Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens proposition till riksdagen om en fjärde tilläggsbudget för 2019 (RP 67/2019 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande.
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll.
Regeringen höjer nettobeloppet av de ordinarie inkomsterna med cirka 114 miljoner euro och ökar anslagen med cirka 95 miljoner euro.
Bakom de beräknade inkomsterna ligger främst en ökning av statens inkomster av blandad natur (12,2 miljoner euro) och ett arrangemang som ökar statens kapitalinkomster, där Nordiska Järnvägar Ab intäktsför 102 miljoner euro till staten. Ett motsvarande anslag budgeteras för planering av snabba banförbindelser till Åbo och Tammerfors under kommunikationsministeriets huvudtitel.
De största egentliga anslagsökningarna föreslås för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde för produktionsstödet för förnybar energi (36 miljoner euro), forsknings- och innovationsverksamhet (15 miljoner euro) och kostnader för digitalisering av arbets- och näringstjänster (7 miljoner euro). För rehabilitering av frontveteraner och tjänster som tillhandahålls i hemmet föreslås ett tilläggsanslag på 29,2 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel för att alla veteraner ska kunna få tillgång till de tjänster som är avsedda för dem. Dessutom föreslås det sammanlagt 27,9 miljoner euro för inrikesministeriets förvaltningsområde främst för att stärka verksamheten vid polisen, Gränsbevakningsväsendet, Nödcentralsverket och Migrationsverket.
De största anslagsminskningarna föranleds av att behovskalkylerna har preciserats under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel (mer än 300 miljoner euro).
Tilläggsbudgetpropositionen innehåller också ett bemyndigande genom vilket Senatfastigheter berättigas att avstå från fastighetsförmögenhet i stadsdelen Mellersta Böle i Helsingfors (till ett försäljningspris på minst 34 miljoner euro) och att börja sälja byggnadsbeståndet på Jockis gård och åkermarken och skogsområdena i anslutning till det.
Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2019 minskar statens behov av nettoupplåning med 19 miljoner euro. Nettoupplåningen beräknas 2019 uppgå till cirka 2,4 miljarder euro. Enligt prognoser kommer statsskulden i slutet av 2019 att vara 107 miljarder euro, vilket är cirka 44 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Enligt inkommen utredning ska anslaget under momentet vara ett treårigt anslag för att det ska kunna användas ännu 2021. De redan planerade projekten ska pågå också det året. Att göra anslagstypen till ett treårigt reservationsanslag bidrar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av anslaget.
Enligt propositionen ökas anslagen med 94 973 000 euro och inkomstposterna (exkl. nettoupplåning och skuldhantering) med 114 160 000 euro samt minskas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 19 187 000 euro.
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen i år med beaktande av den ordinarie budgeten och den första, andra, tredje och fjärde tilläggsbudgeten 56 069 692 000 euro.
Finansutskottets förslag till beslut:
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
Till följd av normaliserad ekonomisk tillväxt i Finland och bland annat konsekvenserna av införandet av inkomstregistret har de ökade skatteintäkterna visat sig vara mer anspråkslösa än tidigare prognoser utvisat. De internationella konjunkturutsikterna och osäkerhetsfaktorerna inom den internationella handeln innebär att Finlands obetydliga tillväxt i stor utsträckning baserar sig på inhemsk efterfrågan. Enligt sannfinländarna är det farligt att låta sig invaggas i säkerhet när ränteutgifterna för statsskulden minskar.
Medborgarnas respekt för staten och vårt skattesystem får sig en törn när gemensamma skattepengar delas ut till projekt vars motivering, mål och effekter är svaga och förmånstagarna långt borta. Med tanke på den nationella sammanhållningen vore det önskvärt att undvika projekt som upplevs som överflödiga och vars enda konkreta nytta är att regeringen plockar politiska poäng på de internationella arenorna.
Regeringens och riksdagens anseende undergrävs av tidningsrubriker om godis under regeringsförhandlingarna och om att jämställdhetspriset går till Angela Merkel samtidigt som man i alla andra sammanhang klagar över knappa resurser. I det rådande konjunkturläget är det bäst att lyfta fram moment som betonar inhemsk efterfrågan och produktivitetsökning i stället för att satsa på världsförbättrande åtgärder.
Målen för både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen hamnar i riskzonen, om de internationella konjunkturutsikterna försämras och handelskriget pågår länge. Regeringen måste gardera sig mot ett sådant scenario och redan nu lägga upp en reservplan som säkerställer ekonomisk stabilitet och förutsättningarna för tillväxt. En reservplan kan hjälpa hushållen och företagen att klara sig under dåliga tider och därmed förhindra att ekonomin i onödan avmattas på ett självuppfyllande sätt.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 1
Huvudtitel 23
STATSRÅDETS KANSLI
90. Övriga utgifter
59. Understöd för betalning av ett jämställdhetspris (reservationsanslag 2 år)
Sannfinländarna anser att det internationella jämställdhetspris (International Gender Equality Prize, IGEP) som Finlands regering har inrättat är ett dåligt planerat projekt. Den delades ut första gången 2017 och gick då till Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Pristagaren kan själv bestämma till vilket jämställdhetsfrämjande objekt prissumman doneras.
Sannfinländarna anser att villkoren för tilldelning av priset bör ändras på så sätt att priset delas ut för att främja det finländska jämställdhetsarbetet utan överflödiga mellanhänder och inte för att höja de internationella utbetalningarna och politikernas anseende. På samma sätt är en nationell, prestigefylld jury ingenting annat är politiskt poserande.
Finland är enligt forskning och även enligt vad social- och hälsovårdsministeriet meddelar det mest progressiva landet när det gäller jämställdhet. Enligt sannfinländarna skulle Miina Sillanpää-stiftelsen mycket väl kunna ta emot priset för att sedan dela ut det till de aktörer eller objekt som stiftelsen anser vara bäst.
Miina Sillanpää var riksdagsledamot i nästan fyra årtionden och var också Finlands första kvinnliga minister. Utsatta kvinnors ställning var en särskilt viktig fråga för henne, och hon grundade också mödrahemmen i Finland. Sillanpää har en obestridlig ställning som föregångare och opinionsbildare, och hennes arbete är i hög grad synligt i dagens samhälle.
Vi föreslår
Reservationens förslag till uttalande 2