Regeringen föreslår att aktiebolagslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om andelslag och föreningslagen ändras så att det blir tillåtet att med helt och hållet på distans, utan stämmo- eller mötesplats hålla bolagsstämma, andelsstämma och fullmäktigesammanträde samt föreningsmöte och fullmäktigemöte. Likaså föreslås en uttrycklig reglering om hybridmöten och annat deltagande på distans. Enligt den utredning som ekonomiutskottet fått är ett lagstiftningsförslag som behövs för försäkringsbolagens del under beredning och väntas bli överlämnat till riksdagen inom kort. 

Bakgrunden till regleringen är både målen att främja digitaliseringen och erfarenheterna av den temporära lagstiftning som tillämpades under coronaviruspandemin. Erfarenheterna från distansmötena har i huvudsak varit positiva, och det bedöms inte att den temporära lagstiftningen har lett till några betydande problem i fråga om aktieägarnas och medlemmarnas deltagande i stämman. I praktiken har deltagandet och aktiviteten på stämmor och möten rent av ökat i en del av sammanslutningarna jämfört med 2019. 

Ekonomiutskottet anser att propositionen är motiverad och tillstyrker den föreslagna regleringen med små ändringar. 

De förslag som ingår i propositionen främjar möjligheterna till distansdeltagande på olika sätt, av vilka en del är beroende av de relevanta bestämmelserna i bolagsordningen eller föreningens stadgar och en del kan användas direkt med stöd av lag genom styrelsens beslut. Förslaget ger bolagsstämman, andelsstämman och föreningsmötet möjlighet att besluta om en ändring av bolagsordningen som innefattar distans- eller hybridmöte. Dessutom kan de som äger en tiondel av aktierna i ett bostadsaktiebolag med minst 30 aktielägenheter begära att det ordnas en hybridstämma i stället för en traditionell bolagsstämma. Å andra sidan ger förslaget också sammanslutningarnas styrelser rätt omfattande befogenheter att besluta om hur bolagsstämman eller föreningsmötet ska ordnas. Utgångspunkten kan anses motiverad, eftersom de situationer som regleringen gäller är av mycket olika slag. Bolagens styrelser har i princip kännedom om det ändamålsenliga sättet att ordna bolagsstämman: detta påverkas av behoven av bolagsstämma, antalet aktieägare, aktieinnehavets struktur, aktieägarnas IT-förståelse, kompetens och möjlighet att använda datakommunikationsförbindelser, riskerna i anslutning till telekommunikationen och det tekniska genomförandet av mötesarrangemangen samt transaktionskostnaderna inklusive lokalreserveringar i anslutning till mötena. 

Vid behandlingen i ekonomiutskottet har man bedömt förhållandet mellan de bestämmelser i den föreslagna regleringen som möjliggör distansdeltagande samt mötestyperna och metoderna för distansdeltagande. Likaså har man granskat i vilken mån det är nödvändigt att särskilt definiera ett hybridmöte på lagnivå. 

För att trygga delägarnas jämlikhet och beakta olika färdigheter är det motiverat att som ett kännetecken för distans- och hybridmötet föreskriva möjligheten att muntligen utöva yttranderätt vid deltagande på distans. Detta har ansetts nödvändigt både för att säkerställa delägarnas möjligheter att delta på distans och med tanke på ordförandeskapet på mötena. Ekonomiutskottet anser att möjligheten att delta på distans med full aktieägarrätt är en grundförutsättning också för att den är ägnad att främja att flera aktieägare deltar i bolagsstämman och potentiellt öka många aktieägares vilja att delta. 

Ekonomiutskottet betonar samtidigt att bolagen i synnerhet i detta skede av digitaliseringsutvecklingen själva ska kunna välja de former av distansdeltagande som lämpar sig för dem. Ekonomiutskottet instämmer i regeringens bedömning att det på grund av regleringsobjektets mångfald och teknikens utvecklingsfas är motiverat att föreskriva inte bara om hybrid- och distansmöte utan också om möjligheten till sådana metoder för distansdeltagande som kompletterar fullt deltagande i sammanträden och som styrelsen kan besluta om och som möjliggör ett begränsat utnyttjande av aktieägarrättigheterna. Ekonomiutskottet anser att den regleringslösning som föreslås i regeringspropositionen är motiverad i detta skede, men anser att man i takt med att tekniken utvecklas bör eftersträva en reglering som ger delägarna möjlighet att besluta om de sätt på vilka de deltar i bolagets förvaltning. Företagens omfattande beslutanderätt och möjliggörandet av olika typer av praxis framhäver dock betydelsen av att det av kallelsen tydligt måste framgå hur en delägare kan delta med fulla rättigheter i bolagsstämman. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning har man diskuterat hur störningar i distansförbindelsen påverkar rätten för den som anmält sig som distansdeltagare att delta. Ekonomiutskottet anser det vara klart att syftet med bestämmelsen inte är att begränsa deltagandet på mötesplatsen om en delägare eller medlem som anmält sig som distansdeltagare i praktiken inte kan delta i mötet på grund av störningar i distansförbindelsen. 

Miljöutskottet har i sitt utlåtande (MiUU 20/2022 rd) särskilt granskat möjligheterna för en aktieägare i ett bostadsaktiebolag att delta på distans och informera om detta med tanke på aktieägarnas möjligheter att delta och påverka samt betonat vikten av att följa upp konsekvenserna av den lagstiftning som nu behandlas. Ekonomiutskottet konstaterar att det på basis av miljöutskottets utlåtande dock inte framkommit några omständigheter som skulle kräva ändringar i de föreslagna bestämmelserna. 

Lagutskottet granskar i sitt utlåtande (LaUU 19/2022 rd) i enlighet med sitt eget ansvarsområde de ändringsförslag som gäller föreningslagen. Ekonomiutskottet konstaterar att det utifrån lagutskottets utlåtande har framkommit en grund för att ändra rubriken för 25 § i lagförslag 4 så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll. Lagutskottet har dessutom föreslagit att ekonomiutskottet ska överväga att komplettera lagförslag 4 i propositionen med en övergångsbestämmelse som motsvarar de tidigare temporära ändringarna i associationslagstiftningen. Ekonomiutskottet anser detta vara motiverat och föreslår en övergångsbestämmelse som presenteras nedan i detaljmotiveringen, utöver de övriga lagförslag som nu behandlas, för att möjliggöra en smidig organisering av mötena och ett omedelbart utnyttjande av den nya lagstiftningen. 

Vid ekonomiutskottets utfrågning av sakkunniga har man också behandlat särdragen hos bostadsaktiebolagens bolagsstämmor och hur den föreslagna regleringen fungerar med tanke på dem. Ekonomiutskottet har i detta avseende bedömt särskilt den bestämmelse i propositionen enligt vilken en aktieägares eller medlems anmälan om distansdeltagande under vissa förutsättningar är bindande. Syftet med bestämmelsen är att skapa incitament för bolagen att erbjuda distansdeltagande: när information om utövande av rätten att delta på distans finns tillgänglig i förväg, kan bolaget, andelslaget eller föreningen bättre dimensionera mötesplatsen och andra behövliga mötesresurser enligt det verkliga behovet. 

Såväl husbolagens beredskap och behov av att genomföra hybridmöten som aktieägarnas situationer och behov av att delta varierar dock mycket, och ekonomiutskottet anser det vara viktigt att regleringen i detta skede är tillräckligt flexibel. Ur denna synvinkel anser ekonomiutskottet att det är motiverat att ändra den föreslagna regleringen för att trygga mer flexibla möjlighet att delta i synnerhet i små bostadsaktiebolag med färre än 30 aktielägenheter på det sätt som anges nedan i detaljmotiveringen. Utskottet anser att det alltjämt är viktigt att följa upp hur lagstiftningen fungerar till denna del. Ekonomiutskottet betonar dessutom i likhet med miljöutskottet (MiUU 20/2022 rd) att det är viktigt att man vid tillämpningen av denna bestämmelse iakttar särskild noggrannhet och att aktieägarna informeras om hur anmälan om deltagande på distans påverkar utövandet av beslutanderätten på bolagsstämman. 

Kännetecknande för den nu aktuella regleringen är mångfalden av de sammanslutningar som regleringen gäller — aktiebolag, bostadsaktiebolag, andelslag och föreningar. Detta innebär också att regleringen måste ta hänsyn till många olika typer av organisationer och beslutssituationer. Exempelvis i internationella börsbolag med utspridd äganderätt begränsas distansdeltagandet av identifiering av utländska delägare under stämman samt av krav som gäller mötesspråk och mötespraxis: ännu i detta utvecklingsskede finns det i alla situationer inte tillräckliga tekniska förutsättningar för att säkerställa att den aktör som utövar aktieägares rättigheter har rätt till detta. 

Den föreslagna regleringen återspeglar de möjligheter som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen ger att förnya bolagens arbetssätt. Tiden för coronaviruspandemin var en drivkraft för införandet av nya tillvägagångssätt och mötesteknik och har samtidigt både tvingat fram och möjliggjort försök med dessa modeller. I den nu föreslagna regleringen har man strävat efter att beakta de erfarenheter som gjorts och de behov av förtydliganden som konstaterats. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att man fortsätter att följa upp behoven att utveckla systemen och regleringen för att mötespraxisen ska vara så smidig och flexibel som möjligt utan att rättssäkerheten och aktieägarnas fulla rättigheter äventyras.