Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslaget godkänns med ändringar.

Konkurrenslagen bygger i stor utsträckning på EU-lagstiftning, som till viss del är direkt tilllämplig lag, och på rättspraxis i EU. Lagstiftningen spelar en väsentlig roll för en fungerande konkurrens, högre produktivitet och effektiv marknad. Det måste man ta hänsyn till när man utvecklar också annan lagstiftning än konkurrenslagstiftningen. Monopol och privilegier som införts genom lagstiftning och hinder för branschtillträde begränsar konkurrensen och bromsar upp marknadens utveckling mot bättre effektivitet. Följderna visar sig som högre kostnader. Hindren för konkurrens måste gallras ut i lagstiftningen, om det inte finns några särskilda grunder för att hålla kvar dem inom någon bransch.

Konkurrenslagen föreskriver om förbjudna konkurrensbegränsningar och om åtgärder, befogenheter och påföljder om brott mot lagen misstänks eller konstateras. Den konkurrensrättsliga sanktionen är en påföljdsavgift till staten. Avgiften får vara högst 10 procent av omsättningen för det år då den som varit delaktig i konkurrensbegränsningen senast var med om den. Den bestäms av marknadsdomstolen på framställning av Konkurrensverket.

Utskottet ser det som viktigt att avgiften är så stor att den som varit delaktig i överträdelsen trots avgiften kan dra nytta av sin delaktighet i den förbjudna konkurrensbegränsningen och att avgiften förebygger framtida överträdelser. Lämnande av felaktiga uppgifter till myndigheten ska bestraffas enligt strafflagen. I övrigt ska det inte finnas några straffrättsliga påföljder för brott mot konkurrenslagen. Om det visar sig att de konkurrensrättsliga sanktionerna i lagen inte räcker till, måste de effektiviseras när det nationellt är möjligt. Dessutom bör möjligheterna att bredda de straffrättsliga sanktionerna undersökas när de kan komma på fråga enligt rättsliga principer.

I 32 § finns det nya bestämmelser om angelägenhetsordning och lämnande utan prövning. Konkurrensverket ska ställa sina uppgifter i angelägenhetsordning och får lämna ett ärende utan prövning på de villkor som anges i lagen.

Trots detta anser utskottet att verket bör ha tillräckligt med kompetenta resurser att långsiktigt bevaka och utreda konkurrensärenden. Hotet om avslöjande bidrar till den förebyggande effekten.

Svart ekonomi och försummelser av arbetsgivarskyldigheter, som ofta hänger samman, snedvrider konkurrensen och försvårar hederlig näringsverksamhet. För samhället innebär det ett stort bortfall av skatter och avgifter. I sina utredningar av konkurrensärenden måste myndigheterna också ge akt på förekomsten av svart ekonomi. Om konkurrensmyndigheterna får veta om misstankar om svart ekonomi, ska de i samråd med andra behöriga myndigheter arbeta för att få bort missförhållanden och olagligheter och för att ställa de skyldiga till svars.

Övrigt

I lagens 13 § finns bestämmelser om påföljdsavgiftens storlek. Påföljdsavgiften får för var och en av de näringsidkare eller sammanslutningar av dessa som varit delaktiga i konkurrensbegränsningen vara högst 10 procent av omsättningen för det år då näringsidkaren eller sammanslutningen senast var delaktig i överträdelsen.

Utskottet noterar att det år då näringsidkaren eller sammanslutningen senast var delaktig i överträdelsen avser ett kalenderår. Om räkenskapsperioden inte är ett kalenderår, ska omsättningen räknas för ett kalenderår. I regel är räkenskapsperioden ett kalenderår, men den kan också vara någon annan 12 månaders period. I vissa fall kan räkenskapsperioden vara kortare eller längre än 12 månader, dock högst 18 månader.

Ansökan om befrielse från påföljdsavgift (14 §) och nedsättning av påföljdsavgiften (15 §) ska enligt 17 § 1 mom. göras hos Konkurrensverket. I 3 mom. står det att förfarandet avslutas med att Konkurrensverket meddelar ett skriftligt beslut om huruvida näringsidkaren uppfyller samtliga lagfästa villkor. Enligt 44 § 1 mom. får ett beslut som Konkurrensverket har meddelat med stöd av 17 § 3 mom. inte överklagas särskilt genom besvär.

Utskottet påpekar att verket ska meddela besluten enligt 17 § 3 mom. på det sätt som förvaltningslagen föreskriver.

Vid utfrågningen i utskottet menade marknadsdomstolen att rättsskyddet för parterna i domstolsprocesser som gäller konkurrensärenden kräver exaktare bestämmelser om domstolsförfarandet i sådana ärenden.

I motiven till propositionen står det att bestämmelserna om behandling av ärenden i marknadsdomstolen är mycket knappa och kommer att kräva uppdatering inom den närmaste framtiden. De allmänna bestämmelserna om behandling av ärenden i marknadsdomstolen revideras för närvarande. Bestämmelserna om behandling av konkurrensärenden i marknadsdomstolen kommer att ändras efter behov när man ser vilken form de allmänna bestämmelserna får.

Det är viktigt att behövliga ändringar görs i bestämmelserna så snart det går. Det är nödvändigt med tanke på parternas rättsskydd, rättssäkerheten och en fungerande behandling av ärenden vid Konkurrensverket och marknadsdomstolen.

Ekonomiutskottet hänvisar också till det som grundlagsutskottet i sitt utlåtande säger om behandlingen av ärenden vid Konkurrensverket och marknadsdomstolen. En behandling utan dröjsmål kräver enligt grundlagsutskottet en bra informationsgång, arbetsplanering, beredning och ett effektivt beslutsfattande av Konkurrensverket och marknadsdomstolen.

Grundlagsutskottets utlåtande

Förbud mot och villkor för företagsförvärv.

I 25 § finns bestämmelser om förbud mot och villkor för företagsförvärv. Marknadsdomstolen kan på framställning av Konkurrensverket förbjuda eller förordna om hävande av ett företagsförvärv eller ställa villkor för fullföljande av förvärvet. Om hinder för konkurrensen eller skadliga verkningar av företagsförvärvet kan undvikas, ska Konkurrensverket i stället för att göra en framställning förhandla och förordna om vilka villkor som ska iakttas. Konkurrensverket kan inte förordna om sådana villkor för ett företagsförvärv som den som anmält företagsförvärvet inte godkänner.

Grundlagsutskottet påpekar att det inte alls framgår av författningarna vilket slag av villkor marknadsdomstolen och Konkurrensverket kan ställa. Det föreslår att bestämmelserna preciseras genom att komplettera dem med en öppen förteckning över exempel på villkor för ett företagsförvärv.

Lagförslagets 25 § motsvarar i sak 11 d § i lagen om konkurrensbegränsningar. Inte heller i den paragrafen ingår det någon förteckning med exempelvillkor. Grundlagsutskottet pekade inte på den här detaljen i sitt utlåtande om förslaget till den lagen (RP 105/2001 rd — GrUU 35/2001 rd).

I fråga om företagsförvärv som är problematiska med tanke på en fungerande konkurrens ska den som anmäler ett företagsförvärv föreslå Konkurrensverket sådana villkor som anmälaren anser kunna eliminera de konkurrensproblem som är förenade med det förvärv som undersöks, står det i propositionen. Verket förhandlar om villkoren med anmälaren. Om konkurrensproblem undviks tack vare villkoren och företagen godkänner dessa, ska verket förordna att villkoren ska iakttas. I så fall kan verket inte föreslå marknadsdomstolen att företagsförvärvet förbjuds. Konkurrensverket kan enligt lagen inte förordna om sådana villkor för ett företagsförvärv som den som anmält företagsförvärvet inte godkänner. Om förhandlingarna inte ger resultat, ska verket föreslå marknadsdomstolen att företagsförvärvet förbjuds.

Ekonomiutskottet instämmer i att villkoren för företagsförvärv kan variera mycket beroende på bl.a. företagens branscher och marknadsstrukturen. De som genomför företagsförvärv lämnar dessutom Konkurrensverket förslag till villkor. Enligt utredning ingår liknande bestämmelser i konkurrenslagarna i många andra EU-länder och de har heller inga exempelförteckningar. Den nationella tillsynen över företagsförvärv ska också följa kommissionens riktlinjer och rättspraxisen i EU.

Ekonomiutskottets ståndpunkt är således att det är svårt att skriva in en förteckning med exempelvillkor i lagen och att lagförslaget på den punkten godkänns enligt propositionen.

Inspektionsbefogenheterna.

Enligt 35 § har tjänstemän vid Konkurrensverket och regionförvaltningsverket rätt att inspektera affärs- och lagerlokaler, markområden och fordon som näringsidkaren har i sin besittning. I 36 § föreskrivs det om rätt att inspektera andra lokaler.

Hemfriden omfattar i princip alla lokaler för boende av permanent karaktär, menar grundlagsutskottet i sitt utlåtande. Affärs- och lagerlokaler kan också omfatta lokaler för boende. Den i grundlagen tryggade hemfriden omfattar i princip också alla slag av eventuella lokaler för permanent boende i fordon. Sådana lokaler hamnar emellertid i ett slags gränszon när det gäller den grundlagsskyddade hemfriden.

För hemfridsskyddet är det enligt utlåtandet motiverat att komplettera 35 § med att inspektioner inte får förrättas i lokaler som omfattas av hemfriden, utan att det föreskrivs om sådana inspektioner i 36 §. Den sfär som omfattas av hemfriden definieras inte på samma sätt i grundlagen som till exempel i strafflagen och därför bör avgränsningen formuleras så att sfären också omfattar lokaler för boende av permanent karaktär.

Trots sina anmärkningar uppger grundlagsutskottet att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Ekonomiutskottet noterar att 35 § i förslaget till konkurrenslag har samma innehåll som 20 § i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar, medan 36 § med vissa ändringar svarar mot 20 a § i den lagen. I sitt utlåtande om propositionen med förslag till bl.a. de här ändringarna i lagen om konkurrensbegränsningar (RP 11/2004 rd — GrUU 7/2004 rd) tog grundlagsutskottet inte ställning till hemfriden. Bestämmelserna i 35 och 36 § i förslaget till konkurrenslag liksom också 20 och 20 a § i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar bygger på artikel 20 och 21 i EU-förordningen om tillämpning av konkurrensreglerna i fördraget (1/2003). Artiklarna är direkt tillämpliga.

Ekonomiutskottet föreslår att 35 § i lagförslaget godkänns utifrån propositionen. De som tilllämpar lagen bör dock vara uppmärksamma på vad grundlagsutskottet säger i sitt utlåtande. Utifrån 35 § om inspektioner i näringsidkarens affärslokaler får man inte inspektera lokaler som omfattas av hemfriden.

I övrigt hänvisar ekonomiutskottet till grundlagsutskottets utlåtande.

Jord- och skogsbruksutskottets utlåtande

Jord- och skogsbruksutskottet går in på hur 2 § 2 mom. i konkurrenslagen ska tillämpas på jordbruk. Regeringen åtog sig den 10 juni 2010 att bereda en proposition om undantag från konkurrenslagstiftningen inom jordbruket i syfte att genomföra arrangemang som sammanslutningar av jordbruksproducenter och branschsammanslutningar inom jordbruket vidtagit enligt EU-lagstiftningen. Jord- och skogsbruksministeriet har börjat bereda en proposition. Utskottet vill se att propositionen skyndsamt överlämnas till riksdagen.

Enligt propositionsmotiven motsvarar 2 § 2 mom. i konkurrenslagen i sak 2 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar. Undantaget från lagens tillämpningsområde i fråga om primärproduktion inom lantbruket motsvarar undantaget från räckvidden för EU-bestämmelserna när det gäller lantbruk och tilllämpningen är förenlig med tillämpningspraxis i EU. Syftet är också att den nationella lagstiftningen fortfarande ska tillåta arrangemang som EU-rätten medger.

Ekonomiutskottet påpekar att när regeringen överlämnade propositionen om konkurrenslagen den 10 juni 2010 uppgav den att lagen är en allmän lag och att separata lagar kommer att utfärdas om eventuella undantag. Samtidigt kom regeringen med ett uttalande om att den åtar sig att förbereda den proposition som jord- och skogsbruksutskottet nämner. Ekonomiutskottet förutsätter att regeringen i gott samarbete med arbets- och näringsministeriet och de berörda grupperna snarast möjligt bereder en lagstiftning som möjliggör producent- och branschorganisationer.

Jord- och skogsbruksutskottet föreslår inga ändringar i konkurrenslagen.

Ekonomiutskottet noterar att kommissionen nyligen har initierat ett tvåårigt forskningsprojekt om kooperativens och producentorganisationernas roll i livsmedelskedjan. Projektet ska också ta upp anknytande konkurrensrättsliga frågor.

I utlåtandet går jord- och skogsbruksutskottet in på bl.a. hur en högre produktivitet inom jordbruket påverkar priserna, hur centraliserade vår livsmedelsindustri och handel är, hur den fortlöpande prisbevakningen behöver bli effektivare och hur man kan ingripa mot missbruk av dominerande marknadsställning. Ekonomiutskottet hänvisar till utlåtandet.