EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 50/2010 rd

EkUB 50/2010 rd - RP 88/2010 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till konkurrenslag

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 16 juni 2010 en proposition med förslag till konkurrenslag (RP 88/2010 rd) till ekonomiutskottet för beredning.

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet och jord- och skogsbruksutskottet lämnat utlåtanden i ärendet. Utlåtandena (GrUU 40/2010 rd och JsUU 17/2010 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

äldre regeringssekreterare Johanna Rihto-Kekkonen, arbets- och näringsministeriet

lagstiftningsråd Liisa Vanhala, justitieministeriet

marknadsrättsdomare Maarit Lindroos-Kokkonen, marknadsdomstolen

överdirektör Juhani Jokinen, Konkurrensverket

jurist Riitta Kokko-Herrala, Konsumentverket

överinspektör Juha Salmela, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

jurist Pirkka-Petri Lebedeff, Finlands Kommunförbund

jurist Anne Horttanainen, Centralhandelskammaren

expert Jukka Lehtonen, Finlands näringsliv

chefsjurist Martti Virtanen, Förbundet för Finsk Handel

jurist Marica Twerin, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry

näringschef Janne Metsämäki, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

advokat Tuomas Aho, Finlands Advokatförbund

juridisk ombudsman Anja Tuomola, Företagarna i Finland

ekonomisk expert Martti Luukko, Finlands Konsumentförbund r.f.

professor Petri Kuoppamäki

advokat, juris doktor Vesa Silaskivi, Asianajotoimisto Hammarström Puhakka Partners Oy

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Akava rf
  • Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en ny konkurrenslag som ska ersätta den nuvarande lagen om konkurrensbegränsningar. En del av bestämmelserna i den föreslagna lagen motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna i gällande lag. Det behövs en ny lag särskilt på grund av att strukturen, begreppen och placeringen av bestämmelserna i den nuvarande lagen om konkurrensbegränsningar inte till alla delar är logiska och klara beroende på de många delreformerna av lagen och utvecklingen av konkurrenslagstiftningen. Den nya lagen föreslås heta konkurrenslagen. Konkurrenslagen som rubrik ger en riktigare bild av syftet med lagen.

De viktigaste reformerna berör bestämmelserna om påföljdssystemet, skadestånd, förfarandet i konkurrensärenden och tillsyn över företagsförvärv.

Bestämmelsen om påföljdsavgift för konkurrensbegränsningar föreslås bli preciserad så att det av formuleringen av bestämmelsen tydligare framgår att påföljdsavgiften bestäms enligt samma principer som vid Europeiska unionens domstol. Påföljdsavgift ska kunna fastställas också för en sådan näringsidkare eller sammanslutning av näringsidkare som den näringsverksamhet som var delaktig i överträdelsen har övergått till till följd av ett företagsförvärv eller något annat företagsarrangemang. Även bestämmelsen om preskription av påföljdsavgiften föreslås bli ändrad så att den till sina grunder motsvarar bestämmelsen om preskription av påföljdsavgiften vid verkställandet av Europeiska unionens konkurrensregler.

Bestämmelserna om befrielse från påföljdsavgift och nedsättning av påföljdsavgiften föreslås bli ändrade så att de motsvarar Europeiska kommissionens bestämmelser om befrielse från påföljdsavgift och nedsättning av påföljdsavgiften. I lagen ska det anges närmare när en näringsidkare som deltagit i en kartell kan få befrielse från påföljdsavgift eller nedsättning i påföljdsavgiften. Vidare lagen det bestämmelser om hur stor nedsättning i påföljdsavgiften som kan fås i olika fall samt om förfarandet vid befrielse från påföljdsavgift och nedsättning av påföljdsavgiften.

Tillämpningsområdet för bestämmelsen om skadestånd vid konkurrensbegränsningar föreslås bli utvidgat så att var och en som lidit skada av konkurrensbegränsningen ska ha rätt till skadestånd. Preskriptionstiderna för skadestånd ska preciseras och tidpunkterna för när preskriptionstiden börjar och slutar anges klarare i lag.

För bedömning av företagsförvärv införs ett sätt som är förenligt med Europeiska unionens lagstiftning. Företagsförvärv ska inte längre bedömas enbart utifrån dominerande marknadsställning. Enligt förslaget ska marknadsdomstolen på framställning av Konkurrensverket kunna förbjuda eller förordna att ett företagsförvärv ska hävas eller ställa villkor för att fullfölja företagsförvärvet, om det på ett märkbart sätt hindrar konkurrensen på den finländska marknaden eller på en avsevärd del av den, speciellt på grund av att förvärvet resulterar i uppkomst eller förstärkning av dominerande ställning på marknaden.

Procedurreglerna vid tillsynen över företagsförvärv ska preciseras. Enligt förslaget ska behandlingsfristerna för företagsförvärvs kunna förlängas, om parterna i företagsförvärvet inte inom utsatt tid tillställer Konkurrensverket de uppgifter verket begärt med stöd av konkurrenslagen eller om de uppgifter som lämnats in är väsentligen bristfälliga eller felaktiga. Bestämmelserna om verkställande av företagsförvärvet föreslås bli preciserade så att företagsförvärvet ska kunna verkställas omedelbart efter det att förvärvet har blivit godkänt ovillkorligt eller villkorligt. Konkurrensverket kan inte förordna om sådana villkor för ett företagsförvärv som den som anmält företagsförvärvet inte godkänner. Den som anmäler ett företagsförvärv ska inte få anföra besvär över villkoren för företagsförvärvet.

Procedurreglerna för konkurrensärenden ska samlas i ett särskilt kapitel.Konkurrensverket ska ställa sina uppgifter i angelägenhetsordning. Det ska lämna ärendet utan prövning om det inte kan anses sannolikt att det är fråga om en förbjuden konkurrensbegränsning, om konkurrensen på marknaden i fråga totalt sett kan anses fungera trots den misstänkta konkurrensbegränsningen eller då den begäran om åtgärd som lämnats in helt klart saknar grund. Konkurrensverket föreslås få rätt att utföra inspektioner också i andra lokaler än näringsidkarnas affärslokaler och möjlighet att kalla in och höra en person som av grundad anledning kan misstänkas för att aktivt ha deltagit i en konkurrensbegränsning.

De viktigaste bestämmelserna om näringsidkarens rätt att försvara sig vid ett förfarande enligt konkurrenslagen föreslås bli intagna i lag. Bestämmelserna är delvis informativa. I propositionen föreslås att Konkurrensverket skriftligen ska underrätta näringsidkaren om de invändningar som verket kommit med mot omständigheter som uppdagats vid undersökningen jämte motiveringar. Konkurrensverket ska också utsätta en skälig tid inom vilken näringsidkaren antingen skriftligen eller muntligen kan framföra sina synpunkter till Konkurrensverket.

Lagens definition på en näringsidkare föreslås bli omformulerad så att med näringsidkare avses en fysisk person samt en enskild eller offentlig juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet. Som en näringsidkare eller en sammanslutning av näringsidkare betraktas en sådan ekonomisk helhet, t.ex. en koncern, i vilken de deltagande aktörerna inte på ett självständigt sätt bestämmer över sin verksamhet på marknaden. Förslaget motsvarar det företagsbegrepp som tillämpas i Europeiska unionens lagstiftning.

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslaget godkänns med ändringar.

Konkurrenslagen bygger i stor utsträckning på EU-lagstiftning, som till viss del är direkt tilllämplig lag, och på rättspraxis i EU. Lagstiftningen spelar en väsentlig roll för en fungerande konkurrens, högre produktivitet och effektiv marknad. Det måste man ta hänsyn till när man utvecklar också annan lagstiftning än konkurrenslagstiftningen. Monopol och privilegier som införts genom lagstiftning och hinder för branschtillträde begränsar konkurrensen och bromsar upp marknadens utveckling mot bättre effektivitet. Följderna visar sig som högre kostnader. Hindren för konkurrens måste gallras ut i lagstiftningen, om det inte finns några särskilda grunder för att hålla kvar dem inom någon bransch.

Konkurrenslagen föreskriver om förbjudna konkurrensbegränsningar och om åtgärder, befogenheter och påföljder om brott mot lagen misstänks eller konstateras. Den konkurrensrättsliga sanktionen är en påföljdsavgift till staten. Avgiften får vara högst 10 procent av omsättningen för det år då den som varit delaktig i konkurrensbegränsningen senast var med om den. Den bestäms av marknadsdomstolen på framställning av Konkurrensverket.

Utskottet ser det som viktigt att avgiften är så stor att den som varit delaktig i överträdelsen trots avgiften kan dra nytta av sin delaktighet i den förbjudna konkurrensbegränsningen och att avgiften förebygger framtida överträdelser. Lämnande av felaktiga uppgifter till myndigheten ska bestraffas enligt strafflagen. I övrigt ska det inte finnas några straffrättsliga påföljder för brott mot konkurrenslagen. Om det visar sig att de konkurrensrättsliga sanktionerna i lagen inte räcker till, måste de effektiviseras när det nationellt är möjligt. Dessutom bör möjligheterna att bredda de straffrättsliga sanktionerna undersökas när de kan komma på fråga enligt rättsliga principer.

I 32 § finns det nya bestämmelser om angelägenhetsordning och lämnande utan prövning. Konkurrensverket ska ställa sina uppgifter i angelägenhetsordning och får lämna ett ärende utan prövning på de villkor som anges i lagen.

Trots detta anser utskottet att verket bör ha tillräckligt med kompetenta resurser att långsiktigt bevaka och utreda konkurrensärenden. Hotet om avslöjande bidrar till den förebyggande effekten.

Svart ekonomi och försummelser av arbetsgivarskyldigheter, som ofta hänger samman, snedvrider konkurrensen och försvårar hederlig näringsverksamhet. För samhället innebär det ett stort bortfall av skatter och avgifter. I sina utredningar av konkurrensärenden måste myndigheterna också ge akt på förekomsten av svart ekonomi. Om konkurrensmyndigheterna får veta om misstankar om svart ekonomi, ska de i samråd med andra behöriga myndigheter arbeta för att få bort missförhållanden och olagligheter och för att ställa de skyldiga till svars.

Övrigt

I lagens 13 § finns bestämmelser om påföljdsavgiftens storlek. Påföljdsavgiften får för var och en av de näringsidkare eller sammanslutningar av dessa som varit delaktiga i konkurrensbegränsningen vara högst 10 procent av omsättningen för det år då näringsidkaren eller sammanslutningen senast var delaktig i överträdelsen.

Utskottet noterar att det år då näringsidkaren eller sammanslutningen senast var delaktig i överträdelsen avser ett kalenderår. Om räkenskapsperioden inte är ett kalenderår, ska omsättningen räknas för ett kalenderår. I regel är räkenskapsperioden ett kalenderår, men den kan också vara någon annan 12 månaders period. I vissa fall kan räkenskapsperioden vara kortare eller längre än 12 månader, dock högst 18 månader.

Ansökan om befrielse från påföljdsavgift (14 §) och nedsättning av påföljdsavgiften (15 §) ska enligt 17 § 1 mom. göras hos Konkurrensverket. I 3 mom. står det att förfarandet avslutas med att Konkurrensverket meddelar ett skriftligt beslut om huruvida näringsidkaren uppfyller samtliga lagfästa villkor. Enligt 44 § 1 mom. får ett beslut som Konkurrensverket har meddelat med stöd av 17 § 3 mom. inte överklagas särskilt genom besvär.

Utskottet påpekar att verket ska meddela besluten enligt 17 § 3 mom. på det sätt som förvaltningslagen föreskriver.

Vid utfrågningen i utskottet menade marknadsdomstolen att rättsskyddet för parterna i domstolsprocesser som gäller konkurrensärenden kräver exaktare bestämmelser om domstolsförfarandet i sådana ärenden.

I motiven till propositionen står det att bestämmelserna om behandling av ärenden i marknadsdomstolen är mycket knappa och kommer att kräva uppdatering inom den närmaste framtiden. De allmänna bestämmelserna om behandling av ärenden i marknadsdomstolen revideras för närvarande. Bestämmelserna om behandling av konkurrensärenden i marknadsdomstolen kommer att ändras efter behov när man ser vilken form de allmänna bestämmelserna får.

Det är viktigt att behövliga ändringar görs i bestämmelserna så snart det går. Det är nödvändigt med tanke på parternas rättsskydd, rättssäkerheten och en fungerande behandling av ärenden vid Konkurrensverket och marknadsdomstolen.

Ekonomiutskottet hänvisar också till det som grundlagsutskottet i sitt utlåtande säger om behandlingen av ärenden vid Konkurrensverket och marknadsdomstolen. En behandling utan dröjsmål kräver enligt grundlagsutskottet en bra informationsgång, arbetsplanering, beredning och ett effektivt beslutsfattande av Konkurrensverket och marknadsdomstolen.

Grundlagsutskottets utlåtande
Förbud mot och villkor för företagsförvärv.

I 25 § finns bestämmelser om förbud mot och villkor för företagsförvärv. Marknadsdomstolen kan på framställning av Konkurrensverket förbjuda eller förordna om hävande av ett företagsförvärv eller ställa villkor för fullföljande av förvärvet. Om hinder för konkurrensen eller skadliga verkningar av företagsförvärvet kan undvikas, ska Konkurrensverket i stället för att göra en framställning förhandla och förordna om vilka villkor som ska iakttas. Konkurrensverket kan inte förordna om sådana villkor för ett företagsförvärv som den som anmält företagsförvärvet inte godkänner.

Grundlagsutskottet påpekar att det inte alls framgår av författningarna vilket slag av villkor marknadsdomstolen och Konkurrensverket kan ställa. Det föreslår att bestämmelserna preciseras genom att komplettera dem med en öppen förteckning över exempel på villkor för ett företagsförvärv.

Lagförslagets 25 § motsvarar i sak 11 d § i lagen om konkurrensbegränsningar. Inte heller i den paragrafen ingår det någon förteckning med exempelvillkor. Grundlagsutskottet pekade inte på den här detaljen i sitt utlåtande om förslaget till den lagen (RP 105/2001 rdGrUU 35/2001 rd).

I fråga om företagsförvärv som är problematiska med tanke på en fungerande konkurrens ska den som anmäler ett företagsförvärv föreslå Konkurrensverket sådana villkor som anmälaren anser kunna eliminera de konkurrensproblem som är förenade med det förvärv som undersöks, står det i propositionen. Verket förhandlar om villkoren med anmälaren. Om konkurrensproblem undviks tack vare villkoren och företagen godkänner dessa, ska verket förordna att villkoren ska iakttas. I så fall kan verket inte föreslå marknadsdomstolen att företagsförvärvet förbjuds. Konkurrensverket kan enligt lagen inte förordna om sådana villkor för ett företagsförvärv som den som anmält företagsförvärvet inte godkänner. Om förhandlingarna inte ger resultat, ska verket föreslå marknadsdomstolen att företagsförvärvet förbjuds.

Ekonomiutskottet instämmer i att villkoren för företagsförvärv kan variera mycket beroende på bl.a. företagens branscher och marknadsstrukturen. De som genomför företagsförvärv lämnar dessutom Konkurrensverket förslag till villkor. Enligt utredning ingår liknande bestämmelser i konkurrenslagarna i många andra EU-länder och de har heller inga exempelförteckningar. Den nationella tillsynen över företagsförvärv ska också följa kommissionens riktlinjer och rättspraxisen i EU.

Ekonomiutskottets ståndpunkt är således att det är svårt att skriva in en förteckning med exempelvillkor i lagen och att lagförslaget på den punkten godkänns enligt propositionen.

Inspektionsbefogenheterna.

Enligt 35 § har tjänstemän vid Konkurrensverket och regionförvaltningsverket rätt att inspektera affärs- och lagerlokaler, markområden och fordon som näringsidkaren har i sin besittning. I 36 § föreskrivs det om rätt att inspektera andra lokaler.

Hemfriden omfattar i princip alla lokaler för boende av permanent karaktär, menar grundlagsutskottet i sitt utlåtande. Affärs- och lagerlokaler kan också omfatta lokaler för boende. Den i grundlagen tryggade hemfriden omfattar i princip också alla slag av eventuella lokaler för permanent boende i fordon. Sådana lokaler hamnar emellertid i ett slags gränszon när det gäller den grundlagsskyddade hemfriden.

För hemfridsskyddet är det enligt utlåtandet motiverat att komplettera 35 § med att inspektioner inte får förrättas i lokaler som omfattas av hemfriden, utan att det föreskrivs om sådana inspektioner i 36 §. Den sfär som omfattas av hemfriden definieras inte på samma sätt i grundlagen som till exempel i strafflagen och därför bör avgränsningen formuleras så att sfären också omfattar lokaler för boende av permanent karaktär.

Trots sina anmärkningar uppger grundlagsutskottet att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Ekonomiutskottet noterar att 35 § i förslaget till konkurrenslag har samma innehåll som 20 § i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar, medan 36 § med vissa ändringar svarar mot 20 a § i den lagen. I sitt utlåtande om propositionen med förslag till bl.a. de här ändringarna i lagen om konkurrensbegränsningar (RP 11/2004 rdGrUU 7/2004 rd) tog grundlagsutskottet inte ställning till hemfriden. Bestämmelserna i 35 och 36 § i förslaget till konkurrenslag liksom också 20 och 20 a § i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar bygger på artikel 20 och 21 i EU-förordningen om tillämpning av konkurrensreglerna i fördraget (1/2003). Artiklarna är direkt tillämpliga.

Ekonomiutskottet föreslår att 35 § i lagförslaget godkänns utifrån propositionen. De som tilllämpar lagen bör dock vara uppmärksamma på vad grundlagsutskottet säger i sitt utlåtande. Utifrån 35 § om inspektioner i näringsidkarens affärslokaler får man inte inspektera lokaler som omfattas av hemfriden.

I övrigt hänvisar ekonomiutskottet till grundlagsutskottets utlåtande.

Jord- och skogsbruksutskottets utlåtande

Jord- och skogsbruksutskottet går in på hur 2 § 2 mom. i konkurrenslagen ska tillämpas på jordbruk. Regeringen åtog sig den 10 juni 2010 att bereda en proposition om undantag från konkurrenslagstiftningen inom jordbruket i syfte att genomföra arrangemang som sammanslutningar av jordbruksproducenter och branschsammanslutningar inom jordbruket vidtagit enligt EU-lagstiftningen. Jord- och skogsbruksministeriet har börjat bereda en proposition. Utskottet vill se att propositionen skyndsamt överlämnas till riksdagen.

Enligt propositionsmotiven motsvarar 2 § 2 mom. i konkurrenslagen i sak 2 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen om konkurrensbegränsningar. Undantaget från lagens tillämpningsområde i fråga om primärproduktion inom lantbruket motsvarar undantaget från räckvidden för EU-bestämmelserna när det gäller lantbruk och tilllämpningen är förenlig med tillämpningspraxis i EU. Syftet är också att den nationella lagstiftningen fortfarande ska tillåta arrangemang som EU-rätten medger.

Ekonomiutskottet påpekar att när regeringen överlämnade propositionen om konkurrenslagen den 10 juni 2010 uppgav den att lagen är en allmän lag och att separata lagar kommer att utfärdas om eventuella undantag. Samtidigt kom regeringen med ett uttalande om att den åtar sig att förbereda den proposition som jord- och skogsbruksutskottet nämner. Ekonomiutskottet förutsätter att regeringen i gott samarbete med arbets- och näringsministeriet och de berörda grupperna snarast möjligt bereder en lagstiftning som möjliggör producent- och branschorganisationer.

Jord- och skogsbruksutskottet föreslår inga ändringar i konkurrenslagen.

Ekonomiutskottet noterar att kommissionen nyligen har initierat ett tvåårigt forskningsprojekt om kooperativens och producentorganisationernas roll i livsmedelskedjan. Projektet ska också ta upp anknytande konkurrensrättsliga frågor.

I utlåtandet går jord- och skogsbruksutskottet in på bl.a. hur en högre produktivitet inom jordbruket påverkar priserna, hur centraliserade vår livsmedelsindustri och handel är, hur den fortlöpande prisbevakningen behöver bli effektivare och hur man kan ingripa mot missbruk av dominerande marknadsställning. Ekonomiutskottet hänvisar till utlåtandet.

Detaljmotivering

12 §. Påföljdsavgift för konkurrensbegränsning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av påföljdsavgiften ska enligt 4 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Statsrådets förordning om verkställande av konkurrensbrottsavgifter (142/2002) ska fortfarande gälla enligt 49 § i lagförslaget. Förordningen föreskriver att Rättsregistercentralen har hand om verkställigheten av beslut om konkurrensbrottsavgifter.

Utskottet stryker momentet med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande. Utifrån 1 § i lagen om Rättsregistercentralen ska det föreskrivas om centralens uppgifter genom lag, inte genom förordning.

Således stryker utskottet bestämmelsen i 49 § om att förordningen om verkställande av konkurrensbrottsavgifter fortfarande gäller och i stället skriver utskottet in en ny 47 § som motsvarar förordningens innehåll om att verkställa avgifter och meddela beslut om avgifter. Förordningen kommer att upphävas samtidigt som lagen om konkurrensbegränsningar upphävs.

19 §. Preskription av påföljdsavgiften.

En näringsidkare som verkställer ett företagsförvärv i strid med 25 eller 27 § ska enligt lagförslaget åläggas att betala en påföljdsavgift, om det inte finns lagstadgade skäl att inte påföra avgiften.

Utskottet kompletterar 19 § med hänvisningar till 25 § och 27 §, så att preskriptionstiden för påföljdsavgiften för lagstridigt verkställande av företagsförvärv enligt paragraferna är densamma som för överträdelse av bestämmelserna om förbjudna konkurrensbegränsningar.

20 §. Skadestånd.

Utskottet preciserar 2 mom. om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga, så att det tydligt kommer fram att jämkningsbestämmelsen i 2 kap. 1 § 2 mom. i skadeståndslagen () och bestämmelserna i 6 kap. i samma lag om fördelning av skadeståndsansvaret är tillämpliga på ersättning av skador som orsakats av konkurrensbegränsning.

34 §. Kallelse att höras.

Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande och detaljmotiveringen till paragrafen preciserar utskottet paragrafen så att Konkurrensverket får kalla in och höra en företrädare för näringsidkaren eller sammanslutningen av näringsidkare eller någon annan, om det är nödvändigt för att samla in uppgifter om föremålet för utredning.

42 §. Behandling av ett ärende i marknadsdomstolen.

Utskottet kompletterar 1 mom. med att konkurrensbegränsningsärenden också blir anhängiga genom framställningar enligt 30 § 2 mom. och ansökningar enligt 26 § 2 mom.

47 §. Hur påföljdsavgiften verkställs.

Med hänvisning till motiveringen till 12 § ovan lägger utskottet till en ny 47 § om att verkställa en påföljdsavgift och meddela beslut om avgiften. Paragrafen motsvarar i sak statsrådets förordning om verkställande av konkurrensbrottsavgifter.

50 §. Ikraftträdande.

Utifrån motiveringen till 12 och 47 § ovan stryker utskottet bestämmelsen om att förordningen om verkställande av konkurrensbrottsavgifter fortfarande ska gälla.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

Konkurrenslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1—4 §

(Som i RP)

2 kap.

Förbjudna konkurrensbegränsningar

5—7 §

(Som i RP)

3 kap.

Åtgärder, påföljder och skadestånd i samband med förbjudna konkurrensbegränsningar

Åtgärder i samband med förbjudna konkurrensbegränsningar

8—11 §

(Som i RP)

Påföljder

12 §

Påföljdsavgift för konkurrensbegränsning

(1—3 mom. som i RP)

(4 mom. utesl.)

13—18 §

(Som i RP)

19 §

Preskription av påföljdsavgiften

Påföljdsavgift får inte bestämmas för överträdelse av bestämmelserna i 5 eller 7, 25 eller 27 § eller i artikel 101 eller 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om inte framställning till marknadsdomstolen har gjorts inom fem år från den dag då överträdelsen inträffade eller vid fortsatt överträdelse, inom fem år från den dag då överträdelsen upphörde. Konkurrensverkets åtgärder för utredning av konkurrensbegränsningen avbryter preskriptionstiden som då börjar löpa från början.

(2 mom. som i RP)

Skadestånd

20 §

Skadestånd

(1 mom. som i RP)

På ersättningsskyldigheten tillämpas också bestämmelserna i 2 kap. 1 § 2 mom. och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974).

(3 mom. som i RP)

4 kap.

Tillsynen över företagsförvärv

21—30 §

(Som i RP)

5 kap.

Bestämmelser om förfarandet

31—33 §

(Som i RP)

34 §

Kallelse att höras

Om det är nödvändigt för att samla in uppgifter om föremålet för utredning har Konkurrens verket rätt att kalla in och höra en företrädare för näringsidkaren eller sammanslutningen av näringsidkare eller någon annan som av grundand anledning kan misstänkas ha varit aktiv vid genomförandet av en konkurrensbegränsning. Konkurrensverket får protokollföra de svar som det får. Bestämmelser om hörande finns i förvaltningslagen (434/2003).

35—41 §

(Som i RP)

42 §

Behandlingen av ett ärende i marknadsdomstolen

Konkurrensbegränsningsärenden blir anhängiga vid marknadsdomstolen genom en framställning som avses i 12 § 3 mom., (utesl.) 25 § 1 mom. eller 30 § 2 mom., genom besvär som avses i 44 § 1 mom. eller genom en ansökan som avses i 26 § 2 mom., 36 § 3 mom. eller 45 § 2 mom. Framställningen, besvären och ansökan ska inlämnas skriftligen.

(2—4 mom. som i RP

43 §

(Som i RP)

6 kap.

Särskilda bestämmelser

44—46 §

(Som i RP)

47 § (Ny)

Hur påföljdsavgiften verkställs

Rättsregistercentralen ska se till att beslut som gäller att bestämma påföljdsavgifter enligt 12 § verkställs.

Beslut av marknadsdomstolen om bestämmande av en påföljdsavgift ska meddelas Rättsregistercentralen.

Om högsta förvaltningsdomstolen ändrar marknadsdomstolens beslut så att en påföljdsavgift avlyfts eller beloppet ändras, ska högsta förvaltningsdomstolen underrätta Rättsregistercentralen om sitt beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen ska också underrätta Rättsregistercentralen om beslut där högsta förvaltningsdomstolen i första instans har bestämt en påföljdsavgift.

Rättsregistercentralen ska utan ansökan återbetala en påföljdsavgift, om det beslut som gäller avgiften har upphävts eller om avgiftsbeloppet har sänkts.

48 och 49 (47 och 48) §

(Som i RP)

50 (49) §

Ikraftträdande (utesl.)

(1 mom. som i RP)

Genom denna lag upphävs lagen av den 27 maj 1992 om konkurrensbegränsningar (480/1992) jämte ändringar. (Utesl.) Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till lagen om konkurrensbegränsningar, ska i stället för lagen om konkurrensbegränsningar denna lag tilllämpas efter att lagen har trätt i kraft.

(3—5 mom. som i RP)

_______________

Helsingfors den 4 mars 2011

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Jouko Skinnari /sd
  • vordf. Mauri Salo /cent
  • medl. Hannu Hoskonen /cent
  • Harri Jaskari /saml (delvis)
  • Anne Kalmari /cent
  • Matti Kangas /vänst
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd
  • Jouko Laxell /saml
  • Eero Lehti /saml (delvis)
  • Päivi Lipponen /sd (delvis)
  • Marjo Matikainen-Kallström /saml (delvis)
  • Petteri Orpo /saml (delvis)
  • Sirpa Paatero /sd
  • Oras Tynkkynen /gröna (delvis)
  • Markku Uusipaavalniemi /saf

Sekreterare var

valiokuntaneuvos  Eelis Roikonen