Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. 

Målsättning med och förslag i propositionen

Vid budgetförhandlingarna hösten 2021 kom statsminister Marins regering överens om att stegvis bereda en hälsoskatt. I det första steget skulle läskedrycksskattens hälsostyrande effekt stärkas, och i ett senare steg skulle man eventuellt bereda en skattemodell genom vilken skattebasen på hälsorelaterade grunder utvidgas till andra produktgrupper. I propositionen är det fråga om det första steget. 

Syftet med propositionen är att i högre grad än för närvarande ändra punktskatten på läskedrycker i en hälsomotiverad riktning. Målet är att styra konsumtionen och produktionen från drycker med högt sockerinnehåll till drycker som innehåller mindre socker. Samtidigt är målet dock också att upprätthålla skatteintäkterna. I propositionen föreslås det att punktskatten på läskedrycker graderas i sex skatteklasser i stället för i de nuvarande två skatteklasserna. Den lägsta skatteklassen gäller liksom i dag sockerfria produkter. I denna klass sänks skatten. 

Avsikten är också att se över skattebasen för punktskatten på läskedrycker utifrån den pågående bedömningen av frågan om statligt stöd. I samband med den preliminära granskningen av ett klagomål om statligt stöd som inleddes 2021 fäste kommissionen uppmärksamhet vid bland annat skattebehandlingen av vatten, kaffe och te. När det gäller vatten är det fråga om att punktskatt på läskedrycker tas ut för vatten och mineralvatten under nummer 2201 endast om de är förpackade i en minutförsäljningsförpackning som rymmer högst fem liter. I fråga om kaffe och te handlar det om att de har undantagits från punktskatt, medan dryckesingredienser i fast form under nummer 2106 omfattas av punktskatten. Regeringen föreslår att beskattningen av osötade och icke-smaksatta vatten och mineralvatten ändras så att punktskatt på läskedrycker också ska tas ut för drycker som har packats i minutförsäljningsförpackningar som rymmer mer än fem liter. Dessutom föreslås det att fasta dryckesingredienser inte längre ska omfattas av skatten. 

Enligt förslaget ställs på grund av bestämmelserna om statligt stöd inte inhemska bär- och fruktsafter utanför den punktskatt på läskedrycker som har en fiskal skattebas. Skatten på juice bestäms enligt sockerhalt på motsvarande sätt som för andra drycker som omfattas av skatten. När det gäller sockerintaget finns det ingen skillnad mellan tillsatt och naturligt socker, eftersom naturligt socker innehåller samma energiinnehåll som tillsatt socker. 

Målet har enligt propositionen varit att skattenivåerna för läskedrycker dimensioneras så att den genomsnittliga skattenivån för de drycker som omfattas av punktskatten även i fortsättningen ska vara oförändrad, men att skatten för drycker som innehåller socker graderas enligt dryckens totala sockerhalt. Om fasta dryckesingredienser lämnas utanför skatten minskar skatteintäkterna med cirka 2 miljoner euro. Enligt förslaget ska vatten i förpackningar som rymmer mer än fem liter omfattas av punktskatten, men effekten på skatteintäkterna väntas bli liten till denna del. 

De föreslagna skattegraderingarna kan ha effekter som minskar sockerhalten i konsumerade drycker på två olika sätt, antingen så att konsumenterna minskar konsumtionen av drycker med hög sockerhalt eller övergår till konsumtion av sockerfria drycker eller drycker som innehåller mindre socker, eller så att dryckestillverkarna ändrar dryckerna så att de innehåller mindre socker. 

Utfrågningen av sakkunniga

Vid utskottets sakkunnigutfrågning gick åsikterna om de föreslagna ändringarna isär. De hälsofrämjande organisationerna ansåg det viktigt att läskedrycksskatten utvecklas i en mer hälsobaserad riktning och lyfte fram beskattningens betydelse som ett sätt att påverka konsumentbeteendet. Dessutom framfördes det att läskedrycksskatten bör göras än mer hälsobaserad genom en skärpning av skatteklasserna eller höjning av skalans högsta steg. Färre skatteklasser kunde vara mer motiverat med tanke på den administrativa bördan och genomslagskraften. 

De föreslagna ändringarna stöddes inte av de organisationer och aktörer som företräder livsmedelsindustrin. Konsekvenser för hälsan och ekonomin och överhuvudtaget förslagets avsedda effekter ansågs vara förenade med osäkerhet. Det ansågs också att valet av produktgrupper skapar ojämlikhet mellan företag inom olika branscher. Också livsmedelsindustrin kritiserade det stora antalet skatteklasser, som ansågs medföra gränsdragningsproblem och en betydande ökning av den administrativa bördan. De högsta skattenivåerna ansågs också vara för höga. 

Många av dem som hördes, inklusive de hälsofrämjande organisationerna, välkomnade modellen med att naturligt och tillsatt socker behandlas lika i beskattningen, eftersom de inte har någon skillnad i fråga om hälsa och näring. Å andra sidan motsatte sig många denna modell och framhöll som en särskilt problematisk punkt den juice som kunden själv pressar med en saftmaskin och smoothies som tillverkas på plats i butiken, för vilka det rent praktiskt kan vara omöjligt att beräkna skattebeloppet. Fördelarna med bär och färskpressad juice erkändes visserligen, men nyttan undanröjer inte den skada som sockret i juice medför för tandhälsan eller risken för ett alltför stort energiintag. 

Dessutom ansåg flera sakkunniga att det ur hälsosynpunkt är motiverat med en nollskatteklass för osötat och icke-smaksatt vatten och mineralvatten. Det ansågs med tanke på hälsomålet inte motiverat att undanta fasta dryckesingredienser från skatteplikt, eftersom denna produktgrupp innehåller många olika produkter, från safter till sport- och energidrycker, och det framfördes att man i sammanhanget borde invänta utgången av det klagomål om statligt stöd som behandlas av kommissionen. 

Allmänt

Utskottet anser det motiverat att läskedrycksskatten ändras i en mer hälsobaserad riktning. De ändringar som nu föreslås innebär, i enlighet med propositionens syfte, att skatten avses styra uttryckligen till ett minskat sockerintag, inte till andra möjliga hälsoaspekter. Med hänsyn till detta anser utskottet det motiverat att behandla naturligt och tillsatt socker på samma sätt. 

Antalet föreslagna skatteklasser kritiserades vid utfrågningen, och utskottet har också övervägt om så många skatteklasser behövs. Enligt uppgift har man vid valet av gränser för skattegraderingen beaktat hur dryckerna i nuläget fördelar sig på olika sockerhalter. Med färre klasser än vad som föreslagits skulle det finnas ett stort antal drycker i en klass, vilket skulle leda till svagare incitament än i den föreslagna modellen med många klasser. På grund av den långsamma förändringen i dryckesvanorna kan det också antas att en tät gradering leder till att sockerhalten i dryckerna ändras gradvis. Utskottet anser därför att de föreslagna skatteklasserna är motiverade, men menar ändå att effekterna av skattegraderingen bör bevakas. 

Den föreslagna ändringen ökar inte antalet skattepliktiga tulltariffnummer, så samma produktgrupper som i dag skulle omfattas av skatten, med undantag för fasta dryckesingredienser. Oklarheterna i fråga om tulltariffnummer ökar inte, eftersom numret för en enskild produkt måste vara känt och anmälas för beskattningen redan nu. För fastställandet av skattenivån behövs i fortsättningen uppgifter om produktens sockerhalt. Enligt livsmedelslagstiftningen är det normalt obligatoriskt att ange sockerhalten i förpackade livsmedel, så tillverkaren ska också annars känna till den. 

Drycker som inte är färdigförpackade

I livsmedelslagstiftningen föreskrivs det inte någon skyldighet att skriftligen eller muntligt informera slutkonsumenten på detaljhandels- eller serveringsstället om produktens sockerhalt i fråga om livsmedel som inte anses vara färdigförpackade, såsom juice pressad i saftmaskin i butiken och smoothiedrycker i en smoothiebar. I princip kan man anta att också den som tillverkar produkter som inte är färdigförpackade har kännedom om sockerhalten i produkten, även om det inte krävs att konsumenten ska informeras om halten. Sockerhalten i en enskild produkt kan dock variera exempelvis beroende på växtförhållandena för råvaran, såsom apelsin. De sakkunniga har framfört att det i praktiken kan vara omöjligt att fastställa sockerhalten för den här typen av produkter som tillverkas på plats. 

Skattesystemet ska vara uppbyggt så att ingen kan anses få otillbörliga konkurrensfördelar, exempelvis till följd av skattefrihet eller undantag från tillämpningsområdet för punktskatten. Utskottet instämmer i det synsättet och menar att den breda skattebasen är motiverad. Fastställandet av sockerhalten i produkter som tillverkas på plats är förenat med administrativa svårigheter, och sockerhalten måste kunna fastställas noggrannare än tidigare i och med att antalet skatteklasser ökar. Grunden för påförandet av skatten måste vara tydlig. Därför anser utskottet det motiverat att den aktuella typen av icke färdigförpackade drycker som har tillverkats för direkt försäljning på överlåtelseplatsen undantas från skatten. Utskottet föreslår att en bestämmelse om detta fogas till lagförslaget. Definitionen grundar sig på begreppet livsmedel som inte är färdigförpackat sådant det definieras i livsmedelslagstiftningen. 

Alla läskedrycker som överlåts exempelvis i kaféer, restauranger, smoothiebarer och dagligvaruaffärer faller utanför tillämpningsområdet för beskattningen, om de också har tillverkats för direkt försäljning på samma plats. 

Eftersom dessa produkter för närvarande omfattas av skatt, minskar ändringen skattebasen jämfört med nuläget och även skattebasen enligt propositionen. 

För närvarande står småskalig tillverkning av läskedrycker, det vill säga tillverkning av högst 70 000 liter läskedryck under ett kalenderår, utanför beskattningen av läskedrycker. Det utesluter redan nu en del av dessa produkter som tillverkas på plats från beskattning. 

Statsstödsfrågor och tidpunkten för ikraftträdandet

Propositionen bedömer att även om den föreslagna skattemodellen inte anses innehålla sådant förbjudet statligt stöd som avses i FEUF, är det dock med tanke på dryckesindustrin, myndigheterna och beskattningssystemets tydlighet viktigt att det säkerställs att skattemodellen är förenlig med EU:s bestämmelser om statligt stöd innan lagen träder i kraft. 

Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning först efter det att kommissionen har säkerställt att skattemodellen inte är förknippad med några statsstödsrättsliga problem. Samtidigt bedöms ur statsstödssynvinkel utskottets förslag om att drycker som inte är färdigförpackade och som har tillverkats för direkt försäljning på överlåtelseplatsen ska undantas från skatten. 

Branschen har vid sakkunnigutfrågningen framfört att tillverkningsindustrin och handeln 4—8 månader i förväg avtalar om prissättningen i fråga om kommande säsongsvisa sortiment. Utskottet anser det vara viktigt att dessa långa perioder med säsongsvisa sortiment beaktas när tidpunkten för ikraftträdandet fastställs genom förordning. 

Avslutningsvis

I övrigt har utskottet inget att anmärka på de föreslagna ändringarna. 

Även om de ändringar som nu föreslås leder beskattningen av läskedrycker i en mer hälsomotiverad riktning, är granskningen snävt inriktad endast på sockrets konsekvenser för hälsan. Utskottet anser det viktigt att skatten i fortsättningen ses över i ett bredare perspektiv där också andra hälsoaspekter beaktas. Dessutom bör det bedömas om det finns förutsättningar för en mer omfattande hälsobaserad skatt som inkluderar också andra produktgrupper. 

Åtgärdsmotionerna

På de grunder som anförts ovan föreslår utskottet att åtgärdsmotionerna förkastas.