ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 5/2013 rd

AjUB 5/2013 rd - RP 44/2013 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 a och 14 § i lagen om vuxenutbildningsstöd och av lagen om Utbildningsfonden

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 2 maj 2013 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 12 a och 14 § i lagen om vuxenutbildningsstöd och av lagen om Utbildningsfonden (RP 44/2013 rd) till arbetslivs- och jämställhetsutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringssekreterare Pekka Paaermaa, social- och hälsovårdsministeriet

vice verkställande direktör Anja Laatunen, Utbildningsfonden

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • undervisnings- och kulturministeriet
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
  • Akava ry
  • Finlands näringsliv rf
  • Företagarna i Finland.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår ändringar i lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om Utbildningsfonden.

Villkoren för det jämkade stödet inom vuxenutbildningsstödet ändras så att beloppet av full skyddsdel höjs till 250 euro per månad. Dessutom förlängs maximitiden för vuxenutbildningsstödet till 19 månader.

Enligt förslaget höjs yrkesexamensstipendiet till 450 euro för personer som saknar yrkesexamen efter grundskolestadiet. Vidare föreslås en indexjustering i grundbeloppet för yrkesexamensstipendium. Ansökningsförfarandet för yrkesexamensstipendium förenklas och tiden mellan justeringarna av stipendiebeloppet förlängs från två till tre år.

Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2013.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Regeringen föreslår att vuxenutbildningsstödets fulla skyddsdel höjs till 250 euro i månaden och att maximitiden för vuxenutbildningsstöd förlängs till 19 månader. Dessutom graderas yrkesexamensstipendiet så att de som inte avlagt någon yrkesexamen efter grundskolestadiet får 450 euro. Syftet är att ge vuxna som arbetar större möjligheter att utveckla sina kunskaper under tiden i arbetslivet och vid sidan av arbetet. Utskottet ställer sig positivt till ändringarna och tillstyrker lagförslagen utan ändringar.

Vuxenutbildningen genomgick en genomgripande reform 2010. Då fick både arbetslösa och arbetande personer bättre möjligheter att delta i yrkesinriktad utbildning. Vuxenutbildningsstödet för arbetande höjdes för att motsvara den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen och stödvillkoren förenklades och förtydligades. Jämkat vuxenutbildningsstöd introducerades för att locka fler att studera på deltid. Reformen har nått sina mål väl, och fram till 2011 ökade stödtagarna med nästan fyratusen. Men det är tydligt att färre är intresserade av jämkat stöd för studier på deltid än stöd för heltidsstudier, vilket tros bero på att skyddsdelen är så liten.

Därför föreslår regeringen att den skyddsdel som gäller för vuxenutbildningsstöd höjs från 127 till 250 euro för att sporra till studier på deltid. Utskottet menar att stödet för studier vid sidan om jobbet behöver förbättras och understryker att det ofta är bättre för såväl anställda som arbetsgivare att den anställda samordnar arbete och studier i stället för att helt stanna borta från arbetet. Dessutom kan yrkeskompetensen utvecklas effektivare genom en kombination av studier och arbete.

Perioden för vilken vuxenutbildningsstöd betalas ut föreslås bli förlängd från 18 till 19 månader. Utskottet är för en förlängning av stödperioden och menar att det stöder arbetshälsan och den yrkesmässiga rörligheten och därmed också ett längre arbetsliv.

Personer som avlagt yrkesexamen kan på ansökan beviljas yrkesexamensstipendium. Stipendiet föreslås bli graderat så att summan är högre för dem som inte tidigare avlagt en yrkesexamen efter grundskolan. Enligt rapport utnyttjas vuxenutbildningsstödet minst av personer med låg utbildningsnivå. Det är angeläget att personer med låg utbildning och ingen yrkesexamen uppmuntras att utveckla sin yrkeskompetens, inskärper utskottet.

Yrkesexamenstipendium kan beviljas bara personer som inte fyllt 64 år då examen avläggs. Åldersgränsen 64 år kan enligt utskottet motverka ambitionen om ett längre arbetsliv, eftersom den kan ge den som funderar på yrkesutbildning en oriktig bild av vikten av att kontinuerligt kompetensutveckla sig så länge man är i arbetslivet. När vuxenutbildningssystemet vidareutvecklas är det angeläget att utreda om åldersgränsen kunde strykas, menar utskottet.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslagen utan ändringar.

Helsingfors den 17 maj 2013

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Tarja Filatov /sd
  • vordf. Anne-Mari Virolainen /saml
  • medl. Anna Kontula /vänst
  • Jari Lindström /saf
  • Eeva-Maria Maijala /cent
  • Lea Mäkipää /saf
  • Annika Saarikko /cent
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Arto Satonen /saml
  • Mikko Savola /cent
  • Eero Suutari /saml
  • Katja Taimela /sd
  • Jani Toivola /gröna
  • Maria Tolppanen /saf
  • ers. Jukka Kärnä /sd

Sekreterare var

konsultativ tjänsteman Marjaana Kinnunen