Betänkande
FiUB
39
2018 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2019
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av tilläggsbudgetpropositionen för 2019 (RP 323/2018 rd)
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2019 (RP 323/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av tilläggsbudgetpropositionen (RP 323/2019 rd) för 2018 (RP 324/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande 
Utskottet har sambehandlat propositionerna och ger ett enda betänkande om dem. 
Tilläggsbudgetmotioner
I samband med propositionen/propositionerna har utskottet behandlat följande motioner TBM 51-54/2018 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 
UTSKOTTETS ALLMÄN MOTIVERING
Allmänt
Inkomster och anslag.
Enligt finansministeriets makroprognos som offentliggjordes i december kommer den ekonomiska tillväxten att bli något långsammare än vad man räknade med tidigare. De beräknade skatteinkomsterna föreslås därför bli sänkta med sammanlagt 150 miljoner euro. Regeringen föreslår att mervärdesskatteprognosen justeras ner med 196 miljoner euro bland annat på grund av revideringen av prognoserna för hushållens konsumtion. Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster ska höjas med 156 miljoner euro och samfundsskatteintäkterna sänkas med 110 miljoner euro. 
Regeringen föreslår 82,6 miljoner euro i extra satsningar på bland annat stärkande av resurserna för styrning och tillsyn av äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsnedsättning (720 000 euro) och ökade resurser för övervakningen av småbarnspedagogiken (350 000 euro). Även riksdagens justitieombudsmans kansli föreslås få 350 000 euro i tillskott för att öka resurserna för tillsynen över de äldres rättigheter. Institutet för hälsa och välfärd ska få 250 000 euro i tillskott för att utveckla och genomföra en undersökning av situationen inom äldreomsorgen. 
Utskottet anser att tillskotten är motiverade och ser det som viktigt att öka resurserna också för att förebygga sexualbrott mot barn (totalt 1,3 miljoner euro) och för att vidta åtgärder mot gromning, det vill säga att barn och unga lockas och utnyttjas i sexuella syften (1,8 miljoner euro). Utskottet lägger vikt vid att organisationernas kompetens nyttjas och att barnhusmodellen utvidgas regionalt. 
Insatser mot sexuellt utnyttjande av barn och unga på internet görs genom att polisens resurser för personal och hårdvara ökas med 1,6 miljoner euro. Syftet är att effektivisera det förebyggande arbetet och stärka den så kallade nätpolisverksamheten. Extra resurser disponeras också bland annat för att höja kvaliteten på handläggningen av asyl- och migrationsärenden och korta ner handläggningstiderna (2,212 miljoner euro). 
Verksamhetsmodell för och kapitalisering av projektbolaget.
Regeringen har beslutat att överföra statsägda aktier till ett värde av 100 miljoner euro till balansräkningen för Oy Suomen Rata Ab som är under bildning. Syftet med banbolaget är att främja spårtrafiken och genom projektbolag som grundas i samband med det genomföra investeringar i spårtrafik. 
Utskottet ser positivit på att arbetet med beredningen av finansieringsmodeller för stora investeringar nu har startats, vilket utskottet flera gånger har förutsatt. Liksom den parlamentariska arbetsgruppen för finansiering av transportnätet (slutrapport 28.2.2018) anser utskottet att projektbolagsmodellen är ett möjligt finansieringsalternativ, eftersom de planerade banprojekten är så massiva att de inte effektivt kan genomföras enbart inom budgetramen eller enbart med användaravgifter och biljettinkomster. 
Utskottet konstaterar att det för närvarande främst rör sig om att planera projektbolaget och verksamhetsmodellen. De egentliga investerings- och finansieringsbesluten kommer att fattas senare, tidigast nästa valperiod. 
Utskottet framhåller att projektbolagets verksamhetsstruktur måste planeras noggrant. Till underlag för besluten måste en heltäckande utredning och lämpliga beräkningar göras. Detta är ytterst viktigt, eftersom projektbolagsmodellen och dess struktur kan få stora effekter på de totala kostnaderna för projekten. Beroende på olika finansieringskostnader (bl.a. räntenivå, tidsplan för betalning, ägarstruktur) varierar livscykelkostnaderna för exempelvis ett investeringsprojekt på 3 miljarder euro mellan 3,3 och 7,6 miljarder euro. Vilken projektbolagsmodell och ägarstruktur som väljs inverkar också på om bolagets investeringar anses belasta de offentliga finanserna och den offentliga skulden. 
När projektbolagsmodellen bereds måste det ses till att verksamhetsmodellen är hållbar med tanke på de offentliga finanserna, både på kort och lång sikt. I finansieringsbesluten måste också riksdagens budgetmakt beaktas. 
Utskottet påminner också om det förfarande enligt vilket den tolvåriga trafiksystemplanen härefter ska beredas. Det kräver bland annat intensivt samarbete med de politiska beslutsfattarna, myndigheterna, regionerna, näringslivet och övriga aktörer. Det är också viktigt att alla projekt oavsett finansieringsmodell ingår i trafiksystemplanen. 
Regeringen föreslår att minskningen under utdelningsinkomstmomentet (110 miljoner euro) täcks med ökade intäktsföringar från Försörjningsberedskapsfonden (37 miljoner euro) och Statens bostadsfond (73 miljoner euro). 
Enligt utredning försämrar intäktsföringarna inte fondernas omedelbara funktionssäkerhet. Det är i varje fall viktigt att fonderna kan fungera långsiktigt. Finansutskottet hänvisar också till riksdagens ställningstagande av den 25 oktober 2018, föreslaget av revisionsutskottet (ReUB 3/2018 rd), där riksdagen förutsätter att regeringen bevarar Statens bostadsfonds självständiga och oberoende status och att fondens tillgångar används för boende. 
Balansen inom statsfinanserna och statsskulden.
Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna (144 miljoner euro) och ökningen av anslagen (82,6 miljoner euro) ökar propositionen behovet av statens nettoupplåning med 227 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 1,9 miljarder euro år 2019 och statsskulden väntas uppgå till ungefär 107 miljarder euro i slutet av året. Det svarar mot omkring 44 procent av bnp. 
DETALJMOTIVERING
ANSLAG
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
60.
Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
 
40.
Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten
(reservationsanslag 3 år)
Utskottet gör en korrigering av teknisk natur i momentets beslutsdel och ändrar momentet så att staten vederlagsfritt får överlåta statsägd aktieförmögenhet till ett värde av högst 500 000 euro för planering av en omläggning av produktionssättet för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. 
Momentet får följande lydelse: 
Samtycke 
Motiveringen till momentet kompletteras så att staten vederlagsfritt får överlåta statsägd aktieförmögenhet till ett värde av högst 18 000 000 euro till FinnHEMS Oy för byggande av de nya helikopterbaserna i Kouvola och Seinäjoki samt för byggande av fasta baser i samband med baserna i Tammerfors och Uleåborg samt till ett värde av högst 500 000 euro för planering av en omläggning av produktionssättet för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. 
SAMMANFATTNING
Enligt propositiorna ökas anslagen med 82 628 000 000 euro, minskas inkomsterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 144 160 000 euro och ökas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 226 788 256 000 euro. 
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för i år med beaktande av den ordinarie budgeten och tilläggsbudgeten totalt 55 578 097 000 euro. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut: 
Riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2019 i enlighet med propositionen RP 323/2018 rd och den kompletterande propositionen RP 324/2018 rd med de föreslagna ändringarna. 
Riksdagen förkastar tilläggsbudgetmotionerna TBM 51—54/2018 rd. 
Riksdagen beslutar att tilläggsbudgeten för 2019 tillämpas från 1.4.2019. 
Helsingfors 8.3.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Kauko
Juhantalo
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Eero
Suutari
saml
medlem
Matti
Torvinen
blå
medlem
Kari
Uotila
vänst
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ozan
Yanar
gröna
ersättare
Markku
Eestilä
saml
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Emma
Kari
gröna
ersättare
Eero
Reijonen
cent
ersättare
Raija
Vahasalo
saml
ersättare
Harry
Wallin
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Hellevi
Ikävalko
utskottsråd
Mari
Nuutila
forskare
Tanja
Nurmi
RESERVATION 1 sd, gröna, vänst
Allmän motivering
Statens bostadsfonds medel ska endast användas för boende 
Regeringen föreslår en extra intäktsföring på 73 miljoner euro från Statens bostadsfonds budget. Intäkterna ska användas för kapitalisering av ett nytt banbolag som ska bildas. 
Regeringens förslag om extra intäktsföring strider mot de linjer som riksdagen tidigare enhälligt dragit upp. Riksdagen godkände i oktober 2018 enhälligt revisionsutskottets betänkande om utveckling av bostadspolitiken (ReUB 3/2018 rd). I ett ställningstagande i betänkandet förutsatte riksdagen att regeringen bevarar Statens bostadsfonds självständiga och oberoende status, och att fondens tillgångar dessutom används för boende. Detta var en betydande riktlinje. 
Den extra intäktsföring ur bostadsfondens budget som regeringen föreslår betyder att bostadsfondens medel kommer att användas som generella medel i statsbudgeten. Detta är inte förenligt med riksdagens ovannämnda ställningstagande. Det är helt ohållbart att regeringen föreslår att bostadsfondens medel ska användas i strid med riksdagens linje. 
Bostadsfondens tillgångar består av amorteringar och räntor på lån som har betalats av boende som är små- och medelinkomsttagare. Det är därför inte acceptabelt att dessa medel används för andra ändamål än boende. Det belopp som nu ska intäktsföras kunde ha använts till att bygga bostäder till rimligt pris. 
Infrastrukturbolag ska planeras noga 
Välfungerande trafikförbindelser stärker livskraften och tillväxtförutsättningarna i hela landet. Det är nödvändigt att öka spårtrafiken för att kunna nå klimatmålen. Snabba spårförbindelser utvidgar pendlingsregionerna och effektiviserar därigenom arbetsmarknaden. Dessutom möjliggör de en tätare samhällsstruktur. 
Det krävs stora investeringar för att skapa snabba spårtrafikförbindelser. Det handlar om flera projekt i miljardklassen som måste kunna avancera snabbt. 
Projektbolagsmodellen kan vara motiverad vid genomförandet av stora projekt. En noggrant planerad bolagsmodell kan möjliggöra ett smidigt genomförande av projekten, och modellen kan vara ett motiverat verktyg för att periodisera kostnaderna och samla den slutfinansiering som kommer genom olika kanaler. 
I stora infrastrukturprojekt kan bolagsmodellen vara motiverad särskilt om det utöver staten också finns andra slutfinansiärer. Slutfinansieringen kan främst komma från staten, kommunerna, EU, användarna eller från intäkterna från fastighetsutveckling. I stora projekt är det viktigt att i framtiden säkerställa en omfattande och ändamålsenlig slutfinansiering också från andra källor än staten. Då blir det möjligt att genomföra flera projekt snabbare. Det är motiverat att kommunerna medverkar för att de ska engagera sig i projekten och kunna delta i planeringen redan från början. Detta säkerställer bland annat uppnåendet av markanvändningsfördelar. 
Ett bolag är emellertid inte någon bra modell för att få helt ny slutfinansiering, utan denna kommer alltid från de källor som nämns ovan. Till den del den slutfinansiering som kommer från andra källor inte täcker kostnaderna för hela projektet (så är det alltid i stora projekt) svarar staten för den. Därför är det klokt att stora banprojekt ska ingå i den tolvåriga trafiksystemplanen. 
Den naturligaste projektbolagsmodellen kunde vara ett bolag som ägs till exempel av staten och eventuellt kommunerna och som planerar och genomför projekt och skaffar finansieringen under byggskedet. Det mest ekonomiska sättet att sköta finansieringen under byggskedet är att minimera finansieringskostnaderna. Det betyder för sin del att staten (och eventuellt kommunerna) fungerar som temporär finansiär eller borgenär, eftersom staten får finansiering till lägre kostnader. Infrastrukturen skulle hela tiden vara i offentlig ägo, och bolaget skulle sälja den till staten med en lång betalningstid efter att den blivit klar. Genom en sådan modell kunde det säkerställas att projekten kan genomföras smidigt och på det sätt som är förmånligast för skattebetalarna. En modell av denna typ har skisserats upp till exempel i en arbetsgruppsrapport från finansministeriet (december 2018). 
Enligt de uppgifter utskottet fått avviker de projektbolag som nu planeras betydligt från den modell som beskrivs ovan. Det verkar som om inkomstflödet till de bolag som regeringen planerar har uppskattats till ett orealistiskt högt belopp. Enligt de uppgifter som förekommit i offentligheten har också kostnaderna underskattas, eftersom exempelvis avskrivningar inte har beaktats på behörigt sätt. Dessutom är det problematiskt med tanke på kostnaderna att finansieringen ska grunda sig på externa lån, för vilka enbart ränta betalas, och enligt de kalkyler som gjorts amorteras lånet inte. En sådan modell blir i slutändan dyr för skattebetalarna och användarna. Bedömningen försvårar dock av att utskottet inte har fått några noggranna kalkyler eller beräkningar om de planerade bolagens ekonomi och form. 
Det krävs genuina tilläggsresurser för att förbättra servicen för de äldre 
Regeringen föreslår små tilläggsresurser för regionförvaltningsverken och Valvira för tillsyn av tjänster för äldre och av småbarnspedagogiken. Enligt tilläggsbudgetpropositionen får regionförvaltningsverken 480 000 euro och Valvira 180 000 euro för tillsyn av tjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Resurserna behövs, men de är små med tanke på situationen inom äldreomsorgen. Regeringen försöker nödtorftigt lappa ihop ett trasigt system. 
De allvarliga brister och problem som uppdagats i tjänsterna för äldre kan inte lösas enbart genom att öka tillsynen. Det handlar framför allt om de tillgängliga resurserna. Det behövs flera vårdare och andra anställda. Det behövs noggranna kvalitetskrav i lagen och minimikvoter för antalet vårdare. Det handlar i sista hand om att vårdare och andra yrkesgrupper inte kan ge en värdig vård med de nuvarande resurserna. 
Personaldimensioneringen måste alltid utgå från kunden och kundens behov. Vårdbehovet hänger samman med kundernas fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmåga och är utslagsgivande för dimensioneringen. Miniminivån ska dock vara minst 0,70 inom serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård. Exempel på fall där dimensioneringen som utgångspunkt ska vara högre än så är personer med svår minnessjukdom och personer som får vård i livets slutskede. 
Förebyggandet av sexuellt våld och hjälpen till offren för sexuellt våld måste stärkas 
Det krävs snabba sektorsövergripande satsningar för att förebygga sexuellt våld mot barn och hjälpa barnoffer. Åtgärderna för att förebygga våld mot barn i det program för främjandet av barn och ungas trygghet som utarbetats vid Institutet för hälsa och välfärd måste snabbas upp, och tillräckliga resurser måste reserveras för ändamålet. Finland måste få en nationell modell för att i enlighet med bästa praxis ge stöd och vård till barn som fallit offer för sexuellt våld. Dessutom måste antalet skyddshemsplatser utökas till den nivå som förutsätts i Istanbulkonventionen för att förebygga våld mot barn och kvinnor. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att medel ur Statens bostadsfond inte används för att finansiera statsbudgeten. Statens bostadsfonds medel ska endast användas för boende. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att bostads- och infrastrukturpolitiken effektiviseras betydligt för att öka produktionen av bostäder till ett rimligt pris, såsom revisionsutskottet konstaterar i sitt betänkande om bostadspolitiken. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att infrastrukturpolitiken effektiviseras betydligt för att starta i synnerhet stora spårtrafiksprojekt och att man i slutfinansieringen av projekten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använder också andra finansieringskällor än direkt statlig budgetfinansiering. Särskilt Europeiska unionens TEN-T-finansiering bör utnyttjas fullt ut. Politiken måste vara långsiktig och sträcka sig över valperioderna. 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att projektbolag används vid genomförandet av trafikledsprojekt bara om bolagsmodellen möjliggör ett snabbare och smidigare genomförande av projektet och är det förmånligaste alternativet totalt sett. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att bannätet i vårt land också i fortsättningen är i offentlig ägo. 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition om en bindande minimikvot på 0,7 vårdare på heltid per person inom serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård. 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter snabba sektorsövergripande satsningar på att förebygga sexuellt våld mot barn och kvinnor och hjälp till offren och att tillräckliga resurser reserveras för ändamålet. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 
Det går att främja ungdomars möjligheter att få jobb och livskunskap också med hjälp av ungdomsverkstäder. I verkstäderna lär sig deltagarna växelverkan, att arbeta tillsammans och arbetsuppgifter inom olika områden under ledning av coacher i arbetsträning och individuell träning. Verkstäderna är viktiga för de ungas framtid eftersom drygt 80 procent av deltagarna finner en väg framåt i livet efter tiden på verkstaden. 
Uppsökande ungdomsarbete ger tidigt stöd till unga som är utan utbildning, jobb eller praktikplats eller som i övrigt behöver hjälp för att få nödvändiga insatser. Det uppsökande ungdomsarbetet har årligen nått över 20 000 unga av vilka över 15 000 har behövt långvarigare handledning. 
Finansieringen av denna viktiga verksamhet har varit underdimensionerad redan i många år. 
Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten ett tillägg på 300 000 euro till anslaget för uppsökande ungdomsarbete för att stärkaungdomsarbetarnas kunnande om hur de kan bekämpa gromning, dvs. att barn och unga lockas och utnyttjas i sexuellas syften, och för att utveckla nya verksamhetsmodeller. Det är en välkommet satsning. Det hjälper dock inte upp det allmänna finansiella underskottet i det uppsökande ungdomsarbetet. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 29.91.51 med 5 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete. 
Huvudtitel 30 
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
40. Naturresursekonomi 
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt(reservationsanslag 3 år) 
Vandringsfiskbestånden drar nytta av att vattnen blir klarare. Återetableringen av vandrande och utrotningshotade fiskbestånd bör stödjas bland annat genom att i upp till 30 000 objekt runt om i landet aktivt ta bort hinder till exempel i bäckar där bro- eller vägtrummor orsakar betydande hinder. 
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 8 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar effektivare åtgärder för återetablering av vandrande och utrotningshotade fiskbestånd. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik 
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år) 
Regeringen föreslår att anslagen under momentet minskas med 7 500 000 euro. Det finns inga hållbara grunder för minskningen. 
Lönesubvention för organisationer 
I budgeten för 2019 begränsas den s.k. fulla lönesubventionen till organisationerna till 4 000 årsverken. Begränsningen är oskälig för aktörerna inom den tredje sektorn och de som har det svårast att få arbete. 
Denna nedskärningsbestämmelse som främst är riktad mot sysselsättning som ordnas av organisationer kommer att försvåra sysselsättningen av uttryckligen de som har den svåraste arbetsmarknadspositionen. Kvoten på 4 000 personer med 100 procents lönesubvention i den tredje sektorn har lett till att organisationer inte längre sysselsätter lika många av de arbetslösa som är mest utsatta. Det är positivt att lönesubventionerat arbete styrs i större utsträckning till företag, eftersom de har de bästa resultaten i fråga om sysselsättning i fortsättningen. Men det att man samtidigt avvecklar sysselsättningen i organisationerna leder till mindre möjligheter till lönearbete för dem som är mest utsatta och till nedläggning av organisationernas betydande arbete för samhällelig välfärd. Begränsningen försvårar exempelvis ordnande av tjänster för ensamboende pensionärer för att klara vardagen. 
Exempelvis verkstäder är för partiellt arbetsföra eller personer som länge varit arbetslösa en väg att genom lönesubventionerat arbete återkomma till den öppna arbetsmarknaden. 
Arbetskraftspolitisk integrationsutbildning 
Med avseende på invandrarnas integration är det av primär vikt att ta till sig finska språket, skrivfärdigheter och lagbundenheterna i det finländska arbetslivet. Något som försvårar läget är dåliga eller svaga läs- och skrivfärdigheter i det egna modersmålet. En genväg som kan fungera är att ge invandraren ett sammanhang på en arbetsplats i kombination med grundläggande utbildning. Särskilt invandrarkvinnorna utgör en grupp som riskerar att isoleras hemma för att sköta barn, utanför samhället och arbetslivet. Samhällelig och regional segregation måste undvikas på alla sätt där det redan finns lösningar eller där sådana står att finna i regionens, kommunens eller stadsdelens särdrag och i näringsstrukturen. 
Vi föreslår 
att beslutsdelen i moment 32.30.51 ändras så att maximigränsen på 4 000 sysselsatta personer och lönetaket stryks. 
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 22 500 000 euro och att följande uttalanden godkänns: 
Reservationens förslag till uttalande 9 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar mer effektiva åtgärder för att främja integrationen runtom i Finland, underlätta partiellt arbetsföras deltagande i arbetslivet och förbättra rehabiliterande verksamhet som främjar arbetsförmågan. 
Reservationens förslag till uttalande 10 
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att slopa den i beslutsdelen till moment 32.30.51 angivna begränsningen till 4000 årsverken för lönesubventioner till aktörer inom den tredje sektorn. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 
31. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården och vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) 
Barnhusmodellen 
Regeringen föreslår i sin tilläggsbudget ett anslag på 813 000 euro för att stödja etableringen av en verksamhetsmodell med barnhus för utredning och förebyggande av sexualbrott. Barnhusmodellen ska främja möjligheterna att samarbeta, undersöka och dela information över sektorsgränserna när det finns misstanke om att ett barn har utsatts för misshandel eller sexuellt utnyttjande. 
Meningen är att barnhusmodellen ska införas i Helsingfors och Uleåborg. 
Modellen är värd allt understöd, och det finns behov av barnhus överallt i landet. Man bör satsa på förebyggande av sexualbrott mot barn så att behoven i alla områden blir tillgodosedda. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.60.31 med 1 000 000 euro för att öka den regionala täckningen av barnhusmodellen, som effektiviserar förebyggandet och utredningen av sexualbrott mot barn. 
Stöd till offer för sexualbrott 
Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor förpliktar Finland att inrätta stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld. Det första Seri-stödcentret öppnades vid HUS Kvinnoklinik 2017. 
Seri-centret är en enhet med låg tröskel dit ett offer kan söka sig på egen hand eller tillsammans med sina anhöriga eller dit offret kan hänvisas av en myndighet. I centret får offret all service på samma ställe. I servicen ingår rättsmedicinsk provtagning av våldtäktsoffer, en helhetsbedömning av situationen, stöd för att klara sig under de närmaste dagarna, psykiskt stöd för att återhämta sig från den traumatiska upplevelsen samt en plan för den fortsatta vården. För att få komma till centret och få vård krävs det inte att man anmäler brottet, också om det uppmuntras till det. 
Erfarenheten har visat att det har funnits ett stort behov av Seri-stödcentret vid Kvinnokliniken. Centret betjänar kunder i Helsingfors och Nyland. Meningen är att öppna nya center i anslutning till universitetssjukhusen i Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Kuopio 2019. Problemet är att hitta tillräcklig finansiering. 
Stödcentret vid Kvinnokliniken inrättades av Institutet för hälsa och välfärd i samarbete med Kvinnokliniken. Också social- och hälsovårdsministeriet har finansierat projektet. HUS svarar för verksamheten och kostnaderna för den. Enligt uppgift är det dock meningen att till exempel enheten i Tammerfors ska inrättas nästan uteslutande inom ramen för Tammerfors universitets nuvarande resurser. 
Det skulle vara viktigt att staten deltar i finansieringen av Seri-centren, så att man kan säkerställa att verksamheten håller hög kvalitet och är tillgänglig och så att inrättandet av ett nytt stödcentret inte orsakar ett tryck på andra viktiga tjänster. 
Vi föreslår 
att riksdagen ökar moment 33.60.31 med 800 000 euro för att stödja verksamheten vid stödcentren för sexualbrottsoffer och att motiveringen under momentet kompletteras så att anslagen under momentet får användas för detta syfte. 
INKOMSTPOSTER 
Avdelning 12 
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR 
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 
20. Överföring från statens bostadsfond 
Den extra intäktsföringen på 73 miljoner euro från statens bostadsfond strider mot riksdagens enhälligt antagna linje. Riksdagen godkände i oktober 2018 enhälligt revisionsutskottets betänkande om utveckling av bostadspolitiken (ReUB 3/2018 rd). I ett ställningstagande i betänkandet förutsatte riksdagen att regeringen bevarar Statens bostadsfonds självständiga och oberoende status, och att fondens tillgångar dessutom används för boende. 
Vi föreslår 
att moment 12.35.20 utgår ur budgeten. 
Avdelning 13 
RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 
03. Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 
01. Utdelningsinkomster, kapitalåterbäringar och inkomster av försäljning av aktier 
Regeringen har beslutat att grunda ett nytt bannätsbolag, Oy Suomen Rata Ab. Det föreslås att till balansräkningen för det nya bolaget ska överförasstatsägda aktier till ett värde av 100 miljoner euro. När man beaktar transaktionskostnaderna, överlåtelseskatten och den minskade utdelningen uppskattas den totala effekten till 110 miljoner euro. 
För att kompensera överföringen föreslås en ökning av intäktsföringarna från försörjningsberedskapsfonden (37 miljoner euro) och Statens bostadsfond (73 miljoner euro). 
Vi kan inte godkänna att man rör balansräkningen för Statens bostadsfond. Motiveringen till detta finns under moment 12.35.20 ovan. 
Förslag
Vi föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 10 uttalandena. 
Helsingfors 8.3.2019
Timo
Harakka
sd
Pia
Viitanen
sd
Harry
Wallin
sd
Kari
Uotila
vänst
Ozan
Yanar
gröna
Emma
Kari
gröna
RESERVATION 2 sv
Allmän motivering
I tilläggsbudgetreservationen fokuserar regeringen särskilt på att utveckla äldreomsorgen och ta tag i den sexuella brottsligheten. Bakgrunden till åtgärderna ska sökas i de fall som kom fram i början av året och som har fungerat som en väckarklocka på lokalt och nationellt. Det handlar om mycket komplexa problem och det finns ingen lösning som är den enda rätta. Vi i Svenska riksdagsgruppen anser dock att det kunde göras mer. 
Sexuellt våld 
Sexuellt våld yttrar sig på många olika sätt. Gamla och unga, kvinnor och män faller offer för sexuellt våld. Gärningarna tar sig uttryck på många olika sätt och internet är en ny plattform för sexuellt våld. Det är fint att regeringen i tilläggsbudgeten höjer resurserna till bland annat polisen och ger polisen ökad närvaro på platser där de unga håller till. Vi i Svenska riksdagsgruppen understryker att varje offer för sexuellt våld måste erbjudas hjälp och stöd oberoende av vem förövaren är. 
Redan länge har våld mot kvinnor varit ett samhällsproblem i Finland. Finland har ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen. Konventionen förpliktar Finland att arbeta för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Våld mot kvinnor anses vara en av de allvarligaste kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Finland. 
Enligt artikel 25 i Istanbulkonventionen ska Finland grunda stödcentrum för personer som blivit utsatta för våldtäkt eller annat sexuellt våld. För närvarande finns det bara två kriscentrum för våldtäktsoffer. Enligt vissa experter behöver vi minst tre kriscentrum till. Ett så kallat kriscentrum med låg tröskel kostar cirka 300 000 euro om året. 
Ett av målen med Istanbulkonventionen är att garantera skyddshemsplatser för våldsoffer och en nationell, avgiftsfri telefontjänst som är öppen dygnet runt. Enligt konventionen ska konventionsstaterna ha en skyddshemsplats per 10 000 invånare. I dag har vi 23 producenter av skyddshemstjänster med totalt 143 platser. Rekommendationen är 500 platser. I dag finns det inte tillräckligt med platser för alla behövande. Därför föreslår vi att regeringen med ett tilläggsanslag möjliggör åtta nya skyddshem och att skyddshemsplatserna ökar med 56. Anslag behövs också för att skydda offer för människohandel. Då kunde skyddshemmen erbjuda offren, deras barn och förövarna öppenvård för att tröskeln för att utnyttja tjänsterna och få effektiv eftervård skulle vara så låg som möjligt. 
Många organisationer inom flera samhällssektorer har redan länge arbetat för att vi ska få fler skyddshemsplatser och kriscentrum för våldtäktsoffer. Senast var det jämställdhetsombudsmannen som i sin berättelse för 2018 rekommenderade stöd till kvinnor som utsatts för sexuellt våld och våld av annat slag och föreslog att det därför inrättas åtta nya skyddshem och tre centrum för våldtäktsoffer. Svenska riksdagsgruppen stöder målet. 
Äldreomsorg 
Politik handlar om värderingar. Våra gamla förtjänar god vård när de inte längre själva kan ta hand om sig. I tilläggsbudgeten avsätter regeringen ett tilläggsanslag för regionförvaltningsverken och riksdagens justitieombudsmans kansli som ska användas för att öka tillsynen över servicen till äldre och personer med funktionsnedsättning och tillsyn över deras rättigheter. Det är viktigt att äldreomsorgen övervakas eftersom vinst inte får vara det bärande motivet för att ordna servicen. I Finland är vi vana vid att man håller det man kommer överens om. Tyvärr har det lett till att vissa passat på att utnyttja situationen och gjort sig skyldiga till missbruk av den mest oetiska sorten. Det räcker dock inte bara med mer tillsyn för att komma åt det stora problemet inom äldrevården, nämligen den usla personalsituationen. 
Äldreomsorgslagen kräver att verksamhetsenheterna ska ha personal som kvantitativt sett och vad beträffar yrkesstrukturen motsvarar det servicebehov som klienterna har på grund av sin funktionsförmåga och därmed säkerställer att de äldre får högkvalitativa tjänster. Trots bestämmelserna och kvalitetsrekommendationen i lagen har alla verksamhetsenheter fortfarande inte tillräckligt många anställda. När man bestämmer hur många vårdare det behövs, ska man i första hand fokusera på vårdbehovet, det vill säga de äldres individuella vårdberoende. Vårdbehovet hänger samman med klienternas fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmåga och är utslagsgivande för servicebehovet. 
Vårdpersonalens uppgift är att vara vårdare. Det är en oacceptabel utveckling om man avskaffar viktiga stödfunktioner, som städning och viss administration, för att höja produktiviteten. Det leder till att vårdpersonalen belastas med en rad arbetsuppgifter som inte har någonting att göra med själva vården. Därför behövs det större insyn i vården. 
Både nu och i framtiden måste vi satsa mer på att utveckla äldreomsorgen, och det faktum att försörjningskvot kommer att försämras avsevärt får inte vara den enda drivkraften. Det behövs fler händer i vården. Det är viktigt att se äldrevården i ett helhetsperspektiv, där det ingår bland annat rehabilitering, hemvård och omsorg dygnet runt. Alla dessa vårdformer behövs för att stödja våra äldre i deras vardag. Men förutsättningen är att det finns vård och service att tillgå och att vårdarna är tillräckligt många. Följaktligen måste det avsättas större resurser för vårdutveckling och större vårdpersonal. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta tre nya kriscentrum för våldtäktsoffer. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter medel för att inrätta åtta nya skyddshem. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen höjer de statsandelar till kommunerna som är avsedda för äldreomsorg. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
03. Forskning och utveckling 
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd 
Vaccinationspolitiken 
I dag omfattar det nationella vaccinationsprogrammet vacciner som skyddar mot ett flertal sjukdomsalstrare. Vaccinen erbjuds alla barn i Finland för att vi ska få flockimmunitet mot skadliga sjukdomar. Med flockimmunitet avses hur stor del av populationen som ska vara vaccinerad för att en sjukdom inte ska sprida sig och för att också de som inte blivit vaccinerade ska få skydd. Rent allmänt taget har vi bra vaccinationstäckning i Finland, men för att undvika stora epidemier måste vi se till att det finns tillräckligt stor täckning i hela landet. 
I dag är exempelvis vaccinationstäckningen för mässling oroväckande låg i flera landskap. För mässling, påssjuka och röda hund ligger vaccinationstäckningen under 95 procent på många ställen, visar en undersökning från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Det gäller barn födda 2012–2015. I vissa områden, bland annat Österbotten, är siffran ännu lägre, under 90 procent. Exempelvis i Jakobstadsområdet har bara omkring 83 procent av barnen födda 2013 fått MPR-vaccin. Siffran är alarmerande låg. Därför är risken för att smittas av bland annat mässling stor eftersom vaccinationsgraden bör vara cirka 95 procent för att undanröja smittrisken. I hela landet är genomsnittet 94,8 procent. 
För att vi ska uppnå god nivå i hela landet behövs det mer upplysning och effektivare informationsspridning. Det är ett sätt att höja vaccinationsbenägenheten bland familjerna. Med ett treårigt informationsprojekt kunde vi effektivt sprida information om vaccinationer och barnhälsa. 
I det nationella vaccinationsprogrammet ingår också vaccination mot papillomvirus (HPV). I dag rekommenderar THL att HPV-programmet ska utsträckas till pojkar. THL bedömer att vi årligen kan förebygga omkring 300 fall av cancer i livmoderhalsen, om både flickor och pojkar vaccineras. Sedan 2013 har flickor kommat få HPV-vaccination via det nationella vaccinationsprogrammet, men vaccinationstäckningen är låg. Dessutom finns det stora regionala skillnader i täckningen. Det finns anledning att se över det nationella vaccinationsprogrammet och införa vaccination mot papillomvirus också för pojkar. I sikt ger det besparingar och vi kan motverka mänskligt lidande och förebygga onödiga sjukdomar. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen avsätter ett tilläggsanslag för mer vaccinationsupplysning i hela landet. 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar för en översyn av det nationella vaccinationsprogrammet för att också pojkar i fortsättningen ska erbjudas vaccination mot papillomvirus. 
Förslag
Jag föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 5 uttalandena. 
Helsingfors 8.3.2019
Mats
Nylund
sv
RESERVATION 3 saf
Allmän motivering
Vi har nu passerat konjunkturtoppen samtidigt som vi får höra oroande ekonomiska nyheter inom EU. Inköpschefsindexen har kommit ner med fart och nu finns det också kalla fakta som bekräftar de ekonomiska problemen. Italien var i en recession redan under de två sista kvartalen i fjol. Tyskland undvek enligt preliminära uppgifter med knapp nöd en recession. Italien kan för in hela unionen i en recession och Deutsche Bank varnar för att också Tyskland är på väg in i recession. Den ekonomiska krisen kan komma att trappas upp under Finlands EU-ordförandeperiod. I så fall måste svåra beslut fattas och de skuldsatta länderna i Sydeuropa stödas. 
Det största problem vi har hemmavid är trots den ökande sysselsättningen fortfarande matchningsproblemet i fråga om arbetskraften och hushållens höga skuldsättning. Dessutom är utgifterna för boende och transporter synnerligen höga i förhållande till lönenivån, och detta problem riskerar att förvärras både till följd av vad regeringens gör och till följd av vad den inte gör. När regeringsperioden nu närmar sig sitt slut håller tiden på att rinna ut också för vårdreformen, och det sannolika är att nästa riksdag blir tvungen att börja förbereda en ny reform utan att den valfrihetsmodell som samlingspartiet driver. Den modellen är problematisk med avseende på EU-rätten och dessutom ökar den kostnaderna kännbart. 
Kostnaderna för invandring är fortsatt höga – vi ser nu de mänskliga kostnaderna för en misslyckad migrationspolitik 
Sannfinländarnas riksdagsgrupp anser det vara inkonsekvent att nivån på utgifterna orsakade av asylkrisen förblir hög trots att betydligt färre är föremål för åtgärder inom flyktingmottagning nu än 2015. När brukarna har blivit färre borde de förläggningar som är dyrast i drift ha lagts ned och på så sätt borde det synas i en betydande minskning i de genomsnittliga styckkostnaderna. Men så har det inte gått, snarare har styckkostnaderna ökat. Finland bör sträva efter att gallra bort alla extra kostnader från denna mottagningsverksamhet och att minska sådana faktorer som för vårt land mer attraktivt i asylsökandes ögon. 
I regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram 12/2015 förutsattes en rad åtgärder som i förekommande fall skulle ha gjort Finland mindre attraktivt och på så sätt minskat tillströmningen av asylsökande. Men i allt väsentligt har attraktionsfaktorerna inte minskat och vi har nu konkret sett vad en okontrollerad och misslyckad migrationspolitik leder till när asylsökande gjort sig skyldiga till otaliga sexualbrott mot finländska barn och kvinnor. De negativa asylbesluten saknar betydelse, om de som fått avslag inte förpassas ur landet, utan i stället tillåts röra sig fritt i landet och utnyttja den service samhället erbjuder, och samhället saknar metoder för att förhindra dem från att begå brott. Sannfinländarna har under hela regeringsperioden krävt att regeringsprogrammet ska följas, och det vore med tanke på både den nationella säkerheten och kostnadseffekterna av största vikt att åtgärderna enligt programmet vidtas snarast möjligt och fullt ut. 
Problemen inom äldreomsorgen måste åtgärdas genast 
Det har funnits för lite personal inom äldreomsorgen redan i flera år, men ingenting har gjorts fast problemen varit välkända. Först nu när vi i offentligheten ser bevis på de privata vårdbolagens grova missbruk har regeringen vaknat till insikt om att problemet finns. Det är oförlåtligt att det rör sig om samma problem som varit kända åratal, men som ingen har reagerat på i tid även om sannfinländarna redan i två år i sin skuggbudget krävt ett lagfäst beslut om vårdardimensionering. 
De åtgärder som regeringen föreslår i sin tilläggsbudget är emellertid misslyckade till både innehåll och dimensioner: en satsning på knappt 1,5 miljoner euro med betoning på ökade tillsynsresurser. Summan är helt otillräcklig, och allra väsentligaste problemet åtgärdas inte, dvs. kommunernas bristfälliga resurser för att över huvud taget kunna ge människovärdig omsorg. Sannfinländarna kräver att vårdardimensioneringen skrivs in i lag och att tillsynsmyndigheterna får tillräckliga resurser och även konkreta instrument för att åtgärda uppdagade problem och missbruk. De ansvariga inom vårdbolag som gör sig skyldiga till grova försummelser måste ställas till svars. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 
Reservationens förslag till uttalande 1 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar aktiva åtgärder för att lösa det säkerhetsproblem som den okontrollerade migrationspolitiken ger upphov till och som främst drabbar kvinnor och barn och att regeringen i synnerhet effektiviserar åtgärderna för att förhindra våldtäkter mot barn i hela landet. Sådana asylsökande vars identitet är okänd eller vars bakgrund man inget vet om i övrigt ska inte ges tillträde till det finländska samhället, såvida det inte finns garantier för att de inte gjort sig skyldiga till allvarliga brott innan de kom till Finland, och de som får avslag på sin asylansökan ska omedelbart avlägsnas ut landet. De som gjort sig skyldiga till och ska utvisas måste tas i förvar för att säkerställa att utvisningen lyckas. 
Reservationens förslag till uttalande 2 
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar kommunernas resurser för äldreomsorg till en nivå där förutsättningarna för god omsorg säkerställs i hela landet. 
Reservationens förslag till uttalande 3 
Riksdagen förutsätter att regeringen ofördröjligen utarbetar ett klart och tydligt åtgärdsprogram om en effektiv och landsomfattande tillsyn över äldreomsorgen och strängare sanktioner samt att den vidtar åtgärder för att också de ansvariga vid vårdbolag som gjort sig skyldiga till försummelser ställs till svars för sådana försummelser. 
Detaljmotivering
ANSLAG
Huvudtitel 23 
STATSRÅDETS KANSLI 
01. Förvaltning 
24. Finlands EU-ordförandeskap (reservationsanslag 2 år) 
Sannfinländarna anser att Finland bör uppmuntra andra medlemsstater att minska sina flygutsläpp under Finlands ordförandeperiod genom att vidta konkreta åtgärder för minskade utsläpp i stället för att komma till evenemangen med specialflyg i stället för reguljärflyg och på sätt öka de faktiska flygutsläppen. Kompensation för flygutsläpp är en skenåtgärd som inte löser det egentliga problemet; i stället köper man sig gott samvete på miljöns bekostnad. Finland bör försöka se till att de som deltar i möten och annat under ordförandeperioden tar reguljärflyg och att flygningarna inte blir fler, utan att de vid behov flygs med större plan så att utsläppen per flygpassagerare blir mindre. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 4 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder med faktisk verkan för att minska utsläppen från flygtrafiken under Finlands EU-ordförandeskap och att den uppmuntrar deltagare från andra EU-länder att ta reguljärflyg till Finland, och vidare förutsätter riksdagen att regeringen försöker inverka på att antalet reguljärflyg inte ökar, utan att flygningarna vid behov sker med större plan där utsläppen per passagerare är mindre. 
Huvudtitel 26 
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Polisväsendet 
01. Polisväsendets omkostnader 
Det försämrade säkerhetsläget är till väsentliga delar en konsekvens av den okontrollerade invandringen, och sexualbrott är verkliga brott som till väsentliga delar inte sker enbart på webben. I stället för att bara stärka nätpolisens resurser måste å ena sidan utlänningspolisens resurser stärkas för att det ska gå att svara på det försämrade säkerhetsläget till följd av invandringen och åtgärda olaglig vistelse i landet och å andra sidan resurserna för att utreda sexualbrott ökas. 
Jag föreslår 
att riksdagen ökar moment 26.10.01 för polisens omkostnader med 1 000 000 euro att användas för att för ökade resurser till utlänningspolisen och utredning av sexualbrott. 
40. Migrationen 
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Utgifterna för migration och förläggningar har i flera år legat på en ohållbart hög nivå trots att antalet asylsökande har minskat. Sannfinländarna ser gärna att resurser skjuts till för beslutsfattande och handläggning och att de som gör sig skyldiga till brott och uppehåller sig i landet olagligt tas i förvar, men samtidigt måste kostnaderna fås ned till vilket pris som helst. Därför måste utgifterna granskas kritiskt och utgifterna för pilotförsöket med prov i grundkursen om det finska samhället skäras ned. 
Jag föreslår 
att riksdagen minskar moment 26.40.01 för Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader med 250 000 euro i fråga om pilotförsöket med prov i grundkursen om det finska samhället. 
Huvudtitel 27 
FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Militärt försvar 
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 
Sannfinländarna anser att Försvarsmaktens omkostnader bör ökas snarare än minskas. Därför föreslår vi att ingen justering av kostnadsnivån görs i enlighet med indexutvecklingen, utan att man i stället håller sig till nuvarande resursnivå. 
Jag föreslår 
att moment 27.10.01 utgår ur budgeten. 
Huvudtitel 29 
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
10. Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogisk verksamhet 
20. Gemensamma utgifter för allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år) 
Sannfinländarna anser att vuxna som inte är föräldrar till skol- eller dagisbarn eller inte jobbar på skola eller daghem inte hör hemma där. Det bästa sättet att åtgärda förledande och utnyttjande av barn och unga är att se till det inte finns personer vars bakgrund vi inte känner till bland barn och ungdomar. Skolan och dagis ska vara trygga för barnen och de ska inte i den multikulturalistiska uppfostrans namn eller med något annat svepskäl öppnas upp för vuxna asylsökande. Det får i skolor och daghem inte finnas personer vars bakgrund inte utretts på samma sätt som krävs i fråga om dem som jobbar med barn. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 5 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att man ska upphöra med skol- och daghemsbesök för asylsökande i de fall där de asylsökandes bakgrund inte varit föremål för en utredning som till sin omfattning motsvarar det som krävs i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002). 
91. Ungdomsarbete 
51. Verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) 
Sannfinländarna anser att ett väsentligt inslag i problemet är ett läge där ingen gör något åt att vuxna asylsökande män vistas på ungdomsgårdar. Vi motsätter oss inte att ungdomsarbetare får stärkt kompetens eller att nya modeller för verksamheten utvecklas, men det viktigaste vi kan gör för att åtgärda fenomenet grooming (kontakt med barn i sexuellt syfte) är att förhindra situationer där vuxna, över 20 år gamla utländska män flörtar med unga flickor på ungdomsgårdar. Ungdomsgårdarna borde införa praxis där de som inte på ett tillförlitligt sätt kan redogöra för sin ålder inte ska släppas in i ungdomsgården. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 6 
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att skapa verksamhetsmodeller där de som inte på ett tillförlitligt sätt kan bevisa sin faktiska ålder inte ska få besöka ungdomsgårdar. 
Huvudtitel 32 
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
70. Integration 
03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning 
Sannfinländarna anser att invandrarnas ansvar för sin egen integration bör ökas. I stället för att erbjuda invandrarna separata tjänster är det ändamålsenligt att satsa på språkutbildning för att invandrarna i ett så tidigt skede som möjligt ska lära sig finska tillräckligt bra för att kunna anlita samma tjänster som andra finländare. Då behövs inga separata invandrartjänster eller tolktjänster, och förutsättningarna för integration och sysselsättning av invandrare förbättras och samhället sparar. 
Jag föreslår 
att riksdagen minskar moment 32.70.03 med 250 000 euro. 
Huvudtitel 33 
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 
02. Tillsyn 
05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) 
Sannfinländarna anser att det i och för sig är ett steg i rätt riktning att försöka stärka resurserna för service till äldre och personer med funktionsnedsättning och tillsynsresurserna inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Myndigheternas möjligheter att ingripa i försummelser är ändå alltför begränsade till följd av bristerna i lagstiftningen. Därför bör regeringen ofördröjligen vidta åtgärder för att skriva in vårdardimensioneringen i lag och för att skapa ett åtgärdsprogram där vårdföretag som gjort sig skyldiga till försummelser inte får delta i konkurrensupphandling och där sanktionerna kan vara pekuniära men också gälla de ansvariga vid sådana företag. 
Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 
Reservationens förslag till uttalande 7 
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett åtgärdsprogram där vårdföretag som gjort sig skyldiga till upprepade försummelser inte får delta i konkurrensupphandling och där sanktionerna för försummelser kan gälla både företagen och de ansvariga vid sådana företag. 
Förslag
Jag föreslår 
att riksdagen godkänner förslaget till tilläggsbudget för 2019 enligt betänkandet men med ändringarna ovan och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna 7 uttalandena. 
Helsingfors 8.3.2019
Ville
Vähämäki
saf
Bilaga
Tilläggsbudgetmotion
TBM
51
2018 rd
Ozan
Yanar
gröna
Tilläggsbudgetmotion om minskat anslag till intäktsföringarna för Statens bostadsfond (73 000 000 euro)
12.35.20
Tilläggsbudgetmotion
TBM
52
2018 rd
Juho
Eerola
saf
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för digitaliseringsutvecklingen (150 000 euro)
31.20.01
Tilläggsbudgetmotion
TBM
53
2018 rd
Hanna
Sarkkinen
vänst
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för verksamheten inom stödcenter för sexualbrottsoffer (800 000 euro)
33.60.31
Tilläggsbudgetmotion
TBM
54
2018 rd
Hanna
Sarkkinen
vänst
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för att utvidga barnhusmodellen (1 000 000 euro)
33.60.31
Senast publicerat 11.3.2019 15:42