Motivering

I regeringsprogrammet ställs som mål att balans ska nås inom statsfinanserna och att förhållandet mellan statsskulden och totalproduktionen ska vändas i en nedgång fram till slutet av valperioden. Det räcker emellertid inte att enbart balansera utgifter och inkomster, utan det krävs också aktiva åtgärder för att snabba upp tillväxten.

Framtidsutskottet anser att både åtgärderna för att balansera statsfinanserna och för att stimulera tillväxten enligt planen för de offentliga finanserna 2015—2018 är ett steg i rätt riktning. För att snabba upp den pågående industriella strukturomvandlingen och gynna ny sysselsättningsfrämjande tillväxt krävs trots det systematiska förändringar med hänseende till förvaltningskulturen och beslutsfattandet i vårt land. Med systematiska förändringar avses att det utöver innehållsliga (exempelvis nya tjänster) förändringar behövs också nya handlingsmodeller och strukturer; den pågående strukturomvandlingen är mera en fråga om hur saker görs än vad som görs.

Framtidsutskottets riktlinjer

Framtidsutskottet koncentrerar sig i sitt utlåtande på ett enda element i den hållbara sysselsättningsfrämjande tillväxten, nämligen att främja ett försöksvänligt samhälle. I ett sådant samhälle är statens roll att skapa möjligheter. Den offentliga förvaltningens och myndigheternas arbete kan utnyttjas också för att underlätta innovationer, export och sysselsättningsfrämjande tillväxt.

Framtidsutskottet har under åren 2011—2014 undersökt förutsättningarna för sysselsättningsfrämjande tillväxt med hänsyn till bland annat cleantech och utbildningsexport, men också radikalt ny teknik och välfärdsservice. Det viktigaste resultatet av samtliga utredningar är att vi i Finland besitter högklassig kompetens inom många olika sektorer och att det finns exportpotential för denna kompetens, men referensanläggningar och pilotprojekt på nationell nivå saknas. Det finns inte några banbrytande lösningar som exempelvis cleantechbranschen eller toppföretagen inom utbildningssektorn skulle kunna exportera på global nivå. Denna situation försvårar exportansträngningarna.

Enligt framtidsutskottet är det förnuftigt att koncentrera insatserna inom bland annat miljö, avfallshantering, energi, trafik, byggande samt välfärd och undervisning till sådan teknik som vi tror det är möjligt att exportera. På så sätt stöder de vardagliga och nödvändiga insatserna på hemmamarknaden också produktutvecklingen och fungerar som referens för exporten. Framtidsutskottet föreslår ett program som genom ett principbeslut av statsrådet politiskt förbinder till att främja experimentverksamhet. Genom ett nationellt program och ett synligt politiskt åtagande ändras den nationella attityden i en mer inspirerad och positiv riktning och uppmuntrar också myndigheter och beslutsfattare till att delta i försöken. Vi behöver nationella och regionala försöksområden på landsbygden, i tätorter och i utvecklingskorridorer, men också i skolor, på hälsocentraler och i liknande offentliga organisationer. Vi behöver också tillsätta ett försöksombud eller en liknande ansvarig instans med uppgift att identifiera och undanröja hinder för försöksverksamheten och påskynda etableringen av ett försöksvänligt samhälle. Framtidsutskottet vill dessutom påskynda en nedmontering av det föråldrade och överdimensionerade regelverket.