Motivering

Finansutskottet påpekar i sina tidigare utlåtanden (bl.a. StaU 64/1998 rd, FiUU 2/2000 rd och FiUU 1/2001 rd) att förvaltnings- och revisionskulturen i EU avviker avsevärt från vår nordiska kultur i Finland. Revisionsrättens årsrapport för 2002 förstärker denna uppfattning. I vår revisionskultur är det helt otänkbart att över 80 procent av utgifterna är av sådant slag att det år efter år inte går att ge en positiv förklaring om dem. Upprepade iakttagelser om samma saker utan att det sker någonting väsentligt ger inte en särskilt god bild av unionssystemet.

Förklaringsförfarandet skapades i EU genom Maastrichtfördraget och infördes 1994. I sin årsrapport för 2001 påpekade revisionsrätten att den bara kan ge en positiv förklaring om inkomster, åtagandebemyndiganden och administrativa utgifter. Denna gång har samma sak formulerats något annorlunda, men enligt utredning har meningen inte varit att ändra uppfattning om bokföringen. Revisionsrätten anser fortfarande att den inte med betryggande säkerhet kan säga om jordbrukets bidragsfonds och strukturfondernas åtgärder är lagliga och korrekta i medlemsstaterna. Precis som under tidigare år beror dessa reservationer på gemenskapens bokföringssystem som inte är upplagt så att det med säkerhet ska visa att samtliga gemenskapens förmögenhetsposter har bokförts.

Finansutskottet har i sina utlåtanden under flera år påskyndat en bokföringsreform i kommissionen, men i brist på personella och tekniska resurser har en sådan ännu inte åstadkommits. Det framgår av statsrådets utredning att kommissionen i december 2002 har antagit en handlingsplan för en översyn av bokföringen i gemenskapen och den väntas vara på plats i alla delar från början av budgetåret 2005. EU-budgeten har gått in för verksamhetsbaserad budgetering, vilket förväntas göra revisionen tydligare och möjligen underlätta resultatutvärderingen.

Finansutskottet ser det som positivt att revisionsrätten inte heller denna gång har iakttagit sådana fel i Finland som behöver tas in i revisionsrapporten. Men det betyder inte att inte också den inhemska förvaltningen och beslutsgången skulle behöva skärpas inte minst när det gäller att verkställa stöd. Utom att reglerna för budgetförvaltning bör förtydligas bör också granskningen rent generellt förbättras i medlemsstaterna. Enligt uppskattning administreras omkring 80 procent av gemenskapens utgifter i medlemsstaterna och därmed bör alla medlemsstater bidra till att gemensamt överenskomna mål också nås. Det är desto viktigare eftersom merparten av alla fel begås på områden där medlemsstaternas svarar för budgetverkställigheten och anknytande finansförvaltning.

Europaparlamentet ska före den 30 april fatta beslut om en rekommendation som Ecofinrådet antagit med kvalificerad majoritet och som handlar om ansvarsfrihet för kommissionen visavi budgetgenomförandet. Finansutskottet menar att Finland redan i rådet bör arbeta för att rekommendationerna skärps jämfört med tidigare år. För att säkerställa kontinuiteten gäller det också att följa upp hur rekommendationerna genomförs och vidta åtgärder om avvikelser iakttas. Enligt utredning kommer nya indikatorer utöver de gamla att anlitas, vilket kan underlätta saken. Också behovet av att ändra bestämmelser och metoder bör fortsatt utvärderas.