Motivering
I både berättelsen och lägesrapporten
beskrivs en tid då året 2001 sågs an
med större tillförsikt. Men omkring årsskiftet
förändrades läget. Förenta staternas
ekonomiska tillväxt har varit långsammare än
beräknat. Landets ekonomi är inte i balans strukturellt.
Inte minst hushållens sparande ligger på en låg
nivå på grund av den stora konsumtionsefterfrågan.
De nordamerikanska företagens börskurser är
fortfarande förknippade med stora risker. Japans ekonomi
har kämpat med svårigheter i flera år.
Också de allra färskaste uppgifterna antyder en
svagare utveckling än beräknat.
Eurosystemets främsta mål är att
uppehålla prisstabilitet. Euron är en flytande
valuta som saknar ett fastställt växelkursmål.
Prognoserna pekar på att vi står inför
en period med långsammare ekonomisk tillväxt.
Den avmattade ekonomiska utvecklingen utanför euroområdet
gör att den utplanade tillväxttakten minskar trycket
på prishöjningar. Europeiska centralbankens råd sänkte
sina centrala styrräntor i maj. Detta har tolkats som en
anpassning av räntenivån till ett läge
där inflationstrycket på medellång sikt
har minskat i någon mån. ECB framhåller
att räntorna enligt tillgängliga uppgifter nu
befinner sig på en nivå som garanterar bibehållen
prisstabilitet på medellång sikt och stöder
en stabil ekonomisk tillväxt. Inflationstrycket på grund
av uppgången i oljepriserna under de senaste åren
motverkas av en moderat inkomstutveckling i euroområdet.
Enligt de senaste prognoserna sjunker inflationen nästa år
under 2 procent. ECB:s mål är 2 procent på medellång
sikt.
I fjol var inflationen i Finland snabbare än i det övriga
euroområdet. Omkring en tredjedel av prisuppgången
förklaras av externa faktorer, främst den försvagade
euron och uppgången i världsmarknadspriserna på oljeprodukter.
Enligt lägesrapporten hade förändringarna
i eurons externa värde större inverkan på ekonomin
i Finland än de övriga ekonomierna i euroområdet
i genomsnitt, eftersom handeln med länder utanför
euroområdet utgör en stor del av vår
export och import, inemot två tredjedelar. För
Finlands vidkommande har euron inneburit att vi har blivit kvitt
de stora fluktuationerna i en liten valuta.
Den offentliga ekonomin i Finland har återhämtat
sig anmärkningsvärt snabbt och väl. Också finska
företags finansiella struktur, internationella konkurrenskraft
och lönsamhet är exceptionellt goda och hjälper
dem att motstå temporära bakslag.
Ekonomiutskottet understryker att det är centralbankerna
i de 12 medlemsstaterna som äger Europeiska centralbanken.
De nationella centralbankerna har sina företrädare
med i ECB:s beslutsfattande och förberedande organ. Finland bör
se till att utöva sitt medinflytande fullt ut i dem i det
syfte som det europeiska centralbankssystemet är uppbyggt
kring.
Euron införs den 1 januari 2002. Finska marksedlar
och metallmynt upphör att vara lagliga betalningsmedel
från och med den 1 mars 2002. Finlands Bank löser
in mark till ett nominellt värde i tio års tid ända
fram till 2012. Valutautbytet från mark till euro på en
kort tid är en krävande uppgift som vi måste
förbereda oss för grundligt inom både
penningförsörjningen och näringslivet.
Medborgarna och näringslivet har redan informerats om valutautbytet,
men det behövs fortsatt effektiva åtgärder
för att informationen skall nå så långt
ut som möjligt.
Finlands Bank presenterade räkenskapsperiodens resultat,
309 miljoner euro. Bankfullmäktige har beslutat att 180
miljoner euro av vinsten används till att förkovra
reservfonden och resten, 129 miljoner euro, flyttas över
för att disponeras av staten. Utskottet noterar att Finlands Banks
vinstmedel har förts över för att användas för
statens behov senast i början av 1980-talet.
Utskottet konstaterar att en arbetsgrupp som bäst utreder
tillsynen över finans- och försäkringsmarknaden.
Utredningen bör vara klar före slutet av september.
Utskottet påskyndar de åtgärder som utredningen
möjligen ger anledning till.