Allmänt
I propositionen föreslås att det stiftas en lag om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex. Dessutom föreslås det att lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och barnbidragslagen ändras.
Propositionen hör samman med regeringsprogrammets mål att balansera de offentliga finanserna och främja sysselsättningen. Propositionen beräknas höja de årliga kostnaderna med cirka 320 miljoner euro, varav statens andel uppgår till 280 miljoner euro och kommunernas till 40 miljoner euro. Dessutom bedömer finansministeriet att propositionen kommer att leda till att sysselsättningen ökar med upp till 22 700 arbetande.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet tillstyrker förslaget, men med kommentarerna nedan.
Indexjusteringarna och sysselsättande effekter
Indexjusteringarna uteblir genom en temporär lag som är i kraft 2024–2027. Lagen gäller dagpenningsförmånens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen, minimibeloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering och för unga enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, belopp enligt lagen om allmänt bostadsbidrag, belopp enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd, beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner samt mottagningspenning eller brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.
Lagarna föreslås gälla fram till 2027, dock så att om poängtalet för folkpensionsindex under något av de år lagarna är i kraft är minst 2009, ska lagen tillämpas endast till utgången av det året. I praktiken innebär det att effekten av en utebliven justering av förmånerna och beloppen på den reella nivån på förmånerna och beloppen skulle bli högst 10,2 procent.
Förslaget omfattar inte folkpension, garantipension, familjepension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, handikappförmåner, fronttillägg, utkomststödets grunddel, avträdelsestödets kompletteringsdel i egenskap av en förmån som kan jämställas med pension samt årssjälvrisken för läkemedel. Den föreslagna lagen gäller inte heller militärunderstödets grundunderstöd som är bundet till folkpensionens belopp, och inte heller underhållsstöd som indexjusteras på samma sätt som underhållsbidrag. I fråga om ovan nämnda förmåner görs indexjusteringarna enligt den gällande lagstiftningen.
När indexjusteringarna uteblir kommer sysselsättningsgraden att öka med 22 700 sysselsatta enligt finansministeriets uppskattning. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar att det är fråga om en betydande enskild åtgärd för att främja det mål som anges i regeringsprogrammet, alltså 100 000 nya sysselsatta. Samtidigt är det dock bra att beakta att propositionens bedömning av sysselsättningseffekterna, precis som andra bedömningar, är förenad med osäkerhetsfaktorer. Det har bland annat att göra med att effekterna av indexfrysningarna grundar sig på en prognostiserad förändring i konsumentpriserna. När inflationen avtar minskar effekterna av de uteblivna indexjusteringarna. Besluten i regeringens första budgetproposition har bedömts stärka sysselsättningen avsevärt. Finansministeriet har uppskattat att besluten i den första budgetpropositionen ökar sysselsättningen med 60 000–65 000 arbetande.
Barnbidraget och konsekvenserna för barn
För att stödja barnfamiljerna ändras barnbidragslagen så att det skrivs in en höjning på tio euro av barnbidragets belopp för det fjärde och femte barnet samt för varje påföljande barn, samt av beloppet på det höjda barnbidraget för ensamförsörjare. Dessutom höjs beloppet av barnbidraget som betalas till ett barn under tre år med 26 euro per månad.
En ökning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget ökar utgifterna med uppskattningsvis 22 miljoner euro på årsnivå. Motsvarande siffror för höjningen av barnbidraget för det fjärde och femte barnet är 5 miljoner euro och 43 miljoner euro för höjningen av barnbidraget för barn under tre år. När inkomsterna i vissa barnfamiljer stiger beräknas behovet av utkomststöd på årsnivå minska med cirka 5 miljoner euro, så i och med höjningarna av barnbidragen beräknas utgifterna öka med sammanlagt 65 miljoner euro per år.
Genom de föreslagna ändringarna genomförs skrivningen i regeringsprogrammet om att förbättra barnfamiljernas försörjningsnivå. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet välkomnar den föreslagna ändringen. Utskottet påpekar dock att även om de ovan nämnda höjningarna av barnbidraget i princip förbättrar den ekonomiska situationen för de barnfamiljer som har rätt till dessa höjningar, sänker å andra sidan den planerade frysningen av indexjusteringarna den reella nivån på förmånerna i fråga. Det har konsekvenser för de barnfamiljer där föräldrarna får sådana förmåner som berörs av den föreslagna frysningen. Höjningarna av barnbidraget berör inte alla barnfamiljer som får förmåner där indexjusteringarna uteblir, och höjningarna motsvarar inte nödvändigtvis till sitt belopp den förlust som följer av att indexjusteringarna inte görs. Utskottet anser därför att det är viktigt att konsekvenserna för barnen granskas som en helhet tillsammans med de övriga ändringarna i regeringsprogrammet. Det bör också beaktas att social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets konsekvensbedömningar av förändringarna i den sociala tryggheten visar att förändringarna stärker incitamenten att arbeta. Starkare incitament att arbeta och ta emot extra arbete måste ses som något positivt, också med tanke på en eventuell förbättring av barnfamiljernas försörjningsnivå.
Jämställdhet
Enligt propositionen finns det bland mottagarna av grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd något fler män än kvinnor (till exempel är omkring 52 procent av mottagarna av arbetsmarknadsstöd män och omkring 48 procent kvinnor). Å andra sidan har barnförhöjningarna för utkomstskyddet för arbetslösa betalats i större utsträckning till kvinnor än till män (år 2022 betalades 58 procent av alla barnförhöjningar till kvinnor och 42 procent till män). År 2022 var 84 procent av mottagarna av föräldradagpenningens minimibelopp kvinnor, och också bland mottagarna av sjukdagpenningens minimibelopp har det funnits mer kvinnor än män (55 procent). Av stöden för barnvård betalas stöd för hemvård av barn, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning oftare till kvinnor än till män. Kvinnornas andel av mottagarna är omkring 90 procent för dessa förmåner.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fäster uppmärksamhet vid att förslaget om att frysa de indexjusteringar som berör småbarnsfamiljer i högre grad riktas mot kvinnor än mot män. Å andra sidan betalas barnbidrag oftare till mödrar än till fäder i familjerna och mottagarna av ensamförsörjartillägget till barnbidrag är i huvudsak kvinnor. Höjningarna av barnbidragen kompenserar således i viss mån den sänkning av den reella nivån på andra förmåner som orsakas av att indexjusteringarna uteblir. Det ska också anmärkas att barnbidraget är avsett att täcka de utgifter som orsakas av underhållet av barn, inte för förälderns egen försörjning.
En större andel av dem som får studiepenning är kvinnor (omkring 57 procent). Likaså betalas allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare oftare till kvinnor än till män. Därtill är mottagande av allmänt bostadsbidrag ofta förenat med övriga ovan nämnda förmåner. Till exempel är en klar majoritet av de studerande som får bostadsbidrag kvinnor. En klart större andel av dem som arbetar och får bostadsbidrag är också kvinnor. Å andra sidan är majoriteten av de arbetslösa som får bostadsbidrag män. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet betonar att det är viktigt att tillräckligt heltäckande och övergripande bedöma vilka konsekvenser de ändringar som görs i olika förmånslagar har för jämställdheten. Utskottet understryker dessutom betydelsen av att följa upp konsekvenserna för könen.
Slutligen lyfter arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fram att förslagen i propositionen också påverkar försörjningen för personer med funktionsnedsättning, om de får förmåner som omfattas av frysningen av indexjusteringarna. Inkomsterna för personer med funktionsnedsättning baserar sig i högre grad än hos den övriga befolkningen på inkomstöverföringar. I stället för löneinkomster utgörs de viktigaste inkomstkällorna av pensionsinkomster och handikappförmåner. Frysningen av indexjusteringarna berör inte dessa förmåner. Å andra sidan får en del personer med funktionsnedsättning flera olika förmåner samtidigt, såsom stöd för boende och sjukdagpenningens eller rehabiliteringspenningens minimibelopp, varvid den föreslagna frysningen av indexjusteringarna har en negativ inverkan på försörjningen för dessa personer. När det gäller försörjningen för personer med funktionsnedsättning bör det dessutom beaktas att man i regeringsprogrammet starkt har förbundit sig till att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet. Deltagande i arbetslivet stärker försörjningen för personer med funktionsnedsättning.