Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad versio 2.0
Riksdagen remitterade den 22 oktober 2002 regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2002 (RP 199/2002 rd) till finansutskottet för beredning.
Dessutom har riksdagen den 12 november 2002 remitterat propositionen om komplettering av nämnda budget (RP 247/2002 rd) till finansutskottet.
Utskottet har behandlat propositionerna tillsammans och lämnat ett gemensamt betänkande om dem.
I samband med propositionerna har utskottet behandlat följande tilläggsmotioner som riksdagen remitterat till utskottet den 24 oktober 2002:
TBM 22/2002 rd Paula Kokkonen /saml Anslag för finansieringen av vissa specialuppgifter för polisen i Helsingfors 26.75.21
TBM 23/2002 rd Pentti Tiusanen /vänst Anslag för ombyggnad av vägen mellan Fredrikshamn och Taavetti 31.24.21
TBM 24/2002 rd Pekka Kuosmanen /saml Anslag för en översiktsplan för riksväg 7 förbi Fredrikshamn 31.24.21
TBM 25/2002 rd Mikko Kuoppa /vänst Anslag för en väg för gång-, cykel- och mopedtrafik på sträckan Arola—Mihari i Tavastkyro 31.24.21
TBM 26/2002 rd Olli Nepponen /saml Anslag för utvecklande av vägnätet i S:t Michels-regionen 31.24.21
TBM 27/2002 rd Olli Nepponen /saml Anslag för en bättre vägförbindelse mellan Mäntyharju kyrkby och riksväg 5 31.24.21
TBM 28/2002 rd Olli Nepponen /saml Anslag för reparation av riksväg 5 på sträckan Mäntysenlampi—Toivola 31.24.21
TBM 29/2002 rd Pekka Kuosmanen /saml Anslag för vägprojektet Forsby—Kouvola 31.24.79
TBM 30/2002 rd Pentti Tiusanen /vänst Anslag för högre bevillningsfullmakt för energistöd 32.60.40
TBM 31/2002 rd Mikko Kuoppa /vänst Anslag för lönebaserat sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner 34.06.30
Ärendet har beretts i finansutskottets alla delegationer enligt sakområde.
59. Bidrag till de administrativa utgifterna för det internationella teknologipriset (reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås 100 000 euro som bidrag till den fond som inrättas för att svara för administreringen av teknologipriset. Bidraget skall användas till de adminsitrativa kostnader som föranleds av ansöknings- och utvärderingsförfarandet i anslutning till utdelningen av det högklassiga internationella teknologipriset, det s.k. millenniumpriset.
Enligt erhållen utredning är syftet med stiftelsen att främja teknisk-vetenskaplig forskning som utvecklar sådan ny teknologi som har en gynnsam inverkan på medborgarnas levnadsförhållanden och att stödja nätverk som främjar detta forskningsändamål. I praktiken skall detta ske genom att fonden delar ut ett pris på en miljon euro enligt ett enhälligt förslag från prisnämnden. Meningen är inte att premiera enbart finländare, men det är tänkt att priset skall bidra till att göra Finland känt som ett tekonologiland.
Framför allt i början är det meningen att statsmakten skall göra en satsning men medel kommer också att samlas in på annat håll så fort stiftelsen har registrerats.
Finansutskottet välkomnar det internationella teknologipriset. Det anser att grunderna för utdelning skall vara allmänt acceptabla och understryker betydelsen av att stiftelsen själv samlar in medel för ändamålet.
21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Enligt utredning till utskottet kommer 300 000 euro av det föreslagna tillägget om 400 000 euro momentet att behövas för det ökade antalet asylärenden och 100 000 euro för DNA-test för ansökningar som gäller familjeanknytning.
Enligt erhållen utredning har antalet ärenden som kommit in till utlänningsverket ökat med totalt 19,1 % jämfört med i fjol. För asylsökande är ökningen mot i fjol 195 %. Detta beror framför allt på antalet asylansökningar som lämnats in av romer från EU-kandidatländerna.
DNA-test började utföras efter det att lagen om ändring av utlänningslagen (114/2000) hade trätt i kraft den 1 mars 2000. Då uppskattades antalet test till omkring 200 per år. Men i praktiken har det visat sig att det årliga behovet är minst 500 test. Också priserna på testen har gått upp sedan lagen trädde i kraft.
I den första tilläggsbudgeten för 2002 beviljades 50 000 euro för de ökade DNA-testen. Väntande test hopar sig hela tiden och sätter en mycket stor press på utgifterna under kommande år. Av denna orsak har det uppstått en flask-hals i behandlingen av uppehållstillstånd utifrån familjeanknytning. I värsta fall tvingas de sökande vänta över två år på ett beslut. Med hjälp av DNA-testen har det gått att få ner antalet minderåriga asylsökande under de senaste åren. Testen och utlänningsverkets intervjuer har också minskat antalet ansökningar som gäller familjeanknytning
Oy Veikkaus Ab:s uppskattade intäktsföring för 2002 sänks i propositionen med 41,5 miljoner euro. Finansieringsunderskottet täcks dels med allmänna budgetmedel dels med s.k. sparmedel från tidigare års tippningsvinstmedel. Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att Veikkaus avkastning inte kunnat bedömas korrekt när budgetförslaget uppgjorts utan överdimensionerats. Utskottet har tagit upp frågan i sitt betänkande (FiUB 26/2002 rd) om statsverkets förvaltning och tillstånd år 2001. Konsekvensen av felbedömningen har varit att man tvingats ta av sparmedlen för att täcka normala kostnader under året. Statsandelarna för bibiloteken finansieras fortfarande så gott som helt med tippningsvinstmedel, trots att de som lagstadgade utgifter borde täckas med allmänna budgetanslag. Nu står vi inför en situation där i synnerhet de med tippningsvinstmedel finansierade kulturfunktionerna håller på att råka i kläm. Samtidigt råder stor ovisshet bland mottagarna. Regeringen måste, menar utskottet, ta fram en riktigare avkastningskalkyl för Oy Veikkaus Ab och vidta åtgärder för att trygga de funktioner som finansieras med vinstmedel.
Genom den första tilläggsbudgeten för 2002 beviljade riksdagen ett tillägg om en miljon euro för justering av det nationella bidraget till den finansiella ramen för Mål 1-programmet för Östra Finland. Tillägget gjordes för att det inte gick att utverka det planerade finansiella bidraget från komunerna till programmet till fullt belopp. Men under behandlingen i riksdagen gjordes inte motsvarande tillägg i bevillningsfullmakten.
Genomförandet av Mål 1-programmet för Östra Finland förutsätter att statens finansiella bidrag till den nationella offentliga finansieringen ökas under moment 30.14.62. Men momentet ingår inte i regeringens tilläggsbudgetproposition. Enligt vad utskottet har erfarit skulle det ha behövts en ökning om 2 240 000 euro i bevillningsfullmakten i denna tilläggsbudget. Eftersom det inte går att höja statens finansiella bidrag på föreslaget sätt, kan alla EUGFJ-U-medel inte användas och programmet för Östra Finland genomföras fullt ut. Enligt utredning till utskottet fattas sammanlagt omkring 19 miljoner euro i offentlig och omkring 30 miljoner euro i privat finansiering.
Finansutskottet noterar att fullmakten inte är tillräcklig i budgetpropositionen för 2003 heller. För att finansieringen av Mål 1-programmet för Östra Finland skall kunna säkerställas 2003 bör fullmakten under moment 30.14.62 i budgetpropositionen ökas med 4 120 000 euro till 66 439 000 euro. Anslaget för 2003 behöver inte ökas på grund av detta.
21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)
År 2001 var intäktsföringen av vägverkets extra vinst 100 miljoner mark eller omkring 16 818 000 euro. Enligt regeringens förslag skall 8,4 miljoner euro av den intäktsförda vinsten anvisas för basväghållningen.
Enligt statsrådets principbeslut om omorganisering av vägverket och finansiering av väghållningen 2000—2003 var utgångspunkten för omorganiseringen bl.a. att kvaliteten på väghållningen och säkerheten inom vägnätet bibehålls på samma nivå och att vänätets förfall bromsas upp. Vad gäller finansieringen av vägnätet var utgångspunkten att de besparingar som omorganiseringen av vägverket ger upphov till kommer väghållningen till godo.
När riksdagen godkände den första tilläggsbudgeten för 2002 förutsatte den att vägverkets redovisade extra vinst på 16 818 000 euro anvisas för projekt för väghållningen.
Utskottet anser att vägverkets extra intäktsförda vinst med hänsyn till ståndpunkterna ovan och vägnätets dåliga skick i sin helhet bör anvisas för basväghållningen och föreslår att momentet ökas med 8 418 000 euro. Tilläggsanslaget bör anvisas framför allt för projekt för förbättring av trafiksäkerheten och behoven inom olika vägdistrikt bör beaktas på lika villkor.
Momentet ändras som följer:
Under momentet beviljas ett tillägg av 16 818 000 euro.
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)
Regeringen föreslår att Nyslott stad kan beviljas 170 000 euro för sänkning av biljettpriserna för att trygga de för Nyslottsområdet nödvändiga flygtrafikförbindelserna.
Utskottet har i flera sammanhang framhållit behovet av att stödja flygtrafiken i syfte att värna det regionala näringslivet och dess behov av internationella kontakter. Den föreslagna reformen är synnerligen välkommen och viktig. Utskottet tar närmare ställning till frågan om stöd för flygtrafiken i samband med behandlingen av budgetpropositioner för 2003. Samtidigt understryker utskottet hur viktigt det är att anslagen under momentet räcker till med tanke på konkurrenskraften inom hela kollektivtrafiken.
Finansutskottet har i flera sammanhang uppmärksammat problemen med användningen av sysselsättningsanslagen, inte minst att en del av anslagen varje år blir oanvända. Utskottet har senast behandlat denna fråga i sitt betänkande FiUB 26/2002 rd, som har samband med regeringens berättelse angående statsverkets förvaltning och tillstånd år 2001.
Enligt vad utskottet har erfarit förblev omkring 10 % av sysselsättningsanslagen under 2000 oanvända, vilket är omkring 250 miljoner mark, men 2001 nyttjades anslagen för sysselsättningsstöd exceptionellt väl och bara omkring 2 % av anslagen blev oanvända. Enligt utredning till utskottet hade 96,4 % av anslagen för sysselsättningsstöd för 2002 bundits upp i mitten av november. Enligt uppskattning kommer omkring 15 miljoner euro i anslag att förbli oanvända i år. Användningen av anslagen har försvårats bl.a. på grund av att efterfrågan på arbetskraft har minskat i den privata sektorn.
I praktiken är det inte möjligt att nyttja alla anslag för sysselsättningsstöd, men användningen kan förbättras avsevärt genom en effektiv uppföljning som sätts in i tillräckligt god tid och genom omallokering av anslagen.
Utskottet menar att en effektivare användning av anslagen också kräver ökade regionala beslutsbefogenheter. Det nuvarande systemet är mycket stelbent med tanke på de regionala myndigheterna, för på det regionala planet är det till exempel inte möjligt att använda momenten i kors, det går bara för sig utifrån tillstånd från statsrådets finansutskott att överskrida anslag och en tilläggsbudget. Som utskottet framhållit i ovannämnda betänkande bör regionerna ges större befogenheter och bättre betingelser genom budgettekniska lösningar t.ex. så att det inom ramen för det totala anslaget medges större frihet att använda anslagen i kors på det regionala och det lokala planet. Därmed går det att reagera snabbare på regionala behov, vilket bidrar till att göra sysselsättnigsåtgärder och användningen av anslagen effektivare.
Utskottet anser att grunderna för fördelning av anslag för sysselsättningsstöd bör ses över så att de bättre svarar mot behoven i regionerna.
Utskottets förslag till uttalande 1
60. Överföring till statens bostadsfond
Regeringen föreslår att det totala beloppet av statens ansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån höjs med 30 miljoner euro i fråga om lån för fritt finansierade bostäder och bsp-lån. Efterfrågan på bostadslån har varit större än väntat under 2002. Ändringen är motiverad, för om fullmakten för garantilån inte ökas, måste beviljandet av garantilån avbrytas för resten av året i flera banker.
I detta sammanhang uppmärksammar utskottet en del allvarliga problem med aravasystemet. När riksdagen godkände budgeten för 2002 förutsatte den att lånevillkoren för aravalån ses över så att de boendes betalningsförmåga beaktas bättre och möjligheterna till underhåll och reparation av husen tryggas genom att tidigarelägga återbetalningen av enhetslån. Statsrådet sänkte räntan på hyresaravalån för nya bostäder med 0,75 % i april 2002. Räntesänkningen gällde inte gamla lån och inte heller lån för bostadsrättshus. Ändringarna var så obetydliga att de inte lyckades rätta till de största missförhållandena och inte heller hjälpa upp situationen på det sätt som riksdagen förutsatt. Regeringens planer på ett räntetak på 6 % i samband med den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen skulle bara gälla under 10 % av den gamla lånestocken och därmed inte hjälpa upp situationen i tillräcklig grad.
Målet för den statsstödda bostadsproduktionen 2002 var 13 000 bostäder, men enligt upp-skattning påbörjas i praktiken bara omkring 8 000 bostäder. Produktionsmålet för 2003 är enligt budgetpropositionen 10 000 bostäder med statligt stöd. I relation till behovet är antalet alldeles för litet, men på grund av de oförmånliga lånevillkoren kommer förmodligen inte heller detta mål att nås.
Finansutskottet konstaterar att aravasystemet är i en allvarlig kris som kan leda till att hela den sociala bostadsproduktionen tynar bort. Enligt utskottet är det nödvändigt att systemet med enhetslån med det snaraste ändras på ett sådant sätt att det garanterar skäliga boendekostnader och möjligheter till lämpligt underhåll av bostadsbyggnader. En klar förbättring av lånevillkoren är det enda sättet att skapa realistiska möjligheter att nå produktionsmålen.
Utskottets förslag till uttalande 2
Utskottet konstaterar att det i förlängningen behövs en bred och övergripande analys och pånyttbedömning för att utveckla aravasystemet och garantera dess fortbestånd.
94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)
Momentet föreslås bli minskat med 8 418 000 euro. Minskningen beror på den föreslagna ändringen under utgiftsmoment 31.24.21.
Under momentet beviljas ett tillägg av 259 391 000 euro i punkten Det nominella värdet av nettoamorteringar (netto) i dispositionsplanen.
Regeringen föreslår i propositionen att inkomsterna ökas med sammanlagt 370 220 000 euro, utgifterna utan minskning av statsskulden med 110 849 000 euro och amorteringen på statsskulden med 259 391 000 euro.
Efter de nu föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomsterna och utgifterna i år med beaktande av den ordinarie budgeten följande:
Med hänvisning till det ovan relaterade och till övriga delar omfattande propositionens motivering föreslår finansutskottet
att förslaget till en andra tilläggsbudget för 2002 godkänns på ovan nämnt sätt,
att två uttalanden godkänns,
att tilläggsbudgetmotionerna TBM 22—31/2002 rd förkastas,
att tilläggsbudgeten tillämpas från och med den 25 november 2002.
Helsingfors den 19 november 2002
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare i delegationerna var
utskottråd Alpo Rivinoja
utskottsråd Hellevi Ikävalko
utskottsråd Marjo Hakkila
utskottsråd Maarit Pekkanen.
När det ekonomiska uppsvinget låter vänta på sig måste staten gå in med direkta insatser för att förbättra sysselsättningen. De senaste nyheterna ropar ut att uppsägningarna och permitteringarna ökar. Konsument- och företagsbarometrarna talar samma språk, tillväxten låter vänta på sig och förväntningarna grusas.
Det är framför allt produktionen och exporteninom industrin som går på knäna. Konsumtionen och efterfrågan i vårt eget land har länge varit motorn i ekonomin, men räcker inte längre till för att förbättra sysselsättningen. Tvärtom. I detta läge måste det allmänna backa upp en uppgång med alla tillgängliga medel. Nu behövs det satsningar på kompetens infrastruktur och företagspotential.
Det viktigaste målet med de direkta sysselsättningsinsatserna i detta läge är att förhindra att arbetslösheten ökar och att allt fler blir långtidsarbetslösa under allt längre perioder. I samband med budgeten för nästa år kommer Centerns riksdagsgrupp att lägga fram strukturella reformer som förbättrar sysselsättningen. De kan få sysselsättningsförbättrande effekter tidigast under andra hälften av nästa år. Delvis av denna anledning anser Centern att det med en gång behövs dels direkta sysselsättningsinsatser från statens sida, dels åtgärder som så snabbt som möjligt får företagen att göra investeringar.
Centerns riksdagsgrupp föreslår följande åtgärder i den andra tilläggsbudgeten för i år:
En stor del av kommunerna i vårt land klarar inte av att ge sina invånare den service som de behöver. Problemet bör avhjälpas med en övergripande reform av statsandelarna. Men de akuta behoven måste avhjälpas med större anslag för finansieringsunderstöd enligt prövning. Anslaget i budgeten för i år är alldeles för litet. Tiotals kommuner som hade behövt anslag fick ingenting eller alltför små understöd enligt prövning. Anslaget måste höjas för att samtidigt också trygga sysselsättningen inom den kommunala sektorn.
Vi föreslår att riskdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande
I propositionen föreslås statsrådet få befogenheter att avstå från aktieägandet i Edita Abp. Redan tidigare 1999, bemyndigade riksdagen statsrådet att ge upp ägandet, men med bibehållande av kvalificerad minoritet. Att staten helt och hållet skall avstå från ägande i företaget motiveras med att Edita Abp inte ingår i statens strategiska ägande.
Enligt vad utskottet har erfarit finns det i nuläget inga konkreta planer på att staten skall avstå från sitt ägande i bolaget. Regeringen vill ha ett bemyndigande för att kunna inleda förhandlingar vid ett lägligt tillfälle. Under behandlingen av ärendet i utskottet kom det fram att särskilt personalen vid Edita Abp är orolig för utvecklingen och rädda för att förlora sitt jobb, när staten i allt högre utsträckning säljer ut sitt ägande.
Frågan har inte retts ut vare sig grundligt eller i tillräcklig omfattning, därför anser vi det bättre att de föreslagna fullmakterna inte ges i samband med denna tilläggsbudget.
Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi:
att kapitelmotiveringen till kapitel 28.99 stryks i tilläggsbudgeten.
Uppgifter från arbetskrafts- och näringscentralerna pekar på att det finns betydligt fler investerings-, utvecklings- och teknologiprojekt inom företagen som uppfyller kraven på företagsstöd än bevillningsfullmakten eller finansieringen räcker till för just nu. I det rådande konjunkturläget vore det mer än viktigt att starta denna typ av projekt.
Arbetskrafts- och näringscentralerna bedömer att det finns betydligt fler potentiella investeringsprojekt inom små och medelstora företag än EU-programmen och den nationella medfinansieringen räcker till för. En utredning som beställts av handels- och industriministeriet och inrikesministeriet visar att Finland använder betydligt mindre pengar till nationellt företagsstöd än EU-genomsnittet och mindre än många länder med lättare regionalstruktur än Finland, till exempel Frankrike, Tyskland, Österrike, Storbritannien och Sverige. Bevillningsfullmakten för stöd till företagens investerings- och utvecklingsprojekt måste höjas med det snaraste.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande
Vi föreslår att bevillningsfullmakten för räntestöd till Finnvera Abp höjs med 10 miljoner euro för lån som omfattas av specialräntestöd. Den höjda bevillningsfullmakten gäller företagarlån, lån till kvinnliga företagare och små lån.
På grundval av det ovanstående föreslår vi
att motiveringen till moment 32.30.42 ändras till att lån som omfattas av specialräntestöd 2002 får beviljas till ett belopp om 112 912 000 euro i stället för till 102 912 000 euro som i propositionen.
Vidare föreslår vi
att moment 32.30.42 ökas med 2 000 000 euro.
Sysselsättningen håller på att försvåras betydligt inom byggbranschen. Samtidigt finns det en lång rad investeringsprojekt i hela landet inom tjänstesektorn som väntar på finansiering. Exempel på detta är skolbyggnader och reparationer av skolor samt byggprojekt inom social- och hälsovården.
I det rådande konjunkturläget måste investeringarna i sysselsättningsfrämjande syfte byggas ut. Pengarna bör först och främst gå till regioner med stor arbetslöshet.
På senare år har en allt större del av läroanstalternas anläggningsprojekt bestått av ombyggnader och ändringar. Att ombyggnader behövs beror på att byggnaderna är gamla och därför nötta och utrustade med gamla tekniska system. Dessutom har utbildningen ändrats och ställer andra krav på omgivningen. Också konstruktionsfel bidrar till ombyggnadsbehovet. Framför allt mögelskadorna pockar på snabba åtgärder.
Om ombyggnader inte görs vid den ekonomiskt sätt mest gynnsamma tidpunkten ökar kostnaderna för projekten senare. I vissa fall har uppskjutna projekt också lett till att kostnaderna för ombyggnader har varit högre än för nybyggnader och att projekten ombildats till byggande av nya lokaler.
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte har kommit ingång mycket långsammare än vad som förutsågs i de ursprungliga planerna. I tilläggsbudgetpropositionen föreslår regeringen att momentet minskas med 15 miljoner euro eftersom efterfrågan på anslag varit så liten.
En viktig orsak till att arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte har kommit igång så långsamt är att ersättningen till kommunerna har varit alltför liten i relation till kostnaderna för verksamheten. Vi föreslår att kriterierna för ersättningen till kommunerna ändras till 20 euro per klient och dag i stället för som nu 10,09 euro per klient och dag. I år hinner ändringen inte längre få effekter för omfattningen av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte. Men en högre ersättning skulle medföra betydligt större aktivitet i kommunerna 2003.
att riksdagen inte godkänner den föreslagna minskningen med 15 000 000 euro under moment 34.06.31 och
anslaget under moment 34.06.31 ändras till ett reservationsanslag på två år.
Vi omfattar den första reservationen till betänkandet när det gäller fullmakterna att sälja ut aktieinnehavet i Edita Abp (kap. 28.99).