Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar samt lagförslag 1 och 2 med huvudsakligen tekniska ändringar.

Allmänt

Enligt den gällande lagen om fastighetsfonder avses med fastighetsfond ett publikt aktiebolag som enligt sin bolagsordning uteslutande eller huvudsakligen bedriver fastighetsfondsverksamhet. Lagen har gällt i nio år, men under den tiden har inte en enda i lagen avsedd fastighetsfond inrättats. Propositionen syftar till att genom ändringar i lagen om placeringsfonder avseende specialplaceringsfonder och i lagen om fastighetsfonder avseende kommanditbolag utveckla de rättsliga formerna för kollektiva fastighetsinvesteringar. Ambitionen är att utifrån lagstiftningen om placeringsfonder och personbolag skapa nya verksamhetsformer för värdepapperisering av finländska fastigheter. I propositionen föreslås också att reglerna för fastighetsfonder i form av aktiebolag ändras för att det bl.a. ska bli möjligt att investera i fastigheter i EES-stater. Dessutom föreslås det att en fastighetsfond ska få bedriva till sin övriga verksamhet väsentligt hörande verksamhet, om denna är ägnad att främjas ägarnas intressen.

Finlands nationalförmögenhet på ca 560 miljarder euro består till mer än 70 procent av fastigheter och infrastrukur. Fastighetsinvesteringarna uppgår till i runt tal 26 miljarder euro, varav ungefär 4 miljarder euro är i utländsk ägo. Detta är cirka en procent av de sammantagna fastighetstillgångarna.

Ekonomiutskottet ansluter sig till propositionens ändamål. För att fastighetsmarknaden ska utvecklas är det viktigt att en breddad krets ges möjlighet att som en investeringsform indirekt investera i fastigheter. Detta behövs dels för att öka de utländska investeringarna, dels för att ge småinvestererare möjlighet till företagsinvesteringar. Fastighetsinvesteringsverksamheten tas också upp i en rapport om konkurrensförhållanden inom arbetspensionssystemet (Social- och hälsovårdsministeriets rapport 2006:79), som publicerades den 11 januari 2007. Enligt den bör fastighetsinvesteringar genom placeringsfonder fås att bli ett alternativ till de direkta fastighetsinvesteringar arbetspensionsanstalterna gör.

I propositionen tar regeringen också upp de privatägda skogarna och den splittrade ägarstrukturen och föreslår att placeringsfonder också ska kunna investera i skogstillgångar. Frågan diskuteras i jord- och skogsbruksutskottets utlåtande (JsUU 13/2006 rd). Utskottet noterar att skogar som investeringsobjekt kännetecknas av att de är långsiktiga, att kapitalet i stor utsträckning är bundet upp vid det växande trädbeståndet och att de ger dålig likviditet. Genom ägande i form av fonder kan ägarskapstransaktioner (omsättning) och likviditeten främjas för att höja egendomens marknadsvärde. Men utskottets bedömning är att det knappast finns tillgång till stora och välskötta skogsfastigheter på marknaden för en fastighetsfond att förvärva. Det går högst sannolikt inte heller att genom fastighetsfondsverksamhet bromsa upp en splittring av vanliga privata skogsfastigheter. Därför måste skogar i första hand förvärvas av skogsbolag, kommuner, församlingar och samfällda skogar.

De utfrågade experternas bedömning är att de nya bestämmelserna skapar nya alternativ när det gäller fastihghetsinvesteringar men att värdepapperiseringen av fastigheter knappast kommer att öka särskilt mycket. För det behövs fastighetsfonder i form av aktiebolag som i skattehänseende kan konkurrera med direkta fastighetsinvesteringar. En fråga som särskilt lyfts fram i anknytning till placeringsfonder är utländska andelsägares möjligheter att registrera sig via förvaltningskonton.

Beskattning

Som ovan konstaterats har inte ett enda publikt aktiebolag enligt lagen om fastighetsfonder grundats under den tid lagen varit i kraft. Experter hävdar att orsaken är den dubbla beskattningen jämfört med direkta fastighetsinvesteringar. Ett alternativ kunde enligt expertbedömning vara att Finland inför en lagstiftning som bygger på REIT-modellen. REIT (Real Estate Investment Trust) är en fastighetsinvesteringsorganisation som delar ut närapå hela avkastningen till delägarna. En REIT som uppfyller kriterierna betalar inte själv skatt, men räntor, vinstutdelning, eventuella kapitalvinster och vinst från försäljning av andelar som organisationen betalar ut beskattas som inkomst för delägarna. Belgien, Frankrike och Nederländerna hör till de länder som infört ett system enligt REIT-modellen. England anslöt sig till skaran i början av året och även Tyskland står i beråd att göra det.

Gemenskapsrätten och ändamålsenlighetsaspekter har anförts som främsta argument för att bibehålla nuvarande skattepraxis. Tolkningen har varit att skattefrihet för ett aktiebolag som bedriver fastighetsinvesteringsverksamhet uppfyller kriterierna på förbjudet statligt stöd enligt artikel 87 i EU-fördraget. REIT-modellen skulle i skattehänseende leda till branschberoende särbehandling av finska aktiebolag. Mekanismen har därför inte ansetts följa grundprincipen i det finska skattesystemet att beskattningen inte får påverka den skattskyldigas beteende. Därtill skulle den bidra till att snedvrida konkurrensen mellan olika branscher. En annan motivering har varit att fastighetsinvesteringarna ökat och att branschen inte behöver stödjas mer utan att det snarare krävs åtgärder för att minska risken för överhettning.

Under utskottsbehandlingen gjordes diametralt motsatta bedömningar av vilka hinder gemenskapens regler för statligt stöd eventuellt ställer för en ändrad beskattning. Det fanns också de som ansåg att konjunkturfluktuationerna i fastighetspriserna skulle jämnas ut om fastighetsinvesteringar enligt REIT-modell tilläts. Till följd härav skulle marknaden bli stabilare och effektivare. En intensifierad fastighetsinvesteringsverksamhet bedöms också leda till bättre villkor för bostadsproduktionen och bostadsmarknaden och medge större insyn i marknaden.

Med hänvisning till det ovan sagda anser utskottet att det krävs extra insatser för att underlätta fastighetsinvesteringar i aktiebolagsform. Det går knappast att skapa konkurrenskraftiga villkor på något annat sätt än genom att ändra beskattningen. Om vi inte lyckas skapa ett fungerande system för fastighetsinvesteringar i aktiebolagsform, är det enligt utskottet föga troligt att Finland lyckas attrahera stora utländska investeringar på denna sektor. Dessutom kan man anta att också finländska investeringar i allt högre grad koncentreras till utländska fastighetsfonder på frammarsch. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner ett uttalande om att regeringen ska vidta åtgärder för att undanröja de skattemässiga hindren för fastighetsfonder i aktiebolagsform för att trygga fondernas konkurrenskapacitet (Utskottets förslag till uttalande).

Indirekt värdepappersförvaltning

Riksdagen förutsatte i sitt svar RSv 12/2004 rd med anledning av en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om placeringsfonder (RP 110/2003 rd) att regeringen löser de rättsliga frågorna i anknytning till indirekt förvaring av värdepapper utanför värdeandelssystemet så att parternas rättigheter och skyldigheter regleras på ett tillförlitligt sätt samt lägger fram förslag om detta för riksdagen. Utskottet lyfte också fram saken i sitt utlåtande om kommissionens grönbok om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder (EkUU 1/2006 rd).

Den största orsaken till att utredningen inte blivit klar är enligt propositionen att förhandlingarna om en konvention om indirekt värdepappersförvaltning dragit ut på tiden. Under utskottsbehandlingen ansågs det emellertid att man i år kan börja utreda vilka förutsättningar det finns att gå in för en speciallösning för förvaltarregistering i placeringsfonder. Utskottet skyndar på utredningen.