Motivering

På förslag från statsminister Matti Vanhanens regering godkände riksdagen hösten 2010 en ambitiös lagstiftning om främjande av förnybar energi. Reformen byggde i allt väsentligt på den klimat- och energistrategi som riksdagen godkänt med bred majoritet. Dess stränga mål var att försäkra sig om Finland skulle fullfölja de förpliktelser som ålagts EU.

Enligt beslut som EU-toppmötet tog 2008 ska unionen öka andelen förnybar energi av den slutliga energiproduktionen från 8 procent 2008 till 20 procent 2020. På Finlands lott föll att öka andelen från 28,5 till 38 procent.

Kommissionen har fått sig tillställd en handlingsplan för hur Finland ämnar nå målet. I det ovan nämnda lagpaketet ingår stimulansåtgärder, garantipriser, direkta stöd och fasta produktionsstöd för el. Lagarna har dessutom mestadels formulerats så att stöden kan höjas om stödinsatserna inte räcker till för att nå de antagna målen och vice versa.

Därför är det helt ofattbart att regeringen Katainen börjar sin bana med att skära i stimulansstödet för förnybar energi. Regeringen motiverar sitt agerande med besluten i regeringsprogrammet att pengarna för förnybar energi ska minskas med 25 miljoner euro och bevillningsfullmakten med 40 miljoner euro om året.

Produktionsstödet för el producerad med skogsflis och vindkraft har varit 6,9 cent/MWh och för el producerad med biogas och små vattenkraftverk 4,2 cent/MWh. Det sammantagna stödbeloppet uppgick i fjol till ca 15 miljoner euro för i runt tal 2,3 TWh ren el.

För en del av aktörerna i branschen ges möjligheten att övergå till tariffsystemet. Men för många av de minsta är detta uteslutet. För skattebetalarna vore det bättre om aktörer som kunde ingå i tariffsystemet får fast produktionsstöd, om ett sådant betalas i fortsättningen.

Till råga på allt gjorde man det klart för branschaktörerna när tariffsystemet planerades att övergången till systemet är en möjlighet, inte ett tvång eller ett reellt tvång när det fasta produktionsstödet dras in.

Regeringens förslag att vindkraftverk och biogaskraftverk som tagits i drift efter den 1 januari 2009 och därefter fått fast produktionsstöd kan godkännas för tariffsystemet hjälper endast ett fåtal branschaktörer.

Extra stor blir förlusten för många av dem som producerar el med små vattenkraftverk och biogas och för dem som uppfört vindkraftverk före 2009.

Förslaget att slopa det fasta produktionsstödet är helt befängt och ger helt fel signaler till investerare i förnybara energikällor. Genom regeringens agerande håller staten på att förvandlas till en opålitlig partner i arbetet på att fullfölja åtagandena för förnybar energi.

Vi centerledamöter i ekonomiutskottet kan inte godkänna propositionen. Vi föreslår därför att den förkastas. En förlängning av övergångstiden är det enda vi tillstyrker.

Motivering

Vi sannfinländare kan inte acceptera den föreslagna lagändringen. Regeringen driver en ofattbart kortsiktig politik när den föreslår att det fasta produktionsstödet ska slopas endast några månader efter att det införts. Det undergräver hela energisektorns förtroende för den finländska politiken för förnybar energi. Särskilt besynnerligt ter sig förslaget med tanke på att slopandet är av marginell betydelse för statsfinanserna. Finland har förbundit sig att öka användningen av förnybar energi rejält före 2020. De behövliga investeringarna och förändringarna kräver en långsiktig och trovärdig politik. Det är mycket diskutabelt om Finland faktiskt ska klara av sina åtaganden för förnybar energi i internationella avtal utan det fasta stödet.

Särskilt fatalt är förslaget för många små kraftverk, som på grund av den tunga och dyra byråkratin inte kan övergå till tariffsystemet. Genom att spara på denna punkt tappar regeringen möjligheten att mångdubbla produktionskapaciteten vid små kraftverk och därmed kostnadseffektivt tillgodose kraven på andelen förnyad energi i internationella avtal. Indragning av det fasta produktionsstödet i kombination med massiva nedskärningar i energistödet gör slut på investeringar i små kraftverk.