Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
I Finland är barnfattigdomen en växande trend. Samtidigt som den allmänna inkomstnivån har stigit, har barnfamiljernas fattigdom ökat. År 1995 bodde 52 000 under 18-åringar i mindre bedmedlade familjer. I början på år 2000 var antalet barn i fattiga familjer 129 000 och år 2007 redan 151 000. Antalet barn som bor i mindre bemedlade familjer har nästa tredubblats. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter ökade proportionen av barn som riskerar socialt utanförskap från 13 % till 15,6 % mellan åren 2013 och 2014 i Finland. Fattigdom tröttar ut såväl vuxna som barn och är en stor risk för barnets uppväxt och välmående. Långvarig fattigdom under barndomstiden följer ofta med i vuxenlivet och leder till att fattigdomen går i arv från generation till generation. Fattigdom i barnfamiljer måste tas på allvar.
Barnfattigdom är vanligast i familjer med endast en försörjare. Ungefär 20 % av alla familjer är ensamförsörjarfamiljer och en majoritet av dessa, 86 %, har en moder som försörjare. Nuförtiden är 20 % av ensamförsörjarfamiljer låginkomsttagare, i mitten på 1990-talet var andelen ungefär 10 %. Av familjer med två försörjare är 7 % låginkomsttagare. Orsakerna till de låga inkomsterna hos ensamförsörjare är både arbetslöshet och nedskärningarna i inkomstöverföringarna. Ensamförsörjarnas deltagande i arbetslivet är klart svagare än i barnfamiljer med två försörjare. Arbetslösheten bland ensamförsörjare var år 2014 16,4 % och speciellt ensamförsörjarmödrar har en lägre utbildning än mödrar i familjer med två försörjare. Det har visat sig vara svårare för en ensamförsörjare att återvända till arbetsmarknaden efter föräldraledighet.
Universella förmåner och service är grunden i bekämpningen av barnfamiljernas fattigdom. Ett stort hot mot barnfamiljernas ekonomi är nedskärningarna av stöd. Ändå planerar regeringen att spara 11,7 miljoner i barnbidraget, vilket ytterligare försvagar levnadsnivån för familjer med de lägsta inkomsterna. Ojämlikheterna ökar om samhället övergår från universellt barnbidrag till behovsprövat utkomststöd. Speciellt utsatta för nedskärningarna är ensamförsörjarfamiljer och därför vill vi höja barnbidragets ensamförsörjartillägg med 6,2 euro i månaden per barn, dvs från 48,55 euro till 54,75 euro per månad. Därmed skulle ensamförsörjartillägget kosta 11,7 miljoner euro mera nästa år.
Vi föreslår därför