ANSLAG
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
64. Forststyrelsen 2016
I december 2015 lämnade regeringen en proposition med förslag till lagstiftning som gäller omorganisering av Forststyrelsen (RP 132/2015 rd). Där föreslår regeringen att det inrättas ett helt nytt statligt affärsverk. I statsbudgeten för 2016 föreslås en ändring som gör det möjligt att sätta i kraft den nya lagstiftningen.
Tilläggsbudgeten innefattar ett förslag som betyder att totalt ungefär 40 000 hektar rekreationsskog i Övre Lappland förs över till balansräkningen (grundkapitalet) under avkastningskravet för affärsverksamheten. Vidare föreslås 2,2 miljoner hektar allmänna vattenområden och cirka 360 000 hektar naturhushållningsområden bli en ny balanspost under ”Övrig jord- och vattenegendom”, det vill säga ingå i en så kallad tredje balansräkning. Jord- och vattenområdena där ska inte styras av Forststyrelsens Naturtjänster utan av affärsverksamheterna.
Gröna riksdagsgruppen godtar inte ändringarna.
De statliga strövområdena (Evo, Hossa, Iso-Syöte, Kylmäluoma, Oulujärvi, Ruunaa) ska finnas kvar under balansräkningen för Forststyrelsens affärsverksamhet och har således fortfarande ett avkastningsmål. Strövområdena bör föras över till övrigt eget kapital, som inte har något avkastningskrav.
Risken är att den nya lagstiftningen leder till att allt fler rekreationsområden förs över till balansräkningen för Forststyrelsens affärsverksamhet eller införlivas i styrningen av affärsverksamheten (”den tredje balansräkningen”). Om områdena i allt större utsträckning används för skogsbruk och andra ändamål kan naturvärdena komma i riskzonen, och därmed också rekreationsanvändningen. Statens strövområden och områden med viktiga naturvärden hör inte hemma under balansräkningen för affärsverksamheten. Den föreslagna ”tredje balansräkningen” är ett diffust mellanting mellan affärsverksamhet och naturvård. Trots att ”den tredje balansräkningen” inte innefattar något avkastningskrav, är det tillåtet att använda de berörda områdena i ekonomiskt syfte. Dessutom krävs det inget beslut av riksdagen för att föra över poster inom övrigt eget kapital eller mellan offentliga förvaltningsuppgifter och övrig jord- och vattenegendom.
Vi i Gröna riksdagsgruppen anser att ”den tredje balansräkningen” inte hade behövt införas. All annan jord- och vattenegendom utan avkastningsmål som redovisas under övrigt eget kapital bör besittas och styras av enheten för offentliga förvaltningsuppgifter (Naturtjänster).
Vi föreslår att beslutsdelen i kapitlet kompletteras med
att enheten för offentliga förvaltningsuppgifter (Naturtjänster) ska besitta och styra de mark- och vattenområden som ingår i övrigt eget kapital. Det ställs inget avkastningskrav på Övrigt eget kapital.
att rekreationsskogarna (40 000 hektar) i Övre Lappland redovisas under övrigt eget kapital i Forststyrelsens balansräkning och inte berörs av ekonomiska avkastningskrav och
att statens strövområden ska ingå under övrigt eget kapital i Forststyrelsens balansräkning för offentliga förvaltningsuppgifter, som inte berörs av något avkastningskrav.
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Förvaltning
Regeringen föreslår att Terrafame Group Ab:s eget kapital höjs med 38,5 miljoner euro för att garantera fortsatt verksamhet. Samtidigt återtas 38,5 miljoner euro av ett reservationsanslag för två år på 100 miljoner euro, som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2015. Vi kan inte godta att anslag som ska gå till att förhindra miljöskador överförs för att höja eget kapital i Terrafame Group Ab.
Finansminister Alexander Stubb och näringsminister Olli Rehn har inte haft något svar på de många frågor som ledamöterna har ställt i plenum om hur regeringen har tänkt övertyga potentiella investerare om att gruvan i Talvivaara någon gång i framtiden kommer bli lönsam och arbeta på marknadsmässiga villkor.
Redan i samband med den andra tilläggsbudgeten för 2015 stod det klart att de 209 miljoner euro som efterföljaren Terrafame Ab fick i rekapitalisering inte kommer att räcka till i två år. Lika klart var det att staten ensam måste så för rekapitaliseringen av gruvan i Talvivaara eftersom det inte går att få fram privata pengar.
Det går inte att få fram privata investeringar eftersom ett företag med så allvarliga problem inte kan drivas lönsamt och marknadsmässigt. Så är det eftersom världsmarknadspriset på nickel också i fortsättningen kommer att vara lågt, och det i sin tur beror framför allt på att Kina producerar billiga nickel-järn-legeringar. Även om Vasa förvaltningsdomstol skulle godkänna Terrafame Ab:s tillståndsvillkor för ett spillvattenrör som går ut i sjön Nuasjärvi, försvinner inte svårigheterna och prestigeförlusten inom gruvsektorn. Det går inte att övertyga marknaden om att man separat och tillsammans lyckats få produktionsprocesserna i Talvivaara att fungera. Än så länge har Vasa förvaltningsdomstol inte kommit med något beslut i målet, och förutsättningarna för gruvdrift kommer i riskzonen också om förvaltningsdomstolen meddelar ett positivt beslut som är detsamma som det interimistiska beslutet om utsläppsgränserna för spillvattnet som leds från gruvområdet till sjön Nuasjärvi i Sotkamo.
Regeringen kan inte trovärdigt bevisa att gruvan i Talvivaara kan bli lönsam på marknadsmässiga villkor och locka till sig privata investerare som driver verksamheten, ser till att företagsverksamheten är hållbar och tar hand om miljöproblemen. Följaktligen finns det bara ett alternativ, nämligen att avveckla gruvdriften på ett kontrollerat sätt.
Det är ett mångårigt projekt, som enligt vissa beräkningar kommer att kosta omkring 300 miljoner euro plus kostnaderna för miljötillstånd. Intäkterna från verksamheten kan uppskattningsvis stå för omkring 150 miljoner av avvecklingskostnaderna. Det är ett faktum att gruvan inte kan bli lönsam och verksamheten stå på en hållbar grund. Därför måste den förr eller senare avvecklas under kontrollerade former. Priset för beslutet stiger dag för dag.
De pengar som är tänkta att läggas ner på att dra ut på ett oundvikligt beslut, bör i stället användas till att restaurera den förstörda miljön, ersätta de boende för olägenheterna de utsatts för och stödja företags- och näringsverksamhet för att de som förlorar jobbet i gruvan ska kunna leva, arbeta och bo i området också i fortsättningen.
22. Åtgärder för att förhindra miljöskador som orsakas av Talvivaara Sotkamo Oy:s konkurs (reservationsanslag 2 år)
Vi hänvisar till motiveringen till kapitlet i vår reservation.
Vi föreslår
att moment 32.01.22 ökas med 38 500 000 euro.
89. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år)
Vi hänvisar till motiveringen till kapitlet i vår reservation.
Vi föreslår
att moment 32.01.89 minskas med 38 500 000 euro och
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att börja avveckla gruvan i Talvivaara under kontrollerade förhållanden och att den samtidigt värnar om både naturen och människorna i området och avsätter tillräckliga resurser för att ta hand om sysselsättningen i Kajanaland.