Motivering
Framtidsutskottet tog i sitt utlåtande i fjol (FrUU 2/2007
rd — B 4/2007 rd) upp vissa problem med berättelseförfarandet
och föreslog olika sätt att utveckla det. Det
viktiga är att man har kommit i gång med att utvärdera
hela förfarandet (t.ex. FrUU 1/2008 rd — B
2/2008 rd).
Framtidsutskottet har hört experter om IT-samhällsutvecklingen
och har vissa kommentarer till den. Utvecklingen hos oss har varit
lovande, men nu verkar takten ha mattats av. I internationella informations-
och kommunikationstekniska jämförelser ligger
Finland fortfarande i utvecklingens framkant. Men om man jämför
t.ex. tillgången till elektroniska tjänster och
användningen av dem, placerar sig Finland klart sämre. Frågan är
viktig och har lyfts fram av utskottet i utlåtandet om
den trafikpolitiska redogörelsen (FrUU 1/2008
rd — SRR 3/2008 rd).
I Finland behövs det en offentlig debatt om varför
vår IT-samhällsutveckling har stannat upp och
en syn på hurdant informationssamhälle eller uppkopplat
samhälle vi vill bygga upp. Framtidsutskottet har därför
föreslagit att temat ska tas upp till aktuell debatt i
plenum i höst (till bakgrundsmaterial föreslås
utskottets publikation Silmät auki! Tietoyhteiskunnan uhat
ja mahdollisuudet 2008 och bibliotekets publikation Paratiisi vai
panopticon? 2008).
Debatten om informationssamhället bör utvidgas
från informations- och kommunikationsteknik till hur tekniken
förändrar det finländska samhället,
arbetslivet, de medborgerliga rättigheterna, upphovsrätten,
informationssäkerheten och andra livsområden.
Sabotageprogrammen på internet ökar snabbt och är
redan en risk för fungerande basala tjänster i
samhället. Utskottet vill särskilt uppmärksamma
en bättre informationssäkerhet. Vilka krav ställer
utvecklingen t.ex. på lagstiftningen och det rättsliga
systemet och utbildningssystemet? Det bör noteras att den nationella
IT-samhällsstrategin för 2007—2015 inte
alls tar upp t.ex. de medborgerliga rättigheterna, integritetsskyddet
eller yttrandefriheten i informationssamhället.
Framtidsutskottet anser att Statens revisionsverk i sin revisionsrapport
våren 2008 (161/2008) om utveckling och användning
av identifikationstjänster i den offentliga förvaltningen
på ett förtjänstfullt sätt behandlar
de problem som bromsat upp Finlands utveckling mot ett informationssamhälle.
Revisionsverket menar att den offentliga förvaltningen
kraftfullt har utvecklat de elektroniska identifikationstjänsterna,
men att slutresultatet varit flera överlappande och ekonomiskt
olönsamma lösningar. Trots stora satsningar sker
identifikationen fortfarande till stor del med nätbankskoder.
Som bidragande orsaker till den ineffektiva resursanvändningen
ser revisionsverket statens otillräckliga styrning av IT-verksamheten,
de kortsiktiga målen, stödet för överlappande
projekt och att de verkliga behoven av tjänster inte har
klarlagts.
Framtidsutskottet uppmärksammar vidare den elektroniska
offentliga kundservicen. Den har i långa stycken utvecklats
utifrån interna administrativa beslut. Enligt en expertutredning
finns det inom den offentliga förvaltningen ingen part med
ett övergripande ansvar för kundservicen, trots
att man i och för sig satsar mer än någonsin på området.
Det har lett till en differentierad utveckling av kundservicemodeller
och en svag resursanvändning, eftersom samma saker har
utvecklats samtidigt på olika håll med slutresultatet
att lösningarna inte går ihop. Det har också varit
stora problem med differentieringen av fysiska kundtjänster,
elektroniska kundtjänster och telefontjänster.
Man har redan i flera års tid försökt
förbättra kundservicen i Finland genom samservice.
Den reviderade lagstiftningen om samservice (Lag om samservice inom
den offentliga förvaltningen (233/2007) trädde
i kraft den 1 april 2007) har av kommunerna åtminstone
i vissa delar ansetts svag. Den stora utmaningen just nu är
att avgöra hur beslutsfattandet kan tillnärmas
medborgarna, när det bara går att få assisterande
kundservice på serviceställena. Kunderna bör
få service ända upp till beslutsfattande nivå på serviceställena.
I stället för att enbart tillhandahålla
information på webbsidor går man nu mot genuin
elektronisk kommunikation och växelverkan mellan myndigheter
och medborgare. Kommunen är den naturliga inkörsporten
till den offentliga förvaltningen, om man ser till resultaten
av enkäter om användning av nättjänster.
De publika sidor som kunderna använder mest är
den egna kommunens webbsidor. De är givetvis koncentrerade
på tjänster och information i kommunen och regionen.
De omfattar t.ex. inte statens elektroniska tjänster.
På ett generellt plan tjänar Suomi.fi som
rikstäckande informationskanal, medan Infopankki.fi ger
invandrare allmän information. Myndigheterna svarar för
sina respektive kundrelationer, men det har lett till splittring
av de elektroniska tjänsterna. För medborgarna är
det egalt vilken myndighet som producerar de tjänster de behöver.
Elektroniska tjänster finns fortsatt strödda över
olika myndigheters webbsidor. De offentliga elektroniska tjänsterna
bör organiseras efter medborgarnas behov i stället
för efter förvaltningsstruktur.
Det är värt att notera att servicenumren för
telefontjänster kommer att öka och att medborgarna
samtidigt ringer till larmnumret för att få allmänna
råd som inte alls hör dit. Det finns ett behov
av allmän rådgivning på nationell nivå både på nätet
och på telefontjänsten.
Den 15 oktober 2007 gavs en utredningsman (Finlands Kommunförbunds
vice verkställande direktör Timo Kietäväinen)
i uppdrag att klarlägga hur de publika kundtjänsterna
och tillgången till dem kan förbättras
på ett kostnadseffektivt sätt med hjälp
av nya metoder och tekniska redskap. Utredningsmannen kommer att
lägga fram olika lösningar i en rapport som ska överlämnas
till ministern och publiceras den 16 juni 2008. Utskottet
erfar att de tekniska redskapen kommer att utnyttjas effektivare än
hittills. Utvecklingen av elektroniska tjänster och telefontjänster
ska samordnas bättre. Utredningsmannen kommer också att
föreslå en lösning som möjliggör
en fastare koppling mellan kundtjänst och beslutsfattande.
Uttalanden som kan strykas
Framtidsutskottet omfattar berättelsen på den punkten
att följande projekt inte längre ger anledning
till åtgärder:
-
Stärkande av framtidspolitiken
och framtidsprogrammet SRR 4/2001 rd — RSk 34/2002
rd (41)
-
Regional utveckling B 1/2004 rd
-
Höjning av kompetensnivån SRR
4/2001 rd — Rsk 34/2002 rd (8)
-
Stärkande av företagsamheten SRR
4/2001 rd — RSk 34/2002 rd (16)
-
Stärkande av företagsamheten SRR
4/2001 rd — Rsk 34/2002 rd (18)
-
Befolkningen och familjens ställning SRR 4/2001
rd — RSk 34/2002 rd (19).