Finlands flyktingkvot har år 2014 och 2015 legat på 1 050 flyktingar per år och 750 för åren 2016—2017. För nästa år föreslår regeringen en kvot på 750 flyktingar. Detta samtidigt som flyktingströmmarna inte varit lika stora sedan andra världskrigets slut. Idag tvingas en människa fly sitt hem var tredje sekund och antalet flyktingar uppgår till 65,6 miljoner. Av flyktingarna är 51 % barn. De största mottagarländerna av flyktingar vid slutet av 2016 var Turkiet (2,9 miljoner), Pakistan (1,4 miljoner), Libanon (1,0 miljoner), Iran (979 400), Uganda (940 800) och Etiopien (791 600). Europa tar emot 17 procent av världens flyktingar. 

Finland är ett av världens rikaste och jämlikaste länder och vi behöver visa solidaritet med de som har det sämre. Det är vår tur att erbjuda andra det skydd som tidigare givits åt oss. Flyktingpolitiken ska bygga på humanitet och på skydd av mänskliga rättigheter. Ingen ska tvingas leva i otrygghet och misär. En ordentlig höjning av flyktingkvoten är ett bra sätt att långsiktigt hjälpa människor som har det svårt.  

Vi vill se en ordentlig och stegvis höjning av flyktingkvoten. Finland tar emot många asylsökande och det motiverar en något lägre flyktingkvot än vad vi vill ha på lång sikt. Därför föreslår Svenska riksdagsgruppen en höjning av flyktingkvoten från 750 till 2 500 flyktingar årligen. 

En fungerande integration är central i processen att få invandrare att hitta en plats i det finländska samhället. För att en person, som inte talar landets språk, inte är bekant med Finlands lagstiftning och normer och dessutom eventuellt har erfarenheter som är traumatiska ska hitta sin plats i samhället behövs fungerande integration. För tillfället ges information om det finska samhället till nyanlända som en del av språkundervisningen. Den sk. integrationsutbildningen ges i första hand till de som är på väg ut på arbetsmarknaden. Bl.a. kvinnor som stannar hemma får inte denna information. För dem som får utbildningen är situationen inte den mest tacksamma. Informationen ges på finska i ett skede då invandrarnas kunskaper i finska först håller på att utvecklas. Informationen ges ur ett finskt perspektiv och inte i förhållande till den kulturen som invandrarna har. Detta leder till att flera invandrare inte har kunskap om hurdant det landet de lever i är och är inte heller kapabla att göra medvetna beslut om sitt eget liv eftersom kunskapen om vårt samhälle inte finns där.  

I Sverige och Norge har utmaningen med integration lösts genom att ha en skild kurs i samhällsorientering på det egna modersmålet. Den sortens utbildning ger bättre förutsättningar för integration och för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället. Därför vill vi att liknande verksamhet initieras i Finland också.