Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
30. Internationellt utvecklingssamarbete
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)
Under hela sin historia har Finland varit en större aktör i utvecklingspolitiken är vår storlek hade förutsatt. Också i fortsättningen måste vi handla så att våra internationella nätverk genererar expanderande ekonomiskt samarbete och så att vår trovärdighet som tillförlitlig samarbetspartner inte får sig en törn. Detta är av stor vikt inte bara för internationellt ansvarstagande, utan också för vår egen situation. Vi får inte glömma att vår ekonomi och vår sysselsättning vilar på internationell handel och internationellt samarbete. I det läget kan vi dra oss tillbaka och vända oss inåt. Men vill vi vara aktiva i internationella frågor måste vi åta oss vissa uppdrag.
Ändå ligger anslagen för egentligt utvecklingssamarbete långt från nivån 2015, alltså året innan den nuvarande regeringen tog till storsläggan. Nu föreslår vår regeringen 535,2 miljoner euro för egentligt utvecklingssamarbete, beloppet var drygt 920 miljoner euro så sent som 2015. Dessutom har regeringen beslutat att inkomster från utauktionerade utsläppsrätter inte längre ska användas för utvecklingssamarbete, vilket bidrar till att de disponibla biståndsmedlen minskar ytterligare. År 2014 gick 69 miljoner euro av inkomsterna från utauktionerade utsläppsrätter i egentligt utvecklingssamarbete. Nästa år förväntas hela vårt utvecklingssamarbete inte vara mer än ungefär 0,4 procent av bni. Det strider mot det faktum att vi har åtagit oss att höja andelen till 0,7 procent av bni i överensstämmelse med FN:s mål.
Regeringens förhastade och drastiska nedskärningar betyder att tidigare arbete rinner ut i sanden inom många sektorer. Både regionalt och globalt bygger internationellt utvecklingssamarbete på att parterna följer gemensamma uppförandekoder. Utöver det måste vi vara beredda att åta oss att genomföra bland annat FN:s agenda för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris, att satsa på fördjupat samarbete och att genomföra både nya och tidigare internationella överenskommelser.
En ny rapport från utrikesministeriet visar att frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete ger resultat och är effektivt. Konklusionerna i rapporten ger vid handen att neddragningarna i stödet till organisationerna var en felbedömning och att anslaget i stället bör höjas. Organisationerna har hamnat i en trängd situation på grund av nedskärningarna. Dessutom strider åtgärderna mot god förvaltning eftersom de kommit så plötsligt.
Vi föreslår således
att moment 24.30.66 ökas med 100 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete och att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 29
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att höja anslaget till egentligt utvecklingssamarbete.
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)
I budgetpropositionen för 2017 ändrar regeringen ansökningskriterierna för det stöd som frivilligorganisationer inom utrikespolitiken kan ansöka om. Budgetboken har nämligen inte längre namnet på de organisationer som får bidrag. Motivtexten saknar alltså den sedvanliga öronmärkningen av medlen. Dessutom står det i förklaringen att statsunderstöden ska stödja regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer. Man kan fråga sig vad det betyder eftersom passusen innehåller antagandet att frivilligorganisationerna ska omsätta skrivningarna i regeringsprogrammet, som byts ut varje valperiod. Tanken med frivilligorganisationernas verksamhet är att inkludera medborgarna och rikta strålkastarna på frågor som är viktiga för dem. Det rimmar illa med detta etablerade tänkesätt att frivilligorganisationerna nu ska vara med och driva igenom eller fortsätta med regeringens arbete.
För det första är en sådan mekanism osäker för organisationerna eftersom den underminerar möjligheterna att arbeta systematiskt. För det andra innebär den avskaffade öronmärkningen att regeringen har rätt själv bestämma vem som får bidrag. Det i sin tur inkräktar på riksdagens budgetmakt.
Vår frivilligorganisationer sitter inne med mycket expertis inom sina ansvarsområden och de utför ett viktigt arbete. En ny rapport från utrikesministeriet visar att frivilligorganisationernas verksamhet ger resultat och är effektiv. Följaktligen bör man hjälpa dem i stället för att stjälpa dem. Det går inte an att först krama dem till döds och sedan gräva fram dem igen när deras kompetens inom utrikespolitiken behövs.
Budgeten måste vara så tydlig som möjligt om organisationernas ställning. Bland annat bör dels FN- och EU-information, dels information och utbildning inom ramen för OSSE och krishantering skrivas in i budgeten,
Vi föreslår således
att riksdagen återinför dispositionsplanen i motiven till moment 24.90.50 och kompletterar den med att 400 000 euro av anslaget avsätts för FN-verksamhet, 375 000 euro för EU-information och 165 000 euro för information och utbildning inom ramen för OSSE och krishantering.
Huvudtitel 25
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Domstolar och rättshjälp
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)
Ärendebalansen och de allt längre behandlingstiderna är ett stort problem, i synnerhet i de större allmänna domstolarna. På grund av besvär som gäller asylansökningar är en anhopning av ärenden att vänta också vid Helsingfors förvaltningsdomstol, och det inte nödvändigt att beta av alla ärenden med en gång, även om regeringen planerar att sprida ut handläggningen av besvären. De allmänna domstolarna belastas extra mycket av stora rättegångar om ekonomiska brott.
Ett av regeringens spetsprojekt under den förra valperioden var att bekämpa ekonomisk brottslighet och svart ekonomi och verksamheten anvisades årligen ett tilläggsanslag. Regeringen Sipilä har däremot haft en nedlåtande inställning till att motverka den svarta sektorn och insatserna har varit alltför ineffektiva i relation till problemen. Vi socialdemokrater anser detta vara en kortsiktig politik. Kampen mot ekonomisk brottslighet och svart ekonomi är viktig också med tanke på rättegångsprocessernas längd, eftersom merparten av de långdragna processerna gäller omfattande ekobrottsmål. Långa och komplicerade rättsprocesser är betungande för domstolarna. Vi föreslår att omkostnadsanslaget för övriga domstolar höjs med 3 100 000 euro för att bekämpa den svarta sektorn.
Vi föreslår således
att moment 25.10.03 ökas med 3 100 000 euro för omkostnader för övriga domstolar.
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Också en effektiv verksamhet med tillräcklig resurstilldelning vid utsökningsväsendet och konkursbevakningen bidrar till att förhindra ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Vi föreslår att riksdagen ökar utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader med 2 000 000 euro.
Vi föreslår således
att moment 25.20.01 ökas med 2 000 000 euro för utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader.
30. Åklagarna
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat svart ekonomi. I praktiken handlar det om grova skatte-, gäldenärs- och bokföringsbrott, där ekobrottsutredningens genomslag i hög grad beror på hur bra åklagarväsendet förmår sköta de ärenden som kommer till handläggning.
I anknytning till de brott som ekobrottsåklagarna har haft hand om den senaste tiden har årligen ungefär hundra miljoner av ekonomisk vinning av brott förklarats förbrutna till staten. Avkastningen i relation till insatsen har varit betydande för statens finanser. Vi anser att extra anslag skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid ekonomiska brott och innebära betydande extra inkomster till staten i form av konfiskering av ekonomisk nytta och att investeringen skulle vara lönsam.
Vi föreslår således
att moment 25.30.01 ökas med 2 100 000 euro för åklagarväsendets omkostnader.
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Polisväsendet
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Polisen får hela tiden nya uppgifter. Dessutom blir uppgifterna hela tiden mer och mer komplicerade. I dag har vi omkring 7 300 poliser. I budgetpropositionen för nästa år uppges de vara drygt 7 100. Det är alltför få. Antalet poliser bör dimensioneras efter behovet, inte bara efter det ekonomiska läget.
I slutet av den förra valperioden lade en parlamentarisk arbetsgrupp enhälligt fast att antalet poliser i Finland bör permanentas på 2012 års nivå, det vill säga cirka 7 350 poliser. I regeringens ram för statsfinanserna ser det ut som att vi kommer att ha färre än 6 500 poliser fram till 2020. I redogörelsen om den inre säkerheten föreslår regeringen att antalet poliser kontant ska ligga på 7 000.
Med hänsyn till det ekonomiska läget anser vi att den absoluta smärtgränsen går vid 7 200 poliser. Samtidigt gäller det att fortfarande göra en genomgång av polisens resurser och satsa på dels att använda mer teknik, att förbättra samarbetet mellan myndigheterna så att resurstrycket kan underlättas. Men vi måste också tillstå att vi med de här medlen inte kan utveckla verksamheten så mycket att de kan kompensera för personalneddragningarna fullt ut.
Polisen måste ha adekvata resurser för att kunna klara av sina lagstadgade myndighetsuppgifter. I vår skuggbudget har vi föreslagit ett extra anslag på 20 miljoner euro. I sin kompletteringsbudget föreslog regeringen 10 miljoner euro till, men inte tillräckligt mycket. Följaktligen föreslår vi att de 10 miljoner euro som saknas läggs till i budgeten.
Regeringen bereder en ny spaningslag. Inom den parlamentariska arbetsgrupp som bevakar reformbehovet finns det en viss oro för att de nya befogenheterna inte kommer att vara så genomgripande. För att förtroendet för Skyddspolisen inte ska naggas i kanten behöver vi starkare och tydligare parlamentarisk övervakning.
Kampen mot svart ekonomi var ett av regeringens spetsprojekt förra regeringsperioden. De årliga extra resurserna på 20 miljoner euro till myndigheterna betalade sig mångfalt. Den beräknade avkastningen av den här satsningen på 20 miljoner euro var 200 miljoner euro per år. Finansieringen delades upp på olika ministerier och förvaltningsområden enligt de uppgifter aktörerna har med anknytning till bekämpning av svart ekonomi och skattesmitning. Satsningarna motverkade svart ekonomi genom att möjligheterna till brott minskade, risken att åka fast ökade och myndigheterna fick bättre beredskap att reagera när det gällde att avslöja svart ekonomi. Vi föreslår 3 000 000 euro i tillskott till polisen för bekämpning av svart ekonomi.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 26.10.01 med 10 000 000 euro för att anställa fler poliser och trygga polisens verksamhetsmöjligheter och med 3 000 000 euro för att bekämpa svart ekonomi.
20. Gränsbevakningsväsendet
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
I likhet med andra aktörer inom området inre säkerhet har Gränsbevakningsväsendet på senare tid varit tvunget att se över sina administrativa strukturer med hård hand och anpassa verksamheten till den trånga ekonomiska ramen. De senaste sparåtgärderna inom Gränsbevakningsväsendet är ett hot mot öppettiderna på gränsövergångarna. Det finns planer på att stänga gränsövergångsställena i Imatra och Niirala nattetid med katastrofala följder inom dagtrafiken för den tunga trafiken, som är i gång på nätterna. Åtgärden kommer med en gång att försämra trafiksäkerheten. Överlag är försämrade öppettider en dödsstöt i synnerhet för exporten och turistnäringen i östra Finland . Anpassningsåtgärderna riskerar bland annat att inskränka beredskapen vid dåligt väder för helikopterbasen i Åbo. Det finns nämligen planer på att sluta anlita flygledningen och därmed sänka beredskapsnivån. I praktiken går det till så att Gränsbevakningsväsendet slutar köpa flygledning av Finavia och det leder till att flygplatsen i Åbo måste ha nattstängt i fortsättningen. Omställningen kommer att påverka sjöräddningen i skärgården. Under vissa omständigheter och i vissa områden kommer inga sjöräddningsuppdrag att kunna utföras. Vi kräver att regeringen tar tillbaka de planerade nedskärningar inom Gränsbevakningsväsendet som på ett avgörande sätt försämrar gränstrafiken och säkerheten i skärgården.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 26.20.01 med 3 000 000 euro för Gränsbevakningsväsendets omkostnader.
Huvudtitel 27
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Militärt försvar
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den allmänna värnplikten och en utbildad reserv är kritiska faktorer med avseende på försvarsmakten uppgifter. Inte bara antalet beväringar och reservister utan också längden och nivån på deras utbildning är väsentliga för landets försvarsförmåga. I samband med reformen av försvarsmakten skars anslagen för reservens repövningar ner. År 2014 var den parlamentariska arbetsgruppens gemensamma vilja att anslagen ska höjas.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 30
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter tillräckligt stora resurser för att hålla kvaliteten och kvantiteten för repetitionsövningar på tillräckligt hög nivå.
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)
I Finland stöds det militära försvaret av ett omfattande och aktivt nätverk av organisationer. Försvarsutbildningsföreningen (MPK) svarar för all frivillig försvarsutbildning och verkar som samordnande centralorganisation. Reservistorganisationerna och övriga ideella försvarsorganisationer är medlemmar i föreningen.
I sitt program framhåller regeringen Sipilä att förutsättningarna för frivillig försvarsutbildning från reservisternas sida kommer att tryggas. Trots det gör regeringen stora neddragningar i verksamhetsbidragen till försvarsorganisationerna.
I finansministeriets budgetförslag skärs bidragen ned med 400 000 euro och MPK har därför sett sig tvungen att förhandla med personalen om uppsägningar. Nedskärningarna gör också att utbildningsutbudet blir knappare.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 31
Riksdagen förutsätter att regeringen avdelar tillräckligt stora resurser till stöd för försvarsorganisationernas verksamhet.
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Finland saknar en plan för att backa upp och nyttiggöra cirkulär ekonomi och delningsekonomi. På 2020-talet kommer världsmarknaden att ha värde på mer än 1 500 miljarder euro. Om Finland lyckas få en procent av kakan, är det lika mycket som en fjärdedel av vår export.
Finland är bra på hantering av avfallsflöden, miljöteknik, vattenrening och energiprestanda. Enligt vissa bedömningar kan nationalprodukten öka med upp till 2,5 miljarder euro tack vare cirkulär ekonomi. I bästa fall kan den generera 75 000 nya arbetstillfällen fram till 2030.
Det allmänna har all anledning att investera i cirkulära projekt, där tekniska innovationer och industriella konsortier går samman för att nyttiggöra avfall från den ena som råvara för den andra. Samtidigt är finländska pilotprojekt nödvändiga referenser för att högkvalitativ kompetens och innovativa tjänster ska bli en exportframgång.
Delningsekonomin bygger på klok resursanvändning och staten ska inte bygga skrankor för digitala plattformar som ger nya och effektiva tjänster. Det allmänna ska med en gång erbjuda nya aktörer nödvändiga digitala instrument med beskattning och lagstadgade avgifter inbyggda i arkitekturen.
Cirkulär ekonomi och delningsekonomi måste bli ett högprioriterat spetsprojekt inom regeringen eftersom exportpotentialen är mångdubbelt större än inom bioekonomin. Målen måste integreras i all politik för näringar och ekonomi och visa vägen för finansiering av innovationer och offentliga investeringar. Dessutom måste lagstiftningen medverka till att nya lösningar inom den cirkulära ekonomin kan kommersialiseras. — I stället för att förhindra kommersiella lösningar, vilket avfallsskattelagen är ett konkret exempel på.
Det ingår i finansministeriets ansvarsområde att förvaltningsövergripande främja och bevaka utvecklingen om cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Det avsätts 20 miljoner euro för projektet.
10. Beskattningen och Tullen
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi orsakar Finland uppskattningsvis sex miljarder i förluster för skatter och avgifter varje år. Det försämrar den finansiella basen för välfärdsstaten och skadar sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Tack vare våra insatser var regeringen Sipilä tvungen att backa i sina planer på att inskränka programmet för att bekämpa svart ekonomi, men betydligt bättre resultat kunde nås med vår färdplan innefattande 21 punkter för att förhindra svart ekonomi.
Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Programmet får bättre genomslag, om följder blir allvarligare och vinning av brott kan beslagtas effektivare.
Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom ett utvidgat förfarande med skattenummer och effektivare tillämpning av beställaransvarslagen kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning.
Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi.
Vi föreslår att resurserna för att bekämpa svart ekonomi höjs med sammanlagt 20 miljoner euro inom ett flertal förvaltningsområden. Tilläggsanslagen beräknas ge staten 200 miljoner euro i extra inkomster.
Reservationens förslag till uttalande 32
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att effektivisera kampen mot svart ekonomi.
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Kampen mot svart ekonomi är ett av de prioriterade insatsområdena inom Skatteförvaltningen. Ändå är skatteinspektörerna alldeles för få. Skattemyndigheten bekämpar den svarta sektorn bland annat genom skatteganskningar, olika typer av projekt, kampanjer och genom styrning och övervakning vid beskattningen. Åtgärderna har intensifierats, särskilt inom branscher där det bevisligen finns stora skatterisker, bland annat hotell- och restaurangbranschen, transportsektorn och byggbranschen. Skatteförvaltningen måste absolut få tillräckligt stora resurser för att bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Anslagen till Skatteförvaltningen måste höjas med 1,7 miljoner euro.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 1 700 000 euro för Skatteförvaltningens omkostnader.
02. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Kampen mot svart ekonomi är ett genomgående tema i Tullens organisation. Idag kämpar Tullen mot svart ekonomi med förebyggande insatser och genom övervakning i realtid och i efterskott. Tullen har goda förutsättningar att bekämpa den svarta sektorn och det är viktigt att den totalt sett får tillräckligt stora resurser för att genomföra sin handlingsmodell utifrån sin strategi och sina prioriteringar. Också för kampen mot internationell brottslighet och smuggling är det av största vikt att Tullen har tryggade anslag. Anslagen måste ökas med 3,1 miljoner euro.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 28.10.02 med 3 100 000 euro för Tullens omkostnader.
70. Utvecklande av statsförvaltningen
Regeringen måste göra en samlad bedömning och noggrant gå igenom utgifterna och IKT-projekten inom förvaltningsområdena. Målet ska vara att utveckla och effektivisera förvaltningen och upphandlingen. På grund av det svåra statsfinansiella läget bör statsförvaltningens anslag granskas kritiskt. Statsförvaltningen har IKT-projekt under beredning och genomförande för hundratals miljoner euro. Utifrån en samlad lägesbedömning föreslår vi att utgifterna för utvecklande av statsförvaltningen minskas med 50 miljoner euro.
90. Stöd till kommunerna
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag)
Vår skuggbudget rättar till de mest flagranta missarna i regeringens politik, det vill säga nedskärningarna med flera hundra miljoner i utbildningen, sysselsättningen och hjälpen till de allra mest utsatta. Vi stoppar de gigantiska neddragningarna i de basala tjänsterna och utbildningen och ger kommunerna betydligt mer i statsandelarna än regeringen gör.
Vi vill värna om kommunerna och deras ekonomi också i ekonomiskt svåra tider och ge dem rimliga möjligheter att ordna med service. I budgetmanglingen i våras skar regeringen ner statsandelarna med 75 miljoner euro, men vi stoppar nedskärningen i vår skuggbudget. Vidare återinför vi den tidigare dimensioneringen av antalet vårdare och återtar nedskärningen på 13,2 miljoner euro i äldreomsorgen. Vi stoppar också försämringen i den subjektiva rätten till barnomsorg och förslaget med större gruppen inom småbarnspedagogiken.
Regeringen sänker statsandelsmomentet bland annat för att arbetsgivaravgifterna minskar och arbetstiden blir längre efter konkurrenskraftsavtalet. Trots att finansministeriet bedömer att minst 90 miljoner av avtalseffekterna inte kommer att infrias med regeringens åtgärder, anser regeringen att den kommunala ekonomin är i balans (+43 miljoner euro) trots avtalsförlusten. Regeringen anser att den kommunala ekonomin är i jämvikt om man beaktar alla utgifter som berörs av begränsningen, bland annat avregleringsbesparingar. I själva verket är det inte så eftersom effekterna av många sparåtgärder har överdrivits och kommunerna låter bli att genomföra de mest horribla neddragningarna.
Finansministeriet har framhållit att konkurrenskraftsavtalet kommer att strama åt den kommunala ekonomin med minst 90 miljoner euro netto. Och då räknas inte den stigande arbetslösheten in i kalkylerna. Det står helt klart att arbetstidsförlängningen inte kan generera några snabba utgiftsbesparingar. Ändå drar regeringen av en kalkylerad nytta på statsandelarna utan att det har hunnit uppkomma några verkliga spareffekter.
Vi återtar avtalsrelaterade nedskärningarna i statsandelarna till kommunernas basservice eftersom den kommunala ekonomin måste vara kostnadsneutral också efter de avtalsrelaterade nedskärningarna. Det är fel att regeringen låter kommunernas ekonomi bli lidande med hänvisning till konkurrenskraftsavtalet.
Enligt budgetförslaget minskar den kommunala finansieringsandelen för yrkesutbildningen med 190 miljoner euro nästa år. Nedskärningen avser den kommunala finansieringen av utbildningen, medan budgetförslaget bara sänker de statliga bidragen. Vi har därför föreslagit att nedskärningen återtas och att skrivningarna i den aktuella budgetlagen stryks. Trots att budgetförslaget inte tar hänsyn till ändringarna i den kommunala finansieringen, vill vi med höjda statsandelar se till att yrkesutbildningen får adekvata resurser.
Vi föreslår att anslaget till statsandelarna för kommunernas basservice ska vara 270 miljoner euro. Därutöver underlättas situationen i kommunerna av att vi i skuggbudgeten föreslår åtgärder som inverkar på den kommunala ekonomin med ungefär 121 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 33
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen i syfte att höja statsandelen för ordnande av kommunal basservice med 270 000 000 euro.
Reservationens förslag till uttalande 34
Riksdagen förutsätter att den kommunala ekonomin är i balans trots skatteomställningar, effekter av konkurrenskraftsavtalet och nedskärningar i statsandelarna för att kommunerna ska ha tillräckligt stora anslag för att ordna basservicen.
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
41. Energiskattestöd (förslagsanslag)
Systemet med återbäring av energiskatt måste bli effektivare för att vi ska få ner energikostnaderna inom industrin och kunna förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet för den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. De beräknade kostnaderna är 20 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 35
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag att se över systemet med återbäring av energiskatt till energiintensiv industri för att stärka konkurrenskraften inom exportsektorn.
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Statsminister Sipiläs regering leder Finlands utbildningspolitik i fel riktning. Nedskärningarna i undervisningen och forskningen hotar grundvalen för det finländska välfärdssamhället. Anslagen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde minskar under ramperioden från 6,9 miljarder euro till 6,6 miljarder euro 2020.
I planen för de offentliga finanserna föreslår regeringen ett flertal nedskärningar inom olika förvaltningsområden. De flesta slogs fast i samband med regeringsprogrammet. Ungefär en tredjedel av alla nedskärningar riktas mot UKM:s förvaltningsområde. Regeringen drar kumulativt ner på undervisning, utbildning och forskning med nästan tre miljarder euro, medan spetsprojekten får 300 miljoner euro. Regeringen tar tio gånger mer än vad den ger tillbaka i sina spetsprojekt.
Regeringen framhåller gärna i offentligheten att finländarnas kompetensnivå höjs och utbildningen reformeras. I själva verket är detta bara ett sätt att ”maskera” nedskärningarna och centraliseringen. Trots att alla riksdagspartierna i den förra riksdagen var eniga om att de besparingar inom utbildningen som gjordes för att balansera ekonomin redan hade kommit till vägs ände, räckte dessa inte längre efter det att valdagen var över. Man återtog inte heller tidigare besparingar utan gjorde tvärtom ännu större nedskärningar i utbildningen och forskningen till ett kumulativt belopp av nästan 3 miljarder euro. De omtalade spetsprojekten får bara 300 miljoner euro. Relativt sett sparar regeringen mer i utgifterna för utbildningen än inom något annat område, trots att utbildningen inte står för mer än drygt 10 procent av de offentliga utgifterna. Efter nedskärningarna står utbildningen för en mindre andel av totala offentliga utgifterna än på 1990-talet med sin ekonomiska kris.
När finländarna tillfrågas om våra största nationella landvinningar, har utbildningen ansetts som en av de främsta. I det lilla och avsides belägna Finland har man alltid trott på utbildningens och lärandets omvälvande kraft att främja samhällets utveckling i riktning mot en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar framtid. Att värna om jämlikheten i utbildningen har lett till ett mer rättvist samhälle där människors färdigheter och kunskaper inte beror på hemförhållanden eller förmögenhet. Det är ingen slump att utbildningen i Finland har varit bland världseliten redan länge.
Under SDP:s ledning har oppositionen, vårt lands många ekonomiska experter, en omfattande grupp frivilligorganisationer, specialister på utbildningsområdet och enskilda medborgargrupper tagit löftena före riksdagsvalet på allvar. Samtidigt som konkurrenskraften har förlösts med förlossningstång genom att skära i löner, har man nonchalerat utbildningens värde som skapare av konkurrenskraft oavsett experternas varningar. Vi menar att det djärvaste sättet att spara vore att sluta upp med denna nedkörning av utbildningen och denna ideologiska utarmning; uttryckligen den kommer att stå oss dyrt i termer av landets framgång.
SDP godkänner inte de nedskärningar som regeringen gör i utbildningen. Det är ett mycket djärvare beslut än det som regeringen nu fattar. Vi vill återställa tron på utbildningen som den bästa samhällsinvesteringen. Utbildningen möjliggör inte endast materiellt välstånd utan ger livslånga möjligheter till bildning, andlig utveckling, delaktighet och en högre utbildningsnivå. Genom utbildning, vetenskap och forskning kan man i framtiden lösa svåra problem och skapa ny tillväxt i en situation där arbetslivet genomgår stora omvälvningar.
Vi vill inte förstöra vårt utbildningssystem, som har lett till resultat som ingen kan ifrågasätta, utan tvärtom fortsätta att utveckla det. Den sjunkande kompetensnivån, bristen på motivation, den ökande ojämlikheten inom utbildningen, den sämre nivån på utbildningen, resursbristen och inlärningssvårigheterna är faktorer som utmanar oss att förändra utbildningssystemet.
Regeringen saknar helt en utbildningspolitisk vision och en färdplan för hur man kunde undvika den försämring som hotar finländarnas kompetens- och utbildningsnivå och vända utvecklingen. Utbildningen är enbart en underrepresenterad resurs för regeringen som i svåra tider får gå på sparlåga.
I samband med budgetförhandlingarna 2016 lovade regeringen att inte längre skära i utbildningen. Regeringen svek ändå genast sitt löfte. Den extra sänkningen av statsandelsfinansieringens indexhöjning på 0,85 procent kompenseras genom statsandelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (utbildningen på andra stadiet och högskoleutbildningen). Den extra sänkningen 2017 (75 miljoner euro) riktar sig emellertid till statsandelen för basservice. Regeringen lät bli att berätta att den extra nedskärningen i statsandelarna (enligt kalkylen ca 13,5 miljoner euro) naturligtvis också slår mot småbarnspedagogiken, förskolan och den grundläggande undervisningen samt en del av biblioteks- och kulturväsendet. Vi återtar dessa nedskärningar.
Regeringen svek på nytt sitt utbildningslöfte när den vid beredningen av statsbudgeten för 2017 i augusti igen föreslog nya nedskärningar i utbildningen. Regeringen valde att uppfylla konkurrenskraftsavtalet genom att utmäta de positiva konsekvenserna av avtalet hos den offentliga sektorn i form av nedskärningar i statsandelarna. I konkurrenskraftsavtalet kom man överens om att de besparingar som fås när arbetstiden hos offentliga arbetsgivare förlängs och semesterpenningarna skärs ned används för att sänka arbetsgivarkostnaderna. Regeringen linje med nedskärningar i bildning, undervisning och forskning fortsätter som en följd av konkurrenskraftsavtalet.
Också de privata utbildningsanordnarna blev en nagel i ögat för regeringen, helt utan orsak. I finansministeriets budgetproposition har dessa privata aktörer inom utbildningen felaktigt kategoriserats som en del av den offentliga sektorn. Också de har drabbats av de nedskärningar inom den offentliga sektorn som man kommit överens om i konkurrenskraftsavtalet. Med anledning av avtalet beslutade regeringen således att betydligt minska statsandelarna för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet, universiteten och yrkeshögskolorna. På grund av konkurrenskraftsavtalet minskas statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde med sammanlagt nästan 55 miljoner euro. En noggrannare specifikation följer nedan. Vi återtar dessa nedskärningar som görs med konkurrenskraftsavtalet som täckmantel.
Trots regeringens löften blir konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet inte kostnadsneutrala för var sig kommunerna eller ett flertal andra utbildningsanordnare. Det görs också nedskärningar som beror på konkurrenskraftsavtalet i den kommunala ekonomin när statsandelarna för basservicen sänks med minst 90 miljoner euro. Av detta belopp riktar sig 28 procent till småbarnspedagogiken och basservicen, vilket innebär att ytterligare nedskärningar kan väntas i småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen också här. Vi återtar dessa nedskärningar i statsandelarna för basservicen som görs med konkurrenskraftsavtalet som täckmantel.
Sanera mögelskadade skolor och daghem och deras gårdar, samt bibliotek
Kommunerna investerar alltför lite trots att det finns gott om angelägna objekt och brådskande reparationsarbete. Framför allt skolor, daghem och bibliotek med mögelskador måste genast saneras så de blir trygga arbetsmiljöer. Vi har inte råd att låta barn eller anställda bli sjuka.
Staten erbjuder kommunerna stöd för kostnaderna för reparationsinvesteringar som en morot. De 100 miljoner euro som är öronmärkta för kommunerna kunde vara en grogrund för kommunens egen satsning och skulle bidra till att starta ett reparationsbygge på en miljard euro.
Tros att det eftersatta underhållet är stort behöver det inte vara en självklar lösning att reparera gamla byggnader enligt det tidigare konceptet. Grundskolelokalerna måste redan nu svara på framtidens utmaningar. De här groddpengarna kan också användas för nya handlingsmodeller i fråga om kommunernas servicebyggande. Byggnadernas användningssyfte bör kunna variera flexibelt. Daghem och servicehus kan placeras i varandras närhet till glädje för både barn och äldre. Också ombyggnad av bibliotek och placering av dem i dessa servicehelheter kan stödjas.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 36
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att påskynda investeringarna i reparation av mögelskadade skolor, daghem och bibliotek.
Tillväxtprogram för kreativa branscher
Företag i kreativa branscher är i typfallet mycket små. Affärsverksamheten i kreativa branscher kan mångfaldigas om man bara finner de rätta ämnena för affärsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrättigheter.
Inom bokbranschen har det under senare år uppstått agenturer, förmedlingsorganisationer som sammanför, produktifierar och marknadsför verkportföljer runtom i världen. Inom många andra branscher tvingas upphovsmännen själva sälja sina produkter. Inom Tekes projekt som kompletterar programmet för de kreativa branscherna skapas produktifieringsföretag som kan produktutveckling och export. De förmår effektivt utnyttja satsningar i kulturexport som återställs i undervisningsministeriets anslag. De kreativa branschernas affärsverksamhet och internationalisering kan också gynnas genom att ändra beskattningen av upphovsrättsinkomster. Vi har föreslagit 6 miljoner euro i programmet för tillväxt inom de kreativa branscherna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 37
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta ett tillväxtprogram för de kreativa branscherna.
Fritidsaktivitetslöfte
Föräldrarnas inkomster och utbildning styr i hög grad de ungas möjligheter till fritidsaktiviteter. Över en tredjedel av de unga har inte kunnat skaffa sig en fritidsaktivitet på grund av penningbrist. I fråga om ungdomar med utländskt modersmål är andelen nästan hälften. En del unga (17 procent) har inte träffat vänner på grund av ekonomiska skäl. Av barnen till de högst utbildade föräldrarna har 95 procent något slag av fritidsaktivitet medan siffran för barn till föräldrar med bara grundläggande utbildning är 74 procent. Sammanlagt 87 procent av 15—29-åringarna uppger att de har ett fritidsintresse.
Låga inkomster hos föräldrar får inte vara ett hinder för att ha fritidsintressen och utveckla sig själv. Tröskeln för självständiga fritidsaktiviteter måste göras lägre och det måste ses till att särskilt barn och ungdomar som riskerar bli utslagna får tillfälle att aktivera sig. Idrott och fritidsaktiviteter med låg tröskel bör ökas. Varje barn och ungdom ska ha minst en fritidsaktivitet.
För att avgifterna och utrustningen för fritidsaktiviteter inte ska öka ojämlikheten mellan familjerna, föreslår vi att kommunerna och organisationerna avger ett löfte om fritidsaktiviteter. Vi garanterar alla finländska barn en möjlighet att ha ett fritidsintresse. Vi föreslår ett anslag för att erbjuda friplatser samt utrustning och musikinstrument för familjer som annars inte skulle ha råd med fritidsaktiviteter. Anslaget ska kunna sökas av kommuner, idrottsföreningar, skolor och kommuner. Beslut om hur löftet ska uppfyllas i praktiken fattas av fullmäktige. Vi har föreslagit 10 miljoner euro för att uppfylla löftet om fritidsaktiviteter.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 38
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att genomföra löftet om fritidsaktiviteter.
Finland 100 år — gratis museibesök i december
För att fira jubileumsmånaden när Finland fyller 100 år får alla finländare fritt inträde till museerna i Finland. Det ger oss alla en möjlighet att stanna upp och minnas gångna generationer, det vardagliga livet och vår kultur — och öppna fönstren mot internationella vindar inom konsten. Ett anslag på 2 miljoner euro reserveras för museernas jubileumsmånad.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 39
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att ordna en avgiftsfri jubileumsmånad för museerna för att hedra Finlands 100-årsjubileum.
Finland 100 år — upprustning av Finlands Nationalteater
Finlands Nationalteaters byggnad är ännu äldre än vår självständighet. Lokalerna i teaterhuset som fyller 115 år är förfallna och fuktskadade och i tekniskt avseende obrukbara. Lokalerna måste renoveras grundligt för att med heder kunna användas av såväl konstnärer som personal. Den projektplan på 50 miljoner euro som redan väntat i många år öppnar fem helt nya teaterlokaler som ger fria grupper möjlighet att ge föreställningar i huset och möjliggör ett mångsidigare spontant kulturutbud.
SDP föreslår att renoveringen av Nationalteatern inleds omedelbart och att ett anslag på 10 miljoner euro beviljas för detta ändamål det första året.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 40
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att renovera Nationalteatern för att hedra Finlands 100-årsjubileum.
10. (29.10 och 30, delvis) Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet
Vi eftersträvar en parlamentarisk totalreform av den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom en långtidsplan kan vi modernisera dagvårdens personalstruktur och vårdardimensionering och säkerställa den framtida tillgången till arbetskraft. Den första fasen av lagen om småbarnspedagogik genomfördes under föregående regeringsperiod medan den andra fasen har lämnats att gå på tomgång i den nuvarande regeringens maskineri.
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård försätter barn i olika ställning beroende på föräldrarnas sociala status, vilken avgörs till exempel av huruvida de har jobb, studerar eller är arbetslösa. Begränsningen betyder att det fortfarande för varje anställd får finnas 13 barn som får deltidsvård. I värsta fall kan en grupp då ha 39 barn. Vi föreslår att begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård ska återtas och en ökning på 6,6 euro i anslagen.
I stället för en total översyn har regeringen försvagat ställningen för barnen i småbarnspedagogiken genom att begränsa relationstalet inom dagvården för barn över 3 år så att en arbetstagare i framtiden får ha 8 barn i stället för 7 barn som nu. Det har väsentligt försvagat barnens möjligheter att få en individuell småbarnspedagogik och dagvård. Vi föreslår att relationstalet för barn över tre år och personal i dagvården ska förbli 1/7, och en anslagsökning på 15 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 41
Riksdagen förutsätter att regeringen genom lagstiftning överlåter åt riksdagen att besluta om gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken och att de försämringar i relationstalen inom småbarnspedagogiken som den nuvarande regeringen har gjort återtas.
30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)
Det finländska skolsystemet är känt för sin lyckade kombination av goda kunskaper, jämlikhet och effektivitet. På senare år har det dock skett en klar försämring i fråga om studieresultat, trivsel i skolan, studiemotivation och attityder. För att stoppa denna oönskade utveckling och uppgradera den grundläggande utbildningen genomfördes i samråd mellan samtliga riksdagsgrupper och hundratals sakkunniga och intressenter en parlamentariskt totalreform av grundskolan, ett utvecklingsprojekt kallat Framtidens grundskola. Baserat på gedigen forskning och politisk samsyn ger denna vägkarta, som godkändes av samtliga riksdagsgrupper, stöd för behovet av fortsatt finansiering för jämlikhet och mindre grupper och av särskild finansiering av utvecklingen av grundskolan. Trots det har regeringen minskat finansieringen av den allmänbildande utbildningen betydligt. Genom regeringens beslut om konkurrenskraftsavtalet kommer finansieringen av den allmänbildande utbildningen att minska ytterligare.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.10.30 med 42 900 000 euro till mindre undervisningsgrupper, jämställdhetsarbete och bättre kvalitet på den allmänbildande utbildningen.
Arbete mot skolavhopp, utslagning och mobbning
Ökad ojämlikhet och utslagning är allt starkare fenomen i vårt samhälle. Den färska Pisaundersökningen visar att de regionala skillnaderna och föräldrarnas bakgrund inverkar allt mer på läranderesultaten. En sådan utveckling äventyrar hela tanken med grundskolan och grundskolans styrka. Vi måste arbeta långsiktigt och konsekvent för att få ojämlikheten och utslagningen att börja minska. Det råder ännu inte nolltolerans för mobbning eftersom 7 procent av alla elever i grundskolan fortfarande mobbas. Vi behöver ett planmässigt och långsiktigt nationellt program mot mobbning, som alla skolor sedan måste åta sig att följa. Det är också det bästa sättet att bekämpa marginalisering och skolavhopp. Socialdemokraterna föreslår en satsning på 3,5 miljoner euro på detta arbete.
Vi föreslår således
att moment 29.10.30 ökas med 3 500 000 euro för arbetet mot skolavhopp, utslagning och mobbning och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 42
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett nationellt program för att förebygga mobbning och utslagning i skolorna.
31. (29.30.30) Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)
Det fria bildningsarbetet syftar till att öka jämlikheten genom tillgänglighet till utbildning. Det finns risk för att informationssamhället, som betonar öppenhet, stängs för i synnerhet seniorer, lågutbildade och personer som står utanför arbetsliv och utbildning.
Det fria bildningsarbetet producerar inte direkt validerad kompetens för fortbildningen eller arbetslivet. Man har i stället skött uppgifter som gäller utbildning av personer utanför arbetslivet, bland annat för att bevara deras arbetsförmåga och förebygga utslagning och för att bevara funktionsdugligheten hos äldre och lindra deras ensamhet.
I och med migrationen har det fria bildningsarbetet också återfått en del av sina ursprungliga folkbildningsuppgifter. För första gången på flera årtionden bor det i Finland en hel folkgrupp, invandrarna, med låg utbildningsnivå. En del av invandrarna saknar helt grundläggande utbildning. På grund av den snabba informationstekniska utvecklingen finns det också bland den övriga befolkningen hos oss personer som inte till sina kunskaper och färdigheter är jämställda med andra i informationssamhället.
På grund av regeringens beslut om konkurrenskraftsavtalet kommer statsandelarna för fritt bildningsarbete att skäras ned betydligt. Vi vill återta dessa nedskärningar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.10.1931 med 3 477 000 euro för understöd till läroanstalter för fritt bildningsarbete.
Över 15 procent, dvs. närmare 2 000, av folkhögskolornas årsstuderande är invandrare. Merparten av dem går utbildning enligt integrationslagen som finansieras genom statsandelen för fritt bildningsarbete. Folkhögskolorna får ändå inte ta ut någon avgift hos dessa kursdeltagare, medan detta är möjligt när det gäller andra studerande inom det fria bildningsarbetet. Differensen mellan statsandelen och de faktiska kostnaderna har kunnat täckas genom understöd i form av studiesedlar, men också detta endast i ringa mån och bara vid vissa folkhögskolor.
När antalet asylsökande nu stiger till tidigare oanade nivåer måste kraftiga tilläggsanslag riktas till främjandet av integrationen.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.10.1931 med 1 000 000 euro för studiesedelsunderstöd till folkhögskolor.
20. (29.20 och 30, delvis) Yrkesutbildning
30. (29.20.30, 30.31, 32 och 51) Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)
Vi stöder strukturella reformer på det andra stadiet, men i motsats till regeringen utgår vi från att reformen av andra stadiet måste genomföras genom att spara in på förvaltning och lokaler , inte på undervisning. Besparingar som föregående regering skulle ha riktat till utbildningen på andra stadiet i sin helhet drabbar nu bara yrkesutbildningen. Ett flertal sakkunnigorganisationer, bland annat OAJ, SAMOK, SAKKI och Finlands Näringsliv EK har kritiserat nedskärningarna i yrkesutbildningen. Besparingarna äventyrar kvaliteten på yrkeskompetensen, den allmänna behörigheten för fortsatta studier och ungdomsgarantin.
Regeringen räknar med att reformen av yrkesutbildningen ska generera besparingar på 190 miljoner euro nästa år. Dessa riktar sig i stället för till statens andel enbart till kommunernas andel. Vi vill återta reformen vars syfte enbart är att minska antalet nybörjarplatser och lärare inom yrkesutbildningen. Vi föreslår att det reserveras tillräckliga anslag för kommunerna för att anordna yrkesutbildning. Vi föreslår därför att kommunernas statsandelar höjs för att återta besparingen inom yrkesutbildningen (-190 miljoner euro) så att kommunerna har tillräckliga möjligheter att anordna yrkesutbildning.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 43
Riksdagen förutsätter att nedskärningarna inom yrkesutbildningen återtas och att det reserveras tillräckliga statsandelar för kommunerna så att de kan anordna yrkesutbildning också i fortsättningen.
När man beaktar alla regeringens nedskärningar, står besparingarna inom yrkesutbildningen redan för totalt sett 15 procent. Närundervisningen inom yrkesutbildningen har redan tidigare reducerats enormt, vilket försvagar undervisningskvaliteten. Så sent som på 1990-talet fick eleverna närundervisning motsvarande en full arbetsvecka, dvs. 38 timmar. I dag ligger man på många håll under 28 timmar. De som studerar till ett yrke får alltså inte mer undervisning än grundskoleeleverna. De omfattande nedskärningarna kommer oundvikligen att märkas i utbildningskvaliteten och därigenom också i de ungas yrkesfärdigheter. Också regeringens beslut om konkurrenskraftsavtalet kommer att leda till besparingar inom yrkesutbildningen. På grund av det kommer det att göras kännbara nedskärningar i statsandelarna i ett redan från förut svårt läge. Vi anser att det är orättvist att göra ytterligare nedskärningar i yrkesutbildningen nästa år på grund av konkurrenskraftsavtalet, eftersom yrkesutbildningen redan nu drabbas av stora nedskärningar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.20.30 med 15 100 000 euro för att utveckla kvaliteten inom yrkesutbildningen.
33. (29.30.33) Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)
Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga blir utslagna. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat bara 10 miljoner euro för hela valperioden. De disponibla anslagen för ungdomsgarantin inom olika sektorer minskar med 96 procent före regeringsperiodens utgång.
Regeringen verkar inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. I Finland finns det fortfarande 300 000 vuxna vars kompetens är baserad på grundskolan. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.
I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i 20—29-årsåldern som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen eller yrkesinriktad grundexamen. Regeringen är i färd med att köra ner programmet med hård hand vilket innebär att man vill försvåra ställningen ytterligare för dem som löper störst risk att bli utslagna. Finansieringen föreslås bli minskad med hela 33 procent, det vill säga 12 miljoner euro.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.20.33 med 12 000 000 euro för kompetensprogrammet för unga vuxna.
40. (29.40 och 30, delvis) Högskoleutbildning och forskning
22. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 3 år)
På grund av att lärarutbildningen i Nyslott läggs ner är det nödvändigt att ge den ekonomiska regionen ekonomisk kompensation. Ett alternativ är att utveckla fiberlaboratoriet vid Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu. Utvecklingsplanen grundar sig i sin helhet på det nuvarande fiberlaboratoriet i S:t Michel, de planerade Kuitu 3-lokalerna och övriga funktioner, såsom fabriken Elektroniikan 3K och den nystartade ingenjörsutbildningen i bioproduktteknik på yrkeshögskolenivå. Utifrån dessa funktioner kommer man att i Nyslott skapa ett högklassigt och starkt utbildnings- och utvecklingscenter för att ta fram bioprodukter och rena lösningar. På detta sätt stärker man regionens livskraft genom reformer av utbildningen på högre nivå och tillämpad forskning.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.40.22 med 6 700 000 euro för att utveckla fiberlaboratoriet vid Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu.
50. (29.40.50 och 30.21, delvis) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika universitet. Regeringen kommer att utsätta universiteten för direkta nedskärningar på sammanlagt 31,8 miljoner euro 2017. Nedskärningarna sänker kunskapsnivån, äventyrar universitetens möjligheter att erbjuda högklassig utbildning, krymper resurserna för den livsviktiga grundforskningen och skrotar möjligheterna att göra framtida innovationer.
Att höjningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen. Regeringen säger att Finland ska lyftas genom innovationer men skär samtidigt ändå ned på grundforskning och vetenskap. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro. Höjningen av utbildningsnivån bland Finlands befolkning har småningom avstannat. I fråga om antal högt utbildade har vi ramlat från Europas topp till den mittersta kasten. De indexnedskärningar och de besparingar inom ramen för konkurrenskraftsavtalet som regeringen gör inom högskoleutbildningen minskar finansieringen betydligt. Besparingarna inom ramen för konkurrenskraftsavtalet drabbar dessutom också universiteten vilket är orättvist, eftersom universiteten vid förhandlingarna om avtalet ansågs vara privata aktörer och man således inte alls borde ha gjort några nedskärningar i deras finansiering utifrån avtalet. Vi vill därför återta regeringens nedskärningar i universitetens finansiering.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 45 700 000 euro för finansieringen av universitetens verksamhet.
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)
Utbildning och forskning är investeringar i framtiden. Finlands framgång är i framtiden allt mer beroende av en hög nivå på kompetensen och av ny kunskap. Också innovationer som kan utnyttjas kommersiellt bottnar i grundforskning. Nedskärningar i utbildning och forskning får omfattande och vittgående konsekvenser för finländsk kompetens och innovationsbas och inverkar på så sätt direkt på förutsättningarna för tillväxt och välfärd i framtiden.
I budgetpropositionen ingår omfattande nedskärningar i anslagen för Finlands Akademi. Dessa nedskärningar skadar den nödvändiga grundforskningen. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för finansiering av forskningsprojekt har ökats med en engångspost på 30 miljoner euro till spetsprojektsatsningar för främjande av kommersialiseringen av innovationer, men 10 miljoner euro som bestående utgiftsbesparing.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.40.51 med 10 000 000 euro för Finlands Akademis omkostnader.
55. (29.40.55 och 30.21, delvis) Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
En innovationsdriven och kompetensbaserad ekonomi kan inte fungera utan framgångsrika yrkeshögskolor. Regeringen fortsätter på sin linje att skära i finansieringen till yrkeshögskolorna. Regeringen har för avsikt att utsätta yrkeshögskolorna för direkta nedskärningar på sammanlagt 25 miljoner euro. Genom nedskärningarna äventyras yrkeshögskolornas möjligheter att erbjuda kvalitetsutbildning, vilket innebär att kompetensnivån sänks. Att höjningen av utbildningsnivån avstannar har stora följder för näringsstrukturen och för möjligheterna att skapa högkvalificerade arbetstillfällen.
Ändå säger regeringen att Finland ska lyftas genom innovationer samtidigt som den skär ned på hela högskoleutbildningen. För varje euro som skärs ned inom forskning och undervisning reduceras ekonomin och arbetstillfällena med sex euro.
Regeringens nedskärningar inom högskoleutbildningen är så stora att det äventyrar 3 300 jobb inom forskningen och undervisningen på högskolenivå. Det är därför ansvarslöst och förnuftsvidrigt att påstå att inbesparingar i denna skala inte skulle äventyra forskningen och kompetensen i landet. De genomförda personalminskningarna vid till exempel yrkeshögskolorna uppgår redan till över 10 procent räknat i årsverken. Försämringarna i utbildningskvaliteten och personalens ställning påverkar direkt vår förmåga att klara oss ur det svåra ekonomiska läget.
De indexnedskärningar och de besparingar inom ramen för konkurrenskraftsavtalet som regeringen gör inom högskoleutbildningen minskar finansieringen betydligt. Besparingarna på grund av konkurrenskraftsavtalet drabbar dessutom också yrkeshögskolorna vilket är orättvist, eftersom dessa vid förhandlingarna om avtalet ansågs vara privata aktörer och man således inte alls borde ha gjort några nedskärningar i deras finansiering utifrån avtalet. Vi vill därför återta regeringens nedskärningar i universitetens finansiering.
På grund av att lärarutbildningen i Nyslott läggs ner är det nödvändigt att ge den ekonomiska regionen ekonomisk kompensation. Ett alternativ är att utveckla yrkeshögskolan. Det kan då handla om åtgärder i fråga om vilka
det inte finns något konkurrerande utbud i närheten av Nyslott
det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden också på längre sikt
de har tillräcklig attraktionskraft så att man får tillräckligt med studerande till utbildningen som också stannar i östra Finland.
Enligt en utredning som gjorts vid Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu bör utbildningen ökas inom följande områden:
1) I Nyslott bildas ett riksomfattande kompetenskluster inom rehabilitering med 100 nybörjarplatser.
2) Man startar en skolkuratorutbildning med 40 nybörjarplatser.
3) Man startar en utbildning inom säkerhetsbranschen med 40 nybörjarplatser.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 34 100 000 euro, varav 32 100 000 euro för finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet och 2 000 000 euro för fler nybörjarplatser vid Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu i Nyslott.
70. Studiestöd
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)
De studiesociala förmånerna utgör en del av den sociala tryggheten och inte någon lön till studerande. De ska ge alla möjlighet att studera på heltid. Men för att alla ska ha möjlighet att studera på lika villkor bör det studiesociala stödsystemet vara i sin ordning och studiestödet vara bundet till index. Studiepenningen är redan nu mycket liten. Framför allt det allra lägsta stödet, som studerande på andra stadiet får, räcker inte till för den grundläggande försörjningen. När studiepenningen släpar efter den allmänna höjningen i kostnadsnivån måste de studerande allt mer utföra avlönat arbete vid sidan av studierna, och då drar studierna ut på tiden.
Det här ligger inte i linje med regeringens planer på förkortade studietider. Det står klart att den kraftiga nedskärningen av studiepenningen på längre sikt sämre kommer att räcka till, samtidigt som detta får konsekvenser för den grundlagsfästa möjligheten att oavsett medellöshet enligt förmåga och behov få utbildning, då kostnadsnivån stiger. Vi har i vår alternativa budget föreslagit 46,9 miljoner euro för att återta nedskärningen av studiepenningen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 44
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningen av studiepenningen.
80. Konst och kultur
31. (29.80.31 och 32) Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för teatrar, orkestrar och muséer (förslagsanslag)
Teatrarna, orkestrarna och museerna har en enorm betydelse med avseende på hela landets kulturutbud, tillgången på kultur och funktionen som nationens gemensamma minne. Dessa nedskärningar minskar branschens sysselsättning och ökar kommunernas tryck att öka sin finansieringsandel. Regeringens nedskärningslinje när det gäller bildning, undervisning och forskning fortsätter som en följd av konkurrenskraftsavtalet och drabbar också kulturen och konsten. Därför vill vi öka finansieringen så att man bättre kan stödja sysselsättningen och tillgången på tjänster inom detta område.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.80.31 med 2 387 000 euro i stöd till teatrars och orkestrars verksamhet och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 45
Riksdagen förutsätter att regeringen tilldelar konsten och kulturen bidrag i sysselsättningsfrämjande syfte ur de outdelade tippningsvinstmedlen.
50. (29.80.50 och 54) Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)
Världen över har man i anslutning till demokratin, de mänskliga rättigheterna, delaktigheten och välfärden börjat fästa uppmärksamhet vid tillståndet för det civila samhället. Också i Europeiska unionen tillerkänns de icke-vinstsyftande medborgaraktörerna, serviceleverantörerna och frivilligarbetarna en viktig roll när det gäller att manifestera medborgaraktiviteten.
Den civila aktiviteten kan främja delaktigheten, den sociala kohesionen på det lokala planet och dialogen mellan generationerna. På EU-nivå främjar verksamheten en hållbar utveckling, sysselsättningen, den sociala rättvisan, den ekonomiska tillväxten och miljöns kvalitet. Vi har också här i Finland känt oro över demokratins och det civila samhällets tillstånd i denna tid av stora förändringar. Ju större mångfalden i samhället är, desto bättre beredskap har det att klara av kriser.
Samtidigt som undervisnings- och kulturministeriet har slagit samman anslagen till organisationerna under ett enda moment har anslagen skurits ned. Förklaringen till understödens användningsändamål har blivit allt mer diffus. Till exempel nämns inte fredsarbetet längre särskilt. Vi vill säkerställa en tillräcklig finansiering för de organisationer som främjar fredsarbete och mänskliga rättigheter också i fortsättningen.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 700 000 euro för statsunderstöd till organisationerna.
90. Idrottsverksamhet
52. Statsandel för idrottsutbildningscenter samt finansiering för kostnader för utvärdering av idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag)
Idrottsutbildningscentren (idrottsinstituten) ordnar grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning samt utbildning med fri inriktning inom idrottens område. I Finland finns det 11 riksomfattande och tre regionala idrottsutbildningscenter.
Inom det fria bildningsarbetet ordnar idrottsutbildningscentren bland annat träningsutbildning och utbildning för idrottsföreningar, instruktörer, tränare och föreningsaktiva i samarbete med idrottsorganisationerna. De fungerar dessutom som utbildningscenter inom motion och hälsofrämjande motion för hela befolkningen. Nedskärningarna på grund av konkurrenskraftsavtalet betyder att anslagen till utbildningscentren minskar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.90.52 med 174 000 euro till idrottsutbildningscentren.
91. Ungdomsarbete
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)
Det är mycket oroväckande att ungdomsarbetslösheten ökar och att unga blir utslagna. Under den förra regeringsperioden togs en ungdomsgaranti fram och regeringen avsatte 60 miljoner euro varje år för att genomföra den. Ett av regeringens spetsprojekt har som mål att utveckla ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat bara 10 miljoner euro för hela valperioden.
Tyvärr verkar regeringen inte satsa på att genomföra ungdomsgarantin och höja sysselsättningsnivån, utan man ger tvärtom upp målsättningen att höja kompetensnivån för dem som bara har grundskola i bagaget. Finland har fortfarande 100 000 unga vuxna under 30 år som saknar examen på andra stadiet. Sysselsättningen kan höjas genom att alla garanteras åtminstone examen på andra stadiet, varvid var och en har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens och allmänbildning oberoende av ålder, kön och förmögenhet.
Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper de unga som löper allra störst risk att marginaliseras. Antalet unga som nås av det uppsökande ungdomsarbetet har ökat klart under 2010-talet, så dess roll i det förebyggande arbetet har förstärkts.
Undervisnings- och kulturministeriet beviljade första gången understöd för uppsökande ungdomsarbete 2008. I statsbudgeten för 2008 anvisades ett anslag på 2,5 miljoner euro för löner till anställda inom det uppsökande arbetet vars uppgifter hänförde sig till verkstadsverksamhet för unga. Anslagen för det uppsökande ungdomsarbetet ökade fram till 2015, men den nuvarande regeringen har haft som mål att kännbart minska finansieringen. I fjol återförde riksdagen anslag vid budgetbehandlingen. I år är anslagen så gott som oförändrade på grund av den ökande arbetslösheten, men nivån fortsätter att sjunka, och anslagen är otillräckliga.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 29.91.51 med 3 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete.
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Skogen är en av Finlands viktigaste naturresurser. Skogen är inte bara en omfattande och mångsidig källa till råvaror för industrin och för finansiell verksamhet i bred bemärkelse, den är också grunden för naturens mångfald och för ekosystemtjänster samt ryggraden för naturrelaterade fritidsintressen och rekreation samt turismnäringen. Finlands samhällsekonomi är beroende av hur vår skogssektor klarar sig. Det nationella skogsprogrammet och riktlinjerna i den skogspolitiska redogörelsen styr skogspolitiken. Skogssektorns framgång måste säkerställas över valperioderna parlamentariskt och i samförstånd. Skogssektorn behöver stabila riktlinjer för att trygga handlingsramarna och för att fortsatt kunna förnyas.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 46
Riksdagen förutsätter att regeringen inrättar en parlamentarisk arbetsgrupp som kartlägger skogsbranschens framtid över regeringsperioderna. Den ska föreslå reformer genom vilka en motiverande skogsbeskattning tryggar industrins virkesanskaffning, ser till skogsnaturens mångfald och främjar skogsbranschens utbildning i Finland.
01. Förvaltning och forskning
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
En tjänst som djurskyddsombudsman inrättades förra regeringsperioden på initiativ av SDP för att samordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. Det var en visstidstjänst som upphörde vid utgången av 2015. Tjänsten finansierades med medel från jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Kostnaderna har uppgått till cirka 100 000 euro per år. Ärenden som anknyter till djurrättigheter såsom djurens välbefinnande, frågor kring matens ursprung samt intresse för att hålla keldjur skapar ett behov för en självständig statlig myndighet. En djurskyddsombudsman behövs också i fortsättningen för att koordinera samhällsagendan, debatten och politiken i anslutning till djurens rättigheter samt samarbetet mellan olika parter i djurskyddsfrågor. Tjänsten som djurskyddsombudsman bör permanentas.
SDP hyser oro över regeringens djurskyddspolitik. Totalreformen av djurskyddslagen har dragit ut på tiden och övrig lagstiftning om bättre djurhållning kämpar i motvind. Skrivningarna i regeringsprogrammet aktualiserar oro över hur ambitiös djurskyddslagen ska kunna göras om jordbruksproducenternas kostnader inte ska få stiga under innevarande regeringsperiod. Finland behöver både en djurskyddsombudsman för att koordinera den nationella djurskyddspolitiken och en ambitiös djurskyddslag, som svarar mot medborgarnas uppfattning om en god behandling av keldjur och produktionsdjur.
Skogen är en av Finlands viktigaste naturresurser. Skogen är en omfattande och mångsidig källa till råvaror för industrin och för finansiell verksamhet i bred bemärkelse. Skogen är också grunden för naturens mångfald och för ekosystemtjänster samt ryggraden för naturrelaterade fritidsintressen och rekreation samt turismnäringen. Finlands samhällsekonomi är beroende av hur vår skogssektor klarar sig. Det nationella skogsprogrammet och riktlinjerna i den skogspolitiska redogörelsen styr skogspolitiken. Skogssektorns framgång måste säkerställas över valperioderna parlamentariskt och i samförstånd. Skogssektorn behöver stabila riktlinjer för att trygga handlingsramarna och för att fortsatt kunna förnyas.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 47
Riksdagen förutsätter att tjänsten som djurskyddombudsman förlängs och att 100 000 euro anvisas för det ändamålet i 2017 års första tilläggsbudget.
10. Utveckling av landsbygden
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)
4H-organisationen utför ett nationellt betydande ungdomsarbete och är landets största ungdomsorganisation. 4H-verksamheten stödjer de ungas livskompetens, stödjer sysselsättning bland unga och sporrar till företagsamhet. Det är viktigt att jobba för att hålla organisationens resurser på en skälig nivå. Resurserna för byaverksamhet och 4H-verksamhet måste absolut tryggas också för 2017.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 48
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar tillräcklig finansiering för 4H-verksamheten.
63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)
Landsbygdens livskraft kan ökas genom att främja en självständig lokal verksamhet där invånarna är initiativtagare. Byaverksamhet är en verksamhetsform som har ökat i popularitet under de senaste åren. Byföreningar har ofta en viktig roll för bibehållande av lokal gemenskap och identitet och organiseringen av verksamhet. I byarna görs ett värdefullt och även ekonomiskt betydelsefullt arbete för trivsel, företag, tjänster och säkerhet i området.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 30.10.63 med 250 000 euro för statsbidrag till byaverksamhet.
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Genom en stark trafikpolitik kan vi åstadkomma nyttiga tillväxt- och sysselsättningsbetoningar under en svår tid av långsam tillväxt. Men regeringens satsningar på tillväxt och sysselsättning är otillräckliga. Trots att det eftersatta underhållet av vägnätet minskar, fryser regeringen ändå nya projekt för att utveckla trafiken. En reservering på 0,7 miljarder enlig planen för de offentliga finanserna har nämnts för nya projekt, och nya stimulerande åtgärder är inte på gång. Regeringen har inte heller lyckats utnyttja EU:s finansiering för finansiering av vägprojekt. Trots fraseologin har regeringen inte förmått lösa finansieringen av trafiken hållbart som en helhet utan bristen på resurser överförs bara mellan olika objekt.
Trafikreformerna har varit baserade på avreglering och en stark tro på marknadsvillkor. Den bärande principen har varit tro på marknadsvillkor samtidigt som även förnuftiga normer har slopats. Avreglering behövs, men det får inte göras så att man samtidigt upplöser övervakningsmekanismer i fråga om negativa marknadsstörningar och bekämpning av svart ekonomi.
Regeringens budget för nästa år innehåller en nedskärning i de köpta trafiktjänsterna. De fortsatta beslut om att utnyttja VR:s trafikplikt som följt på detta ursprungliga beslut har ökat förvirringen och ovissheten hos passagerare, regionutveckling och till och med inom planeringen av VR:s affärsverksamhet.
Kommunikationsnätens tålighet mot störningar är av primär vikt för de flesta samhällsfunktioner och för affärsverksamheten. Olika slags cyberangrepp kan bli nog så farliga och förödande. Tillräckliga resurser för kommunikationsverket är viktigt för att bekämpa dessa hot.
Den mångfaldiga mediemarknaden med sina talrika kanaler intar en viktig roll i att skapa en tillräcklig informationsförmedling för medborgarna. I inbrytningen till den elektroniska epoken behöver vi ytterligare statens åtgärder.
Trots att vi fick ett parlamentariskt slutresultat om Rundradions uppgifter och finansiering har den inte genomförts i alla avseenden. Regeringen har ännu att verkställa beslutet om att flytta YLEs finansiering utanför statsfinansernas ramförfarande.
Vid översynen av postlagen måste det hittas en lösning som förenar fri konkurrens och samhällsmål med en tillräcklig informationsförmedling till alla medborgare. Det handlar knappast om en reform då medborgarnas posttjänster hotar försvagas betydlig genom beslut av landets ledning. En märklig reform handlar det om också då medborgarna i fortsättningen skulle vara i olika ställning i fråga om posttjänsterna beroende på var de bor.
Av Europas länder är Finland ett av de få som inte stöder eltrafik på något sätt. På annat håll i Europeiska unionen satsas det ändå enorma summor på eltrafik. Samtidigt eftersträvar finländska bolag en betydande marknadsandel i laddtjänster. Det första steget i strategin för eltrafik är att förnya bilparken. Skrotningspremien som föregående regering genomförde ska återinföras. Enligt bilbranschens beräkningar överskred skatteinkomsterna för gamla bilar som ersattes trefaldigt kostnaderna som gick på 8 miljoner euro. Samtidigt stöds anskaffning av renodlade elbilar med en ersättning på 2 000 euro upp till 2 000 fordon. Denna måttliga satsning skulle fyrdubbla antalet elbilar på Finlands vägar och få till stånd en kritisk massa som gör det lönsamt med ett laddningsnät som täcker hela landet.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 49
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart återställer Rundradions finansiering utanför ramarna för statsfinanserna såsom den parlamentariska arbetsgruppen för att utreda Rundradions allmännyttiga verksamhet och finansiering entydigt föreslog.
Reservationens förslag till uttalande 50
Riksdagen förutsätter att regeringen för nästa år utan dröjsmål lämnar en proposition om att återinföra skrotningspremien för att förnya bilparken.
Reservationens förslag till uttalande 51
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om ett fixerat anskaffningsstöd för elbilar på 2 000 euro per fordon upp till 2 000 fordon.
10. Trafiknätet
20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)
Det är centralt med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft att vi kan erbjuda en snabbare och mer fördelaktig logistik och nåbarhet på den stora marknaden i Asien. Vi föreslår att det omedelbart planeras en för nuvarande och kommande näringar nödvändig järnvägslinje till Ishavet — Narvik, Skibotn eller Kirkenes — tillsammans med Norge. Målet är att byggandet av ”Nordens sidenväg” ska inledas i början av 2020. Finland måste agera aktivt och bygga en konkret handlingsmodell med exempelvis ett nytt konsortium tillsammans med nyckelföretag som aktör. Projektet görs till en internationellt attraktiv affärsmöjlighet.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 15 000 000 euro för bastrafikledshållning till Trafikverket för planering av en järnvägsförbindelse till Ishavet.
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)
Regeringen har förbundit sig att iaktta förslaget från den parlamentariska arbetsgruppen för eftersatt underhåll om finansieringsnivån för bastrafikledshållningen under regeringsperioden. Men i sin egen plan skär regeringen kraftigt ner medlen för utveckling av vägnätet för att finansiera stoppandet av det eftersatta underhållet, som sägs vara ett spetsprojekt. Därför föreslår vi en ökning på 100 000 000 euro för utveckling av vägnätet till de bästa nya projekten för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. På så sätt förhindrar vi också att utvecklingen av vägnätet avstannar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 31.10.77 med 100 000 000 euro för utveckling av trafikledsnätet.
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)
Regeringen skar i sin budget för 2016 ner köptjänsterna för tågtrafiken med 12,8 miljoner euro vilket bidrog till indragning av passagerartrafiken på flera banavsnitt och nedskärningar av turer på många ställen. Efter påtryckning från riksdagen och medborgare fortsatte trafiken på dessa banavsnitt dock som trafikplikt till den 10 december 2016. Efter det kommer trafiken åter att upphöra om inte regeringen agerar. Därför föreslår vi en ökning på 10 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster och för att återställa tågtrafiken till en nivå som betjänar pendling och regionutvecklingen.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 31.30.63 med 10 000 000 euro för köp av tjänster för tågtrafiken.
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Värdet på exporten sjunker och den finländska innovationsverksamheten och höga kompetensen riskerar att rasa samman
Men de ekonomiska utsikterna är inte helt dystra. Det finns vissa ljusglimtar inom exporten, exempelvis varvsindustrin. Investeringarna i bioekonomi ger skogsindustrin en vitamininjektion, men förutsättningarna för tillväxt på lång sikt negligeras i alltför hög grad. Efter finanskrisen har värdet på vår export minskat mer än i något annat EU-land. Finland exporterar allt mindre produkter och tjänster och dessutom är de allt mindre värda. Det är oroväckande att högteknologins andel av exporten har sjunkit från arton till sju procent på tio år.
Om vi vill öka export med högt mervärde måste vi ha hög kompetens och satsa på forskning och produktutveckling. Men regeringen har skurit kännbart i anslagen för innovationspolitik. I regeringsprogrammet föreslås bland annat att anslagen till Innovationsfinansieringsverket Tekes skärs ned med hela 138 miljoner euro. I budgeten för nästa år minskar Tekes anslag för understöd med 56 miljoner euro till följd av tidigare fattade sparbeslut. Totalt sett utsätts närings- och innovationspolitiken för en neddragning på 65 miljoner euro nästa år. I förening med nedskärningarna inom utbildningen och kompetensen försvagar de här åtgärderna de finländska företagens möjligheter till produktutveckling och innovationsverksamhet. Det leder också till försämrad kompetenshöjning, vilket i sin tur hämmar de framtida tillväxtmöjligheterna. Utbildningsnedskärningarna är särskilt ödesdigra i ett läge där den del av befolkningen som är i arbetsför ålder halkar efter i kompetens jämfört med våra konkurrentländer. Även i framtiden kan Finland bara konkurrera genom att satsa på utbildning, kompetens, innovation och produktutveckling.
Satsningarna på tillväxt och sysselsättning är inte tillräckliga
Vi anser att Finland behöver en ny exportstrategi bland annat med kopplingar till åtgärder mot klimatförändringen, rent vatten, energieffektivt byggande, förnybar energi, cirkulär ekonomi och digital teknik. Vi måste dra större nytta av vår arktiska kompetens. På hemmamarknaden måste offentliga och privata aktörer tillsammans skapa en referensmarknad som kan införa innovationer och nya produkter. Internationell framgång kräver i detta läge en ny handlingsmodell för exporten, ett lokomotivnätverk. De traditionella exportföretagen samlar ihop och leder koncerner där också små och medelstora företag kommer ut på exportmarknader och kan exportera på bredare bas än ensamma. Staten borde dessutom inrätta ett bolag med särskilt uppdrag att stödja exporten för små och medelstora företag med tillväxtpotential och hjälpa dem att brett utnyttja olika finansieringsmöjligheter.
Det finns 193 olika skattestöd i Finland. Särskilt i fråga om företagsstöden är uppföljningen otillräcklig. Vi föreslår därför att alla närings- och skattestöd granskas snabbt och omsorgsfullt och att de nödvändiga omallokeringarna och nedskärningarna på 60 miljoner euro görs.
Sysselsättningen
Situationen i Finlands ekonomi är fortfarande allvarlig och helhetsbilden av den ekonomiska tillväxten ytterst lam. Bruttonationalprodukten tros stiga med 6 miljarder euro och arbetslösheten sjunka till 8,8 procent 2017. Till följd av konkurrenskraftsavtalet förutspås de nominella inkomsterna öka endast 0,8 procent. Våra offentliga finanser kommer fortfarande att visa underskott de närmaste åren trots regeringens omfattande nedskärningar i finansiering av tjänster och i inkomstöverföringar.
Regeringen gör företrädesvis utgiftsnedskärningar, fastän internationella erfarenheter visar att en politik som nästan uteslutande bygger på massiva nedskärningar kan riskera sysselsättningen på kort och lång sikt.
Nedskärningarna leder till att personalantalet i offentliga sektorn minskar direkt. Konkurrenskraftsavtalet skär framför allt i kommunernas finansiering och sysselsättningen. Nedskärningarna i utbildning, forskning och produktutveckling riskerar vår framtida konkurrenskraft.
I slutet av augusti 2016 hade arbets- och näringsbyråerna 342 500 arbetslösa arbetssökande, vilket är 4 200 färre än året innan. I slutet av 2015 var mängden arbetslösa 337 400, vilket är 22 900 fler än 2014. Trots att vi förhoppningsvis har passerat vändpunkten för mängden arbetslösa är utvecklingen fortfarande bräcklig och minskningen anspråkslös. Långtidsarbetslösheten har ökat under flera års tid. Regeringen har den tvivelaktiga äran att ha slagit nytt finskt rekord i långtidsarbetslöshet, och enligt arbets- och näringsministeriets prognoser fortsätter siffrorna stiga.
För att uppfylla sitt sysselsättningsmål borde regeringen utöver åtgärder som skapar arbetstillfällen också satsa mer på en arbetskraftspolitik som gynnar sysselsättning av arbetslösa. Arbetskraftspolitiken bör effektiviseras och strukturerna bör förnyas i stället för att anslagen skärs ner. Särskilt farliga är de besparingar som drabbar utbildningen eftersom omstruktureringarna inom arbetsmarknaden i många fall kräver ny kompetens, till och med studier i ett nytt yrke.
Antalet långtidsarbetslösa och svårsysselsatta ökar kraftigt. Långtidsarbetslösheten ökar till och med bland de unga. Vi måste därför sätta in snabbverkande, riktade insatser som höjer sysselsättningen och minskar och motverkar marginalisering. Regeringens budget tar inte tillräckligt stor hänsyn till dessa åtgärder.
Sysselsättningschecken — den så kallade Rinnemodellen
Vid behandlingen av statsbudgeten för 2016 föreslog socialdemokratiska riksdagsgruppen i sin skuggbudget att arbetsmarknadsstödet skulle användas som aktiv sysselsättningscheck, den s.k. Rinnemodellen, för att sysselsätta arbetslösa arbetssökande som varit arbetslösa i mer än sex månader och som har rätt till arbetsmarknadsstöd. Sysselsättningschecken ska ha samma värde som grunddagpenningen, dvs. 700 euro per månad, och den ska ges ut för högst 300 dagar. När arbetslösa söker jobb kan de uppge att arbetsgivaren får en sysselsättningscheck, om den inte har sagt upp eller permitterat anställda och inte har en gällande skyldighet enligt arbetsavtalslagen att återanställa dem.
Sysselsättningschecken ska finansieras direkt via utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed försvinner dröjsmålen i utbetalningen av lönesubvention. Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle sysselsättningen av 15 000 personer med hjälp av sysselsättningschecken balansera de offentliga finanserna med 140—250 miljoner euro. Ju fler av de sysselsatta som har varit långtidsarbetslösa och fått arbetsmarknadsstöd, desto större är nyttan för de offentliga finanserna.
Den modell för arbetsmarknadsstöd som regeringen nu föreslår är ett steg i rätt riktning, för den medger extra resurser för lönesubventionerad sysselsättning, men den underlättar inte stödbyråkratin eller arbetsbördan på arbets- och näringsbyråerna. Det i budgeten föreslagna taket på 3 000 personer som kan få sysselsättningsstöd för arbete i organisationer kommer dessutom försvaga ställningen för de arbetslösa som är allra mest utsatta.
Vi måste därför, utifrån den modell Socialdemokratiska riksdagsgruppen föreslår, införa en automatisk sysselsättningscheck som enligt vissa kriterier är tillgänglig utan något särskilt myndighetsbeslut. Checkmodellen gör att systemet blir smidigare och billigare. Samtidigt hittar de arbetslösa jobb fortare och personalens kompetens och servicetid frikopplas för andra sysselsättningsfrämjande åtgärder på arbets- och näringsbyråerna.
Utöver sysselsättningschecken behövs fortsättningsvis lönesubventioner särskilt för de mest svårsysselsatta. Sysselsättningschecken utesluter inte beviljande av lönesubvention.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 52
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om användning av arbetsmarknadsstödet som en sysselsättningscheck för att i enlighet med Rinnemodellen främja sysselsättningen av arbetssökande som varit arbetslösa i över sex månader och har rätt till utkomstskydd för arbetslösa.
Bekämpningen av den svarta ekonomin måste effektiveras
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi orsakar Finland uppskattningsvis sex miljarder euro i förluster för skatter och avgifter varje år. Det försämrar den finansiella basen för välfärdsstaten och skadar sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Programmet får bättre genomslag, om följder blir allvarligare och vinning av brott kan beslagtas effektivare.
Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom ett utvidgat förfarande med skattenummer och effektivare tillämpning av beställaransvarslagen kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi.
I vår skuggbudget ökar vi resurserna för bekämpning av den svarta ekonomin med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 53
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att effektivisera kampen mot svart ekonomi.
Finland 100: sommarjobb för unga
För att hedra jubileumsåret för Finlands självständighet föreslår socialdemokraterna att det startas en utmaningskampanj där företag, kommuner och organisationer utmanas att för två veckor anställa så många ungdomar under 25 år att deras andel av den fasta personalen är 10 procent (handeln och andra stora sommarjobbsbranscher utmanas att höja antalet sommarjobbare med 10 procent).
Staten drar sitt strå till stacken genom ett extra anslag på 10 miljoner euro för anställning av sommarjobbare, men också genom att bidra till att fler får arbetssäkerhetspass och hygienpass och genom att undanröja lagstiftningsmässiga hinder.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 54
Riksdagen förutsätter att regeringen som ett led i arrangemangen kring Finlands 100-årsjubileum bereder en sommarjobbskampanj riktad till de arbetsplatser som lyder under statsförvaltningen. Regeringen anvisar därför 10 miljoner euro för anställning av unga inom olika sektorer av statsförvaltningen.
01. (32.01, delvis) Förvaltning
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försämrar den finansiella basen för välfärdsstaten och skadar sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet.
Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt arbete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fortsätta och arbets- och näringsministeriet tilldelas behövliga anslag.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.01.01 med 2 000 000 euro för arbets- och näringsministeriets omkostnader.
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader
En allt större del av handeln gäller tjänster. Tjänsteexportens andel är redan nu 10 procent av bruttonationalprodukten och 30 procent av hela exporten. Att ta fram en näringspolitisk strategi för den privata tjänstesektorn, inklusive turismen, måste lyftas fram som ett spetsprojekt. Affärsverksamhet som etableras i Finland föder sysselsättande och hållbar tillväxt. Också vår hemmamarknad är viktig för samhällsekonomin och ökad köpkraft är till nytta för hela tjänstesektorn. Nya branscher såsom export av it-lösningar, utbildningskoncept, hälsoteknik och välfärdstjänster lovar gott. Staten kan emellertid vara ännu aktivare. Den kan hjälpa till med förnyelse och effektivisering, försöka finna exporttillfällen för högkvalitativa lösningar inom cirkulär ekonomi och digitala tjänster, hjälpa till att bygga exportgrupperingar och uppmuntra till ökat kvalitetsvärde med hjälp av försäljning och marknadsföring och hjälp till att säkerställa en plats på toppen av värdekedjan genom att skydda immateriella rättigheter.
Vi måste hjälpa serviceföretag att växa sig större och öka sin affärsverksamhet med hjälp av digitala plattformar. Myndigheterna bör åläggas att inte bara producera öppen data utan också att bidra till att den kan utnyttjas i affärsverksamhet. Alla program som behövs i företagsverksamheten — interkompatibla verktyg för reskontra, kassa, fakturering, lagerhantering, uppföljning och statistik — bör offentliggöras via molntjänster. Det är samhällets uppgift att uppmuntra till en aktiv användning av den gemensamma programplattformen.
Särskilt företag i kreativa branscher är i typfallet små. Affärsverksamheten i kreativa branscher kan mångfaldigas om man bara finner de rätta ämnena för affärsverksamhet, sammanför dem som producerar och dem som produktifierar och lär sig att skapa värde för upphovsrättigheter.
Turism är mycket viktigare för Finland än den med export jämförbara turisminkomsten i sig. Tillväxt inom resebranschen betyder flera tiotal tusen nya arbetstillfällen och det för med sig konsumtionsefterfrågan samt stärker landets image och exportmarknadsföring.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.01.02 med 27 000 000 euro för utveckling av nya modeller för företagsverksamhet inom tjänstesektorn och programmet för tjänsters mervärde.
20. (32.20 och 01, delvis) Närings- och innovationspolitik
Regeringen borde i budgetpropositionen ge motiverade svar på de stora frågorna i vår ekonomiska politik och tillväxtproblematiken, det vill säga hur exporten ska stärkas, investeringarna här hemma öka, produktiviteten stiga, sysselsättningen förbättras och kompetensen höjas.
Målet måste vara att värna om innovationsverksamheten och företagens omvärldsvillkor. Vi måste satsa på spetskompetens, innovationer och en gynnsam utveckling för entreprenörskap. Regeringen satsar alltså på spetsprojekt, men samtidigt gör den neddragningar som i hög grad försämrar möjligheterna att genomföra projekten.
I regeringsprogrammet föreslås bland annat att anslagen till Innovationsfinansieringsverket Tekes skärs ned med hela 138 miljoner euro. I budgeten för nästa år minskar Tekes anslag för understöd med 56 miljoner euro till följd av tidigare fattade sparbeslut. Totalt sett utsätts närings- och innovationspolitiken för en neddragning på 65 miljoner euro nästa år. I förening med nedskärningarna inom utbildningen och kompetensen försvagar de här åtgärderna de finländska företagens möjligheter till produktutveckling och innovationsverksamhet. Det leder också till försämrad kompetenshöjning, vilket i sin tur hämmar de framtida tillväxtmöjligheterna. På grund av nedskärningarna är risken stor att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och i vissa fall hindras marknadsintroduktion.
För att höja förädlingsvärdet för finländska produkter och stärka efterfrågan på dem är det av högsta vikt att säkerställa möjligheterna till långsiktig forskning och produktutveckling. Finland behöver starka varumärken och nytt växande kapital. Tekes finansiering stöder bland annat kommersialiseringen och internationaliseringen av finländska varumärken, internationella affärsmöjligheter inom cirkulär ekonomi och verkstadsindustri och forskning och utveckling inom nya och innovativa energilösningar — det vill säga grunden för vår framtida tillväxt. Tekes ska också samordna och finansiera spetsprojekt för en näringspolitisk strategi för tjänstesektorn, inklusive turismen och sälj- och marknadsföringsprogrammet Brand Finland.
I stället för nedskärningar behöver innovationsverksamheten finansiering som garanterar att spetskompetensen utvecklas och nya innovationer uppstår.
43 Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt
Det startar hela tiden nya stora investeringar ute i världen och det är viktigt att kunna delta i dessa projekt i miljardklassen. Stora projekt konkurrensupphandlas ofta som enorma helheter där de finländska aktörerna alltför ofta blivit tvungna att försöka bli underleverantörer för bland annat japaner, kineser, tyskar och fransmän.
Internationell framgång kräver i detta läge en ny handlingsmodell för exporten, ett lokomotivnätverk. De traditionella exportföretagen samlar ihop och leder koncerner där också små och medelstora företag kommer ut på exportmarknader. Team Finland måste vara aktivt och dela ut information om nya internationella exportprojekt och deras konkurrensupphandlingar och dessutom erbjuda exportlokomotiven sin lokalkännedom. Finnvera måste vara ännu aktivare inom det internationella samarbetet för att öka den finländska företagens möjligheter.
Försäljning och marknadsföring måste också ses som en väsentlig del av själva profukten och tjänsten. Att produktionens mervärde sjunker framgår av Världsekonomiska forumets senaste jämförelse där Finland placerade sig på åttonde plats i konkurrenskraft, men först på 39 plats när det gäller att kommersialisera. Det är dags att vakna upp till den digitala världsmarknadens nya regler: framgång kräver stora strategiska satsningar på att skilja sig från mängden, på kundlojalitet och på kvalitetseffekter. I Brand Finland-programmet stärks kompetensen inom marknadsföring, produktifiering, kommersialisering och konceptering, och hela samhället måste generellt sett bli bättre på detta. Det måste beaktas inom utbildningen och ingå i företagsrådgivningens och företagsutbildningens kärna. Finland måste få ett bättre pris för sina produkter och tjänster.
Dessutom bör staten inrätta ett bolag med särskilt uppdrag att stödja exporten för små och medelstora företag med tillväxtpotential. Bolaget ska föra samman branschspecifika exportföretag för nya internationella projekthelheter och hjälp dem dra nytta av offentliga finansieringsinstrument och av inhemska och nordiska pengar och medlen i Europeiska fonden för strategiska investeringar Efsi effektivare.
Arbetet bör utnyttja också erfarenheter från Koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK) i gemensamma projekt för olika stora företag och högskolor som fokuserar på utvalda fokusområden (exempelvis cleantech, bioekonomi, arktisk kompetens, hälsoteknik, utbildning).
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.20.43 med 20 000 000 euro för en ny handlingsmodell för exporten och för startande av ett särskilt bolag för små och medelstora företag.
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Resurser till arbets- och näringsbyråerna
Regeringens satsningar på att ge HR-företag en större roll står inte i proportion till den målsatta nyttan. Enligt vår uppfattning skulle det vara en effektivare satsning på sysselsättning att utöka arbets- och näringsbyråernas personal med 300 årsverken. Personer som har svårt att hitta jobb måste få sitt behov av individuell service identifierat och de resurser som behövs för ändamålet måste garanteras. Den här verksamheten kan ersättas med e-tjänster bara i fråga om en del av de arbetslösa.
I fråga om personer som länge varit arbetslösa har arbetshandledare och stödpersoner på arbetsplatserna underlättat arbetsgivarnas handledningsansvar och arbetstagarnas introduktion i arbetet. Där det gjorts försök med jobbsökare som har rätt att besluta om sysselsättningsstöd är erfarenheterna positiva. Socialdemokratiska riksdagsgruppen ser det därför som motiverat att anslagen anvisas för tilläggsresurser till arbets- och näringsbyråerna i stället för köpta tjänster.
Vi ställer oss bakom regeringens förslag om personliga intervjuer av arbetslösa till den del det förbättrar tjänsterna för de arbetslösa och innebär aktiverande satsningar. Men det är inte motiverat att intervjuerna är kopplade till en extra möjlighet att sänka arbetslöshetsförmånerna. Det snedvrider syftet med intervjuerna. Intervjuerna ska vara ett verktyg för att hitta jobb till den arbetslösa, inte en extra kontroll av om den arbetslösa aktivt söker jobb. Vi kan inte backa upp nedskärningarna av utkomstskyddet för arbetslösa eller förslaget om en karenstid som undergräver de arbetslösas försörjning och som kan bli följden av intervjuerna med tre månaders mellanrum, oberoende av om det finns jobb att få eller inte.
Vi föreslår således
att riksdagen minskar moment 32.30.01 med 17 000 euro i fråga om anslaget för effektivisering av arbetskraftsservicen som helhet och ökar momentet med 17 000 000 för jobbsökning och personlig service hos arbetskraftsmyndigheterna.
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Graderad lönesubvention
Vi har föreslagit en modell med graderad lönesubvention, där sysselsättningsanslaget används som en del av lönesubventionen. Enligt modellen ska lönesubventionen vara högre och mer långvarig än normalt, om vissa villkor uppfylls. På så sätt kan de administrativa utgifterna för beviljandet av subventionen sänkas.
Förhöjd lönesubvention betalas automatiskt i fyra olika fall:
1) för att sysselsätta långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa i mer än ett år,
2) i form av ett högre stöd för att sysselsätta personer som varit arbetslösa i mer än två år,
3) för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning och
4) för att sysselsätta personer över 55 år som varit arbetslösa i mer än sex månader.
I de två sista fallen ska subventionen kunna fortsätta utan ny arbetslöshetsperiod enligt arbetskraftsmyndighetens prövning.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 75 000 000 euro för lönesubvention och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 55
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition till riksdagen om en modell för graderad lönesubvention, där subventionen graderas i fyra kategorier utifrån hur svårsysselsatta personerna är.
Ungdomsgarantin
Under regeringen Sipiläs period hittills har långtidsarbetslösheten bland unga under 30 år ökat med 3 000 personer. I förra regeringens sista budgetproposition fanns ungefär 60 000 000 euro i anslag för att genomföra ungdomsgarantin under arbets- och näringsministeriets, undervisnings- och kulturministeriets och social- och hälsovårdsministeriets huvudtitlar. I motiven till den aktuella budgetpropositionen nämns främjandet av ungdomsgarantin, men inga anslag finns reserverade för ändamålet.
Vi ser det som viktigt att anslaget för ungdomsgarantin säkras och att ungdomsgarantin utvecklas vidare. Kommunernas roll i servicekedjan och deras betydelse för att säkra att ungdomstjänsterna fungerar accentueras, och kommunerna måste få de resurser och förutsättningar som krävs för att genomföra garantin.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 28 000 000 euro för att stimulera ungdomsgarantin.
Den kompletterande arbetsmarknaden
Nedskärningen av sysselsättningsanslagen drabbar huvudsakligen volymen av lönesubventionerat arbete i tredje sektorn. I fjol sysselsatte de här aktörerna 8 500 av de arbetslösa som har det allra svårast att hitta jobb. Nu rasar antalet; i budgetförslaget har det satts ett tak på 3 000 personer. Socialdemokratiska riksdagsgruppen menar att en sådan gräns är fullständigt omotiverad och föreslår att den stryks i budgetförslaget.
Det finns mycket arbete i Finland som inte är utfört och som inte kommer att utföras på marknadsmässiga villkor. Det här arbetet kan utföras på den kompletterande arbetsmarknaden med stöd från samhället. På den kompletterande arbetsmarknaden sysselsätts långtidsarbetslösa och via den kan tjänster produceras till stöd för välbefinnandet bland allmänheten, till exempel hemhjälp till äldre. För att stävja långtidsarbetslösheten bör vi medvetet bygga upp biträdande service som kan ha karaktär av en kompletterande arbetsmarknad.
Dagens arbetskraftspolitik bygger på förväntningen att alla ska få jobb på den öppna arbetsmarknaden. I det rådande sysselsättningsläget är arbetsmarknaden likväl inte öppen för alla. Den offentligt subventionerade sysselsättningsverksamheten ger den tredje sektorn möjlighet till flexibilitet i produktivitets- och resultatförväntningarna och låter organisationerna betona den sociala aspekten i sin verksamhet. Till organisationernas sysselsättningsverksamhet hör ofta också andra subventioner både före och efter den lönesubventionerade perioden. En del av verksamheten hjälper långvarigt arbetslösa att behålla kontrollen över sin vardag.
Den kompletterande arbetsmarknaden är för såväl individen som samhället ett bättre alternativ än arbetslöshet. Därför kan regeringens planer att begränsa det antal som kan arbeta inom tredje sektorn med hjälp av lönesubvention inte anses vara motiverat.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 15 000 000 euro för organisationernas sysselsättnings- och integrationsprojekt och stryker den begränsning i punkt 3) i användningsändamålen för anslaget enligt vilken anslaget får användas till betalning av den lönesubvention som avses i 7 kap. 9 § 1 mom. i lagen till ett belopp av högst 3 000 årsverken.
Kommunförsök för sysselsättning
Kommunförsöket för ökad sysselsättning förra regeringsperioden gav bra resultat och staten stödde projektet med 20 miljoner euro årligen. Regeringen Sipilä har däremot valt att inte fortsätta med stödet.
Vi menar att anslaget för kommunförsöket bör återinföras och fortsätta på tre nivåer, dvs. genom utveckling av kundservicen, genom stärkande av de regionala och lokala nätverken och genom utbyggnad av den integrerade arbetskrafts- och arbetsmarknadspolitiken. De finansiella resurser som behövs för försöken bör reserveras.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 20 000 000 euro för en förlängning och utvidgning av kommunförsöket för ökad sysselsättning och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 56
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om förlängning av kommunförsöket för ökad sysselsättning och om en stegvis utvidgning av försöket så att det blir riksomfattande och omfattar alla kommuner som önskar delta.
Yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning och integration
Arbetslivet förändras i snabb takt. Yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning är ett effektivt verktyg för att förnya de arbetslösas kompetens och komplettera kompetensbehovet på arbetsmarknaden. Utbildningen gör det möjligt att snabbt reagera på strukturförändringar regionalt. Det är också ett effektivt sätt att bemöta matchningsproblem på arbetsmarknaden.
Kopplingen är fortfarande stark mellan utbildning och arbetslöshet. Även om arbetslösheten bland högre utbildade har förvärrats är den klart mindre och mer kortvarig än arbetslösheten bland dem som bara har grundläggande utbildning eller utbildning på andra stadiet. De som saknar yrkesexamen har särskilt svårt att hitta jobb.
Budgetpropositionen kommer att leda till att den yrkesinriktade arbetskraftspolitiska utbildningen halveras jämfört med två år tillbaka. Utvecklingen måste gå i motsatt riktning. Vi måste utöka den yrkesinriktade arbetskraftspolitiska utbildningen.
Numera kan arbetslösa få arbetslöshetsersättning när de studerar frivilligt, om de uppfyller de arbetskraftspolitiska kriterierna. Kriterierna är av många slag och svåra att tolka. Olika arbets- och näringsbyråers beslut skiljer sig från varandra. Därför föreslår vi att kriterierna förenklas.
Antalet invandrare har ökat. Invandrarna lyckas med sin integration och får chanser till sysselsättning om integrationen håller hög standard. Utan språkkunskaper och kännedom om samhället är det svårt att vara fullvärdig medlem av samhället. Volymen av integrationsutbildningen har höjts men är fortfarande inte tillräckligt hög. Dessutom skär regeringen ner den arbetskraftspolitiska utbildningen och integrationsutbildningen med 20 000 000 euro. I det rådande läget är det motiverat att öka satsningarna på arbetskraftspolitisk utbildning och integrationsutbildning i stället för att göra kortsiktiga nedskärningar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 40 000 000 euro för yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och integrationsutbildning och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 57
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att lindra och förtydliga kriterierna för arbetslösas rätt till arbetslöshetsskydd i samband med frivillig utbildning och integration.
40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
01. Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Ett mål för konkurrens- och konsumentpolitiken är en sund och välfungerande marknad där företag och andra verksamhetsutövare fungerar ansvarsfullt och beaktar också konsumenternas intressen. Under de senaste åren har målet varit att öka konkurrens- och konsumentärendenas samhälleliga vikt och genomslag. Konkurrens- och konsumentverket stödjer för sin del arbetet för att gynna kampen mot ekobrottslighet och svart ekonomi.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 32.40.01 med 1 500 000 euro för Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader.
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel gör regeringen flera nedskärningar som drabbar pensionärer, arbetslösa, långtidssjuka låginkomsttagare och barnfamiljer särskilt hårt. Förslagen ökar ojämlikheten. Försvagningen av de primära förmånerna tvingar till långvarigt beroende av utkomststödet. Detta beroende av utkomststöd skärper i sin tur tröskeleffekten och gör det svårare att få ens kortvarig anställning.
Utöver nedskärningarna i förmåner och ersättningar sparar regeringen in genom de kommunala tjänsterna — nästa år genom att försämra tjänsterna för äldre och i fortsättningen genom neddragningar i tjänsterna för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt har regeringen ställt upp som mål att vårdreformen ska ge besparingar på hela 3 miljarder euro. Detta i kombination med den marknadsvillkorade valfrihetsmodellen kan enligt sakkunniga inte innebära mycket annat än att servicen försämras eller att självriskandelarna ökar avsevärt. Också höjningen av klientavgifterna inom social- och hälsovården i början av året försämrar situationen i synnerhet för dem med de lägsta inkomsterna, de långtidssjuka, de äldre och de arbetslösa. Vi kan inte godta att regeringen utan heltäckande konsekvensbedömningar försämrar en rad grundläggande förmåner och ständigt utsätter samma grupper för andra nedskärningar och skärpningar.
I vår budgetreservation i fjol krävde vi att regeringen ofördröjligen gör en övergripande analys av de samlade effekterna av dess sparpolitik för människor och samhällsutvecklingen mer generellt. Statsrådet kansli inrättade i våras ett råd för bedömning av lagstiftningen som gjort ett gott arbete inom ramarna för sina resurser. Rådet har emellertid inte utvärderat beslutens samlade verkan eller deras långtidseffekter.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 58
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen gör en samlad analys av vad nedskärningarna, åtstramningarna och avgiftshöjningarna kostar vårt samhälle och hur individens och olika människogruppers ställning och sociala välfärd påverkas och att den utifrån det vidtar åtgärder för att hindra ojämlikheten från att öka.
Folkpensionsindex ska följa prisutvecklingen
Regeringen har beslutat sänka folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller alltså de minsta förmånerna, som är bundna till folkpensionsindex. Förmånerna har sjunkit redan en gång tidigare i år, nämligen med 0,4 procent, när folkpensionsindex sjönk under noll. Ovanpå alla dessa försämringar i människors vardag fryser regeringen folkpensions- och konsumentprisindex på denna lägre nivå för åren 2017—2019.
Indexfrysningen gäller inte bara nivån på de beviljade förmånerna utan också många andra belopp knutna till folkpensionsindex. Också skatterna påverkas av nedskärningen och frysningen av folkpensionsindex, eftersom avdraget för pensionsinkomst till fullt belopp är bundet till indexet. Inkomstgränsen för när en pensionär måste betala inkomstskatt blir således lägre.
Samtidigt har regeringen fattat beslut om gigantiska sänkningar i inkomstskatten, lägre arvsskatt och avdrag för gåvor i form av skog och för företagare. Nästa år stiger köpkraften förhållandevis mest för dem vara bruttoinkomster överstiger 7 500 euro i månaden. Däremot får personer som lever på sociala förmåner se sin köpkraft sjunka, exempelvis med två procent vid inkomster i nivå med garantipensionen. För alla med en arbetspension under 2 000 euro i månaden ligger köpkraftsutvecklingen på minus. Också alla de som har förvärvsinkomster under 1 500 euro i månaden förefaller att få sämre köpkraft, trots at regeringen gett utfästelser om att ersätta alla löntagare för konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet.
Indexfrysningen och sänkningen av folkpensionsindex har en bestående kumulativ effekt på förmånsbeloppen eftersom indexändringen inte kommer ett ersättas senare. Enligt den prognostiserade prisutvecklingen innebär nedskärningen och frysningen att förmånerna 2019 är 3,5 procent lägre än 2016.
Dessutom måste man komma ihåg att de sociala förmåner som skärs ner redan nu är låga. Redan tidigare har Europarådets utskott för sociala rättigheter påpekat att miniminivån på den sociala tryggheten är för låg i Finland, och nu sjunker nivån ytterligare. Den sammantagna effekten av nedskärningarna är betydande i hushåll som får ett flertal förmåner.
Frysningen av och nedskärningen i index för den grundläggande tryggheten gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. På sikt kommer de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna och bostadsbidraget att förlora i betydelse och det behovsprövade och hushållsspecifika utkomststödet i stället bli viktigare för människors försörjning och boendeutgifter.
Vi kan inte acceptera att de lägsta förmånerna försämras. En indexhöjning säkerställer köpkraften och pengarna används för konsumtion samtidigt som de ger välfärd i vardagen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 59
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att köpkraften för de förmåner som är knutna till folkpensionsindex och konsumentprisindex tryggas i enlighet med hur levnadskostnadsindexet utvecklas.
02. Tillsyn
07. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)
Arbetarskyddsmyndigheterna fyller en viktig funktion i kampen mot svart ekonomi bland annat när det gäller tillsynen av rätten att arbeta, arbetsavtalslagen och beställaransvarslagen. I årets budget slopade regeringen den tidsbundna tilläggsresursen och tilläggsanslaget har heller inte återställts i budgetpropositionen för nästa år. Arbetarskyddsmyndigheterna måste få mer pengar för sitt viktiga tillsynsuppdrag när det gäller att bekämpa svart ekonomi.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 33.02.07 med 1 500 000 euro för omkostnader för regionaförvaltningsmyndigheternas omkostnader.
03. Forskning och utveckling
Budgetfinansieringen av instituten för sektorsforskning minskades i samband med reformeringen av forskningsinstituten, och sparlinjen fortsätter. När budgeten för detta år godkändes förutsatte riksdagen att det under nästa regeringsperiod görs en omfattande granskning av hur finansieringsreformen påverkar forskningens kvalitet. Det brådskar nu med denna granskning. I synnerhet vårdreformen och de blivande självstyrande områdena kommer att accentuera forskningsinstitutens arbete.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 60
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen följer riksdagens tidigare beslut och gör en analys av hur reformeringen av forskningsinstituten påverkat forskningens kvalitet och en bedömning av eventuella åtgärder för att trygga högkvalitativ forskning och hållbar finansiering.
31. Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år)
Genom anslaget genomförs regeringens spetsprojekt: hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre, ett program för utveckling av barn- och familjetjänster, hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras, klientorienteringen ökas inom servicen och personer med partiell arbetsförmåga ska få bättre förutsättningar att få jobb. Det är viktigt att utveckla tjänsterna för att få verksamhetsmodeller som är förebyggande, kostnadseffektiva och kundfokuserade. Då kan kostnadsutvecklingen stävjas, åtgärdernas genomslag ökas och jämlikhet i fråga om hälsa och välfärd ökas. Regeringen har ändå beslutat skära ned anslaget under momentet med 6 310 000 euro för att kompensera för kostnaderna när vårdardimensioneringen drogs tillbaka. Vi stödde inte minskad dimensionering, vilket framgår av vår skuggbudget, och vi stöder heller inte nedskärningen under momentet.
Ojämlikheten och illamåendet har ökat i vårt samhälle. Den senaste tiden har det talats om effektivisering av åtgärder för att minska ojämlikheten och marginaliseringen. Det har också föreslagits att detta borde vara ett av regeringens spetsprojekt. Vi stöder insatser mot utvecklingen mot ökad ojämlikhet med konkreta förslag. Regeringen har ett spetsprojekt i sitt program där målet är att minska ojämlikheten och främja hälsa och välfärd. Åtgärderna innefattar bland annat att finna och rikta åtgärder till dem som mest behöver hjälp och att minskad ojämlikhet ska ingå i alla förvaltningsgrenars åtgärder och lagstiftning. Projektet får preliminärt 3,5 miljoner euro nästa år. Vi föreslår en märkbar höjning med 5 miljoner euro för att marginaliseringsutvecklingen ska kunna åtgärdas snabbt exempelvis genom att utveckla lågtröskeltjänster i kommuner och föreningar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 33.03.31 med 11 310 000 euro för finansiering av regeringens spetsprojekt bland annat för att minska utvecklingen mot ojämlikhet i vårt samhälle.
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)
Riksdagen har redan under en följd av år anvisat tilläggsfinansiering för vård av gravida kvinnor med missbruksproblem. Pengarna har använts till behandlingssystemet Pidä kiinni, vars årliga kostnader är cirka 8,5 miljoner euro för att hjälpa omkring 240 familjer. Finansieringen har varit osäker och man har i flera år försökt finna en lösning i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Riksdagen har understrukit att finansieringen av mödrar med missbruksproblem ska vara på stabli grund senast i samband med vårdreformen. Före det måste Pidä kiinni få tillräckligt med pengar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 61
Riksdagen förutsätter att regeringen reserverar tillräcklig permanent finansiering för Pidä kiinni-behandlingssystemet.
10. (33.10 och 60, delvis) Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
Regeringens familjepolitik ökar ojämlikheten.
Regeringens nedskärningar och frysningar av förmåner gör att de orsaksbaserade sociala trygghetsförmånerna inte längre lika självklart kommer i första hand i relation till utkomststödet, som är den sista utvägen inom socialvården. En sänkning av barnbidragen som regeringen föreslår har liknande effekter. Utkomststödet ska vara temporärt men i dagsläget används det för att täcka de otillräckliga primära förmånerna, såsom bostadsbidraget. Systemet med utkomststöd innehåller inte samma typ av aktiverande element som de primära förmånerna och det ökar marginaleffekterna. Långsiktigt beroende av stödet passiverar och gör människor och familjer fattigare plus att ökar risken för utslagning.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har köpkraften när det gäller de inkomstöverföringar som är viktigast för barnfamiljer, bland annat barnbidrag, föräldradagpenning och hemvårdsstöd, sackat efter den allmänna prisstegringen och inkomstökningen. I ungefär hälften av de barnfamiljer som ligger under fattigdomsgränsen finns ingen som förvärvsarbetar. Om största delen av familjens sammanlagda inkomster utgörs av inkomstöverföringar, är risken för barnfattigdom stor.
Ekonomisk ojämlikhet visar sig i barnens dagliga liv i synnerhet i form av skillnader i konsumtion och hobbymöjligheter. Familjens låga inkomster kan leda till att barnen särbehandlas, utestängs och mobbas. Av Institutet för hälsa och välfärds kohortundersökning, som med hjälp av registermaterial följt upp barn födda 1987 fram till det att de fyllt 21 år, framgår det att antalet barn som är lågutbildade, får psykiska problem, omhändertas och gör sig skyldiga till mindre brott ökar om föräldrarna har fått utkomststöd under en längre tid. Samtidigt fick barnen problem med att klara sig ekonomiskt i vuxen ålder. Förhållandena i barndomen har således en betydande inverkan på den senare välfärden.
Vi kan inte acceptera beslut som behandlar barnfamiljerna ojämlikt. Exempel på sådana beslut är, utöver nedskärningarna i förmånerna, fördubblingen av maxavgifterna för skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet, begränsningen av rätten till småbarnspedagogisk verksamhet samt nedskärningarna i utbildningen för barn och unga och särskilt i finansieringen av yrkesutbildningen på andra stadiet. Vi anser att nedskärningar i förmåner och tjänster till barnfamiljer inte får göras utan föregående, uttömmande bedömningar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 62
Riksdagen förutsätter att regeringen gör en samlad bedömning av barnfamiljspolitiken och beaktar inte bara avgifterna, förmånerna och tjänsterna utan också åtgärderna för att samordna arbetet och familjelivet.
51. Barnbidrag (förslagsanslag)
Regeringen har beslutat sänka barnbidraget med 0,91 procent för att uppnå besparingar i de offentliga finanserna. På längre sikt, när priserna stiger, kommer den föreslagna sänkningen av barnbidragsnivån liksom den slopande indexbindningen av barnbidraget som trädde i kraft i början av 2016 dock att minska barnbidragens köpkraft. Nedskärningen drabbar familjer med låga inkomster allra hårdast, särbehandlar barn och ökar fattigdomen bland barnfamiljer.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 63
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att barnbidraget ska kvarstå på 2016 års nivå plus indexförhöjning.
53. Militärunderstöd (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om militärunderstöd betyder det en nedskärning på 150 000 euro. Vid godtar inte regeringens nedskärningar som utan täckande konsekvensbedömningar ständigt riktas mot samma grupp av människor och försämrar deras köpkraft.
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)
De studerande ska i fortsättningen få allmänt bostadsbidrag, vilket huvudsakligen är en bra lösning för deras vidkommande. Överföringen ska ändå genomföras kostnadsneutralt genom frysning av de maximala boendeutgifterna och genom att sänka dessa utgifter med 5 procent i kommungrupperna 3 och 4. Ett av de vanligaste problemen med bostadsbidraget är att den godtagbara hyresnivån är så låg i jämförelse med hyrorna på bostadsmarknaden. Många bidragstagare måste dryga ut det låga bostadsbidraget med långvarigt utkomststöd. Vi kan inte acceptera att regeringen försöker dämpa ökningen i boendekostnaderna på marknaden genom att skära i bostadsbidraget. Bostadspolitiken och stödet till boende måste förbättras systematiskt som ett led i ett hållbart samhälle. Vi behöver också säkerställa produktionen av bostäder till skäligt pris. Vi förutsätter att regeringen återtar de föreslagna besparingarna i bostadsbidraget till pensionstagare.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 64
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att överföringen av studerande till det allmänna bostadsbidraget inte medför försämringar i nivån på bidraget eller nivån på studiestödets bostadstillägg.
55. Underhållsstöd (förslagsanslag)
Regeringen fryser folkpensions- och konsumentprisindex under 2017—2019. Vi godtar inte nedskärningar som försvagar köpkraft hos dem som ska komma tillrätta med små förmåner eller som rentav ökar fattigdomsrisken.
57. (33.60.35) Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag)
Om de nedskärningar i de primära förmåner som regeringen föreslår inte genomförs, minskar behovet av utkomststöd betydligt.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 65
Riksdagen förutsätter att regeringen inte genomför de föreslagna nedskärningarna i de primära förmånerna, vilket leder till att behovet av utkomststöd klart minskar.
20. Utkomstskydd för arbetslösa
Sysselsättningen ökar inte av sämre arbetslöshetsersättningar
Regeringen minskar de inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningarna med 200 miljoner euro. Perioden sänks med 100 dagar och karenstiden stiger med två dagar. För personer med lång tid i arbetslivet slopas höjningsdelen och sänks aktivitetshöjningarna. Besparingen är sammanlagt 70 miljoner euro 2017, varav statens finansieringsandel är cirka 20 miljoner euro och innebär en förlängning av karenstiden.
Regeringens försämringsförslag är inte rätt metod för att påverka sysselsättningen i det rådande läget. Bristande efterfrågan på arbete är det största problemet arbetsmarknaden i dag. Därför har arbetslösheten stigit och blivit mer utdragen. I det läget är det fel metod att försämra villkoren för de arbetslösa och att pressa dem att ta ett jobb eftersom arbetslöshet inte beror på att de är ovilliga att arbeta. Människor får sämre ekonomi och ojämlikheten ökar när arbetslöshetsersättningarna sänks.
50. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag))
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets inkomstrelaterade dagpenning innebär detta en minskning på 9 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften för låginkomsttagare.
Regeringens förslag till förlängning av karenstiden skulle minska statens utgifter för den inkomstrelaterade dagpenningen med sammanlagt 14 miljoner euro. Det finns andra sätt att förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte acceptera en förlängning av karenstiden.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 66
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen från 2016 års nivå.
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets dagpenning innebär detta en minskning på 2 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften för låginkomsttagare.
Regeringens förslag till förlängning av karenstiden skulle minska statens utgifter för den inkomstrelaterade dagpenningen med sammanlagt 2 miljoner euro. Det finns andra sätt att förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte acceptera en förlängning av karenstiden.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 67
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen från 2016 års nivå.
52. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets inkomstrelaterade dagpenning innebär detta en minskning på 11,8 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften för låginkomsttagare.
Regeringens förslag till förlängning av karenstiden skulle minska statens utgifter för den inkomstrelaterade dagpenningen med sammanlagt 4 miljoner euro. Det finns andra sätt att förbättra sysselsättningen än att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Därför kan vi inte acceptera en förlängning av karenstiden.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 68
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att inte försämra den inkomstrelaterade dagpenningen från 2016 års nivå.
55. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets inkomstrelaterade dagpenning innebär detta en minskning på 0,7 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften för låginkomsttagare.
56. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets inkomstrelaterade dagpenning innebär detta en minskning på 0,2 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften för låginkomsttagare.
30. Sjukförsäkring
Regeringen har gjort upprepade nedskärningar i den inkomstrelaterade sjukförsäkringen, vilket har lett till att det har blivit svårt att gestalta helheten och uppfatta logiken i systemet. Ledstjärnan för den finländska välfärdsstaten har varit att genom lagfäst social trygghet heltäckande och kostnadseffektivt tillförsäkra alla en tillbörlig försörjning. Upprepade nedskärningar av inkomstrelaterade dagpenningar urholkar inkomst- och försäkringsprincipen i den sociala tryggheten. När den lagfästa sociala tryggheten blir svagare behöver allt fler komplettera den med privata försäkringar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 69
Riksdagen förutsätter att regeringen inte komplicerar sjukförsäkringssystemet och undergräver försäkringsprincipen.
Regeringen beslöt lindra inkomstbeskattningen för att kompensera den betalningsbörda som överfördes från arbetsgivarna till arbetstagarna genom konkurrenskraftsavtalet. De löntagare som har de lägsta inkomsterna och som inte betalar någon skatt försökte regeringen kompensera med att sänka sjukförsäkringens dagpenningspremie med 63 miljoner euro. I praktiken innebär detta att ingen dagpenningspremie ska tas ut av dem som tjänar mindre än 14 000 om året. Kompensationen ser likväl inte ut att räcka till, utan köpkraften för löntagare med en månadsinkomst på under 1 000 euro kan försämras.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 70
Riksdagen förutsätter att regeringen senast i början av 2017 utvärderar effekterna av de ändringar i socialförsäkringsavgifter som baserar sig på konkurrenskraftsavtalet och av kompensationsförslagen på låginkomsttagranas köpkraft och föreslår behövliga ändringar för att också löntagare med låga inkomster ska få bättre köpkraft.
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om statsandelen till utkomstskyddets inkomstrelaterade dagpenning innebär detta en minskning på 1,2 miljoner. Vi godkänner inte regeringens nedskärningslinje eftersom den försämrar den dagliga köpkraften och ökar fattigdomsrisken.
Regeringen har beslutat om extra nedskärningar i systemet med läkemedelsersättningar. Besparingarna genomförs genom att öka priskonkurrensen mellan läkemedelsföretagen, minska läkemedelsavfallet, främja rationell läkemedelsbehandling och se över specialersättningarna. De andra förslagen kan understödas men besparingen på 20 miljoner euro som riktar sig till diabetesmediciner är oacceptabel. Ersättningen för andra läkemedel än insulin som används för behandling av diabetes sänks från full ersättning till den lägre kategorin, det vill säga till 65 procent. De som drabbas extra mycket är multisjuka, äldre och låginkomsttagare. Redan nu koncentreras följdsjukdomarna till de lägsta inkomstklasserna och propositionen kommer att öka de socioekonomiska skillnaderna i hälsa ytterligare.
Den besparing som nu drabbar diabetespatienterna är orättvis. I stället för att ge sig på en patientgrupp vore det rättvisare att se över ersättningarna för läkemedelsbehandling vid alla sjukdomar på en gång och utifrån likvärdiga kriterier.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 71
Riksdagen förutsätter att regeringen inte riktar en besparing på 20 miljoner euro till diabetespatienterna och låter bli att ändr statsrådets förordning så att ersättningskategorin för andra diabetesläkemedel än insulin sänks från 100 till 65 procent.
40. Pensioner
Vi föreslår en tillfällig sänkning av arbetsgivarnas och löntagarnas arbetsinkomstavgifter redan i vår alternativa budget för 2016. De så kallade EMU-buffertarna var vårt konkreta förslag som skulle ha besparat alla från tröstlösa förhandlingar under ett år och gjort att vi hade kunnat koncentrera oss på väsentligheter, det vill säga att skapa sysselsättning och en ny tillväxt. Tvångslagar skapade ångest och osäkerhet hos medborgarna och borde aldrig ha tagits upp på dagordningen.
När recessionen förlängdes och utsikterna för tillväxt är små och en uppgång i sysselsättningsläget hotar förbli en dröm, behövs fortfarande ovanliga metoder. Sänkningarna på 0,8 procent av arbetspensionspremien bör genomföras tillfälligt 2017—2018. Buffertarna kan senare byggas på tills de uppnår normal nivå. Därför kan premien och avgiften temporärt vara högre 2020–2023. Tidsplanen för åtgärden och hur den ska genomföras avtalas i ett trepartssamarbete.
Premiesänkningen höjer nettolönerna och därmed löntagarnas köpkraft. Samtidigt sänker den arbetskraftskostnaderna. Därigenom bildar åtgärden en bro över den mest kritiska ekonomiska situationen. Sänkningen reducerar temporärt arbetspensionsfondernas inkomster. När sysselsättningen tar fart växer också pensionsfonderna snabbare än en statisk beräkning ger vid handen.
Eftersom arbetspensionspremien är avdragbar i beskattningen, ökar sänkningen statens och kommunernas skatteinkomster med cirka 175 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 72
Riksdagen förutsätter att regeringen tar i bruk arbetspensionsfondernas EMU-buffert och i ett trepartssamarbete bereder en temporär sänkning av arbetspensionspremierna för åren 2017–2018 och utarbetar en plan för hur bufferten ska återställas på behövlig nivå.
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag)
Regeringen sänker folkpensionsindex med 0,85 procent. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. I fråga om förmåner som betalas på grundval av folkpensionslagen innebär detta en nedskärning på 25,5 miljoner euro. Vid godtar inte regeringens nedskärningar som utan täckande konsekvensbedömningar ständigt riktas mot samma grupp av människor och försämrar deras köpkraft.
Regeringen riktar återigen nedskärningar mot pensionstagarnas bostadsbidrag genom att frysa de maximiboendekostnader som ska beaktas i bostadsbidraget. De pensionstagare som får bostadsbidrag hör till den kategori som har det sämst ställt, om man ser till deras försörjningsmöjligheter. Regeringen ser till att dessa personer också drabbas av andra nedskärningar. I värsta fall kan sämre ekonomi och osäker bostadssituation göra att pensionerna mår sämre, har sämre funktionsförmåga och får större kostnader för social- och hälsovård.
Vi kan inte acceptera att regeringen försöker dämpa ökningen i boendekostnaderna på marknaden genom att skära i bostadsbidraget. Pensionärernas bostadsbidrag borde tvärtom utvecklas på ett sätt som tryggar utkomsten för pensionärer med små inkomster.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 73
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa att bostadsbidraget för pensionärer bibehålls på nuvarande nivå 2017.
50. Stöd till veteranerna
50. Fronttillägg (förslagsanslag)
Regeringen tänker sänka folkpensionsindex med 0,85 procent för att uppnå besparingar i de offentliga finanserna. Neddragningarna gäller de minsta förmånerna, som alltså är bundna till folkpensionsindex. Vi ser mycket positivt på att regeringen ser ut att återta denna besparing som fronttillägget för veteraner, extra fronttillägg och veterantillägg.
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)
Krigsveteranernas medelålder är ca 92 år. Trots att den grupp som får rehabilitering krymper år för år, ökar rehabiliteringen per veteran i både omfattning och intensitet. I takt med att veteranerna blir äldre ökar behovet i synnerhet av rehabiliterande tjänster och rehabilitering i hemmet, för att veteranerna ska klara sig så länge som möjligt i sitt eget hem. Det behövs tillräckligt stora anslag för att de veteraner som har nytta av rehabilitering i syfte att främja funktionsförmågan och hjälpa dem att klara sig på egen hand årligen ska få sådan rehabilitering.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 33.50.57 med 10 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.
60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
Regeringen vill försämra äldreservicen och slopar därför paragrafen om ansvarig arbetstagare i äldreomsorgslagen. Dessutom stryker den uppräkningen av den expertis som ska kommunen ska ha tillgång till i äldreomsorgen. Redan tidigare hade regeringen aviserat en försämring av kvalitetsrekommendationen, som är ett stöd för verkställigheten av lagen. Det lägsta antalet vårdanställda ska sänkas till 0,4–0,5 vårdanställda per äldre klient vid heldygnsomsorg och på ålderdomshem. Regeringen har backat i frågan, som finns inskriven i regeringsprogrammet men den tänker i stället fortsätta med försämringarna, bland annat kräva mindre behörighet av den personal som ingår i dimensioneringen.
I Finland har vi haft lägre personaldimensioneringar än våra nordiska grannar. Däremot har kompetensnivån varit högre. Nu står regeringen i beråd att skära i bådadera. Det är en mycket kortsiktig politik eftersom det i många fall varit den höga kompetensen som kompenserat för de felande händerna. Arbetet har kunnat organiseras bättre, ledarskapet har varit bra och personalens kompetens har kunnat sättas in på rätt ställe. Nu sätts allt detta på spel. På sikt leder sämre kompetens och sämre ledarskap till sämre vård och omsorg. Samtidigt kan kostnaderna mångdubblas.
Regeringen verkar sakna en vision för äldreomsorgen. Det enda som den lyckats utveckla under regeringsperioden närståendevården plus att den förankrat familjevård i äldreomsorgen. Det står emellertid klart att närståendevård inte kan tillämpas i alla lägen eller ens är en önskvärd vårdform. I dagsläget ges familjevård för äldre mycket småskaligt och det finns utvecklingspotential. Men allt har sina gränser, också det här. Vi behöver nödvändigtvis nya boendeformer för äldre, exempelvis enligt dansk eller holländsk modell. Avregleringen kunde sättas för att lyfta fram olika typer av gruppboenden och tjänstelösningar och utveckla tillhörande avgifts- och förmånssystem. Hållbara besparingar genererar inte bara effektiv handledning, garantier för hög kompetens och vettiga boendeformer, utan också teknik för äldre, tillgänglighet och rehabiliterande arbetssätt. Säkerheten i vardagen backas upp av behovsanpassade tjänster, också av fullgod försörjning. Också i det hänseendet slår regeringens nedskärningar i de grundläggande förmånerna och läkemedelsersättningarna och höjningar av klientavgifterna hårt mot våra gamla.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 74
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga kvaliteten i äldreomsorgen och kompetensen på området och dess attraktionskraft. Äldreomsorgslagen måste följas konsekvent och vi får inte längre sänka nivån på vården och omsorgen av våra äldre.
I samband med budgetpropositionen har regeringen till riksdagen lämnat en proposition med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen och av förordningar som anknyter till dem så att jourverksamheten inom hälso- och socialvården liksom den specialiserade sjukvården koncentreras till fem universitetssjukhus och till sju andra sjukhus med jour. I de statsandelar som betalas till kommunerna har detta noterats som en minskning med ca 12 miljoner euro. Behandlingen av jourreformen pågår fortfarande i riksdagen och propositionen har även stött på konstitutionella problem. Vi anser att en reform som är så viktig med tanke på basservicen till medborgarna måste beredas omsorgsfullt.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 75
Riksdagen förutsätter att regeringen skjuter upp jourreformen för att behandlas tillsammans med social- och hälsovårdsreformen och att regeringen också beaktar detta i dimensioneringen av statsandelar.
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)
Riksdagen ratificerade 2015 enhälligt Istanbulkonventionen och förutsatte att staten satsar på att leva upp till avtalsförpliktelserna. Den kräver att offer för våld i hemmet och i nära relationer ska kunna få hjälp avgiftsfritt dygnet runt. I planen för de offentliga finanserna finns det beredskap för att stegvis öka antalet skyddshemsplatser genom att anslå två miljoner euro årligen för ändamålet.
Den som behöver plats på ett skyddshem kan inte vänta på att ramperioden ska löpa ut. Behovet av stöd är akut. Enligt uppgifter för 2015 blev skyddshemmen i drygt 1 000 fall tvungna att konstatera att de inte kan ge hjälpsökande tillräckligt stöd. Det finns helt klart för få skyddshemsplatser. Antalet platser måste utan dröjsmål fås upp på den nivå som Istanbulkonventionen kräver.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 33.60.52 med 4 000 000 euro för att öka antalet platser till den nivå som Istanbulkonventionen kräver.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Regeringens budgetförslag för de miljöpolitiska och bostadspolitiska sektorerna innehåller inga överraskningar. De massiva och beklagliga nedskärningarna av utgifterna för förvärv av naturskyddsområden fortsätter 2017 och skrotar en av hörnstenarna för naturvården, finansieringen av Metsoprogrammet. De bostadspolitiska insatserna är ineffektiva och regeringen verkar ha som strategisk avsikt att stödja produktion av hyresbostäder på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser i stället för långvarigt prisreglerad produktion till genuint skäliga priser. Miljöförvaltningens omvärldsvillkor väcker stor oro över standarden på miljöskyddet i framtiden när resurserna ständigt minskar och regionförvaltningsreformen ska införas samtidigt som förfarandena för miljötillstånd och bygglov avvecklas. Regeringen verkar försöka bota överbelastningen av tillståndshandläggningen med avveckling av tillståndsförfarandet i regelöversynens namn. SDP vill tillgodose behoven inom både miljöskydd och näringsliv genom en fungerande, resursstark och självständig miljöförvaltning och ett tillräckligt antal miljötillståndsmyndigheter.
Vi måste kunna bromsa boendekostnaderna
Smärtpunkterna inom vår bostadspolitik är uppenbara. Finland lider inte brist på bostäder. Det som saknas är hyres- och ägarbostäder till skäligt pris, framför allt på tillväxtorter. Det råder brist på bostäder till skäligt pris inte minst i huvudstadsregionen, samtidigt som bostäder står tomma i områden som avfolkas. Boendeutgifterna har ökat och ökningen väntas fortsätta (t.ex. PTT 2016). Det går inte att sänka dem enbart med hjälp av marknadskrafter och till exempel nybyggnation. Vi behöver en samhälls- och bostadspolitik som möjliggör boende till skäligt pris på alla håll i landet. Regeringens bostadspolitik innefattar också insatser som pekar i rätt riktning, men det behövs mer mod och en vision framför allt för incitament för prisreglerad hyresbostadsproduktion.
01. Miljöförvaltningens omkostnader
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Programmet för åtgärder mot fukt och mögel var ett rikstäckande femårigt åtgärdsprogram vars syfte var att få igång insatser för fukt- och mögelfria byggnader i landet. Det startade genom ett statsrådsbeslut 2009 och involverade fler än 600 experter i hela landet. Det gemensamma målet är att få ordning på hela kedjan från byggnation till fastighetsunderhåll. Arbetet kring detta har pågått inom fler än 60 olika projekt. Programmet leds av miljöministeriet, men arbetet utförs i nära samarbete med andra ministerier och aktörer inom statsförvaltningen samt med kommunsektorn, företagsvärlden och organisationer.
Programmet upphörde 2015 och regeringen föreslår ingen fortsättning på det i sin budgetproposition. Det finns emellertid behov av ett fortsatt program. Det är kommunägda byggnader som relativt sett mest är fukt- och mögelskadade. Betydande skador förekommer i nästan en femtedel av våningsytan i skolorna och daghemsbyggnaderna. På vårdinrättningar är siffran ännu högre, ca 25 procent. De skadade fastigheterna har dagligen hundratusentals användare. För 2017 bör det reserveras 2 000 000 euro för att fortsätta med programmet bör reserveras för 2017 och åtgärderna enligt riksdagens skrivelse 5/2013 bör effektivt fortsätta för att förebygga fukt- och mögelskador.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 35.01.01 med 2 000 000 euro för att fortsätta programmet för åtgärder mot fukt och mögel.
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Arbetet är också internationellt. Att utnyttja frivilligas arbetsinsatser är ett utmärkt sätt att öka finländarnas miljömedvetenhet och göra konkreta insatser för miljöskyddet. Belastningen på myndigheterna kan minskas genom exempelvis informations- och upplysningsverksamhet riktad till organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen.
Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 35.01.64 med 200 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.
10. Miljö- och naturvård
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)
Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2017 står kvar på grund av verksamhetens samhälleliga betydelse 2017 som ett led i Finlands 100-årsjubileumsprogram, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 35.10.52 med 2 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Det generella målet för vatten- och havsvården är att skydda, förbättra och restaurera vattnen och Östersjön på så sätt att tillståndet i ytvattnet, grundvattnet och Östersjön åtminstone är på god nivå och inte försämras.
Längs kusten är tillståndet inte utmärkt i ett enda vattenområde. Läget är oroväckande framför allt i Skärgårdshavet och Finska viken. En viss förbättring har skett i östra Finska viken de senaste åren tack vare vattenskyddsåtgärder och, i synnerhet, effektivare rening av avloppsvattnet från S:t Petersburg. År 2013 var mer än 70 procent av våra kustnära vatten i tillfredsställande, hjälpligt eller dåligt skick och bara lite över 20 procent i gott skick. EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att tillståndet i alla vatten skulle vara gott senast 2015. Men Finland, och också andra länder, har inte lyckats nå målet.
Nedgången i anslagsnivån för miljöförvaltningen har pågått i åratal och lett till personalbrist till exempel på NTM-centralernas avdelningar för miljöförvaltning och miljöskydd. Personalen är belastad till bristningsgränsen på grund av de minskande resurserna. Regeringen föreslår en avveckling av miljönormerna för att råda bot på överbelastningen inom tillståndshandläggningen. För närvarande anläggs ett perspektiv på miljönormer som bara utgår från näringslivets behov och inte från miljöskydd eller välmående livsmiljöer.
NTM-centralerna har inte längre tillräckligt med personal för till exempel de miljövårdsarbeten som var vanliga förr. Stränderna växer igen och friluftsområdena blir fulla av buskage. Det har betydelse både för landskapet och i ekologiskt hänseende. En lågkonjunktur är rätt tid att effektivisera miljövårdsarbetena via sysselsättningsprojekt. Fokus bör ligga på grupper som har svårt att hitta jobb, till exempel långtidsarbetslösa, invandrare och unga.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 35.10.61 med 5 000 000 euro för främjande av vatten- och miljövård för utarbetning och genomförande av förvaltningsplaner, avloppsvattenrådgivning i glesbygden och miljövårdsarbeten som sysselsätter företrädesvis svårsysselsatta grupper.
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)
Vår skogsnatur utarmas alltjämt. Finland har åtagit sig att senast 2020 stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska kraven på mångfalden och använda naturresurserna hållbart. Skyddsarbetet via handlingsprogrammet för mångfald i skogarna i södra Finland (Metso) har varit ett effektivt och populärt sätt att skydda privatägda skogar. SDP är mycket oroade över fortsättningen på programmet på grund av den enorma nedskärningen av anslagen på momentet.
Regeringen har massiva mål för bioekonomin, bland annat för att öka användningen av skogsbioenergi. Bioekonomin bör också vara ekologiskt hållbar. Värdefulla biotoper bör skyddas både i ekonomiskogar och på särskilda skyddsområden.
Mångfalden i naturen är ett värde i sig. Ekosystemtjänsterna (ren luft och rent vatten osv.) är nödvändiga och ovärderliga för människan. Vi måste se till att mångfalden i naturen bevaras för kommande generationer även om ekonomin är stram. De skyddade områdena har också ett värde med tanke på rekreation, jakt och naturprodukter.
Vi föreslår således
att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 3 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.
20. Samhällen, byggande och boende
Statens bostadsfonds medel ska användas till förmån för hyresboende och hyresgäster genom att ombyggnation och nybyggnation av hyresbostäder till skäligt pris utökas, boendet görs bekvämare och mer trivsamt och de anknytande sociala problemen reduceras.
Investeringar i bostadsbyggande och trafikleder är nödvändiga för att det ska finnas förutsättningar för ekonomisk tillväxt och uppstå arbetstillfällen — och hem till skäliga priser för dem som kommer till dessa jobb. Tillväxtorterna har stor brist på hyresbostäder till skäliga priser vilket hindrar arbetskraftens rörlighet.
Bostadsmarknaden får mer tryck också av invandrarnas behov av boende. Det enda sättet att få ner priset på boende på ett hållbart sätt är att satsa på en avsevärd ökning i bostadsproduktionen. när flaskhalsarna kring boende och trafik elimineras i huvudstadsregionen främjar det hela landets tillväxt.
60. Överföring till statens bostadsfond
ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR BOENDE OCH TRAFIK
Bostads- och trafikpolitiken integreras bättre. MBT-avtalen är ett viktigt verktyg. Kommunerna förbinder sig att kraftigt öka markplaneringen.
— Staten förbinder sig fortfarande till att finansiera stora infrastrukturprojekt, särskilt spårtrafiken jämte infrastruktur. Tyngdpunkten ska läggas vid projekt som har de största förutsättningarna att få igång byggande. Finansieringen ordnas så att projekten kan starta med en gång. Politiken ska vara konsekvent så att kommunerna kan lita på staten som avtalspart.
— Statens bostadsfond ska få fler instrument för att få igång produktionen av hyresbostäder till skäliga priser. Det påskyndas genom att sänka självriskräntan till 1 procent och förnya villkoren för långfristigt räntestöd och höja fullmakten för reparationsunderstöd till 50 miljoner euro.
— beloppet på startbidragen bör höjas gradvis till 25 miljoner euro på så sätt att det största startbidraget beviljas i Helsingforsregionen. Särskilt i områden med minskande befolkning höjs ackorden i anslutning till borgensansvar för hyreshusbolagens lån.
— Reparationsbidragen ökas och även energireparationer för småhus stöds.
— Hushållsavdraget förnyas för att invånare i vånings- och radhus ska kunna utnyttja det bättre.
— De kommunvisa byggbestämmelserna justeras. Exempelvis dimensioneringen av parkering kan minskas och kontorsbyggnader kan flexibelt göras om till bostäder.
—Bolaget A-Kruunu Oy:s möjligheter att öka bostadsproduktionen tryggas.
— Utbyggnaden av infrastrukturen för gamla bangårdar och andra nybyggnadsområden som planläggs för bostäder påskyndas genom samarbete mellan offentlig och privat finansiering.
— Utvecklingsprogrammet för förorter fortsätter.
— Boenderådgivningen ökas.
— Mögelprogrammet fortsätter.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 76
Riksdagen förutsätter snabba och effektiva åtgärder för att förnya och följa upp genomslaget för incitamenten för att producera hyresbostäder till skäliga priser, särskilt villkoren för långfristigt räntestöd. Riktade anbudsstöd för byggande är nämligen ett effektfullt medel för att öka produktionen av skäligt prissatta hyresbostäder och därigenom dämpa ökningen av utgifterna för bostadsbidragen.
INKOMSTPOSTER
Finland behöver tillväxt och sysselsättning. I vår skattepolitik utgår vi socialdemokrater från att löntagare med små- och medelstora inkomster samt pensionärer ska ha en god köpkraft, exportindustrins konkurrenskraft stärkas, statsfinanserna balanseras på ett rättvist sätt, skattebaserna breddas och ekobrottslighet bekämpas. Förbättrad inhemsk köpkraft skapar nya arbetstillfällen här och nu.
Balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist. Alla måste delta utifrån den egna betalningsförmågan. Det här kräver att stora förvärvs- och kapitainkomster samt arv beskattas något hårdare än för närvarande för att ge extra inkomster. Beskattningsstrukturen i Finland måste också ses över. Finland måste närma sig europeiska skattestrukturer.
Finansinstituten betalar inte mervärdesskatt. Också finanssektorn måste dra sitt strå till stacken för att säkerställa finansieringsbasen, i synnerhet med tanke på att det är 2008 års finanskris som ligger bakom den ekonomiska kris vi upplever just nu. Finland måste gå in för en finansskatt, som tas fram tillsammans med de övriga nordiska länderna.
Trots att utlandsskulden i Finland fortfarande ligger på en skälig nivå jämfört med hela euroområdet, har skuldsättningen ökat med en oroväckande fart de senaste åren. Regeringen har satt upp som mål att stoppa skuldsättningen. Trots orättvisa och skadliga nedskärningar fortgår skuldsättningen kännbart snabbare än regeringen ursprungligen räknade med.
När regeringen tillåter att särskilt strukturarbetslösheten ökar och investeringarna och innovationerna utarmas blir pressen på att skuldsätta sig ytterligare permanent i en situation där tillväxten är obetydlig. Att satsa på sysselsättning och tillväxt och en ansvarsfull beskattning och bredare skattebas skapar bättre förutsättningar för att stoppa skuldutvecklingen.
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Regeringen lindrade den progressiva förvärvsinkomstskatteskalan för 2016 genom att inkomstgränserna i skalan höjdes med 1,2 procent jämfört med 2015. Dessutom skärptes skalan genom att den högsta inkomstklassens inkomstgräns sänktes från 90 000 euro till 72 300 euro. Detta innebar att de två högsta inkomstklasserna slogs samman.
Socialdemokraterna bibehåller 2015 års inkomstklasser oförändrade varvid den så kallade solidaritetsskatten för personer som förtjänar över 90 000 fortsättningsvis förblir två procentenheter högre än i inkomstklassen strax under. Då skulle skatteprocenten för dem som förtjänar över 90 000 euro om året vara 33,75. Skatteinkomsterna ökar med ungefär 76 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 77
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskatteskalan så att inkomstskatteprocenten för de som tjänar över 90 000 euro höjs med två procent.
Vi föreslår strukturella reformer i arbetslöshetsförmånerna, som överför tyngdpunkten från passiv utbetalning av arbetslöshetsförmåner till att aktivt finna jobb — genom att motivera, inte genom att bestraffa. Rinnes modell och kommunsysselsättningsmodellen skulle öka skatteinkomsterna av förvärvsinkomst med totalt 81 miljoner euro.
I ett internationellt perspektiv beskattar Finland förmögenhet relativt lindrigt. Å andra sidan signaleras det att alla ska dra sitt strå till stacken i det rådande ekonomiska läget. Men regeringen kräver inte på långt när lika stora uppoffringar av de välbeställda som av de mest utsatta. Av rättviseskäl måste också personer med kapitalinkomster bidra med sin beskärda del i rimlig omfattning.
Vi socialdemokrater föreslår i detta ekonomiska läge att den lägsta skattesatsen höjs från 30 till 32 procent och den högsta från 34 till 35 procent. Inkomstgränsen för den högsta skattesatsen ligger kvar på 30 000 euro. Som följd av höjningen ökar kapitalinkomstskatterna med 136 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 78
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högsta till 35 procent.
Arbetsinkomst., pensionsinkomst- och grundavdrag samt FPA-index
Beskattningen av arbete är relativt sträng i Finland och därför är det motiverat att lindra den i någon mån genom att höja arbetsinkomstavdraget. Vår modell av arbetsinkomstavdraget gynnar bättre än regeringens förslag medelinkomsttagarna, eftersom den övre inkomstgränsen för avdragsrätten höjs till 40 000 euro. Vårt alternativ är inte heller lika generöst gentemot höginkomsttagarna som regeringens förslag, eftersom minskningsprocenten skulle vara 2,4. När nettoförvärvsinkomsten överskrider cirka 99 916 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.
Socialdemokraternas modell är rättvisare än regeringens. Låg- och medelinkomsttagarnas disponibla inkomster blir 100—200 euro högre än enligt propositionen, när man räknar in sänkningen av arbetspensionspremien. En medelinkomsttagare gynnas mest av alla. Vår modell är inte lika frikostig mot dem som tjänar över 70 000 euro som regeringens förslag.
Vårt pensionsinkomstavdrag är av samma orsaker som gäller för löntagarna mer rättvist än regeringens. Hela 95 procent av pensionstagarna får 100—200 euro mer per år. En genomsnittlig arbetspension (1 600 euro/mån) ger 160 euro mer i handen per år.
Vi förbättrar framför allt ställningen för pensionärer med små inkomster genom att återta alla regeringens indexnedskärningar i folkpensionen ohc garantipensionen. Pensionerna skulle höjas på det sätt som avses i lagen. Genom att stärka pensionärernas köpkraft går en avsevärd del av det satsade beloppet till konsumtion och gynnar därmed samhällsekonomin.
Dessa åtgärder betyder att skatteintäkterna minskar med 10 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 79
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om rättvisare inriktning av arbetsinkomst- och pensionsinkomstavdraget så att låg- och medelinkomsttagare gynnas mer. Beskattning av pensioner ska ändras på samma sätt som beskattningen av förvärvsinkomster genom att utnyttja pensionsinkomstavdrag i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen så att pensionärernas beskattning lindras på samma sätt som löntagarnas.
Reservationens förslag till uttalande 80
Riksdagen förutsätter för att garantera rättvisa att regeringen ökar grundavdraget och återtar indexnedskärningarna så att köpkraften hos de med de lägsta inkomsterna ökar.
Sänkning av arbetspensionspremien
Vi föreslår en tillfällig sänkning av arbetsgivarnas och löntagarnas arbetsinkomstavgifter redan i vår alternativa budget för 2016. När recessionen förlängdes och utsikterna för tillväxt är små och en uppgång i sysselsättningsläget hotar förbli en dröm, behövs fortfarande ovanliga metoder. Sänkningarna på 0,8 procent av arbetspensionspremien bör genomföras tillfälligt 2017—2018. Buffertarna kan senare byggas på tills de uppnår normal nivå. Därför kan premien och avgiften temporärt vara högre 2020–2023. Tidsplanen för åtgärden och hur den ska genomföras avtalas i ett trepartssamarbete.
Premiesänkningen höjer nettolönerna och därmed löntagarnas köpkraft. Samtidigt sänker den arbetskraftskostnaderna. Därigenom bildar åtgärden en bro över den mest kritiska ekonomiska situationen. Sänkningen reducerar temporärt arbetspensionsfondernas inkomster. När fonderna är rekordstora (över 180 miljarder euro) kan man mycket väl pruta något på deras tillväxttakt. När sysselsättningen tar fart växer också pensionsfonderna snabbare än en statisk beräkning ger vid handen.
Eftersom arbetspensionspremien är avdragbar i beskattningen, ökar sänkningen statens skatteinkomster med 96 miljoner euro.
Hushållsavdraget
Regeringen föreslår ännu förmånligare villkor för hushållsavdraget. De nya villkoren kostar staten 33 miljoner euro men ger inga nya jobb. Den högre ersättningen för samma arbete som tidigare leder till att priset på tjänsten stiger. Vi erbjuder ett bättre sätt att utveckla hushållsavdraget.
Vi föreslår i likhet med Skattebetalarnas centralförbund att slopandet av självrisken på 100 euro gynnar alla som tidigare kunnat utnyttja avdraget och gör att avdraget kommer fler låginkomsttagare till del.
Skattebetalarnas centralförbund uppskattar att kostnaden för att slopa självrisken och det att avdraget utnyttjas av fler skulle öka kostnaderna för hushållsavdraget med 50 miljoner euro per år. Vi föreslår att maximiavdraget samtidigt sänks med 100 euro, så att de som utnyttjat avdraget tidigare inte förlorar på ändringen. Utifrån material som tagits fram av Skattestyrelsen och Statens ekonomiska forskningscentral VATT skulle det ge en inbesparing som motsvarar en tredjedel av kostnaderna för slopandet av självrisken.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 81
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa självriskandelen i det hushållsavdrag som avses i 127 a § i inkomstskattelagen och att omfatta sådana renoveringar i våningshus och radhus som delägarna i bostadsaktiebolaget har finansieringsansvar för.
Rinnes modell och kommunsysselsättningsmodellen
I den modell som föreslagits av socialdemokraternas ordförande Antti Rinne har alla arbetslösa efter sex månader av arbetslöshet rätt att använda en sysselsättningscheck för sin försörjning vid arbetslöshet. Sysselsättningschecken ska ha samma värde som grunddagpenningen, dvs. 700 euro per månad, och den ska ges ut för högst 300 dagar. När arbetslösa söker jobb kan de uppge att arbetsgivaren får en sysselsättningscheck, om den inte har sagt upp eller permitterat anställda och inte har en gällande skyldighet enligt arbetsavtalslagen att återanställa dem. Sysselsättningschecken ska finansieras direkt via utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed försvinner dröjsmålen i utbetalningen av lönesubvention.
Kommunerna har de senaste åren fått ett större ansvar för finansieringen av förmånerna till långtidsarbetslösa. Kommunernas andel av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet har ökat explosionsartat och torde i år stiga till över 400 miljoner euro. Kommunernas skyldigheter ökar, men befogenheterna och resurserna för att klara av långtidsarbetslösheten saknas. Det behövs absolut en reform på området.
Tjänster för långtidsarbetslösa blir effektiva bara om ansvar helt och hållet överförs till kommunerna. Då säkerställs kopplingen till övriga tjänster och näringspolitiken i kommunen. Dessutom har kommunerna ofta den bästa kunskapen om den lokala arbetsmarknaden.
Om beskattning av utdelning
Utdelningar i icke noterade företag är åtta procent av en akties matematiska värde. Enligt Hetemäkis arbetsgrupp (2010) får normalavkastningsgränsen på kapital inte avvika för mycket från en genuint riskfri avkastning, såsom från nivån på långa räntor på statsskulden, som i dagsläget närmar sig noll. Även om den så kallade normalavkastningsgränsen är klart för hög nu ligger det i samhällets intresse att uppmuntra företagsverksamhet, varvid det finns skäl att undvika stora och plötsliga ändringar. En sänkning av normalavkastningsgränsen från åtta till sex procent innebär att skatten på obeskattade utdelningar skulle vara två procent, vilket kan anses skäligt. Ändringen skulle dessutom minska skillnaden mellan noterade och icke noterade bolag. Den beräknade avkastningen är 21 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 82
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till moderat sänkning av den så kallade normalavkastningsgränsen för företagens lättnader på skatt på utdelning i riktning med Hetemäkis förslag.
Rätt att dra av på överlåtelseförluster
Utifrån en regeringsproposition breddades rätten att i beskattningen dra av överlåtelseförluster vid ingången av 2016. En år 2016 eller senare född fysisk persons och ett inhemskt dödsbos vid beskattningen avdragsgilla överlåtelseförlust som inte dragits av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom dras av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Utöver överlåtelsevinsterna kan förlusterna också avdras från inkomst av utdelning och från hyresinkomster.
Det saknas ordentliga grunder för att utvidga avdrag från överlåtelseförlust och socialdemokraterna anser att utvidgningen av skatteavdragsrätten bör återtas varvid statens skatteinkomster ökar med 20 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 83
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av inkomstskattelagen om begränsning av avdragsrätt för överlåtelseförluster på så sätt att överlåtelseförluster kan dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren.
Begränsning av ränteavdrag för fastighetsbolag
Ränteavdragets kryphåll täpps till. Rätten för företag som skattar för inkomst att dra av ränteutgifter är inte begränsad i motsats till dem som skattar för näring. Detta kryphål utnyttjas framför allt av utomlands fungerande fastighetsbolag som i Finland har placeringar i miljardklassen särskilt i köpcentrum.
Vi föreslår att denna obefogade nytta förhindras liksom också EU:s kommande skatteflyktdirektiv förutsätter. På så sätt försvagas agressiv skatteplanering och statens kassa får in en skatteförlust på cirka 60 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 84
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om begränsning av ränteavdrag för samfund som omfattas av inkomstskatt som motsvarar det som nu gäller i näringsbeskattningen.
Skatt på investeringsförsäkringar
Investeringsförsäkringar ska vara skattepliktiga som i Sverige. Marknaden för placeringsförsäkringar och kapitaliseringsavtal eller så kallade försäkringskuvert har utvecklats snabbare än lagstiftningen. Värdet på privatpersoners kapitaliseringsavtal har stigit på några år till nio miljarder euro. Säljtrumfen är att den handel som bedrivs inom dessa kuvert för tillfället är skattefri vilket försvagar beskattningens neutralitet mellan olika placeringsinstrument.
SDP föreslår för dessa placeringsförsäkringars del i tillämpliga delar Sveriges skattesystem där man beskattar den årliga minimiavkastningen på värdepapperen i försäkringsskalet. Skattegrunden är en basränta som fastställts av finansministeriet eller medelräntan på statslånet (dock minst en procent).
Eftersom försäkringskuvertens hela stock är ca 30 miljarder euro skulle denna ytterst skäliga skatt ge en avkastning på 115 euro per år. Tack vare beskattningen blir denna egendomspost också offentligt känd.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 85
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa beskattning av placeringsförsäkringar i enlighet med Sveriges beskattningssystem i tillämpliga delar så att tillgångarna i dessa avtal omfattas av kapitalbeskattningen.
Svart ekonomi
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets ledning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheternas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Programmet får bättre genomslag, om följder blir allvarligare och vinning av brott kan beslagtas effektivare.
Målet bör vara att Finland ligger i framkant i kampen mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom ett utvidgat förfarande med skattenummer och effektivare tillämpning av beställaransvarslagen kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. Resurserna för bekämpning av svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 86
Riksdagen förutsätter att regeringen effektiviserar sin bekämpning av svart ekonomi och lämnar propositioner för att få igen skatteförluster förorsakade av svart ekonomi för 200 miljoner.
Skogsgåvoavdrag
Det handlar om en inkomstöverföring till en liten grupp som redan har en stor egendom. Det gynnar dessutom skogsindustrin som stöder avdraget. Efterfrågan på virke ökar i vilket fall som helst (på grund av investering i bioekonomi). Därför är det egendomligt att ytterligare subventionera utbudet på virke.
Lättnaden komplicerar beskattningen ytterligare. Avdraget är komplicerat och administrativt tungrott. Med avseende på likabehandling är avdraget problematiskt eftersom det endast gäller skogsmark och endast skogsmarksgåvor som överskrider en viss minimistorlek.
Det har inte visats på någon fördel för samhällsekonomin av skogsgåvoavdraget, eller också har fördelen konstaterats vara ”moderat”, eftersom den gäller en så liten krets. Samtidigt låser man skogsegendomen till de nuvarande ägarsläkterna och gåvoavdraget beräknas höja priset på skogslotter. Lättnaden kan antas öka efterfrågan på virke eftersom fördelen aktualiseras endast om den skattskyldige har inkomster av skogen. Att återta skogsgåvoavdraget ökar statens skatteinflöde med 13 miljoner euro.
02. Samfundsskatten
Företagaravdrag
Det handlar om en skattesänkning som i proportion gynnar höginkomsttagarna och vars sysselsättande verkningar blir obefintliga. Avdraget skapar fler öppningar i skattebasen och ökar bördan av att reglera beskattningen för företag. Det följer fortfarande regeringens kompiskapitalistlinje genom att ge skattelättnader medan regeringen samtidigt motiverar varför nedskärningarna är oundvikliga. Det skapar en betydande öppning i skatteinkomsterna varav den största nyttan dras av de med de högsta inkomsterna till vilka avdraget starkast riktas. Småföretagare gynnas på årsnivå ytterst knappt medan samtidigt stora lättnader rinner över till de högsta inkomstklasserna. Att återta skogsgåvoavdraget ökar statens skatteinflöde med 66 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 87
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sina ineffektiva skattelättnader som gynnar de förmögna, det vill säga företagaravdraget, skogsgåvoavdraget och lättnaderna i arvs- och gåvoskatten och vidtar åtgärder som genuint förbättrar förutsättningarna för företagsamhet samt stöder tillväxt och sysselsättning.
Avdrag för anställning av en första arbetstagare för ensamföretagare
Redan i vår alternativbudget för 2016 föreslog vi i Företagarpaketet ett anställningsavdrag för ensamföretagare. Företaget bör kunna göra ett avdrag på 20 000 euro på resultatet för året därpå. Sysselsättningsavdraget genomförs som regionalt försök som i fall av positiva resultat utvidgas till hela landet. Det avsätts 20 miljoner euro för stödet.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 88
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro.
Förvaltningens ICT-reformer och gallring av skattestöd
Det finns 193 olika skattestöd i Finland. Särskilt i fråga om företagsstöden är uppföljningen otillräcklig. Vi föreslår därför att alla närings- och skattestöd granskas snabbt och omsorgsfullt och att de nödvändiga omallokeringarna och nedskärningarna görs.
Också i den offentliga förvaltningens informationstekniska upphandlingar och system kan betydande besparingar nås. Målet är att genom effektivisering och gallring av onödiga stöd spara 110 miljoner euro.
Förlustavdraget för aktiebolag oförändrat
Att avstå från att utvidga förlustavdraget för aktiebolag sparar staten 3 miljoner euro.
04. Arvs- och gåvoskatten
Socialdemokraterna föreslår att också de som ärver miljoner ska delta i den gemensamma insatsen för att balanserna upp ekonomin, precis som de med höga löneinkomster gör genom solidaritetsskatten. Vi föreslår att arvs- och gåvoskatten höjs med två procentenheter i de högsta skatteklasserna. Skatteintäkterna ökar då med mer än 10 miljoner euro.
Vi godkände inte sänkning av beskattningen av arv och gåvor i alla klasser i skattetabellen. Därmed minskar statens skatteintäkter med cirka 58 miljoner euro om året. En sänkning av arvsskatten på 6—10 procent och av gåvoskatten på 12—14 procent kan på intet sätt motiveras när statsfinanserna hela tiden uppvisar underskott. Det är heller inte rättvist i ett läge där regeringen samtidigt skär i låginkomsttagarnas lägsta förmåner. Regeringen lägger inte fram några som helst sysselsättande eller tillväxtfrämjande effekter som motivering.
Vi föreslog för att trygga ställningen för änkor och barn att gränsen för skattefrihet för dödsfallsförsäkringar ska sänkas till 15 000 euro. Däremot har vi inte föreslagit ändringar i arvsbeskattningens makeavdrag och minderårighetsavdrag. De ändringar vi föreslår minskar statens skatteinkomster med högst 5,5 miljoner euro netto.
Detta ökar statens inkomster med sammanlagt 62,5 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 89
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II.
Reservationens förslag till uttalande 90
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om dödsfallsförsäkring där gränsen för skattefrihet är 15 000 euro.
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
Finansieringsskatt
Finansbranschen är för närvarande underbeskattad. Också finansbranschen bör delta i att förbättra ekonomin, särskilt som den också är befriad från mervärdesskatten som belastar andra företag. I de övriga nordiska länderna antingen används eller bereds en finansieringsskatt, Financial Activies Tax (FAT).
Danmark har allt sedan 1990-talet haft i bruk en skatt för finansbranschen. Skattens avkastning är 0,25 procent av BNP, det vill säga upp till 750 miljoner euro. Skatten har inte försvagat de danska bankernas konkurrenskraft och det har inte observerats att den skulle ha höjt räntemarginalerna eller kundavgifterna. Norges företagsskattekommitté föreslog i fjol i sin rapport att det på bankernas expeditionsavgifter ska tillämpas mervärdesskatt och räntemarginalen ska beskattas separat. Kreditgivning skulle vara skattefritt för momsskyldiga företagskunder men skattepliktigt för hushåll. I Sverige bereds en finansieringsverksamhetsskatt genom vilken man eftersträvar en avkastning på 450—500 miljoner euro.
Socialdemokraterna föreslår att Finland omgående tillsammans med Sverige bereder en affärsverksamhetsskatt för banker på gemensamma grunder. Den nordiska finansmarknaden är i stor utsträckning integrerad och marknadsområdet är stort nog för att stå som exempel i hela EU. Den beräknade avkastningen är 230 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 91
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om en finansieringsskatt som ska beredas efter nordisk modell och om möjligt införas i samarbete med de andra nordiska länderna.
01. Mervärdesskatt
Socialdemokraterna föreslår en strukturreform där nedre gränsen för momsplikt höjs från nuvarande 10 000 euros årlig omsättning till 30 000 euro. En reform som lockar till företagsamhet och som väsentligt underlättar för småskalig företagsverksamhet är en naturlig fortsättning på att Antti Rinne som finansminister 2015 höjde momsens nedre gräns från 8 500 euro till den nuvarande summan.
Enligt VATT:s undersökning hindrar den nuvarande nedre gränsen små företag från att växa. VATT bedömer också att de administrativa kostnaderna för momsrapporteringen uppgår till 1 600 euro vilket är oskäligt med tanke på en liten omsättning. Detta lindringssystem som komplicerar systemet används inte i andra EU-länder och det kan frångås. Förslaget minskar skatteinkomsterna med 103 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 92
Riksdagen förutsätter att regeringen söker undantagstillstånd enligt artikel 395 i rådets direktiv (2006/112/EG) för att höja den nedre gränsen för företags momsplikt från en omsättning på 10 000 till 30 000 euro.
07. Energiskatter
För att upprätthålla konkurrenskraften för energiintensiv industri och förbättra konkurrenskraften i kostnadshänseende inom exportindustrin bör systemet med återbäring av energiskatt effektiviseras. På tio år har det försvunnit tiotusentals arbetstillfällen inom energiintensiv industri från Finland. Detta har stora konsekvenser för sysselsättningen, skatteintäkterna och livskraften på många orter. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag bör höjas till 90 procent av punktskattebeloppet för den del som överstiger 0,5 procent av förädlingsvärdet. Kostnadseffekten är uppskattningsvis 20 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 93
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om höjning av skatteåterbäringen till energiintensiva företag till den högsta möjliga nivån inom EU:s minimigränser för att stödja sysselsättningen och exporten.
10. Övriga skatter
03. Bilskatt
Regeringen föreslår i enlighet med sitt program att bilskatten sänks så att effekten på skatteintäkterna är cirka 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Samtidigt föreslår regeringen nedskärningar i den köpta kollektivtrafiken vilket leder till att tågförbindelser som är viktiga för landskapen måste upphöra. Så här stora lättnader i bilskatten är inte befogade i det rådande ekonomiska läget och vi föreslår att en del av skattelättnaden används för att säkerställa VR:s köpta trafiktjänster och återta en del andra orättvisa nedskärningar som regeringen har gjort. Intäkterna av bilskatten kunde vara 36 miljoner euro större än vad regeringen föreslår 2017.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 94
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att delvis återta lättnaderna i bilskatten och att skattelättnaden används för att säkerställa kollektivtrafiktjänsterna.
19. Övriga inkomster av skattenatur
06. Farledsavgifter
Farledsavgifterna halverades 2015—2017 som ett led i svavelkompensationen och arbetsmarknadsuppgörelsen så att avgifterna sänktes främst för lastfartyg och fartyg i de högsta isklasserna. För att sänka logistikkostnaderna för exportindustrin och förbättra konkurrenskraften för de finska hamnarna är det befogat att sänka farledsavgifterna ytterligare. Farledsavgifterna ska fortsatt halveras främst för fartygen i de högsta isklasserna för vilka avgiften slopas helt. Intäkterna av avgifterna minskar med 22,4 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 95
Riksdagen förutsätter att regeringen för att främja exportens konkurrenskraft lämnar en proposition om sänkning av farledsavgifterna och i synnerhet för fartygen i de två högsta isklasserna för vilka avgifterna bör slopas helt och hållet.
09. Övriga skatteinkomster
Hälsobaserad sötsaksskatt
Vissa särskilda skatter gynnar folkhälsan. Sipiläs regering har ivrigt höjt tobaksskatten men tänkte dra in godisskatten trots att hade över ett år tid på sig att bereda en hälsobaserad skatt som bättre passar ihop med EU-reglerna, en skatt som används bland annat i Ungern och Danmark. I stället för godisskatten behövs en bredare, hälsobaserad skatt som rättar till den tidigare skattens orättvisa verkningar på bland annat förädlingen av naturligt socker. Sötsaksskatten hålls i kraft med sin nuvarande intäkt på 102 miljoner euro men ersätts med en hälsobaserad skatt som färdigställs 2017 såsom social- och hälsovårdsutskottet förutsatte i sitt enhälliga betänkande. Det är viktigt för folkhälsan att motverka fetma och livsstilssjukdomar hos barn och unga. Förebyggande åtgärder är också positiva för samhällsekonomin.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 96
Riksdagen förutsätter att regeringen, i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets enhälliga ståndpunkt, omedelbart inleder beredningen av bestämmelser om en hälsobaserad punktskatt på livsmedel.
Kraftverksskatten
Det är befogat att införa en kraftverksskatt på kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt den översubventionerade vindkraften. Skatten ska ha formen av en statlig fastighetskatt och intäkterna av den kommer enligt en försiktig uppskattning att uppgå till 95 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 97
Riksdagen förutsätter att regeringen börjar bereda en kraftverksskatt i form av en statlig fastighetsskatt som gäller kraftverk som får oförtjänta vinster av handeln med utsläppsrätter samt översubventionerade kraftverk.
Avdelning 13
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST
03. Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier
01. Utdelningsinkomster, kapitalåterbäringar och nettoinkomster av försäljning av aktier
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har fått in en egendom på 710 miljoner euro av vars resultat den inte delar inkomster till staten. I partnerskapsprogrammet i SDP:s alternativbudget leder Sitra välfärds- och näringsprogram (reparations- och servicebyggande samt cirkulär ekonomi) som inleds genom att ur balansen på engångsbasis inkomstföra hälften, 355 miljoner euro.
Statens bolagsinnehav bör skötas omsorgsfullt så att deras värde består. Staten kan avstå från enskilda bolagsinnehav eller minska sitt innehav om det inte längre finns på statens ägarstrategi baserade orsaker. Men lönsamma innehav bör i nuläget inte säljas för att täcka behovet av budgetmedel utan medel från försäljning ska omplaceras produktivt och på ett sätt som stöder näringspolitiken. Utgångspunkten vid ägararrangemang är inte enbart försäljningspriset för bolag eller aktier, utan uppmärksamhet ägnas särskilt åt förbättring av samhällsekonomins konkurrenskraft och bättre konkurrens i ekonomin, tryggande av sektorsspecifika verksamhetsförutsättningar för inhemsk industri och näringsliv, bevarande och ökning av kompetens och tryggande av sysselsättningen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 98
Riksdagen förutsätter att statens särskilt intäktsbringande egendom inte bör säljas.
Makera
Avsikten är att med regeringens budgetöverföring finansiera åtgärder inom spetsprojekt 4 (Den finländska matproduktionen ska bli lönsam, handelsbalansen bättre och den blå bioekonomin större) som ingår i regeringens strategiska mål för bioekonomi och ren teknik.
Anslaget används för att finansiera investeringsbidrag till jordbruket som i sin helhet finansieras nationellt. Dessutom kan finansiering användas även för andra åtgärder som främjar det mål i regeringsprogrammet som gäller tryggande av livsmedelsproduktionens lönsamhet. Vi föreslår att denna budgetöverföring inte görs.
04. Andel i statens penninginstituts vinst
01. Andel i Finlands Banks vinst
Enligt lagen om Finlands Bank intäktsförs normalt 50 procent av resultatet, medan 50 procent lämnas kvar i balansräkningen. Enligt lagen kan det dock beslutas annorlunda, om detta är motiverat med hänsyn till bankens ekonomiska ställning eller reservfondens storlek. En större intäktsföring är motiverad eftersom Finlands banks balansräkning är stark. Därför behövs inte ytterligare reservationer. Staten kan inkomstföra 60 miljoner euro mer av Finlands Banks resultat.
03. Statens nettoupplåning och skuldhantering
01. Nettoupplåning och skuldhantering
Den sammanlagda effekten av socialdemokraternas inkomst- och utgiftsförslag på statens nettoupplåning är en minskning med 372,1 miljoner euro.
