Allmän motivering

Utskottet tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Propositionens mål

Regeringen föreslår en lång rad ändringar i lagen om accis på elström och vissa bränslen och i lagen om accis på flytande bränslen. Samtidigt som acciserna på olika bränslen och elström föreslås bli höjda med omkring 5,2 % är det meningen att ändringarna skall stödja energiproduktion som bygger på förnybar energi med totalt omkring 18 miljoner på årsnivå.

Propositionen bygger i centrala delar på riktlinjerna i den nationella klimatstrategin och programmet för främjande av förnybara energikällor. Den beaktar också den nyligen justerade riksomfattande avfallshanteringsplanen som sträcker sig till 2005. Vidare fullföljer propositionen ambitionen i regeringsprogrammet att flytta tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av förvärvsinkomster mot miljö- och konsumtionsskatter. Utskottet finner dessa utgångspunkter motiverade och lovvärda.

Vidare anser utskottet att propositionens fiskala mål är värda att notera. De föreslagna skattehöjningarna ökar statens accisintäkter med totalt omkring 126 miljoner euro på årsnivå. De fiskala effekterna förstärks dessutom av momsen på accispliktiga produkter. Den beräknas stiga till inemot 20 miljoner euro per år.

Accishöjningarna

Den föreslagna accishöjningen omfattar alla acciser enligt lagarna i propositionen. Dessutom är den lika stor över hela linjen, ca 5,2 % med mycket små skillnader på grund av prisavrundningar.

De sakkunniga som utskottet har hört har haft delade meningar om höjningsförslaget. En del sakkunniga menar att accishöjningarna bör vara ännu större för att förstärka de miljöbaserade styreffekterna. I deras ögon är de föreslagna accishöjningarna närmast inflationsjusteringar, eftersom skattenivån inte har höjts sedan 1998. Å andra sidan har de motsatt sig accishöjningar på den grunden att de försvagar industrins konkurrenskraft till exempel jämfört med Sverige och Norge, där det inte finns någon skatt alls på den elström som industrin nyttjar. Speciellt betungande har höjningarna ansetts vara för den yrkesmässiga trafiken, eftersom de till största delen drabbar oljeprodukter. Dessutom har tidpunkten ansetts olämplig på grund av den allmänna osäkerheten i världssituationen och det tryck på en höjning av oljepriserna som detta skapat. En del av de sakkunniga som utskottet hört har hänvisat bl.a. till att vissa länder i Europa i det rådande läget har avstått från liknande accishöjningar.

Utskottet anser att de sakkunnigas bedömningar är motiverade och i sig beaktansvärda. Men det finns goda grunder för att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen i riktning mot miljöskatter i enlighet med överenskomna nationella riktlinjer. Dessutom är de höjningar som regeringen föreslår motiverade också med hänsyn till storleken och till att skattegraden inte har justerats sedan 1998. Utskottet anser att accishöjningarna av dessa orsaker och på grund av deras statsekonomiska betydelse är acceptabla. Det finns ingen anledning att genomföra de större höjningar som föreslås i lagmotion LM 109/2002 rd.

Utvidgning av accisstöden till elproduktion

Stöden för elproduktion som bygger på förnybar energi föreslås bli utvidgade på många sätt. Utöver nuvarande produktionsformer föreslås de omfatta elström producerad med återanvändningsbränsle, biogas och reaktionsvärme från kemiska processer. Vidare föreslås stödet för el producerad med skogsflis bli höjt till samma nivå som stödet för vindkraftsproducerad el. Meningen med dessa förslag är att anpassa bestämmelserna till tidens krav och att utsträcka stödet till nya inhemska lågutsläppsbränslen eller utsläppsfria bränslen inom elproduktionen.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det precis som i lagmotion LM 109/2002 rd anförts att elproduktionsstöden inte bör omfatta återanvändningsbränslen med hänsyn bl.a. till prioriteringarna inon avfallshiearkin. Det primära bör därmed vara att förebygga uppkomsten av avfall, det skundära att återanvända avfallet och först i sista hand att använda vfallet för energiproduktion. Å andra sidan menar vissa sakkunniga att det enbart genom ökad återvinning inte går att nå målen till exempel i den justerade riksomfattande avfallsplanen. I den ställs som mål att höja utvidgningsgraden för samhällsavfall från ca 40 till 70 % fram till 2005. För att detta skall vara möjligt måste utvinningen av samhällsavfall för energi utvidgas.

Utskottet förordar den föreslagna utvidgningen av elproduktionsstöden. Stöd för el som producerats med återanvändningsbränsle betalas enligt gälland EU-regler bara utifrån andelen biomassa i avfallet. Med hänsyn till detta och målen i den justerade nationella avfallsplanen anser utskottet att också återanvändningsbränslen bör omfattas av stödet. På grund av EU-reglerna är det inte heller möjligt att betala ett större proportionellt stöd än det föreslagna.

I propositonen föreslås att kopplingen mellan stödbeloppet och elaccisnivån skall slopas. Därmed skulle en ändring av accisnivån inte längre påverka stödbeloppet. Enligt propositionens motivering anses kopplingen varken lämplig eller problemfri på grund av gemenskapens bestämmelser om statligt stöd. Utskottet menar att den föreslagna ändringen är motiverad. Men i fortsättningen gäller det att följa upp hur den inverkar på olika produktionsformers, som vindkraftens och inhemska bränslens, konkurrenskraft och möjligheterna att nå målen för utbyggnad och användning.

Ändringen i torvbeskattningen

Den nedre gränsen för accis i användning av torv föreslås bli höjd från nuvarande 15 000 till 25 000 megawttimmar per år. Dessutom skall accis bara betalas på den del som överstiger denna mängd. Propositionen avser att stödja den inhemska energiproduktionen och göra torven mera konkurrenskraftig jämfört med bl.a. skogsflis.

Regeringen har haft en balanserad helhet som mål, med utvidgat stöd för förnybara energikällor, lindrigare beskattning på kombinerad produktion och balans mellan trä och torv. Därför menar utskottet att det inte finns fog för kraven på att gränsen för accisfri användning av torv skall få stå oförändrad.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det dessutom framförts att beskattningen av torv bör ses över i syfte att nå en optimal kombinderad användning av trä och torv. Enligt vissa bedömningar är koldioxidutsläppen från sådan kombinerad användning till och med mindre än från ett kraftverk som drivs med naturgas. Det är viktigt att också dessa synpunkter kommer fram i utvecklingen av energibeskattningen, anser utskottet.

Föreslagna preciseringar i kombinerad produktion av el och värme

Ändringarna i den kombinerade produktionen av el och värme avser att i väsentlig grad klarlägga vissa tekniska problem i de gällande bestämmelserna. Vidare skall den kombinerade produktionens konkurrenskraft förbättras genom att beskattningen lindras med omkring 10 %.

De sakkunniga som utskottet har hört anser att de föreslagna tekniska ändringarna är betydelsefulla och lämpliga med tanke på praktiken. Också höjningen av stödnivån har på det hela taget ansetts vara en god idé, även om en del sakkunniga menar att stödet tydligare bör inriktas till anläggningar som använder förnybar energi. Enligt utskottets mening är också detta förslag värt att utredas i det fortsatta arbetet.

Utskottet omfattar propositionen till denna del och föreslår dessutom vissa språkliga preciseringar i bestämmelserna.

Återbäring av energiaccis i köpvärme

Återbäringen av accis till energiintensiva företag skall fortsätta i sin nuvarande form, men med en sådan komplettering att energiaccisen också i köpvärme skall kunna vägas in i återbäringskalkylen. Regeringen har ansett detta motiverat bl.a. därför att olika energiproduktionsarrangemang skall kunna ges en neutral behandling.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det föreslagits att rätten till återbäring av accisen på köpvärme skall utsträckas till återbäringsansökningar som lämnats in redan för i år. Men enligt finansministeriet ger kommissionen inte tillstånd till statligt stöd för retroaktiv återbäring av accis på köpvärme. Därmed betyder en retroaktiv återbäringsrätt oanmält, dvs. olagligt, stöd som kan leda till återindrivning i stor skala. En retroaktiv ensidig stödåtgärd kan dessutom försvåra den pågående processen för statligt stöd. På dessa grunder menar utskottet att det här inte är möjligt att föreskriva om retroaktiv rätt till återbäring av accis på köpvärme. För klarhetens skull föreslår utskottet en precisering i detta syfte i ikraftträdelsebestämmelsen.