Regeringens målsättning att utveckla ungdomsgarantin för att stödja de ungas livskompetens, skapande av studievägar och sysselsättning är bra.  

Det är ett gemensamt ansvar att jobba för att de unga får bästa möjliga start i livet och att samhället aktivt stöder de som är i behov av särskilt stöd. För att lyckas med målsättningen krävs resurser men alternativkostnaden, att inte hjälpa de unga till rätta, skapar på sikt betydligt högre kostnader. Utöver att det är en ekonomisk förlustaffär är det givetvis också en personlig tragedi när en ung människa slås ut. 

Under år 2016 avser regeringen att det uppsökande ungdomsarbetet ska finnas i samtliga kommuner i landet, år 2014 fanns verksamheten i 93 % av kommunerna. Målsättningen om heltäckande uppsökande ungdomsarbete är central ur ett jämlikhets- och regionalt rättviseperspektiv. 

Trots att regeringen avser göra verksamheten heltäckande är man inte beredd att efterleva detta genom tryggande av tillräckliga resurser. Istället har man skurit ordenligt i verkstadsverksamhetens och den uppsökande ungdomsverksamhetens anslag. Det är en farlig inkonsekvens, som vi vill rätta till för att se till att varje ung människa får en möjlighet att komma vidare i sitt liv.