Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Bakgrund
Förslaget om höjd punktskatt på sötsaker,
glass och läskedrycker är en av de åtgärder
som regeringen i sitt program utfäster sig att vidta för
att balansera upp statsekonomin. Anpassningsåtgärderna
koncentreras på indirekta skatter och täcker in
de flesta av dem. Tanken är att merparten av de överenskomna
skattehöjningarna ska kunna sättas i kraft i början
eller inom loppet av 2012. Propositionen utgör en del av
detta paket.
Propositionens syfte är alltså primärt
fiskalt, precis som syftet ursprungligen var med lagen om punktskatt
på sötsaker, glass och läskedrycker (lagen
om punktskatt på sötsaker), som trädde
i kraft i början av 2011.
Genom lagen om punktskatt på sötsaker räknade
man med skatteintäkterna på135 miljoner euro per år,
alltså omkring 100 miljoner euro mer än under
den dittillsvarande lagens tid. Skatten tas ut på lika
grunder på inhemska och utländska produkter som
släpps för konsumtion i Finland.
De föreslagna höjningarna beräknas öka
de årliga intäkterna med omkring 50 miljoner euro. Det årliga
utfallet skulle alltså vara ca 185 miljoner euro. Sötsaker
och glass står för ca 95 miljoner och läskedrycker
för ca 90 miljoner euro. Propositionen bedöms
inte få effekter för övriga indirekta
skatteinkomster. Med hänsyn till de här allmänna
principerna och propositionens fiskala betydelse tillstyrker utskottet
förslaget.
Höjningsförslaget
Punktskatten på sötsaker och glass föreslås
bli höjd från 75 till 95 cent per kilogram och
från 7,5 till 11 cent per liter färdig dryck för
läskedrycker. Om skattehöjningen fullt ut vältras över på priserna,
så som man antar, stiger sötsakspriserna med knappa
2 procent i genomsnitt, glasspriset med 3,5 procent och läskedryckspriserna med
något mindre än 2,5 procent.
En fast skattesats innebär å andra sidan att skatten
på billiga produkter stiger proportionellt mer än
skatten på dyra produkter. Den absoluta skatten per kilogram
eller liter kommer emellertid fortfarande att vara ganska moderat.
Skatten på till exempel en 200 grams godispåse är
19 cent. Skattehöjningens andel är 4 cent. Analogt är
skatten på en liter glass som väger 600 gram 57
cent och skattehöjningens andel 12 cent. Utskottet menar
att ändringarna hålls inom skäliga gränser.
Det är också helt motiverat att höjningen
riktas in på läskedrycker. Det har att göra
med de fördelar som nämns i motiven, läskedryckernas breda
skattebasLäskedrycksskatten omfattar alla alkoholfria
drycker utom mjölk. och låga skattenivå jämfört
med de genomsnittliga detaljhandelspriserna. Höjningen
får således ganska obetydliga effekter för marknadspriserna.
Uppföljning och fortsatt utveckling
De skattepliktiga produkterna anges enligt tulltariffnummer
i lagen om punktskatt på godsaker. Det ansågs
motiverat att ange dem på detta sätt för
att skatten då kunde riktas in på utvalda produkter
med den bredd som kravet på exakt avgränsning tillät.
Tack vare den exakta gränsdragningen kunde bestämmelserna
hållas tillräckligt enkla med tanke på skattens
karaktär och det fiskala syftet. Också antalet
nya skattepliktiga, i runt tal 100, har hållit sig hanterbart.
Redan när lagen om punktskatt på godsaker stiftades
var man emellertid medveten om att den behövde utvecklas
på många punkter och man hoppades att den fortsatta
beredningen skulle komma med en lösning på de
utestående frågorna. Som exempel kan nämnas
att man ville att skatten av folkhälsoskäl skulle
få en styrande effekt som skulle ge den bredare täckning och
göra den mer neutral med tanke på aktörerna
i branschen. I det sammanhanget såg man också med
en viss oro på fenomenet med svart ekonomi och ökad
resandeinförsel. De här aspekterna spelar fortfarande
en stor roll och de togs också allmänt upp vid
utfrågningen av sakkunniga. Social- och hälsovårdsutskottet
lyfter också fram dem i sitt utlåtande.
När lagen om punktskatt på godsaker behandlades
förutsatte riksdagen att regeringen ger akt på lagens
effekter bl.a. för konsumenternas hälsaEn
bred uppföljning ansågs motiverad, trots att lagen om
punktskatt på godsaker inte i sig har några hälsofrämjande
mål. och på handeln och industrin. Vidare
förväntades regeringen följa upp lagen
för att se vilka konsekvenser den kan få för
den svarta ekonomin.
Dessutom förutsatte riksdagen att
regeringen fortsätter utveckla punktbeskattningen
av livsmedel som innehåller socker. Den bärande tanken
var att lagen tydligare ska poängtera hälsoeffekterna.
Dessutom skulle det utredas om sockerinnehållet i produkter
kan användas som grund för beskattning. Arbetet
pågår fortfarande.
Behovet att utveckla lagen tas också upp i regeringsprogrammet.
Där har det överenskommits att man utöver
de nu aktuella ändringarna också utreder hur beskattningen
av sötsaker och glass ska kunna ersättas med en
allmän sockerskatt. Tanken är att man ska komma
så långt i utredningen att eventuella ändringar
kan sättas i kraft redan i början av 2013.
För att beskattningen ska ha en starkare styrande effekt
och större bredd och dessutom vara mer konkurrensneutral är
det viktigt att gå till väga på detta
sätt i konsekvensutvärderingen. Utredningsarbetet
bör också läggas upp på så bred
basis att hela paletten av skattekonsekvenser kan vägas
in så noggrant som möjligt. Som regeringen konstaterar
i sin proposition finns det goda argument för att genomföra
konsekvensutvärderingen av lagen om punktskatt på godsaker och
utredningen om sockerskatten i ett sammanhang.
Trots att det är fråga om en mycket krävande utredning är
det viktigt att komma så fort framåt i arbetet
som möjligt, i enlighet med avsikten i regeringsprogrammet.
Ny information finns att hämta bl.a. i en färsk
undersökning, Terveyspalveluperusteisen elintarvikeverotuksen
vaikutukset kansalaisten terveydentilaan ja terveyseroihin (IHV-rapport
7/2011)Kaisa Kotakorpi, Tommi Härkänen,
Pirjo Pietinen, Heli Reinivuo, Ilpo Suoniemi och Jukka Pirttilä: Terveyspalveluperusteisen
elintarvikeverotuksen vaikutukset kansalaisten terveydentilaan ja
terveyseroihin (IHV-rapport 7/2011). Webbpublikation
(pdf). som tar upp många aspekter på effekterna
av en sockerskatt. I många europeiska länder
har man dessutom infört eller planerat att införa
skatter på ohälsosamma livsmedel. Danmark, Norge
och Ungern nämns som exempel. Det gäller att bevaka
dem.
Det blir lättare att utarbeta en modell när
det blir obligatoriskt att lämna uppgifter om livsmedlens
sammansättning 2016, då en ändring av EU:s
förordning om tydligare livsmedelsinformation till konsumenternaEuropaparlamentets
och rådets förordning om tydligare livsmedelsinformation
till konsumenterna, ändring av förordningarna
(EG) 1924/2006 och (EG) 1925/2006 och upphävande
av direktiv 87/250/EG, 90/496/EEG,
1999/10/EG, 2003/13/EG, 2002/67/EG och
2008/5/EG samt förordning (EG) 608/2004. Genom
förordningen sammanställs och uppdateras två delområden
av lagstiftningen om livsmedelsmärkning: allmänna
märkningar och näringsvärdesmärkningar. träder
i kraft. Bland de uppgifterna ska det också finnas en uppgift om
socker.
Den fortsatta beredningen ger förmodligen också nyttig
närmare information om hur långt det över
lag går och lönar sig att utnyttja beskattningen
för folkhälsorelaterad styrning.
Utskottet vill ändå inskärpa att
beskattningen bara är ett hjälpmedel. Styrningen
bör således huvudsakligen ske utanför
beskattningen. Beskattningens fiskala uppgift förutsätter
att förvaltningens resurser kan utnyttjas på bästa
möjliga sätt också i fortsättningen.
Med ett klart och enkelt skattesystem kan också företagens
administrativa börda hållas inom rimliga proportioner.