Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen med smärre ändringar
i ikraftträdandebestämmelserna.
Propositionen innehåller tre ändringar i den gällande
mervärdesskattelagen. Det viktigaste gäller omvänd
skatteskyldighet för moms inom byggbranschen. Målet är
att minska momsbortfallet på grund av underentreprenörernas
oärlighet och att rätta till konkurrensläget
mellan ärliga och oärliga skattskyldiga inom byggbranschen. Ändringarna är
betydande och det behövs tillräckligt med tid
för att införa dem. Regeringen utgår
därför från att de nya bestämmelserna delvis
ska träda i kraft den 1 april 2011.
Den omvända momsen ska också tillämpas
på försäljning av utsläppsrätter
för växthusgaser. Ändringen är
tänkt att förhindra den typen av stora momsbedrägerier
som på senare tid har förekommit i bland annat
Frankrike, Holland, Storbritannien, Norge och Spanien. Ett flertal länder
i Europa har ändrat eller kommer att ändra sin
lagstiftning efter att mervärdesskattedirektivet ändrades
i våras. Även om det inte har uppdagats några
bedrägerier i Finland, är ändringen motiverad
på grund av utsläppshandelns karaktär
och snabba tempo och storleksordningen på eventuella skador.
Den tredje ändringen är teknisk och gäller
uträkningen av skatteunderlaget för resebyråtjänster. Ändringen
beror på de nya momssatserna som träder i kraft
den 1 juli 2010. En ändring av bestämmelsen hade
varit aktuell i vilket fall som helst. Den nya bestämmelsen är
mer flexibel och den kommer inte att påverkas av ändrade
momssatser i fortsättningen. Skatten ska grunda sig på vinstmarginalen
minus skatt.
Bestämmelserna om omvänd moms på utsläppsrätter
och ändringen av momsunderlaget för resebyråtjänster
ska träda i kraft den 1 juli 2010. På grund av
olika tidpunkter för ikraftträdande ingår
det två lagar, varav den ena ska gälla temporärt
från och med den 1 juli 2010 till och med den 31 mars 2011
och den andra permanent från och med den 1 april 2011.
Sammantaget sett är förslagen motiverade och nödvändiga. Ändringarna
i den omvända momsskyldigheten på utsläppsrätter
och skattegrunden för resebyråtjänster är
tydliga och kräver inga kompletterande kommentarer. Den
avgörande behandlingen i plenum ligger nära den
föreslagna tidpunkten för ikrafträdande,
som är den 1 juli 2010. Därför anser
utskottet det nödvändigt lämna tidpunkterna öppna
så att de kan kompletteras när lagarna stadfästs.
I det följande behandlar utskottet därför
förslagen till omvänd skattskyldighet för
moms inom byggbranschen.
Bakgrund till undantagsbestämmelsen
Propositionen ger en omfattande bild av dels strukturen och
volymen inom byggnadsproduktionen, dels svart ekonomi och ekobrottslighet inom
byggbranschen och anknytande olägenheter och förluster.
Bilden kommer sannolikt att klarna ytterligare när en undersökning
av den svarta ekonomin som revisionsutskottet har beställt
blir klar före midsommarRevisionsutskottets uppdragsstudie
om internationaliseringen av den svarta ekonomin i Finland, TRO 7/2008
rd.. Det bör noteras att man redan nu räknar
med att den svarta ekonomin inom byggbranschen beräknas
medföra skador på sammanlagt 400—500
miljoner euro årligen. Den odeklarerade momsen uppskattas vara
knappa 150 miljoner euroUppskattning från Skatteförvaltningen
utifrån nivån 2008.. Av beloppet beräknas
underentreprenörerna stå för cirka 80 procent.
Läget har försämrats under hela 00-talet.
Den svarta ekonomin inom byggbranschen har stigit och brotten har
blivit grövre. Det kommer fram både i undersökningar
av ekobrott och i debiteringsförslagen i skattegranskningsrapporterna. Det
mest oroväckande draget är kanske att organiserad
brottslighet allt oftare ligger bakom brotten och att metoderna
i till exempel kvittofiffel blir allt mer professionella.
Den bedrägliga verksamheten minskar skatteinkomster,
sysselsätter skattekontrollen, ekobrottsutredarna och domstolarna
och snedvrider konkurrensen. Att polisen får reda på uppskattningsvis
5—10 procent av alla ekobrott visar hur allvarligt läget
i själva verket är. Den dolda brottsligheten är
således omfattande. I Finland står skattebrott
och accessoriska brott enligt propositionen för 50—60
procent av alla ekobrott. För att bekämpa ekobrottsligheten
krävs det alltså nya skattelösningar.
En form av bedrägeri som fått starkt fotfäste inom
byggbranschen är att underentreprenörer låter
bli att betala moms till staten trots att huvudentreprenören
i sin momsdeklarartion drar av den moms som underentreprenören
har fakturerat honom för. Detta gäller i synnerhet
långa kedjor av underentreprenader där det inte
går att kontrollera vilka metoder företagen i
slutet av kedjan tillämpar, hur noggrann huvudentreprenören än är.
Propositionen avser att förhindra den här typen
av skatteflykt.
Slutsatser
I mitten av 1990-talet, för femton år sedan,
startade systematiska insatser för att bekämpa
den svarta ekonomin inom byggbranschen. Under tiden har lagstiftningen
om tillsynen över byggbranschen förbättrats
(lagen om beställarens ansvar) och Skatteförvaltningen
och andra myndigheter har avtalat med byggbranschen om åtgärder
för att förhindra bedräglig verksamhet (bl.a.
passersedlar). Trots det är de fiskala förlusterna
på grund av den svarta ekonomin betydande. Det erkänns
också allmänt att ärliga företagare
drabbas av allvarliga konkurrensnackdelar.
Det rådande läget är alltså att
det har blivit sämre trots alla goda föresatser,
en gemensam målbild och åtgärderna hittills.
Faktum är att problemen med den svarta ekonomin som det
ser ut nu inte kan lösas enbart med skattetillsyn. Därför
måste nya metoder införas för att bekämpa
svart ekonomi.
Omvänd moms för byggbranschen har ofta föreslagits
som ett medel för att effektivisera arbetet för
att utrota den svarta ekonomin. Metoden har motarbetats framför
allt med argumenten att den ger upphov till tolkningsproblem, ökar
arbetet i hög grad och orsakar både företagen
och Skatteförvaltningen administrativa kostnader. Systemet
kan dessutom vara sårbart bland annat om huvudentreprenören
drabbas av insolvens eller konkurs. Det kan hända att det
då inte flyter in någon skatt för hela
byggentreprenaden och materialet från den. Dessutom bedömer
man att skattefusket vid underentreprenader bara kommer att anta
nya former utan att den eftersträvade totala besparingen
uppkommer. Ett annat viktigt kriterium har varit att systemet inte
stoppar de värsta formerna av skattesmitning, svartarbete
eller kvittohandel.
Synpunkterna har upprepats också vid behandlingen av
den här frågan och de är i och för sig
viktiga och beaktansvärda. Det måste emellertid
gå att finna en gemensam syn för tolkningen och
behovet av extra arbete kan underlättas genom tillräcklig
och aktiv styrning. Upptäckten av de nya formerna av skattesmitning
betyder att skattekontrollen måste omfördelas.
Huvudentreprenörerna är i vilket fall som helst
färre än underentreprenörerna i branschen
och med träffsäker och målinriktad sökning
kan övervakningen preciseras ytterligare. Om det går
att få momsbedrägerierna under kontroll, kan övervakningsresurserna
fokuseras på svartarbete och kontroll av arbetsgivarbetalningar.
I vilket fall som helst förhindrar den omvända
momsskyldigheten att det uppstår skador på grund
av att underentreprenörerna försummar sina momsredovisningar.
Det beror på att det vid underentreprenader inte är
underentreprenören utan den som köper arbete,
alltså huvudentreprenören, som får rätt
att göra avdrag för den deklarerade skatten. Huvudentreprenören
ska betala moms för värdet på hela byggarbetet,
också för underentreprenörens del. Den
sista försäljningen från huvudentreprenören
till beställaren ska på sedvanligt sätt
vara skattepliktig och huvudentreprenören ska betala moms
till staten på grundval av den.
Regeringen räknar med att systemet kan öka avkastningen
av mervärdesskatten med 80—120 miljoner euro på årsnivå.
Det är en grov uppskattning som är förenad
med betydande osäkerhetsfaktorer. Den beaktar inte nya
momsbortfall på grund av ogrundade momsåterbäringar.
Här bör det dock noteras att den omvända
momsen minskar den totala nyttan av den svarta ekonomin inom byggbranschen
med ungefär lika mycket som momsen står för.
Bara det rättar till snedvridningarna i konkurrensen. Indirekt
kan det minska intresset för att skaffa vinning av brott.
Valet att införa systemet måste alltså träffas
i ett läge då det är klart att omställningen
ger uppenbar nytta, men det också finns nya orosmoment
inbyggda i systemet. Det finns ingen entydigt bra lösning.
På grund av de mycket oroväckande faktorerna har
utskottet gått in för att tillstyrka det föreslagna
systemet.
Omvänd momsskyldighet är samtidigt den huvudsakliga
metod som ett flertal ekonomiskt välbeställda
länder i Europa anser vara användbar och effektiv
inom byggsektornOmvänd momsskyldighet inom byggsektorn
har funnits i till exempel Tyskland sedan 2004 och Österrike sedan
2002. I Nederländerna och Belgien fanns systemet redan
före millennieskiftet. Senast infördes det i Sverige
2007. Också Norge har planer på att införa omvänd
moms. trots att det finns en risk att brottsligheten söker
sig till andra områden. Omvänd skattskyldighet
inom byggsektorn godkändes 2006 genom en direktivändring
i alla medlemsstater i stället för det tidigare
undantagsförfarandet.
Definitionerna
Den allmänna momsen bygger på att den som säljer är
momsskyldig. Den som säljer en vara eller en tjänst
fakturerar köparen för momsen och redovisar momsen
för försäljningen till staten. Den som
köper har rätt att göra avdrag för momsen
för köpet i sin egen momsdeklaration. Moms betalas
alltså varje gång när en vara eller en
tjänst säljs vidare, alltså i alla faser
av utbytet, men bara på det mervärde som uppkommer
i varje fas.
Den omvända momsen är ett undantag från det
allmänna systemet. Därför måste
tillämpningsområdet vara tydligt och exakt avgränsat. Dessutom
kan samma företag ha olika roller i olika projekt, huvudentreprenör
i ett projekt, alltså köpare, och underentreprenör
i ett annat, alltså säljare av byggtjänster.
Momsreglerna är då olika och det måste
man försöka beakta redan när anbud läggs,
i entreprenadavtal och senare vid faktureringen. Tillämpningssituationerna kan
alltså variera, också inom samma företag. Det
visar samtidigt hur viktigt det är att definiera tilllämpningsområdet.
Systemet föreslås bli tillämpat på försäljning av
byggtjänster enligt 31 § 3 mom. 1 punkten
i mervärdesskattelagen och på uthyrning av arbetskraft
för byggtjänster. De byggtjänster som avses
i lagen är byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter
samt överlåtelse av varor som installeras i samband
med arbetet. Ett villkor är att den som köper
tjänsten ska vara en näringsidkare som annat än
tillfälligt säljer byggtjänster eller
gör fastighetsöverlåtelser. För
tillämpningsområdet spelar således definitionen
på köpare och tjänst en framträdande
roll. Däremot är säljarens status eller
arten av säljarens verksamhet inte avgörande för
tillämpningsområdet. Följaktligen behöver
inte säljaren definieras extra.
Begränsningar i tillämpningsområdet.
Tilllämpningsområdet ska framgå av
en ny 8 c § som tas in i lagen. Skatteflykten
i underentreprenader är det som är problemet.
Därför begränsas tillämpningsområdet
bara till försäljning mellan underentrerprenörer
och huvudentreprenörer, men innefattar inte den sista försäljningen
i kedjan till beställaren. Tillämpningsområdet
utvidgas därmed inte onödigt mycket till alla
slutanvändare. Det är en motiverad och tydlig
begränsning, anser utskottet. När ett företag
dels är underentreprenör, dels är entreprenör
i kedjan, ska den omvända momsskyldigheten tillämpas
på all försäljning i kedjan. Först
när huvudentreprenören säljer till beställaren är
försäljningen momsbelagd.
Den andra begränsningen av tillämpningsområdet är
däremot mer problematisk: en köpare som bedriver
näringsverksamhet och som annat än tillfälligt
säljer byggtjänster eller gör fastighetsöverlåtelser.
Avgränsningen har gjorts på initiativ
av aktörer ute på fältet för
att systemet inte ska spridas alltför mycket utanför
byggsektorn. Enligt utskottets uppfattning är avgränsningen
motiverad och godtagbar, trots att den onekligen kommer att leda
till problem med tolkningen av tillämpningsområdet.
Bestämmelserna stämmer överens med modellerna
i Sverige och Tyskland. Utskottet går närmare
in på problemen med gränsdragningen längre
fram.
Den tredje begränsningen har att göra med
definitionen på byggtjänster. Meningen är
att planering och övervakning av hus och andra motsvarande
tjänster enligt 31 § 3 mom. 2 punkten ska
undantas tillämpningsområdet. Begränsningen är
konsekvent med beaktande av målet med propositionen och
den motsvarar modellen i Sverige och Tyskland. Utskottet har ingenting att
kommentera till detta. Det har också i övrigt varit
svårt att begränsa de byggtjänster som
ska omfattas av lagen. Därför går utskottet
längre fram in på tolkningen av begreppet.
Den sista begränsningen gäller mycket liten rörelse
som inte heller ska ingå i tillämpningsområdet. Även
om en köpare alltså uppfyller de allmänna
tillämpningskriterierna i 8 c §,
kommer omvänd moms inte att tillämpas om säljarens
rörelse bedrivs i liten skala enligt 3 § i
mervärdesskattelagen. Begränsningen är
förståelig och motiverad, och utskottet har ingenting
att invända mot den. Dessutom kommer den sannolikt inte
att tillämpas särskilt ofta.
Utvidgning av tillämpningsområdet.
Utöver begränsningarna ovan föreslås
tillämpningsområdet utvidgas i fråga
om så kallade mellanhänder. Syftet är
uteslutande att förhindra bulvanverksamhet som kringgår
tillämpningsområdet med hjälp av skenbolag.
Tillägget är nödvändigt och det
medför i sig inga tolkningsproblem. I den mån
bestämmelsen har en förebyggande effekt är
inte informationsproblemen på grund av en längre
entreprenadkedja något problem för säljaren.
Allmän strategi.
På grund av utfrågningen av de sakkunniga är
utskottets syn att det är viktigare att sätta
tydliga gränser än att exakt ange var de i slutändan
går. Tydlighetskravet blir viktigast när man beaktar
att mervärdesskatten tas ut på enskilda transaktioner,
det vill säga att parterna måste vara medvetna
om sin skatteplikt och sina skyldigheter i varje steg av utbytet.
Situationerna där bestämmelserna tillämpas är
hela tiden många och informationen måste därför
vara praktisk och lätt tillgänglig. I sista hand
handlar det om de skattskyldigas rättssäkerhet.
Köparen är en näringsidkare som
säljer byggtjänster annat än tillfälligt
Lagen ska alltså få ett nytt begrepp som definition
på tillämpningsområdet. Ett problem med propositionen är
att begreppet inte förklaras nästan alls. När är
det alltså en köpare som annat än tillfälligt
säljer byggtjänster eller gör fastighetsöverlåtelser?
I propositionen sägs det att den omvända skattskyldigheten är
tänkt att tillämpas på i första
hand försäljning mellan företag inom
byggsektorn. Det är den viktigaste hållpunkten
för en bedömning. När man också tar
fasta på syftet att utrota den bedrägliga verksamheten
i underentreprenörskedjorna, bör bestämmelsen,
enligt utskottets uppfattning, tillämpas på affärsverksamhet
mellan byggföretag i vid bemärkelse enligt den
svenska modellen. Villkoret ska alltså till exempel inte
vara att köparen huvudsakligen ägnar sig åt
byggverksamhet. Denna tolkning stämmer överens
med den linje Sverige tillämpar.
Tillämpningsområdet är emellertid
inte helt och hållet bundet till företag inom
byggsektorn. Också den som säljer en tjänst
vidare ska kunna vara ett företag inom någon annan
bransch som i Sverige. Bara branschspecificeringar av företagen
har såldes inte någon avgörande betydelse.
Att försäljningen är sporadisk beskrivs
i propositionen med uttrycken undantagsvis och i enstaka
fall. Om en köpare alltså säljer
byggtjänster undantagsvis och i enstaka fall, ska den omvända
momsskyldigheten inte tillämpas. Bedömningen ska
enligt propositionen beakta köparens huvudsakliga verksamhetsområde
och verksamhet, hur regelbundet tjänsterna tillhandahålls
och säljs och hur många och omfattande tjänsterna är.
Avgörandet bygger alltså på en samlad
bedömning av dessa faktorer. Propositionen går
dock inte in på detaljer hur lätt tillämpningströskeln överskrids.
Utskottet har diskuterat möjligheten att i 8 c § precisera
vad som avses med tillfällig försäljning
av byggtjänster. Det har dock visat sig vara problematiskt
att bland annat exakt avgränsa tilllägget. Dessutom
vill utskottet undvika definitioner som kan erbjuda den verksamhet
som ska utrotas genom lagen obefogat skydd.
Trots allt är det befogat att i motiven precisera begreppet.
Med tillfällig försäljning av byggtjänster
avses enligt utskottet tillfällig, inte återkommande
och obetydlig byggverksamhet som huvudsakligen är en engångsföreteelse
och inte är avsedd att vara fortlöpande verksamhet.
Tilllämpningströskeln är således
ganska låg.
Byggtjänster
Byggtjänster är det viktigaste begreppet i
propositionen. Den omvända momsskyldigheten handlar om
att sälja byggtjänster eller att hyra ut arbetskraft
för dem. Begreppet är definierat i 31 § 3
mom.Byggtjänster är 1) byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter
samt överlåtelse av varor som installeras i samband
med arbetet, 2) planering, övervakning och motsvarande
tjänster i samband med arbeten som nämns i 1 punkten
(31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen).
Tjänsterna i 2) är undantagna momsskyldigheten. och
har sin egen tillämpning. Följaktligen är
det inte lika problematiskt att definiera som näringsidkare
som säljer byggtjänster annat än tillfälligt.
I praktiken kan läget vara ett helt annat eftersom omvänd
moms inte tillämpas på försäljning
av varor. Det kan vara svårt att dra en gräns
mellan varor och tjänster när båda ingår, exempelvis
vid försäljning av en vara som monteras i samband
med arbetet. Ett exempel är parkettläggning.
I motiven till propositionen sägs det rent allmänt
att den omvända momsskyldigheten i stor utsträckning
ska tillämpas på tjänster inom byggsektorn
i transaktioner mellan byggföretag. Dessutom räknas
det i detaljmotiven upp vilka tjänster den omvända
mervärdesskatten tillämpas på. Också de
tjänster som är undantagna nämns. I båda
fallen är det förteckningar med exempel
och de är inte avsedda att vara uttömmande. Men
de beskriver de viktigaste tjänsterna som ingår
i tillämpningsområdet.
Av motiven framgår det vidare att hela leveransen betraktas
som försäljning av en tjänst, om det
huvudsakliga arbetet, till exempel installationer och anslutningar, är
mycket omfattande. Exemplen kan generellt sammanfattas till att
det vanligen är en byggtjänst, när försäljning
av varor kombineras med installation som blir en del av en fastighet
som avses i mervärdesskattelagen. Följaktligen återstår
som försäljning av varor främst bara
enkla sammanhang som att sälja och ansluta kylskåp
eller frys.
Behov av styrning
De nya bestämmelserna gäller en stor del av
företagen trots att det primära syftet är
att förhindra oärliga inom branschen att fuska.
Därför är det angeläget att
bestämmelserna redan från början kan
tillämpas samordnat och utan problem. Då behövs
det praktisk och tillräckligt exakt information som dessutom
ska ges i tid. För närvarande bereds anvisningar
under ledning av finansministeriet. Arbetsgruppen består
av företrädare för dels ministeriet och
Skatteförvaltningen, dels näringslivet och byggsektorn.
I sista hand är det Skatteförvaltningen som meddelar och
svarar för anvisningar.
I detta läge är det extra motiverat och önskvärt
med omfattande bakgrundsinformation innan anvisningarna
meddelas. De vanligaste problemen med gränsdragningarna
och definitionerna måste lösas i förväg
för att företag som sköter sig ska kunna
arbeta utan orimligt stor administrativ börda också utifrån
de nya bestämmelserna. A och O är att få en
gemensam uppfattning om var gränserna går för
tillämpningsområdet som kan vara till hjälp
i de många och olika fallen. Det kräver väl
underbyggda anvisningar med förankring i praktiska situationer.
Reformen kommer i vilket fall som helst att kräva extra
arbete på företagen och Skatteförvaltningen.
Man räknar med att byggföretagens administrativa
kostnader ökar med cirka 30 miljoner euro. Merparten beror
på extra personal och större debiteringar från
bokföringsbyråerna. Trots att kostnaderna varierar
med storleken på företaget kan siffran ställas
i relation till att det finns drygt 40 000 företag
inom byggbranschen i Finland.
De tre första åren kommer Skatteförvaltningen
att behöva cirka 60 årsverken för anvisningar,
utbildning och övervakning och därefter permanent
cirka 30 årsverken. Detta kan ställas i relation
till att Skatteförvaltningen, enligt en företrädare
för den, inte kan få in det extra skattebelopp
på 80—120 miljoner euro årligen som det har
beräknats med den personalstyrkan.
Anvisningarna kan ges i form av cirkulär, men information
kan också ges vid skattegranskningar. Vid skattegranskning är
det önskvärt att redan från början
inta en vägledande roll och hålla sig till resonliga
tolkningar. Vid oavsiktliga fel bör om möjligt
178 § om kvittning i mervärdesskattelagen
tillämpas eftersom det enligt propositionen är
säljaren som ska fakturera. Men säljaren kan inte
alltid kontrollera om köparens uppgifter är riktiga.
Behov av kontroll
I propositionen ges en generell beskrivning av problemen och
frågorna kring svart ekonomi inom byggsektorn. Den omvända
momsskyldigheten för byggtjänster stoppar visserligen
vissa former av skatteflykt. Ändå krävs
det effektiv övervakning av de existerande problemen och
de nya former av fusk som följer med reformen. Som det
sägs ovan försvinner inte svartarbete eller det
största problemet med den svarta ekonomin, den så kallade
kvittohandeln, bara för att det nya systemet införs.
Det förhindrar inte heller annat momsfusk inom byggsektorn.
En fråga som kommit upp är alla de som utan giltig
orsak ansöker om återbäring av moms,
och de förväntas bli fler.
Kontroll och samarbete mellan myndigheterna behövs
alltså fortfarande. Vidare blir det allt viktigare att
upptäcka nya former av skatterisker och att i förekommande
fall omfördela övervakningsresurserna. Läget
underlättas en aning av att Skatteförvaltningen
sedan den 1 maj i år har en enhet för kontroll
av skatterisker. Den har redan etablerat samarbete med skattegranskningsenheten.
Skatteförvaltningen har omstrukturerat sina verksamheter
efter bransch. Också det medverkar till att expertisen
koncentreras och samordnade arbetsmetoder utvecklas. Allt detta
antas förbättra bland annat styrningen av resurserna
för skattekontrollen och effektivisera arbetet. Samtidigt
bör man se till att det finns adekvata resurser för
att bekämpa svart ekonomi och ekobrottslighet i den nya
situationen.
Under behandlingens gång har det uppstått
en viss oro för att de nya kontrollåtgärderna
gör att utbetalningarna av berättigade momsåterbäringar
drar ut på tiden. Oron blir inte mindre av de initiala
svårigheterna med de nya skattekontona. Det är
följaktligen viktigt att företag som sköter sig
får sina återbäringar snabbt, vilket
var avsikten när skattekontona infördes. Kontrollen
och övervakningen måste därför
på bästa möjliga sätt kunna
riktas in uteslutande på riskobjekt.
Denna aspekt kom också fram vid utfrågningen
av de sakkunniga och skattegranskningsenheten vid Skatteförvaltningen är
medveten om behoven. Den räknar med att skattekontona som
infördes den 1 januari i år efter de initiala
svårigheterna kommer att fungera bra om ett år
när den omvända momsen för byggsektorn
införs.
I december 2009 kom regeringen med ett program för
bekämpning av ekobrottslighet. Det innehåller
flera förslag för att förbättra
kontrollen av svartarbete. Tanken är att samarbetet och utbytet
av information mellan myndigheterna ska bli bättre. Likaså ska
möjligheterna att ingripa i den allt mer professionella
ekobrottsligheten bli bättre. Åtgärderna är
av största vikt för att minska alla de skador
som den svarta ekonomin orsakar samhället.
Uppföljning
Den omvända momsskyldigheten är som det framgår
en stor utmaning för arbetet ute på fältet.
Därför är det viktigt att få information
om erfarenheterna och vilken policy som har tillämpats.
Finansministeriet bör därför lämna
en utredning till utskottet senast 2012. Då kan det också bedömas
om bestämmelserna måste preciseras eller annan
lagstiftning införas.