Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker propositionen.

Syftet med internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendation som avses i propositionen är att utveckla lagstiftningen om hur man fastställer att ett anställningsförhållande föreligger och om skyddet av arbetstagare. Medlemsstaterna ska främja skyddet av arbetstagare genom nationella åtgärdsprogram. Dessa ska bland annat gälla vägledning i hur man ska konstatera och fastställa att ett anställningsförhållande föreligger, bekämpning av förtäckta anställningsförhållanden, avgörande av tvister i anslutning till anställningsförhållanden, iakttagande av lagar och förordningar om anställningsförhållanden och utbildning i arbetsrättslig lagstiftning.

Hos oss föreskrivs i arbetsavtalslagen på ett tvingande sätt om kriterierna för ett anställningsförhållande. På anställningsförhållanden tillämpas också bl.a. arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om studieledighet, lagen om integritetsskydd i arbetslivet och arbetarskyddslagen. Men i praktiken fastställs kriterierna för anställningsförhållanden ofta enligt branschspecifika kollektivavtal.

Enligt propositionen ligger den finländska arbetsrätten i linje med rekommendationens syften. Men de senaste åren har vi sett att arbetet tagit sig många nya former också i vårt land. Det förekommer allt oftare fall där arbetarens status är oklar eller där det är svårt att skilja mellan arbetstagare och företagare. Utskottet framhåller att rekommendationen siktar på att främja uppdateringen av bestämmelserna om arbetsrättens räckvidd.

I sitt betänkande om statsrådets redogörelse om arbetslivet (AjUB 4/2005 rd) har utskottet behandlat de krav som de nya arbetsformerna ställer på arbetsrätten och sociallagstiftningen. Det har blivit vanligare med utläggning av verksamheter och underleveranser och detta har lett till att arbete som tidigare utfördes inom ramen för anställningsförhållanden numera allt oftare är företagande. I alla fall startar inte företagandet på initiativ av arbetstagaren. Utifrån erfarenheterna av tillsynen över arbetsavtalslagen bör man därför ta ställning till om det finns ett behov att tydligare trygga villkoren för företagare i en osjälvständig position.

Utskottet påpekade också att de typer av arbete som regleras genom lagstiftningen om arbetsförvaltning och social trygghet inte är integrerade i anställningsförhållanden. Riksdagen förutsatte utifrån betänkandet att regeringen utreder hur skyddet på grundval av arbetsrätten och sociallagstiftningen ska kunna utsträckas till nya former av arbete såsom arbetspraktik, arbetslivsträning samt familje- och närståendevård.

Utskottet upprepar sitt uttalande om nya arbetsformer och vill se att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att förbättra arbetsrätten och sociallagstiftningen så att de täcker in nya former av arbete.