10. Ägarstyrningen

Destia, som är resultatet av att det statliga Vägverket bolagiserades, har en samlad kompetens som staten inte har råd att förlora. Bolaget har kunnat dämpa prishöjningen och hålla uppe en bra kvalitetsnivå. Den uppenbara risken med att sälja eller ändra ägarstrukturen i Destia är att marknaden blir dominerad av några enstaka stora privata aktörer. Entreprenaderna för att bygga och underhålla trafikleder fördelas mellan några få bolag och priserna blir oskäligt höga för att det saknas en sund konkurrens.

Raskone Ab:s verksamhet bidrar bl.a. till vår nationella säkerhet, eftersom bolaget står för en stor del av underhållet och reparationerna på försvarsmaktens materiel. Propositionen innebär att t.ex. underhållet av försvarsmateriel nu med tanke på nationellt intresse övertas av aktörer vars främsta mål inte är att uppehålla landets försvarskapacitet.

Labtium Oy är resultatet av att en del av Geologiska forskningscentralen bolagiserats. Bolaget tillhandahåller spetskompetens för gruvarbete, laboratorietestningar för industri och stödtjänster för malmletning. Det är viktigt att de funktioner som gäller vår mark ligger stadigt i statens händer.

Bolagen arbetar med avseende på statligt ägarskap inom sådana sektorer att det inte är lönt att privatisera dem. Staten bör behålla sin majoritet i dem för att trygga våra nationella intressen. Bolagen kunde ha utvecklats utan att de såldes, med hjälp av Solidium som är grundat för ändamålet.

Vi föreslår därför

att förslagen om Destia Ab, Raskone Ab och Labtium Oy förkastas och motiveringarna stryks.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I regeringsprogrammet sägs det att undersökningen av krävande brott ska effektiviseras och försnabbas. Undersökningen av komplicerade ekobrott är synnerligen resursintensiv både i förundersökningsfasen och vid åtalsprövningen. Ett tillräckligt och nära samarbete mellan polis och åklagare i förundersökningen främjar standarden på utredningsarbetet och beredningen inför domstolsbehandlingen. Förundersökningssamarbetet och åklagarens synliga roll i krävande ekonomiska brottmål från förundersökning till beredning inför huvudförhandling och domstolsförhandling binder upp mycket av de resurser som finns för åtalsprövning.

När det gäller allvarliga ekobrott räcker de resurser som regeringen har föreslagit inte till. Tilläggsbudgeten räddar inte ekobrottsåklagarna ur deras trångmål. Ekobrottens andel av de allvarligaste brotten är betydande, och denna typ av brottslighet orsakar samhället betydande skada och rubbar den allmänna tilltron till näringslivet, förvaltningen och rättsväsendet. Vi socialdemokrater har genom en tilläggsbudgetmotion föreslagit en ökning av polisens resurser för undersökning av ekobrott men det skulle samtidigt innebära en anhopning av ärenden hos åklagarna om inte en motsvarande resursökning görs på den sidan. För att säkerställa en effektiv utredning av ekobrott på alla nivåer i myndighetskedjan bör åklagarväsendets resurser ökas.

Vi föreslår därför

att moment 25.30.01 ökas med 2 000 000 euro för åklagarväsendets omkostnader och särskilt för utredning av allvarliga ekobrott.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Under årets förra hälft började antalet fångar visa en liten uppåtgående trend. Regeringen noterar ökningen i tilläggsbudgeten men anvisar inte ens för de mest flagranta bristerna inom fångvården några extra anslag. Fängelselagen (767/2005) förutsätter att för varje fånge uppgörs en personlig plan som spänner över den tid fången avtjänar sitt straff, friges eller försätts i villkorlig frihet. På grund av resursbristen inom fångvården görs risk- och behovsbedömningar de facto endast för en bråkdel av fångarna. Bedömningar och planer görs för närvarande i regel endast för långtidsfångar. Det har också visat sig att det råder stora regionala skillnader i möjligheterna att göra upp dessa planer.

Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har offentligt deklarerat att baljcellerna, som länge varit en skamfläck för vårt anseende, snart kommer att vara ett minne blott. Vi socialdemokrater anser att tilläggsbudgeten hade varit ett ypperligt tillfälle att rätta till situationen, som kränker fångarnas mänskliga och grundläggande rättigheter. I början av 2009 fanns det fortfarande drygt 500 fångplatser med baljor. Fångvårdsväsendet och Senatfastigheter har planerat att redan i år totalrenovera bl.a. alla fängelseavdelningar där det finns baljceller. I fängelserna i Konnunsuo och Kervo har man åtgärdat baljcellerna men totalrenoveringen av fängelserna i Kuopio och S:t Michel kommer att bli klar först om ett och ett halvt år. Efter det finns det baljceller kvar i fängelserna i Tavastehus och Helsingfors, där det också bor småbarn tillsammans med sina fångföräldrar. De cellerna måste tas ur bruk omedelbart för barnens vidkommande och alla celler antingen repareras eller bytas ut.

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för omkostnader för verkställighet av straff.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Socialdemokraterna föreslog 10 miljoner euro extra för polisväsendets omkostnader i den ordinarie budgeten för 2009. I den första tilläggsbudgeten föreslog regeringen ett blygsamt tillläggsanslag på 1 500 000 euro för lönepolitiska åtgärder. I den andra tilläggsbudgeten anser regeringen att det behövs ytterligare 1 100 000 euro för att sysselsätta arbetslösa poliser.

Men inte minst lokalpolisens insatser för medborgarnas säkerhet kräver det anslagstillskott på 10 miljoner euro till polisen som föreslogs under den föregående regeringen.

För att säkra Centralkriminalpolisens möjligheter att göra laboratorie- och dna-undersökningar kräver redan det ett särskilt extra anslag på 800 000 euro. Det måste en extra satsning till också för att säkerställa och förbättra bekämpningen av ekobrottslighet och svart ekonomi, men det har inte beaktats i tilläggsbudgetpropositionen.

Vi föreslår därför

att moment 26.10.01 ökas med 7 400 000 euro för polisens omkostnader.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Regeringen har vänt kommunerna ryggen och har inte gett dem tillräckligt med pengar för att de ska kunna tillhandahålla tjänster. Den har främst sysslat med att sänka skatter och bagatelliserat den ekonomiska krisens effekter för den kommunala ekonomin och överlåtit på kommunerna att ensamma ta sig an de allt större utmaningarna på tjänstefronten. Den ogina attityden leder till att kommunerna tvingas utföra det smutsiga arbetet i en recessionsekonomi.

Tillväxten i den finländska samhällsekonomin började under fjolårets senare hälft att sacka och håller nu på att närma sig ett brant stup, vilket innebär att bnp minskar i år på samma sätt som under den ekonomiska depressionen på 90-talet. Kommunerna får det svårt ekonomiskt när intäkterna från samfundsskatten halveras och utgifterna ökar. Underskottet växer och tros bli ca en miljard euro nästa år. Skillnaderna mellan regionerna tilltar. Särskilt de exportberoende orterna får det svårt när exporten tynar och intäkterna från samfundsskatten minskar till följd av ökad arbetslöshet.

Vi föreslår därför

att moment 28.90.32 ökas med 4 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Behovet av personer med grundläggande yrkesutbildning har ökat och yrkesutbildningen blivit allt populärare. Nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste ökas för att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen, den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika sektorer. Regeringen underdimensionerar antalet nybörjarplatser.

Vi föreslår därför

att moment 29.20.30 ökas med 18 000 000 euro för grundläggande yrkesutbildning.

30. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtal är ett effektivt instrument som främst utnyttjas av vuxna. Läroavtalsutbildning, där arbetslivets krav ställs i centrum, är ett sätt att garantera livslångt lärande för vuxna. Utbildningen lämpar sig särskilt väl för dem som vill byta yrke eller som helt saknar en examen. En viktig grupp i detta avseende är invandrarna.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.32 ökas med 5 000 000 euro för läroavtalsutbildning.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Alla universitet måste specialisera och ägna sig åt internationell toppforskning. Vi utgår från att universitetens basfinansiering ökas med de 200 miljoner euro som rådet för vetenskap och teknologi föreslagit för valperioden utslaget på samtliga universitet.

Vårt finländska universitetssystem utgår från kulturuniversitetsidealet. Forskningen är oberoende och verksamheten finansieras huvudsakligen med offentliga medel. En viktig utgångspunkt är att universiteten och vetenskapsgrenarna ska vara likvärdiga. Våra universitet har behandlats enligt samma principer.

Vi måste se till att det också i framtiden finns allmänna högskolor i hela landet som arbetar på regionalt jämlika villkor. Det kräver att finansieringen av universiteten är tryggad.

Vi föreslår därför

att moment 29.50.01 ökas med 27 000 000 euro för universitetens omkostnader.

10. Trafiknätet

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Trafikökningen leder till att vägnätets servicekapacitet kontinuerligt sjunker, och till följd av de nedskurna anslagen för basväghållning är vägnätet ställvis redan i oroväckande dåligt skick. Inte minst har det sekundära vägnätet blivit lidande av de otillräckliga anslagen och förfallet är ställvis stort. Underhållsskulden ökar år för år. Om man inte skjuter till ordentligt med anslag, blir underhållskostnaderna ännu högre. För trafiksäkerheten är det nödvändigt att bygga betydligt fler nya gång-, cykel- och mopedvägar. Med de föreslagna anslagen får man lov att nästan helt upphöra med att anlägga sådana leder. Väginvesteringar har en stimulerande effekt vid en ekonomisk lågkonjunktur och också det talar för mer anslag.

De anslag regeringen avsatt särskilt för basväghållning är helt oförenliga med riksdagens enhälliga krav. Vi socialdemokrater kräver en långsiktig, förutsebar, tillförlitlig och miljövänlig investeringspolitik inom transportsektorn. Under de senaste åren har vägnätets underhållskostnader ökat med 25—30 miljoner euro per år. Enligt sakkunniga behöver anslagen för basväghållning öka markant. Över 1 500 kilometer huvudväg och ca 1 000 broar är i behov av reparation. Med tanke på de rådande konjunkturerna skulle det nu om någonsin vara läge att fatta beslut om sysselsättningsfrämjande infrastrukturprojekt. Satsningar på basväghållning ger omedelbara effekter.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.21 ökas med 50 000 000 euro för basväghållning.

22. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. För godstransporternas del innebär de dåliga banorna viktbegränsningar som märkbart försvårar t.ex. virkestransporter. Detta inverkar direkt på villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för godstransporter. Bannätets dåliga skick leder så småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som redan nu är överbelastade och i dåligt skick.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

De medel som under detta årtionde reserverats för ombyggnadsprojekt och reinvesteringar är inte tillräckliga. Om finansieringsnivån inte höjs hotar ombyggnadsarbetena på många banavsnitt att bli uppskjutna med flera år. Resursbristen höjer dessutom säkerhetsrisken och gör trafiken mindre punktlig.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.22 ökas med 50 000 000 euro för basbanhållning.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Sysselsättningsläget har försämrats märkbart, men trots detta avsätter regeringen fortfarande inte tillräckligt med resurser för en aktiv arbetskraftspolitik. Dessutom har regeringen ökat anslagen för sent: av de tillgängliga anslagen för arbetskraftsutbildning och sysselsättning är 98 procent redan reserverade. Arbets- och näringscentralerna kommer att kunna använda de pengar som den aktuella tilläggsbudgeten ger först i november—december, vilket innebär att tillläggsanslaget till regionerna kommer för sent. Exempelvis kan de projekt inom arbetskraftsutbildningen som måste bli föremål för anbudsupphandling starta först åtta veckor efter det att regionerna har tillgång till pengarna.

Tillräckliga anslag måste reserveras för sysselsättande åtgärder så att fler nås av aktiva åtgärder. Det är bättre att erbjuda tillfälle till arbete och utbildning än att låta människor slås ut från arbetsmarknaden.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 20 000 000 euro för effektivare arbetskraftspolitiska åtgärder.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Energistödet ingår i den ekonomiska styrningen i syfte att få energisystemet att välja de mest effektiva och för klimatet och miljön bästa lösningarna. Samtidigt blir energiförsörjningen säkrare och mer mångsidig. I fråga om sektorn för utsläppshandel beviljas investeringsstöd bara för projekt som gäller ny teknik. Inom den icke-handlande sektorn kan man däremot stödja också investeringsprojekt för konventionell teknik. För investeringar i vindkraft beviljar man stöd bara för projekt som gäller ny teknik. Det behövs mer pengar till snabbstartade och sysselsättningsökande projekt som främjar användningen av förnybar energi och energieffektiviteten. Projekten ska samtidigt stödja de långsiktiga klimat- och energipolitiska målen.

Vi föreslår därför

att moment 32.60.40 ökas med 10 000 000 euro för energistöd.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Enligt 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. De som får så kallade orsaksrelaterade förmåner med stöd av grundlagen bör således inte hänvisas till sistahandsalternativet för att försörja sig, dvs. utkomststödet.

Arbetsmarknadsstödet räcker inte för arbetslösas grundläggande försörjning och därför måste en del av dem som får detta stöd dessutom ty sig till utkomststöd utöver bostadsbidraget. För att göra de arbetslösa mindre beroende av utkomststödet föreslår vi att arbetsmarknadsstödet höjs med två euro per dag. På grund av en inbördes koppling mellan arbetsmarknadsstödet och annan arbetslöshetsersättning drar en höjning av arbetsmarknadsstödet också upp nivån på grunddagpenningen för arbetslösa och det anknytande inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa.

Arbetsmarknadsstödet bör i fortsättningen höjas gradvis, så att arbetslösa inte alls behöver ty sig till utkomststöd. Dessutom bör ett tillräckligt antal aktiveringsåtgärder förenas med nivåhöjningen av arbetsmarknadsstödet. Då kan man hjälpa långtidsarbetslösa att åter få jobb.

Vi föreslår därför

att moment 33.20.52 ökas med 30 000 000 euro för budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Allt fler blir beroende av socialbidrag. Det slår extra hårt mot barnfamiljerna. Att vara bidragsberoende och leva länge i fattigdom marginaliserar barn och barnfamiljer.

Trots att utkomststödet borde vara den form av utkomstskydd som kommer i sista hand måste många familjer i praktiken regelbundet ty sig till det bidraget. Eftersom regeringen inte föreslår tillräckligt stora höjningar av de förmåner som kommer i första hand och som skulle minska fattigdomen bland barnfamiljerna är det helt nödvändigt att ändra grunderna för utkomststödet genom att höja stödet till barnfamiljerna.

Socialdemokraterna vidtog under förra valperioden flera åtgärder för att förbättra villkoren för de allra resurssvagaste. Vi vill fortsätta med vår politik för social rättvisa även under denna valperiod. Därför föreslår vi en höjning av utkomststödets grunddel för barn med 30 euro i månaden.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.35 ökas med 4 000 000 euro för budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel för barn.

10. Miljö- och naturvård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med anslaget bekostas miljömässigt viktiga vattenvårdsprojekt och förbättringar av förorenade områden. I den första tilläggsbudgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen att anslaget för miljövårdsarbeten ökas med 2 000 000 euro. Den andra tilläggsbudgeten innehåller ett tillägg på 2 500 000 euro, dvs. anslaget för hela året blir enligt vad regeringen föreslår 18 950 000 euro.

De förorenade områdena i Finland uppskattas vara ca 20 000 till antalet. För att sanera dem beräknas anslagsbehovet totalt uppgå till 1—1,2 miljarder euro de närmaste 20 åren. I takt med att tillståndet i Östersjön har försämrats har särskilt miljövårdsarbetena för att skydda Östersjön fått större betydelse. Anslaget spelar en viktig roll när det gäller att minska belastningen på Östersjön när avloppsbelastningen från glesbygden minskar. Detta arbete kräver större anslag än regeringen tror eftersom tiotals avloppsprojekt i olika delar av landet väntar på tillräckliga resurser för att kunna starta.

Enligt uppskattningen i vår skuggbudget behövs det 7 000 000 euro mer för miljövårdsarbeten än vad regeringen bedömer. När de ekonomiska utsikterna blev sämre föreslog vi i en tillläggsbudgetmotion i början av sommaren att man skulle satsa 10 000 000 mer på miljövårdsarbeten, särskilt med beaktande av det rådande ekonomiska läget och miljövårdsarbetenas sysselsättande verkan. Vi anser fortfarande att denna bedömning av anslagsbehovet är aktuell och mer ackurat än regeringens uppskattning.

Vi föreslår därför

att riksdagen ökar moment 35.10.77 med 7 000 000 euro för att trygga anslaget för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

60. Överföring till statens bostadsfond

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

I samband med 2009 års första tilläggsbudget lade regeringen fram ett lagförslag som skulle öka produktionen av hyresbostäder. Den lagen erbjöd konjunkturrelaterat stöd också till nya ägaraktörer. Vidare presenterades ett lagförslag om temporärt stöd till husbolag som renoverar eller bygger om. Förslagen gick närmast ut på att stimulera den produktion av hyreslägenheter som sker på marknadsvillkor och på att tillfälligt stödja renovering och ombyggnad av bostadshus.

Socialdemokraterna anser att staten måste stödja ny- och ombyggnad i det rådande ekonomiska läget. Regeringens proposition i syfte att stödja byggandet av nya hyreslägenheter garanterar ändå inte att ingångshyran lägger sig på en rimlig nivå.

Finland och i synnerhet landets tillväxtcentrum kommer under de närmaste åren att behöva mycket ny, både inhemsk och utländsk arbetskraft, särskilt för arbetsuppgifter inom den offentliga och privata tjänstesektorn. Detta kräver i sin tur att samhället ser till att det finns tillräckligt med hyreslägenheter till skäligt pris.

Socialdemokraterna föreslog i sin skuggbudget för 2009 och i sin reservation mot årets första tilläggsbudget att kriterierna för statens räntestödslån till hyreshusproduktion ska ändras. Syftet var att låg- och medelinkomsttagare ska kunna garanteras en rimlig ingångshyra.

För att antalet hyresbostäder ska ligga nära de uppställda målen och för att det också i fortsättningen ska finnas hyresbostäder med rimlig hyra bör villkoren för räntestödslånen till nya ARA-hyresbostäder ändras stort. Nyproduktion bör få ett investeringsstöd på 10 procent och den nuvarande självriskräntan på 3,4 procent i räntestödet halveras. På det sättet kan exempelvis ingångshyran i huvudstadsregionen ligga kring cirka 10 euro/m², som i ljuset av de nuvarande boendekostnaderna kan anses vara en rimlig nivå.

En betydande del av till exempel de kommunalt ägda hyreslägenheterna har inte reparerats i någon större omfattning sedan husen blev färdiga. Det betyder att hyreshusen har ett så stort reparationsbehov att de inte längre kan renoveras utan att hyrorna stiger orimligt mycket för hushåll med låga och medelstora inkomster.

Genom räntestödslån kunde man också ge bidrag till ombyggnad av gamla hyresbostäder. Om bidraget differentieras utifrån energiprestanda uppmuntrar man samtidigt hyreshusen att satsa på ekologiska renoveringslösningar.

Hänvisning: TBM 84/2009 rd — ledamot Rajamäki.

Vi föreslår därför

att motiven till moment 35.20.60 kompletteras med att procentsatsen för låntagarnas grundläggande självrisk för räntestödslån 2009 ska halveras med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och den statsrådförordning (666/2001) som utfärdats med stöd av den, så att boendekostnaderna för nya bostäder ska kunna ligga på en rimlig nivå och att ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder 2009 ska ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras och stödet kopplas ihop med energiprestanda.

10. Ägarstyrningen

Vi kan inte godta den fullmakt som regeringen begär för att avstå från statens innehav i de nu helt statsägda Destia Ab och Labtium Oy eller från statens majoritet i Raskone Ab. Destia har en betydelsefull ställning på marknaden, så priserna inom markarbeten kommer att påverkas om bolaget privatiseras.

När bilbesiktningen privatiserades visade det sig att de investerare som är ute efter hög avkastning (oförtjänta vinster) lyckas höja priserna betydligt med hjälp av sin ställning på marknaden. Så kommer det också att gå i fråga om Destia. Det här bekostas av det allmänna, dvs. skattebetalarna. Dessutom finns det inget behov av att avstå från det statliga innehavet i de här tre bolagen. Riksdagen bör med fog vägra att bevilja fullmakt.

Hänvisning: TBM 10/2009 rd av Kuoppa m.fl.

Vi föreslår därför

att passusen om säljfullmakt i fråga om Destia Ab, Labtium Oy och Raskone Ab i motiveringen till kapitel 23.10 stryks.

30. Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Till följd av den ekonomiska krisen, klimatförändringen och matkrisen dör det också i år människor i utvecklingsländerna av svält och sjukdomar som går att behandla. Andelen människor som får försöka klara sig på mindre än en euro per dag ökar allt snabbare.

Den globala ekonomiska krisen slår hårdast mot just ekonomierna i utvecklingsländerna. Invånarna drabbas dessutom av att företrädarna för de rika länderna i norr samtidigt skär ner på sitt utvecklingssamarbete och de migrerade arbetarna i Europa inte längre har pengar att skicka till sina hemländer.

Därför har bl.a. FN och Världsbanken vädjat till Finland och de andra EU-länderna för att vi ska höja våra anslag för utvecklingssamarbete för i år, innan problemen i utvecklingsländerna flerdubblas.

Hänvisning: TBM 11/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 10 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Personalen räcker inte till för att man i lagstiftningens anda ska kunna öka fångarnas deltagande i verksamhets- och missbrukarprogram. Aktiveringsinsatserna kräver adekvata extra resurser. Det finns också klara brister i hälso- och sjukvården för fångar. Dagens ekonomiska läge motiverar också insatser på årliga reparationer.

Hänvisning: TBM 17/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 4 500 000 euro, varav 3 000 000 euro för årliga reparationer och 1 500 000 euro för extra resurser till fängelsepersonal, aktivering av fångar och hälso- och sjukvård för fångar.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Recessionen kommer att leda till att kommuninvånarna inte längre får basservice på lika villkor som de har rätt till. Bl.a. Kommunförbundet har sett det som viktigt att statsandelarna till kommunerna höjs i höst med 100 miljoner euro för i år. Då underlättas kommunernas ekonomiska misär samtidigt som den allt viktigare basservicen under recessionen garanteras och trycket på att höja kommunalskatten minskar.

Regeringen är blind för kommunernas och deras invånares nöd och är inte redo att höja statsandelarna. Därför kommer många kommuner redan i höst att hamna i en ond cirkel av nedskärningar, som riskerar människornas grundläggande fri- och rättigheter. Som stöd till de värst utsatta kommunerna bör finansieringsunderstöden enligt prövning höjas med 50 miljoner redan i år.

Hänvisning: TBM 27/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 28.90.32 ökas med 50 000 000 euro.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Med hänsyn till det ekonomiska läget kan anslaget inte anses vara adekvat. Det är befogat att öka antalet studerande.

Hänvisning: TBM 29/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 29.20.30 ökas med 18 000 000 euro för att öka antalet studerande i den grundläggande yrkesutbildningen.

30. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen är ett smidigt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och avlägga en grundexamen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan av arbetet. Utbildningen lämpar sig för både unga och lite äldre. Speciellt viktig är den som väg ut i arbetslivet för de unga som har svårt att avlägga en yrkesexamen på läroanstalt. För långtidsarbetslösa kan läroavtalsutbildning vara den enda vägen ut i arbetslivet.

Omkring 90 procent av dem som gått på läroavtalsutbildning får arbete. Den är effektiv också ur arbetsgivarens synvinkel: ett företag kan snabbt lära upp människor för exakt de uppgifter där det behövs extra arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen en beprövad metod för att föra vidare så kallad tyst know-how på arbetsplatsen.

Motiveringen till momentet måste ändras så att maximiantalet läroavtalsstuderande i yrkesinriktad tilläggsutbildning är 29 200 år 2009.

Hänvisning: TBM 31/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.32 ökas med 5 000 000 euro för läroavtalsutbildning.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vårt universitetsnät står inför stora omvälvningar. Och samtidigt ställer den allt hårdare globala konkurrensen nya kvalitativa och kvantitativa krav på universiteten. En ständigt underdimensionerad finansiering hindrar dessvärre våra högskolor från att sälla sig till toppuniversiteten i världen.

Hänvisning: TBM 32/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 29.50.01 ökas med 27 000 000 euro för universitetens basfinansiering.

10. Trafiknätet

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Ju mer trafiken ökar, desto kraftigare sjunker vägnätets servicekapacitet; på grund av de nedskurna anslagen för basväghållning är vägnätet ställvis redan i oroväckande dåligt skick. Inte minst har det sekundära vägnätet blivit lidande av de otillräckliga anslagen och förfallet är ställvis stort.

Väginvesteringar har en stimulerande effekt vid en ekonomisk lågkonjunktur och det talar för mer anslag.

Hänvisning: TBM 36/2009 rd av Kuoppa.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.21 ökas med 50 000 000 euro för basväghållning och förbättringsprojekt.

22. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

För att dämpa klimatförändringen krävs det att utsläppen av växthusgaser reduceras betydligt. Därför bör en större andel av trafiken bestå av spår- och kollektivtrafik. Spårtrafiken är ingen nersmutsare utan står för en hållbar utveckling eftersom den är en energisnål och säker trafikform. De medel som reserverats för ombyggnadsprojekt och reinvesteringar har minskat betydligt detta decennium.

Hänvisning: TBM 51/2009 rd av Kuoppa.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.22 ökas med 50 000 000 euro för basbanhållning.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Antalet unga arbetslösa och den ökande långtidsarbetslösheten väcker oro. De arbetslösa är nu praktiskt taget uppe i över 300 000, eftersom också permitterade är arbetslösa arbetssökande. Regeringen har inte alls motverkat den ökande arbetslösheten med tillräckligt hård hand. Tillskotten i den andra tilläggsbudgeten räcker inte ens till för att stoppa ökningen.

Hänvisning: TBM 67/2009 rd av Kuoppa.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 20 000 000 euro.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Regeringen föreslår inga tilläggsanslag för sysselsättningsfrämjande investeringar, bara utökade fullmakter som efterfinansiering. Det ekonomiska läget är stramt i kommunerna, som därför inte fullt ut kan dra nytta av efterfinansieringsmodellen för att motverka arbetslösheten. Ekonomin på orter med strukturomvandlingar är exceptionellt åtstramad eftersom arbetstillfällen går förlorade. Därför måste anslagen också utökas markant utöver fullmakterna.

Hänvisning: TBM 68/2009 rd av Kuoppa.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.64 ökas med 15 000 000 euro.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Vi anser att det är motiverat att öka energistödet.

Vi föreslår därför

att moment 32.60.40 ökas med 10 000 000 euro och att fullmakten samtidigt höjs till 108 000 000 euro.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

För närvarande är besvärsnämnden för social trygghet överbelastad med fler än 30 000 besvär. Den genomsnittliga behandlingstiden är mer än 15 månader. Ändå är det i högsta grad fråga om människors grundläggande fri- och rättigheter, rätten till försörjning och hälsa.

Hänvisning: TBM 72/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 33.01.03 ökas med 2 000 000 euro för att avarbeta ärendebalansen vid besvärsnämnden för social trygghet.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Arbetslöshetsersättningarna är för små för att räcka till försörjning. Att höja dem väsentligt är det mest effektiva sättet att stimulera efterfrågan på hemmaplan i det rådande läget.

Vi föreslår därför

att moment 33.20.52 ökas med 45 000 000 euro för budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet till 700 euro i månaden från och med den 1 november 2009.

40. Pensioner

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Den lägsta försörjningsnivån bör höjas till 700 euro i månaden. Det är rättvist för de berörda själva. Samtidigt är det ett effektivt sätt att öka efterfrågan inom den inhemska konsumtionen.

Vi föreslår därför

att moment 33.40.60 ökas med 126 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av folkpensionen till 700 euro i månaden.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Finland är rikare än någonsin. Ett oroväckande faktum är att de som lever på de minsta inkomsterna inte ser skymten av detta välstånd.

Barnbidrag betalas till familjerna som kompensation för att de fostrar barn. Barnbidraget är inte kopplat till index och därför måste fattiga familjer ty sig till utkomststöd när bidragets värde minskar i reella termer. Kriterierna för utkomststödets grunddel ändrades den 1 januari 1994 så att barnbidragen räknas in i familjens inkomster när utkomststödet fastställs. I praktiken dras eventuella höjningar av barnbidraget alltid av från utkomststödet. Det står i bjärt kontrast till vad som sägs i regeringsprogrammet om att minska fattigdomen bland barn.

Barnbidraget måste förvandlas till privilegierad inkomst som inte drar ner på utkomststödet till familjen. Annars gör de små förbättringarna i barnbidraget under de senaste åren ingenting för att hjälpa upp situationen för de familjer som har det allra svårast. Om detta tillämpas på alla barnfamiljer som får utkomststöd betyder det en merkostnad om högst 35 miljoner euro per år för staten. Vi har väckt en lagmotion om detta.

Utkomststödet är ett ekonomiskt sistahandsstöd inom socialvården som ska trygga en persons och familjs försörjning och hjälpa dem att klara sig på egen hand. Utkomststödet tryggar minst en nödvändig försörjning för att en person eller familj ska kunna leva ett människovärdigt liv. Levnadskostnaderna har på senare tid gått upp avsevärt, men utkomststödet har inte justerats i motsvarande mån. Utkomststödet är för lågt och med nuvarande storlek motsvarar det inte förväntningarna om att det ska kunna trygga försörjningen och hjälpa mottagaren att klara sig på egen hand. Stödets grunddel är 399,10 euro för en ensamboende och ensamförälder. Det bör höjas till 700 euro.

Hänvisning: TBM 78/2009 rd av Sirnö.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.35 ökas med 22 000 000 euro och att det i motiveringen till momentet skrivs in att 9 000 000 euro av anslaget avsätts för att budgetbaserat ändra grunderna för att bevilja utkomststöd när det gäller barnbidrag och 30 000 000 euro för budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel till 700 euro i månaden.

10. Miljö- och naturvård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Anslaget är för litet, anser vi. Anslagen för miljövårdsarbeten har fortsatt varit underdimensionerade och det finns gott om färdiga planer som väntar på finansiering. Miljövårdsarbetena sysselsätter människor och är fördelade på olika håll i landet, så de inverkar positivt på sysselsättningen och förbättrar samtidigt tillståndet i miljön.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att bygga matarledningar för avlopp.

20. Samhällen, byggande och boende

60. Överföring till statens bostadsfond

Boendekostnaderna kräver uppmärksamhet. De kommer att stiga till följd av propositionen om att höja fastighetsskatten. Dessutom har det framförts krav på att markant höja fastighetsskatten de kommande åren.

Således föreslår vi följande uttalande:

10. Ägarstyrningen

Regeringen vill ha fullmakt att sälja Destia Ab, Raskone Ab och Labtium Oy så att statens innehav i bolagen sjunker till noll.

Behovet av extra fullmakter motiveras med företagsomstruktureringar och beträffande Raskone Ab och Labtium Oy är det sannolikt befogat. Däremot kan det med hänvisning till den andra avvikande meningen i ekonomiutskottets utlåtande EkUU 22/2009 rd inte anses ändamålsenligt att sänka innehavet i Destia Ab ända ner till noll.

Följaktligen föreslår jag

att riksdagen beviljar fullmakt att sälja innehavet i Destia Ab beviljas så att staten behåller minst 50 procent av sitt innehav och sin rösträtt i bolaget.

40. Invandring

02. Statens åtgärder för mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)

I fjol kom det drygt 4 000 asylsökande till Finland. Det är betydligt fler än året innan och i år kan det bli ännu fler. De långa handläggningstiderna ligger inte i någons intresse så ett extra anslag under moment 26.40.02 skulle underlätta inte bara för Finland utan också för de asylsökande.

Hela den tid som asylfrågan utreds vistas de asylsökande vanligen på någon förläggning och får tillfällig inkvartering. Det vore mänskligare mot dem om asylprocessen avgörs snabbare, och samtidigt sparar man in en hel del kostnader. Som det är nu måste de asylsökande leva i ovisshet om sin framtid och invänta besked orimligt länge.

Följaktligen föreslår jag

att moment 26.40.02 ökas med 500 000 euro för att snabba upp handläggningen av flykting- och asylärenden.

10. Trafiknätet

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

I budgeten för 2009 avsattes det mindre medel för underhåll och reparation av landsvägar än i budgeten för 2008. Det är emellertid problematiskt att spara in på basväghållningen för det har många nackdelar. Underhållet och skötseln av det sekundära vägnätet kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen, men också för näringslivet. I synnerhet virkestransporterna blir lidande. Och trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick. I själva verket har cheferna för alla vägdistrikt gått ut med en signal om att deras distrikt behöver mer pengar, inte minst för att trygga de belagda vägarna och broarna.

Anslaget för basväghållning bör ökas med 3 000 000 euro. Det här tillskottet säkerställer ett skäligt vägunderhåll.

Följaktligen föreslår jag

att moment 31.10.21 ökas med 3 000 000 euro för basväghållningen.

20. Innovationspolitik

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Suomen Yrityskummit ry står till tjänst med samtalspartner när företagare och blivande företagare vill utveckla sina idéer. Företagsfaddrarna ser saker och ting utifrån och kan därför erbjuda lösningar och idéer som hjälper företagen framåt. Föreningen har tillgång till över 700 företagsfaddrar. Det är både före detta och fortfarande aktiva företagare, företagsledare och näringslivsexperter som ger sin tid och sin kompetens för att utveckla näringsverksamheten i företag och kommuner.

De drivs av att de vill se andra företagare lyckas. Erfarenheterna av företagsfaddrar har varit positiva och inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det en ständigt ökande efterfrågan på mentorer av den här typen. Det vore enbart positivt för företagsamheten om Suomen Yrityskummit ry kunde bredda och utvidga sin verksamhet. Det förutsätter i sin tur en mer stabil ekonomisk grund för föreningen. Därför bör staten stödja föreningen med 100 000 euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 63/2009 rd föreslår jag

att moment 32.20.41 ökas med 100 000 euro till stöd för Suomen Yrityskummit ry.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Arbetslösheten ökar kraftigt. Ungdomsarbetslösheten har ökat och ökar fortfarande relativt sett mycket snabbare än arbetslösheten i stort. Också relativt kortvarig arbetslöshet är ett hot mot de ungas möjligheter att hantera sitt liv och en del av dem riskerar att bli långvarigt marginaliserade. Den stora ungdomsarbetslösheten är ett mycket allvarligt problem med konsekvenser långt in i framtiden.

Den andra tilläggsbudgeten som regeringen betraktar som en tilläggsbudget för sysselsättning har alltför få åtgärder och för små anslag för att motverka arbetslöshet bland unga. Det så kallade långa momentet där regeringen skar ner anslaget i ordinarie budgeten för 2009 står inte ens med den första och den andra tilläggsbudgeten i rätt proportion till den mycket oroväckande utvecklingen i arbetslösheten. I den andra tilläggsbudgeten måste anslaget till sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder ökas med åtta miljoner euro och ökningen ska gå till att hjälpa upp sysselsättningen bland unga.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 65/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 8 000 000 euro för att hjälpa upp sysselsättningen bland unga.