Senast publicerat 26-11-2025 13:45

Betänkande EkUB 19/2025 rd RP 144/2025 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd och till lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd och till lagar som har samband med den (RP 144/2025 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • ledande sakkunnig Samuli Miettinen 
    arbets- och näringsministeriet
  • gruppchef Jani Hotanen 
    UF-centret
  • ledande jurist Pirkka-Petri Lebedeff 
    Finlands Kommunförbund
  • skatteexpert Tiina Ruohola 
    Finlands näringsliv rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • finansministeriet
  • Skatteförvaltningen
  • Business Finland Oy
  • Ålands landskapsregering
  • Finnvera Abp
  • Centralhandelskammaren
  • Företagarna i Finland rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår ändringar i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, punktskattelagen, lagen om punktskatt på läskedrycker, lagen om accis på vissa dryckesförpackningar, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter och lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.  

Det föreslås att i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd föreskrivs om skyldigheten för den som beviljar stöd av mindre betydelse att använda det centrala registret på unionsnivå över stöd av mindre betydelse och att iaktta de villkor för stöd av mindre betydelse som följer av EU-förordningar om stöd av mindre betydelse. Det tas i lagen också in ett bemyndigande att utfärda förordning som gör det möjligt att utfärda närmare nationella bestämmelser om de nämnda skyldigheterna.  

Syftet med ändringarna är att säkerställa att den nya skyldigheten att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse fullgörs och att uppgifterna blir mera heltäckande. I fortsättningen ska det i den nationella lagstiftningen föreskrivas om skyldigheten att bevara uppgifter om de nämnda stöden. Dessutom riktas sådana krav enligt EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse som gäller övervakning av stödbeloppet samt skyldigheterna att bevara uppgifter i första hand till dem som beviljar stöd. De som beviljar stöd ska vara skyldiga att i fortsättningen registrera uppgifter om stöd av mindre betydelse de beviljat i det centrala registret på unionsnivå. Uppgifterna kan registreras automatiskt, om uppgifterna kan överföras från nationella register till det centrala registret på unionsnivå. Enligt propositionen ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret bli behörig myndighet att administrera administratörsrättigheterna till det centrala registret på unionsnivå i Finland och vid behov vara kontaktpunkt mellan Europeiska kommissionen och de nationella administratörerna. 

Dessutom görs det i punktskattelagen, lagen om punktskatt på läskedrycker och lagen om accis på vissa dryckesförpackningar samt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter behövliga kompletteringar och preciseringar för att fullgöra skyldigheterna att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse. I lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ görs det en teknisk ändring. 

Lagarna avses träda i kraft senast den 1 januari 2026. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund och mål

I propositionen föreslås bestämmelser om skyldigheten för den som beviljar stöd av mindre betydelse att lämna uppgifter om stödet till det centrala registret på unionsnivå. Enligt förslaget svarar den som beviljar stöd också för att uppgifterna om stöd av mindre betydelse bevaras samt för att de enskilda villkoren för stöden uppfylls, såsom rapporteringsskyldigheter samt övervakningsskyldigheter som gäller stödets maximibelopp. Registreringsskyldigheten börjar tillämpas den 1 januari 2026. Syftet med den föreslagna regleringen är att säkerställa att beviljandet av stöd av mindre betydelse kan fortsätta i Finland efter 2025.  

Förslagen baserar sig på kommissionens förordningar om stöd av mindre betydelse (allmänna de minimis-förordningen (EU) 2023/2831 och SGEI de minimis-förordningen (EU) 2023/283) som reviderades 2023.  

Bestämmelser om skyldigheten att registrera och övervaka stöd av mindre betydelse föreslås i den nya 2 b § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Dessutom görs det i punktskattelagen, lagen om punktskatt på läskedrycker och lagen om accis på vissa dryckesförpackningar samt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter behövliga kompletteringar och preciseringar för att fullgöra skyldigheterna att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse. Vidare föreslås det en teknisk ändring i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 

Ekonomiutskottet anser att förslaget är motiverat och fäster särskild uppmärksamhet vid följande: 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Med stöd av mindre betydelse, det vill säga de minimis-stöd, avses offentligt stöd som beviljas ett enskilt företag och vars totala belopp inte överstiger 300 000 euro under en treårsperiod. Med SGEI de minimis-stöd avses i sin tur offentligt stöd av mindre betydelse som beviljas för sådant allmänt ekonomiskt intresse som avses i artikel 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen har fastställt att så små stöd inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Till skillnad från den allmänna regeln behöver stöd av mindre betydelse inte anmälas på förhand till kommissionen.  

Den tidigare EU-lagstiftningen om stöd av mindre betydelse förutsatte inte att stöd av mindre betydelse anmäls till ett register. I Finland finns det inte heller något nationellt register över alla stöd av mindre betydelse som beviljats i Finland, utan maximibeloppen för de företagsspecifika stöden har följts upp på basis av uppgifter från de företag som tagit emot stöd. Ekonomiutskottet anser att förslaget om att aktörer som beviljar stöd av mindre betydelse ska föra in stöden i EU:s centrala register på det sätt som den nya EU-regleringen förutsätter är motiverat. På så sätt kan Finland fullgöra de skyldigheter enligt EU-lagstiftningen som gäller registrering av stöd av mindre betydelse och övervakning av stödens maximibelopp och som blir tillämpliga den 1 januari 2026. Vidare effektiviserar förslaget övervakningen av maximibeloppen för stöd av mindre betydelse och gör uppföljningen mer transparent än tidigare.  

Enligt propositionen är Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret den behöriga myndighet som förutsätts i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse och sköter förvaltningen i Finland av administratörerna av det centrala registret på unionsnivå. Utvecklings- och förvaltningscentret har dessutom till uppgift att vara registrets tekniska stöd och kontaktpunkt mellan Europeiska kommissionen och de finländska administratörerna av registret. Dess uppgifter omfattar dock inte rådgivning eller handledning till slutanvändarna. Inom statsförvaltningen ges rådgivning i första hand av den aktör som styr respektive stödmyndighet. Andra offentliga aktörer, såsom kommuner och välfärdsområden samt sammanslutningar av dem, ska ordna sin rådgivning själv. Utskottet anser att förslaget är motiverat särskilt med beaktande av den snäva tidsplanen för den föreslagna regleringen och regeringens riktlinje om att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets nya uppgifter sköts inom ramen för de befintliga resurserna. Samtidigt fäster utskottet uppmärksamhet vid ett sakkunnigyttrande enligt vilket Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret skulle behöva en tilläggsresurs på två årsverken för att kunna sköta uppgiften. 

Skyldigheterna i anslutning till registrering av stöd kommer att öka den administrativa bördan och kostnaderna för dem som beviljar stöd. Stöd av mindre betydelse beviljas i stor utsträckning i Finland på olika nivåer inom den offentliga förvaltningen. Enligt propositionen fattas årligen tiotusentals enskilda stödbeslut. Till exempel är många av de bidrag, investeringsstöd, lån och borgen som beviljas av Business Finland, Finnvera, NTM-centralerna och kommunerna stöd av mindre betydelse.  

I ett sakkunnigyttrande till utskottet fäster man särskild uppmärksamhet vid kommunernas administrativa börda och kostnader samt konstaterar att stöd av mindre betydelse är det vanligaste sättet för kommunerna att bevilja stöd för ekonomisk verksamhet. Kommunernas beslut om stöd av mindre betydelse har ökat ytterligare till följd av den arbets- och näringsreform som trädde i kraft vid ingången av 2025, eftersom bland annat beviljandet av startpeng och lönesubvention överfördes till kommunerna. I sakkunnigyttrandet betonas vikten av att registret är lätt att använda, att rapporteringen är tydlig och så enkel som möjligt samt att handledningen och rådgivningen sker nära stödmyndigheten för att dämpa den administrativa bördan och kostnaderna för dem som beviljar stöd. Dessutom anses det viktigt att det i EU:s centrala register finns ett tekniskt gränssnitt (s.k. API-gränssnitt) som stödmyndigheterna kan använda för att automatiskt föra in uppgifter ur sina egna register. Ekonomiutskottet konstaterar att man i fortsättningen bör sträva efter att göra EU:s centrala register och dess egenskaper i anslutning till den nationella användningen tydligare och lättare så att stödmyndigheternas administrativa börda och kostnader för skyldigheterna enligt förordningen blir så små som möjligt.  

Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen och dess ikraftträdande utan dröjsmål är nödvändiga för att beviljandet av stöd av mindre betydelse ska kunna fortsätta utan avbrott efter 2025. Detta är av central betydelse för att företagsverksamhet ska kunna vara förutsägbart och verksamheten smidig. Vidare effektiviserar det EU-omfattande registreringskravet övervakningen av anhopning av stöd av mindre betydelse och förebygger snedvridning av konkurrensen till följd av missbruk av stöd samt skadliga konsekvenser för den inre marknaden.  

DETALJMOTIVERING

3. Lagen om ändring av lagen om punktskatt på läskedrycker

1. Tillämpningsområde.

I 6 mom. föreligger ett behov av samordning. Utskottet föreslår att de ändringar som tidigare gjorts i 6 mom. beaktas i lagens ingress (lag om ändring av lagen om punktskatt på läskedrycker FiUB 18/2025 rdRP 123/2025 rd). 

 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 samt 4—7 i proposition RP 144/2025 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 3 i proposition RP 144/2025 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag)  
Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd 

I enlighet med riksdagens beslut  
fogas till lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) en ny 2 b § som följer: 
2 b §  
Skyldigheter som gäller iakttagandet av villkoren för stöd av mindre betydelse 
Bestämmelser om skyldigheten för en medlemsstat i Europeiska unionen att säkerställa övervakningen av och rapporteringen om stöd av mindre betydelse samt bevarandet av uppgifter finns i de förordningar om stöd av mindre betydelse som har antagits av Europeiska kommissionen med stöd av artikel 2 i rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd. Om inte något annat föreskrivs någon annanstans, svarar den som beviljar stöd av mindre betydelse för att förutsättningarna för enskilda stöd av mindre betydelse uppfylls och för att uppgifterna bevaras och lämnas till det centrala registret på unionsnivå. Uppgifterna ska förmedlas till det centrala registret på unionsnivå trots sekretessbestämmelserna. Bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter vid förvaltningen av administratörerna av det centrala registret finns i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret (531/2025). 
Närmare bestämmelser om de skyldigheter som avses i 1 mom. och som gäller stöd av mindre betydelse får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av punktskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i punktskattelagen (182/2010) 30 § 2 mom., 98 a § och 98 b § 2 mom., 
sådana de lyder, 30 § 2 mom. i lag 766/2020, 98 a § i lagarna 479/2016, 766/2020, 1219/2021 och 960/2022 samt 98 b § 2 mom. i lag 1219/2021, som följer: 
30 § 
Register för punktbeskattning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Skatteförvaltningen för ett register över de stödmottagare som avses i 98 a §. I registret antecknas de i 98 a § 3 och 4 mom. avsedda uppgifterna för beviljande och övervakning av stöd. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
98 a § 
Stödmottagarens anmälningsskyldighet 
Stödmottagaren ska till stödmyndigheten anmäla de uppgifter om företaget som anges i denna paragraf för att stödmyndigheten ska kunna fullgöra sin skyldighet att offentliggöra uppgifter enligt ett beslut om statligt stöd som kommissionen fattat i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller enligt artikel 9.1 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget samt för att stödmyndigheten ska kunna fullgöra sin övervaknings- och rapporteringsskyldighet enligt artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. 
Anmälningsskyldigheten gäller stöd som det föreskrivs om i 
1) 4 § 2, 3 och 5 mom., 4 a och 8 a § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt i produktgrupp 9 och 10 i skattetabell 1 och produktgrupp 9a och 10a i skattetabell 3 i bilagan till den lagen, 
2) 4 § 2 mom. i lagen om punktskatt på flytande bränslen, 
3) 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006), 
4) 1 § 4 mom. i lagen om punktskatt på läskedrycker, 
5) 1 § 3 mom. i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar. 
Uppgifter som ska anmälas är 
1) företagets namn och referens, 
2) typ av företag, 
3) region där företaget är beläget, 
4) företagets verksamhetsområde. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom. ska en småskalig tillverkare som får stöd som avses i 2 mom. 4 och 5 punkten anmäla de stöd av mindre betydelse som andra myndigheter beviljat denne för det innevarande året och de två föregående åren samt dessutom 
1) företagets namn och referens, 
2) företagets verksamhetsområde, 
3) produktionsmängden årligen. 
Bestämmelser om påföljd för försummelse av anmälningsskyldigheten i fråga om stöd som avses i 2 mom. 1, 2, 4 och 5 punkten finns i 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Stödmottagaren och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut av Skatteförvaltningen som gäller försummelseavgift enligt den paragrafen. På ändringssökandet tillämpas vad som föreskrivs i 62 § 5 mom. i den lagen. 
98 b § 
Förfarande för anmälan om uppgifter om stöd 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta Skatteförvaltningen, om de uppgifter som avses i 98 a § 3 och 4 mom. har ändrats eller om företaget råkat i sådana ekonomiska svårigheter som avses i det beslut om statligt stöd som nämns i 98 a § 1 mom. eller i sådana ekonomiska svårigheter som avses i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 1 § i lagen om punktskatt på läskedrycker 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010) 1 § 4 och 6 mom., sådana de lyder, 4 mom. i lag 1210/2019 och 6 mom. i lag Utskottet föreslår en strykning 1535/2016 Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring  /  Slut på ändringsförslaget, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Lagen, med undantag för 5 och 6 mom., tillämpas inte om läskedryckerna tillverkas eller produceras av en tillverkare som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra tillverkare i samma bransch och vars produktion av produkter som frisläpps för konsumtion under ett kalenderår uppgår till högst 70 000 liter färdig, drickbar läskedryck. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På produktion som avses i 4 mom. tillämpas kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Bestämmelser om de uppgifter som stödmottagaren ska anmäla finns i 98 a § 4 mom. i punktskattelagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 1 § i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004) 1 § 3 och 5 mom., sådana de lyder i lag 771/2020, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Denna lag tillämpas inte på dryckesförpackningar, om drycker som avses i accistabellen i bilagan har producerats av en tillverkare som i rättsligt och ekonomiskt hänseende är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår till konsumtion överlåter dryckesförpackningar innehållande drycker till en mängd av högst 70 000 liter. En tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och produktionsmängder under ett kalenderår ska dock på begäran läggas fram för Skatteförvaltningen. Tillverkaren ska dessutom registrera sig som småskalig tillverkare i fråga om dryckesförpackningar. Bestämmelser om registreringsförfarandet finns i 5 kap. i punktskattelagen (182/2010). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På produktion som avses i 3 mom. tillämpas vad som föreskrivs i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Bestämmelser om de uppgifter som stödmottagaren ska anmäla finns i 98 a § 4 mom. i punktskattelagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) 39 § 1 mom. 8 punkten, sådan den lyder i lag 783/2020, som följer: 
39 § 
Försummelseavgift 
Skatteförvaltningen ålägger den skattskyldige, eller i en situation som avses i 7 eller 8 punkten, den uppgifts- eller anmälningsskyldige att betala högst 5 000 euro i försummelseavgift, om denne trots Skatteförvaltningens uppmaning underlåter att fullgöra 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8) den anmälningsskyldighet som föreskrivs i 98 a § i punktskattelagen, om det är fråga om stöd som avses i 2 mom. 1, 2, 4 eller 5 punkten i den paragrafen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 6 § 1 mom. 8 punkten, sådan den lyder i lag 688/2022, och  
fogas till 6 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1253/2009, 1248/2013, 481/2016 och 688/2022, en ny 9 punkt och till 6 §, sådan den lyder i lagarna 1253/2009, 1248/2013, 481/2016, 688/2022 och 894/2022, ett nytt 4 mom. som följer: 
6 § 
Offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter och vissa andra offentliga beskattningsuppgifter 
Offentliga beskattningsuppgifter är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8) när stödbeloppet överskrider 10 000 euro, namnet på samt fastighetsbeteckningen för en mottagare av stöd som beviljats enligt 34 § i fastighetsskattelagen (654/1992) samt uppgifter om region där stödmottagaren är belägen och skatteförmånens storlek enligt artikel 9.2 i och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 
9) företags- och organisationsnumret för en mottagare av skogsgåvoavdrag enligt 55 a § i inkomstskattelagen (1535/1992) och uppgift om skatteförmånens storlek. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Uppgifter om skogsgåvoavdrag som avses i 1 mom. 9 punkten blir offentliga vid ingången av november året efter skatteåret sådana de är vid tidpunkten för skatteårets utgång. Beträffande skogsgåvoavdrag iakttas vad som i artikel 6 i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse föreskrivs om offentliggörande av uppgifter om stöd av mindre betydelse. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 13 § i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret (531/2025) 13 § 2 mom. 7 och 8 punkten samt 
fogas till 13 § 2 mom. en ny 9 punkt som följer: 
13 § 
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har dessutom i uppgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) att ge arbetskraftsmyndigheterna stöd när det gäller att utveckla systemet med arbetskraftsservice och ge dem juridisk rådgivning med avseende på verkställigheten av lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023), lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (381/2023), lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om främjande av integration (681/2023), 
8) att sköta förvaltningen i Finland av administratörerna av det centrala registret på unionsnivå enligt Europeiska kommissionens förordningar om stöd av mindre betydelse som antagits med stöd av artikel 2 i rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse samt vara tekniskt stöd för och kontaktpunkt mellan Europeiska kommissionen och de finländska administratörerna av registret med tillämpning av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001), samt 
9) att sköta sådana andra än i 1–8 punkten avsedda uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ska skötas av centret eller som åläggs centret av arbets- och näringsministeriet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 21.11.2025 

I den avgörande behandlingen deltog

medlem 
Noora Fagerström saml 
 
medlem 
Kaisa Garedew saf 
 
medlem 
Lotta Hamari sd 
 
medlem 
Timo Harakka sd 
 
medlem 
Antti Kangas saf 
 
medlem 
Hilkka Kemppi cent 
 
medlem 
Miapetra Kumpula-Natri sd 
 
medlem 
Timo Mehtälä cent (tillfällig ordförande) 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Merja Rasinkangas saf 
 
medlem 
Oras Tynkkynen gröna 
 
medlem 
Heikki Vestman saml 
 
medlem 
Sinuhe Wallinheimo saml 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst 
 
ersättare 
Ville Kaunisto saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Johanna Rihto-Kekkonen.