Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning framfördes det olika åsikter om viktningen av den föreslagna skattehöjningen. En del av de sakkunniga fäste också utskottets uppmärksamhet vid skattehöjningen för drycker med låg alkoholhalt och propositionens konsekvenser. 

Viktningen av skattehöjningen

Det föreslås att alla alkoholskatter höjs lika mycket i euro mätt i hundraprocentig alkohol, med undantag för skatten på vin och mycket svaga alkoholdrycker. Propositionen behandlar således olika dryckesgrupper jämlikt i förhållande till deras alkoholhalt och bevarar de nuvarande skatteskillnaderna i euro mellan olika dryckesgrupper. Utskottet anser att den valda modellen är motiverad med beaktande av höjningens måttliga nivå och propositionens mål. 

Höjningen av skatten på vin är något större än höjningen för andra dryckesgrupper, precis som i den skattehöjning som genomfördes i början av 2019. Skatten på vin är i dag cirka 13 procent lägre än skatten på öl och 22 procent lägre än skatten på svaga alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning. Den större höjningen av skatten på vin syftar till att minska skillnaden i beskattningen av vin och andra svaga alkoholdrycker. Utskottet anser att propositionen i detta avseende är motiverad och pekar i rätt riktning. 

Den större höjningen av skatten på mycket svaga alkoholdrycker syftar å sin sida till att rätta till missförhållandet i relation till punktskatten på läskedrycker. Drycker med högst 1,2 volymprocent alkohol omfattas inte av alkoholskatten, utan på dem tas det ut punktskatt på läskedrycker i enlighet med lagen om punktskatt på läskedrycker. När det gäller öl omfattas drycker som innehåller högst 0,5 volymprocent alkohol av punktskatten på läskedrycker. På grund av nivåskillnaden i skatten på alkohol och läskedrycker är skatten per liter på etylalkohol som innehåller 1,2—2,8 volymprocent alkohol och öl som innehåller 0,5—2,8 volymprocent alkohol lägre än skatten på läskedrycker. 

Skillnaden har ökat under de senaste åren, vilket i synnerhet har berott på betydande höjningar av punktskatten på läskedrycker. Detta har lett till att punktskatten på drycker som på grund av alkoholhalten nätt och jämnt omfattas av tillämpningsområdet för alkohollagen är betydligt lägre än punktskatten på drycker som betraktas som alkoholfria. Punktbeskattningens styreffekt går således i fel riktning då svaga alkoholhaltiga drycker gynnas i beskattningen i stället för alkoholfri öl, naturjuice eller andra läskedrycker, för vilka läskedrycksskatt tas ut. 

I skattenivåerna för öl med låg alkoholhalt och etylalkoholprodukter föreslås därför större höjningar än för andra dryckesgrupper. De föreslagna skattenivåerna har dimensionerats så att de halverar den nuvarande skatteskillnaden mellan den lägre skattesatsen i dessa skatteklasser och den allmänna skattesatsen för alkoholdrycker som innehåller mer än 2,8 volymprocent alkohol. De relativa skattehöjningarna är stora, men detta beror på att utgångsnivån för skatten är låg och lägre än punktskatten på läskedrycker. Syftet med höjningen är att lindra missförhållandet med att punktskatten på till exempel alkoholfri öl, naturjuice eller andra läskedrycker är högre än på sådant svagt öl vars alkoholhalt precis överskrider den gräns inom vilken drycken omfattas av lagen om accis på alkohol. 

Utskottet framhåller dock att propositionen inte helt avhjälper missförhållandet att punktskatten på öl med låg alkoholhalt fortfarande är lägre än punktskatten på alkoholfri öl eller andra läskedrycker. Som exempel kan nämnas att punktskatten på öl som innehåller en (1) volymprocent alkohol och således omfattas av tillämpningsområdet för lagen om accis på alkohol efter ändringen är 25 cent per liter, medan punktskatten på alkoholfri öl fortfarande är 32 cent per liter. En skattehöjning som är större än skattenivån för dessa dryckesgrupper kan således vara motiverad. Utskottet understöder dock den förhöjningsnivå som valts i propositionen och understöder propositionens mål. I propositionen har det fästs vikt vid att en engångshöjning av skatten inte ska bli oskäligt stor med tanke på de typiska priserna på dessa drycker. Utskottet anser dock att det i fortsättningen är nödvändigt att bedöma behoven att utveckla punktbeskattningen av öl med låg alkoholhalt. 

Förslagets konsekvenser

Syftet med propositionen är fiskalt, men kan också bedömas ha en positiv effekt på folkhälsan. En höjning av alkoholskatten kan förutsättas höja priserna på alkoholdrycker, vilket i sin tur minskar den statistikförda alkoholkonsumtionen. 

Som en följd av skattehöjningen beräknas detaljförsäljningspriserna på alkoholdrycker stiga med i genomsnitt drygt 2 procent. Skillnaderna mellan dryckesgrupperna blir relativt små, eftersom de genomsnittliga prisförändringarna är mellan cirka 1,5 procent och cirka 2,5 procent för samtliga dryckesgrupper. Förändringarna i serveringspriserna väntas bli i genomsnitt en dryg halv procent. 

Den föreslagna skattehöjningen är relativt liten, så effekterna av den kan likaså antas bli relativt små. Trots det menar utskottet att propositionen är motiverad också med hänsyn till förebyggandet av negativa sociala effekter och negativa effekter på hälsan. 

Resandeinförsel och distansförsäljning av alkohol

Avslutningsvis vill utskottet lyfta fram bedömningen av propositionens konsekvenser. När de kvantitativa restriktionerna för resandeinförsel slopades år 2004 sänktes alkoholskatten med i genomsnitt 33 procent. Genom skattesänkningen ville man styra alkoholkonsumtionen från resandeinförsel till produkter som beskattas i Finland. Efter 2004 års skattesänkning har alkoholskatterna höjts måttligt sju gånger, och dessutom har skattestödet för mikrobryggerier utökats. 

Syftet med skattehöjningarna har varit att öka statens inkomster samt att minska den totala alkoholkonsumtionen och därigenom de negativa effekterna av alkoholbruket. Dessutom har syftet varit att dimensionera skattehöjningarna så att prisstegringen för alkoholdrycker inte leder till att den inhemska försäljningen ersätts av resandeinförsel i någon betydande utsträckning. Utskottet finner det angeläget att regeringen följer skattehöjningens effekter på bland annat resandeinförseln. Också iakttagandet av bestämmelserna om distansförsäljning och distansköp av alkohol kräver enligt utskottet anvisningar till de skattskyldiga och en effektiv inriktning av tillsynsresurserna.