Den finländska arbetsmarknaden förändras hela tiden. Andelen löntagare med ett fast anställnings- eller tjänsteförhållande minskar samtidigt som frilansare och enmansföretagare ökar. Bland landets företagare har andelen enmansföretagare och näringsidkare stigit till två tredjedelar av den totala mängden. Det vittnar om att en större del av arbetet som tidigare utfördes av löntagare idag sköts av ensamföretagare och frilansare.  

I dagsläget innehåller vårt skattesystem många slag av skatteavdrag. En del av avdragen gynnar företagsamhet och sysselsättning, en del minskar på svartjobben och en del gynnar utsatta grupper i samhället. Därför är det viktigt med en diskussion och en utvärdering av skatteavdragens betydelse. Alla skatteavdrag bör bedömas mot deras beräknade sysselsättande effekt. Införande av nya avdrag är motiverat om de bedöms stimulera sysselsättningen och därmed bidra till skatteintäkter.  

Hushållsavdraget är ett gott exempel på en avdragsform som bidrar till skatteintäkter, gynnar företagsamhet och förbättrar sysselsättningsgraden. Dessutom hjälper hushållsavdraget i bekämpningen av grå ekonomi. Tidigare utvärderingar har visat att bortfallet av skatteintäkter på grund av avdraget har betalat sig tillbaka i och med att sysselsättningen och därmed också skatteintäkterna har ökat. Därför vill vi höja hushållsavdragets storlek från 2 400 euro till 3 000 euro. Dessutom vill vi öka den avdragbara andelen av arbetsersättningen från nuvarande 50 procent till 60 procent och den avdragbara andelen av utbetald lön från nuvarande 20 procent till 30 procent.