Allmän motivering
         
         Syftet med propositionen är att öka öppenheten och
            att göra den regelbundna informationen om emittenterna
            mer tillgänglig. Propositionen bidrar till att göra
            EU:s finansmarknad mer enhetlig. Propositionen behövs och
            den fyller sin funktion, och därför tillstyrker
            utskottet lagförslaget, men med följande anmärkningar
            samt med följande ändringsförslag, som
            närmast är kopplade till ikraftträdandebestämmelsen.
         
         
         Genom propositionen genomförs direktiv 2004/109/EG
            ("insynsdirektivet"), och i det fastslås minimikraven i
            fråga om värdepappersemittenters skyldighet att
            ge regelbundet återkommande information och offentliggöra
            värdepappersinnehav. Direktivet skapar också en
            plattform för ett elektroniskt datanät som länkar
            samman de nationella informationslagren inom Europeiska ekonomiska
            samarbetsområdet (EES). Därmed främjas
            och underlättas investerarnas möjligheter att
            få information. Vår nationella lagstiftning ligger
            redan till stora delar i linje med kraven i direktivet. Enligt utskottet är
            de mest betydelsefulla förändringarna hemstatsprincipen
            och de ändringar som görs i fråga om delårsrapporterna.
         
         
         Införande av hemstatsprincipen innebär att värdepappersmarknadslagens
            bestämmelser om emittenters rapporteringsskyldighet tillämpas
            på alla emittenter med säte i Finland. Detta gäller oavsett
            om de berörda värdepapperen är föremål för
            handel i Finland eller någon annan EES-stat. På motsvarande
            sätt gäller lagstiftningen i en annan EES-stat
            om den är emittentens hemstat även när
            värdepapperen är upptagna till handel i Finland.
            Som värdmedlemsstat kan Finland inte påföra
            dessa emittenter skyldigheter som är strängare än
            kraven i hemmedlemsstaten. Propositionen innebär ingen ändring
            av Finansinspektionens ställning eller uppgifter som marknadstillsynsmyndighet.
         
         
         Regeringen föreslår fortsatt att den nationella regleringen
            till vissa delar ska vara mer långtgående än
            vad direktivet kräver. Detta avses i synnerhet gälla
            i fråga om delårsrapporterna. Här kräver
            direktivet att emittenter av aktier och skuldebrev ska offentliggöra
            halvårsrapporter för räkenskapsårets
            första sex månader. Regeringen föreslår
            däremot att de nuvarande nationella reglerna ska fortsätta
            att gälla. Enligt dem ska emittenter av aktier och jämförbara
            värdepapper upprätta delårsrapporter
            för räkenskapsperiodens tre, sex och nio första
            månader. Företag kan på vissa särskilda
            villkor som närmast gäller mindre företag
            besluta att inte offentliggöra delårsrapporter
            för räkenskapsperiodens tre och nio första
            månader. I så fall ska ledningen i stället
            offentliggöra en delårsredogörelse. Delårsrapporterna
            för dessa två perioder kan också utarbetas
            i mer kortfattad form i enlighet med närmare bestämmelser
            som finansministeriet utfärdar genom förordning.
            Dessa möjligheter till undantag kommer att sänka
            emittenternas kostnader i förhållande till den
            gällande regleringen.
         
         
         Regeringens linje är motiverad. Den principiellt viktigaste ändring
            som direktivet kräver är införande av
            hemstatsprincipen. Men de nya reglerna kommer i detta avseende förmodligen
            att få mer effekter för hela EES-marknaden än
            direkt för Finland.
         
         
         Strävan har varit att i den föreslagna regleringen
            finna en balans mellan investerarskyddet och värdepappersmarknadens
            funktion. För investerarna kan förslagen bedömas
            medföra bättre möjligheter att få aktuell
            och jämförbar information som gäller
            hela EES-marknaden. Däremot bedöms de ändrade
            reglerna inte medföra några betydande merkostnader
            för aktörerna. Man försöker
            till och med minska småföretagens kostnader för
            offentliggörande av information med hjälp av de
            ovan presenterade bestämmelserna om undantag.
         
         
         I juni 2005 förutsatte riksdagen i sitt svar (RSv 71/2005
            rd) på regeringens proposition om ändring av värdepappersmarknadslagen
            (RP 38/2005 rd) att regeringen tar itu med att bereda en
            totalöversyn av värdepappersmarknadslagstiftningen
            för att undanröja tolkningsproblemen så snart
            erfarenheter samlats också av de lagar som då trädde
            i kraft. Ekonomiutskottet påpekar att översynen ännu
            inte inletts och understryker på allvar hur viktigt det är
            med en översyn av hela värdepappersmarknadslagen.
            Lagen är från augusti 1989 och under de snart
            tjugo åren som den gällt har värdepappersmarknaden genomgått
            en genomgripande utveckling. Den har följaktligen ändrats
            hela 31 gånger, och 16 författningar på lägre
            nivå har utfärdats med stöd av den. Regleringen
            av värdepappersmarknaden blir inte mer överskådlig
            av att bestämmelserna ändras flera gånger
            och av att regleringstekniken förändrats under
            lagens giltighetstid. Regeringen nämner i de allmänna
            motiven till propositionen (s. 22) till den eventuella totalreformen av
            värdepappersmarknadslagen. Under utskottsbehandlingen har
            det emellertid preciserats att totalreformen ska börja
            beredas 2007. Orsaken till fördröjningen är
            enligt uppgift att reformeringen av EU:s finansmarknad lett till
            flera delreformer av lagen; detta har tagit lagberedningsresurser
            i anspråk. Regeringen avser att införa de ändringar
            som genomförandet av direktivet om marknader för
            finansiella instrument kräver i den nuvarande lagen, men
            därefter inleds arbetet med att uppskatta omfattningen
            på lagöversynen och målsättningen.
            Ekonomiutskottet vill påskynda arbetsstarten.
         
         
       
      
         
         Detaljmotivering
         
         2 kap. 5 a §.
         
         Utskottet har gjort en teknisk justering av paragrafen: termen
            "årsbokslut" har bytts ut mot "bokslut" i enlighet med
            resten av värdepappersmarknadslagen.
         
         
         2 kap. 6 §.
         
         Paragrafen innehåller bestämmelser om bokslut
            och verksamhetsberättelse. Dess 4 mom. hänvisar
            till den nya revisionslagen (RP 194/2006 rd) som ännu
            inte behandlats klart i riksdagen. Utskottet föreslår
            därför att momentet ändras i enlighet
            med det gällande lagrummet, som bygger på den
            gällande revisionslagen (936/1994). De ändringsförslag
            som bygger på den nya aktiebolagslagen (624/2006)
            kvarstår i enlighet med regeringens förslag i
            propositionen.
         
         
         2 kap. 10 e §.
         
         Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten
            att utfärda närmare bestämmelser om verkställigheten
            av lagen. I 3 mom. föreslår regeringen att Finansinspektionen
            ska kunna meddela närmare anvisningar och utlåtanden vad
            gäller uppgifter som avses i den förordning som
            utfärdats med stöd av 2 mom. 1 punkten. Enligt
            grundlagsutskottets vedertagna praxis anses sådana bestämmelser
            vara onödiga, eftersom myndigheterna inom ramen för
            sitt lagfästa uppdrag kan ge anvisningar också utan
            särskilt bemyndigande (t.ex. GrUU 48/2006 rd).
            Ekonomiutskottet föreslår därför
            att Finansinspektionen ska ges rätt att utfärda
            föreskrifter när det gäller dessa frågor.
            Detta ligger i linje med 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om
            Finansinspektionen (587/2003), som gäller inspektionens
            rätt att meddela de bestämmelser som behövs
            för tilllämpning av lagen, så som särskilt
            föreskrivs i lag. Eftersom den föreslagna bestämmelsen
            gäller överföring av myndighetsupgifter
            från bokföringsnämnden till Finansinspektionen
            bör kravet på att inspektionen ska inhämta
            yttrande från nämnden kvarstå också i
            fråga om föreskrifter.
         
         
         Ekonomiutskottet har dessutom gjort en teknisk ändring
            av den finska texten i 2 mom. i enlighet med parallelltexten i propositionen.
         
         
         Ikraftträdandebestämmelsen.
         
         Enligt propositionen ska lagen träda i kraft den 1
            januari 2007. Nu måste 3 och 4 mom. i ikraftträdande-
            och övergångsbestämmelsen ändras
            dels i och med att ikraftträdandet skjutits upp, dels på grund
            av vissa kompletterande uppgifter som inkommit efter det att propositionen överlämnats.
            Detta för att emittenterna ska ha skälig tid på sig
            att beakta de nya bestämmelserna. 
         
         
         Enligt den föreslagna bestämmelsen ska lagen
            tillämpas på alla bokslut och verksamhetsberättelser
            som offentliggörs efter lagens ikraftträdande.
            Räkenskapsperioden för de flesta bolagen inom
            lagens räckvidd är den 1 januari—31 december,
            och bolagen offentliggör sina bokslut och verksamhetsberättelser
            i februari—mars. Med andra ord är det förberedande
            arbetet inför offentliggörandet redan till stora
            delar klart. De föreslagna bestämmelserna avviker
            så pass mycket från kraven enligt de gällande
            bestämmelserna att det är svårt för
            börsbolagen att ändra sina bokslut och verksamhetsberättelser
            i enlighet med de nya kraven utan märkbara fördröjningar
            och merkostnader. Därför bör de nya innehållskraven
            i fråga om bokslut och verksamhetsberättelser
            inte tillämpas på räkenskapsperioder
            som avslutats före lagens ikraftträdande. Ekonomiutskottet
            föreslår att 3 mom. ändras i enlighet
            med detta.
         
         
         För den ändring som utskottet föreslår
            talar också kommissionens inofficiella tolkningsanvisningar.
            Enligt dessa kan det s.k. insynsdirektivet (2004/109/EG)
            genomföras så att en emittent vars rapportperiod
            har startat innan direktivet har genomförts kan lämna
            uppgifter i enlighet med de tidigare bestämmelserna. I
            enlighet med detta är det rapportperiodens stardatum i förhållande
            till direktivgenomförandet som är viktigt med
            tanke på innehållet och rapportperiodens slutdatum
            som är viktigt med tanke på offentliggörandet.
         
         
         Utskottet föreslår dessutom ändringar
            när det gäller skyldigheten för emittenter
            av ickeaktierelaterade värdepapper att börja tillämpa
            de internationella redovisningsstandarderna IFRS (internationella
            finansiella rapporteringsstandarder) på delårsrapporter.
            Också i detta avseende behövs det en längre övergångsperiod
            när det gäller att införa de nya reglerna.
            Enligt propositionen ska emittenter av ickeaktierelaterade värdepapper
            som är föremål för allmän
            handel upprätta sina delårsrapporter enligt IFR-standarderna
            för de rapportperioder som börjar efter det att lagen
            har trätt i kraft. Europaparlamentets och rådets
            förordning (EG) nr 1606/2002, dvs. IAS-förordningen,
            tillåter en längre ikraftträdandetid.
            Enligt förordningen ska emittenter av sådana värdepapper
            upprätta sina bokslut (årsredovisningar) enligt
            IFRS första gången för det räkenskapsår
            som inleds den 1 januari 2007 eller senare, dvs. tidigast 2008.
            Förordningen tar inte ställning till delårsrapporter.
            Utskottet föreslår att 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen ändras inom
            ramen för de gränser som gemenskapsrätten
            uppställer så att de emittenter som avses i 1 kap.
            2 § 1 mom. 2, 4 och 6 punkten inte obligatoriskt måste
            iaktta IFRS i fråga om den delårsrapport avseende
            sex månader som lagen kräver. En sådan ändring är
            särskilt viktig för de emittenter vars obligationslån
            förfaller 2007. Den ändring som utskottet föreslår
            kommer inte att gälla de emittenter av aktier och jämförbara värdepapper
            som på det sätt som föreslås
            i propositionen ska följa de nya bestämmelserna
            redan i fråga om den räkenskapsperiod som inletts den
            1 januari 2007. Börsbolagen iakttar redan nu IFRS i sin
            bokföring, och därmed innebär de nya bestämmelserna
            inte några nya skyldigheter av vikt.
         
         
         Efter som lagens ikraftträdande skjutits upp föreslår
            utskottet att 4 mom. ändras så att hänvisningen
            till "den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari
            2007 eller som har börjat före den tidpunkten" ändras
            till "den räkenskapsperiod som har börjat före
            lagens ikraftträdande" när det gäller
            ledningens skyldighet att utfärda delårsredogörelse.