Motivering
Budgetpropositionens uppbyggnad
Inte heller nu innehåller budgetpropositionen någon
systematisk överblick eller rapport om de långsiktiga
utvecklingslinjerna. Detta vore nödvändigt bland
annat när konsekvenserna av förändringarna
i omvärlden och den offentliga ekonomin i ett längre
tidsperspektiv bedöms. Det vore också på sin
plats att budgetpropositionen innehöll information om hur
regeringen har garderat sig för stora osäkerhetsfaktorer.
Utskottet anser att regeringen hädanefter varje år
i samband med budgetpropositionen bör göra en
utvärdering av utvecklingen på sikt, särskilt
med avseende på en hållbar offentlig ekonomi på längre
sikt.
Arbetsmarknadspolitiken
Arbetsmarknadspolitikens tyngdpunkter är bland annat
insatser för att främja de arbetssökandes
egen aktivitet, regionala nätverk för arbetsförvaltningens
serviceställen och bättre arbetsgivarservice.
Alla dessa insatser är viktiga verktyg i en aktiv arbetskraftspolitik
både när det gäller att minska långtidsarbetslösheten
och att bättre samordna utbud och efterfrågan
på arbetskraft.
I debattdokumentet Arbetets framtid i Finland — riktlinjer
för framtidspolitiken (FRE 1/2001 rd)
diskuterar framtidsutskottet ingående de framtida utmaningarna
i arbetsmarknadspolitiken. I dagens läge är det
viktigt att snabbare införa verktyg som gör det
möjligt att höja förvärvsgraden.
Exempel på sådana verktyg är insatser
för att dämpa förtida pensionering genom
att faktorer som orsakar utbrändhet minskas och åtgärder
för att få större flexibilitet i pensioneringsbenägenheten
genom att de gällande författningarna och bestämmelserna
om pensionering ses över.
Sysselsättningsgraden bland kvinnor är betydligt
lägre än bland män. Nya lösningar är
av stor vikt i ett läge då efterfrågan
på arbetskraft inom den offentliga sektorn, till exempel
i omvårdnadsyrken, kommer att öka avsevärt
inom de närmaste 4—5 åren. Dessutom är
det viktigt att ge förvärvsaktiva bättre
möjligheter att samordna familj och arbetsliv.
Utskottet anser att regeringen snabbt bör sätta
in åtgärder för att minska konsekvenserna
för arbetslivet av att människor pensionerar sig
i förtid och för att införa mer flexibla
former för pensionering. Alterneringsledighet ger arbetstagarna
möjligheter att utveckla sig och vara kvar i arbetslivet
utan att bli utbrända. Därför bör
möjligheterna att utnyttja alterneringsledighet förbättras.
Möjligheterna till familjeledighet bör utökas
och fördelas jämnare mellan män och kvinnor.
Detta låter sig göras genom ändringar
i bestämmelserna om familjeledighet.
Forskning och produktutveckling
Under 1990-talet genomgick produktionen i Finland en stor omvälvning
och blev alltmer kunskapsintensiv. Till stor del har den positiva
kunskapsinriktade utvecklingen berott på att staten och
privata har gjort stora investeringar i forskning och produktutveckling.
Samtidigt har exporten av högteknologiprodukter ökat
från sex till 23 procent av den totala exporten. I sitt
debattdokument framhåller framtidsutskottet att Finland
behöver en relativt stor satsning på forskning
eftersom vårt land måste stå sig i konkurrensen
inom kunskapsintensiva branscher. Utskottet föreslog då att
investeringarna i FoU fram till 2010 höjs till minst 4
procent av bnp och statens andel till 40 procent.
På senare år har den offentliga sektorn satsat allt
mindre på FoU. Av budgetpropositionen att döma
har den offentliga sektorn för avsikt att ytterligare minska
sina satsningar i relation till bnp. År 1999 var den offentliga
finansieringen av FoU 1,04 procent av bnp men om budgetpropositionen
för 2002 går igenom minskar andelen till cirka
0,95 procent. Statens råd för vetenskap och teknologi
har i ett beslut sagt att andelen av bnp bör ligga på samma
nivå som 1999. Statens andel av FoU-finansieringen fortsätter
att sjunka trots att den redan nu ligger under 30 procent.
Av budgetpropositionen får man den uppfattningen att
regeringen nu koncentrerar sig på att göra i och
för sig viktiga utvärderingar (en utvärdering
av innovationsmiljön i Finland med start 2002 och en mellanrapport
om användningen av medlen senast i slutet av 2002) och
inväntar resultaten innan nya beslut om investeringar fattas.
Utskottet anser att Finland inte kan tillåta sig att
"ta ledigt" några år från uppgiften att öka
anslagen för forskning och utveckling. Om den offentliga
finansieringen sjunker ytterligare kommer Finlands konkurrenskraft
att minska och innovationssystemet kan om några år
vara i den situationen att det råder brist på kompetenta
experter, vilket bromsar up investeringarna i produktion och utveckling,
som är viktiga för tillväxten och samtidigt
medför att verksamheten flyttas över till andra
länder.
Högskolor och utbildning
Budgetpropositionen innehåller ett flertal positiva
drag när det gäller insatserna för att
utveckla utbildningen. Högskolorna får en nivåförhöjning
på 40 miljoner euro. Samtidigt uppger regeringen att ytterligare
nivåförhöjningar på 50 miljoner
euro (RP 30/2001 rd) kommer att göras de
närmaste två åren. Anslagen för
yrkeshögskolorna ökar med 10 procent, för
den allmänbildande utbildningen med 7 procent och för
yrkesutbildningen med 14 procent.
I debattdokumentet understryker utskottet att alla områden
inom vetenskap och kultur kommer att behöva utbildning
med större djup och högre standard när
kunskapssamhället är ett faktum. Men tillströmningen
av studerande till de högteknologiska ämnena har
lett till resursbrist och till så stor överbelastning
av lärarna att många högkvalificerade
lärare har sökt sig bort från högskolorna.
De otillräckliga resurserna, den bristfälliga
handledningen och bristerna i det finansiella systemet har resulterat
i längre studietider. Det är oroväckande
att många avbryter sina högskolestudier.
Det är viktigt att kvalitet är ett honnörsord
på alla nivåer och inom alla sektorer i utbildningen. Kvaliteten
kan delvis höjas med hjälp av större resurser.
Men också vår kulturella omgivning spelar in samtidigt
som det är viktigt att bygga upp kreativa lärmiljöer.
I flera år har Finland investerat i informationsteknik
för skolorna. Nu är det dags att ta fram nya tillämpningar
för interaktion mellan hem, yrkesliv och skola. Det ger
nya inlärningsmöjligheter och medverkar till att
minska risken för digital utslagning.
Utskottet menar att det är positivt att regeringen
i budgetpropositionen prioriterar ökade resurser för
utbildning, men trenden måste förstärkas.
Samtidigt som högskolorna får ökade resurser är
det viktigt att förbättra finansieringen och resultatstyrningen,
se över snedvridningar på dessa punkter och ta
fram nya modeller för snabbare tillträde till
studier och kortare studietider.