Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 21 september 2012 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b § i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen och av 3 § i lagen om skatt på vissa försäkringspremier (RP 89/2012 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner:
LM 19/2012 rd Lag om ändring av 149 a § i mervärdesskattelagen 7.6.2012
LM 51/2012 rd Lag om ändring av 3 och 149 a § i mervärdesskattelagen 17.10.2012
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Skattedelegationen har hört
specialsakkunnig Tuula Karjalainen, finansministeriet
chefsjurist Matti Merisalo, Skatteförvaltningen
chef för samhällsfrågor Mats Nyman, Akava ry
ledande skatteexpert Tero Honkavaara, Finlands Näringsliv rf
direktör Terhi Järvikare, Centralhandelskammaren
direktör Timo Sipilä, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf
skatteexpert Simo Valtti, Familjeföretagens förbund rf
ekonomisk expert Helena Pentti, Finlands fackförbunds centralorganisation
direktör Anna Lundén, Företagarna i Finland rf
chef för samhällsrelationer Jukka Ihanus, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
chefsekonom Minna Punakallio, Skattebetalarnas Centralförbund rf
Regeringen föreslår ändringar i mervärdesskattesatserna och försäkringspremieskattesatsen i mervärdesskattelagen, 18 b § i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen och 3 § i lagen om skatt på vissa försäkringspremier.
Normalskattesatsen för mervärdesskatten föreslås bli höjd från 23 till 24 procent. Den skattesats som tillämpas i fråga om livsmedel, foder och restaurang- och cateringtjänster föreslås bli höjd från 13 till 14 procent. Skattesatsen för böcker, prenumerationer på tidningar och tidskrifter, läkemedel, idrottstjänster, persontransporter, inkvarteringstjänster, ersättningar för televisions- och radioverksamhet, kultur- och underhållningsevenemang, en upphovsmans försäljning av konstverk, all import av konstverk samt upphovsrättsersättningar till upphovsrättsorganisationerna föreslås bli höjd från 9 till 10 procent.
Försäkringspremieskatten ska höjas från 23 till 24 procent.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2013 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2013.
I lagmotionen föreslås det att 149 a § i mervärdesskattelagen ändras på så sätt att gränsen för skattelättnad höjs från 22 500 till 50 000 euro.
Mervärdesskattelagens 3 § föreslås bli ändrad på så sätt att säljaren inte är skattskyldig om omsättningen under räkenskapsperioden är högst 20 000 euro, om säljaren inte utifrån egen anmälan registrerats som skattskyldig.
Dessutom ska 149 a § ändras så att en skattskyldig vars omsättning under räkenskapsperioden överstiger 20 000 euro får en skattelättnad för räkenskapsperioden till ett belopp som närmare beskrivs i motionen. En skattskyldig vars omsättning under räkenskapsperioden är högst 20 000 euro ska få skattelättnad för hela den skatt som redovisas för räkenskapsperioden.
Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Alla mervärdesskattesatser ska alltså höjas med en procentenhet den 1 januari 2013. En motsvarande höjning föreslås i försäkringspremieskatten, som har brukat tas ut till samma belopp som den allmänna mervärdesskatten. Normalskattesatsen för mervärdesskatt stiger således till 24 procent och de reducerade skattesatsernaRådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt föreskriver om en gemensam skattebas och uppbyggnad av det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Enligt direktivet får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser på leveranser av varor i de kategorier som anges i bilagan till direktivet. Procentsatsen för en reducerad skattesats ska vara minst 5 procent. till 14 och 10 procent. Tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna ska förbli oförändrat.
Ändringarna i mervärdeskattesatserna beräknas leda till att statens skatteinkomster stiger med ca 830 miljoner euro på årsnivåHöjningen av normalskattesatsen för mervärdesskatt från 23 till 24 procent kommer enligt en statisk uppskattning utifrån 2013 års nivå att innebära en ökning av skatteinkomsterna med ca 575 miljoner per år. För 2013 betyder det en ökning med ca 479 miljoner euro på grund av den två månader långa redovisningsfördröjningen i fråga om mervärdesskatten. Höjningen av mervärdesskattesatsen från 13 till 14 procent på livsmedel, foder och restaurang- och cateringtjänster kommer att innebära en ökning i skatteinkomsterna med ca 170 miljoner per år. Inkomstökningen 2013 kommer att uppgå till ca 142 miljoner euro. En höjning av de reducerade 9-procentiga skattesatserna till 10 procent kommer att innebära ökade skatteinkomster på ca 86 miljoner euro per år, varav ca 72 miljoner euro år 2013.. Det betyder ca 693 miljoner euro 2013. Höjningen av försäkringspremieskatten innebär för sin del en ökning av skatteinkomsterna med ca 30 miljoner euro på årsnivå. Ökningen nästa år blir ca 28 miljoner euro.
Utskottet anser att propositionen är motiverad och har stor inverkan på statsfinanserna. Den ingår som ett led i de nya anpassningsåtgärderna som regeringen avtalade i anknytning till rambeslutet i våras i syfte att få förhållandet mellan statsskulden och totalproduktionen att vända nedåt.
Även om höjningen leder till något ökade inkomstskillnader kommer höjningarna av de indexreglerade sociala förmånerna att jämna ut den effekten. För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft är det tänkt att en delvis tidigarelagd indexjustering ska göras i grundtrygghetsförmånerna för 2014 redan den 1 januari 2013. Höjningen ökar statens utgifter med uppskattningsvis 45 miljoner euro 2013.
När både den direkta effekten av de höjda skattesatserna och den indirekta effekten av indexhöjningarna beaktas, kommer de höjda skattesatserna att höja Ginikoefficienten, som beskriver inkomstfördelningen, med så lite som 0,01 procentenheter. Uppskattningen bygger på kalkyler som gjorts av statens ekonomiska forskningscentral.
Utskottet föreslår att lagmotionerna förkastas.
Riksdagen
godkänner lagförslagen utan ändringar och
förkastar lagmotionerna LM 19/2012 rd och LM 51/2012 rd.
Helsingfors den 6 november 2012
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Maarit Pekkanen
Vi Sannfinländare kan inte godkänna regeringens beslut att höja alla momssatser med en procentenhet. Det slår allra hårdast mot låginkomsttagarna eftersom priset på nödvändigheter som mat, läkemedel och boende stiger. Så sent som strax före valet motsatte sig vänsterpartierna unisont en höjning av dessa plattskatter som drabbar utsatta.
Vi ber att få påpeka att en höjning av momsen också försämrar vår exportsektors konkurrenskraft, då den oundvikligen driver upp inflationen. En försämrad köpkraft åter skapar tryck på löneökningar under nästa avtalsrunda och den höjning i kostnadsnivån detta leder till tär givetvis på den finländska exportsektorns konkurrenskraft. Enligt analysen gjord av statens ekonomiska forskningscentral kommer momshöjningen att försvaga BNP med 0,4 procent och sysselsättningen med ca 15 000 personer. Höjningen kommer alltså helt klart att leda till försämringar för företagsverksamhet och sysselsättning.
Vi sannfinländare bekymrar oss för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Finland. Vi anser att staten bör satsa mer på att stödja tillväxt bland små och medelstora företag eftersom alla nya arbetstillfällen under de tio senaste åren i praktiken har uppkommit inom SMF-sektorn, i synnerhet inom småföretag med mindre än fem anställda. I vårt tillväxtpaket ingår som ett viktigt element att momslättnad ska införas i form av en höjning av den nedre gränsen för momsplikt.
Att höja den nedre gränsen för momspliktig affärsverksamhet är ett effektivt sätt att motverka svart ekonomi och uppmuntra till företagsamhet. Då förbättras framför allt de små företagens lönsamhet och möjligheter att sysselsätta. Det är bäst lämpat för affärsverksamhet inom service där det inte nästan alls finns möjligheter till momsavdrag för förvärv. Dessutom sjunker tröskeln för att bli företagare betydligt och då ökar antalet småföretagare. Vidare redovisar företagarna i större utsträckning sina inkomster i beskattningen eftersom det inte är någon idé längre att göra små jobb svart. Det betyder att aktörerna inom svart ekonomi effektivt minskar samtidigt som övriga skatteinkomster ökar.
Vi föreslår
att lagförslag 1 godkänns med följande ändringar (Reservationens ändringsförslag) och
att lagförslag 2 och 3 förkastas.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i mervärdesskattelagen (1501/1993) 3 § 1 mom. och 149 a § 1 och 2 mom.,
av dem 3 § 1 mom. och 149 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 1301/2003 och 149 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 1161/2004, som följer:
Verksamhet i liten skala
Säljaren är inte skattskyldig om räkenskapsperiodens omsättning är högst 20 000 euro, såvida säljaren inte på egen anmälan har registrerats som skattskyldig.
(Utesl.)
En skattskyldig för vilken räkenskapsperiodens omsättning (i formeln omsättning) överstiger 20 000 euro får en lättnad i den skatt som ska redovisas för räkenskapsperioden (i formeln skatt) så att lättnadens storlek bestäms enligt följande:
_______________
Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i FiUB)
Vi i Centern godkänner inte den föreslagna skattehöjningen på mat, läkemedel och andra produkter som omfattas av den reducerade momssatsen. Vi föreslår att skattesatserna förblir 9 och 13 procent. Skattehöjningar på nödvändighetsvaror som mat och läkemedel drabbar framför allt låginkomsttagare proportionellt sett hårdare, eftersom en stor del av deras konsumtion gäller att skaffa produkter som är nödvändiga för att de ska kunna leva.
På initiativ av Centern beslutade regeringen i augusti 2009 sänka matmomsen från 17 till 12 procent i oktober samma år. Till följd av att normalskattesatsen höjdes med en procentenhet blev matmomsen 13 procentenheter.
Enligt en undersökning gjord av Konsumentforskningscentralen blev livsmedlen i genomsnitt 5,7 procent billigare genast efter sänkningen i oktober 2009 jämfört med en månad tidigare. Våren 2011 märktes ungefär en tredjedel av effekterna av sänkningen av matmomsen fortfarande i priserna, även om råvarupriserna på världsmarknaden och hos oss hade stigit markant. Utan den sänkta matmomsen hade matkorgen varit dyrare för konsumenterna än vad den nu är.
I stället för att strama åt skatten på de här nödvändighetsvarorna är vi redo att höja normalskattesatsen för momsen med två procentenheter i stället för med en, till skillnad från regeringens förslag. Normalskattesatsen för momsen blir då 25 procent. Med vårt förslag siktar vi på att effekterna av momsen fördelas rättvist.
Om de reducerade momssatserna bibehålls som de är minskar skatteinkomsterna med ca 230 miljoner euro jämfört med propositionen. Om normalskattesatsen för momsen höjs till 25 procent ökar skatteintäkterna däremot med ca 550 miljoner euro jämfört med propositionen. Våra förslag ökar alltså statens skatteintäkter med ungefär 320 miljoner euro.
att lagförslag 1 och 3 godkänns med följande ändringar (Reservationens ändringsförslag) och
att lagförslag 2 förkastas.
ändras i mervärdesskattelagen (1501/1993) 84 § (utesl.) och 85 b §,
av dem 84 § (utesl.) och 85 b § sådana de lyder i lag 1780/2009 (utesl.), som följer:
I skatt ska betalas 25 procent av skattegrunden, om inte något annat anges i 85 eller 85 a §.
Med avvikelse från 85 och 85 a § ska i skatt betalas 25 procent av skattegrunden av sådana förpackningar och transportförnödenheter som berättigar till ersättning vid återsändande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
ändras i lagen om skatt på vissa försäkringspremier (664/1966) 3 §, sådan den lyder i lag 1782/2009, som följer:
Skattebeloppet utgör 25 procent av försäkringspremier utan skatt.