Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Utskottets ändringsförslag gäller nivån på dröjsmåls- och förseningsräntan på skatt som är föremål för betalningsarrangemang eller betalningsuppskov, ansökningstiden för återtagande av användningen av återbäring samt begränsning av återtagandet av användningen av återbäringen i fråga om bilskatten och överlåtelseskatten. 

Allmänt

Utskottet anser det vara viktigt att dröjsmålsränta eller förseningsränta som beräknas på skatt som är föremål för betalningsarrangemang eller betalningsuppskov har granskats på nytt efter det att proposition RP 33/2020 rd lämnades i enlighet med ett uttalande som riksdagen godkänt (RSv 35/2020 rd). Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har propositionen vunnit bred acceptans och det har ansetts vara bra att det lindrade betalningsarrangemanget utvidgas till att gälla redan betalda mervärdesskatter som förfallit till betalning i början av 2020 och att den dröjsmålsränta och förseningsränta som beräknas för skatt som är föremål för betalningsarrangemang samtidigt sänks från de fyra procent som redan föreslagits till tre procent. Utskottet stöder åtgärder för att underlätta situationen för företag som drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av coronapandemin. 

Bestämning av ränta tidsmässigt

Vid utskottets utfrågning av sakkunniga ansågs det vara problematiskt att dröjsmålsränta enligt förslaget ska beräknas på skatt som är föremål för betalningsarrangemang enligt skattens lagstadgade förfallodag, oberoende av när skatten har betalats och när Skatteförvaltningen återbär den betalda skatten till den skattskyldige. De sakkunniga betonade den i beskattningen allmänt tillämpade utgångspunkten för beräkning av räntan. Den skattskyldige ska betala dröjsmålsränta på återbäringen av mervärdesskatten från den tidpunkt då återbäringen står till den skattskyldiges förfogande i stället för enligt den lagstadgade förfallodagen för skatten. 

Utskottet delar de sakkunnigas oro och anser att det är problematiskt att skattedatasystemen hindrar beräkning av den rätta räntetiden. Enligt uppgifter från Skatteförvaltningen är det först från ingången av nästa år möjligt att ändra beräkningsgrunderna för dröjsmålsräntan i Skatteförvaltningens datasystem så att grunderna motsvarar de principer som i allmänhet iakttas vid beräkningen av dröjsmålsräntan vid beskattningen. Utskottet anser det vara viktigt och nödvändigt att den föreslagna temporära återbäringen av mervärdesskatt till den skattskyldige och sänkningen av dröjsmålsräntan på skatten genomförs skyndsamt. För att minska den ekonomiska bördan för den skattskyldige till följd av dröjsmålsränta som bestäms enligt den lagstadgade förfallodagen föreslår utskottet att dröjsmålsräntan sänks från föreslagna 3,0 till 2,5 procent. 

Räntenivå

Utfrågade sakkunniga har föreslagit att dröjsmålsräntan ska sänkas mer än vad som föreslagits eller att ingen ränta ska tas ut. Utskottet anser att den valda räntesatsen är motiverad. Räntenivån kan anses skälig med beaktande av att det inte krävs säkerheter för ett betalningsarrangemang och att betalningsarrangemanget riktar sig till företag i betalningssvårigheter. Räntan är skälig också när den jämförs med den ränta med vilken ett företag i betalningssvårigheter under dessa omständigheter kan få annan finansiering. 

Utskottet anser det vara viktigt att den valda räntenivån underlättar villkoren för de skattskyldiga som råkat i ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin, men den får inte bli en alltför attraktiv finansieringsmetod för ett företag som inte har akuta betalningssvårigheter på grund av pandemin och således inte heller har behov av betalningsarrangemang för skatter. En omotiverat låg dröjsmålsränta eller räntefria dröjsmålspåföljder kan leda till betalningsarrangemang som är onödiga med tanke på syftena med propositionen och på så sätt obefogat minska skatteutfallet för 2020. 

Ansökan om kvittad återbäring

Skatteförvaltningen kan i vissa situationer betala den skattskyldige återbäringar som använts för betalning av en sådan skatt, så kallade kvittade återbäringar, för vilka ett betalningsarrangemang har ingåtts. Återbäringen kan betalas, om den har använts för betalning av skatt den 25 mars 2020 eller senare, dock senast dagen före lagens ikraftträdande. En förutsättning för utbetalning av beloppet är enligt propositionen att den skattskyldige har gjort en begäran om betalningsarrangemang senast dagen före ikraftträdandet av den föreslagna lagen. För att återbäring som kvittats ska kunna betalas till den skattskyldige krävs det således åtgärder från den skattskyldiges sida innan lagen träder i kraft. Detta har ansetts vara problematiskt eftersom tidpunkten för lagens ikraftträdande inte är känd när lagen stiftas. Utskottet anser att det är nödvändigt att föreskriva en skälig tid för den skattskyldige att lämna in ansökan efter lagens ikraftträdande. Utskottet föreslår därför att den skattskyldige kan ansöka om betalningsarrangemang inom 30 dagar från det att den aktuella paragrafen har trätt i kraft. 

Konsekvenser för skatteintäkterna

När det gäller mervärdesskatten har en sänkning av dröjsmålsräntan från 3,0 till 2,5 procent uppskattats minska skatteinkomsterna med cirka 65 miljoner euro 2020. Av detta belopp kommer uppskattningsvis ungefär 60 miljoner euro att inflyta tillbaka 2021, med beaktande av att en del av skatterna slutgiltigt uteblir. Ränteinkomsterna minskar med sammanlagt 2 miljoner euro under perioden 2020—2021. 

I fråga om övriga lindrade betalningsarrangemang uppskattas en sänkning av räntan till 2,5 procent minska skatteinkomsterna med cirka 57 miljoner euro 2020. Av detta belopp är statens andel uppskattningsvis 30 miljoner euro, kommunernas andel 23 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 3 miljoner euro. År 2021 beräknas skatteinkomsterna öka med ett belopp som motsvarar förlusterna år 2020 i samma förhållande mellan de olika skattetagarna. Ränteinkomsterna minskar 2021 för statens del med 4 miljoner euro och för kommunernas del med 1 miljon euro. 

Utskottet anser det vara viktigt att propositionens konsekvenser för den kommunala ekonomin beaktas fullt ut och att kommunernas förlorade skatteintäkter kompenseras till nettobelopp genom statsandelssystemet i rätt tid. 

Övriga ändringar

Utskottet föreslår dessutom en innehållsmässig precisering av den föreslagna 25 a §. Det föreslås att bestämmelsen inte ska tillämpas i situationer där återbäringen har använts som betalning av bilskatt som ingår i ett lindrat betalningsuppskov eller av överlåtelseskatt som ingår i ett lindrat betalningsarrangemang. Det är inte ändamålsenligt att användningen av återbäring hävs i en situation där återbäringen har använts för en skatt vars betalning utöver att skyldigheten upphör har andra rättsverkningar och för vars betalning ett intyg eller ett registreringstillstånd har utfärdats.