Motivering

Enligt den sittande regeringens program kommer den offentliga finansieringen av forskning och utveckling (FoU) att höjas med målet att den offentliga och privata FoU-finansieringen ska nå upp till fyra procent av bruttonationalprodukten (bnp). Statistikcentralens preliminära uppskattning säger att FoU-utgifternas bnp-andel uppgick till 3,36 procent 2007. Finansieringen var som högst 2005, då den låg på 3,48 procent. Sett till själva beloppet har finansieringen årligen realt ökat med ca 4 procent, men den procentuella andelen av bnp har minskat de senaste åren till följd av den positiva bnp-utvecklingen. År 2007 var den privata sektorns andel av FoU-finansieringen drygt 71 procent och den offentliga sektorns 29 procent.

Anslaget för teknologi- och innovationspolitik ökar från årets 618,9 miljoner till 730 miljoner euro 2012. Enligt vad ekonomiutskottet erfar beror ökningen framför allt på att fullmakterna för Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer och omkostnaderna för statens tekniska forskningscentral (STFC) höjs. Enligt preliminära uppgifter från statistikcentralen uppgick offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen 2007 till 0,97 procent av bruttonationalprodukten. Enligt arbets- och näringsministeriet kommer den offentliga FoU-finansieringen med nuvarande tillväxtprognoser för samhällsekonomin att vara ca 1 procent av bnp i slutet av ramperioden.

Enligt både regeringsprogrammet och redogörelsen kan årliga inkomster från försäljningen av aktier, när de överstiger 400 miljoner euro, trots ramen begränsat användas för investeringar av engångsnatur avsedda att främja kompetens, innovationer och ekonomisk tillväxt.

Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att regeringen bidrar till ökad finansiering av forskning, utveckling och innovation så att det mål som regeringen ställer upp i sin programförklaring nås. Långsiktiga offentliga åtgärder stöder en stabil ekonomisk tillväxt och den internationella konkurrenskraften.

Redogörelsen säger ingenting om konkurrens- och konsumentpolitiken. Enligt uppgift kommer anslagen för konkurrens- och konsumentpolitiken och för marknadsreglering att kvarstå på ca 15,5—16 miljoner euro under hela ramperioden. Konkurrensverket har framhållit för utskottet att dess personella resurser inte kommer att räcka till enligt verksamhets- och ekonomiplanen för de kommande åren för att uppgifter utvidgas och kräver särskild sakkunskap. Resursbristen har lett till att viss forskning lagts ned, undersökningar av misstänkt missbruk fördröjts och det internationella samarbetet gått på sparlåga. Behandlingstiderna har varit långa, till och med över två år.

Att utreda vilken inverkan konkurrensbegränsningar och företagsförvärv har på konkurrensen hör till Konkurrensverkets samhälleligt viktiga kärnuppgifter. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att myndigheten ges möjlighet att anställa den tilläggspersonal som behövs, uttryckligen för övervakning av konkurrensbegränsningar och företagsförvärv och för konkurrensfrämjande åtgärder.

Regeringen håller på med ett konsumentpolitiskt program som särskilt fäster uppmärksamhet vid utveckling av konsumentförvaltningen på alla nivåer. Ett centralt inslag är planerna på att överföra den kommunala konsumentrådgivningens uppgifter till staten. Man utreder också om konsumentrådgivningen kan slås ihop med den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen i syfte att förbättra effektiviteten och produktiviteten. Enligt redogörelsen om ramarna för statsfinanserna är det tänkt att konsumentrådgivningen, som överförs från kommunerna till staten, i framtiden huvudsakligen ska upphandlas hos utomstående serviceproducenter.

Ekonomiutskottet konstaterar att målet med att utveckla konsumentförvaltningen bör vara högkvalitativa och heltäckande tjänster och ett bättre utbud för att medborgarna ska vara mer jämlika regionalt sett. För att konsumentförvaltningen ska kunna fullgöra sina uppgifter framgångsrikt måste den ges tillräckliga resurser och behövliga befogenheter bl.a. för övervakning.

Redogörelsen anger att anslaget för ersättning av Finnvera Abp:s förluster ska minskas med 1 miljon euro utöver de avdrag som beslutats tidigare. Utskottet pekar på att Finnvera är av stor betydelse när det gäller finansiering av små och medelstora företag. Anslaget för ersättning av förluster ger möjlighet till kontrollerad risktagning på de mest problematiska områdena för regional utveckling. Det är viktigt att Finnvera garanteras tillräckliga möjligheter till finansiering och risktagning även i fortsättningen.

Enligt arbets- och näringsministeriets yttrande till ekonomiutskottet ligger anslaget för energipolitik på samma nivå som i förra rambeslutet, dvs. ca 45—50 miljoner euro om året. I redogörelsen sägs det också att energiskattestödet och de acciser som tas ut på energiprodukter ökar med 112 miljoner euro under ramperioden.

Regeringen har påbörjat arbetet med en långsiktig klimat- och energistrategi. Det är meningen att riksdagen ska få en redogörelse om den senast i början av årets höstsession. Ekonomiutskottet kommer att kunna ta ställning till finansieringsstrukturerna och finansieringsbehoven när redogörelsen tas upp till behandling. Ramarna för statsfinanserna beaktar inte de ekonomiska effekterna av ställningstagandena i strategin, som befinner sig i beredningsstadiet. Enligt uppgift kommer rambesluten att justeras 2009 utifrån klimat- och energistrategin, och utskottet kommer då att ta ställning till dessa justeringar.

Enligt redogörelsen kommer man för genomförande av produktivitetsprogrammet att vidta åtgärder för att förnya arbetskraftsservicen, eliminera överlappande verksamhet och förenkla förfarandena. Det viktigaste när det gäller arbetskraftsservicen är att trygga tillgången till kompetent arbetskraft. Anslagen kommer att avdelas för arbetskraftsutbildning som genomförs i samarbete med företag, och de ska fördelas så att de bättre stöder sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

Enligt ekonomiutskottet är det viktigt att de produktivitetsfrämjande åtgärderna på arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde förbättrar utbudet på arbetskraftsservice och därmed bidrar till att företagen lättare får arbetskraft.