Allmän motivering

Allmänt

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utskottet finner det viktigt att arbetsplatserna förmår skapa och upprätthålla sådanan förfarande som tryggar en sådan hantering av handlingar som innehåller personuppgifter som överensstämmelse med lagen om integritetsskydd i rabetslivet och personuppgiftslagen. Särskilt avseende måste fästas vid detta vid hanteringen av uppgifter om drogtester och hälsotillstånd samt personbedömningar och e-postmeddelanden.

Alkohol- och narkotikatest

När riksdagen 2001 godkände lagen om integritetsskydd i arbetslivet förutsatte den att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna tar fram ett förslag till lagstiftning om användning av alkohol- och narkotikatest. I det nu föreliggande lagförslaget ingår bestämmelser om det förfarande som gäller för narkotikatest. Däremot lägger regeringen inte fram några förslag till alkoholtest. Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att arbetsgivarens rätt att låta utföra utandningsprov på sina anställda bör regleras tillräckligt exakt genom lag som också uppfyller de övriga generella villkoren för begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Utskottet finner det angeläget att tydliga bestämmelser också om alkoholtest fås in i lagen så snabbt som möjligt, för att man på alla arbetsplatser ska känna till hur man ska förfara utan att kränka någon parts rättigheter. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).

I ett folkhälso- och arbetarskyddsperspektiv genererar alkoholbruket synnerligen stora negativa effekter, som är mångdubbla jämfört med dem drogmissbruket ger upphov till. Av denna anledning understryker utskottet vikten av att man på arbetsplatserna tillsammans med de anställda och företagshälsovården bör ta fram ett antidrogprogram med överenskomna spelregler och med särskild vikt lagd på tidigt ingripande i alla drogproblem och ett fungerande vårdhänvisningssystem. Utskottet vill betona den roll och det utvecklingsansvar företagshälsovården har när det gäller hanteringen och åtgärdandet av drogproblem på arbetsplatser. Företagshälsovårdspersonalens expertis och kompetens måste absolut tillvaratas när drogprogrammen upprättas och genomförs, menar utskottet.

Enligt utredning till utskottet är problemen kring narkotikatesten många. De metoder för narkotikascreening som används i dag ger inte utslag på alla roger och å andra sidan syns vissa narkotiska preparat, såsom cannabis, i testen ännu flera veckor efter bruket. Alla berusningsmedel, typ anabola stereoider och lim, finns inte upptecknade i den i narkotikalagen avsedda förteckningen över narkotika, vilket innebär att testningen inte gäller dem trots att de kan ha ytterst farliga konsekvenser med avseende på arbetarskyddet. Testen ger inte direkt svar på om personen arbetat under drogpåverkan och det är svårt att dra gränsen mellan medicinskt bruk och annat bruk.

Utskottet vill betona att problemen i anknytning till testningen måste lyftas fram i informationen om den föreslagna lagen. Samtidigt understryker utskottet att övriga aktörer inom vård och omsorg i mån av möjlighet bör hänvisa drogmissbrukare till vård och rehabilitering. En fungerande och effektiv vård kräver också ett rationellt informationsutbyte mellan vård- och omsorgsmyndigheterna.

Tanken bakom narkotikatesten är att arbetsmiljön ska bli säkrare. Meningen är inte att stämpla drogmissbrukarna för resten av sitt liv. Därför gäller det på arbetsplatserna att särskilt se till att uppgifterna om narkotikabruk behandlas konfidentiellt och att intygen över narkotikatest förstörs så snart detta är möjligt med hänsyn till syftet med behandlingen. En ökad testningsfrekvens får inte leda till att unga anställda som missbrukat eller prövat på narkotika slås ut från arbetslivet.

E-postmeddelanden

Enligt expertutlåtanden till utskottet är e-postsystemet inte särskilt tillförlitligt när meddelandena sänds över internet. Ett över internet sänt e-postmeddelande eller en bilaga till det kan läsas eller kopieras eller ändras utan att mottagaren ändras utan att mottagaren har en aning om det. Ett meddelande kan också komma bort eller dröja eller vara avsänt av någon annan än den som står som avsändare.

Det är viktigt, menar utskottet, att man i samband med informationen och utbildningen kring den föreslagna lagen berättar om de tillförlitlighetsproblem som förekommer visavi e-posten. Att bestämmelserna om hämtning och öppnande av elektronisk post godkänns ska av arbetsplatserna inte felaktigt uppfattas som en signal om att centrala funktioner i arbetsgivarens verksamhet i allt högre grad kan skötas via e-post, såsom att sända ut anbudsförfrågningar och ta emot anbudsgivningar. I informationen bör det klart och tydligt sägas att meddelanden till arbetsgivaren ska sändas till arbetsplatsens officiella eller enheternas gemensamma e-postadresser. Därmed kan för arbetsgivarens verksamhet viktiga meddelanden alltid läsas av fler än en person samtidigt som man slipper hämta och öppna en arbetstagares elektroniska post när denne är förhindrad.

Person- och lämplighetsbedömningstest

Regeringen föreslår att bestämmelserna om person- och lämplighetsbedömningstest i den gällande lagen ska flyttas över till 13 § i den nya lagen. När riksdagen 2001 godkände lagen om integritetsskydd i arbetslivet förutsatte den att regeringen noga ger akt på användningen av lämplighetstest i arbetslivet och utreder olika testmetoders tillförlitlighet.

Utredningar visar att lagen fått såväl uppdragsgivare som testare att ge större akt på testens tillförlitlighet och de testates rättigheter. Bland metoderna för personbedömning har de med det sämsta prognosvärdet gallrats ut, bedömningsprocessen har blivit öppnare och de testade får numera allt oftare skriftlig feed back på testen. Men än finns det förbättringar att göra i uppföljningen av personbedömningar. Eftersom det är ytterst få av bedömarna som systematiskt följer hur bedömningarna slagit in och de valda klarat sig i arbetet, kan man i många stycken bara gissa sig till vilket prognosvärde bedömningarna de facto har. Det brister också fortfarande i informationen till dem som genomgår bedömning. Få känner till varför bedömningen görs och i vilket syfte, vad olika metoder används för och var och hur länge uppgifterna om en själv förvaras.

Studier pekar på att personbedömningar inte lämpar sig särskilt väl för bedömning av social kompetens, motivation eller engagemang, trots att uppdragsgivarna betraktar just dessa som de viktigaste elementen i personbedömningarna. Det vore bra om de som fattar anställningsbeslut vore medvetna om denna diskrepens när de bedömer riktigheten av de uppgifter personbedömningen genererar och kunna förhålla sig kritiska till resultaten.

Det utförs årligen tiotusentals test för anställningar och utbildningar och ofta är det i synnerhet en negativ bedömning som blir utslagsgivande i en valsituation. Tillförlitliga test som mäter de rätta sakerna borgar för att de bedömda behandlas lika. Det essentiella är att de som använder testresultaten kan tolka dem rätt. Informationen och utbildningen om lagen bör enligt utskottets mening dels fokusera på utbildning för dem som i valsituationer använder personbedömningsrapporter för att dessa ska kunna tolka dem rätt och nyttiggöra dem, dels lyfta fram rapportens karaktär av ett dokument innehållande känsliga personuppgifter som ska förvaras, förstöras och hållas hemligt med iakttagande av personuppgiftslagen. Utskottet uppmärksammar särskilt att vid behandlingen av rapporter som gäller personbedömningar t.ex. i kommunala kollegiala organ är det skäl att direkt efter personvalet samla in rapporterna.

Lagtekniska anmärkningar

I sitt utlåtande påpekar grundlagsutskottet att lagförslaget har tagit över det övergripande begreppet "behandling", som är definierat i personuppgiftslagen. Enligt grundlagsutskottet inkräktar detta över lag på tydligheten i bestämmelserna samtidigt som regleringen blir inexaktare. Detta saknar inte betydelse med tanke på regleringens koppling till de grundlägganade fri- och rättigheterna, påpekar grundlagsutskottet. Det mest korrekta vore enligt grundlagsutskottet att försöka formulera bestämmelserna så att det framgår vilken form av behandling eller vilken behandlingsfas (insamling, förvaring, överlåtelse, utplåning osv. av uppgifter) det handlar om i respektive fall.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet håller med grundlagsutskottet och anser det viktigt att regeringen i det fortsatta arbetet tar hänsyn till anmärkningen från grundlagsutskottet och lägger fram anknytande ändringsförslag för riksdagen när lagen nästa gång ändras.

Grundlagsutskottet behandlar också 4 § 1 mom. som gäller arbetsgivarens rätt att inhämta personkreditupplysningar och straffregisteruppgifter för att utreda om en arbetstagare är tillförlitlig. Grundlagsutskottet påpekar att paragrafen inte ger arbetsgivaren rätt att inhämta sådana upplysningar eller uppgifter. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar att det i den fortsatta beredningen av lagen måste utredas om det är befogat att hänvisa till de speciallagar som reglerar inhämtande av personkreditupplysningar, straffregisteruppgifter och utredning om arbetstagares tillförlitlighet.

Samtidigt vill utskottet påpeka att det förekommit fall då arbetsgivaren har krävt att arbetssökande lämnar ut det svar som arbetssökanden har fått när han eller hon har utnyttjat sin rätt att få information ur polisens register eller straffregistret. Detta är ett lagvidrigt förfarande, vill utskottet understryka. Utskottet anser det angeläget att regeringen utreder om det behövs klarläggande bestämmelser och att regeringen i förekommande fall lägger fram förslag till ändringar för riksdagen.

Vidare understryker utskottet vikten av att arbetslivslagstiftningen är lättläst och att det ställs särskilda krav på tydlighet. Det är enligt utskottet extra viktigt att det ställs höga krav på lagen om integritetsskydd i arbetslivet vad gäller både informationsvärde och tydlighet eftersom bestämmelserna spelar en framträdande roll för spelreglerna i arbetslivet. Det är viktigt att var och en i förekommande fall kan gå till lagen och bli klar över sina rättigheter och skyldigheter utan juridisk hjälp.