Utskottet föreslår att propositionen godkänns men att det görs preciseringar i ikraftträdandebestämmelsen. Utskottet föreslår dessutom ett uttalande där det förutsätts att finansministeriet bevakar de skatteförändringar som följer av den nya bilskattetabellen.
Utskottet har inget att anmärka med anledning av propositionen när det gäller fordonsskatten.
Därför behövs ändringen
Propositionen anknyter till kommissionens förordning (EU) 2017/1151, enligt vilken de specifika koldioxidutsläpp som uppmäts genom den nya mätmetoden WLTP ska tillämpas vid första registrering alla nya personbilar och vissa paketbilar och bussar från ingången av september 2018Worldwide Light Vehicles Test Procedure (globalt provningsförfarande för lätta fordon), som motsvarar FN:s globala tekniska förskrift GTR 5.. Den nya mätmetoden ersätter den nuvarande NEDC-mätmetodenNew European Driving Cycle (den nya europeiska körcykeln)., som är en alltför enkel modell som inte korrekt återger fordonens verkliga bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Dessutom har testningen i sig gett utrymme för att testutsläppen underskrider de verkliga utsläppen.
Den nya mätmetoden är i många avseende mer exakt än den tidigare och ger därför en mer rättvisande bild av de fordonsspecifika utsläppen. WLTP innebär också en väsentlig förändring av hur koldioxidutsläppen redovisas; i dagsläget tillämpas ofta ett och samma utsläppsvärde för alla bilar i en modellserie.
Ändringarna betyder sammantaget att de fordonsspecifika utsläppsvärdena kommer att förändras. Sannolikt blir de i många fall högre än i dag. För att den nya mätmetoden i sig inte ska leda till en åtstramning av bil- och fordonsbeskattningen i Finland måste bilskattelagens och fordonsskattelagens skattetabeller anpassas till omläggningen. För bilskattens del är det motiverat att ändra skattetabellen redan från och med den 1 september 2018, då den nya mätmetoden ska börja till-lämpas vid första registrering av fordon. Med tanke på att anpassningsbehovet är stort förebygger ett samtidigt ikraftträdande också en uppenbar risk för marknadsstörning. Utsläppsvärdena för exempelvis personbilarna i Finland uppskattas i genomsnitt vara 22 procent högre enligt den nya mätmetoden. Utan en anpassning av skattetabellen skulle det betyda en höjning av skatten med cirka 6 procentenheter.
Informationsunderlag
Ändringen har alltså en teknisk orsak, och avsikten är inte att ändra strukturen för bil- och fordonsbeskattningen eller den genomsnittliga skattenivån i Finland. Propositionen har därför inte heller några konsekvenser för statsfinanserna.
Propositionsmotiven lyfter dock tämligen detaljerat fram de osäkerhetsmoment som påtalas i en rapport från kommissionens gemensamma forskningscentrum JRCJoint Research Center (gemensamma forskningscentrumet).. JRC:s studie grundar sig nämligen inte på faktiska mätresultat, utan värdena för koldioxidutsläppen har tagits fram genom simulering. Det är alltså möjligt att skillnaden mellan de två mätmetoderna kan vara mindre eller större än den nu framförda uppskattningen. JRC:s studie anses dock vara den mest omfattande och pålitliga av de undersökningar som gjorts om WLTP. — Det motsvarar också bilbranschens uppfattning om de modeller som grundar sig på simulering.
I propositionen konstateras det också att skattetabellen inte kan anpassas på så sätt att den nya mätmetodens effekter beaktas fullt ut på varje utsläppsnivå.
Dessutom kan en enskild konsuments fordonsspecifika bilskatt eller fordonsskatt öka eller minska, eftersom WLTP beräknar de fordonsspecifika koldioxidutsläppen mer exakt än den tidigare metoden. Ändringarna kan alltså variera mellan olika bilmärken men också mellan olika modeller av samma bilmärke och till och med mellan olika exemplar av samma modell. Utsläppsinformationen beskriver alltså mer exakt än tidigare utsläppen från det enskilda fordonet. Det spelar också en viss roll hur biltillverkaren tidigare har utnyttjat den möjlighet till optimering som NEDC-mätmetoden tillät.
Informationsunderlaget är visserligen förknippat med en viss osäkerhet, men strävan har ändå varit att anpassa skattetabellerna så väl som möjligt på de olika utsläppsnivåerna. Bilbranschens företrädare har utifrån en egen utredning dock kommit fram till att den nya bilskattetabellen stramar åt beskattningen av bilar med medelstora till höga utsläpp. Effekten kan vara rentav 130 miljoner euro jämfört med i dag och 70 miljoner euro jämfört med den nya skattenivån. Den uppskattningen grundar sig på verkliga mätresultat som bilbranschen fått av biltillverkarna under de senaste månaderna. Materialet utgörs av innevarande års typgodkännanden och gäller årets och nästa års modeller. Det senaste samplet omfattar något över 700 bilmodeller och olika variationer av dem.
Finansministeriet har haft vissa reservationer mot bilbranschens undersökning; bland annat anser ministeriet att samplet i fråga om antal och bredd är alltför litet för att tillåta pålitliga slutsatser. Enligt ministeriets uppskattning skulle bilbranschens ändringsförslag innebära en skattelättnad på cirka 30 miljoner euro i den övre delen av skattetabellen. Ändringsförslagen skulle alltså gynna bilar med stora utsläpp, vilket strider mot grundtanken i dagens miljöstyrda skattemodell. Ändringen skulle dessutom bli permanent.
Ministeriet har upprepat sin ståndpunkt enligt vilken regeringens ändringsförslag är så neutrala som möjligt och inte ändrar den nuvarande graderingen enligt utsläppsnivå. Propositionen har därför bevarat den redan införda åtstramning av utsläppsprogressionen till förmån för lågutsläppsbilar som avtalades i regeringsprogrammet. Vid en bedömning av frågan bör det också noteras att den genomsnittliga ändring av utsläppsnivån (21 %) som anges i JRC-rapportens sammandrag faktiskt är ett medeltal. Effekterna har konstaterats variera på olika utsläppsnivåer. Strävan har därför varit att beakta vilka effekter den nya mätmetoden ger på olika utsläppsnivåer.
Bilbranschens och ministeriets bedömningar ligger mycket långt från varandra. Det har dock inte funnits tid för en bedömning av motiveringarna till de skilda ståndpunkterna, eftersom utskottet har sett det som angeläget att ändringarna i fråga om bilskatten kan träda i kraft den 1 september 2019. Bedömningen har dessutom försvårats av att termer och begrepp används på olika sätt och på att modellerna bakom de olika bedömningarna över huvud taget inte är jämförbara. Till följd av skillnader i ländernas skattesystem är den ändring som redan genomförts i Danmark inte heller direkt jämförbar.
Det avgörande har för utskottet varit kravet på en objektiv beskattning. I fråga om grunderna för skattens storlek måste ändringarna stödja sig på ett tillräckligt representativt material för att vara acceptabla. Hittills är det bara resultaten från JRC:s studie som kan anses vara tillräckligt representativa. De grundar sig på bilbeståndet i hela Europa och på ett systematiskt forskningsupplägg. Av de tillgängliga uppgifterna är det JRC:s uppgifter som på bästa sätt garanterar de skattskyldigas rättsskydd, vilket också grundlagen kräver.
Eftersom också JRC-studien som nämnt är förknippad med viss osäkerhet, finns det anledning att noggrant följa konsekvenserna av de ändringar som görs i skattetabellerna. Det ligger i alla parters intresse. När det från och med i år börjar genereras information som grundar sig på den nya mätmetoden, måste denna information jämföras med den information som legat till grund för lagändringen. Om det då upptäcks åtgärdsbehov i den ena eller andra riktningen, måste regeringen utan dröjsmål bereda och lämna riksdagen propositioner om detta.
Eftersom behandlingen nu är brådskande föreslår utskottet ett uttalande om uppföljning av konsekvenserna. Sakens betydelse framgår också av att en procentenhets förändring i skattenivå motsvarar en skatteinkomst på cirka 50 miljoner euro. Ett fel i någondera riktningen ger därför stort utslag.
Importen av begagnade bilar
En viktig motivering till bilbranschens ändringskrav är att en skattehöjning skulle öka importen av begagnade bilar. Det skulle strida mot Finlands miljömål, eftersom medelåldern för begagnade importbilar är närmare nio år och utsläppsnivån för dem hög. Importen har också annars ökat avsevärt de senaste åren. Enligt uppskattning har hela 40 000 bilar importerats hittills i år.
Finansministeriet delar inte heller denna uppfattning. Importen av begagnade bilar ersätter enligt ministeriet i regel inte köp av en ny bil utan köp av en motsvarande begagnad bil i Finland. WLTP-metoden påverkar alltså inte priset på en bil oavsett på vilket av de två sätten bilen anskaffas. Automobilförbundets företrädare har dessutom konstaterat att bilbranschen själv importerar begagnade bilar.
Också på den här punkten har bilbranschen och ministeriet delade uppfattningar.
Utskottet menar att frågan i sig är viktig till följd av de effekter på skatteinkomsterna som anknyter till frågan. Det är dock väsentligt att identifiera de faktorer som anknyter till importen av begagnade bilar. Det är enligt utskottet inte uppenbart att den gällande skattetabellen eller de ändringar som nu föreslås i den är den primära orsaken till importen. En större faktor kan vara — utöver prisnivån — den försiktighetsprincip som följs vid beskattningen också av begagnade bilar. Det har i sin tur sin bakgrund i EU-rättsliga uppfattningar som inte kan påverkas genom nationell lagstiftning.
Utskottet konstaterar dessutom att den rådande skattenivån på nya bilar senare återspeglas permanent på beskattningen av begagnade bilar. Om man nu sänker beskattningen av bilar med stora utsläpp för att dämpa importen av begagnade bilar, gagnar den sänkta skattenivån i fortsättningen alla som importerar motsvarande begagnade bilar. Det är ytterligare ett skäl till att inte ändra regeringens förslag.
Precisering av ikraftträdandebestämmelsen
Avsikten är att de nya skattetabellerna endast ska tillämpas på de fordon vars utsläpp uppmätts enligt den nya WLTP-metoden. På beskattningen av andra fordon, det vill säga de vars utsläppsuppgifter grundar sig på NEDC-metoden eller på annan EU-lagstiftning, ska alltså de nu gällande skattetabellerna tillämpas också i fortsättningen. Det gäller också i de fall där det saknas uppgift om bilens specifika koldioxidutsläpp. I propositionen görs den bedömningen att flertalet av de bilar som registreras och beskattas under våren och sommaren 2018 hör till denna senare grupp. I dessa fall har köparen kunnat bedöma skattebelastningen korrekt.
Eftersom de nu aktuella ändringarna inte har varit kända någon längre tid är det ändå möjligt att det bland beställningarna finns bilar vars skatt kommer att fastställas utifrån den nya mätmetoden. Detta har inte kunnat förutses då köpbeslutet fattades, så skattenivån kan i enskilda fall bli oskälig. För att förhindra detta föreslår utskottet att ikraftträdandebestämmelsen ändras så att köparen i dessa fall har rätt att välja vilken skattetabell som ska tillämpas. Det är alltså fråga om att säkerställa ett för konsumenten skäligt resultat under en begränsad övergångsperiod, inte om en skattepolitisk linjeändring.
Motionerna
Utskottet föreslår att motionerna förkastas.