Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
I propositionen föreslås det att punktskatten (i alkoholskattelagen kallad accis) på vin och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker höjs med i genomsnitt cirka nio procent. Skattehöjningen ska gälla vin och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller mer än 2,8 volymprocent alkohol.
Skattehöjningen ska inte gälla de mildaste genom jäsning tillverkade alkoholdryckerna, det vill säga de som innehåller över 1,2 men högst 2,8 volymprocent alkohol. I fråga om dessa ingår ett förslag till höjning i regeringens proposition om en reform av punktskatten på läskedrycker (RP 123/2025 rd), som för närvarande behandlas i riksdagen.
Regeringen föreslår dessutom att alkoholskatten från och med 2026 permanent ska bindas till den faktiska utvecklingen av det harmoniserade konsumentprisindexet. Avsikten är att indexjusteringen ska göras en gång om året. För skatteåret 2026 görs indexjusteringen genom den nu föreslagna lagändringen. Härefter ska Skatteförvaltningen årligen beräkna och fastställa skattenivåerna för följande kalenderår och utfärda föreskrifter om dem. Det är fråga om ett tekniskt beräknings- och fastställelseförfarande, så Skatteförvaltningen har inte till någon del prövningsrätt när det gäller indexjusteringen och fastställandet av skattenivåerna. Utifrån indexjusteringen av skattesatserna för 2026 föreslås skattesatserna för alkoholdrycker bli höjda med 1,4 procent.
De föreslagna skatteändringarna beräknas i propositionen öka statens intäkter från alkoholskatten med cirka 38 miljoner euro sammanlagt på årsnivå 2026 jämfört med en situation där skattesatserna inte ändras. Ökningen av intäkterna från alkoholskatten enligt statsbudgeten för 2026 stannar på cirka 30 miljoner euro på grund av inverkan av redovisningsperioderna för punktskatten. Enligt propositionen kommer skattehöjningen stärka den offentliga ekonomin med cirka 80 procent av de ökade skatteintäkterna, när effekterna på intäkterna från andra skatter och på de indexbundna förmånsutgifterna beaktas.
Priserna på vin och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller över 2,8 volymprocent alkohol väntas stiga med i genomsnitt cirka tre procent och på övriga alkoholdrycker med cirka en halv procent.
Bedömningen av effekterna av skatteändringarna är förknippad med en viss osäkerhet eftersom såväl den inhemska alkoholkonsumtionen som resandeinförseln och köpen på nätet från utlandet påverkas av många olika faktorer samtidigt. Eftersom de föreslagna skatteändringarna leder till större prisskillnader jämfört med andra länder, anser regeringen det möjligt att resandeinförseln och köpen på nätet från utlandet kommer att öka. Resandeinförseln påverkas dels av förändringar i priserna och tillgången till alkohol i Finland, dels av prisutvecklingen för alkohol i Estland och andra närområden, och överlag av hur resandet utvecklas med avseende på omfattning och kostnader. Sakkunniga har också lyft fram förändringen i konsumentbeteendet, där alkoholkonsumtionen nu sker på offentliga platser och i hemmen i högre grad än i restauranger. Detta kommer att påverkas av en högre alkoholbeskattning.
Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är ändamålsenliga. Syftet är att öka statens skatteinkomster genom att höja punktskatten på vin och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker. Ett ytterligare syfte är att binda alkoholskatten till index för att undvika att skattens reella nivå sjunker. Till denna del är det fråga om en större principiell ändring i lagen. Genom årliga indexjusteringar förblir alkoholbeskattningens reella nivå oförändrad. Skattesatserna ska höjas, sänkas eller förbli oförändrade beroende på hur det harmoniserade konsumentprisindexet har förändrats. Indexjusteringen går alltså egentligen inte ut på att höja alkoholskatten.