Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra. Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. Det kan göras via ungdomsgarantin, via uppsökande ungdomsverksamhet, via Sanssi-kort och via helt nya möjligheter för unga att sysselsättas.  

För att lyckas med målsättningen att varje ung ska ha arbete, studieplats eller praktik krävs resurser. Alternativkostnaden, att inte hjälpa de unga till rätta, skapar dock betydligt högre kostnader på sikt. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut. Regeringen har skurit ordentligt i verkstadsverksamheten och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det vill vi rätta till för att ge varje ung människa en möjlighet att komma vidare i sitt liv.  

Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet, år 2014 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv. Under år 2014 delades 40 000 Sanssi-kort ut. De har hjälpt särskilt yrkesutbildade unga att sysselsätta sig genom att från statligt håll ersätta en del av löne- samt andra kostnader. Under det här året delades endast 3 000 Sanssi-kort ut mellan januari och juni. Lönesubventionerat arbete för unga minskade alltså med 65 % och sysselsättningen (bland dessa unga) med 11 %. Samtidigt som pengarna för att anställa unga tagit slut har också företagarna klagat på att det är för byråkratiskt och tar för lång tid att anställa unga via Sanssi-kortet. Det här är helt fel riktning.  

Vi  vill  att  det görs en ordentlig uppföljning  på  ungdomsgarantin  och den uppsökande ungdomsverksamheten samt att regeringen satsar pengar på den verksamhet som har visat resultat. Vi vill satsa på att utveckla lärlingsavtal via exempel från Tyskland och dessutom bör så kallade minijobs enligt tysk modell utredas för unga under 30 år. Det kunde innebära att arbetsgivaravgifter slopas för unga under 30, att unga under 30 får tjäna en viss summa exempelvis 500 euro per månad utan att stöd påverkas eller att staten ger vissa lönesubventioner för denna grupp. Detta ska integreras med Sanssi-kortet och samtidigt bör byråkratin minskas avsevärt. En enkel anmälan borde räcka när företagare vill anställa unga. Detta hjälper dels unga som riskerar utslagning men dels ger det också unga en möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan tidigt i livet. Det vinner både samhället och de unga på.