FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2001 rd

FiUB 32/2001 rd - RP 177/2001 rd RP 204/2001 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2001

Regeringens proposition om komplettering av den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2001 (RP 177/2001 rd)

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 23 oktober 2001 regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2001 (RP 177/2001 rd) till finansutskottet för beredning.

Dessutom remitterade riksdagen den 13 november 2001 regeringens proposition om komplettering av den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2001 (RP 177/2001 rd) (RP 204/2001 rd) till finansutskottet för beredning.

Utskottet har behandlat propositionenerna i ett sammanhang och lämnar ett gemensamt betänkande om dem.

Tilläggsbudgetmotioner

I samband med propositionerna har utskottet behandlat följande tilläggsbudgetmotioner, som remitterades till utskottet den 15 november 2001:

TBM 71/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Anslag för upprätthållande av den inhemska krut- och skjutförnödenhetsindustrin 27.10.16

TBM 72/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Minskning av anslaget för utrustnings- och förvaltningsutgifter för fredsbevarande verksamhet 27.30.22

TBM 73/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Minskning av anslaget för avräkning till Åland 28.39.30

TBM 74/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Anslag för förbättring av vägnätet genom byggstart för västra omfartsvägen i Tammerfors mellan Lakalaiva och Ylöjärvi 31.24.79

TBM 75/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Minskning av anslaget för företagsinternationalisering branschvis 32.50.40

TBM 76/2001 rd Sulo Aittoniemi /alk  Anslag till kommunerna för social- och hälsovårdsservicens anläggningskostnader 33.32.31

Behandling i delegation

Ärendet har beretts, beroende på sammanhanget, av finansutskottets samtliga delegationer.

UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN

Allmän motivering

Finansutskottet konstaterar att eftersom den av riksdagen godkända tredje tilläggsbudgeten ändrats till en andra tilläggsbudget och tillämpas från den 8 november 2001, måste den nu föreliggande andra tilläggsbudgeten och den kompletterande tilläggsbudgeten ändras till en tredje tillläggsbudget.

Detaljmotivering

ANSLAG

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10 Försvarsmakten

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Riksdagen förutsatte i samband med behandlingen av årets första tilläggsbudget (FiUB 10/2001 rd) att regeringen med det snaraste föreslår de extra anslag som behövs för att produktionen inom den inhemska krut- och ammunitionsindustrin skall kunna fortsätta och utvecklas på sikt. Regeringen föreslår i den nu föreliggande tillläggsbudgetpropositionen ett extra anslag på 100 miljoner mark för ändamålet i fråga.

Finansutskottet underströk i det ovannämnda betänkandet att den inhemska krut- och ammunitionsindustrin bedriver en verksamhet med lång spännvidd, som bygger på mångårig forskning och utveckling. Det långsiktiga perspektivet kräver en jämn, årlig orderstock för såväl krut som tung ammunition. Detta kan inte garanteras genom anslag i tilläggsbudgetar för försvarsmaktens anskaffningar, eftersom dessa år efter år ger upphov till en ständig osäkerhet inom industrin. Osäkerheten har redan nu lett till en minskning av personalen.

I den försvarspolitiska redogörelsen SRR 2/2001 rd, som är under behandling i riksdagen, påpekas att det i alla händelser i framtiden hos oss finns behov av krut- och ammunitionsproduktion samt kunnande som gäller olika produktionsmetoder. Detta kan vidmakthållas till exempel vid kompetenscentra som upprätthålls gemensamt av industrin, forskningsinrättningarna och försvarsförvaltningen.

Finansutskottet framhåller att det föreslagna tillägget räcker till för att garantera en fortsatt krut- och ammunitionsproduktion på kort sikt. Därtill behövs i ett längre perspektiv klara visioner för hur denna bransch skall utvecklas i Finland. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns:

Utskottets förslag till uttalande 1

Riksdagen förutsätter att regeringen gör upp en långsiktig utvecklingsplan för att trygga krut- och ammunitionsproduktionen i Finland.

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Tippnings- och penninglotterivinstmedel (Kapitel 29.88, 90, 98 och 99)

Regeringen påpekar i förklaringen i motiveringen till kapitelgruppen att intäktsföringskalkylen i fråga om tippningsmedel har sänkts med 103 miljoner mark. Ändå föreslår regeringen i tillläggsbudgetpropositionen att de anslag som finansieras med tippningsvinstmedel inte skall minskas med mer än 53 miljoner mark. Meningen är att så kallade sparade medel från tidigare år skall användas vid behov. Utskottet menar att det föreslagna förfarandet är exceptionellt och är ytterst illa valt med hänsyn till att det inte längre finns några sparpengar kvar när de 50 miljoner mark som enligt beräkningar behövs har tagits av dessa medel.

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

13 Marknadsföring av jordbruksprodukter och balansering av produktionen

Regeringen föreslår i kapitelmotiveringen att statsrådet skall få godkänna åtgärder till följd av vilka staten helt kan avstå från sitt ägande i Avena Oy. Staten äger för närvarande 100 procent av Avena Oy. Riksdagen gav i budgeten för 2000 sitt samtycke till att statsrådet får godkänna ägararrangemang som leder till att staten avstår från sin bestämmanderätt i Avena Oy, men bibehåller ställningen som ägare till en kvalificerad majoritet, en tredjedel. Regeringen menar att det bör finnas fler alternativ för ägararrangemangen.

Finansutskottet menar att regeringens förslag att den skall få fullmakt till total privatisering av Avena Oy är motiverat och en konsekvent fortsättning på den bedrivna ägarpolitiken. Det är inte nödvändigtvis klokt att använda privatiseringsfullmakten fullt ut, men existensen av en fullmakt gör det lättare att avancera när det gäller privatiseringen av Avena Oy.

Externa expertutredningar, som jord- och skogsbruksministeriet och Avena Oy låtit utföra under de senaste åren, har rekommenderat att hela Avena privatiseras på en gång, eftersom detta är det förmånligaste alternativet för ägaren. Utskottet tar för givet att försörjningsberedskapsaspekterna fortfarande kommer att väga tungt såväl i fråga om brödsäd som utsäde med i synnerhet Avena Siilot Oy som viktig aktör. Särskilt med hänsyn till försörjningsberedskapen finner utskottet det viktigt att Avena Oy förblir i finländsk ägo, om bolaget eventuellt säljs ut.

Finansutskottet vill betona vikten av att personalens ställning tryggas vid eventuella nya ägararrangemang. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns:

Utskottets förslag till uttalande 2

Riksdagen förutsätter att ställningen för Avena Oy:s personal garanteras vid framtida ägararrangemang.

INKOMSTPOSTER

Avdelning 12

INKOMSTER AV BLANDAD NATUR

30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

01. Inkomster från garantisektionen vid EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket

Alltsedan Finland blev medlem i EU fram till 1999 har EU:s medfinansiering motsvarande CAP-stöden tagits in i statsbudgeten och noterats som inkomst i bokslutet för det år då det betalts till odlarna ur statens kassa. En förutsättning för detta har varit att kommissionen fattat ett så kallat betalningsbeslut under respektive budgetår och då har de utestående EU-bidragen motsvarande CAP-stöden kunnat göras till en inkomstrest och upptas som inkomst under budgetåret i bokslutet. Under dessa år har stöden emellertid betalats ut till odlarna i november under budgetåret och därefter har Finland sänt en månadsrapport till kommissionen. Utifrån månadsrapporten har kommissionens finansiella kommitté fattat ett betalningsbeslut i december, och EU:s medfinansiering har intäktsförts i Finland i januari följande år. Praxis bröts 2000, då utbetalningen till odlarna fördröjdes och skedde först i december 2000. Enligt utredning till utskottet berodde dröjsmålet med betalningen på uppdateringar i datasystemet. Därmed kom kommissionens betalningsbeslut först i januari 2001. Detta ledde till att EU-bidragen motsvarande CAP-stöden inte kunde hänföras till budgetåret 2000 utan först till år 2001. I budgeten för 2001 upptogs som inkomster för i år endast 2000 års EU-bidrag motsvarande CAP-stöden. Regeringen utgick från att också betalningen av stöden för 2001 fördröjs och att EU:s medfinansiering därmed skulle betalas 2002. Enligt erhållen utredning framgick det efter att riksdagen hade fått proposition RP 177/2001 rd om en andra tilläggsbudget att betalningen av stöden åter skulle följa den normala tidtabellen. Därmed gällde det att öka inkomstmomentet 12.30.01 i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2001 med 2001 års EU-bidrag motsvarande CAP-stöden (1 729 000 000 mk). Regeringen föreslog denna ökning i sin proposition RP 204/2001 rd om komplettering av den andra tillläggsbudgetpropositionen för 2001. I och med ändringen ovan kommer såväl 2000 års som 2001 års EU-bidrag motsvarande CAP-stöden att hänföras till 2001. Utskottet har ingenting att invända mot arrangemanget.

SAMMANDRAG

Regeringen föreslår i propositionen och den kompletterande propositionen att inkomsterna minskas med sammanlagt 5 935 233 000 mark och att utgifterna utan minskning av statsskulden ökas med 1 520 000 mark och att amorteringen på statsskulden minskas med 5 933 500 000 mark.

Efter de nu föreslagna och de tidigare godkända ändringarna är de budgeterade inkomsterna och utgifterna i år med beaktande av den ordinarie budgeten följande:

  • inkomsterna 217 782 164 000 mark
  • utgifterna 203 944 511 000 mark (utan minskning av statsskulden)
  • amorteringarna på statsskulden 13 837 550 000 mark.

Ändrad genom denna tilläggsbudget jämte kompletterande tilläggsbudget uppvisar budgettabellen således ett överskott på 103 000 mark.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Med hänvisning till det ovan relaterade och till övriga delar omfattande propositionernas motiveringar föreslår finansutskottet vördsamt

att förslaget till en andra tilläggsbudget för 2001 godkänns,

att benämningen på tilläggsbudgeten ändras till en tredje tilläggsbudget,

att två uttalanden godkänns,

att tilläggsbudgetmotionerna TBM 71—76/2001 rd förkastas och

att tilläggsbudgeten tillämpas från och med den 1 december 2001.

Helsingfors den 23 november 2001

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Maria Kaisa Aula /cent
  • vordf. Kari Rajamäki /sd
  • medl. Olavi Ala-Nissilä /cent (delvis)
  • Pirjo-Riitta Antvuori /saml
  • Matti Huutola /vänst (delvis)
  • Timo Ihamäki /saml
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Reijo Laitinen /sd (delvis)
  • Markku Laukkanen /cent
  • Hanna Markkula-Kivisilta /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Virpa Puisto /sd
  • Ola Rosendahl /sv
  • Matti Saarinen /sd (delvis)
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Sakari Smeds /kd
  • Irja Tulonen /saml
  • Marja-Liisa Tykkyläinen /sd
  • Kari Uotila /vänst (delvis)
  • Jukka Vihriälä /cent
  • ers. Liisa Hyssälä /cent
  • Ulla Juurola /sd (delvis)
  • Kari Kantalainen /saml
  • Mikko Kuoppa /vänst (delvis)
  • Pirkko Peltomo /sd (delvis)
  • Iivo Polvi /vänst (delvis)
  • Anu Vehviläinen /cent (delvis)

Sekreterare i utskottet var

utskottsrådet Arvo J. Kämppi, behandlingen i utskottet

utskottsrådet Alpo Rivinoja, behandlingen i delegationerna

utskottsrådet Marjo Hakkila, behandlingen i delegationerna

utskottsrådet Maarit Pekkanen, behandlingen i delegationerna