Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i lagen om vissa krav på asbestsanering, lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen samt arbetarskyddslagen. Syftet är att genomföra ändringarna i EU:s asbestdirektiv.
EU:s asbestdirektiv har ändrats genom direktiv (EU) 2023/2668, som med vissa undantag ska sättas i kraft nationellt senast den 21 december 2025. I direktivet har den senaste vetenskapliga och teknologiska utvecklingen inom branschen beaktats och det har föreskrivits närmare om åtgärder för att skydda arbetstagarna mot exponering för asbest. Det nationella genomförandet av ändringsdirektivet sker huvudsakligen genom en ändring av statsrådets förordning om säkerheten vid asbestarbeten (798/2015, nedan förordningen om asbestarbeten), men en del av kraven i direktivet måste tas in i lag.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med vissa ändringar.
Asbest
Enligt utskottets uppgifter är antalet asbestrelaterade sjukdomar som årligen konstateras i Finland på stadig nedgång. Nya fall konstateras dock fortfarande, vilket beror på att det kan gå lång tid från exponeringen tills det att sjukdomen diagnostiseras. Dessutom förekommer det fortfarande exponering för asbest i det finländska arbetslivet och till arbetarskyddsmyndigheten lämnas cirka 10 000 förhandsanmälningar om asbestsanering per år. I registret över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som föranleder risk för cancersjukdom (ASA-registret) anmäls årligen över 4 000 arbetstagare som exponerats för asbest i sitt arbete. Flest anmälningar görs om arbetstagare inom gruv- och byggbranschen. En särskild utmaning är dessutom att identifiera och minska exponeringen för andra arbetstagare och övriga personer som vistas i närheten av ett asbestrivningsobjekt.
Enligt Arbetshälsoinstitutets publikation om yrkessjukdomar och misstankar om yrkessjukdomar 2021–2022 (Ammattitaudit ja ammattitautiepäilyt 2021—2022) var exponering för asbest orsaken till nästan alla yrkessjukdomar som ledde till dödsfall (232 stycken) under nämnda tidsperiod. Hos personer över 65 år bekräftades totalt cirka 500 fall av yrkessjukdomar orsakade av asbest. Det går inte att fastställa någon säker exponeringsnivå i fråga om asbest.
I 48 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen föreskrivs det om skyldigheten att till arbetarskyddsmyndigheten lämna en förhandsanmälan om asbestrivningsarbete. Det föreslås att förhandsanmälan i fortsättningen ska innehålla nya uppgifter. Dessa är uppgifter om arbetstagarens yrkeskompetens och om intyg över särskild undervisning och handledning. I fortsättningen ska man också anmäla datumet för den senaste tillpassningsprovningen för andningsskydd.
Förslaget innebär att arbetsgivaren ska lämna uppgifter om att de arbetstagare som utsetts för ett rivningsobjekt har genomgått den utbildning som krävs för yrkeskompetens för asbestsanerare. Förhandsanmälan ska dessutom innehålla uppgifter om datum för intyg över särskild undervisning och handledning. Bestämmelser om särskild undervisning och handledning finns i 6 § i förordningen om asbestarbeten. Enligt utskottets uppgifter ändras bestämmelsen i syfte att genomföra asbestdirektivet så att det i fortsättningen också föreskrivs om skriftliga intyg över undervisning och handledning.
Som det sägs ovan föreslås det att förhandsanmälan kompletteras med uppgifter om datum för senaste tillpassningsprovning för andningsskydd. Eftersom halterna av asbestfibrer vid asbestsanering kan bli mycket höga och skyddet i hög grad grundar sig på användning av andningsskydd, hjälper informationen om tillpassningsprovning arbetarskyddsmyndigheten att försäkra sig om att en behövlig skyddsnivå uppnås. Närmare bestämmelser om tillpassningsprovning för andningsskydd finns i 14 § i förordningen om asbestarbeten.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ställer sig bakom de föreslagna ändringarna och anser att de främjar arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Enligt utskottet är det viktigt att säkerheten inom asbestsanering höjs till en nivå som gör det möjligt att så effektivt som möjligt förebygga sjukdomar orsakade av asbest. Utskottet betonar vikten av tillsyn och tillsynsresurser, högklassiga laboratorier som är specialiserade på asbestanalys samt en ändamålsenlig uppföljning av hälsan hos dem som exponerats för asbest.
Yrkeskompetens
Enligt propositionen hänför sig de krav på yrkeskompetens som grundar sig på lagstiftningen till rätten enligt 18 § 1 mom. i grundlagen att fritt välja arbete och yrke, och därför måste bestämmelserna om yrkeskompetens skrivas in i vanlig lag. Därför föreslås det att lagen om vissa krav på asbestsanering och arbetarskyddslagen ändras så att de grundläggande kraven på yrkeskompetens för vissa uppgifter inom arbetarskyddet (asbestsanerare, vissa kranförare och däcksmaskinförare samt dykare som utför byggarbeten) ställs på lagnivå. Det är fråga om så kallade reglerade yrken. Gemensamt för dem är att uppgifterna är förenade med särskilda kompetenskrav som gäller arbetarskyddet. När bestämmelserna förutsätter särskild yrkeskompetens som visats genom utbildning eller examen, får arbetet utföras endast av en person som uppfyller de kompetenskrav som ställs. De föreslagna kraven på yrkeskompetens motsvarar till sitt huvudsakliga innehåll och syfte bestämmelserna i de gällande förordningarna av statsrådet.
Samtidigt delas bestämmelserna i den gällande arbetarskyddslagens 14 §, som utöver undervisning och handledning också gäller yrkeskompetens, upp i två paragrafer. Förslagen uppfyller enligt propositionen kraven i statsrådets förordning om proportionalitetsprövning före antagandet av reglering av yrken (376/2020). Avsikten är att närmare bestämmelser om kraven på yrkeskompetens för uppgifterna i fråga även i fortsättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Om grunderna för yrkesinriktade examina eventuellt ändras i ett senare skede, är det möjligt att göra behövliga ändringar i benämningarna på examina och examensdelar genom att ändra förordningen. Till lagarna fogas nu de preciserade bemyndiganden att utfärda förordning som behövs.
I den gällande lagstiftningen finns det i nuläget inga uttryckliga bestämmelser om vilken myndighet som har behörighet att erkänna yrkeskompetens i situationer där examen har avlagts i en annan EU- eller EES-stat. Utgångspunkten har varit att ansvarig myndighet för erkännande av yrkeskompetens är den myndighet inom det förvaltningsområde som svarar för regleringen av yrket i fråga som har tillräcklig sakkunskap om innehållet i yrkesverksamheten. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att det är motiverat och tydligare än tidigare att det i fortsättningen föreskrivs i lag om den behöriga myndigheten (Tillstånds- och tillsynsverket).