I den andra tilläggsbudgeten för 2025 föreslår regeringen att intäktskalkylen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 98 miljoner euro. Vidare föreslår regeringen att intäktskalkylen för samfundsskatten sänks med 226 miljoner euro och för mervärdesskatten med 272 miljoner euro. Kalkylen över skatteinkomster minskar med ett nettobelopp på 485 miljoner euro samtidigt som anslagen ökas med sammanlagt 757 miljoner euro. Det är värt att notera att statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa stiger med cirka 100 miljoner euro i och med att arbetslösheten ökar. 

Sammantaget ökar behovet av nettoupplåning med 944 miljoner euro och underskottet ökar till cirka 13,2 miljarder euro. 

Finlands ekonomi lider av en utdragen ekonomisk recession som ytterligare har förlängts och förvärrats av regeringens misslyckade sysselsättnings- och tillväxtpolitik. Den svaga ekonomiska utvecklingen syns i att skatteinkomsterna kontinuerligt minskar, vilket leder till att underskottet bara växer trots sparåtgärderna. 

Finlands underskott stiger i år igen över den gräns som skuldkriteriet enligt förfarandet för alltför stora underskott (EDP) tillåter. Överskridandet kan inte betraktas som tillfälligt eller obetydligt. I finansministeriets färska prognos förutspås underskottet i de offentliga finanserna ligga på en nivå som motsvarar 4,2 procent av bnp 2025 och cirka 3,6 procent 2026. 

Enligt finansministeriets prognos kommer den ekonomiska tillväxten att ligga på ungefär en procent 2025. 

Den svaga tillväxten, den växande arbetslösheten och det därmed ökade underskottet förklaras delvis av raset inom bostadsbyggandet och konsumenternas höga sparkvot. Vid ramförhandlingarna beslutade regeringen om skattelösningar vars syfte är att påskynda tillväxten, men sakkunniga har på bred front ställt sig kritiska till hur effektiva de är. Dessutom inverkar de första besluten först från och med 2026. I nuläget skulle det ha behövts åtgärder som ökar förtroendet och köpkraften när osäkerheten inom den internationella handeln är stor. Det kan än en gång visa sig att regeringen har vidtagit åtgärder för sent och riktat dem fel. 

SDP föreslog i sitt alternativ till regeringens budget för innevarande år cirka en halv miljard mer skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare. I SDP:s alternativ presenterades också metoder för hur denna vitamininjektion, som skulle öka förtroendet och köpkraften, kan finansieras utan att underskottet ökar. 

SDP skulle till exempel inte fortsätta de höjda FPA-ersättningarna, som visat sig vara ineffektiva och som också sakkunniga i stor utsträckning har kritiserat. Vi skulle avskaffa ineffektiva företagsstöd och täppa till de kryphål i beskattningen som i värsta fall stör tillväxten. 

Tilläggsbudgetens betydande och nödvändiga tilläggssatsningar på försvar och säkerhet kunde täckas genom dessa åtgärder i stället för genom skuldsättning. 

Också det grundläggande linjevalet för trafikprojekt i den andra tilläggsbudgeten är oklokt. Regeringen fortsätter att prioritera trafikprojekt som man inte har beslutat om inom den parlamentariskt tillsatta trafikgruppen (Liikenne 12). Denna verksamhetsmodell försämrar väsentligt förutsättningarna för parlamentariskt arbete över valperioderna för att trafikpolitiken ska bli planmässig och få den långsiktighet som det finns ett trängande behov av. Regeringen bör återgå till den parlamentariska arbetsgruppens principer inom trafikpolitiken. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Statens revisionsverk konstaterade den 9 juni 2025 i sin bedömning av den finanspolitiska övervakningen av skötseln av de offentliga finanserna: 

"Den kontinuerliga skuldsättningen i de offentliga finanserna är oroväckande. Regeringens mål för att stärka de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen är motiverade, men i planen för de offentliga finanserna presenteras inga åtgärder för att uppnå dem. Besluten vid halvtidsöversynen leder ännu längre bort från målet. Besluten är inte heller förenliga med säkerställandet av att EU-reglerna följs. I den nuvarande säkerhetsmiljön vore det särskilt viktigt att se till hållbarheten i de offentliga finanserna." 

I den nu aktuella andra tilläggsbudgeten för 2025 ökar behovet av nettoupplåning med nästan en miljard euro, vilket leder till en total nettoupplåning på 13,2 miljarder euro i år. 

Enligt tilläggsbudgeten minskar intäktskalkylen exempelvis för samfundsskatten med 226 miljoner euro, för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster med 98 miljoner euro och för mervärdesskatten med 272 miljoner euro. Till statens finansieringsandel av förtjänstskyddet och grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna föreslås ett tillägg på sammanlagt 103,5 miljoner euro på grund av ökad arbetslöshet. 

Till följd av den av samlingspartiet ledda regeringens politik är det arbetslösheten, antalet konkurser och den offentliga skulden som vuxit, inte ekonomin. 

I stället för att nå regeringens mål på 100 000 nya sysselsatta har vi nu i landet en allt större arbetslöshet. Det finns redan fler än 300 000 arbetslösa. Enligt finansministeriets prognos sommaren 2025 kommer sysselsättningsgraden 2027 att vara lägre än vid ingången av valperioden 2023. 

Regeringens mål för ett underskott på högst en procent i de offentliga finanserna 2027 blir allt mer avlägset, eftersom underskottet enligt finansministeriets prognos sommaren 2025 väntas ligga på 3,5 procent år 2027. Skillnaden mellan regeringens mål och prognosen är så stor som 7,7 miljarder euro. 

Enligt målet i regeringsprogrammet ska skuldkvoten i de offentliga finanserna stabiliseras och därefter vändas i en riktning som ur ett valperiodsövergripande perspektiv är permanent nedåtgående. Nu väntas skuldkvoten för första gången stiga till över 90 procent 2029 på grund av det stora underskottet hos de offentliga samfunden och den otillräckliga ekonomiska tillväxten. Enligt ministeriets prognos från sommaren 2025 kommer skuldkvoten att öka varje år. 

När det gäller antalet konkursansökningar har siffrorna varit lika dystra senast 1996, det vill säga för nästan 30 år sedan. Enligt Statistikcentralen har 3 710 konkursförfaranden inletts inom loppet av ett år. 

Finlands förutsägbarhet som investeringsobjekt har försvagats betydligt under valperioden. Skattepolitiken har blivit helt oförutsägbar. Istället för att avveckla onödiga reglering har en hel drös nya kostnader införts för näringslivet. Regeringen håller till och med just nu på och inrättar ett nytt besvärsverk som först beviljar tillstånd och sedan själv överklagar dem. 

Finland behöver positiva utsikter som medför stabilitet och inger hopp. Förtroendet bör återställas för att företagen ska våga investera och anställa människor igen. 

Atmosfären och omvärlden ska vara stabila och förutsägbara. Nu är det inte så. Regeringen har valt en instabilare väg. Det goda med Finland var tidigare att den politiska risken var liten. Nu är det inte längre så. 

Centerns recept för tillväxt är: planerad i Finland, tillverkad i Finland och ägd i Finland. Finland behöver starkare tillväxtutsikter. Målet ska vara att åtminstone fördubbla tillväxten jämfört med prognosen. 

Eftersom våra problem är gemensamma och långvariga föreslår Centern parlamentariskt samarbete över partigränserna. Behovet av samarbete på det ekonomiska området har också lyfts fram bland annat av president Sauli Niinistö, Finlands tidigare statsminister Paavo Lipponen och Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. 

Utan åtgärder och omfattande samarbete finns det en risk för att regeringen inte kommer att nå sina centrala ekonomiska mål och blir tvungen att bjuda riksdagen på fler överraskningar som den upplåning på nästan en miljard euro som föreslås i den andra tilläggsbudgeten för 2025. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Den andra tilläggsbudgeten för 2025 skildrar framför allt Finlands dåliga ekonomi. Statens nettoupplåning ökar med 944 miljoner euro. 

Skatteinkomsterna minskar på grund av det svaga ekonomiska läget. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 485 miljoner euro. Det föreslås att intäktskalkylen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 98 miljoner euro och att intäktskalkylen för samfundsskatten sänks med 226 miljoner euro. Förändringarna förklaras av att beloppen av influten skatt varit mindre än väntat och av den försvagade skattebasen. 

Högerregeringen har misslyckats med alla sina viktigaste mål för den ekonomiska politiken. Regeringen lovade stoppa skuldsättningen, men Finlands skuldkvot bara ökar. Högerregeringens nedskärningspolitik har fördjupat och förlängt lågkonjunkturen i Finland. Nedskärningarna som drabbat låg- och medelinkomsttagarna har försvagat den totala efterfrågan och tillväxten, och pengarna delas ut till höginkomsttagarna, som sparar största delen av sina förtjänster. Det är ingen effektiv tillväxtpolitik. 

För att råda bot på det svaga ekonomiska läget valde regeringen att införa skattelättnader i miljardklassen för höginkomsttagare och stora företag. Det är vad regeringen kallar tillväxtåtgärder. De kommer sannolikt endast att leda till att statsskulden ökar. Samtidigt skär regeringen i Finlands kunskapsunderlag, det vill säga utbildningen, som utgör grunden för ekonomisk framgång. Regeringens uppfattning av källorna till tillväxt är felaktig. 

Regeringen lovade 100 000 nya sysselsatta, men arbetslösheten har ökat under hela regeringsperioden. Antalet arbetslösa har stigit med 80 000 personer och långtidsarbetslösheten hotar nu att stiga till samma nivå som efter depressionen på 1990-talet. Regeringens sysselsättningspolitik, som baserar sig på nedskärningar i den sociala tryggheten, har misslyckats.