Motivering
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Högre oljeavfallsavgift
Utskottet anser det befogat att höja oljeavfallsavgiften
från 4,2 till 5,75 cent per kilogram. Då kan behovet
av medel för hanteringen av oljeavfall och annat farligt
avfall täckas. Beloppet uppgår till cirka 4,6
miljoner euro om året.
Avkastningen av oljeavfallsavgiften uppgår i dagsläget
till cirka 3,3 miljoner euro. Det årliga behovet av extra
anslag är således lite över en miljon
euro. Den föreslagna förhöjningen täcker in ökningen
förutsatt att den årliga kvantiteten smörjoljor
och smörjmedel som avgiften hänför sig
till inte ändras utan fortsatt ligger på den kalkylerade
nivån, cirka 80 000 ton om året.
Också miljöutskottet anser höjningen
nödvändig för att anslaget också framöver
ska kunna användas till sanering av förorenade
markområden.
Produkter som omfattas av oljeavfallsavgiften
Finansutskottet har ingenting att anmärka mot propositionen
vad gäller samordningen av de positioner som omfattas av
oljeavfallsavgiften med gemenskapens så kallade KN-nomenklatur.
Det är en teknisk ändring.
Utskottet vill emellertid påpeka att oljeavfallsavgiften
gäller samtliga smörjoljor och smörjmedel
som ingår i tulltariffpositionerna i 2 §.
Där ingår således också vegetabiliska
produkter trots att de inte belastar miljön på samma sätt
som fossila produkter.
Det faktum att de beskattas på samma sätt
har motiverats med att regelverket bör vara enkelt och
lätt att tillämpa. Enligt finansministeriet bör den
nuvarande lagen inte göras mer komplicerad, till exempel
genom flera olika avgiftsintervaller beroende på oljekvalitet,
användningsändamål, användningstidpunkt
etc.
En tydlig reglering som är lätt att tillämpa är ett
bra mål, särskilt när vi har att göra
med en liten speciallag, framhåller utskottet. Lagen om oljeavfallsavgift är
emellertid i högsta grad en miljörelaterad skattelag
och bygger bland annat på principen att den som förorenar
betalar. Därför vore det bra för konsekvensens
skull att lagen tar hänsyn till hur mycket olika produkter belastar
miljön.
Av dessa skäl anser utskottet det viktigt att det utreds
hur lagen kunde ändras för att få en mer
miljöstyrande effekt och hur användningen av biobaserade
produkter kunde främjas med hjälp av skattemässiga
lösningar.
Användningen av medlen
Utskottet har ingenting att anmärka mot innehållet
i 7 § som gäller användningen av medlen
från oljeavfallsavgiften. Lagtexten innehåller
dock en del formuleringar från den gamla lagen och de kunde
enligt utskottet formuleras om.
Också miljöutskottet föreslår
att den första meningen i 7 § preciseras för
att begreppet behandling av oljeavfall ska stämma överens
med den gällande lagen.
Enligt den gällande lagen används medlen bland
annat till transport, lagring och behandling av oljeavfall. I propositionen
beskrivs användningsändamålet allmänt
med ordet behandling av oljeavfall utan att begreppet definieras närmare.
Tanken har dock inte varit att ändra innebörden
i lagrummet.
För att formuleringen inte ska medföra onödig
osäkerhet föreslår utskottet att 7 § ändras
till att medlen från oljeavfallsavgiften får användas för
att täcka utgifter för insamling, transport, lagring
och behandling av oljeavfall i enlighet med vad som föreskrivs
i förordning av statsrådet.
I likhet med den gällande lagen föreskriver den
föreslagna lagen också att en del av medlen får
föras över till oljeskyddsfonden i statsbudgeten.
Medel ur fonden får bland annat användas till
kostnader för oljeskadade markområden och bekämpning
av oljeskador. Men hänvisningen gäller den gamla
formuleringen och kan också den medföra onödig
osäkerhet. Utskottet föreslår därför
att hänvisningen stryks. Framöver kan medel således
användas till kostnader för sanering av oljeförorenad
mark och oljeförorenat grundvatten.
Tidpunkten för höjningen
Avsikten är att höjningen ska träda
i kraft permanent från och med nästa år.
Utskottet anser det inte nödvändigt att begränsa
giltighetstiden till ett visst år, till exempel 2010, som
föreslogs vid utfrågningen av de sakkunniga. För
det första är det svårt att förutse vilket
avkastningsbehovet är inpå nästa decennium.
För det andra kan behovet av ändringar i vilket
fall som helst bedömas om det behövs.