Finland behöver fler som arbetar och betalar skatter för att trygga välfärdssamhället. För att kunna garantera finländarna ett gott arbetsliv under hela arbetskarriären krävs statligt stöd under de perioder som det av olika skäl blir avbrott i arbetet. Det förutsätter bättre rehabilitering och fortbildning av dem som nu går arbetslösa, men också incitament som gör att det alltid är ekonomiskt fördelaktigt att ta emot jobb och att den som är aktiv gynnas.  

Vår arbetsmarknad har under ett par decennier lidit av en obalans mellan utbud och efterfrågan. Vi har bollat våra långtidsarbetslösa mellan olika myndigheter, istället för att införa konkreta sysselsättningsåtgärder. Utmaningen har legat i att hitta ett läge där arbetssökande och arbetsgivare finner varandra effektivare. 

Aktiva insatser från arbetsförmedlingen bör göras i början av arbetslöshetsperioderna eller direkt vid permitteringar. Det är också viktigt att uppmuntra, också från statligt håll, till egen aktivitet genom att höja den inkomstbundna dagpenningen en aning och samtidigt förkorta utbetalningsperioden. Danmark har goda erfarenheter av en dylik modell. Undersökningar från Finland visar också att största delen av de som får ett nytt jobb får det genast i början eller i slutet av den tid man har rätt till dagpenning. Vi tror på att en förändrad modell leder till att flera snabbare återvänder till arbetslivet.