31.10.77 och 31.10.79) omfattar totalt 446 miljoner euro. Därutöver finansieras vissa kollektivtrafikprojekt (förlängning av metron västerut, snabbspårvägen Spårjokern och spårvägen i Tammerfors) med omkring 37 miljoner euro). Också planeringen av snabba tågförbindelser från Helsingfors till Åbo fortsätter. Dessutom avsätts 1 miljon euro under moment 21.10.20 för att inleda planeringen av stambanan. 

Projekten för att utveckla spårtrafiken är mycket viktiga bland annat för att minska utsläppen från trafiken, anser utskottet och understryker att det vid sidan om behovet av att förbättra Åbobanan och stambanan (Helsingfors–Tammerfors–Uleåborg–Torneå) också är viktigt att satsa på Östbanan, det vill säga snabba banförbindelser österut eftersom de är viktiga för den regionala utvecklingen och för bättre spårvägsförbindelser till Ryssland. När snabba tågförbindelser planeras är det samtidigt av stor vikt att satsa på att förbättra den regionala trafiken för att förbättra pendeltrafiken och rörligheten för och tillgången till arbetskraft och för att pendlingsregionen för entimmesresor ska breddas. 

Enligt utskottet är det också i fortsättningen nödvändigt att trafikprojekt planeras och finansieras mer långsiktigt. Slutrapporten från den parlamentariska arbetsgruppen för trafiknät är en god grund att bygga kommande beslut på. Arbetsgruppen föreslår att det upprättas en tolvårig plan för trafik- och transportsystemet och att planen bereds parlamentariskt. Den nationella planen föreslås innehålla bland annat de viktigaste projekten för utveckling och underhåll och riktlinjer för trafik- och transportservicen ska utvecklas.  

Vidare anser utskottet det viktigt att finansieringen av infrastrukturprojekt ses över och att nya modeller testas eftersom statens budgetmedel inte räcker till för alla utvecklingsprojekt, som är motiverade bland annat med avseende på smidig trafik, transporter inom näringslivet och sysselsättningsaspekter. Exempelvis snabba tågförbindelser från Helsingfors till Åbo, Tammerfors och östra Finland kräver mycket stora satsningar och det därför är svårt att fasa in finansieringen i den statsfinansiella ramen. Följaktligen måste man finna nya finansieringsmodeller och utreda bland annat möjligheterna att införa projektbolag som arbetsgruppen för trafiknäten föreslagit. Bolagen kunde ägas av förslagsvis pensionsbolag, företag, kommuner som har nytta av trafikförbindelserna och en del andra aktörer.  

Vidare understryker utskottet att också EU-bidrag måste utnyttjas och påpekar att det är viktigt med planering och bindande beslut på det nationella planet. De närmaste åren är detta extra angeläget eftersom kommissionen har förslagit en utvidgning av stomnätskorridorerna, vilket innebär att förbindelsen mellan Helsingfors och Torneå kommer att vara stödberättigande. Utan nationella investeringsbeslut går det dock inte att ta EU-bidrag i anspråk. 

Vad beträffar nya utvecklingsprojekt understryker utskottet vikten av att arbeta för smidig och säker trafik och att se till att industrin och näringslivet har tillgång till fungerande transportkedjor. I detta sammanhang vill utskottet särskilt lyfta fram elektrifieringen av bansträckan Ylivieska–Idensalmi. Beslutet fattades redan våren 2012, men ingenting har gjorts än så länge. Bansträckan servar i synnerhet den tunga trafiken, och den kommer enligt vissa bedömningar att trafikeras i ännu större omfattning, bland annat när transporterna inom skogs- och gruvindustrin ökar och transitotrafiken mellan Vartius och Karleby växer. Enligt utskottet är det ett absolut krav att farlederna fungerar tillförlitligt också på de väg- och bansträckor som servar fabrikernas och industrins dagliga råvaruförsörjning och godstransporter. 

20.Myndighetstjänster för trafik och kommunikation

01.Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det sker en omställning i myndighetstjänsterna för trafik när det nya transport- och kommunikationsverket inleder sin verksamhet nästa år. Det nya verket ska svara för myndighetstjänster för alla transportformer och för myndighetsreglering, tillsyn, styrning, förvaltning och tjänster inom kommunikationssektorn. Anslaget till myndighetstjänster för trafik och kommunikation kommer nästa år att ligga på samma nivå som i år, om man bortser från de anslagsöverföringar mellan ämbetsverkens omkostnadsmoment som beror på myndighetsreformen.  

Enligt utskottet är det viktigt att reformen skapar nya handlingsmodeller som kan ge synergieffekter och effektivisera resursanvändningen. 

Det är extra viktigt att se till att Cybersäkerhetscentret får tillräckliga anslag. Hittills har anslagen inte varit tillräckligt stora, men budgetpropositionen innehåller nu en anslagsökning på 2 miljoner euro i överensstämmelse med rambeslutet. Under resten (2020–2022) av ramperioden är anslagsökningen 3 miljoner euro. Utskottet noterar ökningen med tillfredsställelse, men pekar samtidigt på de stora utmaningar som den snabba tekniska utvecklingen för med sig för bland annat för att garantera informationssäkerhet, funktionssäkerhet för informationssystem och skydd för privatlivet. Cybersäkerhetscentrets betydelse och funktionssäkerhet är av stor betydelse för samhällets kritiska och vitala funktioner, likaså för säkerheten. Följaktligen är det viktigt att bevaka att anslagen räcker till och att ompröva anslagsnivåerna om det är nödvändigt. 

30.Stöd till trafiken och köp av tjänster

63.Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår ett anslag på cirka 89 miljoner euro för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster. Det är lika mycket som för i år. Anslaget får huvudsakligen användas till att köpa tågtrafik, regional och lokal trafik och till kollektivtrafikstöd i stora och medelstora stadsregioner. 

Det är enligt utskottet viktigt att man fortfarande satsar på att göra kollektivtrafiken mer attraktiv eftersom kollektivtrafiken är ett av de viktigaste medlen för att minska utsläppen från trafiken. I stadsregionerna har kollektivtrafiken i själva verket ökat avsevärt i popularitet, vilket betyder att serviceutbudet måste utökas. Vidare är det enligt utskottet bra att de stora städerna får ett extra anslag på 3,5 miljoner euro 2018–2021 för att utveckla kollektivtrafiken och att en del av anslaget (0,9 miljoner euro) avsätts för att styra människors mobilitet. Det medverkar till att kollektivtrafik, gångtrafik och cykeltrafik kommer att stå för en ökande andel av färdsätten. 

För att kollektivtrafiken ska fungera bättre måste man också utreda i vilken omfattning det behövs starkare samordning på riksnivå och större samarbete mellan aktörerna för att vi snabbare ska få digitala mobilitetstjänster och kompatibla biljettprodukter. Dessutom vore det viktigt att bestämma hur en nationell reseplanerare ska utformas eftersom uppdaterad och lätthanterlig information om resor och tidtabeller gör att kollektivtrafiken mer attraktiv och gör att fler anlitar den. Också anropstjänst inom kollektivtrafiken på landsbygden måste utvecklas, och vi måste finna lösningar med färdsätt som är ett alternativ till privatbilism.  

Utskottet noterar med tillfredsställelse att det i den andra tilläggsbudgeten för 2018 avsattes 10 miljoner euro till att köpa tjänster inom fartygstrafiken på Kvarken och till att utveckla och driva fartygstrafiken. Det är ett investeringsprogram där Vasa stad, Umeå stad och sydvästra Lappland är engagerade. Programmet ska förbättra trafikförbindelserna mellan städerna och säkerställa kontinuiteten. 

40.Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

50.Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

Inget anslag beviljas under momentet, utan bredbandsprojektet fortsätter med hjälp av en fullmakt och anslag som är oanvända. Enligt uppgifter till utskottet har omkring 83 000 hushåll tillgång till bredband. Målet med projektet är att 130 000 hushåll ska ha bredband. De enskilda projekten har avancerat långsammare än förväntat och en del av aktörerna har fått ekonomiska svårigheter. Därför har stödvillkoren lindrats och såväl inlämningsfristen för ansökningar som stopptiden för själva projekten förlängts. 

Utskottet ser det som viktigt att i fortsättningen ytterligare utreda möjligheterna att stödja de bredbandsprojekt som har råkat i oskäligt stora ekonomiska svårigheter. 

Utskottet ser det som viktigt att glesbygden har fungerande nätförbindelser bland annat för att trygga lika villkor för medborgarna och en regionalt rättvis servicenivå. Vidare är det angeläget att olika tekniker nyttiggörs rationellt och kostnadseffektivt. 

Huvudtitel 32ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Förvaltning

40.Statsunderstöd för främjande av företagens internationalisering samt entreprenörskap (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 920 000 euro, varav 

  • 200 000 euro till projekt som stödjer internationalisering av företag i Kajanaland och genomförs via Kainuun Etu Oy. 
  • 170 000 euro för att främja exportprojekt som riktas till Europa. 
  • 100 000 euro för att utvidga och utveckla stödtjänster till företagare som råkat i svårigheter. 
  • 150 000 euro till projekt som stöder turism i regionen Jämi. 
  • 200 000 euro för att utveckla turistområdet Kivijärvi. 
  • 100 000 euro för att utveckla turismen i regionen Räyskälä i Loppis. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 5 171 000 euro. 
(Stycke 2—6 som i RP 123/2018 rd) 

20.Närings- och innovationspolitik

Utskottet ser det som viktigt att regeringen går vidare med åtgärderna för att främja Finlands export och företagens internationalisering och för att trygga att finländska företag verkar på lika villkor med konkurrentländerna. Enligt finansministeriets ekonomiska översikt hösten 2018 väntas exporten 2018 öka med en hastighet på knappa fem procent. Tillväxten i Finlands utrikeshandel fortsatte i början av 2018, men åren 2019 och 2020 växer världshandeln långsammare än i år. Risken för den långsammare tillväxten i världshandeln ökas av hotet om handelskrig. Utskottet anser att utvecklingen av Finlands export också skuggas av utsikterna för en måttligare ekonomisk utveckling i euroområdet, strypta resurser i hemlandet, problem med tillgången till kompetent arbetskraft och problem med yrkesutbildningen. 

Genom närings- och innovationspolitik stärks förutsättningarna för näringslivets konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt särskilt som näringsstrukturen just nu genomgår en omställning. Utskottet uttrycker oro över att Finlands ställning som FUI-intensivt land i ljuset av statistiken har försvagats betydligt. Finland har sackat efter från sina tidigare topplaceringar i fråga om satsningar på forskning och innovationer. En hållbar tillväxt i Finland baserar sig på förnyelse och ökat förädlingsvärde där forskning, kompetensutveckling och innovation intar en central roll. Utskottet menar att de ökningar i anslagen som regeringen föreslår vänder utvecklingen i rätt riktning, men åtgärderna bör tydligare sikta på en ökning av produktiviteten och innovationer. 

Utskottet ser det som viktigt att regeringen stödjer åtgärder med sikte på att förbättra företagens verksamhetsvillkor i handeln med Ryssland. Exporten till Ryssland har nästan halverats från rekordåret 2008 till nuvarande 3,4 miljarder euro. Som de främsta handelsutmaningarna nämner finländska exportörer i en enkät de politiska riskerna och problem med förtullningen. Exporten försämras också av försvagad köpkraft bland ryska invånare, protektionism och osäkerhet förorsakad av sanktioner. 

06.Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 97,5 miljoner euro, vilket är 13,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. 

Business Finland, som grundades som en följd av sammanslagningen av Tekes och Finpro, inledde sin verksamhet den 1 januari 2018. I omkostnaderna för Business Finland förenas omkostnaderna för Tekes och statsunderstödet för Finpro. I budgetpropositionen för 2019 ingår i omkostnaderna också finansieringen för det så kallade tillväxtprogrammet Team Finland. 

Internationella kopplingar är en central tillväxtfåra för företagen. En utmaning har varit att företagen erbjuds tjänster och finansiering för internationella kontakter ur flera källor. Utskottet välkomnar att Business Finland grundades i början av 2018; det bidrar till att förenkla och skapa större klarhet i de offentliga internationaliseringstjänsterna för företag. I helheten Business Finland ingår samlat tjänster för finansiering av innovationer, främjande av internationalisering och export samt främjande av utländska investeringar i Finland och turism. Utskottet ser det också som viktigt att resurser kan styras till kundarbete genom att förenkla förvaltningen och eliminera överlappningar. 

Utskottet ställer sig bakom en utveckling där tjänster för internationella förbindelser inriktas särskilt för att utveckla små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar i Finland och utomlands. Innovationsfinansiering har visat sig ha direkta konsekvenser för små och medelstora företags internationella framgång. I små och medelstora företag som finansierades via Business Finland ökade både exporten och omsättningen betydligt mer (35 %) åren 2013—2016 än i övriga små och medelstora företag inom industri- och tjänstesektorn (4 %). Utskottet anser att staten långsiktigt bör förbinda sig att främja internationaliseringen. Små och medelstora företag bör tillförsäkras fortsatt finansiering av internationaliseringsfrämjande tjänster också under den kommande regeringsperioden. Utskottet stöder också planerna på att utveckla digitala internationaliseringstjänster eftersom de bidrar till att tjänster kan erbjudas många företag på ett kostnadseffektivt sätt. 

Utskottet har tidigare fäst uppmärksamhet vid att stärka nätverket i utlandet till stöd för företagens export och internationella tillväxt, eftersom Finlands satsningar har varit svagare än flera konkurrentländers i detta område. Utskottet har sett det som viktigt att stärka nätverket inom de områden som små och medelstora företag behöver, såsom den europeiska marknaden. Det är således positivt att personalen inom utlandsnätverket redan före utgången av 2019 kommer att stärkas med 25 personer och på längre sikt med ännu fler. Vidare är utskottet tillfreds med de specialistresurser som stärker Team Finlandia bland annat inom utrikesministeriets och undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområden, och med samarbetet med utrikesförvaltningens beskickningar. 

Utskottet konstaterar att utlandsnätverket kring Business Finland kan utnyttjas klart mer än nu för att locka kompetent utländsk arbetskraft till Finland exempelvis genom att stödja personaluthyrningsföretagens insatser. Den utveckling av tjänster för internationell kompetens som inletts inom handlingsprogrammet Talent Boost bör också med fördel fortsätta i framtiden. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid turismens betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och ser en avsevärd tillväxtpotential i turismen. För att nå tillväxt behövs långsiktigt och innovativt samarbete med olika aktörer inom turismen. Utskottet lyfter särskilt fram digitaliseringens möjligheter för turismen och uttalar sitt stöd för att verkställa en nationell digital färdplan för turismen. En utmaning inom turismen för närvarande är att utveckla mobila tjänster. Exempelvis kinesiska turister vars övernattningar ökade mest i fjol förutsätter mobila tjänster. Ett tydligt tecken på detta är att de kinesiska turisternas konsumtion har ökat sedan det digitala betalsystem som de har erbjudits togs i bruk. Utskottet ser det också som viktigt att turismen utvecklas på en hållbar grund och med hänsyn till att de åtgärder som krävs för klimatförändringen ställer sina speciella villkor. 

40.Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås en bevillningsfullmakt på 344,4 miljoner euro, vilket är 74 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. 

Utskottet välkomnar att de totala utgifterna för forskning och utveckling började öka 2017. Fem år av nedskurna forskningsutgifter upphörde. Senast har man bokfört ökning 2011. Enligt Statistikcentralen var utgifterna 6,2 miljoner euro 2017. Tillväxt noterades inom samtliga sektorer, inom företag tre procent, offentlig sektor åtta och högskolor fem procent jämfört med 2016. Utgifterna för forskning och utveckling beräknas öka också 2018 trots att tillväxten bromsas upp till en nivå på cirka 140 miljoner euro. Tillväxten beror främst på ökade satsningar inom företagssektorn. 

Trots den positiva trenden framhåller utskottet att företagens satsningar på forskning och utveckling släpar efter jämförelseländerna. Enligt statistikcentralen var andelen av bruttonationalprodukten för utgifterna för forskning och utveckling i Finland 2,76 procent 2017 medan andelen som högst låg på 3,75 procent 2009. Trots att Finlands andel har sjunkit under de senaste åren ligger den fortfarande över OECD- och EU-ländernas medelnivå. Inom OECD-området satsas det enligt 2016 års uppgifter mest på forskning och utveckling i Israel (4,3 %) och Sydkorea (4,2 %). Sverige har med sin andel av forskning och utveckling på 3,25 procent gått förbi Finland. Enligt European Innovation Scoreboard 2018 har andelen nya innovationer i företagens omsättning i Finland sjunkit från 16 procent (2011) till 7 procent (2015). Analogt har företagens FoU-utgifter reellt minskat med 28 procent under de senaste nio åren. Den överlägset främsta orsaken till nedgången är att Nokias försäljning av mobiltelefoner torkade in. 

Utskottet välkomnar att regeringen stärker forsknings- och innovationsrådet genom att öka finansieringen för det. Men utskottet vill ändå påpeka att de nuvarande satsningarna inte ensamma för sig räcker för att trygga en innovationsdriven tillväxt och konkurrenskraft; betydande extra satsningar på FoUI-verksamhet behövs också under de kommande åren. 

OECD:s internationella utvärdering av hur det finländska systemet för forskning och innovationer fungerade 2017 tog upp betydande brister, men å andra sidan gav OECD flera konstruktiva åtgärdsrekommendationer. Finland rekommenderades bland annat främja produktivitet och innovationer inom företag, öka de offentliga satsningarna på möjliggörande teknik och tillämpande forskning och öka de internationella inslagen i FoUI-verksamhet. Utskottet uttrycker sitt gillande över de reformåtgärder som vidtagits. I rätt riktning pekar besluten om att öka FoU-finansieringen för 2018 och 2019 och att slå ihop Finpro och Tekes till Business Finland. Positivt är också att ökningen av bidragsfinansieringen för Business Finland riktas till omfattande projekt för nätverk och ekosystem där forskningsorganisationerna och företagen bedriver ett nära samarbete. 

Utskottet anser att det behövs en bättre utvärdering av utfallet för de mål som uppställts för FoU-finansieringen. Utvärderingarna kan genomföras i undersökningar som görs i samband med program för företagsstöd och baserar sig på vetenskapliga försöksupplägg. Det finns goda internationella exempel på sådana utvärderingar. 

Utskottet välkomnar att det på sistone har rapporterats betydande investeringsnyheter från gruvindustrin. Metallförädlingen i Finland utvecklas i riktning mot kemikalier som behövs för batteritillverkning, och på så sätt skapas ett mervärde baserat på mineraler. Utskottet anser att batteribranschen kan innebära betydande framgång för Finland eftersom Finlands berggrund är idealisk för att finna råmaterial som används i batterier, och vårt land har högklassig kompetens i fråga om apparatur och teknik för att utnyttja fyndigheterna. Utskottet ser det som viktigt att råmaterial också förädlas i Finland så långt det är möjligt. Detta mål förutsätter strategisk utveckling av primärproduktionen och stärkningen av kompetensen inom branschen i framtiden. 

44.Investerings- och utvecklingsstöd för den cirkulära ekonomin (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 530 000 euro, varav 

  • 160 000 euro för ett projekt för utveckling av skogsbioekonomi i Kajanaland. Genom projektet främjas förädlingen av förnybara råvaror, biflöden och avfall 
  • 170 000 euro för ett projekt i Pemar och Sagu för att utreda processer som minskar materialsvinn och avfall vid företag och jordbruksenheter 
  • 100 000 euro för ett projekt i Satakunta för att utreda och utveckla biflöden inom skogsbruk och skogsindustri och 
  • 100 000 euro för ett projekt för utveckling av en råvarubörs avsedd för att effektivisera utnyttjandet av biprodukterna från livsmedelsindustrin. 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 530 000 euro. 
(Stycke 2—5 som i RP 123/2018 rd) 
49.Statsunderstöd för Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet (reservationsanslag 2 år) (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro för att stärka den strategiska forskningen. 

Utskottet välkomnar att finansieringen för VTT ökas eftersom det stärker innovationsverksamheten. VTT har en betydande roll i fråga om att skapa nätverk mellan finländska små och medelstora företag och EU:s FoUI-program. VTT använder statsfinansiering som nationell motfinansiering för EU-stödfinansiering som på så sätt direkt inverkar på Finlands möjligheter att bli delaktig i EU-finansiering. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för ett projekt för att uppdatera ett digitalt energilaboratorium för att motsvarar branschens senaste utmaningar. Energilaboratoriet möjliggör undersökning av framtida energilösningar tillsammans med företag. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 94 403 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

30.Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

01.Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 171,6 miljoner euro, vilket är 8,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. 

Som tilläggsresurser för att verkställa aktiveringsmodellen föreslås 10,3 miljoner euro. Utskottet välkomnar att tilläggsresurser har anvisats arbets- och näringsbyråerna för att ordna tjänster som arbetslösa kan uppfylla aktiveringsvillkoret genom att delta i. Positivt är också att resurstilldelningen för kundstyrning stärks som ett led i åtgärder för att stöda aktiveringsmodellen. 

Genom att regelbundet intervjua arbetslösa vill man försnabba sysselsättningen och förebygga långtidsarbetslöshet. Utskottet ser positivt på att mängden regelbundna intervjuer med arbetslösa har ökat och att deras effekter utreds. Effekterna av de regelbundna intervjuerna utreds i en omfattande undersökning som blir klar i början av 2019. 

Men utskottet uttrycker oro över att tidsbundna anslag innebär osäkerhet i fråga om fortsatt finansiering vilket leder till att arbets- och näringsbyråerna anlitar visstidsanställd personal. Att uppgifterna för den visstidsanställda personalen upphör innebär samtidigt att kompetens försvinner och att effektiviteten lider. Utskottet understryker att de positiva verkningar på sysselsättning och tillväxt som eftersträvas med sysselsättningstjänsterna förutsätter långsiktiga satsningar på resurser. 

Utskottet menar att det vore angeläget för Finland att nå en nordisk nivå i fråga om sysselsättningsnivån. I fortsättningen bör vi ytterligare satsa på en aktiv arbetskraftspolitik som stöder arbetsmarknaden. Exempelvis är anslagen för lönesubventioner i Finland omkring 0,12 procent av bruttonationalprodukten (bnp) och motsvarande andel är 0,6 procent i Sverige och 0,28 procent i Danmark. 

51.Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås anslag på 244,06 miljoner euro, vilket är 83 miljoner euro mindre än den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på anpassningsåtgärder för 20 miljoner euro som är baserade på regeringsprogrammet och en minskning av engångsnatur på 50 miljoner euro som hänförs till obundna poster. Med anslagen i budgetpropositionen för 2019 beräknas aktiveringsgraden bli cirka 30,1 procent 2019, om arbetslösheten är 7,5 procent och i genomsnitt drygt 80 000 personer omfattas av de tjänster som finansieras med anslag under andra moment. 

Tack vare den ekonomiska tillväxten har sysselsättningen förbättrats. Sysselsättningsnivån var ungefär 71,5 procent i oktober 2018, medan den ett år tidigare var 70,0 procent. Sysselsättningen uppgick för sin del till 6,3 procent, vilket är 1,0 procentenheter mindre än för ett år sedan. Den säsong- och slumpvariationsrensade trenden för arbetslöshetsgraden var i oktober 7,2 procent. Trenden sjunker nu långsammare. Enligt finansministeriets översikt från hösten 2018 översteg trenden för sysselsättningsgraden i juni siffrorna för 2008 års konjunkturtopp. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten höjer enligt översikten 2018 antalet sysselsatta till 2,6 procent mer än föregående år, och sysselsättningen fortsätter att öka i rask takt. Sysselsättningsgraden väntas stiga till 73 procent 2020. 

Den ekonomiska tillväxten har ökat sysselsättningen, men arbetslösheten har minskat långsamt. Vid sidan av en snabb ökning av sysselsättningen bör det noteras att antalet arbetslösa fortfarande är stort och att det i allt fler branscher råder brist på arbetskraft. Utskottet ser det som viktigt att fortsätta med åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt, högre sysselsättning och förbättring av funktionen på arbetsmarknaden. 

Tillgången till kompetent arbetskraft håller på att bli ett hinder för företagens tillväxt. Enligt utredningar har redan över 40 procent av de arbetsställen som sökt arbetskraft erfarit problem med att finna lämplig arbetskraft. Företagen har problem med att få arbetskraft överallt i Finland och på alla yrkes- och utbildningsnivåer. Rekryteringsproblemen i Finland har varit större än genomsnittet i Kajanaland, Nyland, Birkaland och Norra Savolax. Svårast är rekryteringssituationen inom information och kommunikation, hotell- och restaurangbranschen och inom byggbranschen. Rekryteringsproblem inom olika branscher har också samband med förändringar i efterfrågan på arbetskraft. 

Utskottet ser med gillande på att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra företagens tillgång till arbetskraft. Tillgången till kompetent arbetskraft får inte bli ett hinder för ekonomisk tillväxt. På lång och medellång sikt måste det gå att höja utbildnings- och kompetensnivån och få i bruk hela arbetskraften inklusive invandrarna, de som är utanför arbetskraften och de arbetslösa. För att lösa problemen med tillgång och matchning i fråga om arbetskraft behövs olika åtgärder som förenar arbets- och näringspolitiken och som förbättrar eller underlättar arbetskraftens rörlighet, kompetens och arbetsförmåga samt de ekonomiska incitamenten för att arbeta. 

I propositionen sägs att användningen av lönesubventioner i företagen ska öka och att det ska tas i bruk en sysselsättningspremie till företagen för bestående sysselsättning av en person som arbetar med lönesubvention. Dessutom höjs det årliga maximibeloppet för den hundraprocentiga lönesubventionen till allmännyttiga sammanslutningar till 4 000 årsverken. Utskottet välkomnar att användningen av lönesubvention riktas särskilt till företag, eftersom sysselsättning i företag enligt utredningarna gynnar anställbarhet väl. Lönesubvention sänker tröskeln för att anställa arbetslösa i svagare arbetsmarknadsposition och effektiviserar avvecklandet av den strukturella arbetslösheten. Dessutom påskyndas enligt propositionen utbetalningen av lönesubventionerna samtidigt som processen förenklas. Utskottet ställer sig bakom att det har anvisats resurser för att korrigera anhopningen av utbetalningar av lönesubventioner. 

Utskottet noterar att för att öka de positiva sysselsättningseffekterna bör efterfrågan på lönesubvention och utbildningstjänster ökas, eftersom lönesubvention enligt erhållen utredning skulle kunna beviljas mer och även i utbildningarna har det iakttagits brist på sökande. Utskottet menar att efterfrågan på lönesubvention, utbildningar och andra tjänster för att utveckla kompetensen bör främjas genom effektivare marknadsföring och information till arbetsgivare och arbetssökande. 

I nuläget, när det finns tillgång till flera åtgärder, incitament, försök och pilotförsök för att förbättra sysselsättningen, ser utskottet det som viktigt att regeringen noggrant ger akt på effekterna av de arbetskraftspolitiska åtgärderna och resultaten av användningen av anslag. En föregripande och systematisk uppföljning ger också värdefull kunskap för fortsatt utveckling av åtgärderna. 

För att trygga tillgången på arbetskraft fäster utskottet uppmärksamhet vid att det behövs flexibilitet och snabbhet i processerna för arbets- och uppehållstillstånd för utländska arbetstagare. Företagen bör vid behov snabbt och flexibelt kunna anställa arbetskraft från utlandet. Utskottet uttrycker uppskattning över den utarbetade förstudien om flaskhalsar för uppehållstillstånd som beviljas på grundval av arbete (Arbets- och näringsministeriets publikationer 28/2018) och de åtgärder som inletts i olika ministerier för att förbättra processerna. 

Syftet med aktiveringsmodellen som trädde i kraft 2018 är att öka sysselsättningen genom att motivera arbetslösa arbetssökande till aktivitet och självständighet i arbetssökandet under hela den tid arbetslösheten varar. Enligt utredning kan det sägas att efterfrågan på tjänster har ökat i och med aktiveringsmodellen, men aktiveringsmodellens direkta inverkan på efterfrågan kan inte bedömas. Om andra effekter kan det konstateras att aktiveringsmodellens eventuella inverkan på en ökning av snuttjobben ser ut att förbli liten, eftersom merparten av sysselsättningsökningen under början av året enligt en arbetskraftsundersökning har skett i fråga om heltidsanställningar. 

Enligt den statistik som insamlats av FPA och Finansinspektionen var antalet personer som fick sänkt arbetslöshetsförmån på grund av aktiveringsmodellen i april-juni 2018 cirka 150 000. Av dem fick 97 000 arbetslöshetsförmån av FPA och 54 000 inkomstrelaterad dagpenning. Enligt statistiken har aktiveringsmodellen drabbat äldre arbetslösa särskilt svårt. Av de som fick sänkt inkomstrelaterad dagpenning hade var tredje fyllt 60 år. Också bland de som fick FPA-förmån blev sänkt förmånsbelopp vanligare ju äldre åldersklass det var fråga om. 

Utskottet stöder målen bakom aktivitetsmodellen och betonar att sysselsättningsfrämjande tjänster måste vara ändamålsenliga för att främja en persons sysselsättning, och grunden för att anordna tjänster bör inte vara att behålla arbetslöshetsförmånerna. 

Utskottet konstaterar att i och med aktiveringsmodellen har situationerna för de personer som har den svagaste arbetsmarknadspositionen trätt fram i dagsljuset. Särskilda utmaningar med att uppfylla aktiveringsvillkoret har iakttagits hos personer med begränsad arbetsförmåga och/eller vars begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte har upptäckts. Därför ser utskottet med tillfredsställelse på att regeringen i grunden utredde situationen för partiellt arbetsföra och särskilt långtidsarbetslösa. I utredarnas rapport om partiellt arbetsföras vägar till sysselsättning — förmåner, tjänster, stödåtgärder (SHM:s rapporter och promemorior 43/2018) konstateras att sysselsättningsgraden inte kan höjas om vi inte kan få de som är utanför arbetslivet med i arbetslivet och förbättra förutsättningarna för sysselsättningen för de som har en svag arbetsmarknadsposition. Utredarna föreslår att det i Finland ska inrättas ett övergripande program för arbetsförmåga vars syfte är att öka delaktigheten i arbetslivet för långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning och att säkerställa tjänsterna och förmånerna för dem. Utskottet ser det som viktigt att de olägenheter som lyfts fram i utredningen blir korrigerade eftersom det är av största vikt för Finland att i framtiden ha hela arbetskraften i användning. 

40.Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

50.Statsunderstöd till konsumentorganisationer (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för stödjande av Konsumentförbundets verksamhet. Utskottet noterar att Konsumentförbundet utför ett värdefullt arbete för konsumenterna bästa och till skydd för deras rättigheter. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 872 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

50.Regionutveckling och strukturfondspolitik

40.Införande av regionala innovationer och försök (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för utveckling av industriområdet Leiviskänkangas i Pyhäntä kommun och med 100 000 euro för utveckling av företagsparken Syke i Sastmola. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 3 300 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 

70.Integration

03.Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Som anslag för främjande av invandrares integration och sysselsättning föreslås 1 631 000 euro. Det är 570 000 miljoner euro mer än i 2018 års ordinarie budget. Ökningen beror på återbäring av överföringar av engångsnatur. 

Utskottet vill betona vikten av att resultaten av integrationen utvärderas. Det behövs uppföljningsinformation och analys av ekonomiska följder i fråga om integrationsåtgärderna för att utveckla åtgärderna och för att inrikta dem mer effektivt. Tills vidare finns det sparsamt med forskningsrön om integrationsåtgärdernas kostnadseffektivitet. Kostnadseffektiviteten i fråga om de pågående åtgärderna kan utvärderas först när de berörda personernas band till arbetslivet kan analyseras efter en längre tid. Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamhet vid att det för att bedöma integrationsåtgärdernas ekonomiska konsekvenser skulle behövas indikatorer och jämförelsegrupper som i dagens läge saknas. Utskottet uppmanar regeringen att i fortsättningen planera åtgärder så att bedömningen av resultat och effekter kan göras bättre än nu. Utskottet tar också upp att i uppföljningen av integrationens genomslag bör alla i området verksamma aktörer vara delaktiga, det vill säga staten, kommunerna, företagen och organisationerna. 

Utskottet välkomnar att faktaunderlaget för integration stärks med 2019 års anslag genom att genomföra en helhetsöversikt över integrationen och separata utredningar om integration och sysselsättning av invandrare. 

30.Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag)

Som belopp för statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet föreslås 222 miljoner euro, vilket är 21,0 miljoner euro mindre än den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror på en förändring i antalet asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. År 2019 beräknas antalet asylsökande uppgå till 4 000 personer av vilka 41 väntas få positivt beslut på asylansökan. 

Utskottet välkomnar att arbetslösheten bland invandrare är på väg att sjunka. I maj 2018 var arbetslösheten bland utlänningar 20,7 procent vilket innebär en minskning på dryg fyra procentenheter jämfört med i maj föregående år (25,1 %). Utskottet framhåller att enligt undersökningar ökar arbetserfarenhet som förvärvats i Finland tydligt invandrarnas sysselsättning. Den mest effektfulla åtgärden konstateras vara yrkesutbildning. Dessutom har andra sysselsättningsfrämjande åtgärder med nära förbindelse till arbetslivet såsom lönesubvention konstaterats ha en uppenbart positiv inverkan. Utskottet anser att det vore rekommendabelt att främja användningen av åtgärder som beräknats vara effektiva, såsom integrationsutbildning, arbetsträning och lönesubvention. 

Utskottet välkomnar att riksdagens revisionsutskott genom undersökningsprojektet monimenetelmäinen tutkimus kotouttamistoimenpiteiden toimivuudesta (riksdagens revisionsutskotts publikationer 1/2018) utredde vilka integrationsåtgärder som är lönsamma och värda att genomföra med avseende på sysselsättning av invandrare. Enligt undersökningen vore det väsentligt att integrationstjänsterna utgör en samlad enhet där enskilda metoder som visat sig fungera bra i de olika faserna av integrationen ingår i samma servicekoncept. Utredningen visar att den finländska integrationspolitiken och verkställandet av den inte avviker väsentligt från jämförelseländerna och det mest centrala utvecklingsobjektet där liksom i Finland har att göra med att utveckla samarbetet och koordineringen. Undersökningen rekommenderar också en utökad uppföljning och utvärdering av de nationella migrationsprogrammen samt enhetliga indikatorer för uppföljningen. 

Utskottet ser det som viktigt att arbetslivsorientering tas med i integrationen i ett så tidigt skede som möjligt. Det betyder ett tätt samarbete med arbetsgivarna från första början. Utskottet välkomnar att integrationsutbildningen har förnyats så att språkkunskap och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet undervisas parallellt. 

Utskottet noterar att under de närmaste åren utgår de stora åldersgrupperna från arbetsmarknaden. Då får invandrarna med sin yngre åldersstruktur och sin kompetens en stor betydelse för arbetsmarknadens funktion, ekonomins och företagens tillväxt och den regionala utvecklingen. Utskottet anser att det har omfattande samhällelig betydelse att vägarna till utbildning och sysselsättning för invandrarna görs snabbare; invandringens effekt på försörjningskvoten och de offentliga finanserna är desto mer positiv ju effektivare invandrarna kommer in på arbetsmarknaden. Utskottet framhåller också att för att integrationen ska lyckas är det av vikt att främja jämlikhet och förebygga diskriminering. Integration låter sig inte genomföras i ett rasistiskt eller diskriminerande samhälle. 

Huvudtitel 33SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förvaltningsområdets anslag uppgår till 15 miljarder euro, vilket är nästan samma belopp som i den ordinarie budgeten för 2018. Allra mest har anslaget påverkats av det förbättrade sysselsättningsläget som minskar behovet av utkomstskydd för arbetslösa med nästan 300 miljoner. Anslagsökningarna beror till stor del på justeringar av behovskalkylerna för sjukförsäkringar, bostadsbidrag och pensioner. I syfte att minska ojämlikheten höjs minimibeloppen för dagpenningar och garantipension. I budgetpropositionen ingår dessutom ökningar som förbättrar ställningen för frontveteraner, flerlingsfamiljer och familjer med adoptivbarn. Vidare ges företagares familjemedlemmar rätt till utkomstskydd för arbetslösa. 

Av anslagen under huvudtiteln går 31 procent till utgifter för pensioner, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och grundläggande utkomststöd och 16 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen står för 16 procent av anslagen. 

Bidragen till allmännyttiga samfund och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås bli 362 miljoner euro. Anslaget ökar med 3,9 miljoner euro jämfört med 2018, vilket föranleds av en precisering av intäktskalkylen och av minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning. 

02.Tillsyn

08.Omkostnader för en tillståndsmyndighet för administrering av användningen av social- och hälsovårdsuppgifter (reservationsanslag 2 år)

Behandlingen av regeringens proposition (RP 157/2018 rd) i ärendet pågår fortfarande i riksdagen, så momentet stryks ur budgeten. 

Momentet får följande lydelse: 
(Utesl.) 

03.Forskning och utveckling

04.Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)
Kvalitetsregister för hälso- och sjukvården.

Riksdagen ökade innevarande års budget med 1,5 miljoner euro för att förbereda och starta ett pilotprojekt kring kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att projektet framskrider, eftersom nationella kvalitetsregister ger högre vårdkvalitet och bättre behandlingsresultat och även stärker patientsäkerheten. Finland ligger dock klart efter exempelvis de övriga nordiska länderna, som redan har infört omfattande kvalitetsregister. 

Utskottet ökar momentet med 1 200 000 euro för att gå vidare med och utvidga pilotprojekten kring nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. 

Rekommendation till bästa praxis i fråga om trötthetssyndrom..

Enligt utredning till utskottet är kroniskt trötthetssyndrom (CFS) ett syndrom utan påvisbar etiologi. CFS är förknippat med allvarlig nedsättning av funktionsförmågan. Det saknas nationella riktlinjer för identifiering och behandling av sjukdomen och för beviljande av sociala förmåner, trots att behovet är uppenbart. En rekommendation till bästa praxis skulle förbättra behandlingen och rehabiliteringen av patienter med kroniskt trötthetssyndrom och stärka deras rätt till jämlika sociala förmåner. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för utarbetande av en rekommendation till bästa praxis för trötthetssyndrom och uppdateringen av den nationella rekommendationerna för god medicinsk praxis. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 53 708 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
63.Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)
Mathjälp..

Enligt utredning har de understöd för mathjälp som riksdagen tidigare beviljat gett positiva resultat där bland annat verksamhetens kvalitet och omfattning har stärkts. Det finns i nuläget uppskattningsvis 1 000 stationer med mathjälp, och behovet av hjälp är fortfarande stort. 

Utskottet ökar momentet med 1 200 000 euro för utveckling och ordnande av mathjälp på riksnivå till människor i behov av särskilt stöd. 

Utveckling av assistanshundsverksamheten..

En assistanshund är en utbildad hund som hjälper personer med fysisk funktionsnedsättning i de dagliga sysslorna utifrån personens individuella behov. Hunden främjar och upprätthåller sin förares fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och kan bland annat bistå vid självständigt gående, hämta föremål till föraren, påminna om att det är dags att inta läkemedel eller vid behov kalla på hjälp. En assistanshund förbättrar alltså möjligheterna för en person med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv och röra sig i samhället. Enligt uppgift finns det dock alltför få assistanshundar. Behovet är rentav tiotals gånger större än tillgången. 

Utskottet ökar momentet med 150 00 euro för utbyggnad av assistanshundsverksamheten. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 4 852 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 

10.Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

60.Folkpensionsanstaltens omkostnader för socialskyddsfonderna (reservationsanslag 2 år)

Enligt den kompletterande budgetpropositionen är anslaget under momentet 377,8 miljoner euro, vilket är 11,4 miljoner euro mer än i budgetpropositionen. 

Utskottet välkomnar att anslaget omprövats, men det motsvarar fortfarande inte Folkpensionsanstaltens (Fpa) egen uppskattning, enligt vilken anslaget bör höjas med ytterligare 6,6 miljoner euro. Enligt uppgift försvåras situationen särskilt av att det för år 2018 inte förväntas kvarstå något överskott, eftersom omkostnaderna har ökat snabbt till följd av bland annat den ökande arbetsbördan i anknytning till det grundläggande utkomststödet och aktiveringsmodellen för utkomstskyddet för arbetslösa. Samtidigt kommer Fpa att få nya uppgifter, och redan nästa år måste Fpa genomföra systemändringar och andra förberedande åtgärder som anknyter till de nya uppgifter som vidtar efter 2020. 

Det är enligt utskottet angeläget att följa hur väl anslaget räcker till och sörja för att Folkpensionsanstaltens resurser håller den nivå som krävs för att på lämpligt och ändamålsenligt sätt sköta de lagstadgade uppgifterna inom de tider som föreskrivs. 

50.Stöd till veteraner

56.Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att anslaget för rehabilitering av frontveteraner höjs till 58,4 miljoner euro, vilket är cirka 16,7 miljoner euro mer än i år. I den andra tilläggsbudgeten för 2018 ökades momentet dessutom med 19,3 miljoner euro huvudsakligen för service som stöder veteranernas möjligheter att bo hemma. 

Tjänsterna till veteraner stärks ytterligare den 1 november 2019, då veteranerna får tillgång till samma tjänster som tillhandahålls i hemmet som krigsinvalider omfattas av. (ShUB 1/2018 rd — RP 207/2018 rd). Anslaget för nästa år är till den här delen 19,5 miljoner euro och hänförs till ett nytt budgetmoment, 33.50.58. Sammanlagt föreslås ett anslag på 218,7 miljoner euro för veteraner och krigsinvalider, vilket är 28 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. 

Det är synnerligen välkommet att tjänsterna till veteraner har förbättrats och att det har anvisats större anslag uttryckligen för de tjänster som tillhandahålls i hemmet och hjälper veteranerna att bo kvar hemma. Också kommunerna har mer aktivt än tidigare ordnat tjänster för veteraner. För att veteranerna ska få tillgång till samma slag av tjänster oberoende av var de bor, måste kommunernas insatser fortsatt styras så att alla veteraner har lika möjlighet till högklassiga tjänster. Vidare bör datasystemen utvecklas så att kommunerna kan få tillgång till kontaktuppgifter till de veteraner som bor i kommunen, vilket underlättar ordnandet av tjänster. 

60.Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Vård av drogmissbrukande mödrar.

Riksdagen kompletterade i flera år budgeten med ett anslag för vård av drogmissbrukande mödrar. Nu vilar finansieringen på mer permanent basis, eftersom det i budgetpropositionerna för 2018 och 2019 tagits in ett särskilt anslag på 3 miljoner euro för ändamålet. Syftet är att säkerställa vård och rehabilitering av drogmissbrukande mödrar under en övergångsperiod innan vårdreformen träder i kraft. Institutet för hälsa och välfärd har haft hand om de praktiska frågorna och verksamheten har nu utvidgats till de områden som motsvarar 12 landskap, vilket förväntas underlätta överföringen av verksamheten till de landskap som kommer att bildas. 

Utskottet välkomnar arrangemanget och framhåller att verksamheten och finansieringen av den måste säkras ända tills landskaps- och vårdreformen träder i kraft. 

Barnskydd.

Utskottet välkomnar att barnskyddet har utvecklats på många sätt under de senaste åren, och att det i budgetpropositionen för 2019 ingår en ökning av anslaget för barnskydd och för hemservice för familjer. Också tillsynen över barnskyddet effektiviseras genom att regionförvaltningsverken anvisas tilläggsfinansiering för anställning av nya inspektörer. Utskottet anser att resurserna till barnskyddet måste höjas ytterligare, eftersom antalet barnskyddsanmälningar, antalet kontakter till socialvården om behov av att bedöma ett barns stödbehov och antalet föregripande barnskyddsanmälningar ökat under perioden 2015—2017. Likaså har antalet brådskande placeringar ökat. Trots detta är antalet klienter per anställd oskäligt stort och arbetet betungande, vilket uppenbart avspeglas på arbetskvaliteten och personalens arbetshälsa. 

Utskottet ser det som viktigt att arbetskulturen ses över och att det förebyggande arbetet och koncepten för tidigt stöd stärks. Likaså måste föräldraskapet stödjas mer, och servicesystemet måste så tidigt som möjligt nå de barn, unga och familjer som behöver stöd. Det är enligt utskottet nödvändigt att arbetet inom programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (Lape) fortsätter och att de handlingsmodeller som programmet utvecklat etableras i praktisk verksamhet och senare tas in i den nya social- och hälsovårdsstrukturen. Det är också viktigt att hitta lösningar som minskar belastningen inom barnskyddsarbetet. 

32.Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag)

Utskottet välkomnar att anslaget under momentet håller samma nivå som i år (21 miljoner euro) och att den ökning av anslaget som riksdagen gjorde förra året inte har strukits. Anslaget är synnerligen motiverat, eftersom forskningsbaserad kunskap kan bidra till dämpade kostnader, effektivare vård och bättre resultat. Statens forskningsfinansiering främjar i synnerhet evidensbaserad utveckling av vården och servicesystemet, vilket inte finansieras av någon annan aktör i Finland. Forskningsfinansieringen stöder också forskningen inom klinisk medicin, som är ett av den finländska medicinens starka områden, samt hälso- och vårdvetenskaplig forskning. Dessa forskningsgrenar främjar evidensbaserad utveckling av servicesystemet och praktisk tillämpning av forskningsresultaten. 

Forskningsfinansieringen har dock sjunkit avsevärt på senare tid. År 1997 var den 91 miljoner euro, vilket innebär 70 miljoner mer än i dag. 

Utskottet framhåller forskningens betydelse och att finansieringen måste vara tillräcklig och förutsebar. När servicesystemet läggs om är det särskilt viktigt att följa och utvärdera konsekvenserna av förändringen och hur målen för omläggningen uppnåtts. Relevanta frågor är bland annat hur systemet motsvarar servicebehovet och hur väl tjänsterna har integrerats. 

Utskottet ser det som viktigt att också forskningen inom socialt arbete stärks och att ersättningen utvidgas i samband med landskaps- och vårdreformen så att den täcker också socialvetenskaplig forskning på universitetsnivå. Forskningen i socialt arbete får ingen finansiering som motsvarar den statliga forskningsfinansieringen. Därför har det heller inte annat än i anspråkslös och sporadisk omfattning bedrivits forskning som bidrar till utveckling av det sociala arbetet. Sektorn saknar också arbetsmetoder som grundar sig på systematisk forskning. 

Utskottet ser det också som viktigt att inrätta nationella center för genomforskning, neurovetenskap och cancerforskning och att befästa biobankernas verksamhet. De här åtgärderna främjar forskningen och gör samtidigt Finland mer attraktivt som föremål för internationella forskningsinvesteringar. Det är också annars viktigt att främja en tillväxtstrategi för hälso- och sjukvården bland annat i syfte att öka investeringarna i hälso- och sjukvårdssektorn och stärka den ekonomiska tillväxten inom sektorn. 

Utskottet ökar momentet med 2 800 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 23 800 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 
35.Statlig finansiering till studerandehälsovård som ordnas av Studenternas hälsovårdsstiftelse (reservationsanslag 2 år)

Behandlingen av regeringens proposition (RP 145/2018 rd) i ärendet pågår i riksdagen, så momentet stryks ur budgeten. 

Momentet får följande lydelse: 
(Utesl.) 
52.Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 19,6 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mer än för i år. Anslaget har målmedvetet höjts ända sedan 2015, då verksamheten övertogs av staten. Efter det att lagen om skyddshem trädde i kraft har finansieringen ökat till närmare 70 procent, vilket möjliggjort en ökning av antalet skyddshem från 19 till 27 och av antalet familjeplatser från 114 till 179. I nuläget finns det minst ett skyddshem i varje landskap och likaså i alla de tio största städerna. 

Trots att antalet skyddshemsplatser har ökat ligger Finland fortfarande långt under Europarådets rekommendation, som utifrån Finlands befolkningsmängd borde vara 550 familjeplatser. Rekommendationen är dock kalkylmässig och tar inte hänsyn till särdragen i varje land. Det är möjligt att Finland inte skulle behöva det rekommenderade antalet platser, eftersom det i medeltal varje dag finns 50 lediga platser i skyddshemsnätet. Å andra sidan är behovet av skydd mycket varierande i olika delar av landet, och särskilt huvudstadsregionen och de andra större städerna behöver ytterligare platser. 

Det är enligt utskottet angeläget att skyddshemsnätets geografiska täckning förbättras ytterligare och att kapaciteten ökas i de områden där tillgången till skyddshemsplatser inte motsvarar behovet. 

63.Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på knappt 3 miljoner euro (2 950 000 euro), vilket är 50 000 euro mindre än för i år. Statsunderstödet utgör basfinansiering för kompetenscentren inom det sociala området. Understödet har ända sedan 2002, då centret inledde sin verksamhet, uppgått till cirka 3 miljoner euro. Utöver basfinansieringen får en del av centren kommunal finansiering, och de har också skaffat separat finansiering bland annat genom tjänsteverksamhet som stöder produktionen och utvecklingen av sociala tjänster. Enligt uppgift till utskottet är avsikten att trygga finansieringen till kompetenscentren minst på 2019 års nivå fram till dess att landskapen tar över ansvaret för social- och hälsovården. 

Utskottet ser det som viktigt att utnyttja kompetenscentrens kunnande i genomförandet av den landskapsbaserade servicestrukturen. Samtidigt måste den kompetens centren inhämtat överföras till de nya strukturerna. Det är likaså angeläget att trygga kontinuiteten i och resurserna för forskning och utveckling inom socialvården och säkerställa att verksamheten är regionalt täckande. 

64.Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) (reservationsanslag 3 år)

Antalet brottmål och tvistemål som hänvisats till medling har ökat fortgående. År 2006, som var det första året förfarandet tillämpades, stannade antalet under 10 000, medan antalet medlingar år 2016 uppgick till 13 000 och år 2017 till över 15 000. Trots det ökande antalet ärenden har ersättningen ända till 2017 legat på samma nivå. För nästa år föreslås ett anslag på 7 miljoner euro, vilket är 150 000 euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. 

Utskottet konstaterar att medlingen är ett mycket kostnadseffektivt förfarande och ser det som viktigt att resursbrist inte får utgöra hinder för medling. Under utskottets sakkunnigutfrågning har det dock framförts att den nuvarande statliga ersättningen inte täcker de stigande kostnaderna för medlingen, eftersom antalet ärenden förväntas stiga också i fortsättningen. Därutöver kräver utvecklingen av verksamheten bland annat grundläggande och kompletterande utbildning av medlarna, samarbete med intressentgrupperna och utveckling och underhåll av datasystem. 

Medlingsverksamheten bygger i stor utsträckning på frivilligt arbete. Utöver de cirka 100 professionella medlarna svarar cirka 1 200 frivilliga för medlingen. Den kostnadsersättning de får har sedan lagen trädde i kraft legat på samma nivå; grundersättningen är 25 euro per fall. Medlingen har blivit mer krävande, vilket förutsätter ökad kompetens. Dessutom har omkostnaderna (bl.a. resekostnaderna) stigit. Det är enligt utskottet motiverat att höja kostnadsersättningen till 30 euro. Därför ökar utskottet momentet med 100 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 7 100 000 euro. 
(andra stycket som i RP 123/2018 rd) 

70.Främjande av hälsa och funktionsförmåga

50.Främjande av hälsa (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är 2,2 miljoner euro, vilket enligt sakkunniga är tämligen anspråkslöst med tanke på de utmaningar som främjande av hälsa är förknippat med. Att främja hälsan är kostnadseffektivt, det gynnar sysselsättningen och välfärden och minskar sjukdomsrisken och samhällskostnaderna för sjukfrånvaro och vård. Enligt utredning har anslaget för hälsofrämjande också konstaterats utgöra ett viktigt redskap för lokal och regional utveckling, och de projekt det har utnyttjats för har bidragit till att minska hälso- och välfärdsskillnaderna. 

Utskottet framhåller att hälsoeffekterna och hälsofrämjandet måste beaktas i alla samhälleliga beslut, vilket är förpliktande för samtliga förvaltningsområden. Det behövs också sektorsövergripande styrmedel samt tillförlitlig och aktuell information om befolkningens hälsa och om faktorer som påverkar hälsan. Det är likaså viktigt att utnyttja företagshälsans kompetens inom främjande av hälsa och välfärd hos befolkningen i arbetsför ålder. 

I landskaps- och vårdreformen förblir ansvaret för främjande av kommuninvånarnas hälsa och välfärd hos kommunerna, men en del av ansvaret överförs till landskapen, som bland anat ska stödja kommunerna och bistå med expertis inom främjande av hälsa och välfärd. Det är angeläget att det för samordningen av de tjänster som produceras av kommunerna, landskapen och organisationerna skapas tydliga, förvaltningsövergripande strukturer. Likaså måste det ses till att servicekedjorna fungerar och stöder samarbetet över sektorsgränserna. Med tanke på den nödvändiga utvecklingen av verksamheten är det motiverat att anslaget får användas bland annat för utveckling av ledningen av arbetet med att främja välfärd och hälsa i kommunerna och de blivande landskapen. 

Utskottet välkomnar att kommunerna och landskapen i fortsättningen sporras till hälsofrämjande verksamhet genom ekonomiska incitament som bygger på koefficienterna för främjande av välfärd och hälsa (HYTE). Främjandet av hälsa och välfärd måste sammantaget få en synligare roll, så att verksamheten kan stödja målen för vårdreformen och dämpningen av kostnadsökningen. Här har också organisationerna en framträdande roll. 

Huvudtitel 35MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Miljöförvaltningens omkostnader
04.Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 22,784 miljoner euro, alltså 447 000 euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. Enligt uppgift är finansieringen till Finlands miljöcentral dock fortsättningsvis tämligen stram. Situationen underlättades av att det i den andra tilläggsbudgeten för 2018 beviljades ett extra anslag på 1,26 miljoner euro för de engångskostnader som föranleds av ändringsarbetena i miljöcentralens lokaler i huvudstadsregionen. Utskottet ser det som viktigt att momentet utökas med det anslag som behövs för att fullt ut täcka de nämnda kostnaderna. 

Utskottet fäster uppmärksamheten vid finansieringen av forskningsfartyget Aranda, som förvaltas av Finlands miljöcentral. Ombyggnaden av fartyget slutfördes våren 2018. Dess tekniska livslängd förlängdes och användbarheten för uppdrag i olika havsområden förbättrades. Trots ombyggnaden finns det anledning att under de närmaste åren ha beredskap för bland annat underhållsreparationer och anskaffning av anordningar som ytterligare ökar fartygets användbarhet. Utifrån inkommen utredning konstaterar utskottet dessutom att de problem som sommaren 2018 förknippades med Aranda inte berodde på bristande medel utan på administrativa omständigheter. 

Utskottet ökar momentet med 240 000 euro. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 23 024 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
65.Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 1,73 miljoner euro, alltså 105 000 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. I den första tilläggsbudgeten för 2018 beviljades Håll Skärgården Ren 500 000 euro för anskaffning av ett fartyg och Jägarförbundet 100 000 euro i understöd. 

Utskottet anser att anslaget behövs och är ett kostnadseffektivt sätt att stödja organisationernas värdefulla arbete till gagn för miljö, naturskydd, boende och byggande. Miljöförvaltningen driver dessutom flera omfattande lagstiftnings- och utvecklingsprojekt, där informationen och rådgivningen ordnats genom organisationer som får bidrag. 

Utskottet ser det fortsättningsvis (se. t.ex. FiUB 35/2016 rd och FiUB 8/2018 rd) som viktigt att miljöministeriet stöder Finlands Jägarförbund rf, eftersom dess miljöarbete till sin omfattning och sina resultat är av stor betydelse, exempelvis i samband med anläggning av våtmarker. Utskottet anser att det understöd enligt prövning som ingår i momentet bör kunna ges till alla de aktörer som bedriver ett omfattande miljö- och naturvårdsarbete i riksomfattande skala, oberoende av organisationens namn. Det kan också handla om organisationer inom olika sektorer och inom många olika förvaltningsområden. Miljöarbetets andel ska inte ställas i relation till eller granskas mot organisationens totala verksamhet, utan dess omfattning och betydelse ska analyseras som en enskild helhet. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för Finlands Jägarförbund rf och 100 000 euro för understöd till övriga organisationer. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 1 930 000 euro. 
(Stycke 2 som i RP 123/2018 rd) 
10.Miljö- och naturvård
20.Bekämpning av miljöskador (reservationsanslag 3 år)

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid ett tidigare uttalande (FiUB 5/2017 rd — RP 60/2017 rd) och påskyndar utvecklingen av subsidiära miljöansvarssystem. Ansvaret för miljöskador vid gruvverksamhet eller annan verksamhet får inte falla på staten. 

21.Vissa utgifter för naturskydd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ser det som viktigt att vården av skadade vilda djur kan anvisas statligt stöd och ökar momentet med 50 000 euro för att säkerställa fortsatt verksamhet vid Heinolan Lintutarha. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 2 690 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
22.Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 18,025 miljoner euro, alltså 2 miljoner euro mer än för 2018. 

Genom vatten- och havsvårdsåtgärder har man de senaste decennierna lyckats minska på utsläppen av näringsämnen och suspenderade ämnen i Östersjön och i insjöarna. De gamla utsläppen i kombination med dagens utsläppsnivå gör det ändå omöjligt att uppnå ett gott tillstånd i insjöar och kustnära vatten före 2027, om ytterligare åtgärder inte vidtas. Näringsbelastningen ökar också av de tilltagande regnen och de milda vintrarna. 

För att målen ska nås är det enligt utskottet nödvändigt att starta ett program för effektivisering av vattenskyddet med hjälp av ett tilläggsanslag på 15 miljoner euro. Avsikten är i synnerhet att påskynda genomförandet av vatten- och havsvårdsåtgärder. Av ökningen faller 4,5 miljoner euro under moment 35.10.22 och får användas till åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen från jordbruket, 10 miljoner euro under moment 35.10.61 (Främjande av vatten- och miljövård; behandlas nedan) och 0,5 miljoner euro under moment 35.10.20 (Bekämpning av miljöskador). Totalkostnaderna för programmet uppskattas till 45 miljoner euro under perioden 2019—2021. 

Under momentet förlängs dessutom finansieringen av programmet för återvinning av näringsämnen (Raki). Resultaten från projekten inom Raki är enligt uppgift uppmuntrande. Programmets mål, t.ex. effektivt utnyttjande av kommunala avloppsvatten, främjande av konceptet en näringsneutral kommun, minskat matsvinn, utnyttjande av bioavfall och utveckling av samarbetsnätverk och samarbetsformer, är enligt utskottets uppfattning fortsatt aktuella. 

Inventeringarna i den marina undervattensmiljön (programmet Velmu) bör likaså fortsätta i områden som är värdefulla med avseende på den biologiska mångfalden. Det är också motiverat att gå vidare med bevakningen av vattendrag och havsnatur och att utveckla och modernisera bevakningen. 

Utskottet lyfter dessutom fram IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) klimatrapport och det behov av snabba åtstramningar av utsläppsmålen som rapporten påvisar. Det förutsätter mångsidiga konsekvensbedömningar av de olika handlingsvägarna för att nå målen. Det finns alltså ett ökat behov av de utredningar som finansieras ur momentet, och likaså är klimatpanelen utsatt för kostnadstryck. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för anställning av ett sekretariat vid klimatpanelen. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 18 175 000 euro. 
Anslaget får användas 
(1—9 punkten som i RP 123/2018 rd) 
10) till ett belopp av högst 114 årsverken, varav högst 22 årsverken till avlönande av personal för viss tid för uppgifterna i punkt 6 och 53 årsverken till avlönande av personal för viss tid och 39 årsverken till avlönande av personal för uppgifterna i övriga punkter. 
(Stycke 3—5 som i RP 123/2018 rd) 
52.Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 31,639 miljoner euro, alltså 167 000 euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. 

Antalet vårdobjekt som faller under Forststyrelsens Naturtjänsters ansvar har ökat snabbt under de senaste åren, i takt med att nya nationalparker och naturobjekt inrättats. Dessutom har ett stort antal värdefulla kulturhistoriska objekt, däribland befästningar, överförts från andra statliga aktörer till Naturtjänster. Likaså fortsätter antalet besökare vid objekten öka. År 2017 var antalet besökare cirka 6,7 miljoner, och områdena uppskattas ha stärkt den lokala ekonomin med cirka 258 miljoner euro. 

Utskottet noterar med tillfredsställelse att det i propositionen ingår en ökning på 1,24 miljoner euro för de åtgärder i projektet Turism 4.0 som främjar naturturism och ett extra anslag på 1,5 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet. Utskottet konstaterar dock att det eftersatta underhållet är så omfattande att det i praktiken är mycket svårt att åtgärda det genom budgetfinansiering. I fråga om objekt i rekreations- och turistbruk uppskattas det eftersatta underhållet uppgå till cirka 44 miljoner euro (varav 37,5 miljoner euro faller under miljöministeriets och 6,7 miljoner euro under jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde). Det eftersatta underhållet i kulturarvsobjekt är cirka 72 miljoner euroNaturtjänsters publikation om eftersatt underhåll: Metsähallituksen Luontopalvelujen korjausvelkaselvitys 2017. Forststyrelsen.. 

Utskottet understryker att budgetfinansieringen i första hand ska inriktas på den grundläggande infrastrukturen vid naturobjekt som används för rekreation och turism, det vill säga för underhåll av skyltning, övernattnings- och raststugor, spångar och eldplatser. Utöver det krävs aktivt sökande efter andra finansieringsmodeller. I fråga om exempelvis hyresfastigheter ser utskottet det som viktigt att det senast mars 2019 utreds om det finns möjligheter till långa hyreskontrakt till nominell hyra och skyldighet att utföra reparationer på fastigheten. 

Utskottet betonar också att när nya objekt öppnas måste alltid inte bara anläggningskostnaderna utan också de årliga drifts- och underhållskostnaderna bedömas och beaktas. Det gäller att sörja för objektens skick och säkerhet samt tillgång till god service på lång sikt, och därigenom svara på de utmaningar som det ökande antalet besökare och internationaliseringen medför. Endast därigenom är det möjligt att uppnå den potentiella nyttan för turismen, sysselsättningen och den lokala ekonomin. 

Skyddet av saimenvikaren.

Utskottet känner oro över finansieringen av skyddet av saimenvikaren 2019. Forststyrelsen har de senaste fem åren fått medel ur EU-fonden Life. Beslutet om fortsatt finansiering kommer dock så sent att verksamheten kan börja tidigast hösten 2019, trots att skyddsåtgärderna i huvudsak bör vidtas redan på våren. De av Forststyrelsen samordnade skyddsinsatserna har varit framgångsrika. Genom målmedvetna insatser i fyrtio år har beståndet av saimenvikare ökat till närmare 400 individer. Vid den senaste hotbedömningen klassificerades saimenvikaren som starkt hotad, medan den tidigare klassades som akut hotad. 

Utskottet ökar momentet med 3 730 000 euro, varav 

  • 200 000 euro för restaurering av utsiktstornet i Aulanko 
  • 400 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Liesjärvi och Torronsuo nationalparker 
  • 200 000 euro för reparation och utveckling endast av spångar, eldplatser och rastplatser i Repovesi nationalpark 
  • 300 000 euro för byggande av en hängbro över Nuorttijoki i Urho Kekkonens nationalpark 
  • 250 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Patvinsuo nationalpark och Ruunaa naturskyddsområde 
  • 200 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Kurjenrahka nationalpark 
  • 130 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Tavastmo övnings- och mångbruksområde 
  • 100 000 euro för underhåll av Sebbskärs fyr och utveckling av området 
  • 100 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark 
  • 100 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Lauhanvuori nationalpark och kanjonen i Katikka 
  • 150 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Helvetinjärvi nationalpark 
  • 300 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Seitseminen nationalpark 
  • 60 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Salamajärvi nationalpark 
  • 50 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i Pyhä-Häkki nationalpark 
  • 150 000 euro för utveckling av Evois naturskyddsområde 
  • 50 000 euro för utveckling av konstruktioner i Komio naturskyddsområde och för ombyggnad av vägar i Melkuttimet och Luutaharju 
  • 300 000 euro för byggande av spångar och fågeltorn i Oukkulanlahti i Masku 
  • 360 000 euro för skyltar och rastplatser längs leder i nationalparker och andra naturskyddsobjekt 
  • 300 000 euro för utbyggnad av tillgängliga naturobjekt som sköts av Naturtjänster 
  • 200 000 euro för utveckling av och minskning av eftersatt underhåll i övernattnings- och raststugor 
  • 100 000 euro för skyddet av saimenvikaren 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 35 369 000 euro. 
(Stycke 2—6 som i RP 123/2018 rd) 
61.Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 15,542 miljoner euro, alltså 6,950 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018. 

Merparten av anslaget under momentet utgörs av ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för ett program för effektivisering av vattenskyddet. Avsikten är att anslaget ska beviljas som bidrag till projekt som tar i bruk metoder som minskar belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen på vattendrag och utvecklar återvinningen av råvaror. Bidrag beviljas också för införande av innovativa vattenskyddsmetoder i vattenskyddet inom jordbruket. Utskottet framhåller att användningen av anslaget måste bedömas och samordnas noggrant och att det måste kontrolleras att projekten verkligen är effektiva. 

Det är dessutom motiverat att med anslag ur momentet stödja praktiska åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammen för vattenvården och havsvården. Projekten verkställer lokala vattenskyddsåtgärder, ofta i samarbete mellan kommuner, invånare, företag och organisationer. Bidrag kan också ges till projekt för förbättring av tillståndet i eutrofierade sjöar och havsvikar, för att stärka naturlig förökning bland vandringsfisk och för restaurering av vattendrag som är viktiga för den biologiska mångfalden. 

Utskottet ser det som viktigt att fortsatt främja grundvattenskyddet genom att stödja kommunerna när de utarbetar skyddsplaner för grundvattenområden. Planerna syftar till att skydda grundvattnet utan att i onödig utsträckning begränsa annan markanvändning. Det är likaså också i fortsättningen viktigt att restaurera förorenade områden och gynna rådgivningen om avloppsvatten i glesbygden. 

Vidare föreslås under momentet 2 miljoner euro för förlängning av programmet för träbyggande. Med stöd av denna finansiering blir det möjligt att bland annat genomföra utvecklingsinsatser i anslutning till specialfrågor som är förknippade med användningen av trä vid byggande i städer som förtätas och i stora träkonstruktioner samt främja skapandet av regionala kompetenskluster och fortsätta kommunikations- och utbildningsarbetet när det gäller förändrade byggbestämmelser. Träbyggandet bör främjas i fråga om såväl nya byggnader som kompletteringsbyggande. Utskottet framhåller också de positiva klimat- och hälsoeffekter detta ger. Med tanke på kolbindningen bör trä användas för så långlivade produkter som möjligt, exempelvis träbyggnader. 

Utskottet ökar momentet med 480 000 euro, varav 

  • 200 000 euro för muddringen av Himangoåns mynning i enlighet med budgetmotion BM 474/2018 rd 
  • 100 000 euro för iståndsättande av viken Hietaojanlahti i Lappajärvi 
  • 100 000 euro för iståndsättande av sjön Evijärvi 
  • 50 000 euro för iståndsättande av sjön Mertajärvi i Nyslott 
  • 30 000 euro för iståndsättande av sjön Jängänjärvi i Perho kommun 
Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 16 022 000 euro. 
(Stycke 2—4 som i RP 123/2018 rd) 
63.Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att programmet Metso, som grundar sig på att markägarna frivilligt erbjuder mark för skyddsändamål, har framskridit planenligt. Programmet lyder under miljöministeriets förvaltningsområde. Enligt ett principbeslut som statsrådet godkände 2014 är målet att skydda 96 000 hektar värdefulla skogsområden fram till 2025. I september 2018 hade ungefär 70 procent av detta skyddats (66 830 hektar). 

Enligt uppgift räcker anslaget under momentet för att uppnå de fastställda målen år 2019. Det årliga anslaget för programmet höjdes i rambeslutet från våren 2018 med 3 miljoner euro. Utöver det ingår i budgtepropositionen i likhet med innevarande år en separat tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro. Det föreslås således 16 miljoner euro för genomförandet av programmet Metso. Med hänsyn till de tidigare årens reservationsanslag finns det sammanlagt cirka 25 miljoner euro disponibelt för programmet år 2019. 

Utskottet konstaterar dock att det från och med 2020 krävs att det gällande rambeslutet höjs med 5 miljoner euro för åren 2020—2025, om målen ska nås. Utan en höjning uppnås för miljöministeriets del totalmålet till cirka 95 procent. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för skyddet av kärr- och våtmarksområden. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet beviljas 26 830 000 euro. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
Fullmakt 
(Som i RP 123/2018 rd) 
65.Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år)

På miljöministeriets förslag ändrar utskottet momentets beslutsdel så att stödbeloppet räknas enligt totalkostnaden utan moms. Ändringen innebär att stödtagaren inte behöver tillämpa upphandlingslagen eftersom stödbeloppet inte överstiger 50 procent av upphandlingens värde (lag om offentlig upphandling och koncession 1397/2016 5 § 1 mom. 5 punkten). 

Momentet får följande lydelse: 
(stycke 1 som i RP 123/2018 rd) 
(Stycke 2 och 3 som i RP 232/2018 rd) 
Understöd beviljas till 50␣% av de faktiska totalkostnaderna exklusive mervärdesskatt för investeringen, projektet eller informationskampanjen. Det totala beloppet av de stöd av mindre betydelse som beviljats ett företag kan dock uppgå till högst 200␣000 euro under tre skatteår i följd. Statsunderstöd betalas i efterhand på basis av de faktiska kostnaderna. 
(Stycke 5 och 6 som i RP 232/2018 rd) 
20.Samhällen, byggande och boende
01.Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Utskottet fäster uppmärksamhet (liksom i FiUB 22/2017 rd) vid att finansieringen till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) inte har höjts trots att centralen ålagts nya uppgifter (t.ex. att bevilja äldre och personer med funktionsnedsättning reparationsstöd och svara för riskhanteringen i anknytning till subventionerade bostäder). Utskottet framhåller att centralens resurser måste säkras, och eventuella finansieringsbehov beaktas i en tilläggsbudget för 2019. 

55.Bidrag för reparationer (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 15,5 miljoner euro. Bidrag enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) får beviljas till ett belopp av sammanlagt 35,5 miljoner euro, varav 20 miljoner euro får betalas ur statens bostadsfond (mom. 35.20.60). För 2018 finns sammanlagt 24,17 miljoner euro disponibelt för reparationsunderstöd. 

Huvuddelen av understöden beviljas för installation av nya hissar. Från och med 2018 har understöd också beviljats för att göra befintliga hissar tillgänglighetsanpassade. Den ändring som finansutskottet gick in för har dock genomförts alltför begränsat, och utskottet ser det som ändamålsenligt att understöd i högre grad riktas till att bygga om hissar så att de blir tillgänglighetsanpassade. Det gör det lättare för äldre och personer med nedsatt rörlighet att bo hemma. I det befintliga bostadsbeståndet finns exempelvis många hus från 1960- och 1970-talen vars hisschakt tillåter installation av en större hisskorg utan alltför stora extrakostnader. 

Utskottet noterar dessutom att antalet ansökningar om reparationsunderstöd började minska år 2017, vilket ledde till att understödsanslagen sänktes med 12,33 miljoner euro i 2018 års andra tilläggsbudget. Det minskade antalet ansökningar berodde delvis på att många husbolag tvingades fatta nya beslut om reparation, eftersom stödprocenten för hissreparationer hade sänkts från 50 till 45 procent. Sänkningen av understödsprocenten anses inom förvaltningsområdet i och för sig inte vara orsak till den minskade efterfrågan, utan orsaken är den beslutsprocess i husbolagen som procentändringen ledde till. Antalet ansökningar om reparationsunderstöd för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning har minskat. Strävan har varit att gynna utnyttjandet av understödet bland annat genom att höja understödsprocenten och inkomstgränserna och genom satsningar på information. 

Enligt utredning är behovet av reparationsunderstöd fortfarande stort, trots att antalet ansökningar minskat. Handläggningen av ansökningar vid ARA måste därför förbättras. Det krävs också fortsatta satsningar på effektiv information om understödet och ansökningsförfarandet. 

Utskottet förutsätter dessutom att det före utgången av mars 2019 utreds huruvida det är möjligt att höja understödsprocenten för hissreparationer i avfolkningsregioner. Reparationerna måste vara lönsamma i förhållande till bostadens värde, vilket dämpar flyttningsrörelsen mellan regioner. 

Utskottet framhåller också att det för bekämpningen av klimatförändringen är nödvändigt med energireparationer av bostadsbyggnader och byte till klimatvänliga uppvärmningssystem. Ansvaret för en sådan omläggning kan inte läggas enbart på invånarna. Utskottet menar att energiunderstödet återigen bör tas in under reparationsunderstödet. 

60.Överföring till statens bostadsfond
Konjunkturläget.

Bostadsbyggandet är fortfarande inne i en högkonjunktur och uppskattningsvis kommer omkring 43 000 nya bostäder att börja byggas under 2018. Produktionen kommer att vara hög också 2019, även om antalet påbörjade bostäder väntas sjunka till cirka 40 000. Även om bostadsproduktionen ligger på en hög nivå, råder det fortfarande underutbud på bostäder särskilt i huvudstadsregionen, samtidigt som tomma bostäder är ett problem i avfolkningsbygder. 

Högkonjunkturen inom byggmarknaden har höjt anbudspriserna på entreprenader i huvudstadsregionen med cirka 7 procent jämfört med 2017, samtidigt som byggkostnadsindex under samma tid stigit med endast cirka 2,5 procent. I den statligt subventionerade bostadsproduktionen var produktionskostnaderna i augusti 2018 16 procent högre i huvudstadsregionen och i det övriga landet 6,5 procent högre än ett år tidigare. Den ytterst kraftiga kostnadsökningen i huvudstadsregionen beror delvis på att byggprojekten i nya områden i Helsingfors är dyrare än byggandet i den övriga huvudstadsregionen.Finansministeriets publikation 31/2018. Rakentaminen 2018—2019. Byggbranschens konjunkturgrupp, hösten 2018. 

Utskottet framhåller att det i den rådande konjunkturen finns orsak att fästa särskild uppmärksamhet vid kostnadsutvecklingen för statligt stödda bostadsprojekt. Bostadsproduktion på sociala grunder är ur ett kostnadsperspektiv mer ändamålsenlig när en kraftig konjunkturuppgång brutits och kan i en lågkonjunktur dessutom stödja sysselsättningen inom byggbranschen. Till följd av det långa tidsspannet för byggprojekt är det likväl krävande att planera byggandet så att det infaller under en konjunkturnedgång. 

För att gynna en rörlig arbetskraft, ett fungerande näringsliv och ekonomisk tillväxt är det angeläget att det finns tillräckligt med bostäder till skäligt pris. Det är därför viktigt att åtgärda obalansen mellan tillgång och efterfrågan på bostäder genom att långsiktigt öka produktionen av statligt subventionerade bostäder i tillväxtcentra och särskilt i huvudstadsregionen. I fråga om projekt som omfattas av hyresutjämningen är det positivt att kostnaderna för enskilda objekt inte mekaniskt hindrar att projektet genomförs som räntestödsobjekt. Flexibiliteten är viktig för städerna, eftersom den tillåter byggande av mångsidiga kvarter i nya, attraktiva bostadsområden. 

Utskottet noterar dessutom att produktionen av bostäder i våningshus under de senaste åren har haft tonvikt på byggande av enrummare och tvårummare. Enbart ettornas andel av produktionen steg från 15 till över 40 procent mellan år 2000 och 2017.Statistikcentralen. Medelarea för höghuslägenheter enligt antal rum 2000—2017, beräknat enligt byggloven.. Utskottet understryker att bostadsproduktionen måste motsvara efterfrågan, men samtidigt måste samhället fortsatt sörja för ett mångsidigt byggande där olika sociala grupper blandas. Det har varit ett av de främsta sätten att förebygga segregering av bostadsområden. 

Statens räntestödslån och statliga borgensförbindelser 

Lånefullmakten 2019 föreslås vara sammanlagt cirka 1,8 miljarder euro, vilket motsvarar nivån för 2018. Av det är räntestödslånefullmaktens andel 1,410 miljarder euro, maximibeloppet för statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder 285 miljoner euro och maximibeloppet för statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Utifrån inkommen utredning anser utskottet att fullmakten är tillräcklig. Den möjliggör byggandet av 9 000 räntestödsbostäder (hyres- och bostadsrättsbostäder) och 2 000 hyresbostäder med borgenslån. Ombyggnad kan göras av 4 500 hyres- och bostadsrättsbostäder och av 8 000 bostäder i bostadsaktiebolag. 

Statligt subventionerade bostäder byggs främst av kommunerna och statliga A-Kruunu. I budgeten föreslås en fullmakt på 50 miljoner euro för höjningen av A-Kruunus kapital. Bolaget kan därigenom fördubbla produktionen av bostäder med skälig hyra till 800 per år. Samtidigt kan bolaget öka träbyggandet och antalet projekt som är utformade som koncept skapade för bostadsmarknadens behov i förändring. Det är likaså viktigt att A-Kruunu inriktar bostadsbyggandet till så kallade tillväxtkorridorer, där konjunkturläget för byggandet är mer måttligt än i tillväxtcentrerna. 

En bostadsproduktion som motsvarar efterfrågan.

Avtalen om markanvändning, boende och trafik mellan staten och de stora stadsregionerna (MBT-avtalen) har varit ett bra verktyg för att utveckla de stora stadsregionerna och skapa bättre förutsättningar för att producera bostäder. Utskottet framhåller (liksom ReUB 3/2018 rd) att de gällande MBT-avtalen går ut i slutet av 2019, men att de bör förlängas och deras innehåll och bindande verkan vidareutvecklas. Staten bör också binda sig vid dem för en längre tid än tidigare. Vidare bör avtalens koppling till den nationella planen för trafiknätverket och de så kallade tillväxtkorridorerna stärkas ytterligare, så att bostadsproduktionens volym och anknytande incitament kan samordnas också i fortsättningen. 

Utskottet stöder också ett bostadspolitiskt program som sträcker sig över valen. Det bör beredas parlamentariskt och i samarbete med branschaktörerna. Det centrala målet för bostadspolitiken bör vara att lindra matchningsproblemet med utbud och efterfrågan på bostäder för att dämpa bostadskostnaderna och utvecklingen mot regional segregering och för att trygga förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Det kräver en effektiv närings-, region- och utbildningspolitik. 

Utskottet välkomnar att en revidering av markanvändnings- och bygglagen har inletts. Det är viktigt att i planering och planläggning kunna ta hänsyn till förändringar på lång sikt i verksamhetsbetingelserna och efterfrågan på bostäder. Planläggningen och tillgången till byggbara tomter har särskilt i växande stadsregioner utgjort flaskhalsar för bostadsproduktionen och för ett tillräckligt utbud. Enligt en utredning från statsrådetPublikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 9/2018. Lönsamhet, konkurrens och utvecklingsbehov i hyresbostadsbranschen. finns det dock ingen verklig brist på tomtmark i de största stadsregionerna eller deras närhet. 

Utskottet vill också lyfta fram det akuta behovet av en höjning av byggkvaliteten och påskyndar genomförandet av bland annat åtgärdsprogrammet Sunda lokaler 2028. Det är särskilt viktigt att höja kompetensen inom byggandet och undvika nya problem med fukt och inomhusluft bland annat genom att miljöministeriet utfärdar tydliga anvisningar för hela byggkedjan från planering och konkurrensutsättning till underhåll av den färdiga byggnaden. 

Risker förknippade med bostadsfinansieringen.

Utskottet noterar att statens borgensförbindelser för bostadsfinansiering har ökat mycket snabbt sedan 2010 (cirka 8,3 procent per år). I slutet av 2017 var aravalånebeståndet cirka 4,6 miljarder euro och räntestödslånen cirka 14,2 miljarder euro. Kreditförlusterna har fortsatt varit låga. Aravalån betalas också tillbaka i förtid i samband med bland annat befrielse från begränsningar. 

Borgensförbindelserna för bostäder i avfolkningsregioner utgör en viss risk för statens bostadsfinansiering. Utöver tomma hyresbostäder har statligt garanterade räntestödslån med kopplingar till social- och hälsovården stigit fram som problematiska i några kommuner, exempelvis när man efter kommunsammanslagningar har avstått från serviceboende i något område. 

En del av lånestocken är också förknippad med en ränterisk, vars storlek uppskattas i bokslutet för statens bostadsfond. Med nuvarande räntenivå uppgår räntestöden till sammanlagt 30 miljoner euro under perioden 2018—2041. Räntestödsbetalningarna ökar dock klart när räntenivån överskrider den vanligaste gränsen för självriskräntan, det vill säga 3,4 procent. Om räntan på samtliga nuvarande lån under den nämnda tidsperioden är exempelvis 5 procent, stiger räntestödsbetalningarna till totalt närmare 1,9 miljarder euro. 

Utskottet uttrycker i det här sammanhanget dessutom sin oro över hushållens ökande skuldsättning och den risk skuldsättningen innebär för den ekonomiska utvecklingen och statsfinanserna. Hushållens skuldsättningsgrad i slutet av 2017 var 128 procent av de disponibla inkomsterna. Skuldsättningen har delvis drivits på genom att det blivit vanligare att investera i bostäder, och skulderna ökar också indirekt genom den snabba ökningen av husbolagslån. Riskerna med hushållens skuldsättning ökar särskilt i en konjunkturnedgång eller när räntorna börjar stiga. Genom den långa amorteringsfria tiden för husbolagslån kan de senare ökande boendekostnaderna komma som en överraskning för den boende. Husbolagslånen kan också fördunkla uppfattningen av den totala skuldbördan för enskilda hushåll. 

Understöd.

Enligt förslaget får det ur statens bostadsfond beviljas understöd till ett belopp av cirka 170 miljoner euro, varav större delen på grundade skäl avser investeringsunderstöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (110 miljoner euro; behandlas under följande underrubrik). Utskottet menar att startbidragen för bostadsbyggande i Helsingfors MBT-område (20 miljoner euro) fortfarande behövs och att det är ändamålsenligt att överväga en utvidgning också till andra MBT-områden, om än till lägre belopp. En annan fungerande understödsform är infrastrukturunderstöden för alla MBT-områden (15 miljoner euro). Behövliga är också understödet för boenderådgivning (0,9 miljoner euro) och för forskning och utveckling (0,7 miljoner euro). 

Det är välkommet att rivningsunderstödet (3,0 miljoner euro) lyfts till den en nivå som motsvarar 2018 års andra tilläggsbudget. Utskottet framhåller samtidigt att regeringen måste följa hur väl anslaget räcker och vid behov höja det ytterligare. Efterfrågan på rivningsunderstöd har ökat, eftersom antalet tomma statligt subventionerade bostäder har fördubblats på 2000-talet till följd av att arbetstillfällena och befolkningen minskat utanför tillväxtcentra. Ackorden sporrar hyresbolagen att se om fastighetsbeståndet i tid innan de ekonomiska problemen blir övermäktiga. 

Det är också positivt att understöden för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (1,5 miljoner euro, mom. 35.20.52) och för förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster (1,0 miljoner euro, mom. 35.20.30) bibehålls under andra moment i huvudtiteln. 

Investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov 

Utskottet anser att bevillningsfullmakten (110 miljoner euro) för byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder för grupper med särskilda behov är tillräcklig. Fullmakten är lika stor som år 2018. När bidrag beviljas måste man prioritera bostadsprojekten för de bostadsmässigt allra mest utsatta grupperna med särskilda behov. Bland de här grupperna finns långvarigt bostadslösa, utvecklingsstörda, personer som får psykisk rehabilitering och minnessjuka äldre. 

Bostadslösa.

Finland är det enda landet i Europa där de bostadslösa inte blivit fler under de senaste åren. Tack vare det ökande bostadsutbudet har bostadslösheten kunnat bibehållas på i stort sett samma nivå som tidigare.I slutet av 2017 fanns det 6 615 bostadslösa i Finland och av dessa var 1 742 invandrare. Särskilt viktigt är det enligt utskottet att förebygga bostadslösheten bland unga. 

Enligt uppgift till utskottet har det under 2018 inte kommit in nya ansökningar om understöd för bostadsprojekt för långtidsbostadslösa eller andra bostadslösa. De för bostadslösa avsedda objekten för intensivt stöd har alltså redan byggts, och i linje med åtgärdsprogrammet för att förebygga bostadslöshet (Aune) kommer fokus nu att läggas på decentraliserat boende och utnyttjande av det vanliga bostadsbeståndet. 

Personer med utvecklingsstörning.

Statsrådet fattade 2012 ett principbeslut om att varje person med utvecklingsstörning ska ha rätt att bo på samma sätt som andra kommuninvånare och få den service de behöver. Målet är att ingen med funktionsnedsättning bor på institution efter år 2020. I slutet av 2017 bodde likväl cirka 7 000 personer med utvecklingsstörning, varav 100 barn, fortfarande på institution. Dessutom bor cirka 8 000 personer också som vuxna hos sina föräldrar eller hos andra närstående. 

Utskottet konstaterar att olika regioner har kommit olika långt i fråga om målen och att det i vissa områden fortfarande är vanligt att personer med utvecklingsstörning bor på institution. Investeringsunderstödet behövs således fortfarande. I fortsättningen behövs det också nya former av bostadsgrupper och bostadsnätverk, där det kan säkerställas att alla får tillräckligt individuellt stöd och de tjänster de behöver. 

Äldre med minnessjukdom eller svag hälsa.

Över hälften av investeringsunderstöden under 2010—2018 beviljades för projekt för serviceboende för äldre. Understödet är särskilt avsett för bostäder för intensifierat serviceboende för personer med minnessjukdom. Tonvikten ligger på nyproduktion och understödet minskar därmed behovet av institutionsvård, i enlighet med regeringsprogrammet. Det bör också ges stöd för så kallade servicekvarter med olika boendeformer för äldre. 

Unga och studerande.

Det finns avsevärda regionala skillnader i efterfrågan på studentbostäder. I tillväxtcentra, särskilt i huvudstadsregionen, är efterfrågan fortsatt stark, men i vissa regioner har underutnyttjandet ökat klart. 

Övrigt.

Utskottet ser det som viktigt att investeringsunderstöden beviljas på grundval av ett långvarigt behov. De statligt subventionerade hyresbostäderna för vanligt bruk finns företrädesvis i tillväxtcentra, men det behövs bostäder för grupper med särskilda behov också på andra orter. När kommunerna bedömer behovet är det av vikt att beakta möjligheterna att utnyttja det vanliga bostadsbeståndet och att göra ombyggnader som lämpar sig för grupper med särskilda behov. 

Utskottet vill också uttrycka sin oro över det ökande fritt finansierade byggandet av bostäder riktade till grupper med särskilda behov. Kommunerna bör förhålla sig kritiskt till dessa projekt och beakta kommunens verkliga behov. Det förekommer redan i dag onödiga byggprojekt och underutnyttjande av objekt i vissa regioner. 

INKOMSTPOSTER

Avdelning 15LÅN

03.Statens nettoupplåning och skuldhantering
01.Nettoupplåning och skuldhantering

Utskottet föreslår att momentet ökas med 50 140 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 1 705 024 000 euro. 

Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår under utgiftsmomenten. 

Momentet får följande lydelse: 
Under momentet antecknas 1 655 024 000 euro i nettoinkomster. 
(Stycke 2 och 3 som i RP 123/2018 rd) 
SAMMANDRAG

Enligt utskottets förslag uppgår både inkomstposter och anslag till 55 495 469 000 euro. 

Utskottet har ökat anslagen med 50 140 000 euro. Motsvarande ökning av inkomstposterna har gjorts under moment 15.03.01. 

Skillnaderna mellan inkomsterna i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell: 

 

Propositionen € 

Utskottet € 

Avd. 11 

45 816 025 000 

45 816 025 000 

Avd. 12 

5 745 939 000 

5 745 939 000 

Avd. 13 

2 213 367 000 

2 213 367 000 

Avd. 15 

1 669 998 000 

1 720 138 000 

Totalt 

55 445 329 000 

55 495 469 000 

Skillnaderna mellan anslagen i propositionen och betänkandet framgår av följande tabell: 

 

Propositionen € 

Utskottet € 

Ht. 21 

124 339 000 

124 589 000 

Ht. 22 

20 076 000 

20 076 000 

Ht. 23 

268 183 000 

268 343 000 

Ht. 24 

1 135 445 000 

1 135 595 000 

Ht. 25 

978 203 000 

978 493 000 

Ht. 26 

1 494 695 000 

1 496 845 000 

Ht. 27 

3 137 872 000 

3 138 172 000 

Ht. 28 

17 498 307 000 

17 494 367 000 

Ht. 29 

6 408 375 000 

6 422 555 000 

Ht. 30 

2 616 316 000 

2 621 316 000 

Ht. 31 

2 848 476 000 

2 873 776 000 

Ht. 32 

2 498 699 000 

2 500 599 000 

Ht. 33 

15 036 599 000 

15 035 949 000 

Ht. 35 

199 334 000 

204 384 000 

Ht. 36 

1 180 410 000 

1 180 410 000 

Totalt 

55 445 329 000 

55 495 469 000 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut: 

Riksdagen godkänner förslaget till statsbudget för 2018 i enlighet med propositionen RP 123/2018 rd och den kompletterande propositionen RP 232/2019 rd med de föreslagna ändringarna. 
Riksdagen godkänner de ovan föreslagna 4 uttalandena. 
Riksdagen godkänner budgetmotion BM 474/2018 rd. 
Riksdagen förkastar budgetmotionerna BM 1—309, 311—473 och 475—617/2018 rd. 
Riksdagen beslutar att budgeten för 2019 ska tillämpas från 1.1.2019. 
Helsingfors 14.12.2018 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Timo 
Kalli 
cent 
 vice ordförande 
Ville 
Vähämäki 
saf 
 medlem 
Timo 
Harakka 
sd 
 medlem 
Timo 
Heinonen 
saml 
 medlem 
Kauko 
Juhantalo 
cent 
 medlem 
Toimi 
Kankaanniemi 
saf 
 medlem 
Pauli 
Kiuru 
saml 
 medlem 
Esko 
Kiviranta 
cent 
 medlem 
Kari 
Kulmala 
blå 
 medlem 
Elina 
Lepomäki 
saml 
 medlem 
Mats 
Nylund 
sv 
 medlem 
Johanna 
Ojala-Niemelä 
sd 
 medlem 
Aila 
Paloniemi 
cent 
 medlem 
Antti 
Rantakangas 
cent 
 medlem 
Markku 
Rossi 
cent 
 medlem 
Eero 
Suutari 
saml 
 medlem 
Maria 
Tolppanen 
sd 
 medlem 
Matti 
Torvinen 
blå 
 medlem 
Kari 
Uotila 
vänst 
 medlem 
Pia 
Viitanen 
sd 
 medlem 
Ozan 
Yanar 
gröna 
 ersättare 
Olavi 
Ala-Nissilä 
cent 
 ersättare 
Li 
Andersson 
vänst 
 ersättare 
Markku 
Eestilä 
saml 
 ersättare 
Lasse 
Hautala 
cent 
 ersättare 
Reijo 
Hongisto 
blå 
 ersättare 
Ari 
Jalonen 
blå 
 ersättare 
Emma 
Kari 
gröna 
 ersättare 
Timo V. 
Korhonen 
cent 
 ersättare 
Riitta 
Myller 
sd 
 ersättare 
Mika 
Niikko 
saf 
 ersättare 
Markku 
Pakkanen 
cent 
 ersättare 
Sari 
Raassina 
saml 
 ersättare 
Eero 
Reijonen 
cent 
 ersättare 
Joona 
Räsänen 
sd 
 ersättare 
Joakim 
Strand 
sv 
 ersättare 
Raija 
Vahasalo 
saml 
 ersättare 
Harry 
Wallin 
sd 
 ersättare 
Peter 
Östman 
kd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Hellevi 
Ikävalko 
 
 utskottsråd 
Mari 
Nuutila 
 
 utskottsråd 
Maarit 
Pekkanen 
 
 utskottsråd 
Tanja 
Nurmi. 
 
 

RESERVATION 1 sd

Allmän motivering

Det råder stark medvind för den finländska ekonomin – efter hela tio år av recession. Den finanskris som startade 2008 och den efterföljande eurokrisen tärde här på exportsektorn mer än i något annat euroland, och mätt i bnp var den ekonomiska nedgången större och mer utdragen än i början av 1990-talet. 

Vi kom alltså sist när det gällde att ta del av den starka tillväxten i den globala ekonomin. Samtidigt har tillväxten i Europa fått en sådan form att den stöder Finlands exportsektor. Bakom detta ligger framför allt den expansiva penningpolitik som Europeiska centralbanken länge fört och även det faktum att den strama finanspolitiken gradvis lättats upp. En exportdriven tillväxt har tagit fart. 

Goda konjunkturlägen varar emellertid inte i det oändliga. När konjunkturen försvagas i Europa samtidigt som handelskrig pågår och den monetära politiken gradvis stramas åt kastar det en skugga också över Finlands tillväxtutsikter. Enligt finansministeriets kalkyler kommer tillväxten att så gott som halveras redan nästa år. Sysselsättningen ligger inte på hållbar nivå ens under högkonjunkturen. Utgifterna till följd av den åldrande befolkningen fortsätter att öka under kommande år. 

Ekonomisk-politiska vägval hösten 2018

Finlands ekonomi är nu på toppen av konjunkturvågen. Samtidigt uppskattar flera prognosinstitut att tillväxten kommer att ligga bara på drygt en procent de närmaste åren. Med avseende på finanspolitiken kan man dra två slutsatser av detta; finanspolitiken måste avpassas efter konjunkturläget på rätt sätt, alltså stramas upp. Samtidigt måste politiken skapa förutsättningar för framtida tillväxt. Det betyder framför allt att förutsättningarna för produktivitetsökning måste stärkas. Vi måste se till att tillväxten ligger på en socialt och ekologiskt hållbar grund och att hållbarheten i de offentliga finanserna är säkrad. 

Mot den här bakgrunden är regeringens politik kraftlös och nonchalant. Finanspolitiken har präglats av nedskärningar i utbildning, social trygghet och service. Samtidigt har regeringen snott ihop ideologiska skattelättnader som gynnar dess egna stödgrupper. I det här avseendet är regeringens budget en valbudget, alltså en fortsättning på politiken för försämrat inkomstunderlag och mot ansvarsfull skattepolitik. Samtidigt kvarstår det strukturella underskottet i de offentliga finanserna. 

Följden blir att fördelarna med den ekonomiska tillväxten uteblir för massvis med människor samtidigt som premisserna för framtida tillväxt blir sämre och insatserna för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna blir en halvmesyr. Motsättningarna har tillspetsats. Regeringens budgetproposition för nästa år ändrar inte på den här bilden, som präglat hela valperioden. Det hjälper inte att man lappar här och där när båten läcker. 

För att kunna säkerställa välfärdsstaten och hållbarhet i de offentliga finanserna också i framtiden måste sysselsättningen i vårt land stiga till nordisk nivå. Detta kräver investeringar och reformer. Vi måste skapa tro på framtiden och stärka den sociala sammanhållningen och allas delaktighet. Den ekonomiska politiken måste vara ekologiskt hållbar. 

Den nordiska framgångssagan bygger på en fungerande välfärdsstat, offentliga tjänster, utbildning och smarta satsningar på forskning, utveckling och innovationer (FoUI) från statens sida. Investeringar i framtiden stärker de offentliga finanserna på lång sikt när sysselsättningen ökar och kostnaderna för att rätta till samhälleliga problem minskar. Hållbarhetsinvesteringar och driftsutgifter måste hållas isär, och underbygga de lämpligaste satsningarna på 2020-talet. Det blir i längden dyrt att försumma sociala investeringar. 

Kompetens, kompetens, kompetens

En högklassig utbildning, en välutbildad befolkning och målmedvetna satsningar på forskning, produktutveckling och innovationer ligger bakom Finlands ekonomiska framgångar. Nu håller denna grund på att vittra sönder. 

För första gången befinner vi oss i en situation där de kommande generationernas utbildningsnivå riskerar att bli lägre än tidigare generationers. Fortfarande saknar nästan 15 procent av åldersklassen examen på andra stadiet. Det är en oroväckande utveckling i ett läge där den internationella konkurrensen och omvälvningarna på arbetsmarknaden kräver högre och högre kompetens. 

Det viktigaste temat för kommande regeringar är lärande. Vill vi också i fortsättningen klara oss i den internationella konkurrensen måste vi värna om kompetensen och vår förmåga till ekonomisk förnyelse. Vi måste skapa ett hållbart utbildningssystem där utbildningen på alla nivåer, från småbarnspedagogik över grundläggande utbildning till genuint avgiftsfri utbildning på andra stadiet, garanterar var och en jämlika möjligheter och låter förmågorna blomma ut till förmån för samhällsekonomin. Efter andra stadiet går de unga vidare antingen till högskola eller ut i arbetslivet. De är då yrkesskickliga och redo att under hela sin arbetskarriär lära sig nya saker. 

Även satsningarna på forskning och produktutvecklingen måste höjas. Vi måste arbeta för att vetenskapen kommer till heders igen. Anslagen för vetenskap och forskning måste vara stabila och förutsebara — och högre än i dag. FoUI-investeringarna måste bli klart större än i nuläget. 

SDP:s alternativ: Fem reformer och fem investeringar

Finland behöver reformer nu. På 2020-talet måste sysselsättningsnivån höjas på ett hållbart sätt, samtidigt som den sociala sammanhållningen och samhörigheten stärks och hållbarheten i de offentliga finanserna säkerställs på lång sikt. 

På längre sikt baserar sig ekonomisk tillväxt framför allt på ökad produktivitet. Kärnan utgörs av hög kompetens och utbildning, tillräckliga satsningar på forskning och produktutveckling samt en aktiv stads-, närings- och konkurrenspolitik som stöder förnyelse. Detta kräver investeringar. 

Utbildning och livslång kompetensutveckling är den bästa försäkringen mot riskerna på arbetsmarknaden. 

Alla reformer som stödjer tillväxt och sysselsättning måste genomföras rättvist så att de stärker människornas delaktighet i samhället, minskar otrygghet och osäkerhet och ger tilltro till framtiden. Alla måste inkluderas. Lyckas vi inte med det och den ekonomiska och sociala osäkerheten i stället ökar, smulas förtroendet för de politiska institutionerna och andra samhälleliga institutioner sönder. Följderna av det kan bli överraskande och allvarliga, vilket vi de senaste åren kunnat bevittna på olika håll i världen. Det är framför allt en fråga om ekonomisk-politiska val. 

Det finns ingen tid att förlora i kampen mot klimatförändringen. Enligt den senaste rapporten från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC går det fortfarande att undvika de allvarligaste klimathoten, men det kräver målmedveten politik. Ambitionsnivån måste höjas för politiken för att minska utsläppen och stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. 

SDP föreslår fem stora reformer och fem investeringsområden för att stärka grundvalen för en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, människors delaktighet och den sociala sammanhållningen. 

Fem reformer 

  1. Utvidga läroplikten och gör andra stadiet genuint avgiftsfritt – förebygg utanförskap bland unga. 
  2. Reformera den småbarnspedagogiska verksamheten. 
  3. Se över familjeledigheterna nu. 
  4. Reformera den sociala tryggheten utifrån principen om generell trygghet. 
  5. Gör en skattereform som stöder sysselsättning och hållbar utveckling. 

Fem investeringar 

  1. Satsa på utbildning, forskning, bildning och kultur. 
  2. Stoppa klimatförändringen och satsa på en aktiv näringspolitik. Satsa på forskning, produktutveckling och innovation. 
  3. Minska fattigdomen och stärk delaktigheten. 
  4. Stärk sysselsättningspolitiken. 
  5. Satsa på infrastruktur för arbete och gör trafiken utsläppsfri. 

Finland har inte råd att låta bli att genomföra reformer och göra investeringar. Investeringarna betalar sig i framtiden. Utan dem hotar Finlands ekonomi att halka in på en väg där ekonomin sakta urholkas. 

De reformer som socialdemokraterna föreslår kostar inte mycket i förhållande till vad de ger. Exempelvis skulle en utvidgad läroplikt och ett avgiftsfritt andra stadium enligt olika uppskattningar komma att kosta något i storleksordningen 100 miljoner euro. Nyttan kommer att vara klart större. 

I SDP:s alternativ finansieras reformerna och investeringarna huvudsakligen genom en mer koncis skattebas. Alternativet bygger på den viktigaste principen för en bra skattepolitik: koncentrerade skattebaser medger lägre skattesatser. Samtidigt som skatteintäkterna ökar kan skatten för låg- och medelinkomsttagare, pensionärer och förmånstagare sänkas. 

Kampen mot svart ekonomi, aggressiv skatteplanering och kringgående av skatt står i fokus när skattebasen ska bli mer koncentrerad. Regeringen har inte åtgärdat dessa problem effektivt och inte heller deltagit aktivt i arbetet med att förebygga skattekringgående på EU-nivå. Dessutom bör myndighetsresurserna för övervakning av skattekringgående ökas. Att aktivt bekämpa svart ekonomi och aggressiv skatteplanering kan ge betydande ekonomiska vinster och främja en sund och rättvis konkurrens mellan företag. 

Vårt alternativ är ansvarsfullt. Det är dimensionerat efter konjunkturläget: skuldsättningen är mindre än i regeringens budgetproposition. Det stärker förutsättningarna för en ekologiskt och socialt hållbar tillväxt. 

SDP:s alternativ är rättvist

Förmåns- och skattereformerna i vår alternativa budget minskar inkomstskillnaderna. Indexhöjningarna av förmånerna, pensionspaketet och höjningen av studiepenningen gynnar låg- och medelinkomsttagare, liksom även sänkta dagisavgifter och våra skatteändringar. Riksdagens utredningstjänst har i förekommande fall beräknat hur ändringarna påverkar inkomstskillnaderna och även hur de olika inkomstdecilerna påverkas. Det är de som har de allra lägsta i inkomsterna som vinner mest. För att beskriva inkomstskillnader används den s.k. Ginikoefficienten och i SDP:s alternativ skulle den minska med 0,4 procentenheter samtidigt som andelen låginkomsttagare minskar lika mycket. Också inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män skulle minska. 

I riktning mot temaorienterad budgetering

Temaorienterad budgetering är en metod där budgeten och även den förda politiken överlag granskas med avseende på ett visst fenomen eller en viss helhet. Vid en sådan granskning beaktas alla anslag och politikåtgärder som gäller fenomenet eller helheten. Det gör det lättare att gestalta och analysera helheten. 

En väsentlig del av den temaorienterade budgeteringen är att man gör en samlad bedömning av politikens konsekvenser. I samband med budgeten betyder det att man bedömer hur de relevanta besluten om anslag och annat påverkar ett visst fenomen eller ärendekomplex. Det kan exempelvis röra sig om hur besluten påverkar barnfamiljerna, välfärden eller bekämpningen av klimatförändringen. 

Temaorienterad granskning innebär förståelse för politikens karaktär av investering och för de långsiktiga verkningarna. Investeringar ger avkastning som inte märks i budgeten för enskilda år, men som ändå måste lyftas fram och beaktas i beslutsfattandet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Riksdagen förutsätter att regeringen styr in sin politik som bara ökar ojämlikheten och misären på en ny kurs och erkänner att den nuvarande linjen är ett misstag som får inkomstskillnaderna att öka. I all verksamhet måste regeringen rikta in sig på att öka sysselsättningen och minska inkomstskillnaderna. 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Riksdagen förutsätter att regeringen ändrar sin ekonomiska och finanspolitiska linje i en mer rättvis riktning som stärker sysselsättningen och förutsättningarna för tillväxt. 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Riksdagen förutsätter att regeringen genomför sysselsättningsförbättrande reformer på lång sikt och att det sker genom åtgärder som minskar ojämlikheten och osäkerheten och ökar delaktigheten i samhället. 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Riksdagen förutsätter att regeringen stärker förutsättningarna för produktivitetstillväxt genom långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och produktutveckling. 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Riksdagen förutsätter att regeringen korrigerar de offentliga finanserna på ett rättvist sätt, både genom att öka inkomsterna och genom att minska utgifterna. 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de mest orättvisa och oskäliga nedskärningarna i inkomstöverföringarna och höjningarna av avgifterna eftersom de redan nu drabbar de mest utsatta. 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att kompensera de orättvist behandlade offentliganställda för nedskärningen i semesterpenningen. 

Reservationens förslag till uttalande 8 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att genomföra en reform av familjeledigheterna. Reformen måste ge smidigare familjeledigheter på familjernas och barnens villkor, erbjuda papporna bättre möjligheter att sköta barnen och stärka jämställdheten i arbetslivet. 

Reservationens förslag till uttalande 9 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål börjar reformera den sociala tryggheten utifrån en modell med generell trygghet i syfte att underlätta sammanjämkning av sociala trygghetsförmåner och arbetsinkomster, underlätta byråkratin, förenkla och förenhetliga förmånerna, smidiggöra stödutbetalningarna och minska fattigdomen. Reformen ska också innefatta tjänster och livslångt lärande. 

Reservationens förslag till uttalande 10 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål inleder arbetet med att ta fram och snabbt genomföra en klimatfärdplan för Finland med sikte på att utsläppen och kolsänkorna balanserar upp varandra 2035 och på att samhället är koldioxidnegativt kort därpå. 

Reservationens förslag till uttalande 11 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål börjar förbereda en klimatpolitik för markanvändningssektorn med sikte på att stärka den sektorns sänkor för att effektivisera koldioxidbindningen. 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en genomgripande skattereform för att koncentrera skattebasen och rättvist förskjuta skattefokus från arbete och förvärvsinkomster till ägande och för att se till att beskattningen främjar hållbar utveckling. 

Reservationens förslag till uttalande 13 

Riksdagen förutsätter att regeringen aktivare går in för att bekämpa grå ekonomi och aggressiv skatteplanering samt skatteflykt, lämnar behövliga propositioner om saken och tryggar myndigheternas resurser. 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart vidtar effektiva åtgärder för att minska arbetslösheten ytterligare. 

Reservationens förslag till uttalande 15 

Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder en trepartsberedning för att se över det passiva utkomstskyddet så att det stöder aktivitet och sysselsättning på det sätt som avses i den så kallade Rinnemodellen. 

Reservationens förslag till uttalande 16 

Riksdagen förutsätter att regeringen genast börjar bereda en reform med en aktiv arbetskraftspolitik, där kommunerna får större ansvar för sysselsättningen och samtidigt tillförsäkras nödvändiga resurser. 

Reservationens förslag till uttalande 17 

Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer de anslag som behövs för en effektiv sysselsättningspolitik och för att genomföra ungdomsgarantin. 

Reservationens förslag till uttalande 18 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar aktiveringsmodellens nedskärningsautomat eftersom den står i strid med medborgarnas rättsuppfattning. 

Reservationens förslag till uttalande 19 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i utbildning och forskning eftersom de är förödande för landets framtid. 

Reservationens förslag till uttalande 20 

Riksdagen förutsätter att regeringen behandlar universiteten och yrkeshögskolorna likvärdigt. 

Reservationens förslag till uttalande 21 

Riksdagen förutsätter att regeringen minskar gruppstorlekarna i den småbarnspedagogiska verksamheten genom lagstiftningsåtgärder. 

Reservationens förslag till uttalande 22 

Riksdagen förutsätter att finansieringsbasen för kulturen stärks så att tillgången till kulturtjänster tryggas på bred bas och för alla befolkningsgrupper och att den kreativa ekonomin främjas. 

Reservationens förslag till uttalande 23 

Riksdagen förutsätter att regeringen genast förbereder en avsevärt effektiviserad bostads- och infrastrukturpolitik för att öka produktionen av bostäder till rimligt pris, precis såsom revisionsutskottet säger i sitt grundliga betänkande om bostadspolitik, och för att starta betydande trafikprojekt, framför allt på tillväxtorter. Politiken måste vara långsiktig och sträcka sig över valperioderna. 

Reservationens förslag till uttalande 24 

Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste lämnar en proposition om ett arbetsinkomstavdrag i förvärvsinkomstbeskattningen för att motivera dem som har de minsta inkomsterna att ta emot bland annat deltids- och korttidsjobb. 

Reservationens förslag till uttalande 25 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en reform för att göra momsen till en skatteform som främjar hållbar utveckling över hela linjen. 

Reservationens förslag till uttalande 26 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att utveckla och testa den temaorienterade budgeteringen på ett sätt som främjar ett konsekvent och samlat ekonomiskt-politiskt beslutsfattande. 

Reservationens förslag till uttalande 27 

Riksdagen förutsätter att regeringen bedömer konsekvenserna av den ekonomiska politiken för kvinnor och män och för olika generationer, regioner och befolkningsgrupper samt för inkomstfördelningen både på kort och på lång sikt. 

Reservationens förslag till uttalande 28 

Riksdagen förutsätter att regeringen vässar sin ekonomiska politik för att skuldspiralen ska kunna brytas på ett hållbart sätt. 

Reservationens förslag till misstroendeförklaring 

Riksdagen slår fast att de oskäliga vägval regeringen gör inom den ekonomiska politiken accentueras i det goda ekonomiska läget. Regeringens värderingar ökar ojämlikheten och minskar förtroendet i samhället. Dess politik negligerar behovet av ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning. Reformer som skulle främja sysselsättning och ökad kompetens lämnas ogjorda. Tillväxten hör till alla. Därför kräver riksdagen att regeringen omedelbart förelägger riksdagen nya korrigerande åtgärder för att förbättra en rättvis fördelning av tillväxten, minskar ojämlikheten och stärker den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på lång sikt. Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats och därför inte har riksdagens förtroende. 

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 23 

STATSRÅDETS KANSLI 

01. Förvaltning 

25. Sunda lokaler 2028 (reservationsanslag 3 år) 

Alla har rätt till sund inomhusluft

Det dåliga inomhusklimatet har redan länge ansetts vara ett av de största problemen i miljö- och hälsohänseende. Det finns tiotusentals finländare som har insjuknat av dålig inomhusluft eller som uppvisar symtom. 

Konsekvenserna är allvarliga både för hälsa och ekonomi. Kalkylerna för engångskostnaderna för att åtgärda allvarliga fukt- och mögelskador varierar mellan 1,2 miljarder och 14,5 miljarder euro. Det eftersatta underhållet beräknas i dagsläget kosta 3 050 miljarder euro. Hälsoproblem orsakade av allvarliga fukt- och mögelskador kostar enligt undersökningar 450 miljoner per år. SDP talar för att motverka nya problem, åtgärda de redan existerande och stödja de insjuknade som har det svårt. 

Det viktigaste är att förebygga nya skador. Det är ett sorgligt faktum att också nya byggnader har ständiga problem med fuktskador. 

  • Kommunerna måste förpliktas att göra upp fastighetsstrategier som utgångspunkt för underhåll av offentliga byggnader och som fungerar som tidsplan för grundliga renoveringar och annan service. 
  • Det behövs ökad rådgivning och information om hur byggnader ska tas i bruk och skötas. 
  • Kvaliteten på byggandet måste höjas genom förpliktande lagstiftning som bland annat förtydligar ansvarsfrågan. 
  • Tillsynen över materialsäkerheten i byggande skärps. 

Det är viktigt att åtgärda problemen så det blir tätt med en gång innan de vuxit sig oöverkomligt stora. Största delen av de problem som orsakats av dålig inomhusluft är lindriga och går att åtgärda om man agerar snabbt. Det har redan gjorts en hel del för att utveckla byggnadssätt och underhållsmetoder och denna kunskap måste spridas och användas på bred bas innan nya program startar. 

  • Kommunerna måste förpliktas att undersöka offentliga byggnaders skick, statistikföra problemen och göra upp program för att sanera eller vid behov riva. 
  • Systemet med reparationsunderstöd från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ses över. 
  • Arbetarskyddsmyndigheternas och hälsoinspektörernas befogenheter utökas när det gäller rätten att 
  • förordna om reparationer. 

De som blivit sjuka av dålig inomhusluft måste äntligen tas på allvar. För tillfället blir de ofta förminskade. En människa kan vara oförmögen att arbeta på ett bestämt ställe utan att trots det vara arbetsoförmögen. 

När dålig inomhusluft har konstaterats, kan invånarna stå inför en flyttcirkus, omfattande och dyra bostadsreparationer och nyanskaffning av lösöre. I värsta fall kan det visa sig att hemmet inte går att reparera varvid det stämplas som ett mögelhus. Det här kan betyda förlust av betydande egendom och i värsta fall att den personliga ekonomin ligger i ruiner. 

  • Personalen inom social- och hälsovården och myndigheterna inom vård och arbetarskydd måste ges möjlighet att höja sin kompetens i fråga om inomhusluft; rekommendationerna för diagnostisering, vård och rehabilitering behöver uppdateras. 
  • Grundtrygghetsreformen bör också omfatta den bristande sociala tryggheten för dem som blivit sjuka av dålig inomhusluft, bland annat genom stöd vid byte av arbetsplats, men också vid bostadsbyte och möjlighet att hitta tillfälligt boende. 
  • Arbetsgivarens ansvar för att garantera de anställda en hälsosam och trygg miljö skärps. Förfarandena vid konditionsbesiktningen av byggnader måste förbättras och kompetenskraven för besiktare ses över och köerna till besiktning kortas. 
  • Byggnadstillsynsmyndigheternas roll och ansvar preciseras och deras skyldighet att ge råd och anvisningar återinförs. 
  • Rättssäkerheten för dem som köper bostädereller hus förbättras. 
  • Barns rätt till utbildning tryggas om de har blivit sjuka av inomhusluften i skolan. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 23.01.25 med 5 000 000 euro för programmet Sunda lokaler och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 29 

Riksdagen förutsätter att regeringen i samarbete med kommunerna främjar reparation av skolor, daghem och andra offentliga byggnader så att inomhusluften blir sund och att regeringen bereder föreskrifter som förtydligar ansvarsfördelningen mellan byggarna och de som har hand om byggnaderna på det sätt som framgår av riktlinjerna i revisionsutskottets rapport. 

Reservationens förslag till uttalande 30 

Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder beredningen av nya, enkelt tillämpliga understöd för åtgärdande av sanitära olägenheter och energireparationer. 

Huvudtitel 24 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 

Det bärande temat i FN:s Agenda 2030 för målen för en hållbar framtid är att ingen ska lämnas efter i utvecklingen. I en värld av ömsesidigt beroende måste staterna binda upp sig till internationellt samarbete och tillsammans överenskomna avtal. Finland ska öka sitt understöd för multilateralt samarbete och aktivt medverka till att genomföra internationella åtaganden och stödja det regelbaserade systemets stabilitet och legitimitet. En aktiv roll i utvecklingssamarbetet är en del av det globala ansvaret som nedskärningarna i anslagen har rubbat. 

Om målen för en hållbar utveckling ska nås måste Finland och andra länder anslå 0,7 procent av bni för utvecklingssamarbetet. Utan dessa satsningar kommer det inte att vara möjligt att genomföra Agenda 2030 inom utsatt tid. Enligt regeringens proposition kommer anslaget för utvecklingssamarbete 2019 vara 583,7 miljoner euro, dvs. bara 0,41 procent av bni. Finland stöd till de minst utvecklade länderna måste höjas från nuvarande 0,13 procent till 0,2 procent av bni i enlighet med vad man kom överens om vid konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba. Det långsiktiga arbetet för ökad medvetenhet om jämställdhetsperspektivet i finansieringen måste ta sikte på att 85 procent av alla nya program i enlighet med EU:s mål uppfyller kraven på ökad jämställdhet. 

Följderna av klimatförändringen hotar i första hand de människor och länder som är mest utsatta, såsom många länder i Afrika, som kämpar mot en kraftig befolkningstillväxt och en tilltagande ungdomspuckel. Under Finlands ordförandeskap ges det en möjlighet för oss att koordinera medlemsstaternas utvecklingssamarbete och lyfta fram Afrika som ett viktigt mål för det. Genom att ta ansvar för den social aspekten på utvecklingspolitiken och förbättra arbetsmarknaden, utbildningen och strukturerna för social trygghet kan man mura en hållbar grund för samhällen och motverka utslagning av unga personer. Insatser för en hållbar utveckling är samtidigt handlingar som främjar jämställdheten. 

De senaste årens nedskärningar i finansieringen av utvecklingssamarbetet har urholkat frivilligorganisationernas villkor. Organisationernas internationella nätverk spelar ändå en viktig roll för påverkansarbete på gräsrotsnivå och därför är det motiverat att öka anslaget för organisationernas utvecklingssamarbete med 15 procent. Det måste också till nya metoder för att stödja det småskaliga samarbetet mellan frivilligorganisationer. Med ett samarbete som överskrider statsgränserna och når alla samhällsskikt kan vi öka förståelsen för andra kulturer som redan har blivit en del av vår vardag En öppen dialog tar kål på fördomar och ökar ömsesidigt förtroende och på så sätt kan den nedåtgående sociala ojämlikhetspiralen brytas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 130 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 31 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete. 

Reservationens förslag till uttalande 32 

Riksdagen förutsätter att frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete ges större resurser och att tillräckliga anslag reserveras för att organisationerna ska kunna fortsätta sin utvecklingskommunikation och globalfostran i nuvarande form. 

89. Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen har under de senaste åren höjt finansinvesteringarna inom utvecklingssamarbetet med över 200 miljoner euro årligen. Finansinvesteringsmomentet för egentligt utvecklingssamarbete har höjts till 130—140 miljoner euro per år, utöver vilket finansinvesteringar har kanaliserats från andra moment till bland annat Euroepiska utvecklingsfonden, Finnfund och i form av räntestöd genom andra finansieringsinstrument. 

Finansinvesteringarna är inte problemfria. Det finns till exempel inga trovärdiga utredningar om deras verkningsfullhet. Utrikesministeriet lyfte fram denna aspekt i en rapport 2016. Problemet är globalt och därför har finansinvesteringarna och bristen på transparens i fråga om dem kritiserats bland annat i Europaparlamentets undersökningar. Undersökningarna har visat att finansinvesteringar har lett till penningflöden från utvecklingsländer till utvecklade länder och man har även funnit penningöverföringar som kunde tyda på skattefusk. Finansinvesteringarna är verkningslösa instrument för att styra medel till de allra minst utvecklade länderna. 

De ökande finansinvesteringarna är ett internationellt fenomen. De har lett till ett överutbud av finansiering med ökade risker som följd och de har också konkurrerat ut privat finansiering i stället för att skapa ny finansiering. Exempel på detta finns i Sverige. 

Regeringens nya linje har lett till nedskärningar i det egentliga utvecklingssamarbetet, i det multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbetet och i frivilligorganisationerna utvecklingssamarbete, trots att det konstaterats att dessa är de mest effektiva sätten att stödja de minst utvecklade länderna och deras invånare och att stärka den offentliga sektorn. Det finns rentav tecken på att utvecklingssamarbetsmedel har styrts till enskilda företag varvid det finns risk för att utvecklingsmålen faller i glömska. I fjol investerades det 114 miljoner euro i fonden Finland-IFC, genom vilken finansiering marknadsfördes i synnerhet till finländska företag. 

Finansinvesteringsanslagen borde skäras ned fram till dess att man får fram övertygande bevis för att de är verkningsfulla. Internationella utvecklingsfonder, företag som får understöd och Finnfund måste leverera transparenta rapporter för att Finland ska kunna försäkra sig om att medlen används effektiv. Inom Finnfund pågår som bäst en utvärdering, vars resultat finns att tillgå i slutet av året. 

Finansieringen borde hellre inriktas på det multilaterala och bilaterala samarbetet och på frivilligorganisationerna än på finansinvesteringar eftersom den först nämnda formen av samarbete ger svagare länder ett bättre stöd och förutsättningar till utveckling på deras egna villkor. När de här länderna får en stabilare skattebas blir deras regeringar tydligare ansvariga inför sina medborgare för hur medlen används. Utvärderingar har visat att frivilligorganisationers utvecklingssamarbete är effektivt. 

Vi föreslår 

att riksdagen minskar moment 24.30.89 med 30 000 000 euro för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 33 

Riksdagen förutsätter att regeringen minskar anslagen för finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet och i stället stärker det multilaterala och bilaterala samarbetet och utvecklingssamarbetsfinansieringen till frivilligorganisationer. 

90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 

Ett brett samförstånd ger Finlands utrikespolitik stabilitet och förutsebarhet, vilket ökar trovärdigheten på den internationella arenan. Konsekvens och planmässighet är viktiga förutsättningar för ett verkningsfull utvecklingssamarbete. De utvärderingar som gjorts under de senaste åren har lett till fokusering på förutsebarheten, kvaliteten på långsiktigheten och verkningsfullheten och som en följd har man övergått till längre, minst treåriga partnerskaps- och samarbetsavtal. 

Men de stödinstrument som organisationerna på utrikes- och säkerhetspolitikens område kan använda har dessvärre utvecklats i rakt motsatt riktning. Under innevarande regeringsperiod har finansieringen skurits ned märkbart och stödet till organisationer som arbetar med utbildning och kommunikation i anslutning till många internationella samarbetsstrukturer och åtaganden är nu beroende av stöd som beviljas för ett år i sänder. Det här sättet att arbeta är osäkert både för organisationerna och deras samarbetspartner såsom skolor, universitet och företag och styr in verksamheten på kortvariga projekt med snabba resultat med sämre genomslag och möjligheter att dimensionera funktioner som man vet är bra. 

Våra frivilligorganisationer utför ett viktigt arbete utifrån bred expertis som inte finns någon annanstans i statsförvaltningen. Organisationerna ger medborgarna en möjlighet att delta i att utforma utrikespolitiken och fostrar nya ansvarsfulla och medvetna globala medborgare. I det arbetet har många organisationer en viktig roll, t.ex. Finlands FN-förbund, som arbetar på bred bas med en global agenda. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 24.90.50 med 1 000 000 euro till stöd för organisationer som arbetar med frågor som anknyter till viktiga teman inom Finlands utrikespolitik, såsom FN och det globala regelbaserade samarbetet. 

Huvudtitel 25 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Bättre villkor för personer med skulder i utsökning

I dagsläget har över en halv miljon finländare skulder som är föremål för utsökning. Dessa personers ställning måste förbättras och de bör erbjudas rådgivning och andra tjänster. Om den som har skulder i utsökning befinner sig i en säkrare position kan det öka incitamenten att skaffa jobb och sköta skulderna. 

I synnerhet utsökningen av avgifter till den offentliga social- och hälsovården måste ses över. Årligen lämnas cirka 300 000 avgifter till social- och hälsovården och över 30 000 avgifter till förskoleverksamheten för utsökning. Läget har blivit sämre efter att regeringen genomförde en höjning av klientavgifterna. När det gäller klientavgifter inom social- och hälsovården är det skäl att dryfta det ändamålsenliga och skäliga i indrivningsåtgärderna och i stället öka möjligheterna att avstå från indrivning när det av de nämnda orsakerna anses motiverat. 

Gällande 11 § i klientavgiftslagen förpliktar till att avstå från indrivning om indrivningen har oskäliga följder. Om den gällande regleringen eller tillämpningen av den inte är tillräckligt effektiv finns det skäl att skärpa lagen. 

Större jämlikhet i rättsskyddet 

Kostnaderna för rättsprocesser måste uppmärksammas eftersom de är en del av rättssäkerhet och tillgång till domstol (access to court). Kostnaderna och riskerna inför en rättegång blir lätt så höga att medborgarna de facto inte kan kräva sin rätt i domstol, i synnerhet om de har inkomster som är något högre än gränsen för att beviljas fri rättegång och rättshjälp. 

Förutom att rättegångskostnaderna måste vara skäliga bör det föreskrivas närmare om i vilken utsträckning motpartens rättegångskostnader kan påföras den förlorande parten. I regel ska det bara vara möjligt att ålägga den förlorande parten att betala motiverade rättegångskostnader som är skäliga både till belopp och prissättning och som står i proportion till ärendets natur och de intressen som rättegången gäller. På så sätt kan prisutvecklingen när det gäller rättstjänster påverkas också på ett mer allmänt plan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 34 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att genom rådgivning och andra tjänster förbättra de personers ställning som har skulder i utmätning. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid ändamålsenligheten och rimligheten i indrivningsåtgärder med anledning av klientavgifter till social- och hälsovården och den småbarnspedagogiska verksamheten. Avgifter ska inte drivas in om detta har oskäliga följder. 

Reservationens förslag till uttalande 35 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga jämlikheten i rättsskyddet så att rättegångskostnader och kostnadsriskerna inte äventyrar rättssäkerheten eller tillgången till rättstjänster för någon. 

10. Domstolar och rättshjälp 

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 

Handläggningen av ekonomiska brott kräver resurser också i domstolarna. Ärendebalansen och de allt längre behandlingstiderna är ett stort problem, särskilt i de större allmänna domstolarna. En stor del av de mycket långa och omfattande rättegångar som belastar domstolarna gäller uttryckligen komplicerade ekonomiska brott. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 25.10.03 med 3 100 000 euro till domstolarna för bekämpning av svart ekonomi. 

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 

En effektiv verksamhet med tillräcklig resurstilldelning vid utsökningsväsendet och konkursbevakningen bidrar till att förhindra ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 25.20.01 med 2 000 000 euro till utsökningsväsendet för bekämpning av svart ekonomi. 

30. Åklagarna 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 

Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat svart ekonomi. De senaste årens ekonomiska vinning av brott som konfiskerats till staten i processer om grå ekonomi har uppgått till cirka etthundra miljoner euro per år. Förhållandet mellan input och output är således synnerligen bra från statsfinansiell synpunkt. I praktiken handlar det om grova skatte-, gäldenärs- och bokföringsbrott, där ekobrottsutredningens genomslag i hög grad beror på hur väl åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som kommer till handläggning. En tilläggsfinansiering till åklagarväsendet för bekämpning av grå ekonomi skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret och innebära extra inkomster till staten i form av konfiskering av vinning av brott. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 25.30.01 med 2 100 000 euro till åklagarväsendet för bekämpning av svart ekonomi. 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Ett av samhällets viktigaste uppgifter är att svara för medborgarnas säkerhet. Det viktigaste är att identifiera och förebygga krissituationer. Medborgarnas förtroende för myndigheterna upprätthålls med öppen, kompetent och kostnadseffektiv myndighetsverksamhet. 

Säkerheten kräver insatser. Det är en samhällssektor som inte kan automatiseras. Myndighetsansvaret kan inte heller läggas ut. Vi förutsätter därför att såväl Polisen, Skyddspolisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralen, Räddningsväsendet som Tullen tillförsäkras tillräckliga personella resurser. På lång sikt så som det definieras i redogörelsen för den inre säkerheten. 

Vi är särskilt bekymrade över resurserna för dold brottslighet, undersökning av drogrelaterad brottslighet, bekämpning av svart ekonomi och ekobrott. Dessa funktioner blir ofta lidande när myndigheterna tvingas prioritera sina uppgifter. Ju fler brott som blir outredda, desto fler begås, och desto mer raseras medborgarnas tilltro till rättsstaten. En sådan utveckling har vi inte råd med. 

Efter ekonomiskt bekymmersamma år med en nedskärningspolitik har nästan alla säkerhetsmyndigheter drabbats av kronisk resursbrist. Resurserna för grundläggande funktioner måste i fortsättningen definieras på lång sikt och inte utifrån det ekonomiska läget och det måste finnas ett politiskt samförstånd som varar över valperioderna. De eftersatta satsningarna på säkerhet måste upphöra. 

På de flesta områden av säkerheten råder det brist på utbildad arbetskraft, vilket gör det svårt att lyfta de personella resurserna till den nivå som krävs. Utbildningarna på området måste därför samordnas och arbetsplatserna göras attraktiva. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 36 

Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart vidtar åtgärder för att säkerställa tillräckliga personella resurser inom Polisen, Skyddspolisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralen, Räddningsväsendet och Tullen och anvisar ett anslag på 20 000 000 euro i en tillläggsbudget för 2019. 

10. Polisväsendet 

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av grå ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. För att effektivisera bekämpningen måste polisens resurser ökas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 26.10.01 med 3 000 000 euro till polisen för bekämpning av svart ekonomi. 

Huvudtitel 27 

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Militärt försvar 

01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Den allmänna värnplikten och en utbildad reserv är kritiska faktorer med avseende på försvarsmakten uppgifter. Inte bara antalet beväringar och reservister utan också längden och nivån på deras utbildning är väsentliga för landets försvarsförmåga. I samband med reformen av försvarsmakten skars anslagen för reservens repövningar ner. År 2014 var den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma vilja att anslagen ska höjas. 

Försvarsmaktens personal

Under de senaste åren har omvärldsförändringarna påverkat försvaret i hög grad och arbetsbördan har blivit ohållbar inom försvarsmakten. Den enorma personalbristen har under valperioden åtgärdats med kontraktsanställda militärer. Den tillfälliga lösningen har inte lättat på den press Försvarsmaktens personal lever under. 

Det finns flera orsaker till att Försvarsmaktens uppgifter har ökat. Man har exempelvis fått en ny lagfäst uppgift, det vill säga att ge internationell hjälp samtidigt som beredskapskraven har ökat klart. Utbildarmålet – 2,5 utbildare under grundutbildningen per enhet – har varit omöjligt att nå vilket påverkat personalens förmåga och ork. 

Arbetsmängden inom Försvarsmakten orsakar en orimlig belastning och det mest alarmerande tecknet är att 43 procent av officerarna har uppgett att de drabbats av utmattning. Också yrkesmilitärerna och Försvarsmaktens civila personal kan drabbas när de ständigt pressas allt hårdare. Försvarsmakten har medgett att dess personal är överarbetad. 

Det fördelaktiga konjunkturläget gör att det nu är möjligt att med en gång avhjälpa personalproblemet och utbildarbristen. Det kan ske genom att inrätta 400 nya tjänster inom Försvarsmakten eftersom de kontraktsanställda inte har den kompetens som krävs för en fullödig skötsel av tjänsterna. De saknar också behörighet och åtkomsträttigheter. 

Finansiella konsekvenser för den basala verksamheten av deltagandet i internationella utbildningar och övningar

Medverkan i internationell utbildnings- och övningsverksamhet bygger på ett långsiktigt samarbete. Syftet med övningsverksamheten är att förbättra beredskapen, försvarsförmågan, samarbetet samt personalens kompetens och förmåga. Också deltagandet i internationell krishantering stödjer de långsiktiga målen. Deltagandet handlar framförallt om krävande internationella övningar där man under 2017—2019 satsar på att utveckla försvarsmaktens förmåga på dess kärnområden och det internationella militära samarbetet. Kostnaderna för deltagandet i denna verksamhet bestrids med anslagen för försvarsmaktens omkostnader. Det är helt rätt att delta i verksamheten. Men om avsikten är att öka dimensionen i deltagande kommer det samtidigt att innebära ökade kostnader. Eftersom det inte finns några anslag för stora militärövningar kan det sluta med att de resurser som läggs på övningarna har negativa konsekvenser för försvarsmaktens basala verksamhet. Stora militärövningar få inte äventyra balansen mellan finansieringen av den basala verksamheten och omkostnaderna. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 37 

Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter tillräckligt stora resurser för att hålla kvaliteten och kvantiteten för repetitionsövningar på tillräckligt hög nivå. 

Reservationens förslag till uttalande 38 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta fasta tjänster inom Försvarsmakten så att personalbristen och utbildarbristen kan åtgärdas på ett bestående sätt. 

Reservationens förslag till uttalande 39 

Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att försvarsmaktens deltagande i internationell utbildnings- och övningsverksamhet inte äventyrar finansieringen av den basala verksamheten. 

Huvudtitel 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Svart ekonomi, ekonomisk brottslighet, skattefusk och anknytande fenomen skadar ekonomin och utgör på många sätt ett hot för ett rättvist samhälle. De minskar skatteintäkterna, snedvrider konkurrensen, försvagar de anställdas position och utgör i sista hand ett hot mot rättsstatens trovärdighet. Det skattefel som den svarta ekonomin ger upphov till är enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott har låtit göra uppskattningsvis 4—8 miljoner euro om året. 

Årligen går Finland miste om hundratals miljoner euro när multinationella företag bedriver aggressiv skatteplanering. Också skattefusk i samband med internationell investeringsverksamhet gör att Finland går miste om flera hundra miljoner euro i skatteinkomster. 

SDP har under de senaste åren varit aktivt när det gällt att påtala grå ekonomi, ekonomisk brottslighet och internationellt skattefusk. Vi har också sett resultat. Enligt Skatteförvaltningens rapport har enbart de reformer som gjorts i byggbranschen minskat olagligheterna och ökat skatteintäkterna med 100 miljoner euro på årsnivå. Den ränteavdragsbegränsning som infördes 2014 har lagt band på aggressiv skatteplanering och ökat skatteintäkterna med minst tio miljoner euro på årsnivå. 

De aktiva åtgärderna mot skattefusk måste fortsätta. Hösten 2017 lade SDP fram ett program mot aggressiv skatteplanering och skattefusk genom skatteparadis och i vår skuggbudget presenterade vi ett åtgärdsprogram på 13 punkter mot grå ekonomi. Vi lade fram konkreta förslag till hur man kan ingripa mot ekonomisk brottslighet, grå ekonomi och internationell skatteflykt. Vid sidan av lagändringar och andra åtgärder är det viktigt att myndigheterna ges tillräckliga resurser för att motarbeta den svarta ekonomin. SDP föreslår att resurserna för att bekämpa svart ekonomi höjs med sammanlagt 20 miljoner euro inom ett flertal förvaltningsområden. De här åtgärderna skulle resultera i skatteintäkter på flera hundra miljoner euro. Enligt finansministeriets bedömning skulle en begränsning av avdragsrätten för räntor ge en ökad skatteinkomst på 140 miljoner euro enbart med avseende på aggressiv skatteplanering. Skatteförvaltningen har gjort den bedömningen att elektroniska kassasystem skulle öka skatteinkomsterna med 120—140 miljoner euro på årsnivå. 

Åtgärderna mot skattefusk hänger ihop med åtgärder för en effektivare och digitaliserad förvaltning. SDP skulle arbeta för att de för beskattningen behövliga uppgifterna på ett säkert sätt kan fås fram automatiskt via plattformar och andra tjänsteproducenter. Exempelvis kunde hyror och annan mervärdesskatt underkastad försäljning samlas in direkt från plattformar till skattedeklarationerna, varvid inga separata deklarationer skulle behövas. Detta skulle garantera en effektiv hantering och minska risken för skattefusk. Att utnyttja de uppgifter som plattformsekonomin kan erbjuda i kombination med digitala kassasystem gör det möjligt i framtiden att operera med en långt automatiserad beskattning. SDP föreslår att det reserveras ett extra anslag om10 miljoner euro för att säkerställa digitaliseringen av förvaltningen. Nya verktyg kräver samtidigt investeringar i tillräckliga resurser samt koordinering inom förvaltningen.. Ansvaret för att samordna åtgärderna mot svart ekonomi bör koncentreras till finansministeriet. Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 40 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att åstadkomma en bättres styrning av digitaliseringen och nödvändiga investeringar inom den offentliga sektorn, för att öka upphandlingskompetensen och minska överlappande arbete och anvisar tillräckliga resurser för detta. 

10. Beskattningen och Tullen 

01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Kampen mot svart ekonomi är ett av de prioriterade insatsområdena inom Skatteförvaltningen. Skattemyndigheten bekämpar den svarta sektorn bland annat genom skattegranskningar, olika typer av projekt, kampanjer och genom styrning och övervakning vid beskattningen. Åtgärderna har intensifierats, särskilt inom branscher där det bevisligen finns stora skatterisker, bland annat hotell- och restaurangbranschen, transportsektorn och byggbranschen. Skatteförvaltningen måste absolut få tillräckligt stora resurser för att bekämpa svart ekonomi och skattefusk. Anslagen till Skatteförvaltningen måste höjas med 3 700 000 miljoner euro. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 3 700 000 euro till Skatteförvaltningens omkostnader. 

02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Kampen mot svart ekonomi är ett genomgående tema i Tullens organisation. Idag kämpar Tullen mot svart ekonomi med förebyggande insatser och genom övervakning i realtid och i efterskott. Tullen har goda förutsättningar att bekämpa den svarta sektorn och det är viktigt att den totalt sett får tillräckligt stora resurser för att genomföra sin handlingsmodell utifrån sin strategi och sina prioriteringar. Också för kampen mot internationell brottslighet och smuggling är det av största vikt att Tullen har tryggade anslag. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 28.10.02 med 2 100 000 euro för Tullens omkostnader och att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 41 

Riksdagen förutsätter att regeringen genast vidtar åtgärder för trygga tillräckliga personella resurser inom Tullen. 

90. Stöd till kommunerna 

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag) 

År 2019 försvagar statens beslut kommunernas inkomstunderlag med mer än 250 miljoner euro. Nästa år hotar att bli mycket kärvt ekonomiskt för kommunerna. Kommunernas statsandelar reduceras av bland annat indexfrysningarna av statsandelarna för basservicen (91 miljoner euro), den dubbla nedskärningen genom justeringen av kostnadsfördelningen av en besparing motsvarande den sänkta semesterpenningen (59 miljoner euro), den nya konkurrenskraftsavtalsnedskärningen (29 miljoner euro och föregripande nedskärningar av statsandelar för koncentrering av specialiserad sjukvård, anhörig- och familjevård med mera (33 miljoner euro), trots att motsvarande besparingar inte uppkommer i kommunerna. Vidare reduceras statsandelen med allmän täckning för basservice av ny allokering för att främja digitalisering (30 miljoner) och behovsprövad höjning av sammanslagningsunderstöd(10 miljoner). Också utbildningssektorns index är frusna 2019. 

SDP:s alternativ skulle innebär att kommunernas ekonomi stärks 2019. Indexhöjningarna av statsandelarna för basservice och utbildning höjs normalt utan några extra nedskärningar. De förluster kommunerna gör till följd av ändringar i beskattningen och sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken kompenseras. Dessutom höjs statsandelen för basservice så att det blir möjligt att sänka klientavgifterna inom social- och hälsovården. 

En betydande brist i budgeten för nästa år är att sysselsättningsförsöken föreslås bli nedkörda trots att kommunerna anser att de har fungerat. Kommunerna har goda erfarenheter av försöken och de har bidragit till att minska i synnerhet långtidsarbetslösheten. När försöken upphör innebär det sämre service för många människor som har svårt att hitta jobb. SDP föreslår att försöken ska fortsätta. 

I sin alternativa budget föreslår SDP bland annat att 

  • Statsandelen för kommunal basservice höjs med 250 miljoner euro vilket används till att genomföra indexhöjningarna till fullt belopp, avstå från nya nedskärningar av statsandelarna och sänka klientavgifterna inom social- och hälsotjänster samt stärka dessa tjänster. 
  • Indexhöjningarna av statsandelarna för utbildning höjs fullt ut. 
  • Det inkomstbortfall som kommunerna drabbas av på grund av de skattesänkningar för små- och medelinkomsttagare och sänkningar av klientavgifter inom småbarnspedagogiken som SDP föreslår i sin alternativa budget kompenseras till fullt belopp i statsandelarna. Kompensationen för ändringarna i beskattningen är 160 miljoner och för klientavgifterna inom småbarnspedagogiken 82 miljoner euro. 
  • De kommunala försöken för skötseln av sysselsättningen ska fortgå. 
Tusen nya uppgifter som läkare-sjukvårdare

Regeringens nya vårdmodell har visat sig vara omöjlig att genomföra och senast nu är det viktigt att göra de brådskande och nödvändiga satsningarna för att säkerställa basservicen i kommunerna och i ett senare skede i de självstyrande vårdområdena. 

Möjligheten att få den service som vård- och omsorgsgarantin utlovar måste förverkligas inom vårdreformen genuint och inom en snävare tidtabell. Tjänsterna på basnivå måste stärkas så att man snabbare, i rätt tid och utifrån behov får en läkartid, bedömning av servicebehovet eller hemvård. 

Det finns verkningsfullare och säkrare sätt att på jämlik basis förbättra servicen än det tvivelaktiga vårdreformsbygge som regeringen pläderar för. Vi föreslår att det omedelbart inrättas 1 000 läkar-sjukvårdaruppgifter inom basservicen. 

Avgiftsfria besök på hälsocentralerna, sänkt tak för klientavgifter

De finländska hushållens andel av finansieringen är internationellt sett hög i synnerhet inom hälso- och sjukvården. De höga klientavgifterna är ett hinder för att utnyttja servicen och i många fall har avgifterna resulterat i skuldsättning. 

Klientavgifter kan sänkas eller efterskänkas om indrivningen äventyrar förutsättningarna för vederbörandes försörjning. I praktiken utnyttjar kommunerna inte just denna möjlighet och avgifterna betalas i stället med utkomststöd. Av 2017 års utkomststöd gick över 10,6 miljoner euro direkt till betalning av klientavgifter till den fakturerande enheten. År 2016 sändes nästan 400 000 klientavgifter inom social- och hälsovården för utsökning. Kostnaderna kan mångdubblas om människor på grund av de höga avgifterna låter bli att söka hjälp i social- och hälsovårdsärenden. 

Vi föreslår att lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården skärps så att avgifterna nedsätts automatiskt på det sätt lagen medger om en klients livssituation kräver det. Kriterierna för att nedsätta eller efterskänka avgifter bör vara tydliga och gälla i hela landet. Vi föreslår att ett tillräckligt kriterium är att vederbörande är beroende av utkomststöd. I framtiden kan det nationella inkomstregistret utnyttjas för att definiera grunderna för nedsättning av avgifter. 

Klientavgifterna får inte heller på annat sätt vara ett hinder för tillgång till vårdtjänster. 

Vi föreslår att beredningen av en sammanslagning av avgiftstaken påbörjas skyndsamt. Målet för beredningen ska vara att sammanföra det nuvarande taket för klientavgifter inom social- och hälsovården och avgiftstaket för läkemedels- och resekostnader och att taket sänks till en skälig nivå. Uppföljningen av hur avgifterna kumulerar måste bli bättre. 

Vi föreslår att besök hos hälsocentralsläkare och sjukvårdare blir avgiftsfria. 

Rejäla satsningar på basservice

Regeringen har under valperioden fattat en hel del beslut som ökar ojämlikheten mellan barnfamiljer. Som exempel kan nämnas nedskärningar i förmåner och sämre service inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnfamiljerna behöver allsidigt stöd Den reform av socialvårdslagen som genomfördes under den förra regeringsperioden medförde rätt till hemservice, som numera är en rätt som alla barnfamiljer kan utnyttja. Men denna form av service har förblivit rätt okänd och de som berörs kan varken erbjuda eller efterfråga den. 

Vi ser det som viktigt att alla familjer som behöver service omfattas av stödet. För att säkerställa att barnfamiljerna i hela landet får lågtröskelservice och stöd i rätt tid måste regeringen satsa mer på hemservice. 

Läget inom barnskyddet är allvarligt. Kommunerna lämnar oroväckande besked om att antalet barnskyddsanmälningar håller på att öka och att antalet socialarbetare är otillräckligt. Vi föreslår satsningar på personalen inom barnskyddet och på utvecklingsåtgärder för att förbättra barnskyddet. 

Serviceutbudet är mycket viktigt för pensionärerna. Regeringens nedskärningar i finansieringen av servicen till den äldre befolkningen samt försämringen av äldreomsorgslagen kommer till uttryck i sämre kvalitet på servicen och tillgängligheten. När man tillåtit att kompetensen och sakkunskapen inom äldreservicen försämrats blir det svårare för hela organisationen att arbeta, vilket gör att arbetet blir mer betungande och att brådskan ökar t.ex. inom hemvården. 

Vi accepterar inte de försämringar som regeringen föreslår. Dessutom vill vi satsa särskilt på rehabilitering av äldre utifrån bästa praxis. 

Situationen inom närståendevården berör i sin mest typiska form äldres familjer och därför har man utvecklat stödet särskilt med utgångspunkt i detta. Men en del av de som behöver närståendevård är barn, i allmänhet med intellektuell funktionsnedsättning och vårdaren är nästan alltid barnets mor. Det handlar om helt vanliga barnfamiljer som också har andra barn som ska vårdas. Enligt en enkät som Folkpensionsanstalten har gjort är över 60 procent av vårdarna yrkesverksamma men upplever det som svårt att kombinera arbetet och vårdåtagandet. I många kommuner saknas det lämpliga stödtjänster eller så är en del tjänster tillgängliga endast under arbetstid. Om en närståendevårdare i arbetsför ålder förlorar löneinkomster kan det ha många verkningar på familjens försörjning och påverkar också den framtida pensionen. Vårdsituationen kan också ha relevans för rätten till utkomstskydd. Man är medveten om problematiken men regeringen har inte gjort någonting för att åtgärda dem. 

Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016. Konventionen framhåller likabehandling av personer med funktionsnedsättning och deras rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att välja sin bostadsort och de kan inte förpliktas till särskilda boendeförhållanden. Upphandlingen av boendetjänster för personer med funktionsnedsättning har lett till stor oro i synnerhet bland dessa personer själva och deras anhöriga. Riksdagen godkände den nya upphandlingslagen i december 2016. Vi krävde då att den särskilda personliga boendeservice för personer med funktionsnedsättning på grund av sina särdrag inte skulle upphandlas enligt den lagen bland annat på grund av att detta kan ha inhumana konsekvenser. Men regeringen gick inte på vår linje trots att problemen är väl kända. Riksdagen behandlar just nu ett medborgarinitiativ i saken – "Ingen marknadsvara". Initiativtagarna kräver att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tryggas och att för deras liv oundgänglig service ska lämnas utanför upphandlingslagen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 42 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen så att statsandelen till kommunerna för att ordna kommunal basservice höjs för att motverka nedskärningarna enligt bland annat indexfrysningar och konkurrenskraftsavtal, att klientavgifterna inom social- och hälsovården sänks och att nya vårdare och läkare anställs samt för att kompensera kommunerna för inkomstbortfall på grund av förlorade skatter och sänkta avgifter för den småbarnspedagogiska verksamheten. Dessutom bör indexhöjningarna av statsandelarna för utbildning betalas till fullt belopp. 

Reservationens förslag till uttalande 43 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att möjligheten att få den service som vård- och omsorgsgarantin utlovar genuint och inom en snävare tidtabell ska förverkligas inom vårdreformen. Tjänsterna på basnivå måste stärkas så att man snabbare, i rätt tid och utifrån behov får en läkartid, bedömning av servicebehovet eller hemvård. 

Reservationens förslag till uttalande 44 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att anställa 1000 nya vårdare/läkare inom mottagningsverksamheten på basnivå. 

Reservationens förslag till uttalande 45 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att göra all läkar- och sjukvårdarmottagning avgiftsfri inom den öppna hälso- och sjukvårdsmottagningen. 

Reservationens förslag till uttalande 46 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ställning och trygga barnets rättigheter genom ytterligare finansiering i synnerhet av hemservice enligt den nya socialvårdslagen och genom att trygga barnskyddets resurser. 

Reservationens förslag till uttalande 47 

Riksdagen förutsätter att regeringen genast vidtar åtgärder för trygga försörjningen för närståendevårdare i barnfamiljer. 

Reservationens förslag till uttalande 48 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga kvaliteten i äldreomsorgen och kompetensen på området och dess attraktionskraft. Äldreomsorgslagen måste följas konsekvent och vi får inte längre sänka nivån på vården och omsorgen av våra äldre. Särskilda satsningar måste göras på rehabiliteringen av äldre. 

Reservationens förslag till uttalande 49 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att livslånga tjänster för personer med funktionsnedsättning lämnas utanför upphandlingslagens tillämpningsområde eller i första hand ordnas på något annat sätt än genom upphandlingsförfarande. 

Reservationens förslag till uttalande 50 

Riksdagen förutsätter att regeringen genomför reformen av social- och hälsovården utifrån de ursprungliga målen med hänsyn till att skillnaderna i hälsa och välfärd minskar, att alla ska få service på lika villkor och att integrationen av tjänster genomförs med målet att kostnaderna kan dämpas utan att likabehandlingen av medborgarna sätts på spel. Det bästa sättet att uppnå detta är att servicen i första hand produceras av den offentliga sektorn kompletterad av den privata och den tredje sektorn. Regeringen måste avstå från sina planer på en splittrande mångproducentmodell. 

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 

41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 

På återbäringen av energiskatten föreslår vi ett tillfälligt tillägg på 20 miljoner euro till den maximala nivå som EU-lagstiftningen tillåter, för att förhindra att finländskt arbete flyttas till länder med billigare produktion. Uppbyggnaden av energiskatterna (lägre skattesats för industrin och den s.k. energiskattegiljotinen) ska ses över för att en del av stöden ska inriktas på energieffektivitet, produktivitet och nya energisnåla investeringar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 51 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag att se över systemet med återbäring av energiskatt till energiintensiv industri för att stärka konkurrenskraften inom exportsektorn. 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

En högklassig utbildning, en välutbildad befolkning och målmedvetna satsningar på forskning, produktutveckling och innovationer ligger bakom Finlands ekonomiska framgångar. Nu håller denna grund på att vittra sönder. 

För första gången befinner vi oss i en situation där de kommande generationernas utbildningsnivå riskerar att bli lägre än tidigare generationers. Fortfarande saknar nästan 15 procent av åldersklassen examen på andra stadiet. Det är en oroväckande utveckling i ett läge där den internationella konkurrensen och omvälvningarna på arbetsmarknaden kräver högre och högre kompetens. 

Vill vi också i fortsättningen klara oss i den internationella konkurrensen måste vi värna om kompetensen och vår förmåga till ekonomisk förnyelse. Vi måste skapa ett hållbart utbildningssystem där utbildningen på alla nivåer, från småbarnspedagogik över grundläggande utbildning till genuint avgiftsfri utbildning på andra stadiet, garanterar var och en jämlika möjligheter och låter förmågorna blomma ut till förmån för samhällsekonomin. Efter andra stadiet går de unga vidare antingen till högskola eller ut i arbetslivet. De är då yrkesskickliga och redo att under hela sin arbetskarriär lära sig nya saker. 

Även satsningarna på forskning och produktutvecklingen måste höjas. Vi måste arbeta för att vetenskapen kommer till heders igen. Anslagen för vetenskap och forskning måste vara stabila och förutsebara — och högre än i dag. FoUI-investeringarna måste bli klart större än i nuläget. 

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken och många forskare har på senare tid uttryckt sin oro över finländarnas sjunkande kompetens. Utbildningen och bildningen behöver försvarare. Omvälvningarna i arbetslivet och den så kallade fjärde industriella revolutionen är en utmaning för var och en av oss. Den vanligaste slutsatsen är att kompetens kommer att få än större betydelse i framtiden. 

Sdp har en vision för utvecklingen av utbildningen och kompetensen fram till 2030 (Osaamispolku 2030). Utbildning är det lättaste sättet att förändra världen. Vi behöver en samlad uppfattning av hur utbildningen i vårt land ska fås på rätt köl. Därför behövs vår kompetensvision fram till 2030. År 2030 bygger Finlands framgång och globala roll på utbildning, bildning, forskning, kompetens och innovationer. 

Vi måste se till att varje ung person får den utbildning och kompetens som krävs i dagens och morgondagens samhälle. De jobb som kräver endast utbildning på grundnivå försvinner i snabb takt. Läroplikten måste därför utökas från vår nioåriga grundläggande utbildning till hela andra stadiet. Samtidigt måste läromedlen bli gratis, vilket undanröjer ett hinder för utbildningen. Det är också viktigt att se till att de som möter särskilda studiesvårigheter får det stöd de behöver. 

Det räcker inte heller att enbart avlägga examen. Vi behöver en reform för ständigt lärande, där varje finländare ges möjlighet att inhämta och uppdatera den kompetens som behövs i det ständigt föränderliga arbetslivet. Låt oss alltså ta fasta på kompetensvisionen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 52 

Riksdagen förutsätter att regeringen följer konsekvenserna av nedskärningarna i utbildningsanslagen och i förekommande fall vidtar korrigerande åtgärder. 
Förläng läroplikten och stärk ungdomsgarantin

De som endast har grundskola i ryggen får det allt svårare på arbetsmarknaden. Kompetenskraven ökar i arbetslivet, och arbetsmarknaden är inne i en tid av förändringar. Utan en effektiv utbildningspolitik kommer ojämlikheten och utslagningen bland unga att öka. 

Under de senaste 30 åren har det försvunnit 600 000 arbetstillfällen som inte krävt mer än grundskoleutbildning. Det finns fortfarande nästan 100 000 personer under 30 år som saknar examen efter grundskolestadiet. De har en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket leder till ökad ojämlikhet och utslagning. Särskilt marginaliseringen av unga män är ett avsevärt problem. 

Sysselsättnings- och inkomstutvecklingen kan för de ungas del förbättras genom en höjning av läropliktsåldern. Sysselsättningen för personer med bara grundläggande utbildning är cirka 40 procent, medan siffran för personer med examen på andra stadiet är över 70 procent och för högskoleutbildade cirka 85 procent. Utbildning förbättrar i hög grad sysselsättningen men förlänger också tiden i arbetslivet. De högskoleutbildade arbetar i upp till femton år längre än de som bara har grundläggande utbildning. Det är absolut nödvändigt att höja utbildningsnivån om vi vill höja sysselsättningsnivån klart. 

Det mest effektiva sättet att höja utbildningsnivån är att förlänga läroplikten. I nuläget inleder ungefär åtta procent av de som gått ut grundskolan inte en examensinriktad utbildning följande höst. Många av dem som fortsätter studera hoppar dessutom av studierna. Genom en förlängning av läroplikten kommer betydligt fler att avlägga examen på andra stadiet. 

Övergången till andra stadiet är en viktig fas där de unga för första gången tvingas göra val som gäller hela deras utbildningskarriär. De 16- och 17-åringar som inte får utbildning kommer att under hela sitt liv stå i en sämre ställning än andra i samma åldersklass. I dag, och i synnerhet i framtiden, räcker det inte med enbart grundskoleutbildning. Målet måste därför vara att hela årsklassen får utbildning åtminstone på andra stadiet. Det är framför allt viktigt för de unga själva att läroplikten förlängs. 

Utbildningen på andra stadiet måste bli kostnadsfri, eftersom utbildningskostnaderna inte får hindra någon från att ta examen. Förlängd läroplikt och gratis utbildning på andra stadiet är en relativt fördelaktig reform jämfört med nyttan. Statens ekonomiska forskningscentral VATT har gjort den bedömningen att ett år till av läroplikt innebär kostnader på 17—27 miljoner euro per år. Spridningen beror på i vilken mån läromedlen kan cirkuleras. Satsningen skulle återbetala sig mångfaldigt i form av ökad sysselsättning och minskad marginalisering. 

Vid sidan av förlängd läroplikt gäller det att underlätta för unga och unga vuxna att få fotfäste på arbetsmarknaden genom andra metoder, som samtidigt förebygger marginalisering. 

Regeringen har kört ned ungdomsgarantin och ersatt den med ett spetsprojekt för en kollektiv garanti. I praktiken innebär det här att finansieringen av ungdomsgarantin kan minska med hela 96 procent. På denna punkt, som i så många andra frågor, bildar spetsprojektet en dimridå för att dölja det faktum att man av rent ideologiska skäl vill köra ned ett fungerande system och i stället erbjuda blott smulor. SDP lade vintern 2017 fram sin modell för hur ungdomsgarantin kan utvecklas. 

Regeringen har helt lagt ned kompetensprogrammet för unga vuxna. En följd av detta blir att många som saknar examen efter grundskolan i verkligheten lämnas åt sitt öde. Programmet lyckades väl med att ta fram skräddarsydda studievägar. Därför måste det startas på nytt och anslagen för det tryggas. 

En förlängning av läroplikten och stärkning av ungdomsgarantin höjer sysselsättningen och sätter fart på tillväxten. Det är ändå inte enbart en fråga om hur nyttiga eller kostsamma dessa åtgärder är med tanke på de offentliga finanserna. Reformerna hjälper de mest utsatta unga. Livslångt lärande ger de bästa förutsättningarna att få fotfäste på arbetsmarknaden och är ett effektivt sätt att minska ojämlikhet och marginalisering. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 53 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition som innebär att läroplikten förlängs och att utbildning på andra stadiet ges gratis. 

Reservationens förslag till uttalande 54 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att aktivare inkludera unga människor, bekämpa marginalisering och höja utbildnings- och sysselsättningsnivån. 

Reservationens förslag till uttalande 55 

Riksdagen förutsätter att det finns ett tillräckligt antal nybörjarplatser inom utbildningen på andra stadiet, geografiskt jämt fördelade över hela landet. 
Småbarnspedagogiken måste ses över

En högkvalitativ småbarnspedagogik är ett av de lönsammaste investeringsobjekten för samhället. Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har sagt att utbildningsinvesteringar ger störst avkastning när de sätts in i ett tidigt skede av livscykeln. Enligt OECD:s beräkningar ger varje euro som satsas på småbarnspedagogik en sex-sjufaldig avkastning. En högkvalitativ småbarnspedagogik kan effektivt stoppa upp kretsloppet av social utsatthet och förbättra barnens inlärningsmöjligheter i skolgången. 

Deltagandet i småbarnspedagogik bland finländska barn ligger på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. Särskilt för utvecklingen hos barn med annan språk- och kulturbakgrund och barn i utsatt ställning har småbarnspedagogiken en avgörande betydelse för språkinlärning, integration och senare skolframgång. 

I en högklassig småbarnspedagogik håller förhållandet mellan antalet barn och antal personal en förnuftig nivå. I en alltför stor grupp kan den vuxna inte uppmärksamma varje barn eller svara på barnens individuella behov. Att avgränsa rätten till småbarnspedagogik utifrån familjens situation i fråga om exempelvis arbetet innebär att barnen bemöts ojämlikt. 

Därför har SDP som långsiktigt mål att småbarnspedagogiken ska vara avgiftsfri för alla. Vi vill införa avgiftsfri småbarnspedagogik stegvis. För nästa år föreslår vi en höjning av den nedre gränsen för 0-avgiftsklassen. 

Vi vill höja kvaliteten på småbarnspedagogiken och likaså höja deltagandet i småbarnspedagogik. Utöver att en fungerande småbarnspedagogik gagnar barnets bästa är det en förutsättning för en smidig samordning av föräldrarnas arbete och familjeliv. 

Socialdemokraterna menar att småbarnspedagogiken utgör en oskiljaktig helhet bestående av lek, omsorg, uppfostran och undervisning. En småbarnspedagogik som beaktar barnens individuella behov erbjuder de bästa förutsättningarna för en balanserad utveckling. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 56 

Riksdagen förutsätter att regeringen återinför de tidigare gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken. 

Reservationens förslag till uttalande 57 

Riksdagen förutsätter att regeringen återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. 

Reservationens förslag till uttalande 58 

Riksdagen förutsätter att regeringen sänker avgifterna inom småbarnspedagogiken kännbart och att avgifterna stegvis sänks med sikte på att slopas helt. 

Reservationens förslag till uttalande 59 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja graden av deltagande i småbarnspedagogik. 

Reservationens förslag till uttalande 60 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en modell för tidigt ingripande inom småbarnspedagogiken. 
Fler högskolestuderande, högre kompetensnivå

Utbildningsnivån har slutat stiga i Finland. Det betyder i praktiken att de yngre åldersklassernas utbildningsnivå inte längre överstiger de äldre åldersklassernas och tidigare generationernas utbildningsnivå. Samtidigt har många andra europeiska länder och andra samhällen med hög kompetens gått om Finland när det gäller utbildningsnivå. På 1990-talet låg Finland i täten när det gäller utbildningsnivå, men under Sipiläs regering har vi fallit under genomsnittet för OECD-länderna. 

Utbildningsnivån anknyter nära till den framgångsstrategi Finland valt, det vill säga en strategi där kompetens och kvalitet är våra trumfkort i den internationella konkurrensen. Hela samhället drar nytta av hög kompetens, eftersom den främjar utvecklingen och implementeringen av innovationer. Det är ingen tillfällighet att Finland ännu i början av 2000-talet gick i spetsen för digitaliseringen. Det är angeläget att höja utbildningsnivån också av den anledningen att arbetsmarknaden i Finland ständigt har gått i en riktning där de nya arbetstillfällena kräver högre kompetens än de arbetstillfällen som försvunnit. 

Högskolorna är dessutom motorer för regional livskraft och knutpunkter för forskning, utveckling och innovationer (FUI) på olika håll i landet. Finländsk FUI kan hålla världsklass inom vissa utvalda områden, men alla sektorer måste kunna bedriva internationellt samarbete. 

SDP har som mål att hälften av alla i de yngre åldersklasserna avlägger högskoleexamen år 2030. För att nå dit krävs det att allt fler studerande kan anvisas forskarplatser vid universitet och högskolor. 

För att nå målet krävs också att anstormningen av sökande till högskolor — cirka 60 000 sökande — avhjälps temporärt genom att höja högskolornas antagningsvolym. På längre sikt förbättrar det sysselsättningen och bidrar till ett bättre fungerande antagningssystem. En utökning av antalet högskoleplatser är av vikt också för näringslivet, eftersom många branscher i dag lider av brist på kompetent personal. 

En höjning av antalet studerande förutsätter att resurserna till högskolorna utökas i samma grad. Fler studerandeplatser behövs särskilt inom de sektorer som redan lider av brist på kompetent personal eller som enligt prognoserna kommer att behöva fler arbetstagare. 

Vi föreslår att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 61 

Riksdagen förutsätter att regeringen inför fler nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för att avhjälpa anstormningen av sökande och höja utbildningsnivån. 
Tillräcklig och förutsebar finansiering för grundforskning

Finland har varit ett vetenskaps- och innovationsintensivt samhälle där vetenskapen och forskningen har utgjort ett stöd för beslutsfattandet. Beslutsfattarna har också i praktiken visat sin uppskattning genom att tilldela ändamålsenliga resurser för utbildning och forskning. 

På 2010-talet har tyvärr basfinansieringen till universitet och yrkeshögskolor minskat genom direkta nedskärningar och frysning av universitets- och yrkeshögskoleindex. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har i en rapport om finansieringen av universiteten visat att basfinansieringen i reella tal för närvarande inte ens är på 2012 års nivå. Realvärdet av finansieringen till yrkeshögskolorna har sedan 2012 minskat kumulativt med 23 procent. Finland kommer inte att nå målet på att satsa 4 procent av bnp på FUI-verksamhet. 

Att dra in på resurserna till högskoleutbildning är ett internationellt sett sällsynt fenomen. De andra europeiska länderna har under recessionen särskilt sett till att bibehålla forskningsfinansieringen för att säkra en ljusare framtid. Finland har dessutom gjort hårda nedskärningar i anslagen till forskningsinstitut. 

Universiteten, yrkeshögskolorna och forskningsinstituten behöver stabila och förutsägbara betingelser, så att de kan fokusera på huvudsaken, det vill säga forskning och nyskapande. Forskarna måste ges möjlighet att fokusera på forskningen, vilket förutsätter tillräcklig basfinansiering som frigör tid också för annat än att jag projektpengar. 

Forskningen i Finland finansieras numera ur många och splittrade källor. På senare år har anslagen för strategisk forskning höjts. För att undvika en snedvriden politisk styrning måste finansieringen bli mer transparent i alla steg från val av forskningsobjekt till rapportering av forskningsresultat. 

Vill vi säkerställa en tillräcklig forskningsfinansiering på högskolenivå och korrekt inriktning, måste den samlade bedömningen ta hänsyn till förhållandet mellan basfinansiering och konkurrensutsatt finansiering. Bedömningen måste gå igenom andelen förutsebar och långsiktig finansiering och införa ett element av stabiliserande finansiering. Man måste också ta hänsyn till finansieringskällor utanför statsbudgeten och till rutinerna för administrering av konkurrensutsatt finansiering, exempelvis anställningarnas längd. 

Samtidigt behövs en finansieringsmodell som ger högskolorna ökade resurser för ständigt lärande. 

I samband med utvecklingen av finansieringen till universiteten utreds det också om anslagen till Finlands Akademi a) är tillräckliga med hänsyn till de vetenskapspolitiska uppgifter och mål som ställts upp för Akademin och b) är ändamålsenligt styrda med tanke på det fortsatta behovet av balans mellan å ena sidan forskarinitierade projekt som i första hand syftar till vetenskapliga resultat och å andra sidan tematiskt orienterade projekt med vidare samhälleliga mål. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 62 

Riksdagen förutsätter att regeringen stärker resurserna för högskolornas och forskningsinstitutens grundforskning och säkerställer att finansieringen är förutsebar och transparent. 
Kultur och kreativ ekonomi – grunden för bildning och delaktighet, en källa till ekonomisk tillväxt

Sipiläs regering har misslyckats med revideringen av statsandelssystemet för kultur. Det enda som genomförs är översynen av statsandelssystemet för museer. Utöver det föreslås det ändringar i de behovsprövade stöden fria grupper inom den utövande konsten. Nästa regering får ta hand om statsandelssystemet för den utövande konsten. SDP stöder en genomgripande översyn av statsandelssystemet för konst. 

Kulturen har stor betydelse för välfärden. Den stödjer förebyggandet av marginalisering, ökar allmänhetens delaktighet och stärker gemenskaperna. Konst och kultur är ytterst arbetsintensiva sektorer, och relativt små satsningar kan ge avsevärda sysselsättande effekter. Kulturen har också ekonomiska effekter genom såväl kulturexporten som turistinkomsterna. I kulturella sammanhang ligger Finland efter jämförelseländerna. 

Det största hindret för tillgängliga kulturtjänster är penningbrist. Pengarna påverkar kulturutbudet, priserna och möjligheterna till aktiviteter på varje ort, vare sig man är utövare eller arrangör. Resurserna påverkar direkt teatrarnas, orkestrarnas och muséernas utbud. Och ändå är konstens och kulturens värde för samhället, samhörigheten och välfärden obestridligt. SDP har därför som mål att säkra tillräckliga kulturanslag med fokus på tillgänglighet och universella kulturella rättigheter. 

Internationellt är de kreativa branscherna på stark frammarsch. Företagsverksamheten kan mångdubblas förutsatt att man hittar de rätta ämnena för företagsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrätt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 63 

Riksdagen förutsätter att finansieringsbasen för kulturen stärks så att tillgången till kulturtjänster tryggas på bred bas och för alla befolkningsgrupper. Statsandelssystemet för kultur måste ses över så att systemet tar hänsyn till förändringar på konstfältet och i samhället överlag. 

Reservationens förslag till uttalande 64 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett tillväxtprogram för de kreativa branscherna. 

Reservationens förslag till uttalande 65 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ordna en avgiftsfri museimånad. 

10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 

30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) 

Flexibel skoldag

Studieresultaten i Finland har sjunkit märkbart. Problem finns också i barnens studiemotivation och skoltrivsel. Skoleleverna vill ha fler timmar fritidsaktiviteter och självständiga fritidsaktiviteter i samband med skoldagen. Det skulle ha en stor betydelse för att förbättra skoltrivseln. Med tanke på skoltrivseln är det också angeläget att i inlärningen beakta elevernas individuella utveckling och motivation så att inlärningen alltid förknippas med en känsla av framgång. 

Skillnaderna i skolframgång beror allt oftare på föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och tiden utanför skolan. Alla barn har inte möjligheter till fritidsaktiviteter och självutveckling på fritiden i en övervakad miljö eftersom många aktiviteter har blivit väldigt dyra att delta i. I hela Finland finns 126 000 mindre bemedlade barn, fler än det finns invånare i Lahtis. De familjer som aktivt sysslar med idrott hade 2014 i genomsnitt inkomster på 87 000 euro per år. Endast en tredjedel av familjerna i Finland når denna inkomstnivå. 

Det finländska försöket med flexibel skoldag och den så kallade isländska modellen visar klart på det positiva sambandet mellan stöd för fritidsaktiviteter omedelbart före eller efter skoldagen och såväl elevernas som lärarnas skoltrivsel. 

Försöket med flexibel skoldag resulterade bland annat i att eleverna och lärarna trivdes bättre i skolan och att skolmobbningen minskade. Medverkan i klubbverksamheten stärkte skolmotivationen och viljan att fortsätta studera, samtidigt som den minskade rökningen, mobbningen och skolkningen. 

I den isländska modellen får de unga varje år en voucher värd cirka 420 euro för fritidsaktiviteter, exempelvis idrott, efter skolan. Idrottsföreningar och andra organisationer deltar i programmet. Kommunerna står kostnadsfritt för övningslokaler, och hela folket betalar för aktiviteterna genom olika skatter. 

Hela 99 procent av de isländska barnen deltar i någon av de 571 aktiviteter som erbjuds. Aktiviteterna startar genast efter skoldagen, och de yngsta eleverna skjutsas exempelvis till bollplanen direkt från skolan. 

Socialdemokraterna föreslår att Finland går över till flexibel skoldag och att det därför reserveras ett tillräckligt belopp för ett försök. Anslaget kan också användas för stöd till aktivitetsarrangörer för ordnande av säkra och effektiva transporter. 

Utvidgad läroplikt och avgiftsfritt andra stadium

Ännu i början av 2000-talet var Finland ett mönsterland i fråga om utbildning. De ungas studieresultat var utmärkta och finländarnas utbildningsnivå ökade. Efter det har framgången minskat. I en internationell jämförelse har de finländska ungdomarnas utbildningsnivå under 2000-talet sjunkit från världstoppen till medelnivå bland de utvecklade länderna. Jämför man utbildningsnivån bland hela den arbetsföra befolkningen är siffrorna ännu dystrare. Ökningen av den finländska arbetskraftens utbildningsnivå kommer att avstanna de närmaste åren, 20 år före de andra utvecklade länderna. Internationella studier visar att inte bara utbildningsnivån utan också inlärningsresultatet har sjunkit i Finland under hela 2000-talet. Inom den grundläggande utbildningen har skillnaden mellan de svagaste och de bästa studieresultaten ökat enormt. Uppskattningsvis var tionde elev som går ut det grundläggande stadiet når inte den läsfärdighet som krävs för att klara sig i samhället. Också skillnaderna i läskunnighet mellan flickor och pojkar är stora i ett internationellt perspektiv. 

Framgången för det finländska utbildningssystemet har försvagats samtidigt som omställningar i samhället och arbetslivet avkräver alla finländare mer och bättre kompetens. Arbetslivsfärdigheterna ökar i betydelse. 

Varje ung person behöver tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara sig i en värld i förändring. Det handlar framförallt om möjligheterna till framgång i arbetslivet och livslångt lärande. För närvarande förebådar utslagning från utbildning på andra stadiet jämfört med högutbildade sämre hälsotillstånd, fler arbetslöshetsperioder och en betydligt kortare karriär i arbetslivet. Denna utveckling kan stärkas ytterligare när kompetenskraven i arbetslivet växer. 

Att få fortsätta studierna på andra stadiet bör vara en rättighet för alla som gått ut den grundläggande utbildningen. Också personer som har funktionshinder och behöver stöd och andra som är i behov av stöd har rätt till studier på andra stadiet. Studiehandledningen intar en avgörande roll vid ansökning till fortsatta studier. Det är viktigt för de unga att få handledning om alternativen för yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Det är också viktigt att identifiera och erbjuda multidisciplinärt stöd för de unga som inte har förutsättningar att övergå direkt från grundläggande utbildning till examen på andra stadiet. Särskilt viktig är handledningen för de unga vars närmaste krets saknar kunskap om studier eller som inte får stöd hemma för att välja utbildning. 

För att rättigheter och skyldigheter ska vara i balans bör vi som samhälle kunna kräva att de unga satsar på sin kompetens och erbjuda dem stöd för att nå målet. Därför bör läroplikten förlängas till utbildning på andra stadiet. När läroplikten förlängs genomförs avgiftsfrihet på andra stadiet. 

Kvaliteten på och jämställdheten inom den grundläggande utbildningen

Det finländska skolsystemet är känt för sin lyckade kombination av goda kunskaper, jämlikhet och effektivitet. På senare år har det dock skett en klar försämring i fråga om studieresultat, trivsel i skolan, studiemotivation och attityder. För att stoppa denna oönskade utveckling och uppgradera den grundläggande utbildningen har samtliga riksdagsgrupper och hundratals sakkunniga och intressenter genomfört ett parlamentariskt baserad genomgripande reform av grundskolan. Baserat på gedigen forskning och politisk samsyn ger denna färdplan, godkänd av samtliga riksdagsgrupper, stöd för behovet av fortsatt finansiering för större jämlikhet och mindre grupper och av särskilda anslag för utveckling av grundskolan. 

Inlärningsresultaten har försämrats också enligt internationella forskningsrön, och skillnaderna mellan skolorna håller på att öka. Men regeringen har ruinerat de anslag som den förra regeringen hade avsatt för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen och minska undervisningsgrupperna. Det gör skolorna mindre jämlika bland annat eftersom skolor, där det finns många invandrare och barn som behöver större uppmärksamhet bland annat i undervisningen i finska, kan anställa färre lärare och andra medarbetare. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 50 000 000 euro för understöd för försök med flexibel skoldag och garanti för fritidsaktiviteter (en finsk version av den isländska modellen). 
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 40 000 000 euro för bidrag till en högkvalitativ och jämlik grundläggande utbildning och godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 66 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för en övergång till flexibel skoldag och genomförande av en garanti för fritidsaktiviteter lik den isländska modellen. 

Reservationens förslag till uttalande 67 

Riksdagen förutsätter att de nedskärningar som gjorts i den grundläggande utbildningen och den övriga allmänbildande utbildningen till följd av indexnedskärningar stoppas och att nedskärningarna i anslagen till mindre undervisningsgrupper, större jämlikhet och utveckling av grundskolan återtas. 

Reservationens förslag till uttalande 68 

Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett nationellt program för att förebygga mobbning och utslagning i den småbarnspedagogiska verksamheten och i skolorna. 

Reservationens förslag till uttalande 69 

Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter ett extra anslag för att minska undervisningsgrupperna för att de minskade grupperna inte ska inkräkta på jämlikhetsanslaget som går till flera olika ändamål och har gett de bästa resultaten. 

Reservationens förslag till uttalande 70 

Riksdagen förutsätter att regeringen ger ett löfte om att främja välmående och vidtar konkreta åtgärder för att förbättra skolhälsovården på ett sätt som gör det möjligt att genom multiprofessionellt samarbete reagera i tid på psykiska problem hos barn och unga. 

31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 

Det fria bildningsarbetet syftar till att öka jämlikheten genom större tillgänglighet till utbildning. Det finns risk för att informationssamhället, som betonar öppenhet, stängs för i synnerhet seniorer, lågutbildade och personer utanför arbetsliv och utbildning. 

Det fria bildningsarbetet producerar inte direkt validerad kompetens för fortbildning eller arbetsliv. I stället har det fått ta hand om utbildning av personer utanför arbetslivet, bland annat för att bevara deras arbetsförmåga och förebygga marginalisering och för att hjälpa äldre att bevara sin funktionsförmåga och lindra deras ensamhet. 

I och med migrationen har det fria bildningsarbetet också återfått en del av sitt ursprungliga folkbildningsuppdrag. För första gången på flera årtionden bor det i Finland en hel folkgrupp, invandrarna, med låg utbildningsnivå. En del av invandrarna saknar helt och hållet grundläggande utbildning. På grund av den snabba informationstekniska utvecklingen finns det också bland den övriga befolkningen hos oss personer som inte är jämställda med andra i informationssamhället vad beträffar kunskaper och färdigheter. 

Över 15 procent, dvs. närmare 2 000, av folkhögskolornas årsstuderande är invandrare. Merparten av dem får utbildning enligt integrationslagen som finansieras genom statsandelen för fritt bildningsarbete. Folkhögskolorna får ändå inte ta ut någon avgift hos dessa kursdeltagare, medan detta är möjligt när det gäller andra studerande inom det fria bildningsarbetet. Differensen mellan statsandelen och de faktiska kostnaderna har kunnat täckas genom understöd i form av studiesedlar, men också detta endast i ringa mån och bara vid vissa folkhögskolor. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 1 000 000 euro för studiesedelsunderstöd till folkhögskolor. 

51. Statsunderstöd för organisationer (fast anslag ) 

De riksomfattande kvinnoorganisationerna främjar jämställdheten mellan könen och samhällelig påverkan. Organisationerna har en lång historia, och de har nått önskade förändringar i lagstiftningen, den offentliga maktens agerande i övrigt och i samhällsutvecklingen. Trots den gynnsamma utvecklingen har organisationerna inte slutfört sitt arbete, och utvecklingen går inte nödvändigtvis mot ökad jämställdhet eller lika inflytande för kvinnor och män. Kvinnoorganisationerna behöver därför statligt stöd för sitt arbete. 

Bestämmelser om statsbidrag samt grunderna och förfarandet för beviljande av statsbidrag finns i lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007). I 1 § 2 mom. i den lagen sägs att den med kvinnoorganisationer avser Naisjärjestöjen Keskusliitto – Kvinnoorganisationernas Centralförbund r.y., Naisjärjestöt yhteistyössä – Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry och Monika-Naiset liitto ry. Alla utför ett viktigt och resultatrikt jämställdhetsarbete. Stödbeslutet fastställs varje år genom beslutet om statsbudgeten. I budgetpropositionen för nästa år har det reserverats 318 000 euro. Förslaget räcker inte för att täcka det arbete som avses i lagen, och anslaget måste höjas till 450 000 euro för 2019. 

20. Yrkesutbildning 

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 

Ännu i början av 2000-talet var Finland ett mönsterland i fråga om utbildning. De ungas studieresultat var utmärkta och finländarnas utbildningsnivå ökade. Efter det har framgången minskat. I en internationell jämförelse har de finländska ungdomarnas utbildningsnivå under 2000-talet sjunkit från världstoppen till medelnivå bland de utvecklade länderna. Jämför man utbildningsnivån bland hela den arbetsföra befolkningen är siffrorna ännu dystrare. Ökningen av den finländska arbetskraftens utbildningsnivå kommer att avstanna de närmaste åren, 20 år före de andra utvecklade länderna. Internationella studier visar att inte bara utbildningsnivån utan också inlärningsresultatet har sjunkit i Finland under hela 2000-talet. Inom den grundläggande utbildningen har skillnaden mellan de svagaste och de bästa studieresultaten ökat enormt. Uppskattningsvis var tionde elev som går ut det grundläggande stadiet når inte den läsfärdighet som krävs för att klara sig i samhället. Också skillnaderna i läskunnighet mellan flickor och pojkar är stora i ett internationellt perspektiv. 

Framgången för det finländska utbildningssystemet har försvagats samtidigt som omställningar i samhället och arbetslivet avkräver alla finländare mer och bättre kompetens. Arbetslivsfärdigheterna ökar i betydelse. 

Varje ung person behöver tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara sig i en värld i förändring. Det handlar framförallt om möjligheterna till framgång i arbetslivet och livslångt lärande. För närvarande förebådar utslagning från utbildning på andra stadiet jämfört med högutbildade sämre hälsotillstånd, fler arbetslöshetsperioder och en betydligt kortare karriär i arbetslivet. Denna utveckling kan stärkas ytterligare när kompetenskraven i arbetslivet växer. 

Att få fortsätta studierna på andra stadiet bör vara en rättighet för alla som gått ut den grundläggande utbildningen. Också personer som har funktionshinder och behöver stöd och andra som är i behov av stöd har rätt till studier på andra stadiet. Studiehandledningen intar en avgörande roll vid ansökning till fortsatta studier. Det är viktigt för de unga att få handledning om alternativen för yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Det är också viktigt att identifiera och erbjuda multidisciplinärt stöd för de unga som inte har förutsättningar att övergå direkt från grundläggande utbildning till examen på andra stadiet. Särskilt viktig är handledningen för de unga vars närmaste krets saknar kunskap om studier eller som inte får stöd hemma för att välja utbildning. 

För att rättigheter och skyldigheter ska vara i balans bör vi som samhälle kunna kräva att de unga satsar på sin kompetens och erbjuda dem stöd för att nå målet. Därför bör läroplikten förlängas till utbildning på andra stadiet. När läroplikten förlängs genomförs avgiftsfrihet på andra stadiet. 

Yrkesutbildningen måste få större resurser

Vi socialdemokrater föreslår att det avsätts tillräckligt stora anslag för kommunerna för att anordna yrkesutbildning. Statsandelarna till kommunerna måste höjas för att stoppa den tidigare nedskärningen på 190 miljoner euro. Dessutom måste de nedskärningar återtas som gjorts i yrkesutbildningen till följd av indexsänkningarna. 

Yrkesinriktad arbetskrafts- och integrationsutbildning

Utbudet av och efterfrågan på arbetskraft är i obalans. Det har uppstått en flaskhals på arbetsmarknaden, och det behövs smidiga åtgärder inom olika sektorer för att lösa den. På grund av nedskärningarna inom yrkesutbildningen behövs det ett särskilt anslag som kan riktas till områden och kommuner där man snabbt kan svara på behovet av arbetskraft genom precisionsutbildning av arbetslösa, permitterade och personer som byter bransch. Samtidigt förblir regionernas särpräglade kompetensområden livskraftiga och konkurrenskraftiga och kan föra över tyst kunskap till nya generationer. Också studiemiljön hålls aktuell och vital genom samarbete mellan näringslivet och kommunerna. 

Yrkesutbildning

Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är en reform med mycket betydande konsekvenser. Ungefär hälften av de årskullar som slutför den grundläggande utbildningen går vidare till yrkesutbildning. Sakkunniga har påpekat att det hade varit på sin plats att se över hela andra stadiet när reformen bereddes och lagstiftningen reviderades. I ungdomsutbildningen bör gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen vara en sammanhängande process för de som går ut den grundläggande utbildningen. Dessutom bör vi ha kvar modellen med två utbildningsvägar. Exempelvis Kommunförbundet uttryckte en viss oro för att en uppdelning av utbildningssystemet på andra stadiet på sikt kan försämra möjligheterna att få utbildning för de som går ut den grundläggande utbildningen. I stället borde lagstiftningen ha tagit ett större och djupare grepp om andra stadiet. 

Vi välkomnar till största delen målen med reformen, men för att det skulle kunna nås på bästa sätt borde finansieringen av yrkesutbildningen ha förbättrats avsevärt. I det rådande finansiella läget är det osäkert om reformmålen kan nås och därför föreslår vi att finansieringen omprövas. 

Om man vill dra in på anslagen, hade det varit vettigare att göra neddragningarna mer strategiskt i samband med reformen och slå ut dem över flera år. På så sätt hade de ställt till med så lite skada som möjligt för reformen av yrkesutbildningen. Som det är nu blir reform lätt synonymt med nedskärning, och även de positiva målen riskerar att komma i skymundan när anslagen ska kapas. 

Det viktigaste målet med reformen av yrkesutbildningen bör vara att minska ojämlikheten i utbildning — inte att öka den genom att skapa strukturer som är blinda för ojämlikhet. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 20 000 000 euro för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, 
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 190 000 000 euro för yrkesutbildning och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 71 

Riksdagen förutsätter att nedskärningarna inom yrkesutbildningen återtas och att det avsätts tillräckligt stora statsandelar för kommunerna så att de kan anordna yrkesutbildning också i fortsättningen. 

33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag ) 

Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga människor tvingas ut i marginalen. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin och ge den mer karaktären av kollektiv garanti. För hela valperioden har regeringen avsatt 10 miljoner euro för spetsprojektet. 

Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan man ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. I Finland finns det fortfarande 300 000 vuxna med bara grundskolekompetens. Dessutom har Finland fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet. Då har var och möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet. 

I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i 20—29-årsåldern som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen. 

Nu vill regeringen dra in programmet helt och hållet före slutet av innevarande år, det vill säga regeringen vill göra det ännu svårare för de som löper störst risk att hamna i marginalen. 

Vi föreslår 

att riksdagen återinför moment 29.20.33 i budgeten och ökar momentet med 20 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna. 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 

Vi måste se till att varje ung person får den utbildning och kompetens som krävs i dagens och morgondagens samhälle. De jobb som kräver endast utbildning på grundnivå försvinner i snabb takt. Läroplikten måste därför utökas från vår nioåriga grundläggande utbildning till hela andra stadiet. Samtidigt måste läromedlen bli gratis, vilket undanröjer ett hinder för utbildningen. Det är också viktigt att se till att de som möter särskilda studiesvårigheter får det stöd de behöver. 

Det räcker inte heller att enbart avlägga examen. Vi behöver en reform för ständigt lärande, där varje finländare ges möjlighet att inhämta och uppdatera den kompetens som behövs i det ständigt föränderliga arbetslivet. 

Samtidigt behövs en finansieringsmodell som ger högskolorna ökade resurser för ständigt lärande. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.40.20 med 1 000 000 euro för utredning av högskolornas uppgift i anknytning till ständigt lärande och för beredning av en finansieringsmodell. 

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika universitet. Nedskärningarna äventyrar högskolornas möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, sänker kunskapsnivån och krymper framför allt resurserna för den livsviktiga grundforskningen, som utgör grunden för framtidens innovationer. Om utbildningsnivån slutar stiga, har det stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. 

Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer och samtidigt skär den ned på grundforskning och vetenskap. Varje euro som tas från undervisning och forskning försvagar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Utbildningsnivån bland Finlands befolkning stiger inte längre på samma sätt som förr. I fråga om antal högt utbildade har vi ramlat från Europas topp till den mittersta kasten. Anslagen till spetsprojekt och enskilda anslagsökningar ändrar ingenting på det faktum att nedskärningarna i anslagen till universiteten den här valperioden varit så stora att toleransgränsen har överskridits. Därefter måste basfinansieringen till universiteten indexjusteras till fullt belopp. 

Fler nybörjarplatser vid högskolorna

Unga studerande arbetar hårt för sina studier och sin försörjning för att bygga sig en framtid och stötta vårt samhälle. Med avgiftsfri utbildning, finansiellt stöd till studier och smarta studiearrangemang ger vi studerande med varierande bakgrund möjligheter att bedriva högskolestudier. Vår utbildningspolitik måste tillförsäkra var och en möjligheter att oavsett bakgrund få tillgång till den högsta utbildningen. 

Internationella jämförelser har länge visat att Finland håller på halka efter i kompetens och utbildningsnivå vad beträffar både ungdomar och arbetsför befolkning. Högst utbildade var 40—44-åringarna 2015 och av dem hade 46 procent högskoleexamen, visar uppgifter från Statistikcentralen. I åldersgruppen 35—39 år var andelen 45 procent och i åldersgruppen 30—34 år 40 procent. 

Samtidigt har utbildningsnivån upphört att öka och Finland har i det avseendet sjunkit ner till OECD-ländernas medelnivå. Pisaresultaten pekar på att de grundläggande färdigheterna bland ungdomarna har försämrats och att de lågpresterande eleverna har blivit fler. I Finland anses kompetensen bland de unga åldersklasserna överlag uppvisa en sjunkande trend. 

Den stora anstormningen av sökande mellan andra och tredje stadiet kan ibland fördröja studiestarten med flera år. Om vi vill göra något åt anstormningen och höja utbildningsnivån i vårt land, måste vi få fler nybörjarplatser i högskolorna. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 53 700 000 euro för finansieringen av universitetens verksamhet, 
att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 10 000 000 euro för att möjliggöra fler nybörjarplatser på högskolestadiet och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 72 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar indexnedskärningarna i basfinansieringen av universiteten. 

53. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag) 

Under moment 29.80.16 föreslår regeringen ett anslag på 19 225 000 euro för extra konstnärs- och journalistpensioner. Under moment 29.90.50 anvisas i sin tur 370 000 euro för extra pension för idrottsutövare. 

Intjäningen av pension för stipendietagare som bedriver vetenskapligt eller konstnärligt arbete ändrades år 2009, då rätten till arbetspensions- och olycksfallsförsäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) utvidgades också till stipendietagare. Lagreformen innebar en ytterst efterlängtad förbättring av stipendietagarnas sociala trygghet. 

Många forskare har dock med stöd av stipendier arbetat i många år före lagreformen 2009, vilket har en stor inverkan på den intjänade pensionen. Det är känt att en person som efter fyrtio års forskarkarriär går i pension som professor kan ha tjänat in endast tvåhundra euro i pension. Det vore skäligt att det i sådana fall beviljas exempelvis en forskarpension som motsvarar konstnärspensionen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 73 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stärka pensionsskyddet för forskare. 

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika yrkeshögskolor. Regeringen fortsätter på sin linje att skära i anslagen till yrkeshögskolorna. Nedskärningarna äventyrar yrkeshögskolornas möjligheter att erbjuda högkvalitativ utbildning, och det sänker kompetensnivån. Om utbildningsnivån slutar stiga, har det stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. 

Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer samtidigt som den skär ner på hela högskoleutbildningen. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro. 

För vår konkurrenskraft behöver vi en stark högskolesektor av världsklass, och av det är yrkeshögskolorna en väsentlig del. Regeringens kortsiktiga nedskärningslinje har satt den långsiktiga utvecklingen av yrkeshögskolorna på spel. Indexhöjningarna av den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna måste därför genomföras fullt ut, och dessutom måste finansieringsnivån höjas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 30 600 000 euro för yrkeshögskolornas verksamhet och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 74 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar indexnedskärningarna i basfinansieringen av yrkeshögskolorna. 

70. Studiestöd 

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 

De studiesociala förmånerna är en del av den sociala tryggheten och inte någon lön till studerande. De ska ge alla möjlighet att studera på heltid. Men för att alla ska ha möjlighet att studera på lika villkor måste det studiesociala stödsystemet vara välordnat och studiestödet vara indexbundet. Redan nu är studiepenningen är mycket liten. I synnerhet det allra lägsta stödet, som studerande på andra stadiet får, är så litet att det inte räcker till för den grundläggande försörjningen. När studiepenningen släpar efter den allmänna höjningen i kostnadsnivån måste de studerande arbeta mer och mer vid sidan av studierna. Då drar studierna ut på tiden. 

Det här ligger inte i linje med regeringens planer på förkortade studietider. Det står klart att den kraftigt nedskurna studiepenningen på sikt knappast kommer att räcka till, samtidigt som detta får konsekvenser för den grundlagsfästa möjligheten att oavsett medellöshet enligt förmåga och behov få utbildning, när kostnadsnivån stiger. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 75 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i studiepenningen. 

80. Konst och kultur 

31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 

Konst ger livet mening i flera hänseenden och konst består av verk som skapats av människor och de genererar estetiska upplevelser. Konst är också ett verktyg för att uttrycka sig, ta ställning och skapa välbefinnande. Via konst kan människan glömma vardagen för en stund och uppleva att livet består av något som höjer sig över det alldagliga. I en människas liv är konst nära förknippat med värderingar och betydelser. Konst kan lära oss att visa större mänsklighet och bry oss om varandra. För att lära oss förstå konst måste vi stanna upp och ge oss en möjlighet att uppleva konst. 

Teatrar, orkestrar och museer har en enorm betydelse för kulturutbudet i hela landet, tillgången till kultur och funktionen som nationens kollektiva minne. De återkommande nedskärningarna har haft stora negativa effekter på sysselsättningen och produktionen vid kulturinrättningarna. Genom tilläggsanslaget kan vi avsevärt stärka den utövande konsten och museisektorn. Socialdemokraterna vill också att översynen av statsandelssystemet för kultur sker samlat och så att systemet tar hänsyn till förändringar på konstfältet och i samhället överlag. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 12 000 000 euro i stöd till museers, teatrars och orkestrars verksamhet och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 76 

Riksdagen förutsätter att regeringen tilldelar konsten och kulturen bidrag i sysselsättningsfrämjande syfte ur de utdelade tippningsvinstmedlen. 

41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen föreslog att anslaget för kompensation för privatkopiering som finansieras via budgeten sänks från 11 till 9 miljoner euro år 2019. Kulturutskottet ställde sig kritiskt till en sänkning av kompensationsavgiften. I finansutskottets betänkande föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. 

Det bör noteras att de årliga kompensationsundersökningar som Taloustutkimus Oy gör på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet visar att privatkopieringen inte längre minskar utan rentav pekar i svagt uppåtgående riktning. År 2017 kopierades enligt undersökningen 241—261 miljoner verk för privat bruk, medan motsvarande siffra för 2018 blir 242—264 miljoner. Det finns alltså ingen grund för att sänka kompensationsmedlen. Kompensationen för privatkopiering är viktig för de kreativa branscherna. 

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 

Världen över lyfter man fram tillståndet i det civila samhället som ett led i demokrati, mänskliga rättigheter, delaktighet och välfärd. Också EU tillerkänner de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, tjänsteleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll för att manifestera medborgaraktiviteten. 

Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala sammanhållningen på det lokala planet och dialogen mellan generationerna. På EU-nivå främjar aktiviteterna hållbar utveckling, sysselsättning, social rättvisa, ekonomisk tillväxt och miljöaspekter. Vi har också här i Finland känt oro över tillståndet för demokratin och i det civila samhället i dessa tider av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser. 

Samtidigt som undervisnings- och kulturministeriet har slagit samman anslagen till organisationerna under ett enda moment har det också gjort neddragningar i dem. Förklaringen till användningsändamålen har blivit allt mer diffus. Till exempel nämns inte fredsarbetet längre särskilt. 

Extra oroväckande är läget för Förbundet för mänskliga rättigheter. Förbundet är den enda organisationen i landet som heltäckande följer upp människorättssituationen i Finland. I sin utrikespolitik understryker Finland människorättsorganisationernas betydelse och hur viktigt det är att de som försvarar mänskliga rättigheter får arbeta under säkra förhållanden. Förbundet har genererat viktig information om bland annat diskriminering i Finland och det undersöker för närvarande så kallat hedersrelaterat våld som är ett mycket aktuellt problem i Finland just nu, vilket varit önskemålet från ett flertal myndigheter. Flera ministerier lutar sig mot förbundets expertis och förbundet ombeds ofta lämna officiella yttranden. På begäran av internationella organ (OSSE, Europarådet etc.) som besöker Finland lämnar Förbundet för mänskliga rättigheter rapporter om läget i Finland och rapporterar dessutom till de FN-kommittéer som övervakar konventionerna om mänskliga rättigheter. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 700 000 euro för statsunderstöd till organisationer och att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 77 

Riksdagen förutsätter att regeringen dels säkerställer förutsättningarna för ett civilt samhälle präglat av mångfald och för frivilligorganisationernas verksamhet, dels ökar anslagen till frivilligorganisationerna. 

91. Ungdomsarbete 

51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 

Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga människor tvingas ut i marginalen. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin och ge den mer karaktären av kollektiv garanti. Regeringen har inte avsatt mer än 10 miljoner euro för spetsprojektet för hela valperioden. 

Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan man ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. Dessutom har Finland fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet. Då har var och möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet. 

Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper de unga som löper allra störst risk att marginaliseras. Antalet unga som nås av det uppsökande ungdomsarbetet har ökat klart på 2010-talet, så dess roll i det förebyggande arbetet har stärkts. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.91.51 med 3 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Förvaltning och forskning 

01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Regeringen har inte förlängt tjänsten som djurskyddsombudsman, som alltså ursprungligen inrättades på viss tid. Tjänsten drogs in i slutet av 2015. En tjänst som djurskyddsombudsman inrättades förra regeringsperioden på initiativ av SDP för att samordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. När djurskyddslagen totalrevideras (lagen om djurvälfärd) måste vi undersöka möjligheterna att inrätta en myndighet som ska arbeta för djurens välbefinnande. Djurskyddsombudsmannen var administrativt sett en självständig myndighet inom jord- och skogsbruksministeriet, och uppgiften var att förbättra djurens välbefinnande på generell nivå i vårt samhälle. Finland var ett progressivt land i det här avseendet; det finns inte många andra länder som har en djurskyddsombudsman. Tjänsten förtjänar att inrättas på nytt. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 30.01.01 med 100 000 euro för djurskyddsombudsmannens omkostnader och att följande uttalande godkänns: 

Reservationens förslag till uttalande 78 

Riksdagen förutsätter att tjänsten som djurskyddsombudsman inrättas på nytt. 

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

4H-organisationen utför ett nationellt betydande ungdomsarbete och är landets största ungdomsorganisation. 4H-verksamheten stödjer de ungas livskompetens, stödjer sysselsättning bland unga och sporrar till företagsamhet. Det är viktigt att jobba för att hålla organisationens resurser på en skälig nivå. Resurserna för 4H-verksamhet måste absolut tryggas också för 2019. 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Regeringen betonar i sitt program minskningen av eftersatt underhåll som ett spetsprojekt och har finansierat det delvis genom icke namngivna nya projekt i ramen för statsfinanserna. Vi har även under tidigare år kritiserat detta förfarande där ökningen av det eftersatta underhållet har gått att bromsa, men samtidigt har ett rekordlågt antal nya investeringar initierats. Det totala beloppet på trafikledsinvesteringar är jämfört med tidigare regeringar 1—1,5 miljarder lägre. 

Nya projekt som stöder ekonomisk tillväxt och sysselsättning har inte gått att inleda, utan kommande regeringsperioder har fått en anhopning av investeringar att bena ut. I det avseende har regeringen åtminstone i fråga om transportsektorn inte fått till stånd en hållbar balans i statsfinanserna. Finansieringen för eftersatt underhåll upphör innevarande år och regeringens spetsprojekt kommer inte att under sitt sista år kunna genomföra den parlamentariska överenskommelsen om att minska eftersatt underhåll då finansieringen för bastrafikledshållning enligt Trafikverket sjunker med 370 miljoner euro. Det eftersatta underhållet för vårt trafikledsnät börjar åter växa, vilket visar på regeringens inkonsekventa trafikledspolitik. 

Vi ser det fortfarande som en felbedömning att regeringen inte under innevarande period gjorde någon trafikpolitisk redogörelse som skulle ha representerat en långsiktig plan, och vi hoppas att den nya 12-årsplanen får en omsorgsfull och realistisk beredning och ett brett parlamentariskt stöd bakom sig. Linjen under innevarande regeringsperiod är inte hållbar inom trafiksektorn, som även för en ytterst kort tidsperiod har betydande klimatmål samtidigt som samhället och tekniken i omgivningen förändras. 

Därför ser vi det som beklagligt att regeringen inte i sin budgetproposition genomförde det nya moment på 3 miljoner euro som kommunikationsministeriet föreslog för bidrag till kommunerna för projekt för infrastruktur och annat som gynnar gång- och cykeltrafik. Tillsammans med kollektivtrafiken utgör gång- och cykeltrafik med avseende på trafiken viktiga redskap för arbetet mot klimatförändringen. 

När stora offentliga datalager samlas för att effektivera verksamheten och utveckla nya tjänster, läggs fokus på säkerheten i våra informationsnät. Allt fler av våra kritiska tjänster kräver att informationsnäten fungerar tillförlitligt. När 5G-näten tas i bruk och när sakernas internet vinner terräng blir vi mer sårbara för cyberattacker och cyberstörningar. Dessa hot måste uppmärksammas i tid och Cybersäkerhetscentrets verksamhet måste stärkas. 

Ett program för ren trafik

Riksdagen har godkänt ett mål för minskade utsläpp från trafik och transport som innebär ungefär en halvering av utsläppen fram till 2030. Det är ett ambitiöst mål som kräver nytänk och omvärdering av kända och välbekanta handlingsmodeller. Finlands glesa samhällsstruktur kräver ett brett spektrum av lösningar. 

Svårighetsgraden ökas ytterligare av att inte bara utsläppen utan också transportprestationerna måste minska — utan att ekonomin tar allvarlig skada. Det krävs också satsningar på teknik och infrastruktur för att dämpa klimatförändringen. Digitaliseringen och smart samhällsplanering erbjuder verktyg för att minska behovet av fysisk mobilitet, samtidigt som en bättre lätt trafik och kollektivtrafik kan bli ett fungerande alternativ till privatbilismen. 

Den tekniska utvecklingen inom trafiksektorn har varit snabb, tack vare digitalisering, robotik och automation. Den nya tekniken skapar utrymme för flexiblare mobilitet. Nya it-lösningar och bättre utnyttjande av information ger smartare möjligheter att utveckla affärsverksamheter och trafiksystemen. Vi måste fördjupa vår förståelse för hur vi med hjälp av ny teknik kan göra det dagliga livet enklare för varje finländare. 

Finland har i dagsläget cirka 2,7 miljoner personbilar. Bilarnas medelålder är 11,5 år och det genomsnittliga CO2-utsläppet 160 g/km. De nyare bilarnas genomsnittliga CO2-utsläpp är 116 g/km. För att nå EU-målet på högst 95 g/km för personbilars specifika utsläpp senast 2020 måste bilskatten var strängt progressiv och utsläppsbaserad. 

Enligt regeringens tidigare beslut om bilskatten sjunker den progressiva skatten för lågutsläppsbilar stegvis till den lägsta nivån och för renodlade elbilar till 2,7 procent. Stödprogrammet för elbilar har inte haft någon nämnvärd effekt. I strid med målet har regeringen dessutom beslutat sänka fordonsskatten med 50 miljoner euro från och med 2020. Att skatten på fordon som ger medelhöga utsläpp sänks betyder att lågutsläppsbilar inte favoriseras tillräckligt. 

Vi vill stödja bilar med lägre utsläpp och en förnyelse av den privata bilparken. Bland annat måste vi se till att gamla bilar kan konverteras så att de kan drivas med lågutsläppsbränslen som biogas och bioetanol. Vidare måste vi utreda hur skattepraxisen kan läggas om så att den stödjer miljömålen. 

Vi vill se fler renodlade elbilar och s.k. plug-in-hybrider, så att bilparken snabbt består av så många lågutsläppsbilar att det verkligen ger effekt. Stödet är motiverat med tanke på vikten av att sprida ny teknik, däribland den laddningsinfrastruktur som krävs för att elbilarna ska slå igenom. 

Sätt fart på elektrifieringen av trafiken

Klimatförändringen förutsätter att Finland åtminstone halverar sina utsläpp från trafiken fram till 2030 jämfört ned nivån 2005. För att utsläppen ska minska behövs det bland annat mer kollektivtrafik och en omfattande elektrifiering av trafiken. 

Tjänstebilarna är typiskt nya bilar och utgör därför en betydande del av de förstaregistrerade bilarna. SDP:s mål är att alla tjänstebilar år 2025 är antingen renodlade elbilar (EV) eller laddhybrider (PHEV). Det målet bör vid behov uppnås genom lagstiftning. Övergången till elbilar måste stödjas genom ett brett urval åtgärder. Beskattningen måste i högre grad än i dag leda till köp av lågutsläppsbilar. Det allmänna måste dessutom säkerställa tillräckliga investeringar i laddningsnätet för elbilar. 

SDP har i sin alternativa budget för 2019 föreslagit totalt 10 miljoner euro för en övergång till elbilar, i synnerhet eldrivna tjänstebilar, så att vi kan nå målet fram till 2025. Anslaget kan användas för tre ändamål. 

För det första stödjer SDP en övergång till elbilar i pendeltrafiken genom att stärka skattenyttan för EV- och PHEV-tjänstebilar. Användaren får fri bilförmån på samma villkor som i dag gäller för endast bruksförmån (där användaren själv betalar bränslet). För det andra vill vi sänka bilskatten vid köp av elbil eller laddhybrid. Det kompletterar anskaffningsstödet för elbil, som gäller fram till och med 2021. SDP vill planera ett mer permanent anskaffningsstöd som också gäller laddhybrider. För det tredje vill SDP höja arbets- och näringsministeriet anslag för byggande av offentliga laddstationer för elbilar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 79 

Riksdagen förutsätter att regeringen under kommande år tryggar långsiktiga medel för en minskning av det eftersatta underhållet och för det ändamålet anvisar tilläggsanslag för genomförande av det enhälliga förslag som framfördes av den parlamentariska arbetsgruppen för finansiering av transportnätet. 

Reservationens förslag till uttalande 80 

Riksdagen förutsätter att regeringen ökar investeringarna i trafikleder och därigenom stärker den ekonomiska tillväxten och främjar miljövänlig mobilitet, och för detta ändamål anvisar ett tilläggsanslag på minst 10 miljoner euro. 

Reservationens förslag till uttalande 81 

Riksdagen förutsätter att regeringen höjer anslaget för Cybersäkerhetscentret till den nivå som behövs för att svara på morgondagens utmaningar och säkerställa centrets självständiga ställning. 

Reservationens förslag till uttalande 82 

Riksdagen förutsätter att regeringen med målsättningen att snabbt minska utsläppen från trafiken utan dröjsmål börjar bereda ett program för ren trafik och anvisar ett anslag på 10 000 000 euro för genomförande av programmet, samt att regeringen beaktar utsläppsmålen när beskattningen av trafiken fastställs och vidtar åtgärder för att främja en övergång till eldrivna transporter genom att rikta skattesänkningar till noll- och lågutsläppsbilar. 

10. Trafiknätet 

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år) 

Då finansieringen av spetsprojekt i anknytning till bastrafikledshållningen slopas i linje med regeringsprogrammet kommer det eftersatta underhållet av trafikledsnätet, som i dag är 2,5 miljarder euro, att börja öka på nytt. Regeringen säger nej till det mål som förra året framfördes av den parlamentariska arbetsgruppen för eftersatt underhåll. I och med att finansieringen rasar nästa år låter Sipiläs regering i stället nästa regering ta ansvaret för det eftersatta underhållet. 

Vi föreslår en ökning på 100 000 000 euro för fortsatt bekämpning av det eftersatta underhållet av trafikledsnätet. Anslaget är synnerligen viktigt för att upprätthålla trafikledsnätets funktions- och serviceförmåga. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 100 000 000 euro för bastrafikledshållningen. 

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 

Regeringen har i linje med regeringsprogrammet satsat på bryta ökningen av det eftersatta underhållet inom bastrafikledshållningen, och medlen tas ur nya, icke namngiva trafikprojekt i planen för de offentliga finanserna. Regeringens val ökar vår investeringsskuld i fråga om trafikledsnätet, och många investeringar som skulle behövas med tanke på trafiken, boendet och näringspolitiken kommer nu att falla på de kommande regeringarnas ansvar. Också den nytta investeringarna ger samhället skjuts nu upp eller går helt förlorad på grund av den internationella konkurrensen. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 100 000 000 euro för utveckling av trafikledsnätet. 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Trots att konjunkturläget har förbättrats, är tillväxtutsikterna på längre sikt fortsatt osäkra. För att sysselsättningsnivån ska fås nära de övriga nordiska ländernas nivå behövs stöd för en kompetens-, innovations- och exportdriven tillväxt och strukturella reformer. 

Näringspolitiken bör utgå från att skapa ny tillväxt, stärka kompetensbasen och från en brett förankrad framgångsrik export. Vi behöver breda axlar att bygga välfärden på med hjälp av tjänster och kreativa affärsmodeller. För att stärka exporten bör vi utreda ett nytt bolag med specialuppgifter som är gemensamt för den offentliga och privata sektorn. Bolagets viktigaste uppgift skulle vara att ge draghjälp och ingå avtal om kompletta leveranser och på det sättet stödja små och medelstora tillväxtföretags export på den internationella marknaden. 

Innovationer och forskning som källor till tillväxt

Också i fortsättningen är Finlands ekonomiska tillväxt framför allt beroende av kompetens, högutbildad arbetskraft och hög förädlingsgrad. Forskning, kompetensutveckling och innovationer intar en viktig roll för att se över näringsstrukturen. Här hade regeringen vunnit på att gå in för modigare lösningar. 

Av vår finansiering för forskning, utveckling och innovationer (FUI) kommer mer än två tredjedelar från företagen och resten från staten. Statens andel har de senaste åren sjunkit klart och vi har kommit ordentligt på efterkälken jämfört med satsningarna i jämförbara ekonomier. Det är en bidragande orsak till att FUI-satsningarna minskat. Finland har trillat ner från positionen som innovationsföregångare. Nedskärningarna har varit cirka 140 miljoner euro årligen. Målet måste vara att Finland når en stark position som innovationspolitisk föregångare. Nivåhöjningarna av anslagen för FUI inom ramen för Business Finland måste vara större och permanenta. Anslag till en nivåhöjning kan vi få om företagsstöden reformeras. 

Omstruktureringen av Business Finland har ännu inte slutförts och genomförandet måste bevakas noga. Nya satsningar är välkomna, men de kompenserar inte de nedskärningar i FUI-satsningarna som regeringen har gjort under valperioden. Vi i SDP föreslår att FUI-satsningarna höjs med 20 miljoner euro. Av beloppet ska två miljoner användas för att hjälpa upp cirkulär ekonomi och tre miljoner för att starta ett tillväxtprogram för kreativa branscher. 

Företag i kreativa branscher är vanligen mycket små. Företagsverksamheten kan mångdubblas förutsatt att man hittar de rätta ämnena för företagsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrätt. Programmen inom Business Finland behöver kompletteras med ett projekt som bland annat kan generera produktifieringsföretag med kapacitet för produktutveckling och export. De har kapacitet att effektivt utnyttja satsningar på kulturexport som återgår till anslagen till undervisningsministeriet. De kreativa branschernas företagsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att beskattningen av upphovsrättsinkomster ses över. 

Mer innovationer i upphandling

Målet i regeringsprogrammet om en andel på fem procent för innovativa upphandlingar av alla offentliga upphandlingar är bra men otillräckligt. Upphandlingsenheterna behöver också handledning, rådgivning och stöd. Små och medelstora företag svarar allt oftare för innovationerna och skapar mest nya arbetstillfällen. Små företag måste få möjligheter att internationalisera sig. Samhället måste erbjuda dem jämbördiga konkurrensförhållanden plus en stabil och förutsägbar nationell företagsmiljö som plattform för deras väg ut på den globala marknaden. 

I centrum för näringspolitiken hör tjänsteexport, särskilt utveckling av turism för att möjliggöra en stark internationell tillväxt. Som stöd för strategiska mål behövs ett affärsprogram baserat på att stärka de för turismen centrala partnerskapen. 

SDP presenterar också ett system där stora företag agerar exportlokomotiv och i en internationell anbudstävlan samlar små och medelstora företag med tillväxtambitioner till ett gemensamt konsortium. 

Företagsstöden ska ge ny verksamhet

Det viktigaste resultatet från den parlamentariska arbetsgruppen för företagsstöd var att den enhälligt kunde lägga fast de nya kriterierna för företagsstöd. De här kriterierna harmonierar med SDP:s mål och utgör en god grund för framtida beslut om företagsstöd. Företagsstöden bör lägga fokus på FoUI-stöd och de bör mer än förr var förnyande stöd snarare än bevarande. Dessutom måste stöden i första hand vara tidsbegränsade. De medel som blir över när det sovras bland företagsstöden måste användas till FoU-satsningar. 

SDP föreslår att nya företag samt tillväxt och internationalisering bland små och medelstora företag ska stödjas och att överlappande styrmedel inom energipolitiken rensas ut. Vidare behövs det större effektivitet och motiverande element i stöden till jordbruket. Det är också viktigt att förtydliga stödsystemen och ansökningskriterierna och att minska den administrativa bördan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 83 

Riksdagen förutsätter att regeringen för förnyande av näringspolitiken fäster mer uppmärksamhet särskilt vid att stödja för verksamhetsförutsättningar för tjänster, exempelvis turism, vilket har betydande sysselsättande effekter. 

Reservationens förslag till uttalande 84 

Riksdagen förutsätter att regeringen fäster mer uppmärksamhet vid att bygga upp förutsättningar för en hållbar utveckling på lång sikt och på att nå de energi- och klimatpolitiska målen genom att i stället för nedskärningar satsa mer på forsknig, produktutveckling och innovation och på utbildning, vilket också stödjer sysselsättningen och en bättre produktivitet. 

Reservationens förslag till uttalande 85 

Riksdagen förutsätter att statsrådet snabbt bereder modeller för att effektivisera exporten hos små och medelstora företag, såsom konsortier som eftersträvar internationella helhetsleveranser samt ett specialbolag som ska grundas i samarbete mellan staten och den privata sektorn. 
Fart på cirkulär ekonomi: hållbarare produkter och mindre plaster

Många av dagens miljöproblem kan sammanfattas i överkonsumtion av naturresurser. Vi slösar, skräpar ner och lever över våra tillgångar. Ett mål för alla bör vara en ekonomi där råvarorna cirkulerar länge, vissa för alltid. En ekonomi baserad på cirkulation förskjuter fokus i värdekedjan från material till arbete när sortering, återvinning och separering av fraktioner skapar arbeta. 

Finland är inte ett modelland för återvinning i Europeisk eller nordisk skala, i motsats till vad som ofta påstås. Vi har mycket att göra för att ett effektivt, enkelt och hållbart materialutnyttjande ska omfatta också hushållsavfall. Industrin har effektiviserat sitt materialutnyttjande exemplariskt. Samhällets strukturer, beskattningen och incitamenten bör stödja en konsumtion som primärt riktas till tjänster och immateriell konsumtion och sekundärt till produkter gjorda av återvunna råvaror. 

I världshaven finns över 250 000 ton plastskräp. Det har väckt upp medborgarna och EU-kommissionen till att tänka ut lösningar för att vi inte ska drunkna i plast. De mest betydande utsläppskällorna och passagerna för skräp till havs är dåligt skötta soptippar, dagvatten, avfallsreningsverk och nedskräpning i närheten av kusterna. Åar transporterar skräp till havet. Cirka 20 procent av skräpet uppstår till havs bland annat av transporter, fiske och vattenbruk. 

Enligt utredningar härstammar en stor del av mikroplasterna i haven från dryckesförpackningar, fiskeredskap och bland annat bilism (däck och vägbeläggning). Ökad spårtrafik minskar sannolikt effektivt såväl klimatutsläpp som belastningen av mikroplaster. Mikroplaster från kläd- och kosmetikaindustrin förorenar genom avloppsvatten. 

Bioplaster bör utvecklas hållbart så att utgångspunkten är att de är återvinningsbara såsom fossila platser. Råmaterialet till bioplaster och andra förnybara förpackningsmaterial bör primärt vara fraktioner som inte duger som näring, och sidoströmmar. Plasternas värdekedjor bör bli en del av cirkulär ekonomi. 

SDP har för att främja cirkulär ekonomi föreslagit följande åtgärder: 

  • Åtgärder för en plastvägplan tas under effektiv fortsatt beredning och finansiering ordnas för ändamålet. 
  • Det behövs ett ambitiöst program för att främja cirkulär ekonomi där det framställs konkreta mål och metoder för alla samhällsaktörer för att främja resurssmarthet och öka återvinning. Programmet når alla samhällets delområden. 
  • Vi främjar forskning och innovationer för att produkter som ökar plastprodukter och anhopningen av mikroplaster förnuftigt ska kunna ersättas med biobaserade återvinningsbara produkter. 
  • Vi minskar konsumtionen av engångsvaror och onödig förpackning av produkter. 
  • Vi förtydligar användningen av olika plastslag för att återvinningsbarheten ska förbättras och kvalitetsvariationen i plastavfallet ska minska. 
  • Vi exporterar finländsk kompetens i avfallshantering och cirkulär ekonomi till länder med bristfällig avfallshantering. 
  • Vi utreder möjligheten att utvidga systemet för återvinning av pantförsedda plast-, glas- och aluminiumförpackningar från dryckesförpackningar också till andra produktgrupper. 
  • Mikroplatser inom kosmetik kan förbjudas nationellt i snabb takt. 
  • Återvinning av plats som råmaterial effektiviseras och mängden plast som bränns minskas. 
  • En ökning av användningen av förnybar plast utreds bland annat inom byggindustrin. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 86 

Riksdagen förutsätter att regeringen agerar aktivt för att främja åtgärderna i vägplanen för cirkulär ekonomi i hemlandet och lyfter upp främjandet av cirkulär ekonomi till ett spetsprojekt under perioden som EU-ordförandeland. Målen för cirkulär ekonomi bör fås in inte bara i företagens utan också kommunernas näringsstrategier. 

Reservationens förslag till uttalande 87 

Riksdagen förutsätter att regeringen bedömer behoven av att ändra avfallslagstiftningen med avseende på att effektivisera den cirkulära ekonomin. 
Offentlig upphandling ska främja hållbar konsumtion

Av finländarnas klimatutsläpp bildas bara en del i hemlandet. Inom internationell ekonomi kan en minskning av produktionsutsläpp endast vara en del av lösningen eftersom produktionen och utsläppen då endast kan flytta till regioner där regleringen är slappare. Särskilt i förmögna länder måste konsumtionen styras i en mer hållbar riktning. 

Ökad hållbarhet i konsumtion och offentliga upphandlingar bromsas av brist på information och kompetens. Det är oklart både för konsumenterna och ofta även för beslutsfattare inom offentlig sektor vilka tjänster och produkter som är hållbart producerade, och att jämföra upphandlingarna sinsemellan är svårt. Systemet med certifiering och bonus kan motivera och underlätta hållbara val både i privat konsumtion och offentliga upphandlingar. 

I Sydkorea kan hållbarhetscertifikat beviljas en produkt eller tjänst som är miljöbättre än genomsnittet. Certifikatet gäller en begränsad tid. Eftersom certifikatet endast kan tilldelas en produkt eller tjänst som är bättre än genomsnittet, leder systemet automatiskt till att kriterierna med tiden stramas åt på marknadsmässiga villkor. Det motiverar firmor till innovationer. 

Enbart information, till exempel i form av miljömärken, påverkar inte människors val och konsumtionsvanor tillräckligt. Frivilliga etiska val är värdefulla men för att nå större genomslag behövs incitament. Det koreanska ”gröna kreditkortet” har snabbt spritt sig till miljoner människor och ökar ständigt i popularitet. 

Det gäller inte ett egentligt kort utan en egenskap som kan kopplas till vilket elektroniskt betalningsmedel som helst genom vilket konsumenterna motiveras att göra mer hållbara val genom att betala bonus för användning av certifierade produkter och tjänster. Konsumenten får således bonus vid köp av exempelvis biljetter för kollektivtrafik eller miljömärkta produkter. Systemet är på ett sätt ett alternativt sätt att genomföra moms för hållbar utveckling, då vissa produkter ger bonus på sätt och vis som skattesänkning. 

Om vi i Finland kunde finna sätt som stämmer överens med EU-lagstiftningen att genomföra de ovan beskrivna modellerna, skulle de ha förutsättningar att spridas till större användning. För att följa Sitras rapport bör vi också i Finland genom konsumtion och offentlig upphandling 

  • öka utbud och efterfrågan på gröna produkter och tjänster 
  • stärka forskning och produktutveckling för gröna produkter och tjänster 
  • främja företagens konkurrenskraft på en marknad där efterfrågan på ekologiska produkter ökar både i den privata och den offentliga sektorns upphandlingsbeslut 
  • skapa handlingsmodeller som i större skala kan tas i bruk inom EU, genom vilka vi främjar bekämpning av klimatförändringen och en hållbar utveckling mer allmänt. 
Näringspolitiken är en helhet

Den nationella närings- och industripolitiska strategin måste basera sig på en förutsägbar och stabil ekonomisk politik som stöder tillväxt. 

Branscher som är relevanta för framtiden behöver djärva initiativ och satsningar. Utöver tjänster och turism måste cirkulär ekonomi och delningsekonomi höra till toppen i nästa regerings prioriteringar. Cirkulär ekonomi påskyndar ekonomins förnyelse och en hållbart energi- och klimatpolitik. På global nivå är dess tillväxtpotential mångdubbelt större än för bioekonomin. I Finland begränsar sig bioekonomin och virkesanvändningen i stor utsträckning till råvaruförsörjning inom skogsindustrin, energiproduktion och jordbruk. Utgångspunkten ska vara att förädla virke till en produkt med lång livslängd och så hög bearbetningsgrad som möjligt. Cirkulär ekonomi och delningsekonomi måste ges hög prioritet i hela EU. 

Trafik- och transportpolitiken i vårt land har varit alltför kortsiktig. Planerna upprättas på bara fyra års sikt medan de övriga nordiska länderna lägger upp sina projekt på åtminstone tolv års sikt. Vi måste gå in för mer långsiktig planering och våga lyfta fram våra nationella mål. 

Vi måste fullt ut kunna utnyttja vår geografiska position mellan Asien och Europa och få med Ryssland i planerna. Om vi i logistiskt avseende tidigare spelat rollen av en avlägsen ö bortom världshaven, ska vi i framtiden vara knutpunkten mellan Asien och Europa. Finland har inte fått del av den europeiska transportfinansieringen (TEN-T) på grund av att det inte finns några färdiga planer att lägga till grund för en finansieringsansökan. 

Ishavsbanan har väckt stort intresse i Europa och är därmed ett projekt som modigt måste drivas på. Möjligheterna i det arktiska området måste främjas betydligt starkare också i internationella sammanhang. En välfungerande nordisk infrastruktur förbättrar näringslivets konkurrenskraft och främjar internationaliseringen. 

Gruvindustrin har betydelse, vi behöver tydligare reglering

Råämnespotentialen hos Finlands berggrund är lockande också i en global skala. Likaså har gruvindustrin betydande nationalekonomiska verkningar. Under tio års tid har det i utveckling av gruvor investerats cirka tre miljarder euro och i malmletning cirka 600 miljoner euro. Huvuddelen av investeringarna har gällt östra och norra Finland. Det är också betecknande för branschens kraftiga utveckling att det just nu för långsiktig utveckling av gruvorna investeras som följer: Gruvan i Kemi 250 miljoner euro, gruvan i Kittilä 160 miljoner euro och gruvan i Kevitsa 80 miljoner euro. 

I våras godkände riskdagen ekonomi- och handelsavtalet CETA mellan Kanada och Europeiska unionen. Riksdagen förutsätter att en reform av gruvlagen bedöms innan CETA träder i kraft. 

Det finns också andra grunder för att revidera gruvlagen. I Finland beskattas gruvdrift internationellt sett lindrigt. Vi saknar en gruvroyaltyskatt baserad på malmens värde, vilket nästan alla betydande gruvländer har. En måttligt höjd beskattning skulle inte förhindra nya gruvinvesteringar vilket visas av andra gruvländers erfarenheter. SDP:s alternativbudget innehåller en framställning och bedömning om gruvroyaltyskatt som skulle vara 2 procent av omsättningen och tillämpas på brytning av metallmalm. Skatten skulle på årsnivå inbringa cirka 15 miljoner euro årligen. 

Gruvindustrin sysselsätter och tillför kommunerna livskraft. Samtidigt är gruvornas miljökonsekvenser omfattande och långverkande. Gruvindustrin måste ha en bred acceptans bland de lokala invånarna. En generalplan med rättsverkan bör därför vara ett villkor för att bevilja gruvtillstånd. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 88 

Riksdagen förutsätter att regeringen inleder beredningen av en revidering av gruvlagen med målet att öka den lokala acceptansen för gruvdrift och kommunens bestämmande inflytande när en gruva planeras och förtydliga ansvaret för återställning när gruvdriften upphör och bedöma funktion och alternativ i fråga om principen om inmutning. 
En genuint aktiv arbetskraftspolitik

Hos oss är resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik betydligt mindre än i de övriga nordiska länderna. När den konjunkturrelaterade arbetslösheten minskar, blir någon faktor som minskar marknadsdugligheten ett hindre för sysselsättning för allt flera arbetslösa. Den arbetslösa behöver då stöd och tjänster eftersom de många olika problem som ligger bakom en långvarig arbetslöshet inte kan lösas genom bestraffning. 

Regeringen har samtidigt som man har skurit i resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik skapat en arbetskraftspolitisk aktiveringsmodell där man kan skära i försörjningen för en arbetslös trots att han eller hon har gjort sitt bästa för att få jobb. Modellen är vettig bara om man tror att arbetslösheten till stor del beror på ovilja att arbeta. Trots en del rubriker som väckt uppmärksamhet finns det inga bevis för att det i vårt land skulle finnas en utbredd ovilja att arbeta. 

Den modell med ”tillväxttjänster” som regeringen nu bereder splittrar arbetskraftstjänsterna på två sätt. Den riksomfattande strategiska styrningen hotar att bli svag om landskapen måste ta hand om arbetskraftstjänsterna utan att få särskild finansiering eller incitament för att sköta arbetskraftspolitiken på ett bra sätt. 

Ett läge där ansvaret för sysselsättningen vältras över på företag och de arbetslösa själva genom allt värre bestraffningar gynnar enskilda arbetskraftstjänster, men inte de som behöver tjänsterna. 

Det finns risk för att vi är på väg mot billighetstjänster som lagts ut på konsultbyråer och att de arbetslösa får bära hundhuvudet när dessa inte fungerar, vilket man kan förutse redan i dag. På det sättet berättigar man sedan nya allt strängare sanktioner för de arbetslösa. 

Medan de övriga nordiska länderna satsar på en aktiv arbetskraftspolitik, går pengarna i Finland mer till passiva förmåner. Det enklaste sättet att öka resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik är att använda utgifterna för de nuvarande passiva förmånerna i större utsträckning exempelvis för att finansiera lönesubvention. Dessutom vill SDP öka resurserna för arbetskraftspolitisk utbildning och integrationsutbildning och stärka verkställandet av ungdomsgarantin. 

Organisationerna har en stor roll särskilt när det gäller att erbjuda jobb åt de mest svårsysselsatta. Organisationernas möjligheter att erbjuda de svårsysselsatta jobb har inskränkts på konstlad väg i och med att regeringen begränsar antalet personer som kan sysselsättas med lönesubvention till 4000. Det finns i och för sig resurser inom många områden, men de kan inte utnyttjas eftersom gränsen för antalet årsverken har nåtts. Den här onödiga regeln måste omedelbart slopas. 

Kommunförsöken med sysselsättning inleddes hösten 2017 och de avses fortgå till slutet av 2018. Kommunförsöket har uppvisat goda resultat på kort tid. Matchningsproblemet i fråga om arbetskraft och den höga arbetslösheten är koncentrerad till de större urbana regionerna, och av dessa omfattas vissa av regionala försök. Men regeringen har gått in för att rätt som det är avsluta kommunförsöken, som visat sig fungera. Att avbryta försöken minskar också de resurser som kommunerna använder för att sysselsätta arbetslösa — deras värde beräknas till cirka 1 000 miljoner euro. SDP anför att kommunförsöken bör fortsätta. 

Register för lönesubvention

SDP har länge föreslagit införandet av en sysselsättningssedel enligt den så kallade Rinne-modellen. Den arbetssökande skulle automatiskt få en sysselsättningssedel (704 euro/månad) som motsvarar arbetslöshetsförmånens grundskydd eller den inkomstrelaterade trygghetens grundbelopp. Sedeln skulle kunna utnyttjas som stöd för arbetsgivarens lönekostnader. Det skulle göra det lättare att hitta jobb för de svårsysselsatta och det skulle förskjuta kostnaderna för sysselsättningsinsatserna från passiva utgifter mot en mer aktiv riktning. Sedeln ska finansieras på motsvarande sätt som arbetslöshetsförmån för arbetssökande för närvarande. I stället för arbetslöshetsförmån får människorna stödet som lönesubvention. 

SDP:s kommunbaserade sysselsättningsmodell som en del av tillväxttjänster

I SDP:s alternativ ombesörjs sysselsättningen av kommunerna och regionförvaltningen i samarbete. Skötseln av sysselsättningen genomförs som närtjänst medan ansvaret för att skapa förutsättningarna för sysselsättning fördelas mellan staten, kommunen och regionförvaltningen. 

I SDP:s modell utvecklas arbetskraftspolitiken i en nordisk riktning. Personliga och vid behov yrkesövergripande tjänster utvecklas till stöd för människor i krävande livssituationer. De arbetskraftspolitiska tjänsterna förs ner till lokal nivå. De ytterst framgångsrika lokala och kommunala arbetskraftspolitiska försöken utvidgas till en riksomfattande modell. 

I arbetskraftspolitiken behövs det riksomfattande strategisk styrning dels för att behärska de snabba strukturella förändringarna i arbetslivet, dels för att arbetskraftspolitiken om den genomförs rätt är ett betydande konjunkturpolitiskt verktyg. Det är ändå klokast att de åtgärder som behövs för att genomföra strategin vidtas på det lokala planet, eftersom det är kommunerna och städerna som har den bästa kunskapen om förhållandena i pendlingsregionen. I kommunerna och städerna kan man möta människorna och ge dem personlig service. 

För att genomföra de lokala sysselsättningstjänsterna utvecklas de kommundrivna centren för sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen till en finländsk yrkesövergripande JOB-center-modell. Utifrån den sektorsövergripande samservicen som visat sig fungera bra bygger man på kommunal bas upp en arbetskraftsservice på lokal nivå med tillräckliga personalresurser och sektorsövergripande stöd. Användningen av lönesubvention utvidgas i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna så att man inte äventyrar det arbete som grundar sig på kollektivavtal och inte snedvrider konkurrensen. Arbetskraftstjänster kopplade till det lokala näringslivet ger också de bästa förutsättningarna för att styra lönesubventionerna så att de används på ett ändamålsenligt sätt. 

På de nya centrens ansvar är bedömning av arbetslösas behov av tjänster, och på den grunden utarbetas en aktiveringsplan. På centrens ansvar kommer utöver sysselsättningstjänster också ett behovsprövat utkomststöd. Produktion inom den offentliga och tredje sektorn tryggas i en struktur där arbetslösa kan få mångsidig och yrkesövergripande hjälp. Som långsiktigt mål uppställs att höja resurserna för aktiv arbetskraftspolitik till de övriga nordiska ländernas nivå. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 89 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om att arbetslöshetsförmånen kan utnyttjas som sysselsättningssedel i enlighet med Rinne-modellen. 

Reservationens förslag till uttalande 90 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om förlängning av kommunförsöket för sysselsättning och om att det gradvis utvidgas till hela landet så att alla kommuner som så önskar kan delta i det. Tillräckliga anslag måste anvisas för förlängningen av försöket. 
Bättre matchning av arbetstagare och arbetstillfällen

Den ekonomiska tillväxten och det successiva uppsvinget i sysselsättningen har fördelats ojämnt mellan landskapen. Därför finns det risk för att de regionala skillnaderna ökar ytterligare. Arbetskraftens rörlighet måste ökas samtidigt som familjernas livssituationer beaktas bättre än nu. 

Från att reagera på ”plötsliga strukturomvandlingar” måste vi övergå till en föregripande beredskap där utmaningar inom olika branscher och områden möts redan innan företagen behöver stora minskningar eller ökningar av personal. Här behövs massiva satsningar på grundläggande yrkesutbildning, omskolning, examensinriktad fortbildning och bättre engagemang och uppbackning från företagens och arbetsgivarnas sida när det gäller att hitta bostad och pendla till jobbet. 

Bristen på kvalificerad arbetskraft och den höga arbetslösheten är utmaningar som måste tacklas samtidigt. Det behövs närings-, investerings- och utbildningspolitiska mål som överskrider kommungränserna, samt omstruktureringsprogram på landskapsnivå. Alla landskap måste upprätta sina egna strukturomvandlingsprogram och åta sig att följa dem. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 91 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stärka den regionala ekonomin, det lokala näringslivet och en positiv strukturomvandling på lika villkor i hela landet. På så sätt skapar vi bland annat förutsättningar för arbetskraftens rörlighet och bättre matchning mellan arbetstillfällen och anställda. 
Smidigare inflyttning för kompetenta personer

Finland måste konkurrera om kompetent arbetskraft. Konkurrensen måste satsa på att locka kompetent folk och skapa ordentliga förutsättningar för det, eftersom det inte alltid går att få tillräcklig kompetens eller personal i Finland. Hinder för arbetsrelaterad inflyttning bör undanröjas för att kompetent arbetskraft lättare ska gå att få där den behövs. 

En smidigare arbetskraftsmigration kräver särskilt att tillståndsprocesserna görs snabbare och smidigare. De nuvarande väntetiderna på upp till ett år är ett stort slöseri. Regeringens åtgärder har förblivit blygsamma. SDP föreslår att för att effektivera tillståndsprocesserna för arbetskraftsinvandring ökas arbets- och näringsbyråernas resurser med 5 miljoner euro. 

SDP vill främja arbetskraftsinvandring också genom beskattningen så att flyttkostnader för de som flyttar från utlandet till Finland betraktas som skattefria kostnadsersättningar. På så sätt behöver de inte betala förvärvsinkomstskatt vilket hjälper tillväxtföretag att få kompetent arbetskraft från utlandet. På motsvarande sätt bör flyttkostnaderna gå att avdra från beskattningsbar inkomst när arbetsgivaren inte ersätter dem. Avdragsgilla skulle bara vara faktiska flyttkostnader och reformen skulle endast gälla flyttningar vars bakgrund påvisbart är inledning av arbete eller företagsamhet i Finland. Kostnaden för reformen skulle i första skedet uppgå till uppskattningsvis några miljoner euro. På grundval av av erfarenheterna kan det bedömas om reformen borde utvidgas också till interna arbetsrelaterade flyttningar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 92 

Riksdagen förutsätter att statsrådet omedelbart börjar bereda ett förvaltningsövergripande program för att främja rekryteringen av internationella toppkompetenta personer till Finland för att tillväxtföretags omvärldsvillkor ska förbättras och små och medelstora företags export ska ökas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas tjänster för arbetstagarfamiljer och befrielse från skatt av ersättningar som arbetsgivaren betalar. 

01. Förvaltning 

01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Finland förlorar varje år hundratals miljoner i skatter och avgifter på grund av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Det försämrar den finansiella basen för välfärdsstaten och skadar sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt arbete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fortsätta och arbets- och näringsministeriet tilldelas behövliga anslag. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.01.01 med 1 000 000 euro för arbets- och näringsministeriets omkostnader. 

20. Närings- och innovationspolitik 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Tillväxtprogram för kreativa branscher

Företag i kreativa branscher är vanligen mycket små. Företagsverksamheten kan mångdubblas förutsatt att man hittar de rätta ämnena för företagsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrätt. 

Inom bokbranschen har det under senare år uppstått agenturer, förmedlingsorganisationer som sammanför, produktifierar och marknadsför verkportföljer runtom i världen. Inom många andra branscher tvingas upphovsmännen själva sälja sina produkter. Programmen inom Business Finland behöver kompletteras med ett projekt som bland annat kan generera produktifieringsföretag med kapacitet för produktutveckling och export. De har kapacitet att effektivt utnyttja satsningar på kulturexport som återgår till anslagen till undervisningsministeriet. De kreativa branschernas företagsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att beskattningen av upphovsrättsinkomster ses över. Vi har föreslagit 5 miljoner euro i programmet för tillväxt inom de kreativa branscherna. 

Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet

Finlands ekonomi är uppbyggd på hög kompetens och innovationer. Andelen högteknik och förädlingsvärde inom vår export har minskat oroväckande. Regeringen har ökat stödet för forskning, utveckling och innovation i 2019 års budget men det totala beloppet är lägre än i början av valperioden. Innovationer som påskyndar ekonomisk tillväxt, investeringar och sysselsättning, är väsentliga för framtida framgång. Statens andel av FUI-stöden har de senaste åren sjunkit klart och vi har kommit ordentligt på efterkälken jämfört med satsningarna i jämförbara ekonomier. Finland har trillat ner från positionen som innovationsföregångare. Utan extra satsningar på forskning och produktutveckling riskerar Finland att förpassas till periferin i de globala värdekedjorna. Vi måste snabba upp den tekniska utvecklingen och fokusera kraftigare på en kompetensbaserad tillväxt. 

Vetenskaplig forskning visar att stöd till forskning, utveckling och innovation är effektivast bland stödformer. Stöd till nya innovationer kan i bästa fall ha stora effekter för tillväxt, sysselsättning och ekonomisk förnyelse. För att få bukt med klimatförändringen måste alla klutar sätts till och då står tekniska lösningar i fokus. Cirkulär ekonomi och uppfinningar, processer och produkter för att ge den mer luft under vingarna är likaså av stor vikt för att ekonomin ska växa på ett hållbart sätt och naturresurser utnyttjas effektivt. 

Det behövs också en omvärdering av fördelningen av FUI-städen. Eftersom stöd för nya och små företag har bedömts vara de effektfullaste stöden, bör också FoUI-stöd i fortsättningen allokeras med större tyngd för denna sektor. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 20 000 000 och att momentets beslutsdel kompletteras med omnämnandet att av anslaget under momentet riktas 2 000 000 euro till projekt som främjar cirkulär ekonomi. 
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 3 000 000 euro för ett tillväxtprogram för kreativa branscher. 

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Kommunförsök för att främja sysselsättning

Regeringens kommunförsök upphör trots att man redan i samband med lagberedningen visste att försökstiden är kort och att det redan gick att ana att schemaläggningen för en eventuell landskapsreform var alltför optimistisk. Nu vet vi att landskapen är i funktion tidigast den 1 januari 2020. Dit är det alltså lång tid. Kommunförsöken har gett uppmuntrande resultat — framför allt i Birkaland där enbart Tammerfors stad investerade 10 miljoner euro. 

Intervjuer av arbetslösa ansikte mot ansikte utan gruppintervjuer står i nyckelposition för en lyckad väg tillbaka till arbetslivet. De intervjuer som regeringen utlovade tycks ha torkat ihop till en sysselsättningsplan som den arbetslösa själv gör för sig själv genom en webbuppkoppling. Det är ingen riktig arbetskraftspolitik, särskilt inte för de ens lite mer svårsysselsatta — för att inte tala om personer som saknar möjligheten att gå ut på nätet. 

Vård- och landskapslagarna som är under behandling i riksdagen garanterar på intet vis att kommunernas nuvarande satsning på cirka en miljard euro för skötsel av sysselsättningen skulle bestå i den nya statliga regionförvaltningsreformen som regeringen driver. Med andra ord: det blir mindre pengar för sysselsättning. 

Utöver detta finansieringsunderskott lindras saken inte heller på något sätt av den långa övergångsperioden i områden där försöken har nått goda resultat. Behovet av att fortsätta försöken är uppenbart, så att regionerna inte tvingas exempelvis säga upp erfarna anställda vid arbets- och näringsbyråerna som överförts till försöken. Därför bör anslagsökningen riktas till kommunernas och arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Försökskulturen bör inte användas för att smygsanera de anställda till att själva bli arbetslösa eller till att bli tvångsföretagare som erbjuder branschens tjänster. 

Ungdomsgarantin

Etableringen av verksamheten vid de Navigatorn-serviceställen för unga som inrättats som en del av regeringen Sipiläs spetsprojekt "Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti” fortsätter enligt budgetpropositionen. För utökande av den resultatbaserade upphandlingen som är riktad till unga är målet att styra 10 000 unga under 30 år till tjänsterna. 

Målet för den ursprungliga ungdomsgarantin var att alla friska personer under 25 år ska ha jobb, utbildning eller andra arbetskraftspolitiska tjänster, det vill säga ingen ska vara arbetslös, än mindre långtidsarbetslös. 

Regeringens linje har visat sig vara felaktig: trots en gynnsam sysselsättningsutveckling har antalet under 25-åringar som varit arbetslösa 2—3 år, 3—4 år och över 5 år ökat under regeringen Sipiläs tid. 

Smidigare inflyttning för kompetent folk

Finland måste konkurrera om kompetent arbetskraft. Konkurrensen måste satsa på att locka kompetent folk och skapa ordentliga förutsättningar för det, eftersom det inte alltid går att få tillräcklig kompetens eller personal i Finland. Hinder för arbetsrelaterad inflyttning bör undanröjas för att kompetent arbetskraft lättare ska gå att få där den behövs. 

En smidigare arbetskraftsmigration kräver särskilt att tillståndsprocesserna görs snabbare och smidigare. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.30.01 med 5 000 000 euro för att försnabba tillståndsprocesserna för invandrande arbetskraft och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 93 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om effektivering av tillståndsprocesserna för invandrande arbetskraft och ökar arbets- och näringsbyråernas resurser för hantering av tillstånd med fem miljoner euro. 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Lönesubvention för organisationer

I budgetpropositionen för 2018 presenterade och genomförde regeringen i riksdagen en maximimängd på 3 000 personer för lönesubvention till organisationer. Nu föreslår regeringen att maximimängden ska höjas till 4 000 årsverken för 2019. 

Denna nedskärningsbestämmelse som främst siktar på att sysselsätta organisationer försvårade och kommer att försvåra sysselsättningen av uttryckligen de som har den svåraste arbetsmarknadspositionen. Kvoten på 3 000 personer med 100 procents lönesubvention i den tredje sektorn har lett till att organisationer inte längre sysselsätter lika många av de arbetslösa som är mest utsatta. Det är positivt att lönesubventionerat arbete styrs i större utsträckning till företag, eftersom de har de bästa resultaten i fråga om sysselsättning i fortsättningen. Men det att man samtidigt avvecklar sysselsättningen i organisationerna leder till mindre möjligheter till lönearbete för dem som är mest utsatta och till nedläggning av organisationernas betydande arbete för samhällelig välfärd. Begränsningen försvårar exempelvis ordnande av tjänster för ensamboende pensionärer för att klara vardagen. 

Exempelvis verkstäder är för partiellt arbetsföra eller personer som länge varit arbetslösa en väg att genom lönesubventionerat arbete återkomma till den öppna arbetsmarknaden. 

Arbetskraftspolitisk integrationsutbildning

Med avseende på invandrarnas integration är det av primär vikt att ta till sig finska språket, skrivfärdigheter och lagbundenheterna i det finländska arbetslivet. Något som försvårar läget är dåliga eller svaga läs- och skrivfärdigheter i det egna modersmålet. En genväg som kan fungera är att ge invandraren ett sammanhang på en arbetsplats i kombination med grundläggande utbildning. Särskilt invandrarkvinnorna utgör en grupp som riskerar att isoleras hemma för att sköta barn, utanför samhället och arbetslivet. Samhällelig och regional segregation måste undvikas på alla sätt där det redan finns lösningar eller där sådana står att finna i regionens, kommunens eller stadsdelens särdrag och i näringsstrukturen. 

Vi föreslår 

att beslutsdelen i moment 32.30.51 ändras så att maximigränsen på 4 000 sysselsatta personer och lönetaket stryks. 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 5 000 000 miljoner euro för att fortsätta kommunförsöket för ökad sysselsättning, 
att riksdagen ändrar motiveringarna för moment 32.30.51 så att anslaget kan användas också för att återställa ungdomsgarantin i ursprunglig form i alla Finlands kommuner, 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 10 000 000 euro för arbetskraftspolitisk integrationsutbildning och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 94 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar mer effektiva åtgärder för att främja integrationen runtom i Finland, underlätta partiellt arbetsföras deltagande i arbetslivet och förbättra rehabiliterande verksamhet som främjar arbetsförmågan. 

Reservationens förslag till uttalande 95 

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att slopa den i beslutsdelen till moment 32.30.51 angivna begränsningen till 4000 årsverken för lönesubventioner till aktörer inom den tredje sektorn. 

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet 

01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Ett mål för konkurrens- och konsumentpolitiken är en sund och välfungerande marknad där företag och andra verksamhetsutövare fungerar ansvarsfullt och beaktar också konsumenternas intressen. Under de senaste åren har målet varit att öka konkurrens- och konsumentärendenas samhälleliga vikt och genomslag. Konkurrens- och konsumentverket stödjer för sin del arbetet för att gynna kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.40.01 med 1 500 000 euro för Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader. 

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 

42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 

Nyslott har drabbats av massiva följder av att institutionen för lärarutbildning på campusområdet vid Östra Finlands universitet i Nyslott lagts ner. I ett slag förlorade Nyslott cirka 900 studieplatser och drygt 100 arbetstillfällen. Om man ser till hävstångseffekten innebar flyttningen av lärarutbildningen att Nyslott gick miste om cirka 300 arbetstillfällen. En femtedel av stadens butiker stor tomma, studiebostädernas användningsgrad har rasat och försäljningen av bostäder har blivit långsammare. Man har tvingats riva flera flervåningshus. Så omfattande och plötsliga omställningar raserar stadens näringsliv och framför allt den framtida utvecklingen. 

Nyslott förtjänar ett stödpaket eftersom näringslivsstrukturerna har förändrats plötsligt och permanent. Flyttningen av studieplatser genom ett regeringsbeslut har gjort att staden drabbats av perspektivlöshet och arbetslöshet. I juli hade Nyslott den högsta arbetslösheten i Södra Savolax, 12,7 procent. Flytten av lärarutbildningen ger också mer generellt avtryck i landskapet Södra Savolax. Tilläggsanslag har stor betydelse för att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen. Nyslottsregionen har tillväxtpotential bland annat inom turism, skogs- och virkesindustri och båtbyggande. 

Dessutom har flytten av lärarutbildningen fördubblat utflyttningen från staden och skapat en enorm perspektivlöshet bland unga invånare genom förlusten av utbildningsplatser. I år har utflyttningen från Nyslott rentav fördubblats jämfört med ifjol, när utflyttningen nådde historiska mått. Nyslott har cirka 34 000 invånare. Med ett stödpaket skulle allt fler företagare och familjer kunna stanna kvar i Nyslott, vilket i sin tur gynnar utvecklingen av stadens näringsliv. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.50.42 med 3 000 000 euro till Nyslotts ekonomiska region. 

Huvudtitel 33 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Regeringen har försvagat ställningen för låginkomsttagare och fördjupat fattigdomen. Situationen för människor som får förmåner har försvagats under innevarande regeringsperiod. Indexnedskärningarna kommer nästa år att fortsatt försämra den köpkraft grundtryggheten ger och samtidigt öka ojämlikheten. Höjningarna av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex har varit frysta under hela regeringsperioden, och det har dessutom gjorts nedskärningar i förmånerna. Frysningarna gäller alla grundtrygghetsförmåner och sänker nästa år grundtryggheten med cirka 68 miljoner euro. De år efter år återkommande indexfrysningarna och andra nedskärningarna, som gjorts under regeringsperioden exempelvis i fråga om läkemedelsersättningar och bostadsbidrag, samt höjningarna av klientavgifterna slår hårt mot de mest utsatta i samhället. 

Sluta äntligen med indexnedskärningarna

Vi föreslår att indexjusteringarna av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex permanent görs enligt lagstiftningen. 

Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Det blir ofta så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Regeringens politik ökar och fördjupar fattigdomen och driver människor för lång tid till beroende av utkomststöd. 

Vi föreslår också att regeringens nedskärningar i allmänt bostadsbidrag dras tillbaka och att maximala boendeutgifter åter knyts till hyresindex. Regeringens förslag till nedskärningar är fel medicin för att dämpa stegringen av boendekostnaderna. Ett av de vanligaste problemen med det allmänna bostadsbidraget är att den godtagbara hyresnivån är så låg i jämförelse med hyrorna på bostadsmarknaden. Lösningen kan inte vara att försämra bostadsbidraget, vilket för allt fler människor leder till att egenandelen växer och bostadsbidraget ersätts med utkomststöd, som är långvarigt passiverande. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 96 

Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart gör en samlad analys av vad nedskärningarna, åtstramningarna och avgiftshöjningarna kostar vårt samhälle och hur individens och olika människogruppers ställning och sociala välfärd påverkas och att den utifrån det vidtar åtgärder för att hindra ojämlikheten från att öka. 

Reservationens förslag till uttalande 97 

Riksdagen förutsätter att regeringen fäster allvarlig vikt vid att snabbt stoppa de sociala problem som följer av utslagningen och tryggar mentalvårdstjänsterna och missbrukarvården. 

Reservationens förslag till uttalande 98 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att köpkraften för de förmåner som är knutna till folkpensionsindex och konsumentprisindex tryggas i enlighet med hur levnadskostnadsindexet utvecklas och att nivån på bostadsbidraget tryggas i överensstämmelse med hur hyrorna utvecklas. 
Förnya ledighet av familjeskäl

Det nuvarande systemet för familjeledigheter beaktar inte de förändringar som har skett i familjestrukturerna och i arbetslivet. I synnerhet mödrarna är numera borta långa perioder från arbetslivet, något som dels sänker sysselsättningsnivån, dels förvärrar löneskillnaderna mellan könen. 

En översyn av familjeledigheterna på barnens och familjernas villkor är ett effektivt sätt att jämna ut vårdansvaret, öka jämställdheten på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen. Familjerna är betjänta av större flexibilitet i utnyttjandet av ledigheter och förmåner. De måste fungera för alla typer av familjer, från regnbågsfamiljer och enföräldersfamiljer till traditionella kärnfamiljer. 

SDP:s modell för familjeledighet utgår från individuella och flexibla ledigheter för alla familjer, stöd för kvinnors arbetskarriärer, bättre möjligheter för pappor att vårda barn och möjlighet att överföra en förmån till någon annan än en förälder, beroende på familjens behov. 

I SDP:s modell för ledighet av familjeskäl garanteras bägge föräldern en tre månaders inkomstbunden ledighet. Dessutom kan en sex månaders andel av den inkomstbundna ledigheten delas mellan föräldrarna på det sätt som familjen själv väljer. Ytterligare garanterar graviditetspengen ett 28 dagars förhöjt stöd genast i samband med födseln. Om förmånstagaren inte har haft några arbetsinkomster, betalas förmånerna till minimibelopp precis som nu. Utöver det får föräldrarna enligt eget val under ett år dela på en föräldrapenning till eurobelopp som de, om de så önskar, också kan halvera, varvid det utbetalas under en motsvarande längre tid. 

För att familjeledighetsreformen verkligen ska ge den önskade nyttan för sysselsättningen måste den stödjas genom en fungerande småbarnspedagogik och en fungerande sysselsättningspolitik. Över hälften av de mammor som sköter två år fyllda barn hemma saknar jobb, enligt en utredning gjord av Institutet för hälsa och välfärd. Det är för många av dem svårt att hitta jobb. Sysselsättningen måste därför stödjas genom aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder, exempelvis utbildning. 

Återta den orättvisa aktiveringsmodellen

Nedskärningarna av utkomstskyddet för arbetslösa fortgår då aktiveringsmodellen hålls i kraft. Enligt modellen minskas utkomstskyddet med 4,65 procent för de arbetssökande som inte har hittat jobb eller fått delta i aktiveringsåtgärder. Aktivt arbetssökande, utbildning och rehabilitering är viktiga saker, men det är fel att skära ner bastryggheten för människor som trots aktivitet inte uppfyller aktiveringsmodellens kriterier. 

Utkomstskydd för arbetslösa räcker inte till, framgår det av rapporter från Institutet för hälsa och välfärd och Europarådets utskott för sociala rättigheter. Även en liten nedskärning i en förmån som färdigt är för liten gör att arbetslösa allt oftare blir beroende av utkomststödet jämte påföljande stimulansfälla, varefter det är än svårare att få jobb. 

Vi föreslår att förmånsnedskärningen som är inbyggd i aktiveringsmodellen ska slopas. 

Vi föreslår en utveckling av arbets- och näringsbyråernas personliga service, utnyttjandet av lönesubventioner, organisationernas möjligheter att sysselsätta, arbetskraftsutbildningen etc. Vi föreslår en lägre tröskel för sysselsättningen genom att introducera en sysselsättningssedel till samma belopp som arbetsmarknadsstödet enligt den så kallade Rinnes modell. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 99 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en sysselsättningsmodell som ersätter aktiveringsmodellen och som bemöter de arbetssökande jämlikt utan aktiveringsmodellens byråkratiska kriterier och karenser. 

01. Förvaltning 

01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Som välfärdssamhälle är Finland i huvudsak ett bra ställe att åldras på. Befolkningen lever också längre och tilläggsåren är friskare än förr. Statistiskt sett börjar behovet av utomstående hjälp tydligare efter 80 levnadsår varvid försvagad funktionsförmåga gör att det särskilt behövs fler tjänster i hemmet liksom också serviceboende. Också tjänstebehoven till följd av minnessjukdomar ökar. Men alla äldre får inte den hjälp och den trygghet de behöver av samhället, och alla har inte heller möjligheten att ty sig till hjälp från make, barn, andra släktingar eller grannar. I vårt välfärdssamhälle förekommer bland äldre vårdfattigdom, vanskötsel och rentav övergivande. 

Äldres möjligheter till inflytande har under de senaste åren ägnats mer uppmärksamhet, men ännu har man inte inrättat en äldreombudsmannatjänst trots ett flertal initiativ och adresser. Vi anser att den växande gruppen äldre behöver en officiell talesperson, en äldreombudsman, som är insatt i uttryckligen deras ärenden och som försvarar de äldres ställning och att deras rättigheter förverkligas i samhället. I ombudsmannens uppgifter ska bland annat ingå att identifiera olägenheter i samhället för att förbättra de äldres ställning, och att göra initiativ. Andra medel för inflytande som ombudsmannen ska kunna använda är rekommendationer, anvisningar och råd. Utöver att lyfta fram olägenheter vore det viktigt att ta fram också god praxis. En av de viktigaste delarna av äldreombudsmannens verksamhetsbild vore dock att lyfta fram de äldres — också de som behöver mycket hjälp — röst mer hörbart i samhällsdebatten. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 33.01.01 med 100 000 euro för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 100 

Riksdagen förutsätter att regeringen inrättar en äldreombudsmanstjänst. 

02. Tillsyn 

07. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 

Arbetarskyddsmyndigheterna fyller en viktig funktion i kampen mot svart ekonomi bland annat när det gäller tillsynen av rätten att arbeta, arbetsavtalslagen och beställaransvarslagen. Arbetarskyddsmyndigheterna måste få mer pengar för sitt viktiga tillsynsuppdrag när det gäller att bekämpa svart ekonomi. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 33.02.07 med 1 500 000 euro för regionförvaltningsmyndigheternas omkostnader. 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 

Regeringens nedskärningar och frysningar av förmåner gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. Utkomststödet ska vara temporärt men i dagsläget används det för att täcka de otillräckliga primära förmånerna, såsom bostadsbidraget. Systemet med utkomststöd innehåller inte samma typ av aktiverande element som de primära förmånerna och det ökar marginaleffekterna. Långsiktigt beroende av stödet passiverar och gör människor och familjer fattigare plus att det ökar risken för utslagning. 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har köpkraften när det gäller de inkomstöverföringar som är viktigast för barnfamiljer, bland annat barnbidrag, föräldradagpenning och hemvårdsstöd, sackat efter den allmänna prisstegringen och inkomstökningen. I ungefär hälften av de barnfamiljer som ligger under fattigdomsgränsen finns ingen som förvärvsarbetar. Om största delen av familjens sammanlagda inkomster utgörs av inkomstöverföringar, är risken för barnfattigdom stor. 

Ekonomisk ojämlikhet visar sig i barnens dagliga liv i synnerhet i form av skillnader i konsumtion och hobbymöjligheter. Familjens låga inkomster kan leda till att barnen särbehandlas, utestängs och mobbas. Av Institutet för hälsa och välfärds kohortundersökning, som med hjälp av registermaterial följt upp barn födda 1987 fram till det att de fyllt 21 år, framgår det att antalet barn som är lågutbildade, får psykiska problem, omhändertas och gör sig skyldiga till mindre brott ökar om föräldrarna har fått utkomststöd under en längre tid. Samtidigt fick barnen problem med att klara sig ekonomiskt i vuxen ålder. Förhållandena i barndomen har således en betydande inverkan på den senare välfärden. 

Vi kan inte acceptera beslut som behandlar barnfamiljerna ojämlikt. Exempel på sådana beslut är, utöver nedskärningarna i förmånerna, fördubblingen av maxavgifterna för skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet, begränsningen av rätten till småbarnspedagogisk verksamhet samt nedskärningarna i utbildningen för barn och unga och särskilt i finansieringen av yrkesutbildningen på andra stadiet. Vi anser att nedskärningar i förmåner och tjänster till barnfamiljer inte får göras utan föregående, uttömmande bedömningar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 101 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avskaffa barnfattigdomen. 

51. Barnbidrag (förslagsanslag) 

Regeringen har slopat indexförhöjningen av barnbidrag och gjorde dessutom en extra nivånedskärning i barnbidragen 2017. Vi kan inte acceptera enskilda nedskärningar som påverkar barnfamiljernas utkomst så länge regeringen envetet underlåter att göra en sammantagen konsekvensanalys. Regeringens beslut försvagar köpkraften hos dem som ska komma tillrätta med små förmåner och ökar fattigdomsrisken. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 102 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de försämringar i barnbidraget som den genomfört under regeringsperioden och gör en samlad utvärdering av hur dess politik påverkar barnfamiljernas försörjning och barnfattigdomen. 

53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 

Regeringen fortsätter att skära i de minsta förmånerna genom indexfrysningen av förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Vi godkänner inte nedskärningarna i de minsta förmånerna och föreslår att indexfrysningen återtas. 

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 

Regeringen tänker sänka nivån på det allmänna bostadsbidraget genom att förlänga frysningen av de maximala boendeutgifter som godkänns vid beviljande av bostadsbidrag. Regeringen har i budgetarna för 2016–2018 frusit utgifterna vid nivån för 2015. Dessutom har regeringen sänkt de maximala boendeutgifterna i kommungrupperna 3 och 4. I år har regeringen dessutom kopplat de maximala boendeutgifterna till levnadskostnadsindex i stället för hyresindex. 

Ett av de vanligaste problemen med det allmänna bostadsbidraget är att den godtagbara hyresnivån är så låg i jämförelse med hyrorna på bostadsmarknaden. När bostadsbidraget kringskärs och de maximala boendeutgifterna fryses betyder det att allt fler får en ökande självriskandel. Många bidragstagare måste dryga ut det låga bostadsbidraget med långvarigt utkomststöd. Redan regeringens tidigare beslut har lett till ökat behov av utkomststöd. Långvarig användning av utkomststöd ökar fattigdomen och är fel väg att gå med tanke på elimineringen av bidragsfällorna. Samhällspolitiskt sett vore det en mer hållbar lösning med högre primära förmåner, så att utkomststödet, som är hjälp i sista hand, som regel ska kunna tillgripas vid akuta behov av ekonomiskt stöd. Efter att FPA vid ingången av 2017 tog över utbetalningen av grundläggande utkomststöd från kommunerna har stödtagarna till viss del fått sämre villkor bland annat eftersom tolkningarna av hur boendeutgifterna ska beaktas har skärpts. Vi ser det som viktigt att dämpa ökningen av boendeutgifterna, men det är fel att försöka nå det målet genom att försvaga den dagliga utkomsten för förmånstagarna. 

Socialdemokraterna vill systematiskt utveckla bostadspolitiken och boendestöden som ett element i ett hållbart samhälle. Vi föreslår att nedskärningarna i bindningen av boendeutgifterna till levnadskostnadsindex (8 miljoner euro) i nästa års budget och frysningen av den maximala boendeutgiften (8 miljoner euro) återtas. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 103 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra situationen för dem som får bostadsbidrag. 

55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 

Regeringen fortsätter att skära i de minsta förmånerna genom indexfrysningen av förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Vi godkänner itne nedskärningarna i de minsta förmånerna och föreslår att indexfrysningen återtas. 

57. Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag) 

Frysningen av och nedskärningen i index för den grundläggande tryggheten gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. På sikt kommer de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna och bostadsbidraget att förlora i betydelse och det behovsprövade och hushållsspecifika utkomststödet i stället bli viktigare för människors försörjning och boendeutgifter. 

Systemet med utkomststöd innehåller inte samma typ av aktiverande element som de primära förmånerna och det ökar marginaleffekterna. Långsiktigt beroende av stödet passiverar och gör människor och familjer fattigare plus att det ökar risken för utslagning. 

Regeringens agerande har lett till att utkomststödet har börjat ersätta de primära förmånerna trots att avsikten är att det ska vara en stödform i sista hand. Därmed har grunderna och logiken för systemet med socialtrygghet undergått en förändring. 

Om de nedskärningar i de primära förmåner som regeringen föreslår inte genomförs, minskar behovet av utkomststöd betydligt och utkomststödet återfår sin ursprungliga roll. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 104 

Riksdagen förutsätter att regeringen inte genomför de föreslagna nedskärningarna i de primära förmånerna, vilket leder till att behovet av utkomststöd klart minskar. 

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

50. Statsandel till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna (förslagsanslag) 

Regeringen fortsätter skära i indexskyddet. Indexnedskärningarna kommer nästa år att fortsatt försämra den köpkraft grundtryggheten ger och samtidigt öka ojämlikheten. Indexen har varit frusna hela regeringsperioden — utom den negativa indexjusteringen 2016, då nivån på förmåner tilläts sjunka enligt index — vilket redan har inverkat betydligt på förmånernas nivåer. De år efter år kumulerande nedskärningarna och andra nedskärningarna, exempelvis i fråga om läkemedelsersättningar och bostadsbidrag, samt höjningarna av klientavgifterna slår hårt mot de mest utsatta i samhället. Vi kan inte acceptera indexfrysningen och föreslår att stöden betalas ut enligt bestående lagstiftning. 

Aktiveringsmodellen har också inneburit nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt modellen minskas utkomstskyddet med 4,65 procent för de arbetssökande som inte har hittat jobb eller fått delta i aktiveringsåtgärder. Det är viktigt att stödja människors aktivitet i fråga om att söka jobb och skaffa utbildning, men regeringens modell leder till nedskärning också i det fall att den arbetslösa påvisar sin aktivitet men det faktiskt inte finns något jobb att få eller någon aktiveringsåtgärd att delta i, eller hälsotillståndet inte gör det möjligt att ta emot jobb. Nedskärningarna drabbar lätt de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. Det finns andra sätt att aktivera människor och förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte godkänna den nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa som ingår i aktiveringsmodellen. 

SDP föreslår en lägre tröskel för sysselsättningen genom att introducera en sysselsättningssedel till samma belopp som arbetsmarknadsstödet enligt den så kallade Rinnes modell. Denna sysselsättningssedel som betalas till arbetsgivaren och vars värde är 700 euro i månaden ska fås för att stödja sysselsättningen för en tid på ett halvt år. Vi föreslår att sysselsättningssedeln finansieras ur utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, varvid pengarna fördelas för att finansiera sysselsättning i stället för arbetslöshet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 105 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen. 

52. Statsandel till grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna (förslagsanslag) 

Regeringen fortsätter skära i indexskyddet. Indexnedskärningarna kommer nästa år att fortsatt försämra den köpkraft grundtryggheten ger och samtidigt öka ojämlikheten. Indexen har varit frusna hela regeringsperioden — utom den negativa indexjusteringen 2016, då nivån på förmåner tilläts sjunka enligt index — vilket redan har inverkat betydligt på förmånernas nivåer. De år efter år kumulerande nedskärningarna och andra nedskärningarna, exempelvis i fråga om läkemedelsersättningar och bostadsbidrag, samt höjningarna av klientavgifterna slår hårt mot de mest utsatta i samhället. Vi kan inte acceptera indexfrysningen och föreslår att stöden betalas ut enligt bestående lagstiftning. 

Aktiveringsmodellen har också inneburit nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt modellen minskas utkomstskyddet med 4,65 procent för de arbetssökande som inte har hittat jobb eller fått delta i aktiveringsåtgärder. Det är viktigt att stödja människors aktivitet i fråga om att söka jobb och skaffa utbildning, men regeringens modell leder till nedskärning också i det fall att den arbetslösa påvisar sin aktivitet men det faktiskt inte finns något jobb att få eller någon aktiveringsåtgärd att delta i, eller hälsotillståndet inte gör det möjligt att ta emot jobb. Nedskärningarna drabbar lätt de mest utsatta, för vilka det är särskilt svårt att aktivera sig genom tillfälliga jobb. Det finns andra sätt att aktivera människor och förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte godkänna den nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa som ingår i aktiveringsmodellen. 

SDP föreslår en lägre tröskel för sysselsättningen genom att introducera en sysselsättningssedel till samma belopp som arbetsmarknadsstödet enligt den så kallade Rinnes modell. Denna sysselsättningssedel som betalas till arbetsgivaren och vars värde är 700 euro i månaden ska fås för att stödja sysselsättningen för en tid på ett halvt år. Vi föreslår att sysselsättningssedeln finansieras ur utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, varvid pengarna fördelas för att finansiera sysselsättning i stället för arbetslöshet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 106 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra grunddagpenningen. 

Reservationens förslag till uttalande 107 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra arbetsmarknadsstödet. 

55. Statsandelar till Sysselsättningsfonden (förslagsanslag) 

Av anslaget under momentet betalas vuxenutbildningsstödet för företagare. Dessutom betalar staten i fråga om personer i statens tjänst de i Sysselsättningsfondens bokslut fastställda kostnaderna för yrkesexamensstipendier som beviljats statsanställda. Vuxenutbildningsstödets grunddel är bunden till folkpensionsindex som förblir fruset 2019. Vi anser att indexhöjningen bör betalas ut enligt gällande lagstiftning. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 108 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra vuxenutbildningsstödet. 

30. Sjukförsäkring 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 

Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Utöver det gjorde regeringen en nedskärning på 0,85 procent i förmåner bundna till folkpensionsindex 2017 och frös indexet 2018 till 2017 års sänkta nivå. Nu förlänger regeringen således indexfrysningen. Det innebär en nedskärning på 1,18 procent i de mindre socialskyddsförmånerna. Ändringen som gäller indexjusteringarna är avsedda att vara permanent. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 

Regeringen har å andra sidan lämnat en proposition om att minimibeloppen av dagpenningarna höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet, ställningen för flerlings- och adoptivfamiljer förbättras, självrisktiden på 55 dagar för sjukdagpenningen slopas och att avgiftstaket för läkemedelsersättningar sänks något. Vi anser att dessa förbättringar är viktiga, men de är blygsamma jämfört med regeringens tidigare nedskärningar. 

Vi kan inte acceptera regeringens fortsatta linje att skära i förmåner som är bundna till folkpensionsindex, där man utan en övergripande konsekvensanalys upprepade gånger har riktat flera förmånsnedskärningar mot samma personer och därmed drivit in dem i fattigdom och tvingat dem att bli mottagare av utkomststöd. 

Återta nedskärningarna av ersättningar för diabetsläkemedel

Vi föreslår att läkemedelsersättningarna vid typ 2-diabetes återställs till den högsta specialersättningsklassen. Regeringens nedskärning från början av 2017 i ersättningar för diabetesläkemedel är en av de nedskärningar som mycket orättvist drabbar äldre, särskilt multisjuka och mindre bemedlade människor. Redan nu koncentreras följdsjukdomarna av diabetes till de lägsta inkomstklasserna och nedskärningen kommer att öka de socioekonomiska skillnaderna i hälsa ytterligare. Målet måste vara att förebygga de följdsjukdomar som går att undvika. Allt annat blir betydligt dyrare för både individen och samhället. 

I stället för att sänka enskilda ersättningar vore det rättvisare att se över ersättningarna för behandling vid alla sjukdomar på en gång och utifrån likvärdiga kriterier. Eventuella ändringar i ersättningar bör inte göras i sparsyfte utan på medicinska och sociala grunder. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 109 

Riksdagen förutsätter att regeringen återställer den ersättning för diabetesläkemedel som den genom en förordning har sänkt och föreskriver att läkemedlen ersätts till 100 procent och att regeringen i fortsättningen gör eventuella ändringar i ersättningsnivåerna på enahanda grunder så att enskilda patientgruppers ställning inte försämras utan grund. 

40. Pensioner 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 

Regeringen tänker med avsteg från den permanenta lagstiftningen frysa folkpensionsindex vid 2017 års nivå. Redan tidigare lät regeringen nivån för förmåner som ska justeras med folkpensionsindex sjunka efter att indextalet landat på minus 2016. Dessutom gjorde regeringen 2017 en nedskärning på 0,85 procent i förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Nu tänker alltså regeringen frysa index vid den sänkta nivån för innevarande år. Det betyder en nedskärning av förmånerna med cirka 1,18 procent. Ändringen som gäller indexjusteringarna är avsedda att vara permanent. Förmånerna kommer alltså i fortsättningen att vara lägre än tidigare. 

Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I och med indexnedskärningarna ska de statsfinansierade folkpensionsutgifterna 2019 till följd av frysningen sjunka med 24,4 miljoner euro, nedskärningen i garantipensioner ska vara 2,7 miljoner euro, familjepensioner och barnförhöjningen 300 000 och pensionsstödet 300 000 euro samt handikappförmåner 6,5 miljoner euro. 

Indexnedskärningarna kumuleras dels genom de olika förmånerna, dels tidsmässigt. Det blir ofta så att de olika ändringarna drabbar samma personer och hushåll och i synnerhet dem som länge åtnjutit vissa förmåner. Dessutom kan effekterna kumuleras beroende på livssituationen. För den som får flera olika förmåner ger också en enskild nedskärning kumulativa effekter, eftersom en indexsänkning samtidigt drabbar flera av de förmåner som personen får. Det bör också beaktas att regeringen genom tidigare beslut bland annat har försvagat bostadsbidraget för pensionstagare och det allmänna bostadsbidraget, dragit in celiakiersättningen, skurit ner läkemedelsersättningarna för patienter med typ 2-diabetes och höjt klientavgifterna inom social- och hälso- och sjukvården märkbart. 

Vi kan inte acceptera regeringens linje där man utan en övergripande konsekvensanalys upprepade gånger riktar flera förmånsnedskärningar mot samma personer och därmed driver in dem i fattigdom och tvingar dem att bli mottagare av utkomststöd. 

Pensionärer med små inkomster måste få bättre försörjning 

Vi föreslår ett åtgärdsprogram där ställningen för pensionärer med låga inkomster granskas i sin helhet och det framställs genuint verkningsfulla åtgärder för att förbättra försörjningen och vardagen för pensionärer med låga inkomster, särskilt äldre kvinnor och de som får små arbetspensioner. Regeringen Sipilä har pryglat pensionärer med låga inkomster genom att underlåta att göra indexjusteringarna i folkpensionen och garantipensionen, vårdbidraget för pensionstagare, fronttillägg och bostadsbidrag för pensionstagare. Dessutom har klientavgifterna inom social- och hälsovården höjts med 30 procent samtidigt som läkemedelsersättningarna och FPA:s reseersättningar har skurits ner. Också boendekostnaderna har stigit under regeringsperioden. 

Vi föreslår att samordningen av folkpensionen och arbetspensionen ska ändras så att försörjningen för den som får en liten arbetspension (under 1400 euro per månad) ska förbättras med 30 euro per månad. Dessutom ska garantipensionen höjas med 21 euro per månad, så att den tillsammans med den höjning regeringen föreslår stiger med 30 euro per månad. Utöver de här ändringarna bidrar indexförhöjningarna av förmånerna till att pensionärernas försörjning förbättras och beskattningen lindras för pensionärer med små och medelstora inkomster. 

Serviceutbudet är också mycket viktigt för pensionärerna. Regeringens nedskärningar i finansieringen av servicen till den äldre befolkningen kommer till uttryck i sämre kvalitet på servicen och tillgängligheten. Vi föreslår att kommunernas statsandelar stärks bland annat för att trygga en tillräcklig personal inom äldreomsorgen och satsningar på rehabilitering för äldre enligt bästa praxis. 

Det finns i dag inga uttryckliga bestämmelser om avgifter för serviceboende och bestämningen av avgifterna är mycket brokig. Vi föreslår att grunderna för bestämning av avgifter för boendetjänster görs enhetliga och tydliga. 

Vi föreslår också andra ändringar i klientavgifter. Se punkten tjänster och klientavgifter. 

Se ovan moment 28.90.30 Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice. 

Genom att inrätta en äldreombudsmannatjänst kan vi stärka de äldres ställning och att deras rättigheter tillgodoses i samhället. Se ovan moment 33.01.01 Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader. 

Återställ kostersättningen för celiakier

Att kostersättningen som var avsedd för vård av celiaki slopades i början av 2016 är en av de nedskärningar som utfaller mycket orättvist. Högre priser på glutenfria livsmedel medför extra kostnader för celiakier på i genomsnitt nästan 750 euro per vård. För närvarande får de inget som helst stöd av samhället för vården av sin sjukdom. En oskött celiaki exponerar för andra sjukdomar som kräver långvarig vård och medför arbetsoförmåga. Sådana är bland annat osteoporos, anemi och som värsta alternativ malign cancer i tunntarmen. Att återinföra celiakiersättningarna vore av nöden i namn av jämlikhet och mänsklighet, men det skulle också bidra till att förebygga sjukdomar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 110 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att kostersättningen till personer med celiaki, som regeringen tidigare drog in, ska återinföras under benämningen celiakiersättning och att dess nivå binds till index. 

Reservationens förslag till uttalande 111 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska fattigdomen bland pensionärer och trygga pensionärernas försörjning genom att höja de lägsta pensionerna. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid ställningen för äldre kvinnor och dem som får låg arbetspension. Som ett led i helheten bör dessutom effekten av beskattningen av pensioner, bostadsbidrag för pensionstagare och serviceavgifter utredas. 

50. Stöd till veteraner 

50. Fronttillägg (förslagsanslag) 

Regeringen avser åter att skära i fronttilläggen för våra krigsveteraner med indexfrysning som förevändning. När folkpensionsindex fryses sjunker också de särskilda veteranförmånerna, nämligen fronttillägget, det extra fronttillägget och veterantillägget. Liksom med de övriga nedskärningarna av folkpensionsindex anhopas konsekvenserna hos de som har de allra lägsta inkomsterna och i fråga om veteranerna också de veteraner som har den sämsta hälsan och som också får folkpension och vårdbidrag för pensionstagare med förhöjning eller med högsta belopp. 

Vi anser att regeringens linje med att frysa index för de minsta förmånerna är fullständigt oskälig och i detta fall dessutom särskilt omänsklig. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 112 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra fronttillägget. 

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 

52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Organisationerna bistår kommunerna i de lagstadgade uppgifterna — att tillgodose kommunbornas välfärd och hälsa. Familjevåld är barnets största säkerhetsrisk. Enbart medlemsorganisationerna i Förbundet för mödra- och skyddshem i samarbete med kommunerna och staten hjälper årligen 11 000 hjälpbehövande av vilka 4 000 är barn. Trots att staten under sin period har ökat statens finansiering, är behovet av ytterligare skyddshemsplatser fortfarande akut. Särskilt geografiskt finns det stora skillnader i möjligheterna till tillflykt. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 33.60.52 med 2 000 000 euro till skyddshemsplatser. 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

Klimatförändringen — från hopp till gärningar 

År 2035 ska Finland vara koldioxidneutralt och kort därefter ska vi nå en negativ koldioxidbalans. Att globalt bromsa uppvärmningen till 1,5 grader är enligt senaste uppgifter nödvändigt för att jordklotets bärkraft ska bestå. Redan en halv grad mer ökar risker, förödelse och mänskligt lidande märkbart. Tiden är knapp och de förändringar som behövs är stora. I SDP:s alternativbudget inleds genomförandet av åtagandena och skapas en grund för nödvändiga reformer. 

Varje lands åtgärder bör vara baserade på dess särskilda styrkor. Människosläktets kompetens och resurser måste fås i bästa användning för att den stora omställningen ska kunna genomföras på ett ekologiskt och socialt rättvist sätt. Ett globalt gemensamt ansvar ställer mänskligheten inför oerhörda utmaningar. 

Finlands styrkor är en utbildad och kompetent befolkning, en ansvarsfullt hanterad skogssektor och rollen som påverkar som medlem i ett betydande ekonomiområde, EU. Finland ska vara en föregångare för handlingsmodeller och tekniska lösningar som kan reproduceras på andra ställen. Finland kan inverka på bromsandet av klimatförändringen genom att agera målmedvetet i det fördjupade internationella samarbetet. 

Att nå målen för klimatavtalet från Paris avkräver Finland och Europeiska unionen mer åtgärder än förr under de närmaste åren. Näringslivet, de offentliga tjänsterna och den privata konsumtionen genomgår förändringar. En bred samhällsdebatt behövs för att ekologiska hållbarhet ska vara också socialt acceptabelt. 

Vi behöver en bred förändring mot en miljöbättre samhällsstruktur, ett helt och hållet nytt förhållningssätt till produktion, konsumtion och transporter. Dessutom behövs en kulturell förändring mot en livsstil där det förbrukas mindre materiella förnödenheter. 

En hållbar utveckling är med som princip för budgetering också i budgetpropositionen för 2019. Klimatförändringen tacklas dock inte med hjälp av tidsbundna spetsprojekt. Det behövs strukturella reformer som vänder både den privata och offentliga konsumtionen till en hållbar nivå. Funktioner och produkter som grundar sig på stora koldioxidutsläpp ska göras dyrare för både företag och medborgare. Nu är styrmedlen motstridiga då man samtidigt både bekämpar klimatförändringen och stöder verksamheter som är skadliga för miljön och klimatet. Det behövs skattereformer, incitament och ålägganden. 

Bostadspolitiken ska främja arbetskraftens rörlighet

En långsiktig bostadspolitik skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd. Tillväxtorterna lider brist på bostäder till skäliga priser och i all synnerhet på anställda inom servicebranscher. Brist på fördelaktiga hyresbostäder förhindrar arbetskraftens rörlighet och sysselsättningen och förorsakar rekryteringsproblem för företag och för offentliga samfund exempelvis inom vårdbranschen. Endast genom långsiktig bostadsproduktion som är oberoende av konjunkturer, stabil och stödd med offentliga medel kan vi korrigera en situation som vuxit fram under åratal och nå ett läge där lämpliga bostäder och invånare möts. Städernas förmåga och vilja att planlägga tillräckligt och överlåta skäligt prissatta tomter till byggare är en väsentlig del av lösningen. Att förena bostads- och transportpolitiken har effekter också på tjänsternas och arbetstillfällenas läge och på regionernas och företagens konkurrenskraft. 

Utvidga och förstärk avsiktsförklaringar om markanvändning, boende och trafik (MBT)

Att det är dyrt att bo på tillväxtorter beror framför allt på att det finns för få bostäder. Bostadsbristen försvårar arbetskraftens rörlighet. Att boende i stadsregioner är dyrt och att det råder brist på statsstödda hyresbostäder till rimligt pris gör det svårare att få arbetskraft och försvårar företagens tillväxtförutsättningar. Det viktigaste verktyget för att lösa problemet är att öka planläggningen och därmed också byggandet. 

Staten kan påverka hur många bostäder som planläggs, inte minst via MBT-avtalen. 

Genom MBT-avtalen förbinder sig städerna att öka sitt utbud av bostadstomter och att reservera en viss del av tomterna för sådan produktion av bostäder med skäliga boendekostnader som finansieras med räntestödslån. Staten har för sin del förbundit sig att finansiera regionernas stora transport- och andra infrastrukturprojekt. MBT-avtalen har visat sig vara effektiva verktyg för att främja byggandet av bostäder, och meningen är att fortsätta denna avtalspraxis efter 2019. 

När staten kräver ökat tomtutbud, måste kommunerna i sin tur kräva att byggherrarna står till tjänst med fler bostäder till rimligt pris. En utgångspunkt måste dessutom vara att kommunerna har obebyggd och planlagd mark för bostäder för fem års behov. MBT-avtal bör i fortsättningen ingås också med nya stadsregioner. 

MBT-avtalen ska eftersträva en planläggning som främjar hållbara transportformer. Arbetsplatser, fritidsaktiviteter och tjänster ska vara lätta att nå med kollektivtrafik eller gång- och cykeltrafik. På så sätt svarar vi också mot klimatutmaningarna. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 113 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avsevärt öka bostadsplaneringen särskilt i tillväxtcentra genom en nära sammanbindning av markanvändnings-, bostads- och trafikpolitiken och genom att utvidga MBT-avtalen också till nya växande stadsregioner. 

Ingrip i överstora husbolagslån 

Byggandet av nya flervåningshus har varit livligt. På grund av hushållens stora och växande skuldsättning är finanssystemet och ekonomin i Finland på många sätt utsatta för risker i fråga om kreditgivning för bostäder och husbolag och i fråga om bostadsmarknaden mer allmänt. Det är vanligt vid köp av nya bostäder att bolagslånets andel av bostadens skuldfria pris är betydande och försäljningsprisets andel i sin tur relativt liten. Samtidigt har fastighetsplacerarna hittat Finland. Enligt vissa uppskattningar är fastighetsmarknaden i Finland stor i förhållande till ekonomins storlek. I en förändrad marknadssituation kan det leda till snabbt återtåg från Finlands blygsamma marknad med prissänkningar som följd. 

SDP hyser oro över vanliga medborgare som har köpt bostad med stor bolagslåneandel och råkar i trångmål när det är tid att betala lånet. Nybyggen är de första åren typiskt amorteringsfria, det vill säga att delägarna inledningsvis endast betalar ränta på bolagslånet. Eventuellt prisfall på bostäder, betalningssvårigheter och att placerarna i detta läge drar sig undan leder till att en stor andel av bolagslånet i värsta fall landar på husbolagets eller delägarnas konto. Delägarna svarar i sista hand solidariskt för bolagslånet: För att minska risken med skuldsättning är det viktigt att delägarna dimensionerar sin samlade skuldsättning långsiktigt enligt sin förmåga till återbetalning. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 114 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål genomför en utredning för att förbättra konsumentskyddet vid bostadsköp och samtidigt bedömer möjligheterna att ingripa i överstora husbolagslån. 

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 

Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett värdefullt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i många sammanhang. Arbetet är också internationellt. Att utnyttja frivilliga arbetsinsatser är ett utmärkt sätt att öka finländarnas miljömedvetenhet och göra konkreta insatser för miljöskyddet. Belastningen på myndigheterna minskar när exempelvis organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen bedriver informations- och upplysningsverksamhet. 

Genom sina beslut har regeringen ökat och kommer ytterligare att öka organisationernas ansvar för rådgivningen och till exempel laglighetskontrollen av besluten, om propositionen om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) framskrider. Om regeringens planer genomförs behövs det en nivåhöjning av organisationernas resurser. 

Att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter är ett viktigt samhälleligt mål som främjar naturvården. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 200 000 euro för understöd till miljöorganisationer. 

10. Miljö- och naturvård 

22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) 

Finland inledde i början av juli ordförandeskapet för Östersjöns skyddskommission (HELCOM). Finland har inte nått HELCOM:s mål för minskad belastning för någotdera näringsämnet, fosfor och kväve. I fråga om nationella kustnära vatten är behovet av att minska belastningen likaledes stort. Det bör vara ett gemensamt mål att genomföra HELCOM:s handlingsprogram för skydd av Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) och HELCOM:s rekommendationer. 

Om vi vill nå ett gott tillstånd för Östersjön betyder det att den största belastaren, livsmedelsproduktionen, måste minska sina utsläpp betydligt. Det orsakar cirka 60 procent av finländarnas genomsnittliga ekologiska fotavtryck i Östersjön. 

Den animaliska näringsproduktionen förfogar över cirka 70 procent av Finlands åkerareal. Från åkrar invid åar flyter näringsämnena ut i havet. Skyddszoner vid de värsta avrinningsområdena förhindrar att avrinningen av näringsämnen hamnar i havet. Mest nyttigt vore det dock om särskilt vild fisk som fiskas i Östersjön och vegetabilier skulle ersätta köttdieten. 

Gipsbehandling av åkrar har visat sig vara en adekvat metod för att minska fosforbelastningen i Östersjön. Om gips skulle spridas på hela den åkerareal som det lämpar sig för (0,5 miljoner hektar) vid våra södra och sydvästra kuster, skulle Östersjöns fosforbelastning minska med uppskattningsvis 200—300 ton per år. Enbart genom denna åtgärd skulle vi nästan nå HELCOM:s minskningsmål för Finland. Priset för gipsbehandling beräknas uppgå til 220 euro per hektar. Att behandla hela arealen på en halv miljon hektar skulle kosta 110 miljoner euro. 

Det finns således gott om hopp och metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd. Östersjöns skick förbättras inte med enskilda nya metoder, utan det behövs långsiktiga åtgärder genom vilka utsläppen kan minska permanent och mod och visioner för att genomföra de åtgärder som behövs. 

I SDP:s alternativa budget tryggas en tillräcklig finansiering för gipsbehandling för att reducera fosforutsläpp för alla lämpliga områden. Dessutom finansierar SDP en bredare utredning av användning av fiberslam och strukturkalk som ett led i ett paket för att minska näringsbelastningen och klimatutsläppen från jordbruket. 

Vattenskyddet inom jordbruket stöds nu årligen med cirka 200 miljoner euro vilket har gett ganska blygsamma resultat. Redan en förnuftigare fördelning av miljöstödet för jordbruket skulle förbättra miljöskyddet åtskilligt. Kravnivån måste höjas. 

Regeringens årliga extra satsning på 15 miljoner euro för skyddet av Östersjön är en god start. Men det handlar inte bara om pengar utan i synnerhet om att fördela medlen effektivt och riktigt. 

Klimatpanelens resurser måste stärkas.

Bestämmelser om Finlands klimatpanels verksamhet utfärdas genom lag. Finansieringen måste vara tillräcklig. 

Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. De är viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. 

Genom sina beslut har regeringen ökat och kommer ytterligare att öka organisationernas ansvar för rådgivningen och till exempel laglighetskontrollen av besluten, om propositionen om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) framskrider. Om regeringens planer genomförs behövs det en nivåhöjning av organisationernas resurser. Att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter är ett viktigt samhälleligt mål som främjar naturvården. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.10.22 med 5 000 000 euro till skyddet av Östersjön och vattendragen genom att minska näringsbelastningen exempelvis genom gipsspridning, och att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 115 

Riksdagen förutsätter att regeringen bedömer genomslaget för miljöstödet för jordbruket och föreslår behövliga ändringar samt utvidgar gipsbehandlingen av åkrar till alla lämpliga områden för att minska näringsämnena i Östersjön. 

Reservationens förslag till uttalande 116 

Riksdagen förutsätter att regeringen stärker Klimatpanelens resurser och ställning som expertorgan och säkerställer tillräckliga resurser för dess verksamhet. 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 

Forststyrelsen har utfört ett viktigt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det har upplevts som mycket nyttigt att sysselsätta ungdomar, och samtidigt har arbetslösa ungdomar getts möjlighet att skaffa värdefull arbetslivserfarenhet, särskilt i glesbygden. Ungdomsarbetslösheten håller lyckligtvis på att minska. Trots det förväntas i snitt 28 000 unga under 25 år vara arbetslösa 2019 (Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt, maj 2018). Det är beklagligt att denna viktiga satsning på sysselsättning för unga har strukits i statsbudgeten. 

Anslaget är av stor samhällelig vikt och bör därför bevaras. Samtidigt förbättras nationalparkernas skamfilade infrastruktur. 

Grundande av Porkala nationalpark

Porkala (Träskö) nationalpark hörde till de första nationalparkerna i Finland som grundades år 1938. Porkala nationalpark var den första som uppstod till följd av lokal medborgarverksamhet: initiativet togs av en lokal ungdomsförening. Nationalparken lades dock ner efter Porkalas utarrendering till Sovjetunionen (1944—1956) eftersom dess naturvärden hade blivit lidande. Porkalas naturvärden är betydande. Nationalparkskommittén föreslog 1976 att Porkala nationalpark ska grundas på nytt. Den tidigare nationalparken med vissa tilläggsområden blev naturskyddsområde genom förordning 1995. 

Porkala har bedömts vara en naturhelhet vars natur- och rekreationsvärden uppfyller standarden för en naturpark. Häckningsbestånden i skyddsområdena i Porkala hör till de mest representativa i Finland. Mångfalden i områdets naturtyper och att området sträcker sig från inlandet ända till yttersta skärgården skulle vara unikt i Finlands nätverk av nationalparker. 

Finlands nationalparksnät bör utvidgas så att det omfattar naturtyper och naturvärden som inte finns i andra nationalparker. Att grunda Porkala nationalpark är det nästa steget i att utvidga nätverket av nationalparker. Utöver naturvärdena är beslutet välgrundat också därför att besökstrycket på nationalparkerna är störst i södra Finland. Folkmängden ökar i huvudstadsregionen och allt mer tid tillbringas i naturen. Besökarantalen ökar i nationalparkerna runt om i Finland och nätverket av nationalparkerna har en stor betydelse för naturturismen. Samtidigt som nätverket av nationalparkerna utvidgas ska man se till att infrastrukturen i nationalparkerna repareras och får tillräckliga anslag. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.10.52 med 1 000 000 euro till Forststyrelsen för att stödja sysselsättning av unga och godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 117 

Riksdagen förutsätter att regeringen inleder lagberedningen för att grunda Porkala nationalpark och för syftet anvisar ett anslag på 2 000 000 euro i en tilläggsbudgetproposition för 2019. 

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 

Finlands skogar växer fort men samtidigt utarmas skogsnaturen tyvärr. Av våra skogsarter är 814 utrotningshotade, dvs. riskerar att försvinna, och nästan en lika stor skara, 776 arter, har klassificerats som nära hotade. I år har det förflutit 25 år sedan FN:s konvention om biologisk mångfald träffades. Finland har åtagit sig att senast 2020 stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska påfrestningen på mångfalden och öka en hållbar användning av naturresurserna. Med tanke på den nuvarande utvecklingen ser utarmningen av den biologiska mångfalden inte ut att kunna stoppas före 2020 utan det krävs betydligt effektivare åtgärder för att lyckas. Skyddsåtgärderna via handlingsplanen för mångfald i skogarna i södra Finland (METSO) har varit ett effektivt och populärt sätt att skydda privatägda skogar. Trots att regeringen och riksdagen har höjt anslagen till Metso för att kompensera de nedskärningar som regeringen Sipilä gjorde 2015 behövs det fortfarande mer pengar, i synnerhet från och med 2020. 

För närvarande är våra finländska skogar föremål för stort politiskt och ekonomiskt intresse. Klimatforskarna har framfört en allvarlig oro för att kolsänkorna minskar, vilket fördröjer uppnåendet av klimatmålen. Massiva projekt inom bioekonomi och i synnerhet den stora roll som biodrivmedel inom transportområdet ges i ett läge när resten av världen går mot elbilar har väckt frågor om hur det ska gå för skogarna och skogsnaturen i Finland i framtiden. Biobaserade engångsprodukter frigör kolet snabbt i atmosfären. Det kol som finns uppbundet i biomassan ska bindas till produkter där det hålls länge. Det vi just nu behöver mer än på länge är en vettig skogspolitik och vettiga skyddsåtgärder. Det enda som är säkert i det här läget är att vi kommer att behöva långt fler metoder för att mota klimatförändringen i grind och att Finlands skogar kommer att spela en viktig roll för måluppfyllelsen. 

Den biologiska mångfalden är ett värde i sig. Ekosystemtjänsterna (ren luft och rent vatten osv.) är nödvändiga och ovärderliga för människan. Vi måste se till att mångfalden i naturen bevaras för kommande generationer även om ekonomin är stram. De skyddade områdena har också ett värde med tanke på rekreation, jakt och naturprodukter. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 5 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden och att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 118 

Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en reform av programmet METSO med genomslag, tryggade resurser och utvidgning som mål. 

Reservationens förslag till uttalande 119 

Riksdagen förutsätter att myrskyddsprogrammet fortsätter. 

20. Samhällen, byggande och boende 

60. Överföring till statens bostadsfond 

Statens bostadsfonds medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnation och nybyggnation av bostäder till skäligt pris utökas, boendet görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras. Statens bostadsfond är en fond utanför budgeten vars finansiella intäkter består av ränteavkastningen på aravalån beviljade av staten. År 2017 inflöt cirka 84 miljoner euro i finansiella intäkter. Lånestocken och därigenom intäkterna minskar eftersom det inte längre beviljas nya lån ur fonden. Statens bostadsfonds möjligheter att stödja social bostadsproduktion och ombyggnader bör tryggas, liksom också dess ställning som fond utanför budgeten. SDP föreslår ändringar i motiveringen till moment 35.20.60 i fråga om bostadsfondens bevillningsfullmakter. 

Utvidga och förstärk intentionsavtal om markanvändning, boende och trafik (MBT)

Att det är dyrt att bo på tillväxtorter beror framför allt på att det finns för få bostäder. Det viktigaste verktyget för att lösa problemet är att öka planläggningen och därmed också byggandet. Staten kan påverka hur många bostäder som planläggs, inte minst via MBT-avtalen. I SDP:s alternativ undanröjs flaskhalsarna inom boendet och trafiken genom utveckling av intentionsavtalen för markanvändning, boende och trafik (MBT) och genom att utvidga tillämpningen av dem till nya stadsregioner. Genom MBT-avtalen bör man vid planläggningen i ökad utsträckning främja transportformer som stöder hälsan och en hållbar utveckling. Genom MBT-avtalen förbinder sig städerna att öka sitt utbud av bostadstomter och att reservera en viss del av tomterna för sådan produktion av bostäder med skäliga boendekostnader som finansieras med räntestödslån. Staten har för sin del förbundit sig att finansiera regionernas stora trafikprojekt och andra infrastrukturprojekt och att öka attraktiviteten hos räntestödslån genom att i Helsingforsregionen bevilja objekten för räntestödslån startbidrag. MBT-avtalen har visat sig vara effektiva verktyg för att främja byggandet av bostäder, och meningen är att fortsätta denna avtalspraxis efter 2019. Vi behöver långsiktiga mål som sträcker sig över flera valperioder och vi måste vara aktiva inom många sektorer. Den strategiska planeringen av markanvändningen stärks i stadsregionerna och därmed kan bygg- och infrastrukturprojekt planeras i ett större perspektiv som sträcker sig över kommungränserna. 

När staten kräver ökat tomtutbud, måste kommunerna i sin tur kräva att byggherrarna står till tjänst med fler bostäder till rimligt pris. En utgångspunkt måste dessutom vara att kommunerna har obebyggd och planlagd mark för bostäder för fem års behov. MBT-avtal bör i fortsättningen ingås också med nya stadsregioner. 

Utveckla räntestödssystemet för att trygga produktionen till rimligt pris

Bostadspolitiken bör inte lämnas åt marknadsaktörerna. Ju större del av hyresbostäderna som är kostnadsbaserad produktion, desto effektivare hålls prisutvecklingen i schack även på den fria marknaden. I Sverige har staten nästan helt och hållet slutat stödja bostadsproduktionen och priserna har skenat iväg. 

Förutsättningarna för långsiktig bostadsproduktion till rimligt pris bör förbättras ytterligare bland annat genom att reformera räntestödssystemet. Villkoren för den kortvariga räntestödsmodellen som trädde i kraft 2016 är för närvarande fortfarande förmånligare än villkoren för det långvariga räntestödet. Begränsningstiden är som minst tio år, och låntagarens självriskandel av räntan på räntestödslånet är 2,5 procent. Maximiräntan på låntagarens självfinansieringsandel och den maximiavkastning som betalas till ägaren är 6 procent, medan den är 4 procent i fråga om det långvariga räntestödet. Dessutom betalas räntestöd under hela begränsningstiden, medan betalningen av stöd i modellen enligt räntestödslagen upphör senast 30 år efter det att räntestödslånet godkändes. När riksdagen godkände den kortvariga räntestödsmodellen godkände den ett uttalande som miljöutskottet hade föreslagit i sitt betänkande. Enligt uttalandet förutsätter riksdagen att regeringen inleder åtgärder för en övergripande utveckling av modellen med 40-årigt räntestöd, så att villkoren för modellen blir sporrande. En proposition om detta (RP 12/2018 rd) lämnades till riksdagen våren 2018. Ändringsförslagen i regeringens proposition räcker inte till för att åstadkomma en betydande ökning av hyresbostadsproduktionen inom ramen för systemet med långvarigt räntestöd. Regeringen bör genast tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att fundera på hur det ska gå att få byggherrarna att bli intresserade av att producera bostäder som länge eller permanent är uthyrda och följa lagändringens inverkan på ombyggnader och likabehandlingen av de boende. Dessutom ska man utan dröjsmål fortsätta med att utveckla det långvariga räntestödet enligt SDP:s förslag. 

Villkoren för den långvariga räntestödsmodellen görs mer lockande än villkoren för den kortsiktiga modellen. Räntan på självfinansieringsandelen höjs till åtta procent och självriskräntan binds till förändringarna i den allmänna räntenivån. 

Räntestödstiden utsträcks till att omfatta hela låne- och begränsningstiden, och räntestödsbeloppet är konstant hela lånetiden. 

Som omedelbar åtgärd sänks självriskandelen av räntan på räntestödslån till en procent så att den blir konkurrenskraftig i relation till marknadsräntorna. 

Program för utveckling av bostadsområden

Programmet för att utveckla bostadsområden, det så kallade förortsprogrammet, bör få en fortsättning. Hela 1,5 miljoner finländare bor i förorter. Deras boendeförhållanden bör fortsatt utvecklas via programmet. Förra regeringsperioden hade programmet som mål att motverka segregation i bostadsområden, främja serviceutbud och näringsverksamhet i bostadsområden, stärka invånarnas delaktighet, hälsa och välbefinnande, förbättra kommunikationen mellan olika grupper av invånare och skapa trivsamma, trygga och intressanta boendemiljöer. 

Reparationsbyggande ska basera sig på energiprestanda och klimatsmarta lösningar

I samband med reparationer måste utrustningsstandarden och andra egenskaper förbättras så att de svarar mot nutida och framtida krav, boendekomforten inte att förglömma. Sådana krav är bland annat energiprestanda, vattenbesparande åtgärder, tillgänglighetsanpassning (till exempel hissar installerade i efterskott) och inglasning av balkonger. Kraven på reparationsbyggande, såsom tillgänglighet, ökar till följd av boendebehoven bland den åldrande befolkningen. I samband med reparationsbyggande måste man kunna förbättra bostädernas energiprestanda och den vägen minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen i Finland. Ombyggnad av energisystemen i småhus måste stödjas som ett led i arbetet för att nå energi- och klimatmålen. 

Situationen i avfolkningsregioner

Finland urbaniseras med fart, fastän senare än de övriga europeiska länderna. Landet delas allt kraftigare i regioner med inflyttningsöverskott och regioner med utflyttningsöverskott. Det är viktigt att fundera på metoder som å ena sidan gör det lättare för människor att flytta efter arbete och service till stads- och kommuncentrum, och å andra sidan ökar livskraften och levnadsmöjligheterna även på landsbygdsorter. Å ena sidan bör ekonomiskt utsatta hyreshussamfund göras mer livsdugliga, och å andra sidan bör man se till att det finns tillräckliga incitament för att också riva objekt som är i dåligt skick och lider av invånarbrist. Ett alternativ kunde vara att staten och kommuner går in för avtalsbaserade lösningar av typ MBT-avtal. För närvarande fungerar självkostnadsprincipen inte i avfolkningsregioner eftersom självkostnadsprincipen förutsätter att bostädernas ekonomiska användningsgrad är hög. Därför har hyresgästerna de facto blivit tvungna att betala alltför höga boendeutgifter. Det är viktigt att matcha bostadsbeståndet mot den rådande efterfrågan i regionen. Hösten 2018 torde regeringen överlämna till riksdagen ett lagpaket som förbättrar verksamhetsförutsättningarna för hyreshusbolag i avfolkningsregioner. I bästa fall kommer lagpaketet att öka viljan att riva hus (rivningsackord) och att ansöka om befrielse från ARA-begränsningar i förtid (begränsningsackord). Därmed kommer anslagsbehovet antagligen att öka. Anslagen för sanerings- och rivningsackord ökas med 1 000 000 euro för 2019. Därtill behövs ett tidsbundet statligt program för att förbättra ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund i avfolkningsregioner. Under programmets giltighetstid skulle antalet ackord höjas för en viss tid till en klart högre nivå än den nuvarande. Det skulle uppmuntra samfunden och deras ägare att raskt ta itu med problemet med tomma bostäder. 

Åtgärda bostadslösheten och satsa mer på boenderådgivning

Finland har lyckats bra med att åtgärda bostadslösheten eftersom antalet bostadslösa har minskat. Målet bör vara att avskaffa bostadslösheten helt och hållet i Finland. Alla har rätt till en bostad. Vi måste fortsätta arbeta oförtrutet för att minska bostadslösheten. Bostadslöshet kan bäst motverkas med proaktivt socialt arbete, boenderådgivning och tillräckligt stor produktion av hyresbostäder till rimligt pris. 

Ytterligare en miljon euro bör satsas på boenderådgivning. Via boenderådgivning minskas utgifterna för problem med boende i hyresbostadsbolag samtidigt som trivseln förbättras. Rådgivningen har gett resultat. Den har breddats och blivit en uppgift för socialväsendet. Ambitionen har varit att den också ska bidra till att förebygga utanförskap. Tack vare rådgivningen kan utgifterna för problem minska, onödiga vräkningar bli färre, trivseln förbättras, konflikter bland de boende lösas, det kulturella umgänget främjas och utanförskap motverkas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ändrar beslutsdelen i moment 35.20.60 enligt följande: 
  • år 2019 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och enligt lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) godkännas som av statens bostadsfonds medel understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 410 000 000 euro, 
  • självriskandelen av räntan på räntestödslån sänks till en procent och de återstående utvecklingsåtgärderna som konstaterades i samband med behandlingen av RP 12/2018 rd genomförs, 
  • utvecklingsprogrammet för förorter fortsätter och för boenderådgivningen anvisas 1 900 000 euro år 2019, 
  • år 2019 får det av Statens bostadsfonds medel beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och i bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett belopp av sammanlagt högst 3 100 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 200 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhåll i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter, 
  • år 2019 får man av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen bevilja rivningsunderstöd för bostäder till ett belopp av sammanlagt högst 3 500 000 euro enligt vad som närmare bestäms genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006), 
  • det startas ett program för att förbättra ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund i avfolkningsregioner och att riksdagen godkänner följande uttalanden:. 

Reservationens förslag till uttalande 120 

Riksdagen förutsätter snabba och effektiva åtgärder för att fortsatt förnya och följa upp genomslaget för incitamenten för att producera hyresbostäder till skäliga priser, särskilt villkoren för långfristigt räntestöd. Riktade anbudsstöd för byggande är nämligen ett effektfullt medel för att öka produktionen av skäligt prissatta hyresbostäder och därigenom dämpa ökningen av utgifterna för bostadsbidragen. 

Reservationens förslag till uttalande 121 

Riksdagen förutsätter att bostadsområden utvecklas genom programmet i syfte att motverka segregation i bostadsområden, främja serviceutbud och näringsverksamhet i bostadsområden, stärka invånarnas delaktighet, hälsa och välbefinnande, förbättra kommunikationen mellan olika grupper av invånare och skapa trivsamma, trygga och intressanta boendemiljöer. Boenderådgivningen stärks. 

INKOMSTPOSTER 

Avdelning 11 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 

Huvudprinciperna för en bra beskattning är enkla. Skattebaserna måste vara täta för att vi ska ha råd med skäliga skattesatser. Skatterna ska tas ut där det är minst skadligt för den ekonomiska verksamheten samtidigt som skatterna sänks där nyttan för sysselsättningen och tillväxten är störst. Regeringen har inte använt beskattningen som ett verktyg för att finansiera utvecklingen av de offentliga tjänsterna. Regeringen har i sina skattepolitiska avgöranden glömt de främsta principerna för ett gott skattesystem: rättvisa och ekonomisk effektivitet. 

Bäst kan vi garantera rättvisan genom att ta hänsyn till skattebetalningsförmågan när vi fattar skattebeslut. Den ekonomiska effektiviteten fullföljs när beskattningen är jämlik, skattebaserna täta, skattesatserna skäliga och skattelagstiftningen exakt. Den allra nyttigaste verksamheten ska beskattas minst. Det gäller både förvärvsarbetet som grund för samhället och de ekologiskt bästa alternativen som förutsättning för att mänskligheten ska bevaras. 

Regeringens skattebeslut har otvetydigt ökat inkomstskillnaderna. De har också skadat ekonomin. Företagaravdraget (det s.k. apotekaravdraget) och skogsgåvoavdraget har punkterat skattebasen i strid med experternas synpunkter. Genom dyra skattesänkningar har regeringspartierna närstående intressenter gynnats men för ekonomins funktion har reformerna varit skadliga. Den här linjen får en fortsättning i regeringens förslag till ändringar i den ränteavdragsbegränsning som ska tygla aggressiv skatteplanering. I stället för att skattebasen ska bli tätare kommer det att bli ett gap på tiotals miljoner euro i lagen. Det gynnar framför allt internationella investerare som drar sig undan skatter i Finland. 

I vår alternativa budget bygger vi vår beskattningsstrategi på en enkel idé: principerna för ett bra skattesystem måste införas. Förslagen i den alternativa budgeten är de första stegen på kort sikt. På längre sikt vill vi socialdemokrater se över beskattningen utifrån riktlinjerna i det skatteprogram vi publicerade i våras. Under nästa valperiod vill vi lindra skatterna på arbete och pensioner och fokusera beskattningen på ägande och verksamhet som belastar miljön, framför allt genom att åtgärda hålen i skattebasen och bredda skattebasen. En jämlik beskattning stöder också ekonomisk tillväxt. Med färre fripassagerare stärks välfärdsstatens legitimitet samtidigt som drivkraften för populism försvinner. 

Beskattningens huvudmål är fiskalt: att finansiera de offentliga tjänsterna. Genom vår rättvisa skattemodell finansieras investeringar i framtiden och förbättras de offentliga tjänsterna och förmånerna. Den totala skattekvoten ökar då med ungefär en halv procent jämfört med regeringens budget. Den totala skattekvoten mäter relationen mellan skatteinkomster och bnp och den är högst i de länder där välfärden ligger på en högre nivå. Vi vill samla in mer skatteinkomster främst genom att koncentrera skattebasen, vilket betyder att skattesatserna också sänks. Skattelättnader görs huvudsakligen i förvärvsinkomstbeskattningen. 

I vår alternativa budget lindras beskattningen för löntagare med små och medelstora inkomster, företagare, pensionärer och förmånstagare mer än i propositionen. När skattebasen koncentreras genom att svart ekonomi och internationell skatteflykt motverkas bidrar det till en rättvis konkurrens och förutsättningar för ekonomisk tillväxt. 

Vi skulle säkerställa en mer rättvis och med avseende på ekonomins funktion mer effektiv beskattning genom att flytta fokus från arbete och sociala förmåner till innehav. Beskattningen bör användas också för att finansiera utvecklingen av offentliga tjänster och social trygghet eftersom de gynnar mindre bemedlade mest. 

Det behövs effektiva åtgärder mot svart ekonomi och aggressiv skatteplanering

Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och snabba upp myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Programmet får bättre genomslag, om följderna blir allvarligare och vinning av brott kan beslagtas effektivare. 

Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom ett utvidgat förfarande med skattenummer och effektivare tillämpning av beställaransvarslagen kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. I den alternativa budgeten från SDPs riksdagsgrupp föreslås 13 konkreta punkter för att ingripa i svart ekonomi. Utöver dem bör resurserna för att bekämpa svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. 

Att bekämpa aggressiv skatteplanering hos multinationella företag, fusk med skatteparadis i internationell placeringsverksamhet och övrig svart ekonomi är viktiga mål. SDP publicerade i september 2017 ett omfattande åtgärdsprogram på 23 punkter för att kringskära internationell skatteflykt. Lagändringarna som föreslås i programmet skulle kunna genomföras bland annat med att genomföra de centrala bestämmelserna i direktivet om skatteflykt med höga ambitioner. Programmet ger precisering av lagstiftningen en central roll; genom den förbättras beskattningens förutsägbarhet och minskas företagens och myndigheternas administrativa börda. 

Effekterna av åtgärder mot svart ekonomi och internationell skatteplanering är svåra att förutse exakt. På grundval av undersökningar i ämnet bedömer vi att statens skatteinkomster på kort sikt skulle öka med cirka 300 miljoner euro om de åtgärder vi föreslagit blir genomförda. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 122 

Riksdagen förutsätter att regeringen effektiviserar sin bekämpning av svart ekonomi och lämnar propositioner för att bekämpa svart ekonomi och således också öka skatteinkomsterna. 

Reservationens förslag till uttalande 123 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om strängare åtgärder mot kringgående av skatt och aggressiv skatteplanering i multinationella företag, bland annat genom att i enlighet med reservationen till FiUB 21/2018 rd begränsa rätten till avdrag för räntor som använts vid skattesmitningen och genom att utvidga tillämpningen av bassamfundslagen till bolag i länder med låg beskattning. 

Reservationens förslag till uttalande 124 

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt lämnar en proposition till riksdagen med förslag till bestämmelser som hindrar att räntor dras av på den beskattningsbara inkomsten i Finland, att aktierna i ett företag som bedriver företagsverksamhet i Finland köps i ett holdingbolags namn och räntorna på skulden då har kunnat dras av från vinsten i företagsverksamheten. 

Reservationens förslag till uttalande 125 

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt lämnar en proposition till riksdagen med förslag till bestämmelser som hindrar att ett företag får skattefördelar genom att betala räntor till den förmånstagare som utövar bestämmande inflytande i företaget eller till förmånstagarna eller till någon som förvaltar dem eller till förmån för ett fondanslutet försäkringsavtal: 

Reservationens förslag till uttalande 126 

Med hänvisning till uttalandet om uppföljning i finansutskottets betänkande FiUB 31/2012 rd förutsätter riksdagen att regeringen följer upp vilka konsekvenser de ändrade bestämmelserna om begränsning av ränteavdrag har, särskilt hur skatteplanering påverkas av undantaget för balansbefrielse. 

Reservationens förslag till uttalande 127 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om att samfund ska betraktas som inhemska enligt 9 § 1 mom. i inkomstskattelagen om 1) samfundet är grundat i enlighet med finsk lagstiftning, 2) samfundet har registrerad hemvist i Finland eller 3) dess faktiska ledning finns i Finland. 
Skatteändringar som främjar företagsverksamhet, sysselsättning och export

Vi vill stödja företagsverksamhet och sysselsättning i första hand med hjälp av fungerande offentlig service. Tillgång till kompetent och frisk arbetskraft och en heltäckande infrastruktur är de viktigaste faktorerna för framgång och de ska stärkas med hjälp av bra offentlig service. Dessutom ska de sänkta förvärvsinkomstskatterna och arbetsinkomstavdraget till dem som har de minsta lönerna göra det lättare för företagen att få arbetskraft. I stället för nya kryphål i beskattningen har vi täta skattebaser, vilket garanterar en rättvis konkurrens. Små och medelstora företag på hemmamarknaden får den största nyttan av att den internationella skatteflykten tyglas. 

Dessutom föreslår vi vissa åtgärder som främjar sysselsättningen och i synnerhet är riktade till nystartade företag. Vi vill underlätta sysselsättningen av kunniga personer i uppstartsföretag genom att undanröja hindren för arbetsrelaterad flyttning och missförhållandena i beskattningen av incitamentsystemen. Vi vill höja den nedre gränsen för momspliktig verksamhet till 30 000 euro per år, vilket skulle minska statens skatteinkomster med 87 miljoner euro. Ändringen lindrar den administrativa bördan för nya och små företag och blir ett incitament för nya företagare. 

SDP vill stödja tillväxtföretagare och sysselsättning genom ett avdrag för anställning av den första arbetstagaren. Avdraget ska vara temporärt avgränsat till företag som anställer sin första arbetstagare utom familjen. Av den nya arbetstagarens lön ska 20 000 euro kunna dras av från följande års resultat. Det betyder att statens skatteinkomster minskar med 5 000 euro i genomsnitt per arbetstagare. Avdraget ska genomföras som ett regionalt försök som kan utvidgas till hela landet när det finns resultat. Skattelättnaderna i fråga om förvärvsinkomster för låg- och medelinkomsttagare kommer också till nytta för företagare. 

På återbäringen av energiskatten föreslår vi ett tillfälligt tillägg på 20 miljoner euro till den maximala nivå som EU-lagstiftningen tillåter, för att förhindra att finländskt arbete flyttas till länder med billigare produktion. Uppbyggnaden av energiskatterna (lägre skattesats för industrin och den s.k. energiskattegiljotinen) ska ses över för att en del av stöden ska inriktas på energieffektivitet, produktivitet och nya energisnåla investeringar. Vidare skulle SDP halvera farledsavgifterna jämfört med nivån i budgeten för 2018. Då minskar statens skatteinkomster med 24 miljoner euro men de finska hamnarna får det lättare att hävda sig i konkurrensen, inte minst i Finska viken. 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 

Vi föreslår rättvisa ändringar i inkomstskatteskalorna och inkomstskattelagen för att bidra till sysselsättning och tillväxt. Skattelättnader ska införas för löntagare med små och medelstora inkomster, pensionärer och förmånstagare. Enligt vårt förslag sjunker löntagarnas skatter fram till månadsinkomster på ungefär 5 000 euro, när man jämför med regeringens budget. De som har månadsinkomster under 5 000 euro får ungefär 10 euro mer i disponibla inkomster per månad jämfört med regeringens modell. Allra mest ökar inkomsterna för löntagare som tjänar under 1 500 euro, eftersom de inom beskattningen ska få ett arbetsinkomstavdrag. Däremot vill vi skärpa beskattningen av förvärvsinkomster på mer än 90 000 euro med två procent. 

Vi vill sänka pensionärernas beskattning mer än regeringen gör fram till inkomster på 3 600 euro. De pensionärer som har de minsta inkomsterna får mer inkomster när folkpensionen och garantipensionen höjs. Skatterna sänks också för förmånstagare med mindre än 2 000 euro i månadsinkomster. SDP vill också se över hushållsavdraget så att de som har de minsta inkomsterna får nytta av det. 

Beskattningens tyngdpunkt bör förskjutas från beskattning av arbete till beskattning av innehav på många sätt. Vi vill skärpa beskattningen av miljonarv genom att höja skattesatsen på de största gåvorna och arven med två procentenheter, vilket ger 59 miljoner euro i intäkter. SDP skulle höja skattesatserna på kapitalinkomstskatt från nuvarande 30 och 34 procent till 32 och 35 procent. Det skulle medföra en ytterligare skatteintäkt på 145 miljoner euro. 

Största delen av de extra skatteintäkter som vår alternativa budget medför bygger på att koncentrera skattebasen i stället för att höja skattesatserna. För att skattebasen ska bli tätare föreslår vi bland annat följande reformer av beskattningen av innehav. 

Vi vill koncentrera skattebasen genom att slopa de företagaravdrag (s.k. apotekaravdrag) och skogsgåvoavdrag som regeringen införde i fjol. De kan anses obefogade eftersom effekterna på sysselsättning och ekonomisk tillväxt är så små. Dessutom bör vi avgränsa rätten att avdra överlåtelseförlust och andra förluster som begränsar skattebasen, och som bland annat hör ihop med skatteplanering. Dessa reformer skulle ge cirka 160 miljoner mer i skatteinkomster av vilket statens andel skulle vara 106 miljoner. Skattebasen för vinstutdelning fungerar dåligt i många avseenden. 

Vi vill koncentrera skattebasen genom att införa en källskatt på fem procent för vinstutdelning i utländska fonder och andra samfund som befriats från skatt på utdelning. De beräknade skatteintäkterna till staten blir då 400 miljoner euro. I Tyskland är motsvarande skatt 15 procent, vilket gör att villkoren för placeringar i fonder blir mer jämlika i förhållande till direkta aktieplaceringar. Under nästa valperiod vill vi se över beskattningen av icke-börsnoterade aktiebolag så att förmögna privatpersoner inte kan undvika skatt genom att ta ut sina inkomster via aktiebolag. 

Vi vill beskatta avkastning som samlas i placeringsförsäkringar och försäkringsskal genom att introducera en måttlig skatt som baserar sig på försäkringarnas värde och bottnar i Sveriges skattemodell. Skatteintäkterna skulle således öka med cirka 168 miljoner euro. Vi vill beskatta också den faktiska avkastningen på placeringarna när dessa lyfts eller överlåts, så att stor avkastning inte ska beskattas lättare än liten. Samtidigt vill vi se till att eventuella placeringsförluster i fråga om försäkringar kan dras av från motsvarande avkastning. På längre sikt bör beskattningen av försäkringsskal och andra motsvarande investeringsprodukter bli densamma som för direkta investeringar. Då kan försäkringsskal inte användas för kringgående av skatt eller aggressiv skatteplanering. Samtidigt säkerställs det att förlusterna för dessa investeringsprodukter kan dras av från placeringsavkastningen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 128 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om källskatt på vinstutdelning gällande samfund som är befriade från skatt på utdelning efter tysk modell för skatt som gäller utländska och inhemska fonder. 

Reservationens förslag till uttalande 129 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskatteskalan så att skattesatsen för förvärvsinkomster i fråga om inkomster över 90 000 euro höjs med två procent. 

Reservationens förslag till uttalande 130 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning och rättvisare inriktning av arbetsinkomst- och pensionsinkomstavdraget så att låg- och medelinkomsttagare gynnas mer, och att regeringen lämnar en proposition om att omforma arbetsinkomstavdraget för de företagare som har de minsta lönerna och inkomsterna. 

Reservationens förslag till uttalande 131 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition där maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs till 3 505 euro. 

Reservationens förslag till uttalande 132 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högre till 35 procent. 

Reservationens förslag till uttalande 133 

Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste bereder ett lagförslag om beskattning av placeringsförsäkringar och försäkringsskal för att beskattningen ska bli mer jämlik i förhållande till direktinvesteringar. 

Reservationens förslag till uttalande 134 

Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste lämnar en proposition om att främja sysselsättning i tillväxtföretag på så sätt att en skattelättnad införs för aktiepremier när försäljningen av aktierna är begränsad och att beskattningen av anställningsoptioner lindras på motsvarande sätt. 

Reservationens förslag till uttalande 135 

Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste lämnar en proposition med förslag om att främja sysselsättning i tillväxtföretag på så sätt att de ersättningar som arbetsgivaren betalar till arbetstagare som flyttar till Finland från utlandet på grund av arbete betraktas som skattefria kostnadsersättningar och de motsvarande flyttningskostnader som arbetstagarna betalat själva får dras av i beskattningen, samt att regeringen utan dröjsmål börjar utreda en utvidgning av motsvarande beskattning så att den gäller flyttningar på grund av arbete inom landet. 

Reservationens förslag till uttalande 136 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 30 a § om företagaravdrag. 

Reservationens förslag till uttalande 137 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om upphävande av inkomstskattelagens 55 a § och 55 b § om skogsgåvoavdrag. 

Reservationens förslag till uttalande 138 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa den nedre gränsen för det hushållsavdrag som avses i 127 a § i inkomstskattelagen, att ombilda avdraget till ett hushållsnära stöd, att sänka det maximala avdragsbeloppet med 400 euro med undantag för energirenoveringar, att höja ersättningsprocenterna enligt 127 b § i inkomstskattelagen för omsorgstjänster till personer över 70 år samt att regeringen inleder beredning för att låta hushållsavdraget omfatta sådana renoveringar i höghus och radhus som delägarna i bostadsaktiebolaget har finansieringsansvar för. 

02. Samfundsskatt 

Avdrag för anställning av en första arbetstagare för ensamföretagare 

Redan i vår alternativbudget för 2016 föreslog vi i företagarpaketet ett anställningsavdrag för ensamföretagare. Företaget bör kunna göra ett avdrag på 20 000 euro på resultatet för året därpå. Sysselsättningsavdraget genomförs som regionalt försök som i fall av positiva resultat utvidgas till hela landet. Det avsätts 20 miljoner euro för stödet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 139 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ett försök med avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro. 

04. Skatt på arv och gåva 

SDP skulle strama upp beskattningen på arv med 59 miljoner euro genom att höja beskattningen av stora arv mest. Skattesatserna ska återställas till 2016 års nivå och dessutom ska beskattningen av gåvor och arv på över en miljon stramas åt med två procentenheter. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 140 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv och gåvor på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II och om att i övrigt återföra skattesatserna för arvs- och gåvoskatt till 2016 års nivå. 

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 

01. Mervärdesskatt 

Vi föreslår en strukturreform där nedre gränsen för momsplikt höjs från nuvarande 10 000 euros årlig omsättning till 30 000 euro. En reform som lockar till företagsamhet och som väsentligt underlättar för småskalig företagsverksamhet är en naturlig fortsättning på att Antti Rinne som finansminister 2015 höjde momspliktens nedre gräns från 8 500 euro till den nuvarande summan. Att höja den nedre gränsen för momsplikt kräver undantagstillstånd av EU, men det kan sannolikt fås eftersom den undre gränsen i många EU-länder är lägre än 30 000 euro. 

Enligt VATT:s undersökning hindrar den nuvarande nedre gränsen små företag från att växa. VATT bedömer också att de administrativa kostnaderna för momsrapporteringen uppgår till 1 600 euro vilket är oskäligt med tanke på en liten omsättning. Detta lindringssystem som komplicerar systemet används inte i andra EU-länder och det kan frångås. Förslaget minskar skatteinkomsterna med 87 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 141 

Riksdagen förutsätter att regeringen söker undantagstillstånd enligt artikel 395 i rådets direktiv (2006/112/EG) för att höja den nedre gränsen för företags momsplikt från en omsättning på 10 000 till 30 000 euro. 

10. Övriga skatter 

03. Bilskatt 

Regeringen föreslår i enlighet med sitt program att bilskatten sänks så att effekten på skatteintäkterna är cirka 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Så stora skattelättnader är inte motiverade, och vi föreslår att en del av bilskattesänkningarna återtas. Intäkterna av bilskatten kunde vara 65 miljoner euro större än vad regeringen föreslår 2019. I stället för skattelättnader kunde bil- och fordonsbeskattningen förnyas så att den ännu effektivare än nu skulle styra bilisterna att skaffa utsläppssnåla bilar. På så sätt skulle beskattningen av registrerade bilar med medelhöga och höga utsläpp öka och beskattningen av elbilar kunde sänkas nära noll. SDP vill också lindra beskattningen för elbilar och laddhybrider som används som tjänstebilar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 142 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om partiell återtagning av lindringen av bilskatten så att den effektivare än nu skulle motivera till anskaffning av bilar med låga utsläpp. 

Reservationens förslag till uttalande 143 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om reform av tjänstebilsförmånen så att förmånen gynnar helt eldrivna bilar och laddhybrider för att påskynda övergången till elbilar. 

07. Fordonsskatt 

Det är uppenbart att skatter måste utnyttjas till att minska utsläppen om vi ska kunna nå målen för utsläppen från trafiken. Fordonsskatten är ett viktigt verktyg för att styra människor att välja utsläppssnåla fordon. För att vi ska komma åt klimatförändringen krävs det att fordonsskatten får ännu mer utpräglad styreffekt. Det i sin tur kräver att skatten på utsläppssnåla fordon sänks och att den i stället höjs på bilar med höga utsläpp. 

Utsläppsintervallen för fordonsskatten måste bli strängare för att motivera människor att skaffa i synnerhet elbilar, men också laddningsbara hybridbilar. Det mest effektiva sättet att minska utsläppen är att det köps fler nya bilar med låga utsläpp eftersom de bilar som köps nu kommer att finnas på våra vägar i många år. Därför vore det klokt att den sänkta fordonsskatten bara riktas in på fordon som har lägre utsläpp än personbilar vid första registreringen i snitt (uppskattningsvis 116 g/km 2018). Samtidigt måste utsläppsintervallet för skatten bli strängare än nivån 2017, det vill säga skatten för elbilar och andra bilar som har de minsta utsläppen sänks mer än regeringen föreslår. I stället ska man höja fordonsskatten på bilar med de största utsläppen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 144 

Riksdagen förutsätter att regeringen verkställer ändringen i bilagan till fordonsskattelagen på följande sätt: grundskatten inom fordonsskatten ligger kvar på samma nivå som 2017 för fordon med ett koldioxidutsläpp på 116 gram per kilometer, sjunker med intervaller för fordon med ännu mindre utsläpp och stiger med intervaller för fordon med högre utsläpp med resultatet att utsläppen från trafiken sjunker och den totala avkastningen från fordonsskatten uppskattas ligga kvar på den föreslagna nivån. 

19. Övriga inkomster av skattenatur 

06. Farledsavgifter 

Farledsavgifterna halverades 2015—-2018 som ett led i svavelkompensationen och arbetsmarknadsuppgörelsen så att avgifterna sänktes främst för lastfartyg och fartyg i de högsta isklasserna. För att sänka logistikkostnaderna för exportindustrin och förbättra konkurrenskraften för de finska hamnarna är det befogat att sänka farledsavgifterna ytterligare. Farledsavgifterna ska fortsatt halveras främst för fartygen i de högsta isklasserna för vilka avgiften slopas helt. Intäkterna av avgifterna minskar med 24 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 145 

Riksdagen förutsätter att regeringen för att främja exportens konkurrenskraft lämnar en proposition om sänkning av farledsavgifterna och i synnerhet för fartygen i de två högsta isklasserna för vilka avgifterna bör slopas helt och hållet. 

09. Övriga skatteinkomster 

Hälsobaserad skatt

Hälsorelaterade skatter kan främja hälsan. I stället för sötsaksskatten bör det beredas en ny hälsobaserad skatt som ska samla in 102 miljoner euro. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott förutsatte detta för två år sedan i ett enhälligt betänkande. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 146 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition med förslag till en hälsoskatt som på ett genomgripande sätt tar hänsyn till hälsopåverkande delfaktorer. 
Kraftverksskatt

SDP vill också ta i bruk en kraftverksskatt som skulle samla in 85 miljoner euro. Den skulle gälla kraftverk som utan egen förtjänst gynnats av systemet med utsläppshandel och andra överstora vinster baserade på energistöd. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 147 

Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en kraftverksskatt i form av en statlig fastighetsskatt som gäller kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt översubventionerade kraftverk. 

Gruvskatt 

SDP vill säkerställa en hållbar användning av naturresurserna genom en gruvroyaltyskatt på två procent baserad på mineralvärdet. Den kan inbringa uppskattningsvis 15 miljoner euro. På så sätt kan Finland få en skälig ersättning för exploatering av nationalegendomen och för de tillhörande riskerna och kostnaderna. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 148 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om en gruvroyaltyskatt som säkerställer en skälig ersättning av naturresurser för utnyttjande av nationalförmögenheten och därav förorsakade risker och kostnader. 
Skatt på finansieringsverksamhet

Finansieringsbranschen är en öppning i mervärdesskattens skattebas. Därför används i exempelvis Island, Norge och Danmark en separat skatt som riktas till finansieringsbranschens mervärde (Financial Activities Tax). SDP vill täppa till hålet genom att enligt nordisk modell ta i bruk en skatt för finansieringsbranschens mervärde, som skulle få in 230 miljoner euro. En sådan finansieringsverksamhetsskatt var enligt analyser från Näringslivets forskningsinstitut och Statens tekniska forskningscentral de bästa inkomstkällorna för att samla in Europeiska unionens egna medel. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 149 

Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om finansieringsskatt som bereds enligt modell i de övriga nordiska länderna. 

Avdelning 13 

RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 

03. Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 

01. Utdelningsinkomster, kapitalåterbäringar och nettoinkomster av försäljning av aktier 

I sitt vårt blåvita program för ägande lägger SDP upp omfattande mål för ägarpolitiken och beskriver relationen mellan ägande och den samlade närings- och innovationspolitiken. Statens ägarlinje måste stödja en reform av näringspolitiken och satsa på ny kreativ affärsverksamhet. Statens ägarpolitik ska stärka finländskt ägande inom branscher av nationell relevans och motarbeta alla tecken på att Finland kan bli någon sorts dotterbolagsekonomi. 

Staten bör bevara sitt bestämmande inflytande i sådana statsägda bolag där man tryggar strategiska intressen såsom försörjningsberedskap och infrastruktur. Vi har föreslagit att staten och den privata sektorn tillsammans ska bilda ett specialbolag med inriktning på exporten i små och medelstora företag. Uppgifterna, beskrivningen och arbetsfördelningen för Statens utvecklingsbolag Vake Oy behöver förtydligas. 

  • Genom aktiv ägarpolitk stöder vi ägande, tillväxt och investeringar med inhemsk förankring och utvidgar exportbasen. 
  • Vi bildar ett specialbolag med särskild inriktning på att stödja exporten i små och medelstora företag i samarbete med staten och den privata sektorn. 
  • En del av inkomsterna från försäljning av statlig egendom måste satsas på investeringar i framtiden, bland annat FoU-investeringar, kompetens och bättre infrastruktur. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 150 

Riksdagen förutsätter att statens särskilt intäktsbringande egendom inte bör säljas. 

Avdelning 15 

LÅN 

03. Statens nettoupplåning och skuldhantering 

Den sammanlagda effekten av socialdemokraternas inkomst- och utgiftsförslag på statens nettoupplåning är en minskning med 525 miljoner euro jämfört med utskottets betänkande. 

Förslag
Kläm 

Vi föreslår 

att riksdagen godkänner förslaget till budget för 2019 enligt betänkandet men med de ändringar som föreslås i reservationen, 
att riksdagen godkänner de 150 uttalandena ovan och 
att riksdagen godkänner misstroendeförklaringen i den allmänna motiveringen. 
Helsingfors 14.12.2018
Timo 
Harakka 
sd 
 
Johanna 
Ojala-Niemelä 
sd 
 
Maria 
Tolppanen 
saf 
 
Pia 
Viitanen 
sd 
 
Riitta 
Myller 
sd 
 
Joona 
Räsänen 
sd 
 
Harry 
Wallin 
sd 
 

RESERVATION 2 gröna

Allmän motivering

Vår framtidsbudget 2019 bygger en grund för de stora reformer som nästa regering måste genomföra. Klimatförändringen måste bekämpas, utbildningens anseende måste återställas och den sociala tryggheten måste förnyas så att den kan bära alla. Den gröna framtidsbudgeten är också ett aktivt val för minskad fattigdom, den finska naturen och Finlands globala ansvar. 

Jämfört med propositionen är vårt alternativ balanserat. Med andra ord kan dessa aktiva val göras utan att ta mer lån än regeringen. Vi minskar också inkomstskillnaderna, förbättrar jämställdheten mellan könen och minskar fattigdomen. De omfattande satsningarna på utbildningen gynnar sysselsättningen både på kort och lång sikt. 

Koldioxidneutralt Finland 2030 

Vi har ännu hopp men inte så mycket tid. Enligt en färsk rapport av FN:s forskningspanel för klimatfrågor är det fortfarande möjligt att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringen och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. För det krävs ändå att vi gör mer och snabbare än vad vi hittills har planerat. De gröna utgår ifrån att Finland bör göras koldioxidneutralt före 2030 varefter vi bör eftersträva negativa utsläpp. 

Den blinda fläcken i regeringens klimat- och energipolitik är att man ökar användningen av bioenergi och avverkningarna på ett sätt som halverar våra skogars kolsänka. Det omintetgör utsläppsminskningarna inom alla andra sektorer och alla utsläppsminskningar som man enligt planerna ska åstadkomma före 2030. 

Avverkningarna kan inte utökas på ett hållbart sätt, i energiproduktionen ska man i stället satsa på sol, vind, smarta elnät och energieffektivitet. I nästa års budget behövs mer stöd till anbudsförfarande för förnybar energi och till att få fart på den småskaliga energiproduktionen. 

En ambitiös klimatpolitik är även den bästa näringspolitiken. Alla dessa åtgärder stöder en förnyelse av näringsstrukturen och en hållbar ekonomisk utveckling samt bidrar till nya arbetsplatser. Att bekämpa klimatförändringen innebär stora businessmöjligheter för oss finländare om vi vågar förnya oss och blicka framåt. 

Snabba upp trafikomvandlingen 

Regeringens förslag med syfte att göra trafiken mer hållbar är inte tillräckliga och det verkar vara så att utsläppsminskningsmålen för trafiken inte kommer att nås. Kollektivtrafiken får alltför lite stöd medan privatbilismen får alltför mycket. De flytande biobränslen framhävs för mycket och elbilarna för lite. Vi måste ta ett språng mot en mer hållbar mobilitet. 

Finland måste satsa stort på spårtrafik. Vi behöver en långsiktig plan och ett genomförandeprogram för att reformera bannätet. Spårtrafiken måste få högre servicestandard och bättre konkurrenskraft i förhållande till både personbilar och flygtransporter. Detta kräver att tågförbindelserna mellan de stora städerna blir bättre och restiderna kortare. Också byggandet av spårvägsnäten i de stora stadsregionerna måste få stöd för att främja en klimatmässigt hållbar pendling. 

Elektrifieringen av persontrafiken bör snabbas upp. Elbilarna ska befrias från bil- och fordonsskatt för en bestämd tid på fem år så att bilparken förnyas snabbare. Samtidigt måste laddningsnätet utvecklas kraftigt så att människor vågar skaffa elbilar. Även anskaffningen av elcyklar bör stödjas under en viss tid. Biobränslena bör sparas för i första hand den tunga trafiken samt flyg- och fartygstrafiken. 

Bekämpa klimatförändringen genom att skära ned stöden till fossila bränslen 

Finland är ännu starkt beroende av fossila bränslen i energiproduktionen, trafiken och uppvärmningen. Fortfarande är storleken på de årliga skatteutgifterna för de fossila bränslena cirka en miljard euro. Det största stödet går till användning av diesel och lätt brännolja i arbetsmaskiner samt torv. Det behövs en trovärdig plan för hur vi blir kvitt detta beroende och vad som ska byggas i stället för det. Nedmonteringen av stöden till de fossila bränslena bör startas snabbt. 

Regeringen höjer torvskatten men den förblir lägre än vad den var när regeringen tillträdde. Det är skadligt att stödja användningen av torv med tanke på både klimatet och naturvården. Det omfattande stödet kan inte dras in på en gång eftersom det skulle leda till ökad användning av stenkol och andra fossila bränslen men vi föreslår att skatten ska fördubblas jämfört med regeringens proposition. 

Skatteutgifterna för diesel och arbetsmaskiner skulle vi nästa år skära ned med en fjärdedel. Nedskärningen av skatteutgifterna för diesel skulle förbättra konkurrensläget för de alternativa bränslena och spårtrafiken. De personbilar som använder diesel skulle kompenseras för den höjda bränsleskatten inom ramen för fordonsskatten, varigenom förslaget inte skulle medföra någon ändring jämfört med nuläget. Nedskärningen av skatteutgifterna för arbetsmaskiner gynnar val av biobaserade alternativ. 

Gallra bland ineffektiva och miljöskadliga stöd 

Vi betalar i dagsläget cirka 4 miljarder i företagsstöd. Bara 11 procent av stöden bidrar till en förnyelse av ekonomin, och det finns klara bevis på att flera stöd är ineffektiva. Regeringen har inte kunnat skära ned stöden trots att man genom att gallra bland stöden kan bidra till att näringsgrenarna förnyas och klimatmålen nås. 

Vi skulle också vilja slopa den omotiverade och klimatskadliga kompensationen för utsläppshandeln till industrin som är den sittande regeringens nya stöd till den tunga industrin. Den är ineffektiv och uppmuntrar inte industrins förnyelse i en mer kolsnål riktning. Likaså skulle vi dra in återbäringen av industrins energiskatter som betalas till företag som förbrukar mycket energi. De flesta av de berörda företagen betalar lägre skatt också på till exempel el. 

Som miljöskadligt stöd skulle vi bland annat slopa lättnaden i elskatten för gruvor. Den energiintensiva och ytterst förorenande gruvindustrin bör beskattas enligt den högre skatteklassen såsom före den sittande regeringen. 

Som ineffektivt företagsstöd skulle vi skära ned avskrivningen av så kallade lösa anläggningstillgångar och stödet till passagerartrafiken. Därtill vill vi återkalla regeringens senaste höjningar av transportstödet och skattestödet till handelsfartyg. 

Stöden till pendeltrafiken bör uppdateras för att stödja en hållbar mobilitet. I nuläget uppmuntrar stöden till privatbilism också när det finns alternativ som ger mindre utsläpp. Det behövs också en omstrukturering av avdragen för resor till och från arbetet, så att avdragen bemöter de olika trafikformerna mer rättvist. På kort sikt ska kilometerersättningarna förnyas på så sätt att stödet alltmer riktas in på kostnaderna för att använda bil. Avdragen för arbetsresor ska justeras i en mer kilometerbaserad riktning så att de olika färdsätten bemöts mer jämlikt. Nu riktas en stor del av stödet in på privatbilismen. Det första steget är att höja självrisken och minska på det maximala beloppet. 

Nya miljöskatter 

Vi vill flytta tyngdpunkten i beskattningen mot miljöskatter, som är ett bra sätt att styra konsumtionen och produktionen i en hållbar och sund riktning. 

Vi föreslår införande av flygskatt eftersom den ekonomiska styrningen av flygtrafiken inte är tillräckligt effektiv. Flygtrafik hör till de mest klimatskadliga transportformerna, och det beräknas att flygtrafiken nästan kommer att fördubblas de kommande tjugo åren. Ändå är den internationella flygtrafiken helt befriad från bränsleskatt, EU:s utsläppshandel täcker in bara en begränsad del av flygen och det tas inte heller ut någon mervärdesskatt på utrikesflyg. Så länge som situationen är som den är, behöver vi nationella åtgärder. 

Vi föreslår att Finland inför en nationell flygskatt efter svensk modell. I Sverige bestäms flygskatten i förhållande till flygresans längd och den tas ut hos flygbolagen. Priset per passagerare varierar mellan cirka 8 och 40 euro. Människor är beredda att betala mer för att flyga: över hälften av finländarna stöder en flygskatt. 

Miljöskatterna är överlag ett bra sätt att styra konsumtionen och produktionen i en mer hållbar riktning och bekämpa klimatförändringen. Vid sidan av flygskatten föreslår vi införande av en plastskatt och en utredning om beskattning av animaliska produkter. I stället för den gamla sötsaksskatten skulle vi införa en hälsoskatt som utgår från mängden tillsatt socker. 

Naturens mångfald är hotad 

Utöver klimatförändringen utgör utarmningen av naturens mångfald ett allvarligt hot – den sjätte utrotningsvågen pågår redan. Den försnabbas på grund av klimatuppvärmningen och i Finland också på grund av skogsavverkningarna som ökar i enlighet med regeringens målsättningar. Därför behövs det betydande satsningar på att skydda naturens mångfald. 

Vi satsar på förvärv av naturskyddsområden, skydd av myrar och vård av skogsnatur samt försnabbar genomförandet av Metsoprogrammet (handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland). Vi sänker Forststyrelsens resultatmål för att naturvärden bättre ska kunna beaktas på statens skogsmark. 

Vi styr finansiering till Forststyrelsens naturtjänster för restaurering av våtmarker samt för skötsel av artrika vårdbiotoper och vård av fågelvatten. Vi riktar in pengar på bekämpning av invasiva arter. Vi förbättrar de strömmande vattnens ekologiska status och undanröjer vandringshinder för hotade och sårbara fiskarter. Vi tryggar saimenvikarens fortplantning. 

Miljöorganisationerna utför ett värdefullt arbete inom miljöfostran och miljöupplysning. Dessutom har de fått en större roll inom uppföljningen av beslut och laglighetskontrollen, så de behöver mer resurser för att kunna stärka verksamheten. 

Globalt ansvar 

I världen pågår den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Över 20 miljoner människor lever som flyktingar utanför hemlandet. Vi vill hjälpa människorna i ursprungsländerna, så att de inte behöver lämna sina hem. De flyende människorna behöver å sin sida säkra rutter till tryggheten. Asylprocessen måste rättas till och vi måste satsa på integrationen. För oss är varje länk i den här kedjan viktig. 

Vi vill att Finland i den här svåra situationen bär sitt globala ansvar och höjer flyktingkvoten till 2 500 personer. Regeringen har de senaste åren stramat åt asylpolitiken radikalt. Enligt erfarna asyljurister är rättskyddet för de asylsökande hotat. Det finns en risk för att asylprocessen inte identifierar dem som befinner sig i en utsatt ställning. Det måste göras en samlad bedömning av asylpolitiken och asylförfarandet, och Migrationsverket måste få de resurser som behövs för en god asylprocess och för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna tillgodoses.  

Det är i praktiken kommunerna som svarar för integrationen av invandrare, men de ersättningar de får för detta sackar efter utvecklingen. Därför vill vi höja ersättningarna. Det ligger i hela samhällets intresse att satsa på integrationen samt att inkludera invandrarna i samhället och arbetslivet. 

Utvecklingssamarbetet är det mest humana sättet att minska på fattigdomen och utsiktslösheten. Finlands anslag för utvecklingssamarbete har sjunkit till 0,41 procent av bruttonationalinkomsten. De massiva nedskärningarna gör det omöjligt att hjälpa människorna i deras hemländer. Anslagen för egentligt utvecklingssamarbete måste snabbt höjas. Målet bör vara att Finland under två regeringsperioder når en nivå på 0,7 procent som rekommenderas av FN. Att styra inkomster från utauktionerade utsläppsrätter tillbaka till utvecklingssamarbetet och klimatfinansieringen är åtgärder i rätt riktning. I dagens läge behöver också Förbundet för mänskliga rättigheter rf:s verksamhet och fredsarbete mer stöd. 

Miljardsatsningar på utbildning 

Finlands framgångar vilar på högklassig utbildning och hög kompetens. Jämlik utbildning av hög kvalitet är ingen självklarhet utan den kräver ständig omsorg på alla nivåer. Vi har i Finland förstått att satsa på kompetens också i ekonomiskt strama tider. I den globala ekonomin blir kompetens allt viktigare. 

Regeringen Sipilä har gjort historiska nedskärningar inom utbildningen. Den har skurit ned på småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och universiteten. Nedskärningarna äventyrar jämlikheten inom utbildningen och försvagar kvaliteten på såväl undervisningen som forskningen. På längre sikt undergräver nedskärningarna förutsättningarna för en kompetensdriven ekonomisk tillväxt. 

Fundamenten för den finska utbildningen har allvarligt urholkats och de senaste punktinsatserna kan inte rätta till de begångna misstagen. Vi behöver en miljardsatsning på kompetens och utbildning på alla nivåer, från småbarn till doktorer. I vår budget för 2019 satsar vi totalt över 750 miljoner euro på utbildningen. Mindre tilläggsanslag räcker inte till för att korrigera regeringens hot mot kompetensbasen. Vi finansierar investeringarna i utbildningen genom att skära ned på företagsstöd som är antingen miljöskadliga eller ineffektiva. 

I Finland deltar barnen i småbarnspedagogiken i mindre utsträckning än i övriga Europa. Vi vill öka antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken eftersom en högklassig småbarnspedagogik enligt forskning är ett effektivt sätt att främja barnens inlärningsmöjligheter och förebygga utslagning. Regeringen fråntog barnen jämlik rätt till dagvård. Den rätten måste nu återställas. Samtidigt måste gruppstorlekarna minskas och kvaliteten på dagvården höjas. 

Vi vill erbjuda alla barn en högklassig grundläggande utbildning. Grundskolornas resurser bör tryggas för att varje lärare ska kunna möta eleverna som individer och stödja deras inlärning på bästa möjliga sätt. Ytterligare resurser måste riktas in särskilt på de områden och skolor där behoven är störst. Gruppstorlekarna måste vara tillräckligt små och utbildningen måste fortgående utvecklas så att grundskolan kan möta de utmaningar som den föränderliga världen har att erbjuda. 

Varje barn och ungdom förtjänar en hobby. För att barnens hobbyer inte ska bero på föräldrarnas inkomstnivå föreslår vi att grundskolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet ska bli avgiftsfri för låginkomsttagarna. Dessutom vill vi att klubbarna ska erbjuda fler hobbymöjligheter. 

Det behövs fler nybörjarplatser, mer närundervisning och fler lärare till yrkesskolor. Bara en god yrkesutbildning som är genuint tillgänglig för de unga kan ge de färdigheter som verkligen behövs i arbetslivet eller fortsatta studier. 

Regeringen har lagt ner kompetensprogrammet för unga vuxna, som hör till ungdomsgarantin. Syftet med programmet har varit att de unga som bara har grundskolans lärokurs bakom sig ska få yrkesutbildning. För att befästa ungdomsgarantin och effektivare motverka utanförskap vill vi fortsätta med kompetensprogrammet de närmaste åren. 

Finlands framgångar är beroende av hög kompetens. De studerande måste ges möjlighet att avlägga sina studier på ett bra sätt, och det är endast genom långsiktig finansiering vi kan trygga spetsforskningen och den finländska bildningen. Högskolornas anslagsnivå bör höjas, och i höjningen ska man också beakta regeringens tidigare indexnedskärningar. Därtill vill vi öka resurserna till de hårt ansatta statliga forskningsinstituten såsom Institutet för hälsa och välfärd och Finlands miljöcentral. 

Jämlik utbildning 

Utslagningen av unga, studieavbrotten och den tilltagande nedärvningen av utbildning kräver nya åtgärder som stärker jämlikheten inom utbildningen. Högklassig småbarnspedagogik och grundläggande utbildning är det effektivaste sättet att minska utslagningen av unga, särskilt om de som behöver extra stöd kan få det. Så kallad positiv diskriminering, där extra resurser satsas på de mest behövande daghemmen och skolorna, bör införas permanent i det nationella finansieringssystemet. 

Vägen till en avgiftsfri småbarnspedagogik är samtidigt vägen till en jämlik utbildning. De som går ut grundskolan utgör en riskgrupp som behöver mer stöd vid övergången till andra stadiet. De borde få lagfäst rätt till effektiverad studiehandledning där de får individuell studiehandledning som hjälper dem under övergångsfasen. Det räcker inte bara med en nybörjarplats på andra stadiet eftersom många som inte får extra stöd avbryter studierna. Med bara grundskola klarar man sig inte på arbetsmarknaden i dag och bristen på utbildning ökar risken för utslagning. Vi vill göra studierna på andra stadiet avgiftsfria för alla. 

Avgiftsfritt andra stadium 

För en stor del av de studerande på andra stadiet har den ekonomiska situationen påverkat studieavbrotten och valet av studieplats. Vi vill göra studierna på andra stadiet avgiftsfria för alla. Prisvariationen är stor bland de olika utbildningarna på andra stadiet: inom yrkesutbildningen köper man som billigast arbetsredskapen för cirka 100 euro medan studerande i frisörbranschen måste betala cirka 800 euro för nödvändiga tillbehör och priset på studentexamen kan uppgå till 500 euro. Ett genuint avgiftsfritt andra stadium innebär att arbetsredskapen och läroböckerna bekostas för varje studerande så att inlärningen inte hänger på plånboken. 

Mindre inkomstskillnader 

De ökade inkomstskillnaderna och ojämlikheten i samhället hör till vår tids största utmaningar. Alla drar nytta av ett samhälle med måttliga inkomstskillnader och samma möjligheter för var och en att leva ett gott liv. En finanspolitik som riktar de största nedskärningarna mot den sociala tryggheten och en jämlikare utbildning kommer trots det att fortsätta. Det betyder mindre jämlika möjligheter och ökad ojämlikhet. Samtidigt utnyttjas det ekonomiska rörelseutrymmet för skattelättnader som gynnar höginkomsttagarna. 

Vi vill stoppa ojämlikheten och minska inkomstskillnaderna. Vi föreslår att beskattningen av låga inkomster lindras genom en höjning av grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Att höja grundavdraget är till nytta också för arbetslösa och pensionärer, som inte kan utnyttja skattelättnader i fråga om förvärvsinkomster. 

Beskattningen av förvärvsinkomster är tämligen progressiv. Det mest problematiska i fråga om inkomstskillnaderna är att utdelningen från icke-börsnoterade bolag beskattas mycket lätt. Beskattningen av dessa utdelningar måste stramas åt så att inkomstskillnaderna minskar. Det är motiverat också därför att de nuvarande skattelättnaderna styr utdelningspolicyn och investeringarna i fel riktning också i ett rent ekonomiskt perspektiv. 

Minska fattigdomen 

Regeringen Sipiläs nedskärningar har drabbat arbetslösa, studerande, pensionärer och sjuka. Regeringen har skurit direkt av stöden, höjt självriskandelar och frusit förmåner. FPA:s förmåner hålls under hela regeringsperioden på samma nivå trots att priserna stiger. Stödens köpkraft försvagas och de fattiga blir konkret fattigare. 

Trots det utbildningslöfte som gavs före valet har de största förlorarna under regeringsperioden varit de studerande vars stöd har skurits mest både relativt och absolut. Också de arbetslösa har fått sin del av regeringens nedskärningar; de drabbas dessutom av en misslyckad och orättvis aktiveringsmodell. 

Att skära i förmånerna till de fattiga utgör ett värdeval som vi inte skulle behöva ta. Frysningen av index fortsätter också nästa år trots att regeringen samtidigt hade möjlighet att lindra löntagarnas beskattning. Nedskärningar i den sociala tryggheten har smärtsamma följder: de fattigas fattigdom fördjupas och ojämlikheten i samhället stärks. 

Vi föreslår att förmånerna åter kopplas till index och att det dessutom görs en tydlig nivåhöjning i utkomstskyddet för arbetslösa, de minsta dagpenningarna, garantipensionen och studiestödet. En totalrevidering av den sociala tryggheten blir ett stort projekt för nästa regering, men före det behövs det omedelbar hjälp till de allra fattigaste. Försöket med basinkomst måste fortsätta och utvidgas. 

Ett barnvänligt Finland 

Över 100 000 barn lever i fattiga familjer. Vi vill ingripa i ojämlikheten mellan familjerna genom att höja minimidagpenningen för de föräldrar som vårdar sina barn hemma och genom att binda dagpenningarna till index. Familjer där det finns arbetslösa eller studerande föräldrar skulle gynnas av höjningar och skattelättnader i dessa stöd. Dessutom skulle familjer med små barn gynnas av avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar, subjektiv rätt till småbarnspedagogik och små dagisgrupper. 

Vi vill göra morgon- och eftermiddagsverksamheten i grundskolorna avgiftsfri för låginkomsttagare. Familjer med större barn skulle ha stor nytta av ett helt avgiftsfritt andra stadium. 

Främja jämställdhet 

De grönas framtidsbudget främjar jämställdheten mellan könen. Vi vill i en första fas se över familjeledigheterna enligt modellen 5+5+5, så att mammornas ställning i arbetslivet stärks och pappornas i hemmen. Pappaledigheten förlängs och det ska bli smidigare för alla att utnyttja ledigheterna. 

Vi återinför jämlik rätt till dagvård och minskar gruppstorlekarna. Det förbättrar kvaliteten på småbarnspedagogiken och hjälper de anställda att göra ett gott arbete. Vi tar de första stegen mot en avgiftsfri småbarnspedagogik. Den ska ges alla femåringar fyra timmar per dag. Genom dessa åtgärder görs dagvården mer lockande och det blir lättare för kvinnor att övergå till arbetslivet. 

Vi ingriper i våldet mot kvinnor genom att öka antalet skyddshemsplatser och bygga ut nätverket av skyddshem. Genom en skattepolitik som minskar inkomstskillnaderna jämnar vi ut skillnaderna också mellan könen. 

Försöket med basinkomst 

Det pågående försöket med basinkomst begränsar sig enbart till dem som får arbetsmarknadsstöd. Försöket omfattar dessutom bara 2 000 personer. Försöket måste utvidgas kvalitativt och kvantitativt så att det täcker fler människogrupper såsom självsysselsatta, företagare och studerande. Bara genom ett seriöst försök kan vi bedöma basinkomstens effekter i olika befolkningsgrupper och bredare i hela samhället. Vi föreslår att det inleds ett bredare försök med basinkomst. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Riksdagen förutsätter att regeringen ökar ambitionerna i klimatpolitiken och ställer som mål ett koldioxidneutralt Finland 2030. 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Riksdagen förutsätter att regeringen beaktar de vetenskapliga rönen om avverkningarnas effekter på kolsänkans storlek och avstår från att eftersträva ökade avverkningar. 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en plan för att gallra bland klimatskadliga fossilstöd under decenniet. 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda förnybar energi och småskalig energiproduktion. 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar intensivare åtgärder för att främja användningen av elcyklar och elbilar och stärka den infrastruktur som behövs för elbilar. 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar skyndsamma åtgärder för att bromsa upp försvagningen av naturens mångfald. 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar skyndsamma åtgärder för att stärka finansieringen av utbildning på alla utbildningsstadier. 

Reservationens förslag till uttalande 8 

Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att genomföra avgiftsfri småbarnspedagogik för barn från 5 och uppåt. 

Reservationens förslag till uttalande 9 

Riksdagen förutsätter att regeringen inleder ett intensifierat stöd för de som går ut grundskolan för att hela åldersklassen ska kunna bedriva studier efter grundskolan. 

Reservationens förslag till uttalande 10 

Riksdagen förutsätter att regeringen skrider till åtgärder för att alla barn ska ha möjlighet till fritidsaktiviteter i skolornas eftermiddagsklubbar. 

Reservationens förslag till uttalande 11 

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt går in för att främja utbildningsmässig jämlikhet genom att också i fråga om läromedel övergå till ett avgiftsfritt andra stadium. 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Riksdagen förutsätter att regeringen stärker resurserna till statens forskningsinstitutioner som har försatts i trångmål. 

Reservationens förslag till uttalande 13 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de indexfrysningar som gäller statsandelsindex för olika utbildningsformer. 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att minska inkomstskillnaderna och ojämlikheten i samhället. 

Reservationens förslag till uttalande 15 

Riksdagen förutsätter att regeringen återställer de frusna förmånerna till folkpensionsindex för att förmånernas köpkraft ska tryggas. 

Reservationens förslag till uttalande 16 

Riksdagen förutsätter att regeringen minskar fattigdomen genom att göra en tydlig nivåhöjning i centrala förmåner såsom studiestöd, garantipension och arbetslöshetsdagpenning. 

Reservationens förslag till uttalande 17 

Riksdagen förutsätter att regeringen ingriper i barnfattigdom genom att höja barnfamiljernas stöd och sänka avgifterna. 

Reservationens förslag till uttalande 18 

Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar försöket med basinkomst genom att utvidga mängden personer som omfattas av försöket och genom att förlänga försökets varaktighet. 

Reservationens förslag till uttalande 19 

Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt ser över familjeledighetssystemet så att familjerna får ökad valfrihet och pappornas kvoterade andel förlängs. 

Reservationens förslag till uttalande 20 

Riksdagen förutsätter att regeringen tar fram ett program för bekämpnings av våld i nära relationer. 

Reservationens förslag till uttalande 21 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ungdomar ska få gratis preventivmedel. 

Reservationens förslag till uttalande 22 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bredda bedömningen av sina propositioners konsekvenser särskilt för familjer och barn och för jämställdheten. 

Reservationens förslag till uttalande 23 

Riksdagen förutsätter att regeringen satsar mer på offentliga investeringar såsom reparation av mögelskolor. 

Reservationens förslag till uttalande 24 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder ett Finland på spåret-program för bättre nivå på bannätet och snabbare förbindelser. 

Reservationens förslag till uttalande 25 

Riksdagen förutsätter att regeringen stärker resurserna för att bekämpa svart ekonomi och tar en mer aktiv roll i att utrota internationell skattesmitning. 

Reservationens förslag till uttalande 26 

Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en schemalagd plan för hur Finland ska nå en andel på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för anslagen till utvecklingssamarbetet. 

Reservationens förslag till uttalande 27 

Riksdagen förutsätter att regeringen höjer flyktingkvoten avsevärt. 

Reservationens förslag till uttalande 28 

Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att de mänskliga rättigheterna respekteras genom att förbättra kvaliteten på asylprocessen. 

Reservationens förslag till uttalande 29 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att flytta beskattningens tyngdpunkt i riktning mot beskattning av skadliga effekter på klimatet och miljön. 

Reservationens förslag till uttalande 30 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder införandet av en flyg- och plastskatt och utarbetar en utredning om beskattning av animaliska produkter. 

Reservationens förslag till uttalande 31 

Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en plan för att gallra ut stöd som är ineffektiva och skadliga för miljön. 

Reservationens förslag till misstroendeförklaring 

Det internationella vetenskapssamfundet avkräver alla en mer ambitiös klimatpolitik, men Finlands regering hörsammar inte denna kallelse. Regeringen är oförmögen att trygga våra sänkor, köra ner fossilstöden och förnya vår ekonomi. Framgång i framtiden — och även idag — försvåras också av de omfattande nedskärningarna i utbildning, som raserar kvaliteten på vår kompetens och försvagar jämlikheten i utbildningen. Jämlikheten försvagas också av de fortsatta nedskärningarna i social trygghet, vilka fördjupar ojämlikheten. Också utvecklingssamarbetet och naturskyddet behöver större resurser, om vi vill bygga upp en bättre framtid för Finland och världen. Följaktligen konstaterar riksdagen att regeringen inte har riksdagens förtroende. 

Detaljmotivering

ANSLAG 

Huvudtitel 24 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 

Genom regeringens beslut faller finansieringsnivån för utvecklingssamarbetet långt från FN:s rekommendation på 0,7 procent. Finlands anslag för utvecklingssamarbete har sjunkit till cirka 0,4 procent av bruttonationalinkomsten. År 2014 nådde Finland redan nivån 0,6 procent bland annat genom att styra inkomster från utauktionerade utsläppsrätter till utvecklingssamarbete. 

Utvecklingssamarbetet är det mest humana sättet att minska på fattigdomen och utsiktslösheten. Det är viktigt att Finland på ett trovärdigt sätt eftersträvar det internationella målet på 0,7 procent i regeringsprogrammet och att utvecklingssamarbetet fortsatt riktas till de mest utsatta människorna och att en andel av bruttonationalinkomsten på 0,2 procent i enlighet med våra internationella åtaganden styrs till de fattigaste LDC-länderna. 

Många centrala medborgarorganisationer inom utvecklingssamarbete har tvingats skära ner sina funktioner när finansieringen har skurits ner med upp till 40 procent. Det strider mot resultaten av evalueringar av verksamheten inom självständiga programbiståndsorganisationer där det konstateras att frivilligorganisationernas arbete är kostnadseffektivt och når mångsidiga resultat också under svåra omständigheter. I dagens läge behöver också Förbundet för mänskliga rättigheter rf:s verksamhet och fredsarbete mer stöd. 

Under 2015 fick också Finland ett exceptionellt stort antal asylsökande. Vid hanteringen av den har Finland betonat vikten av att ta itu med kriser redan där de börjar och ingripa i problemens fundamentala orsaker. Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd är effektiva metoder för att förebygga och lösa kriser. Också stödet till Finlands fredsmedling kanaliseras genom anslagen för utvecklingssamarbete. 

Nedskärningarna har oundvikligen konsekvenser för miljoner människors liv i utvecklingsländerna och också för Finlands inflytande i det internationella samfundet och för vår ställning som nordisk aktör. Med den nuvarande nivån på utvecklingsfinansieringen blir Finlands stöd till många FN-organisationer blygsamt. Finland har i åratal varit en av de största finansiärerna förFN:s miljöprogram UNEP och vi har haft ett större inflytande i organisationen än vår storlek förutsätter. Nedgången i UNEP:s finansiering är exempel på ett illa valt sparobjekt i internationella organisationer. Miljö- och klimatfrågorna bör förbli en nationell prioritering. FN:s mål för hållbar utveckling samt klimatavtalet från Paris kräver att de utvecklade länderna bidrar med mer finansiering för att bekämpa klimatförändringen. 

Omfattande nedskärningar i biståndet till människor i de minst utvecklade staterna står i stark konflikt med principen att människor ska hjälpas i sina hemländer eller närområden. Utvecklingssamarbetet har skapat levnadsmöjligheter, perspektiv och hopp där omständigheterna driver människor på flykt undan krig, hungersnöd eller miljöomställningar. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 125 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete. 

Huvudtitel 25 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Ministeriet och förvaltningen 

03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 

Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna beräknas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammantagna hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 

Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 25.10.03 med 2 000 000 euro till domstolarna för bekämpning av svart ekonomi. 

30. Åklagarna 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Den grå ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna beräknas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammantagna hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 

Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 25.30.01 med 2 000 000 euro till åklagarväsendet för bekämpning av svart ekonomi. 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Polisväsendet 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna beräknas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammantagna hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 

Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 26.10.01 med 2 000 000 euro till polisen för bekämpning av svart ekonomi. 

40. Migrationen 

01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

En asylprocess av god kvalitet och baserad på mänskliga rättigheter är en nödvändighet i en rättsstat. Migrationsverket bör se till att alla asylsökandes asylansökningar behandlas utifrån de bästa och mest tillförlitliga uppgifterna och med respekt för individens rättssäkerhet. Varje sökandes ansökan måste behandlas individuellt. 

Asylprocessen bör vara transparent och konsekvent och den sökande bör ges adekvat information om processens fortskridande. Det måste anslås tillräckligt med resurser för detta. Systemet för asylutredning måste utvecklas för att tortyroffer bättre ska kunna identifieras, likaså bör det i fråga om minderåriga sökande uppmärksammas särskilt att barnets bästa tas i betraktande. Barn får inte tas i förvar. 

Varje asylsökande måste garanteras möjlighet att få tillräcklig rättshjälp och tillgång till en kompetent assistent och tolk under hela processen, särskilt under asylsamtalet. Bristande språkkunskap, misstro mot myndigheter och många slags svåra livssituationer och traumatiska erfarenheter ökar rättshjälpens betydelse i fråga om att lämna väsentliga uppgifter och även i fråga om processens styrande verkan. Det måste göras en samlad bedömning av asylpolitiken och asylförfarandet, och Migrationsverket måste få de resurser som behövs för en god asylprocess och för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. 

Vi föreslår därför 

att riksdagen ökar moment 26.40.01 med 5 000 000 euro för en förbättrad asylprocess. 

Huvudtitel 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Beskattningen och Tullen 

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna beräknas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammantagna hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Myndighetssamarbetet spelar en nyckelroll i att bekämpa svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. En flaskhals kan spoliera hela kedjan. Myndighetssamarbetet kan väsentligt förbättras genom bättre samordning och informationsutbyte. Framför allt myndighetssamarbete i realtid har visat sig vara ett effektivt sätt att ingripa mot dold brottslighet. Även riksdagen har förutsatt åtgärder för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte och övrig samverkan mellan myndigheterna. Men det kräver också stora resurser. 

Under de senaste decennierna har vi satsat på att bekämpa svart ekonomi. Om vi vill att den här utvecklingen ska fortgå måste nivån på resurserna tryggas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 2 000 000 euro till skatteförvaltningen för bekämpning av svart ekonomi. 

90. Stöd till kommunerna 

Kommunerna har massor av skolor, daghem och vårdanstalter med mögel-och fuktskador. Enligt utredningar finns det problem med inomhusluften i klart över hälften av skolorna och daghemmen, och betydande fuktskador finns i 12–18 procent av våningsytan i skolorna och daghemmen och i 20–26 procent av våningsytan i vårdanstalter. I mögel- och fuktskadade lokaler vistas upp till 300 000 personer av vilka en stor del är barn och ungdomar. En del av dem har tvingats vistas i mögelbyggnader i åratal och insjuknat för resten av livet. Läget är oskäligt. 

Problemen med inomhusluft har varit kända i 25 år. I stället för att saken skulle ha åtgärdats har det eftersatta underhållet fördubblats under denna tid. Beloppet på eftersatt underhåll i skolor, daghem och vårdanstalter uppgår redan till cirka 4,65 miljarder euro. 

Gröna riksdagsgruppen föreslår att staten stödjer projekt för ombyggnad av läroanstalter och daghem samt verksamhetsenheter inom social- och hälsovårdsområdet med 100 miljoner euro under tre år. Stödet ska beviljas kommunerna på ansökan främst till projekt som säkerställer sunda och trygga verksamhetsmiljöer. Stödet per projekt ska vara 15—25 procent av projektens godtagbara kostnader. Som ett villkor för stödet ska kommunerna förbinda sig att underhålla och reparera sina fastigheter på ett långsiktigt, hållbart och föregripande sätt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 32 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda kommunernas ombyggnadsprojekt. 

Undersökningar visar att en högklassig småbarnspedagogisk verksamhet är ett effektivt sätt att främja barnens välmående och skolfärdigheter och förebygga utslagning. Regeringen bör säkra de resurser som behövs för att garantera en högklassig småbarnspedagogik, personalens arbetshälsa och små gruppstorlekar. 

Deltagarfrekvensen i småbarnspedagogisk verksamhet är i Finland bland de lägsta i Europa. I synnerhet är barn till lågutbildade föräldrar och invandrare underrepresenterade. Barnets rätt till småbarnspedagogik kan inte vara beroende av föräldrarnas arbetsmarknadsposition. Det handlar i främsta rummet om barnets rättighet, inte förälderns. Särskilt därför bör man på riksnivå fokusera på positiv särbehandling inom småbarnspedagogiken. 

Utredningar visar att den subjektiva rätten till dagvård jämnar ut social ojämlikhet som relaterar till utbildning och inkomstnivå och förebygger att existerande problem fördjupas. Den är en av de viktigaste stödåtgärderna för barnskyddets öppenvård och att begränsa den kan öka kostnaderna för barnskyddet. Men samtidigt stödjer den subjektiva rätten till dagvård familjer, arbetsgivare och i vidare bemärkelse hela samhället. 

I lagen om småbarnspedagogik finns definierade mål för småbarnspedagogiken som är goda, krävande och som kräver pedagogisk kompetens. Att genomföra dem kräver barngrupper av lämplig storlek och en tillräcklig dimensionering av arbetstagare med pedagogisk utbildning för varje barngrupp. Att öka gruppstorlekarna och minska antalet professionella pedagoger i dagvården försvagar småbarnspedagogikens kvalitet. 

Att försvaga vårdardimensioneringen ökar också belastningen på den redan fysiskt och psykiskt tunga, lågavlönade och kvinnodominerade branschen, och försvagar sysselsättningen i branschen. Regeringen har inte gjort en adekvat bedömning av propositionens konsekvenser för jämställdheten eller barnets bästa. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 33 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att återinföra rätten till dagvård på heltid. 

Reservationens förslag till uttalande 34 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återinföra den tidigare vårdardimensioneringen i småbarnspedagogiken. 

Reservationens förslag till uttalande 35 

Riksdagen förutsätter att regeringen uppmuntrar/styr kommunerna till att rikta in resurser för småbarnspedagogik starkare till de daghem och regioner där behovet är störst. 

Reservationens förslag till uttalande 36 

Riksdagen förutsätter att regeringen stöder barnens välfärd genom att införa psykologtjänster i kommunernas småbarnspedagogik. 

Reservationens förslag till uttalande 37 

Riksdagen förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att införa avgiftsfri småbarnspedagogik för barn från 5 år och uppåt. 

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 

41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 

Nedskärningarna i utbildningen bör kompenseras genom nedskärningar i miljöskadliga stöd. Det finns 11 skattesubventioner som riktas enbart till energiskatteinkomster och deras totala belopp överstiger två miljarder euro. 

Den tills vidare mest betydande av skattesubventionerna under energiskattemomentet är att bränsle för arbetsmaskiner beskattas under normen. Skattesubventionen uppstår av att vissa arbetsmaskiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i mobila arbetsmaskiner med dieselmotor och i jord- och skogsbruksmaskiner. 

Vi föreslår att skattesubventionen skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men en del av skatten återbärs till dem i samband med beskattningen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 38 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skära ner skattestödet för lätt brännolja. 

Skatteåterbäringarna för energiintensiva företag riktas nu till storföretag och huvudsakligen för att upprätthålla en förorenande ekonomi. Skattelättnader för företag som förbrukar mycket energi strider mot Finlands miljömål eftersom skattestödet urvattnar incitamenten för företagen att finna utsläppssnåla lösningar och förbättra sin energiprestanda. 

Staten förlorar årligen 200 miljoner euro i skatteinkomster utan att få någonting igen eftersom ingenting pekar på att stödet förbättrar företagens konkurrenskraft. Företagens konkurrenskraft beror inte på energiskatten. 

Att stöden från energiskatten inte nyttar ekonomin beror på att industrin också annars betalar betydligt mindre för el i Finland än exempelvis i Danmark, Tyskland och Storbritannien, och att företagens energiskatter före återbäringen i genomsnitt bara utgjorde 1—2 procent av omsättningen åren 2011—2014. Sättet att beräkna energiskatteåterbäringarna gynnar stora företag och över 95 procent av återbäringarna hamnar också hos internationella storföretag. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 39 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att eliminera skattestöd som är ineffektiva och skadliga för miljön, såsom skatteåterbäring till energiintensiva företag. 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 

30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik (förslagsanslag) 

Regeringen skär i den allmänbildande utbildningen. Mest känns nedskärningarna hos de studerande som behöver särskilt stöd. Genom att ge alla barn en god erfarenhet av grundskolan förebygger vi utslagning på ett kostnadseffektivt sätt. 

Positiv särbehandling, det vill säga att avsätta extra resurser för regioner och skolor som mest behöver det, har konstaterats vara ett mycket effektivt sätt att förlänga barnens fortsatta skolgång. Vi bör således satsa mer utbildningsresurser på dem som gagnas mest av det. 

Genom anslag för mindre elevgrupper har utbildningsanordnare kunnat anställa resurslärare för fler delade lektioner och mer samtidig undervisning. Pengarna har använts för att anställa behöriga lärare som stöd för svagare elever, främja inlärning och förbättra kvaliteten på undervisningen. Det gynnar alla barn att grupperna förblir tillräckligt små eftersom det ger möjligheter till individuellt bemötande. 

Kvalitetspengarna för den allmänbildande utbildningen har använts för pedagogisk utveckling av arbetskulturen i den förberedande undervisningen och i den grundläggande utbildningen och för projekt som ökar skoltrivseln och samarbetet mellan hem och skola. Pengarna har också gått till att lära utbildningsanordnarna använda digitala hjälpmedel i undervisningen. 

Vi föreslår 

att moment 29.10.30 ökas med 70 000 000 euro för att höja kvaliteten på den allmänbildande utbildningen. 

31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 

I studiecentralernas verksamhet har den utbildning som finansieras med studiesedlar fått ökad betydelse. Studiesedlarna gör det möjligt att sänka de studerandes kursavgifter eller att inte ta ut några avgifter alls. 

Studiesedlar behövs i synnerhet inom utbildningen för invandrare. Det fria bildningsarbetet är här en viktig utbildningsanordnare. Enligt en utredning studerade fler än 50 000 personer med invandrarbakgrund inom det fria bildningsarbetet 2014. I år har det fria bildningsarbetet fått en ny utbildningsuppgift, varmed ansvaret för utbildningen i läs- och skrivkunskap för invandrare övertogs av undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och till stor del av det fria bildningsarbetet. 

På studiecentralerna har den nya uppgiften lett till ett stort behov av studiesedlar, eftersom den nya statsandelen för utbildning i läs- och skrivkunskap bara får användas för studerande vars studier ingår i integrationsplanen. De utbildningar som studiecentralerna ordnar har visat sig vara mycket populära och lämpliga för i synnerhet dem som vistats en längre tid i landet och vars integrationstid har upphört. Hit hör till exempel hemmamammor för vilka de flexibla kurser som kombinerade med möjligheter till barnomsorg ordnas av studiecentralerna i samverkan med organisationer lämpar sig bättre än studier på heltid. 

Det har alltså funnits ett uppdämt behov av utbildning i läs- och skrivkunskap, och behovet kan inte tillgodoses med hjälp av den nya statsandelen. Då behövs studiesedlarna som extra resurs. Med hjälp av dem går det att ordna utbildning för att de som inte är läs- och skrivkunniga ska få avgiftsfri undervisning som lämpar sig för dem, både under pågående integrationstid och efter en längre vistelse i landet. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.10.31 med 150 000 euro för studiesedelsunderstöd till studiecentraler. 

20. Yrkesutbildning 

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag) 

Att skära ned på yrkesutbildningen är detsamma som att skära av de ungas väg till en god framtid. En högkvalitativ yrkesutbildning ger färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och yrke. 

De nedskärningar som redan gjorts i yrkesutbildningen syns bland annat i att lärarna och närundervisningen minskar och att utbudet på utbildning krymper. Det blir dessutom stora förändringar i den regionala tillgången till utbildning. Yrkesutbildning av hög kvalitet genererar kompetent arbetskraft, som det redan nu råder stor brist på inom många branscher. 

För att trygga kvaliteten på yrkesutbildningen och minska ojämlikheten måste de nedskärningar i yrkesutbildningen som genomförts under regeringsperioden återtas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 160 000 000 euro för yrkesutbildning. 

(33.) Kompetensprogrammet för unga vuxna (fast anslag ) 

Regeringen har lagt ner kompetensprogrammet för unga vuxna, som hör till ungdomsgarantin. Syftet med programmet har varit att de unga som bara har grundskolans lärokurs bakom sig ska få yrkesutbildning. För att befästa ungdomsgarantin och effektivare motverka utanförskap vill vi fortsätta med kompetensprogrammet de närmaste åren. 

Vi föreslår 

att moment 29.20.33 står kvar och att riksdagen ökar momentet med 10 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna. 

40. Högskoleundervisning och forskning 

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

Nedskärningarna i universitetens basfinansiering är ett direkt bortfall för forskning, undervisning och stödtjänster och försvagar på så sätt i avgörande grad universitetsstuderandenas möjligheter till studieframgång. 

Konsekvenserna syns redan i universitetens verksamhet och i personalens dagliga arbete. Situationen förvärras av att utöver basfinansieringen har de index som tryggar universitetens finansiering frusits och apoteksersättningen slopats, och utöver det utsätts universiteten för de nedskärningar som följer på konkurrenskraftsavtalet. 

Universiteten behöver en nivåhöjning av finansieringen där alla gjorda indexnedskärningar och andra ovan nämnda åtstramningar, som drabbat universiteten, beaktas. En stabil och långsiktig finansiering möjliggör forskning på toppnivå på universiteten och en utveckling av finländsk kompetens och bildning. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. Finland behöver både basforskning på toppnivå och forskning som betjänar innovation och ekonomi. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 180 000 000 euro för universitetens verksamhet. 

55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) 

En stabil och långsiktig finansiering möjliggör forskning i yrkeshögskolorna och en utveckling av finländsk kompetens. För att Finland också framöver ska klara sig på den globala marknaden måste vi satsa på hög kvalitet i utbildning och forskning. 

Regeringen äventyrar detta mål genom att skära ner yrkeshögskolornas anslag. Läget förvärras av att inte bara basfinansieringen utan också indexen som ska trygga finansieringen av yrkeshögskolorna är frysta och de är föremål för de nedskärningar som följer på konkurrenskraftsavtalet. 

Yrkeshögskolorna behöver en nivåhöjning av finansieringen där alla gjorda indexnedskärningar och andra åtstramningar, som drabbat yrkeshögskolorna, beaktas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 70 000 000 euro för basfinansieringen av yrkeshögskolornas verksamhet. 

70. Studiestöd 

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 

Regeringen svek sitt utbildningslöfte och skar ned rejält på studiestödet. Regeringen har skurit ner anslagen för den grupp i samhället som har de minsta inkomsterna. Regeringens studiestödsreform har försvagat jämlikheten i fråga om utbildning och förlängt studietiderna. 

Regeringen har också lagt om studiestödssystemet så att studielånet fått ökad tyngd. Ett lånedominerat studiestöd passar inte i dagens värld, där arbetslivet är instabilt och splittrat och inte garanterar fast jobb efter studierna. 

De studerandes låga inkomster är redan i dag den faktor som bromsar upp studierna mest. De studerandes möjligheter att fokusera på studierna har blir blivit svagare när de i ökande grad måste försöka hitta extrainkomster genom att arbeta. När det fattas beslut om studiestöd måste man också räkna in dem som går på andra stadiet och såväl minderåriga som vuxna som bor självständigt samt även de studerande som bor hos sina föräldrar. 

De gröna föreslår en höjning på 98 miljoner euro för statens studiestödsanslag. Om höjningen fördelas bland de studerande på andra stadiet och på högskolor i form av en jämn summa blir nivåhöjningen 33 procent för alla studerande på andra stadiet och på högskolor. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 40 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja studiestödet. 

80. Konst och kultur 

30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag) 

Biblioteket är en plats dit alla är välkomna. Det är ett gemensamt rum där alla samhällsmedlemmar kan mötas oberoende av om de har pengar på fickan eller inte. Biblioteket är också en samhällsinstans som ger möjligheter till livslångt lärande och bildning och bär dessutom ett ansvar för de inhemska språken. 

Biblioteket är med andra ord en viktig producent av välfärdstjänster. Biblioteken har till uppgift att säkerställa medborgarnas lika möjligheter att utöva kultur, bättra på sin bildning och utveckla sig som individer. 

De medborgare som utnyttjar en så basal service som den biblioteken erbjuder borde vara jämlika oberoende av boningsort. I små kommuner kan biblioteken vara de enda instanserna som erbjuder möjlighet till kulturella hobbyn och som arrangerar kulturella evenemang eller upprätthåller hemortskänslan. 

Men redan nu finns det skuggområden i biblioteksnätet där bibliotekens omkostnader hålls nere på ett konstgjort sätt genom att servicen försämras. De nedskärningar som regeringen föreslår är ödesdigra för dessa bibliotek. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.30 med 200 000 euro för bibliotekens verksamhet. 

31. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och museer (förslagsanslag) 

Undersökningar har visat att kulturtjänster är ekonomiskt lönsamma för samhället eftersom kulturutbudet ökar turismen, vilket i sin tur medför ökade inkomster. Det anses att kulturtjänster bidrar till att människor kommer bättre överens med varandra och har lättare att förstå varandras kulturer. Kultur främjar dessutom människors välbefinnande och ökar livskvaliteten. 

De gröna menar att kulturen tillhör alla. Kultur och konst är både ett självändamål och ett medel för ett gott liv. Kulturen ska vara nära människorna, en del av vardagen. Kulturen är också en betydande del av samhällsekonomin: branschen producerar tre procent av vår nationalprodukt, viket är mer än andelarna för elektronik- eller pappersindustrin, skogsbruket eller hotell- och restaurangbranschen. 

Teatrar, orkestrar och museer är den finländska kulturens ryggrad. De har en central roll i att värna om vårt lands kulturarv. Teatrar, orkestrar och museer får en stor del av sin finansiering från statsandelar. Kostnaderna för arbetskraftsintensiva branscher har stigit år för år och de kalkylerade priserna per enhet som ligger till grund för statsandelen har sackat efter verkligheten med besked. I Sverige har regeringen beslutat lyfta nästa års budget för konst och kultur med 78 miljoner euro och det gynnar stort framför allt konstens fria fält, som får 12 miljoner till. Finlands regering planerar tvärtom att reducera budgeten för konst och kultur. 

För närvarande planeras det en reform av systemet med statsandelar för orkestrar, teatrar och museer. Reformen kan vara den mest betydande på flera decennier. Det expanderande och mångskiftande fältet av fria aktörer inom konsten ska omfattas av statsandelssystemet. Det nya statsandelssystemet garanterar att allt mer varierande former av konst och kultur blir tillgängliga runt om i Finland. Men reformen förblir en torso om budgeten för statsandelar inte samtidigt stiger. Reformen bör färdigställas redan nu genom att öka nivån på statsandelarna. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 2 000 000 euro för teatrar, orkestrar och museer. 

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 

De mänskliga rättigheterna tillkommer alla människor. De är universella, oförytterliga och basala. De är en del av den internationella rätten och flera internationella och nationella tillsynsorgan övervakar hur de förverkligas. Förbundet för mänskliga rättigheter är landets enda organisation som har heltäckande tillsyn över människorättssituationen i Finland. 

Det är en kulturstats kännetecken och plikt att slå vakt om och främja de mänskliga rättigheterna. För detta behövs det ett starkt civilt samhälle. Frivilligorganisationer såsom Förbundet för mänskliga rättigheter har tillsyn över och främjar de mänskliga rättigheterna. 

Förbundets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor och människohandel och för att tillvarata barns, flyktingars och minoriteters rättigheter är värdefullt och nödvändigt. Förbundets sakkunskap har relevans för samhällsdebatten och beslutsfattande och är nödvändig för att följa upp hur de mänskliga rättigheterna förverkligas. 

Förbundet lämnar information om människorättskränkningar till nationella och internationella tillsynsorgan. Exempelvis har polisen begärt experthjälp med sin utbildning i mänskliga rättigheter. Organisationen har också erbjudit OSSE beredningsstöd. År 2017 utbildade den bland annat aktörer inom Gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket. Den utför viktigt antirasistiskt arbete och arbetar för att det ska bli lättare att identifiera hatbrott. 

Fredsrörelsen har varit verksam i Finland i över hundra år. Frivilligorganisationer som är aktiva inom fredsrörelsen stöder statens mål bland annat genom att fostra människor till fred och internationalism och med sin sakkunskap är de ett bra komplement i samhällsdebatten. 

Att stödja organisationerna är ett billigt sätt för staten att främja gemensamma mål. Fredsarbetet bygger i huvudsak på frivilliga insatser trots att utmaningen är ansenlig. Stöd från staten tryggar ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. 

I en tid av komplicerade internationella konflikter är det synnerligen kortsiktigt att skära i anslagen för fredsarbete. Fostran till fred och internationalism har blivit ett allt viktigare inslag i skolorna med den nya läroplanen. Anslagsnedskärningarna försvårar klart fredsorganisationernas möjligheter att bidra till denna fostran och att genomföra ett fredsarbete långt in i framtiden och för att främja stabilitet i Finland och i hela världen. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 200 000 euro till stöd för verksamheten inom Förbundet för mänskliga rättigheter och med 300 000 euro för främjande av fredsarbetet. 

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) 

Finansiella resurser för yrkesmässig konst är ett livsvillkor för en blomstrande kultur. Det finns ingen konst om konstnärerna inte kan arbeta. Ett av de viktigaste sätten för staten att stödja konsten är att göra det möjligt för konstnärerna att ägna sig åt konstnärligt arbete på heltid med hjälp av statens konstnärsstipendier. 

Enligt budgetpropositionen ska sammanlagt 545 konstnärsstipendier beviljas 2019. Stipendiebeloppet ska vara 1 709,37 euro per månad under perioden 1.1.2019—31.3.2019 och 1 733,37 euro per månad under perioden 1.4.2019—31.12.2019. 

Vi föreslår en höjning av både antalet konstnärsstipendier och stipendiebeloppet. 

De statliga konstnärsstipendiernas penningvärde har sedan andra hälften av 1990-talet tydligt släpat efter den allmänna utvecklingen av inkomstnivån. Nivån på konstnärsstipendierna får återverkningar på de stipendier som beviljas av privata stiftelser, eftersom det skattefria stipendiebeloppet bestäms utifrån konstnärsstipendierna. Hundra nya stipendier skulle vara en direkt satsning på konstområdet och stärka framför allt de unga konstnärernas möjligheter att arbeta med sin konst. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 41 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra konstnärernas försörjning. 

Huvudtitel 30 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Utveckling av landsbygden 

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna 

Ekologisk produktion är en av de metoder som kan tillämpas inom jordbruket för att bidra till kampen mot miljöförorening och klimatförändring. I år har nästan 500 nya jordbrukare och producenter gått in för ekologisk produktion. Största delen av dem bytte produktionsgren från konventionell till ekologisk produktion. Efterfrågan på ekologiska produkter ökar ständigt och marknaden har behov av både högkvalitativa basala produkter och nya produkter. 

På många gårdar med ekologisk produktion har den gamla generationen nyligen gått i pension och den yngre generationen har tagit över. Nybörjarna utgör för närvarande ungefär en tiondel av alla som producerar ekologiskt. Således finns det också stort behov av rådgivning i ekologisk produktion. Till stöd för omställningen behövs nu extra satsningar på rådgivning. Detta förslag ingår i Gröna riksdagsgruppens skuggbudget. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 30.10.50 med 500 000 euro för rådgivning i ekologisk jordbruksproduktion. 

40. Naturresursekonomi 

22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år) 

Främmande arter är arter som har spridit sig från sitt naturliga utbredningsområde till nya områden med människan, antingen oavsiktligt eller avsiktligt. Vissa främmande arter klarar sig särskilt bra och utgör ett stort hot eftersom de orsakar allvarlig skada för ursprungliga arter, ekosystem eller näringsverksamhet. Efter utplåningen av livsmiljöer utgör de invasiva främmande arterna det globalt sett näst största hotet mot den biologiska mångfalden. 

Finland antog 2012 en strategi för främmande arter. Till de strategiska målen hör att Finland senast 2020 ska ha infört ett system för att försöka hantera problemen med främmande arter och förhindra att invasiva arter kommer till landet. I strategin identifieras 157 invasiva arter och 123 arter som kräver observation. Inom den samlade bekämpningen av främmande arter har också bristerna i lagstiftningen beaktats. År 2015 stiftades en lag om främmande arter och en kompletterande förordning utfärdades. Resurserna för att nå målen i strategin och bekämpa främmande arter är trots det små. 

För att främmande arter ska kunna bekämpas är det mycket viktigt att vidta åtgärder för att iaktta och utrota dem. Arbetet utförs till stor del lokalt och insatserna av små aktörer såsom föreningar är viktiga. I och med klimatförändringen ökar risken för att nya främmande arter sprids till Finland. Därför är det påkallat att satsa mer på nationell övergripande bekämpning och stödåtgärder. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 30.40.22 med 1 000 000 euro för bekämpning av främmande arter. 

31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år) 

För att förbättra fiskbeståndens livskraft används anslaget för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och bevarandet av mångfalden. 

Under momentet ”Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt” ingår en besparing på en miljon euro i överensstämmelse med regeringsprogrammet 2017, men någon ändring i momentets slutsumma för 2017 märks inte alls, eftersom man tagit upp en satsning på en miljon på spetsprojektet ”Bioekonomi och ren teknik”. Basfinansieringen av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt har döpts om till ett spetsprojekt, vilket innebär att det 2017 under momentet inte alls ingick någon finansiering av projekt som främjar fiskens vandring. 

För 2018 budgeteras en höjning på 1 350 000 euro jämfört med föregående år, som fortfarande endast innebär en höjning på 1 350 000 euro jämfört med 2016 års anslag, trots att spetsprojektet redan sägs ha fått en tilläggssatsning på 2 350 000 euro. 

Statsrådet godkände i mars 2012 en nationell fiskvägsstrategi för att skydda utrotningshotade fiskbestånd. Fiskvägsstrategins viktigaste mål är att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. Det här är möjligt genom att återupprätta vandringsvägarna och vidta andra åtgärder som stödjer naturlig fortplantning. Anslaget under momentet har tidigare använts för detta. Anslaget för att förbättra fiskbeståndens livsduglighet måste ökas med en miljon euro för att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfiskbestånd. Att satsa på vandringsfiskbeståndens tillstånd är också ett sätt att främja bland annat naturturismen. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 30.40.31 med 4 000 000 euro i stöd till vatten- och fiskeriprojekt. 

45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 

Åtgärdsprogrammet Metso förenar vård och skydd av skogar. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Enligt programmet ska mångfalden tryggas med hjälp av naturvård som används för att förbättra naturvärdena i livsmiljöerna. 

Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Tack vare programmet ska tusentals nya naturskyddsområden och miljöstödsprojekt inrättas på olika håll i landet, med undantag för nordligaste Finland. 

Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Naturvården säkerställer också att det i skogsnaturen finns livsmiljöer som är representativa i fråga om strukturella egenskaper hos träden och som har en mångfald av arter. Nedskärningar i Metsoprogrammet är skadliga både för miljön och för markägarna. 

Ett av regeringens spetsprojekt är att främja bioekonomi. Men samtidigt gallrar regeringen i anslagen för naturvård och nedskärningar skulle drabba Metsoprogrammet särskilt hårt. Om anslagen skärs ner kommer de viktiga målen för programmet inte att nås fram till 2025, alltså att permanent skydda totalt 96 000 hektar och temporärt skydda 82 000 hektar. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 30.40.45 med 1 000 000 euro för att främja vården av skogsnatur. 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 

Finland måste satsa stort på spårtrafik. Vi behöver en långsiktig plan och ett genomförandeprogram för att reformera bannätet. Spårtrafiken måste få högre servicestandard och bättre konkurrenskraft i förhållande till både personbilar och flygtransporter. Detta kräver att tågförbindelserna mellan de stora städerna blir bättre och restiderna kortare. Också byggandet av spårvägsnäten i de stora stadsregionerna måste få stöd för att främja en klimatmässigt hållbar pendling. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 10 000 000 euro för planering av investeringar i spårtrafik. 

20. Myndighetstjänster för trafik och kommunikation 

01. Kommunikationsministeriets omkostnader 

Som informationssamhälle är Finland beroende av att datanäten och datasystemen fungerar. Därför bör också myndigheterna systematiskt gå in för att bereda sig för störningar och brott som kan drabba datanäten. 

Cybersäkerhetscentralen som hör till Kommunikationsverkets organisation är en nationell datasäkerhetsmyndighet som utvecklar och övervakar funktionssäkerheten och tryggheten hos kommunikationsnät och kommunikationstjänster. 

Till Cybersäkerhetscentralens CERT-FI-uppgifter hör att föregripa, iaktta och lösa kränkningar av informationssäkerheten, och att informera om hot mot informationssäkerheten. I centralens NCSA-FI-uppgifter ingår ansvar för säkerhetsfrågorna vid elektronisk dataöverföring och hantering av säkerhetsklassificerat material. 

Centralens verksamhet siktar på att säkra en trygg och störningsfri funktion för allmänna kommunikationsnät och kommunikationstjänster och att trygga samhällets vitala funktioner. I överensstämmelse med ett avtal med Försörjningsberedskapscentralen ansvarar Cybersäkerhetscentralen för sin del för att trygga funktionen hos tekniska system som är vitala med avseende på försörjningsberedskapen. 

Cybersäkerhetscentralens verksamhet bör tryggas med tillräckliga resurser som ger möjligheter till snabba reaktioner på eventuella cyberhot. Regeringen ökar Cybersäkerhetscentralens omkostnader med två miljoner euro. Enligt sakkunnigbedömningar är Cybersäkerhetscentralens behov av resurser dock tre gånger större. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 31.20.01 med 4 000 000 euro för Cybersäkerhetscentralens omkostnader. 

42. Stöd för anskaffning av eldrivna personbilar samt stöd för gas- och etanolkonverteringar av personbilar (reservationsanslag 3 år) 

I Finland står transporter för cirka 20 procent av Finlands utsläpp av växthusgaser. För att motverka klimatförändringen måste vi i våra planer allt mer gå in för hållbara sätt att transportera sig, som gång, cykling och kollektivtrafik. 

I den nationella energi- och klimatstrategin ställde Finland upp som mål att utsläppen från trafiken ska ha minskat med 50 procent 2030. I fråga om gång och cykling var målet att antalet resor ska öka med 30 procent. De här målen blir vi troligtvis tvungna att skärpa ytterligare för att nå målet enligt Parisavtalet att uppvärmningen ska stanna vid 1,5 grader. Det är alltså nödvändigt att förbättra förutsättningarna för gång och cykling så att de här färdsätten får en större andel av färdmedelsfördelningen. 

Finland släpar alldeles uppenbart efter i utvecklingen när det gäller hur frekventa elcyklarna är jämfört med västra Europa och övriga Norden. I Finland såldes det i fjol ungefär 300 000 cyklar, varav cirka 7 000 elcyklar. I Sverige såldes det 2017, före elcykelpremien, ungefär 67 500 elcyklar, då det totala antalet sålda cyklar var cirka 550 000. Tack vare premien väntas antalet sålda elcyklar i Sverige stiga till 130 000–150 000 år 2018. 

Enligt undersökningar förlänger elassisterad cykling de genomsnittliga cykelresorna och ersätter bilresor. Om ett stöd införs för anskaffning av elcyklar bidrar det till att minska utsläppen från trafiken och öka cyklingens andel av färdmedelsfördelningen. Syftet med stödet är att underlätta en övergång från privatbil till elcykel och därför ska stödet också omfatta priskategorierna för elassisterade lastcyklar. 

Stödet för köp av elassisterade cyklar bör vara 20 procent av anskaffningspriset, dock högst 1 000 euro per cykel. Rätten till stöd ska gälla privatpersoner, som ska kunna få ett engångsstöd för att köpa en ny elcykel. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 42 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga anskaffningsstödet så att det gäller elcyklar. 

43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag) 

Staten stöder sjöfarten med betydande summor i form av olika stöd. Ett av stöden gäller bemanningskostnader och dess syfte är att förbättra konkurrenskraften och förbättra försörjningsberedskapen för fartyg under finsk flagg. Men en del av stödet riktas ändå till passagerartransporter som är sekundära med avseende på försörjningsberedskapen, såsom kryssningar till Estland och Sverige. 

Stöd betalas till alla fartyg som är införda i handelsfartygsförteckningen och seglar under finsk flagg. Ett företag som får stöd får alltså inkomstskatten på lönen till besättningen och arbetsgivaravgifterna tillbaka som återbäring, då fartyget är upptaget i handelsfartygsförteckningen. I fråga om passagerarfartyg riktas stödet också till andra lönekostnader än de som är mest väsentliga för sjöfart, exempelvis löner till personer som sköter kundtjänst och ekonomi. 

I passageratrafik går också en betydande mängd last för import och export, men stödets belopp är inte på något sätt bundet till transporter som är väsentliga för försörjningsberedskapen. Stödtagande fartyg förutsätts inte heller fortsätta segla under finsk flagg: ett fartyg kan få stöd ett år och byta hemland följande år utan hinder om exempelvis Sverige som centralt konkurrentland justerar sitt stödsystem så det blir fördelaktigare. 

Vi föreslår därför att bemanningsstödet ska begränsas i passagerartrafik. Sjöfarten får också många andra stöd som förblir i kraft. Sådana är frihet från moms och punktskatt, avgifter till sjömännens pensionskassa, investeringsstöd, stöd för miljöinvesteringar, sjöarbetsinkomstavdrag, bränsleskattestöd, skattefrihet för personalens kosthåll, halvering av farledsavgifter, varvsstöd och tonnageskatt. 

Villkoren och strukturen för stödet för bemanningskostnader i passagerartrafik bör därför granskas kritiskt i fråga om vilken stödnivå som vore tillräcklig för att garantera försörjningsberedskapen och vilka villkor som bör uppställas för att få stöd. Villkoren kan också vara olika för fartyg som uteslutande är fraktfartyg och för fartyg som tar frakt och passagerare, eftersom fraktfartygen är primära för att garantera försörjningsberedskapen. 

Stödet i fråga om passagerartrafik snedvrider också konkurrensen med inhemska producenter av underhållnings-, konferens- och inkvarteringstjänster. Kryssningspriserna hålls på konstgjord väg lägre än marknadspriset varvid inhemska passagerare lättare väljer en kryssning än en resa i hemlandet. Om stödet skärs ner jämnas konkurrensläget ut mellan inhemska tjänsteproducenter. 

Vi föreslår att stödet skärs ner med 15 miljoner euro genom att stödkriterierna ändras så att försörjningsberedskapen och anställningen av personal som är väsentlig med avseende på sjöfarten prioriteras. 

För 2019 föreslår regeringen att stödet höjs temporärt med 6 miljoner euro genom att de ersättningsgilla kostnaderna också ska omfatta arbetsförsäkringspremier som betalas av arbetsgivaren. Det extra stödet ska bli en kompensation till bolagen för stödförluster till följd av översynen av pensionssystemet för sjömän 2016. Enligt kommunikationsministeriet ingår höjningen i budgeten för 2019, där 96 miljoner euro föreslås för bemanningsstöd. Men det är än så länge osäkert om lagförslaget kommer att gå igenom. 

Kommunikationsministeriet föreslår extra stöd, fastän finansministeriet är av annan åsikt. Finansministeriet anser att vi bör gå in för att minska och inte öka företagsstöden. De gröna instämmer och föreslår att ingen höjning görs. Bemanningsstödet ska alltså skäras ner med totalt 21 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 43 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skära ner stöden till sjöfarten. 

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 

År 2015 skar regeringen 15 miljoner euro från köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster. I budgeten för 2018 lappas nedskärningarna genom att återställa två miljoner euro för upphandling av tågtrafiken. 

Trots de blygsamma tilläggsmedlen som lappar nedskärningarna står det klart att tågtrafiken inte kommer att återgå till den nivå som var rådande innan 2015 års nedskärningar. Ändringarna tvingar passagerarna att oftare köra privatbil eftersom busstrafiken är praktiskt taget obefintlig på en del av de nuvarande förbindelsesträckorna. Koldioxidutsläppen från trafiken och andra olägenheter kommer att öka. 

En följd av indragningen av tågavgångar blir att jämlikheten i fråga om rörlighet äventyras. Många av de tågförbindelser som ska dras in utnyttjas mycket av unga, studerande och pensionärer. För dem är privatbilism inget alternativ. Inte heller ersättande bussar är ett faktiskt alternativ för alla som åker tåg bland annat för att de är långsammare och svårare att jobba i. 

Välfungerande tågförbindelser är viktiga för landskapens livskraft. Att dra in tågförbindelserna försvårar möjligheterna till företagsverksamhet i landskapen och försvagar möjligheterna att locka till sig investeringar. Också landskapens attraktionskraft för inflyttare blir lidande. Särskilt indragningen av tågavgångar kommer att försvaga attraktionskraften för högskolorna i de centrala städerna i landskapen. För turismnäringen i landskapen är indragningen av tågtrafiken ett svårt bakslag. 

I den nationella energi- och klimatstrategin som blev färdig i november 2016 fastställs det att utsläppen av växthusgaser från trafiken ska minskas med hälften före 2030 jämfört med 2005. I fråga om trafikprestationen är målet med strategin att stoppa ökningen av personbilstrafiken i stadsregionerna före utgången av 2030. Dessutom eftersträvas effektivisering av användningen av personbilar, ökad användning av nya tjänster inom kollektivtrafiken och en ökning på 30 procent i mängden gång- och cykelresor. För att målen ska bli uppfyllda måste bland annat digitaliseringen och koncepten med Mobility as a Service (MaaS), det vill säga mobilitet som en tjänst, utnyttjas. Mobilitet som en tjänst avser en helhet där användarna kan köpa transporttjänster som paketlösningar enligt behov. 

Regeringen riktar 3,5 miljoner euro till de stora stadsregionerna för utveckling av transportformer som alternativ till privatbilism, som ett led i stödet för kollektivtrafik till de stora städerna. Stora stadsregioner är enligt kollektivtrafikförordningen regionerna kring Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. 

Projekt som främjar digitalisering och handlingsmodellen mobilitet som en tjänst bör stödjas också i mellanstora städer, vilket avser stadsregionerna Björneborg, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis och Tavastehus samt städerna Kotka, Kouvola, Vasa och Villmanstrand. Extra stöd särskilt för mellanstora städer möjliggör utvecklingsverksamhet som det finns mindre privata resurser för än i de stora städerna. I mellanstora städer behövs också annorlunda tjänstekoncept jämfört med stora stadsregioner. Eftersom folkmängden och samhällsstrukturen i mellanstora städer oftast inte medger tunga kollektivtrafiklösningar kan utnyttjandet av digitalisering och koncepten för mobilitet som en tjänst där leda till mer kostnadseffektiva lösningar. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 31.30.63 med 16 500 000 euro för köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster. 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 

51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 

Sysselsättningen förbättras men arbetslösheten sjunker långsammare eftersom vi har ett matchningsproblem. Vi behöver större satsningar på arbetskraftspolitisk utbildning, arbetskraftspolitiska stöd, lönesubvention och startpengar. För att vi ska kunna ha en aktiv och framgångsrik sysselsättningspolitik behöver vi mer och uppdaterad kompetens. 

Regeringen har gjort många försämringar och nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa: lönesubventionens maximala längd har förkortats och stödmånaderna skurits ner. Aktiveringsmodellen kräver att de arbetslösa deltar i serviceinsatser. Alternativet är att de får sin arbetslöshetsersättning nedskuren. 

Det ökade antalet invandrare ställer också arbetskraftspolitiken inför nya utmaningar. Det första steget in i arbetslivet är ofta att lära sig språket. Satsningar på integration är rätt åtgärd mänskligt sett, men också en god investering för samhället. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för stödjande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik 

42. Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag) 

Nyslott har drabbats av massiva följder av att institutionen för lärarutbildning på campusområdet vid Östra Finlands universitet i Nyslott lagts ner. I ett slag förlorade Nyslott cirka 900 studieplatser och drygt 100 arbetstillfällen. Om man ser till hävstångseffekten innebar flyttningen av lärarutbildningen att Nyslott gick miste om cirka 300 arbetstillfällen. En femtedel av stadens butiker står tomma, beläggningsgraden för studentbostäderna har rasat och försäljningen av bostäder går långsammare. Man har tvingats riva flera flervåningshus. Så omfattande och plötsliga omställningar raserar stadens näringsliv och framför allt den framtida utvecklingen. 

Nyslott förtjänar ett stödpaket eftersom näringslivsstrukturerna har förändrats plötsligt och permanent. Flyttningen av studieplatser genom ett regeringsbeslut har gjort att staden drabbats av perspektivlöshet och arbetslöshet. I juli hade Nyslott den högsta arbetslösheten i Södra Savolax, 12,7 procent. Flytten av lärarutbildningen ger också mer generellt avtryck i landskapet Södra Savolax. Tilläggsanslag har stor betydelse för att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen. Nyslottsregionen har tillväxtpotential bland annat inom turism, skogs- och virkesindustri och båtbyggande. 

Dessutom har flytten av lärarutbildningen fördubblat utflyttningen från staden och skapat en enorm perspektivlöshet bland unga invånare genom förlusten av utbildningsplatser. I år har utflyttningen från Nyslott rentav fördubblats jämfört med i fjol, när utflyttningen nådde historiska mått. Nyslott har cirka 34 000 invånare. Med ett stödpaket skulle allt fler företagare och familjer kunna stanna kvar i Nyslott, vilket i sin tur gynnar utvecklingen av stadens näringsliv. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.50.42 med 3 000 000 euro till Nyslotts ekonomiska region. 

44. Regionalt transportstöd (reservationsanslag 3 år) 

Glesbygdsområden kan få statligt stöd för långa transporter av varor från små och medelstora företag. Anslaget får användas till transportstöd enligt statsrådets förordning om regionalt transportstöd som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) till små och medelstora företag med verksamhet i stödberättigande områden. Stödet är avsett att minska transportkostnaderna för långa transportsträckor för varor som företagen tillverkar. 

Både 2017 och 2018 var anslaget 5 000 000 euro. Regeringen föreslår att det höjs med en miljon euro till 6 000 000 euro 2019. Det finns ingen anledning att höja anslaget, och Gröna riksdagsgruppen föreslår därför att anslaget inte höjs. Ett av målen med statsbudgeten bör vara att minska företagsstöden, inte att höja dem. Bara en del av aktörerna får stöd, och att bara stödja vissa företag snedvrider konkurrensen. Transportstödet ges ut till cirka 250 små och medelstora företag. 

Neddragna företagsstöd har en balanserande effekt på statsekonomin, och det kommer vi att behöva inom en snar framtid när bland annat kostnaderna för omsorg skjuter i höjden. De budgeterade medlen till företagsstöd måste samlas in i form av skatt på lönsam verksamhet, vilket inte är motiverat samhällsekonomiskt sett. 

Vi föreslår 

att riksdagen minskar moment 32.50.44 med 1 000 000 euro för regionalt transportstöd. 

60. Energipolitik 

40. Energistöd (förslagsanslag) 

Investeringarna i biogas har inte ökat på önskvärt sätt. Det finns outnyttjad potential i synnerhet i småskalig produktion på gårdar i byar, som inrättat högst ett tiotal biogasanläggningar. Sverige, Tyskland och Österrike har redan investerat i småskalig biogasproduktion med lovande resultat. I synnerhet i Tyskland är biogas redan nu en viktig del av hela energiproduktionen. 

I regeringsprogrammet ingår det åtgärder för att utveckla bioekonomin, men åtgärderna är otillräckliga och alltför ensidiga. I satsningarna på bioekonomi lutar sig regeringsprogrammet starkt mot skogarna, och är ett hot mot skogarnas uppgift som kolsänkor. Regeringen glömmer bort vilken stor råvarupotential för biogasproduktion det finns inom jordbruket, livsmedelsindustrin och reningsverken för kommunalt slam och avloppsvatten. 

Gårdarna, livsmedelsföretagen och kommunerna har betydande potential att producera biogas inom ramen för enskilda och gemensamma projekt av olika storleksgrad, dels för eget bruk och som drivmedel, dels i framtiden möjligen också i form av el som kan matas in i elnätet. Biogasprojekt kan hjälpa lantgårdar som kämpar med lönsamhetsproblem att förnya och bredda sin näringsstruktur och därmed skapa arbetstillfällen. 

Ett treårigt projekt finansierat med investeringsstöd skulle kosta 25 000 000 per år. Efter tre år med stöd skulle 300 byggda reaktorer kunna producera uppskattningsvis en terawattimme energi om året och skapa 600 arbetstillfällen. I byggfasen skulle investeringens sysselsättande effekt vara ungefär 1 500 årsverken. Samtidigt kunde man minska användningen av fossila bränslen avsevärt och främja återvinning av näringsämnen. 

Vi föreslår 

att moment 32.60.40 ökas med 25 000 000 euro till investeringar i biogas. 

Solkraftverk producerar ren energi och exportutsikterna i branschen är enorma. I takt med investeringarna ökar den finländska expertisen allt medan produktutveckling skapar innovationer och hjälper företag att slå sig fram på den expanderande globala marknaden. 

Enligt arbets- och näringsministeriet skulle inemot en femtedel av vår elkonsumtion kunna produceras med solpaneler. Småskalig produktion av solenergi skapar en bra grund för innovationer som ger större flexibilitet i efterfrågan och genererar ett intelligent elnät. 

Hittills har det varit i synnerhet villaägarna som installerat solpaneler på sina tak, men också på andra typer av byggnader måste takytan utnyttjas. Bostadsaktiebolag bör stödjas och uppmuntras att skaffa solkraftverk. 

Ett treårigt projekt för att uppmuntra bostadsaktiebolag att installera solpaneler skulle kosta 15 000 000 euro per år. Efter tre år med stöd skulle 10 000 byggda solkraftverk kunna producera uppskattningsvis 0,24 terawattimmar energi om året. I byggfasen skulle investeringens sysselsättande effekt vara ungefär 1 500 årsverken. 

I nuläget kan en boende i småhus göra hushållsavdrag för sin investering medan företag och kommuner kan få energistöd. Utöver detta beviljar arbets- och näringsministeriet särskilda investeringsstöd för projekt för förnybar energi. Men stödet gäller endast projekt som överstiger fem miljoner euro. Bostadsaktiebolagen kommer alltså i kläm i det här avseendet. 

De som bor i villa kan få hushållsavdrag för att installera solpaneler och avdraget är värt ungefär 15 procent av den totala investeringen. Lagstiftningen tillåter inte att bostadsaktiebolag gör hushållsavdrag. De borde i stället beviljas ett lika stort investeringsstöd på 15 procent för investeringar i solkraftverk. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.60.40 med 15 000 000 euro för stöd till bostadsaktiebolagens investeringar i solpaneler. 

44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag) 

Med upphandling av förnybar energi kan vi försäkra oss om att den positiva utvecklingen i produktionen av förnybar energi inte stannar av och att vår kompetens inte går förlorad. 

Nya teknikneutrala incitament gör det möjligt att starta nya upphandlingar exempelvis av vindkraft, där det gamla systemet för inmatningstariffer har avvecklats och nya bygglov med sysselsättningsökande effekt därför inte beviljas just nu. Enligt de senaste bedömningarna är vindkraft redan i dag den mest kostnadseffektiva energiformen, och det är angeläget att ökad produktionskapacitet inte bromsas av administrativa orsaker. 

I den nya modellen för upphandling väljs aktörerna enligt vem som kan erbjuda förnybar energi med störst kostnadseffektivitet. Det ordnas auktioner och anbudsförfaranden för förnybar energi som kan vara teknikneutrala eller inriktade exempelvis på el producerad med solenergi eller vindkraft allt efter det aktuella behovet. I ett sådant anbudsförfarande erbjuder aktörerna sin elproduktion till ett visst pris, vilket resulterar i en kostnadseffektiv ökning av produktionen av förnybar energi. 

Det nya systemet behövs för att få fart på produktionen av förnybar energi allsidigt och teknikneutralt. Finland måste rikta in sig på att vara en föregångare som exportör av förnybar och ren energiteknik. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.60.44 med 5 000 000 euro för anbudsförfarande för förnybar energi. 

46. Kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader (förslagsanslag) 

De sektorer som särskilt riskerar att utsättas för kolläckage, i praktiken den tunga industrin, kan beviljas stöd som kompensation för det högre elpris som de har och som beror på priset på utsläppsrätterna. 

Stödet utgör kompensation för en skada vars existens inte har bevisats. Till exempel Statens ekonomiska forskningscentral konstaterar i en rapport ("Ilmastopolitiikan vaikutukset Suomen kansantalouteen ja kilpailukykyyn") att den empiriska forskningen inte upptäckt något kolläckage. Forskningslitteratur visar att klimatåtgärder på sin höjd har marginella och vanligtvis obefintliga effekter på företag. Enligt Eurostat var dessutom elpriset för industriaktörer i Finland det näst billigaste i EU under senare hälften av 2016. 

En studie vid Aalto-universitetet har visat att de förnybara energiformernas inmarsch på marknaden har sänkt, inte höjt, elpriset. 

Dessutom går kompensationen till sektorer som redan nu får väl tilltagna stöd genom sänkt skattesats på el och skatteåterbäring för energiintensiv industri. Statens ekonomiska forskningscentral menar att ökat stöd till industrin inte förbättrar tillväxtutsikterna för samhällsekonomin och att binda ytterligare resurser i sektorer med jämförelsevis svaga tillväxtutsikter tvärtom försvagar utsikterna för samhällsekonomin. 

Stödet finansieras med intäkter från utsläppshandeln. Enligt utsläppshandelsdirektivet och Europeiska rådets riktlinjer ska minst 50 procent av inkomsterna från utsläppshandeln gå till klimatgärningar. Under tidigare år har man bland annat finansierat klimatgärningar i utvecklingsländer. Nu styrs pengarna till den tunga industrin i form av extra stöd i stället för att använda intäkterna till åtgärder som Parisavtalet förpliktar till, bland annat forskning och utveckling kring ren energi och till finansiering av klimatgärningar i utvecklingsländerna. 

Reservationens förslag till uttalande 44 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att slopa kompensationsstödet för utsläppshandelns indirekta kostnader. 

47. Främjande av infrastrukturen för eltrafik och användning av biogas i trafiken (reservationsanslag 3 år) 

Att främja och utveckla elektrifiering av trafiken är viktiga metoder för att begränsa utsläppen från trafiken. Men laddningsmöjligheterna måste utvecklas kraftigt för att människor ska våga skaffa elbilar. Ett heltäckande laddsystem står i fokus när vi vill utöka den elektrifierade trafiken och göra mobiliteten smidigare. 

Laddningsmöjligheterna för elbilar måste förbättras, exempelvis på servicestationer. Dessutom måste byggbestämmelserna kompletteras med en skyldighet att förse nybyggen och saneringsobjekt med laddstationer för elbilar. Också kommunerna måste erbjudas stöd och rådgivning för hur de kan förbättra infrastrukturen för elbilar. Den nya tekniken måste backas upp med försök och pilotprojekt för att de mest effektiva och passande lösningarna ska kunna införas. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.60.47 med 5 000 000 euro för att förbättra laddningsmöjligheterna för elbilar. 

70. Integration 

30. Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag) 

I världen pågår den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Över 65 miljoner människor har tvingats lämna sina hem. Av dem bor största delen, 84 procent, i utvecklingsländer. I Uganda som är mindre än Finland lever 1,3 miljoner flyktingar, och i Libanon är var femte invånare syrisk flykting. Förhållandena i flyktinglägren är omänskliga och bristen på lagliga invandringsmöjligheter tvingar allt fler att ge sig ut på en livsfarlig resa mot Europa. Läget är ohållbart. 

Men den humanitära nöden har inte satt några bestående spår i Finlands flyktingkvot, för sedan 2001 har vår flyktingkvot varit 750 personer per år. År 2014 och 2015 höjdes kvoten temporärt med 300 personer på grund av det svåra läget i Syrien. Nu har också den temporära höjningen skurits bort trots att den humanitära krisen i Syrien hela tiden förvärras. Med en större flyktingkvot kan vi skapa fler säkra och kontrollerade vägar för flyktingar att söka sig i säkerhet. 

En rad ministrar i regeringen har gett utfästelser om att flyktingkvoten kommer att höjas ordentligt "bara vi får kontroll över asylsituationen först". Nu har vi kontroll över situationen. Antalet asylsökande har sjunkit till en femtedel sedan toppåret 2015 och de övriga nordiska länderna har redan höjt sina flyktingkvoter. Norges kvot är 3 000 och Sveriges kvot nästa år är 5 000. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 45 

Riksdagen förutsätter att regeringen ökar Finlands flyktingkvot till 2 500 personer. 

Kommunerna gör en hel del insatser för att stödja och främja integrationen av invandrare och för att ge dem arbete och göra dem delaktiga i vårt samhälle. Staten ersätter kommunerna för integrationskostnaderna genom att betala ersättningar för mottagande av kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd. 

Målet är att invandrarna ska lära sig komma till rätta i vardagen på egen hand och att själva ta hand om sin försörjning. Ju större del av invandrarna som får fast jobb och ju snabbare det går desto större är den samhällsekonomiska nyttan, för att inte tala om den mänskliga vinsten. Arbete spelar alltså en stor roll för integrationen. 

Den årliga ersättningen till kommunerna är 6 845 euro för barn under sju år och 2 300 euro för personer som har fyllt sju år. Nivån på de kalkylerade ersättningarna bestämdes 1993. Därefter har de höjts bara två gånger och senast 2011. 

Kommunernas faktiska kostnader för invandringen är betydligt större än ersättningen. I synnerhet under invandrarnas första tid i landet måste kommunerna lägga ner mycket tid och personella resurser på integreringen. Kommunernas beredskap att sköta integrationen varierar stort. Hela samhället har nytta av att det satsas rejält på integrationen och att invandrarna involveras i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 32.70.30 med 10 000 000 euro för att höja flyktingersättningarna till kommunerna. 

Huvudtitel 33 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

03. Forskning och utveckling 

31. Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år) 

Vi behöver absolut ett försök med basinkomst. Försöket ger oss en möjlighet att se hur människors liv, sysselsättningen, fattigdomen och näringslivet påverkas av basinkomst. 

Regeringens försök är emellertid så begränsat att det inte kommer att generera någon information som kan användas eller generaliseras för fortsatta utredningar. Målen för försöket med basinkomst begränsar sig till att öka sysselsättningen bland dem som får arbetsmarknadsstöd. Försöket omfattar bara 2 000 finländare. Men basinkomst handlar om mycket mer än så. 

Samplet måste utvidgas för att man ska kunna se hur olika grupper påverkas av försöket och vilka effekter det har på människors beteende i varierande livssituationer. Resultaten snedvrids och inskränks när bara en snävt avgränsad grupp deltar. 

Basinkomsten är förtjänt av ett brett upplagt försök, som följer vetenskapliga kriterier och principer för god kunskapsproduktion. Det behövs tillräckligt stora resurser för att försöket ska kunna genomföras i nödvändig skala. Målet bör vara att ta fram generaliserbar information och resultat som kan tjäna som underlag för politiska beslut om fortsatt basinkomst. 

Vi föreslår att försöket utvidgas så att samplet breddas såväl kvantitativt som kvalitativt och täcker in fler kategorier av människor. Ett flertal sakkunnigyttranden stöder en utvidgning av försöket. Vi föreslår att riksdagen reserverar anslag för planering av ett utvidgat försök och att det utvidgade försöket genomförs från och med början av 2019. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 46 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bredda samplet i försöket med basinkomst och att försöket förlängs. 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 

Vid sidan av arbetslöshet är de höga boendekostnaderna den främsta orsaken till fattigdom särskilt i de större städerna. Många som får bostadsbidrag tar också emot utkomststöd. 

Regeringens beslut att flytta bostadsbidraget från hyresindex till levnadskostnadsindex är en nedskärning som slår mot de mest utsatta finländarna. Levnadskostnadsindex utvecklas nämligen långsammare än hyresindex, särskilt i de större stadsregionerna. 

De gröna framhåller att utgifterna för bostadsbidrag kan sänkas genom att det byggs tillräckligt många hyresbostäder till rimliga kostnader. Regeringens åtgärder gör det svårare för dem som får bostadsbidrag att flytta när de kan få jobb på annat håll, eftersom den enskildes boendeutgifter ökar ytterligare och incitamentet för att ta det nya jobbet minskar. 

Reservationens förslag till uttalande 47 

Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna i bostadsbidraget och inleder en totalreform av boendestöden. 

30. Sjukförsäkring 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 

För närvarande beviljar Folkpensionsanstalten ersättning för arvode, behandling och undersökning hos privata läkare och tandläkare. Den som inte vill köa till offentlig vård kan betala ett högre belopp för besök hos privat läkare, och Folkpensionsanstalten återbetalar en del av kostnaden. 

FPA-ersättningar för privatläkararvoden skapar större ojämlikhet i hälsa och delar upp befolkningen i förmögna som anlitar privat vård och mindre bemedlade som anlitar offentlig vård. Samtidigt ökar skillnaderna i hälsa medan den offentliga hälso- och sjukvården försämras. Dessutom drabbas alla av högre försäkringspremier när den privata vården gör extra undersökningar och låter kunderna stå för dyra hjälpmedel. 

Vi inser att den föreslagna anslagsminskningen för FPA-ersättningar för besök hos privata läkare ökar trycket på den offentliga hälso- och sjukvården. Vi är trots det övertygade om att de som har råd att anlita privata läkare gör det trots nedskärningen i FPA-ersättningen. FPA-ersättningen för privata läkare är en direkt transferering till privata läkarstationer och styr inte i nämnvärd grad människors beteende. Det är inte alls bra att rika människor har en gräddfil till hälso- och sjukvård. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 48 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka FPA-ersättningarna för privatläkararvoden. 

40. Pensioner 

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 

Pensionärernas försörjning har satts på prov flera gånger under den här regeringsperioden. Pensionärernas köpkraft har försämrats på många sätt: folkpensionsindex har skurits ner och frysts, klientavgifterna inom hälso- och sjukvården har höjts, reseersättningarna har sänkts och självrisken för läkemedelsersättningar har höjts. Försvagningarna av folkpensionsindex påverkar direkt köpkraften, eftersom förmånerna inte längre följer prisutvecklingen. 

Här är pensionärerna med små inkomster mest utsatta. Av dem har de som lever på garantipension, det vill säga de som har de allra minsta inkomsterna, blivit mest lidande av regeringens nedskärningar. Regeringens skattebeslut har dessutom gynnat löntagarna allra mest. Det finns skäl att påminna om att var femte pensionär i Finland får mindre än 1 000 euro i månatlig pension. I snitt lyfter en finländsk pensionär 1 656 euro i månaden. 

Garantipensionen måste höjas rejält eftersom de höjningar som nu gjorts inte täcker in alla nedskärningar. Högre garantipension skulle förbättra pensionärernas köpkraft och motverka fattigdom. 

Detta förslag ingår i Gröna riksdagsgruppens skuggbudget. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 49 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja garantipensionen. 

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 

38. Statsunderstöd för kostnader i fråga om pilotprojekt för valfrihet 

Som ett led i valfrihetslagstiftningen kommer regeringen att genomföra pilotprojekt med valfrihet. Riksdagen behandlar lagarna om vårdreformen och landskapsreformen våren 2019, och lagarna ska träda i kraft först sommaren 2019, men pilotprojekten genomförs enligt den nya valfrihetsmodellen från och med den 1 juli 2019. 

Syftet med pilotverksamheten är att göra en bred och övergripande testning av den nya valfrihetsmodellen. I statsbudgeten för 2018 har det reserverats 100 miljoner euro för pilotprojekten. En del av anslagen används för en breddning av försöken med servicesedel. I budgeten för 2017 reserverades 20 miljoner euro för valfrihetsförsöken. 

Eftersom avsikten är att pilotprojekten ska starta först sommaren 2019 och det inte alls är säkert att lagstiftningen hinner behandlas klart före det, föreslår vi att riksdagen minskar anslaget med 55 miljoner euro. 

Vi föreslår 

att riksdagen minskar moment 33.60.38 med 55 000 000 euro för ett pilotprojekt om valfrihet. 

Huvudtitel 35 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 

Under den här regeringsperioden har anslagen till miljöorganisationerna skurits ned med sammanlagt 270 000 euro. Detta har avsevärt försvårat organisationernas verksamhet och deras arbete för upplysning och fostran i miljöfrågor. 

Frivilligorganisationerna ökar dialogen i samhället och ger människor påverkansmöjligheter. De har en växande roll inom miljörådgivning och bevakning av verksamhet och beslut när miljöförvaltningen har fått sina resurser nedskurna. Laglighetskontrollen av miljöbeslut förefaller i allt högre grad vara beroende av överklaganden, i och med att närings-, trafik- och miljöcentralerna och miljöministeriet har mindre styrande makt och besvärsrätt inom planläggningen. 

Med hjälp av projektstöd som hittills har beviljats av anslaget har miljöorganisationerna genomfört högkvalitativ och för hela landet betydelsefull miljöfostran, som bland annat har stött arbetet för hållbar utveckling i skolor och på daghem. Projektstöd för miljöfostran har varit ett kostnadseffektiv sätt att lära ut en ansvarsfull attityd till miljön. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 300 000 euro för stöd till miljöorganisationer. 

10. Miljö- och naturvård 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 

Anslagen för att skydda saimenvikaren stoppas för ett år, vilket gör det betydligt svårare att fortsätta skydda en starkt hotad art. Merparten, 75 procent, av omkostnadsanslagen för skyddet har kommit från EU, men projektanslagen tar slut i år. Nästa gång EU-bidrag kan sökas är först för 2020. Det behövs ett tillfälligt anslag för 2019 för att arbetet med att bygga vinterbon i snön och räkna bona ska kunna fortsätta. Anslaget kommer också att användas till att övervaka fisket i områdena och till att köpa en ny båt för vinterföre i stället för den gamla som havererat. 

Saimenvikaren har varit på utdöende, men antalet är på uppgång tack vare målmedvetet och systematiskt arbete. Arten klassas numera som starkt hotad, medan den tidigare ansågs vara akut hotad. Trots att beståndet har stärkts klarar sig bara en fjärdedel upp till fem års ålder, det vill säga blir könsmogna. I dag finns det uppskattningsvis 370–380 individer. Resultaten av arbetet för att rädda saimenvikaren är kända också på den internationella arenan. Det är alltså viktigt att få ett anslag för 2019 för att arbetet med skyddet som fått en så bra start ska kunna fortsätta och utvecklas. 

Den biologiska mångfalden ute i världen och i Finland minskar i alarmerande takt och man talar redan nu om den sjätte utrotningsvågen. Finland har förbundit sig att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden i Finland senast 2020. Men redan nu har regeringen medgett att det inte kommer att gå. 

Bland de mest hotade livsmiljöerna hör vårdbiotoperna. De består av ängar och betesmark som formats av det traditionella jordbruket och som under århundraden av vård har utvecklat en rik och unik biotop. Vårdbiotoperna började minska i Finland redan på 1880-talet och utvecklingen har fortsatt i accelererande takt de senaste decennierna. Ungefär 90 procent av biotoperna i vårdbiotoperna är klassade som antingen akut eller starkt hotade. 

Den biologiska mångfalden i myrmarkerna har minskat till följd av utdikningar och drygt hälften av Finlands ursprungliga myrar är utdikade. I utdikade områden tränger skogsarterna undan myrarterna, och utvecklingen i den biologiska mångfalden i myrmarker är oroväckande. Många sällsynta växt-, insekt- och fågelarter är hotade och även vanliga arter på myrar är på tillbakagång. Det ger utslag i bland annat sämre bärskördar. Med restaurering kan myrarna komma närmare sitt naturliga tillstånd. Samtidigt kan man reducera utsläppen till vattendragen och förbättra kolbindningen. 

Också fågelsjöar hör till de hotade biotoperna. En studie från Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet visar att kvaliteten på våtmarker har försämrats och att det i sin tur lett till att många sjöfågelbestånd har minskat. Studien framhåller dock att åtgärder för att minska igenväxningen av våtmarker är till hjälp för de minskande bestånden av sjöfågel. Med klimatförändringen ökar behovet av att restaurera våtmarker ytterligare, när fåglarna tillbringar alltmer tid i norr och den globala uppvärmningen å andra sidan sannolikt ökar näringsbelastningen på vattendragen. 

Naturtjänster inom Forststyrelsen ansvarar för alla naturskyddsområden i landet, och det finns ett stort behov av att utöka vården av våtmarker och fågelsjöar och av att röja igenvuxna vårdbiotoper. Det ingår också naturtjänsternas ansvarsområde att restaurera myrar i naturskyddsområden. Tilläggsanslag till dessa åtgärder vore till fördel inte bara för den biologiska mångfalden utan också för sysselsättningen i flera delar av landet. 

Forststyrelsens naturtjänster ansvarar för våra nationalparker och andra viktiga strövområden och för servicen där. Det eftersatta underhållet av dem uppgår för närvarande till cirka 44 miljoner euro och ökar år för år. De knappa anslagen har lett till att naturtjänsterna redan nu har tvingats riva spångar, eldplatser och vindskydd som är viktiga för utvecklingen av friluftslivet. Välskötta leder styr människornas gång, vilket skonar naturen, underlättar motion i naturen – som ger stor hälso- och välfärdsnytta, möjliggör naturturismen och är till stor nytta för den regionala ekonomin och sysselsättningen. 

Detta förslag ingår i Gröna riksdagsgruppens skuggbudget. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.10.52 med 4 000 000 euro för arbete som främjar biodiversitet. 

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 

I budgetpropositionen för 2018 (19.9.2017) föreslår regeringen ett anslag på 26,6 miljoner euro för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden. I början av regeringsperioden sänktes utgifterna drastiskt, nämligen från 38 till 18 miljoner euro. Nu minskar regeringen nedskärningen, men vi ligger fortfarande mer än 11 miljoner euro under den tidigare nivån. 

Nedskärningarna har förstört en stor del av förutsättningarna för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som bygger på frivillighet och stöds av både markägarna och miljöorganisationerna. Dessutom har nedskärningarna lett till att det kompletterande programmet för skydd av myrar på privat mark inte har kunnat genomföras. 

Regeringen äventyrar den biologiska mångfalden när den skär stort i anslagen för förvärv av naturskyddsområden och samtidigt backar upp avverkning i sina spetsprojekt. Denna oro har också framförts i en förklaring publicerad av meriterade finländska forskare (BIOS 2017). Finland har åtagit sig att följa FN-konventionen om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald. Enligt EU-strategin ska den biologiska mångfalden inte längre minska från och med 2020. Regeringen har dock redan medgett att målet inte kommer att nås. 

Metso och myrskyddsprogrammet är viktiga medel för att uppfylla åtagandena om den biologiska mångfalden. De tidigare årens massiva nedskärningar kan inte gottgöras enbart genom att återställa utgifterna för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden till den tidigare nivån. Det krävs också extra anslag för att täcka de senaste årens underskott. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 20 000 000 euro för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden. 

20. Samhällen, byggande och boende 

60. Överföring till statens bostadsfond 

I budgetpropositionen föreslår regeringen att det ska betalas ett tidsbundet startbidrag på högst 10 000 euro per bostad för att bygga hyresbostäder som omfattas av MBT-avtalet för Helsingforsregionen och som genomförs med hjälp av långvarigt räntestöd (lag 688/2001) för andra än grupper med särskilda behov. 

I Helsingforsregionen råder det stor brist på hyresbostäder till skäligt pris. Räntestöd är praktiskt taget det enda verktyget som verkligen genererar bostäder till skäligt pris. För att sätta fart på bostadsproduktion med räntestöd och för att öka träbyggandet måste stödet höjas till 15 000 euro per bostad som byggs i trä. 

Vi har mycket skog i landet och därför är träbyggande ett naturligt alternativ. Om vi får fart på träbyggandet öppnas nya möjligheter till export och sysselsättning. I programmet för byggande i trä ställer arbets- och näringsministeriet som mål att höja andelen träbyggande inom byggandet av nya höghus från 1 till 10 procent. Med högre stöd kan vi snabba upp tillkomsten av ett anknytande kompetensnätverk inom skogsindustri och träbyggande. Stödet ska vara temporärt och snedvrider därför inte marknaden i någon betydande grad. 

Träbyggande ingår också som ett viktigt element i hållbar bioekonomi, där virkesråvaran ska användas för så långvariga ändamål som möjligt för att det ska vara hållbart i klimathänseende. Träbyggandet minskar byggsektorns koldioxidavtryck jämfört med andra byggmaterial. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 50 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att främja träbyggande genom att höja startbidraget för bostadshus i trä. 

INKOMSTPOSTER 

Avdelning 11 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 

Under sitt sista år låter regeringen skattesänkningarna i högre grad gå till låginkomsttagare, men inte i tillräcklig omfattning. En rättvisare ekonomisk politik skulle kräva en betydligt större höjning av grundavdraget vid kommunalbeskattningen. 

Avdraget görs efter andra avdrag och gäller utöver löneinkomster också förmåner och pensioner. En höjning av grundavdraget vore därför ett bra sätt att minska fattigdom och inkomstklyftor. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 51 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka skatterna för låginkomsttagare och höja grundavdraget i kommunalbeskattningen. 

I dag beskattas utdelning från icke-noterade företag ganska lindrigt upp till en viss gräns. Gränsen går vid 150 000 euro om gränsen för avkastningsgraden (8 %) tillåter det. 

Vår nuvarande beskattning av utdelning gör att resurser tas bort från materiella och immateriella reella investeringar med relevans för företagens operativa verksamhet och i stället används på värdepapper och investeringstillgångar som inte utsätts för förslitning. Den lindriga beskattningen på utdelning medverkar också till att öka inkomstklyftorna. 

Vi föreslår att lindrigt beskattad utdelning stramas åt på det sätt som expertgruppen för företagsbeskattning föreslår. Med andra ord ska den avkastningsgrad som tillämpas för uträkning av den utdelning som beskattas lindrigare i beskattningen av utdelning från icke-noterade bolag sänkas till 4 procent. Upp till den avkastningsnivån höjs andelen skattepliktig utdelning som beskattas som kapitalinkomst till 40 procent och gränsen på 150 000 euro avskaffas. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 52 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skärpa gränserna för lindrigt beskattad utdelning. 

Enligt budgetpropositionen skulle 25 procent av räntorna på bostadslån som 2019 tagits för förvärv av egen bostad vara avdragbar. 

I dagens läge med låga räntor kunde man avancera snabbare och minska ränteavdraget redan nästa år till 10 procent. Slopad avdragsrätt skulle stödja målet att förtydliga beskattningen. Slopat avdrag kan också motiveras med att avdraget är ett omotiverat stöd till att äga sin bostad. 

Regeringen har infört ett helt nytt avdrag för skogsgåva, som enligt vår mening är omotiverat. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 53 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om en snabbare sänkning av avdragsrätten för ränta på bostadslån och om att i slutändan helt slopa den. 

Arbetsgivaren kan betala ut ersättning till en arbetstagare som reser till och från jobbet med egen bil. Ersättningen är skattefri och beloppet läggs årligen fast av Skatteförvaltningen. 

Anställda måste få betalt för sina resor till jobbet med egen bil, men den nuvarande ersättningsnivån är klart och tydligt förknippad med överkompensation. Med andra ord är ersättningarna högre än de verkliga kostnaderna för att använda egen bil. 

Överkompensation uppstår av flera anledningar. För det första beaktas det i uträkningen av ersättningar inte alls hur stor andel som är privata resor och de står för en stor del av antalet kilometer. För det andra ersätts inköp av egen bil också efter att de fasta kostnaderna i snitt har ersatts. För det tredje kan man med fog påstå att de fasta kostnaderna har satts ganska högt när utgångspunkten är medelpriset på sålda nybilar och det är nästan 30 000 euro. 

Årligen betalas det ut något över en miljard euro i skattefria kilometerersättningar. Också efter justeringarna återstår det cirka 120 miljoner euro i överkompensationer och i det beloppet ingår inte alla element såsom det relativt höga anskaffningspriset. 

Vi föreslår att ersättningsnivån och ersättningsmodellen ses över och att ersättningarna därför mer kraftfullt riktas in på kostnader för att använda bil. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 54 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka den skattefria kilometerersättningen till en rimligare nivå. 

Arbetstagare har rätt att göra avdrag i beskattningen på kostnader för resor som beror på arbetet. Självrisken för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 750 euro om året och avdraget är högst 7 000 euro om året. Avdraget minskar skatten och därmed också den beskattningsbara inkomsten. Nettoeffekten för inkomsterna till stat och kommuner var 630 miljoner euro 2013, säger miljöministeriet i en rapport om skadliga stöd. 

Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats betalas enligt billigaste möjliga färdsätt, men i verkligheten handlar det om ett klart stöd till persontrafiken. Ungefär 80 procent av avdragen styrs till privatbilisterna. I motsats till den allmänna uppfattningen är privatbilismens andel av avdragen särskilt stor i de stora tillväxtcentrumens kranskommuner. 

Det nuvarande avdragssystemet leder till ökad trafik eftersom det är ett incitament till att flytta längre bort från arbetsplatsen. Det finns många orsaker till att markanvändningen splittras men avdraget är ett av dem. Avdraget kan därför betraktas som ett miljöskadligt stöd, även om det också kan anses motiverat. 

Målet på längre sikt måste vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. Grunden för avdraget borde vara avståndet till arbetsplatsen. Avdraget borde också vara beroende av om det finns kollektivtrafik på orten. Avdraget skulle med andra ord vara större på landsbygden än i städer. 

Inemot 800 000 personer berörs av avdragen och de har stor betydelse för mångas ekonomi. Därför får justeringen inte vara alltför stor. Vi föreslår att avdragsnivån i det här skedet sänks så att självrisken höjs från 750 euro till 900 euro medan maximibeloppet sänks till 6 000 euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 55 

Riksdagen förutsätter att regeringen startar en reform för att sänka avdraget för arbetsresor och att göra översyn av systemet så att det inte uppmuntrar till privatbilism. 

Det företagaravdrag på 5 procent som regeringen föreslår är avsett att stödja företagande. Företagarstödet ska också omfatta personföretag, vilket avses ge samma fördelar som den tidigare sänkningen av samfundsskatten. En stor del av små- och mikroföretagen är personföretag och står i en nyckelställning när det gäller att stärka sysselsättningen. 

Nackdelen med ett jämnt, schablonmässigt företagaravdrag är att nyttan koncentreras hos stora och framgångsrika personföretag, exempelvis apotek, juridiska byråer och motsvarande. 

För att jämna ut effekterna på inkomstfördelningen föreslår de gröna därför att företagaravdrag beviljas vid inkomster på högst 50 000 euro. Alla personföretag kan alltså göra avdraget upp till den gränsen, men på inkomster över 50 000 euro beviljas inte längre företagaravdraget på 5 procent. Det eliminerar nyttan av avdraget för de mest framgångsrika företagen, men den sporrande effekten kvarstår oförändrad för övriga företag. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 56 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att begränsa företagaravdraget till den del en viss inkomstgräns överskrids. 

02. Samfundsskatt 

Den svarta ekonomin minskar skatteinflödet och undergräver samhällets förmåga att tillförsäkra oss alla basservice och ett välfärdssamhälle. Företag som kringgår skatter får orättvisa konkurrensfördelar. De som tvingas bära upp välfärdssamhället är de vanliga människorna och de små och medelstora företagen som inte har möjligheter eller vilja till skattearrangemang. 

EU-länderna beräknas förlora upp till 1 000 miljarder euro per år på grund av svart ekonomi och skattesmitning. Det är mer än ländernas sammantagna hälso- och sjukvårdsbudget. I Finland omfattar den grå ekonomin 10—14 miljarder euro, vilket motsvarar mer än fem procent av bruttonationalprodukten. 

Vi gröna tror på att en målmedveten bekämpning av grå ekonomi och skattesmitning kan ge större fördelar än vad regeringen eftersträvar. Att bekämpa grå ekonomi lönar sig eftersom de pengar som placeras i det kommer mångfaldigt tillbaka. 

Vi föreslår 

att moment 11.01.02 ökas med 130 000 000 euro för höjda skatteintäkter till följd av effektivare bekämpning av svart ekonomi och skatteflykt. 

Staten får 2018 in uppskattningsvis 4,2 miljarder euro i samfundsskatt. Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter (skattesubventioner). En av de viktigaste är skatteutgiften inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar. Storleken av den skattesubventionen kan bara uppskattas kalkylmässigt, men 2017 beräknades den vara cirka 565 miljoner euro och 2018 uppskattas den till 610 miljoner euro. Det är alltså fråga om stora pengar. 

Ett företag kan genom avskrivningar dra av anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar under tillgångens verkningstid. Det ekonomiskt viktigaste sättet att göra avskrivningen är att dra av anskaffningsutgiften till en viss maximiprocentsats av den vid varje tid återstående utgiftsresten. Maxbeloppen för avskrivningarna fastställs i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, enligt vilken avskrivningen för skatteåret får vara högst 25 procent av utgiftsresten. Företaget kan också tillämpa en lägre avskrivningsprocent eller helt avstå från avskrivningar. 

Avskrivningarna är schablonmässiga och motsvarar ofta inte den ekonomiska värdeminskningen i tillgången. Företaget får en skattesubvention om avskrivningen överskrider tillgångens faktiska värdeminskning. Betalningen av skatten skjuts då upp längre än den skulle göra enligt en avskrivning som motsvarar den faktiska värdeminskningen. Enligt finansministeriet är denna på den faktiska värdeminskningen baserade avskrivningen 15 procent. Uppskattningar av storleken på skatteutgiften, det vill säga skattesubventionen, antyder därför att det skulle bli en förändring av skatteinkomsterna för ett år, om den maximala avskrivningsprocenten för maskiner och inventarier ändrades från nuvarande 25 till 15 procent. Beräknat över tid är alltså skatteutgiften en fördel som uppstår genom att betalningen av skatten skjuts upp (ränta på skattekredit). 

Lagstiftningen om avskrivning av lösa anläggningstillgångar bör ses över så att avskrivningarna återger den verkliga ekonomiska värdeminskningen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 57 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att revidera lagstiftningen om avskrivningar av lösa anläggningstillgångar för att avskrivningarna ska återge den verkliga ekonomiska värdeminskningen. 

04. Skatt på arv och gåva 

Riksdagen föreslår att skalan för arvs- och gåvoskatt ändras och att ändringen 2017 har en skatteintäktsminskande effekt på 25 miljoner euro. Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara cirka 141 miljoner euro 2017. 

Generationsväxlingar får således redan nu stöd genom betydande skatteförmåner och dessa förmåner kan inte anses vara obetydliga. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 58 

Riksdagen förutsätter att regeringen omvärderar behovet av att lindra arvs- och gåvobeskattningen och återtar de redan gjorda ändringarna. 

08. Punktskatter 

05. Punktskatt på läskedrycker 

Regeringen avstår från punktskatten på sötsaker och glass eftersom den misstänker att skatten strider mot EU-bestämmelserna. Kommissionen har inofficiellt meddelat att den nuvarande skatten eventuellt innehåller statsstöd eftersom den inte bemöter likartade produkter på samma sätt. 

Att ändra sötsaksskatten till en sockerskatt lägger grunden för en hälsobaserad skatt som bidrar till att motverka våra folksjukdomar. När skatten kopplas ihop med mängden tillsatt socker, kan skattebasen utvidgas samtidigt som skatten blir mer neutral. EU:s direktiv om märkning av förpackningar innebär att det är obligatoriskt att uppge sockerhalten så det är tekniskt lättare att införa skatten. 

Vid beredningen måste det noteras att det finns naturligt socker i vissa matvaror som rekommenderas av hälsoskäl, däribland frukt och bär. Också Evira och Institutet för hälsa och välfärd förordar en hälsobaserad sockerskatt, eftersom den gynnar folkhälsan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 59 

Riksdagen förutsätter att regeringen så snart som möjligt börjar bereda en sockerskatt. 

07. Energiskatter 

Senast nu efter den senaste klimatrapporten från IPCC är det dags att lägga upp en plan för att avskaffa stöden till fossila bränslen. De subventioneras med statliga medel i miljardklassen. De största beloppen går till dieselolja och villaolja, men också torvanvändning stöds fortfarande. 

Dieselolja beskattas lindrigare än bensin, vilket betyder att skatteutgiften för dieselolja är nästan 800 miljoner euro. I fråga om persontrafiken skärs skattesubventionen bort med hjälp av drivkraftsskatten, som ingår i fordonsbeskattningen. 

Diesel används inte bara i tung godstrafik och kollektivtrafik utan också i personbilstrafik. De gröna har i en budgetmotion föreslagit att personbilstrafiken ska kompenseras för den minskade skattesubventionen för diesel genom en sänkning av drivkraftsskatten. 

I tung godstrafik förorsakar minskningen av skattesubventionen för diesel en lindrig ökning av transportkostnaderna. Samtidigt är det här också en orsak att försöka ta fram alternativa drivmedel för den tunga godstrafiken, såsom flytande natur- eller biogas. Tekniken för detta kan ännu inte tas i bruk i stor skala, men att minska skattesubventionen skulle försnabba utvecklingen av alternativa bränsletekniker. Å andra sidan förbättras järnvägstransporternas konkurrenskraft mot vägtrafiken av den minskade skatteutgiften för diesel. 

Inom kollektivtrafiken – särskilt i stadsregioner – finns det redan nu andra alternativ. Det finns gasbussar på marknaden, och elbussarna kommer stort. Att minska skattesubventionen för diesel förbättrar incitamenten och snabbar upp övergången till alternativa miljövänliga bussar. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 60 

Riksdagen förutsätter att regeringen stegvis går in för att minska skatteutgiften för diesel och samtidigt lindrar drivkraftsskatten för dieseldrivna personbilar så att vanliga bilisters kostnader inte stiger. 

Det tills vidare mest betydande av skattesubventionerna under energiskattemomentet är att bränsle för arbetsmaskiner beskattas under normen. Skattesubventionen uppstår av att vissa arbetsmaskiner har getts rätt att köra på lätt brännolja, som beskattas lindrigare än diesel. Lätt brännolja används bland annat i mobila arbetsmaskiner med dieselmotor och i jord- och skogsbruksmaskiner. 

År 2019 väntas den här skatteutgiften uppgå till 400 miljoner euro. Vi föreslår att skattesubventionen skärs ner med en knapp fjärdedel. Tekniskt kan detta genomföras exempelvis så att de som använder lätt brännolja övergår till att använda diesel, men en del av skatten återbärs till dem i samband med beskattningen. Ett motsvarande återbäringssystem har skapats exempelvis för jordbruksföretag. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 61 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka skattestödet för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner. 

Bland de fossila bränslena subventioneras också torv eftersom torvskatten inte följer den nuvarande modellen för energiskatter. I budgetpropositionen uppskattas skatteutgiften för torv vara nästan 200 miljoner euro 2019. 

Regeringen höjer skatten på torv, men den är fortfarande inte på samma nivå som den var när regeringen tillträdde (3,40 euro/MWh 2015). Subventionen gör att producenterna gärna använder torv i kraftvärmeproduktion. 

Vi gröna föreslår att torvskatten nästa år höjs till nivån 4,1 euro/MWh. Minskad skatteutgift för torv medverkar till uppfyllelsen av klimatmålen och förbättrar dessutom läget för statsfinanserna. Men denna för miljön skadliga skattesubvention kan ändå inte slopas helt med en gång, eftersom det i sin tur skulle locka till att använda stenkol och andra fossila importbränslen i stället för bränntorv och även skogsflis. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 62 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stegvis minska skatteutgiften för bränntorv. 

Regeringen har flyttat tillbaka den el som förbrukas vid gruvdrift och utvinning av mineraler från den högre elskatteklassen I till den lägre elskatteklassen II för industrin från ingången av 2017. Det är märkligt att regeringen föreslår särskilda lägre elskattesatser för gruvor. 

Gruvdrift och utvinning av mineraler är mycket energiintensiv verksamhet och en ytterst förorenande industri. Att sänka gruvornas elskatt minskar gruvindustrins elräkning med statens stöd. När klimatet blir varmare och när statens finanser är strama är detta en ohållbar ekvation. 

Sänkningen av gruvornas elskatt kopplas som en del till en mer omfattande skattedebatt: hur mycket och vad vi ska beskatta. Det är hållbart att beskatta mer för konsumtion och skador och mindre för arbete och försörjning. I stället för att ge gruvorna skattelättnader ska vi snarare införa en gruvskatt. Det skulle vara en slags mineralutvinningsskatt som kan fonderas i likhet med Norges oljefond. Medlen ska användas till förmån för kommunerna i gruvområdet och för staten. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 63 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återföra gruvor till elskatteklass 1. 

10. Övriga skatter 

03. Bilskatt 

Under sin mandattid har regeringen sänkt bilskatten med ungefär 200 miljoner euro på grundval av utsläppen. Vår bilpark är relativt gammal och den ger mycket utsläpp. Därför kan vi godta ungefär hälften av skattelättnaderna. Men de senaste skattelättnaderna kunde vi ha levt utan. 

Vi gröna anser att den möjlighet till skattelättnader som fanns hade kunnat användas för att elektrifiera persontrafiken. Utsläppen från trafiken måste sänkas snabbt för att vi ska kunna nå målen om en begränsning av uppvärmningen till högst 1,5 grader. Vad gäller personbilstrafiken främjas det övergripande målet bäst genom en snabb elektrifiering, medan biodrivmedel kan utnyttjas i den tunga trafiken och flygtrafiken så länge det inte finns några andra realistiska alternativ. 

Elbilarna står än så länge för relativt ny teknik. Tekniken är dyr och tröskeln att köpa en elbil kan vara hög. Många länder stöder därför inköp av elbilar genom direkta statliga stöd. 

Det är angeläget att snabbt höja antalet elbilar till en nivå där det finns tillräckligt med användare av det växande antalet laddstationer. På längre sikt kan elbilarnas batterikapacitet också utnyttjas för effektutjämning i elnätet och som elenergilager. Därför föreslår vi gröna temporär skattefrihet för renodlade elbilar. 

Reservationens förslag till uttalande 64 

att regeringen vidtar åtgärder för att elektrifiera persontrafiken och befria elbilar från bilskatt för viss tid. 

07. Fordonsskatt 

Regeringen har också lindrat fordonsskatten. Vi gröna anser att den möjlighet till skattelättnader som fanns hade kunnat användas för att elektrifiera persontrafiken. Utsläppen från trafiken måste sänkas snabbt för att vi ska kunna nå målen om en begränsning av uppvärmningen till högst 1,5 grader. Vad gäller personbilstrafiken främjas det övergripande målet bäst genom en snabb elektrifiering, medan biodrivmedel kan utnyttjas i den tunga trafiken och flygtrafiken så länge det inte finns några andra realistiska alternativ. 

Elbilarna står än så länge för relativt ny teknik. Tekniken är dyr och tröskeln att köpa en elbil kan vara hög. Många länder stöder därför inköp av elbilar genom direkta statliga stöd. 

Det är angeläget att snabbt höja antalet elbilar till en nivå där det finns tillräckligt med användare av det växande antalet laddstationer. På längre sikt kan elbilarnas batterikapacitet också utnyttjas för effektutjämning i elnätet och som elenergilager. Därför föreslår vi gröna temporär skattefrihet för renodlade elbilar. 

Reservationens förslag till uttalande 65 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att elektrifiera persontrafiken och befria elbilar från bilskatt för viss tid. 

Miljöskatter är ett bra verktyg för att styra konsumtionen och produktionen i mer hållbar riktning. Vi vill flytta fokus i beskattningen till miljöskatter, och därför har vi föreslagit att det införs en utvinningsskatt, en plastskatt och en flygskatt och att det utreds om det kan införas en animalieskatt. 

Utvinningsskatten är en skatt på gruvverksamhet och den är bunden till den mängd jordmaterial som utvinns. Utvinningsskatten ska tas ut av gruvbolag som ersättning för att de får utnyttja mineralerna i marken. Det finns erfarenhet och kunskap om denna typ av skatt i ett flertal länder i Afrika och Sydamerika, men också i Australien, USA, Kina och Polen. 

Skatten ska styra gruvpolitiken så att utvinning inleds om undersökningarna visar att mineralförekomsten är tillräckligt värdefull. Skatten skulle sannolikt också leda till ökande återanvändning av mineral. Mineralförekomsterna i Finland är relativt knappa, men mineral, bland annat nickel och fosfor, kan också utvinnas exempelvis ur gruvavfall och gruvavloppsvatten. En utvinningsskatt skulle göra dessa alternativa metoder att anrika malm mer lönsamma. 

I och med att utvinningsskatten minskar den miljöbelastande mängden stenmaterial, minskar också behovet av markområden för gruvverksamhet. När markarealerna minskar, får gruvbrytning mindre konsekvenser för naturen och landskapet. Vissa faktorer som ger miljöolägenheter är i extra hög grad kopplade till brytningsvolymen. Till dessa hör vattenhanteringen, mängden vatten och avloppsvatten vid malmanrikning samt användningen av anrikningskemikalier. 

Utvinningsskatten skulle kunna utnyttjas för ersättningar till stat och kommuner för exempelvis byggande av trafikleder och för kostnaderna för tillståndsprocesserna. Intäkterna kan också användas för att främja medborgarnas välfärd i ett bredare perspektiv. Skatten kan motiveras med att det är frågan om att utnyttja en icke-förnybar tillgång som kan anses höra till vår nationalförmögenhet. 

Reservationens förslag till uttalande 66 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en utvinningsskatt. 

Vi gröna föreslår att en flygskatt införs eftersom den ekonomiska styrningen inte fungerar för tillfället. Flygtrafik hör till de mest klimatskadliga transportformerna, och det beräknas att flygtrafiken nästan kommer att fördubblas de kommande tjugo åren. Ändå är internationell flygtrafik befriad från bränsleskatt; EU:s utsläppshandel täcker in bara en liten del av flygen och det tas inte helle