25. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Under momentet har föreslagits ett tilläggsanslag om 1 200 000 euro. Enligt momentets förklaring är avsikten att 400 000 euro av tilläggsanslaget ska användas för finansiering av eventuella nya civila krishanteringsoperationer på västra Balkan, i Centralasien och i Afghanistan. Enligt utredning till utskottet från utrikesministeriet nämns inte en eventuell ny krishanteringsoperation i Irak i denna förteckning.

Enligt utredning har Finland innevarande år stött humanitär verksamhet i Irak med 4,8 miljoner euro. Under Madrid-konferensen 23—24.10.2003 utfäste sig Finland att 2004 betala 5 miljoner euro. När det gäller civil krishantering sände Finland i april—juni 2003 nio brandmän till Irak. De deltar i återuppbyggnadsarbetet på begäran av UNOCHI som koordinerar FN:s humanitära arbete i Irak. Avsikten är dessutom att sända en minröjningsexpert till Irak samt en grupp som undersöker massgravar, förutsatt att säkerhetssituationen tillåter detta.

Inom polissektorn behöver Irak hjälp med att utbilda nya poliser, att omskola den resterande poliskåren samt med att utrusta 65 000 poliser. Utbildningen kan ske antingen i Irak eller i något annat land. Utbildningsprogrammet har tagits fram av övergångsförvaltningen i Irak tillsammans med USA:s justitieministerium. Programmet ska tillämpas i all polisutbildning i Irak. Polisutbildningsprojektet i Jordanien koordineras av Storbritannien som har framställt önskemål om att också Finland skulle erbjuda personal, finansiering och utrustning inom ramen för utbildningsprogrammet. Om Finland fattar beslut om att delta i polisutbildningen är målet enligt utredning till utskottet att sända ut 5—10 utbildare för uppdraget. Kostnaderna för projektet är ca 1 000 000 euro på årsnivå.

Finansutskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd 16.10.2003 enhälligt godkände resolution 1511 om Irak. Resolutionen berättigar och uppmanar FN:s medlemsländer att delta i återuppbyggnaden av Irak både militärt och ekonomiskt. Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott beslöt 24.10.2003 att tillsätta en utredning om möjligheterna att sända polisutbildare till Jordanien.

Utskottet ser inga hinder för att en fastställd andel av det belopp om 400 000 euro som har reserverats för finansiering av civil krishantering används för en eventuell krishanteringsoperation i Irak om detta anses politiskt rationellt och förenligt med de riktlinjer som riksdagen slår fast.

23. Totalfinansiering av ett projekt för utveckling av myndighetsradionätet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet finns hela den finansiering som behövs för ett projekt för utveckling av myndighetsradionätet. Projektet går delvis ut på att myndighetsradionätet enligt planerna ska överlåtas som apport till ett aktiebolag som är helt statsägt. Samtidigt är man beredda att lösa in TeliaSoneras andel av bolagets aktiestock. För närvarande är det ett av staten (60 %) och TeliaSonera (40 %) ägt bolag, Suomen Erillisverkot Oy, som utifrån avtal är ansvarig operatör för myndighetsradionätet.

För att frågan om ägarskap och operatörsskap ska lösas på bästa sätt har kommunikationsministeriet enligt information till utskottet förhandlat med TeliaSonera om att Suomen Erillisverkot Oy helt ska övergå i finska statens ägo. När frågan var uppe i regeringens finanspolitiska ministerutskott blev beslutet att fem miljoner euro anslås för inlösning av aktierna i och med att förhandlingarna om överlåtelsepriset ännu inte hade slutförts. Förhandlingarna pågår fortfarande. Det är nödvändigt med en viss flexibilitet för att staten fritt ska kunna träffa sitt val i beslutet om ägararrangemangen kring det bolag som blir ansvarig operatör för myndighetsradionätet.

På grundval av det ovan sagda stryks det vid namn nämnda aktiebolaget, Suomen Erillisverkot Oy, i det tredje stycket i beslutsdelen i momentmotiveringen. Utskottet ger fullmakt för ett arrangemang som tillåter att myndighetsradionätet överförs på ett aktiebolag som till 100 procent ägs av staten och som möjliggör uppköp av hela det existerande operatörsbolaget för operatörsskap i fråga om nätet.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 och 2 som RP 89/2003 rd)

Det av staten ägda myndighetsradionätet, inklusive den fastighetsförmögenhet som ingår i det, får överlåtas till ett av staten helt ägt bolag för myndighetsradionätet som apport till ett belopp av ca 21 000 000 euro när bolagets hela aktiestock är i statens ägo.

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

Enligt propositionen avdras under momentet 20,4 miljoner euro på grund av fördröjningar med att påbörja byggnadsarbetet inom vissa projekt. Fullmakterna att ingå avtal för projekten ändras inte. Enligt uppgift kommer den finansiering som behövs för projekten att budgeteras senare i enlighet med hur det berörda projektet framskrider.

Kommunikationsministeriet har dessutom föreslagit ett avdrag på en miljon euro under momentet, eftersom statsfördraget om vägförbindelsen till gränsstationen i Nuijamaa till skillnad från vad som ursprungligen var avsikten inte kommer att undertecknas i år. Projektet kan börja förberedas, men det egentliga arbetet kommer att fördröjas.

De aktuella avdragen är budgettekniska ändringar som enligt uppgift inte kommer att påverka hur projekten framskrider i praktiken. Utskottet poängterar ändå i detta sammanhang att budgeteringen av anslagen i fortsättningen måste göras så att det inte sker några fördröjningar avseende projektens inledande och framskridande på grund av anslagsbrist.

Det egentliga problemet när det gäller finansiering av vägnätet är den låga nivån på anslagen för basväghållning, och ingen förbättring föreslås i tilläggsbudgeten. T.ex. skulle det för en förbättrad trafiksäkerhet krävas en tydlig förhöjning av anslagen för basväghållning. Utskottet kommer att göra ett mer ingående ställningstagande till frågor som rör finansieringen av basväghållning när det behandlar budgetförslaget för nästa år.

Enligt uppgift från kommunikationsministeriet kommer ytterligare en miljon euro att avdras under momentet utöver vad som sägs i propositionen.

Momentet ändras som följer:

Under momentet avdras 21 400 000 euro.

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Största delen av Finlands bannät reparerades på 1960- och 1970-talen. På 1990-talet hotade en allvarlig försämring av bannätets skick, men man lyckades undvika denna försämring genom en förbättring av finansieringen av basbanhållningen i samband med tilläggsbudgetarna i slutet av 1990-talet.

Enligt uppgift skulle det krävas ett anslag på ca 170 miljoner euro per år för reinvesteringar. För 2003 anvisades knappt 120 miljoner euro för reinvesteringar, och i den första tilläggsbudgeten ökades anslaget med 30 miljoner euro. Nu föreslås ett tillägg på 10,6 miljoner euro för reinvesteringar.

Utskottet anser att tilläggsbudgetarna är ett oändamålsenligt och dyrt sätt att sköta finansieringen med tanke på den långsiktiga planeringen av banarbetena. Regeringen måste sörja för tillräcklig finansiering i samband med den ordinarie budgeten. På det sättet kan projekten genomföras optimalt ekonomiskt sett och även med tanke på trafikregleringen. Att använda sig av tilläggsbudgetar leder dessutom till oskälig osäkerhet bland arbetstagarna och även bland andra aktörer inom den berörda sektorn.

Den närmaste framtiden ser mycket problematisk ut för basbanhållningen, eftersom utgångspunkten för nästa års budgetproposition är att anslaget för reinvesteringar ska sänkas till ca 106 miljoner euro. Detta täcker endast ca 60 procent av anslagsbehovet. Om anslaget inte höjs kommer fart- och viktbegränsningarna att öka ytterligare och dessutom blir man tvungen att permittera och säga upp banarbetspersonal.

89. Ägararrangemang gällande Suomen Erillisverkot Oy (förslagsanslag)

Med hänvisning till motiveringen till moment 26.01.23 föreslår utskottet att momentrubriken och det andra stycket ändras.

Momentet och momentrubriken ändras på följande sätt:

(Stycke 1 som i RP 89/2003 rd)

Anslaget får användas för förvärv av aktier i myndighetsradionätsbolaget.

40. Företags internationalisering branschvis (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett avdrag på 3 miljoner euro. Avdraget under momentet föranleds av att av de beräknade utbetalningarna av understöd för 2003 överförs en del till 2004 och en del till 2005. Senareläggningen av betalningarna beror bl.a. på problem med datasystemen. Det är enligt utskottet viktigt att se till att datasystemen och andra system fungerar och att en överföring av utbetalningarna till nästa år eller senare i fortsättningen inte försämrar finansieringen av andra projekt.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

I årets budget allokeras sammanlagt 98 miljoner euro för behovsprövad rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten. Nu föreslås en höjning av anslaget med fyra miljoner euro, vilka ska användas i synnerhet till psykiatrisk rehabilitering av barn och unga. Anslaget räcker till för att finansiera påbörjad terapi, men någon möjlighet att påbörja ny terapi finns inte. Även antalet terapibesök måste begränsas oskäligt mycket.

Under de senaste åren har betydande tilläggssatsningar gjorts på psykiatritjänsterna för barn och unga. Detta har skett genom en förbättring av kommunernas finansiella bas och genom en höjning av anslagen för behovsprövad rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten. Samtidigt har dock efterfrågan på rehabilitering ökat kraftigt. Utgångspunkten i mentalvårdslagen är att det är den kommunala hälsovården som har ansvaret för att ordna psykiatrisk vård och rehabilitering. Den psykiatriska rehabilitering som Folkpensionsanstalten ordnar kompletterar de kommunala tjänsterna. Uppgiftsfördelningen mellan den offentliga hälsovården och Folkpensionsanstalten bör vara klar, och social- och hälsovårdsministeriet har därför tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda frågor som har att göra med denna uppgiftsfördelning och ansvaret för kostnaderna samt komma överens om bl.a. arbetsfördelningen när det gäller psykoterapitjänster.

Utskottet anser att det även i fortsättningen måste avsättas betydande resurser för psykiatriska tjänster för barn och unga. Eftersom de samhälleliga resurserna likväl är begränsade, är det viktigt att samordningen av anslagen förbättras och att ansvarsfrågorna mellan olika aktörer klarläggs. För att vården ska lyckas är det ytterst viktigt att det går att trygga kontinuiteten i rehabiliteringen och därmed dess resultat på bästa möjliga sätt. Vård- och rehabiliteringsanslagen bör räcka till, och därför är det också viktigt att mer resurser används för att stödja barnens och familjernas välbefinnande samt till förebyggande arbete. Samtidigt måste det tillses att barnens mentalhälsoproblem utreds tillräckligt snabbt och att de som behöver vård får det i tid. Utskottet påpekar också att svårt sjuka barn ska vårdas inom ramen för den specialiserade sjukvården.

Utskottet gör ett mer ingående ställningstagande avseende psykiatritjänster för barn och unga när det behandlar nästa års budgetproposition.