Utskottet skickade ärendet för eventuella åtgärder till utrikesutskottet.

Utskottet antecknade ställningstagandet av utrikesutskottet som inkommet: Utrikesutskottet omfattar statsrådets ståndpunkt och konstaterar att den allvarliga försämringen av säkerhetsläget i Europa till följd av Rysslands fullskaliga angreppskrig har konsekvenser också för EU:s utvidgningspolitik. I slutet av året förväntas unionen fatta betydande beslut om hur medlemskapet för Ukraina, Moldavien, Georgien och Bosnien och Hercegovina framskrider, och unionen måste kunna svara på dessa förväntningar. Utskottet betonar att utvidgningspolitiken bör stärka EU och stabilisera säkerheten i Europa. Dessa mål främjas av ansökarländernas trovärdiga medlemskapsperspektiv och det starka stödet för deras medlemskap. Utskottet anser liksom statsrådet att det är viktigt att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Ukraina och Moldavien. Även ståndpunkten om att ge Georgien status som kandidatland är motiverad. För att få status som kandidatland krävs att reformarbetet fortsätter. Utskottet instämmer också i bedömningen att Bosnien och Hercegovina bör göra framsteg i genomförandet av nyckelreformerna innan förhandlingar kan inledas. Utskottet betonar samtidigt betydelsen av EU:s engagemang i processen. EU bör engagera sig i processen också i fråga om andra länder på västra Balkan. Vidare bör EU också beakta de framsteg som Kosovo har gjort i sina reformer. Utskottet konstaterar att förändringarna i säkerhetsläget i Europa framhäver behovet av en effektivare utvidgningspolitik än tidigare. Det är av största vikt att kriterierna för medlemskap uppfylls. Samtidigt bör EU inte bara förbinda sig till förhandlingarna utan också internt förbereda sig för utvidgningen. Slutligen vill utskottet betona att EU bör vara berett på att intensifiera dialogen också med länder som står utanför utvidgningsprocessen, bland annat Armenien. I det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa är det är viktigt att den här typen av samarbete intensifieras.