Motivering

Försvarsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att nästa år kommer att vara ett år då försvarsmaktens verksamhet och strukturer ses över. Utgångspunkten är att försvarsmaktens nuvarande uppgifter består, att en fungerande allmän värnplikt tryggas och att försvarsprinciperna utvecklas utifrån det territoriella försvaret. Men utskottet borde ha gjort större nummer av att den anslagsminskning på 46 miljoner euro som följer av regeringsprogrammet och kommer till uttryck i budgetpropositionen är ett hot mot dessa utgångspunkter.

Det sparkrav som regeringen har riktat mot försvarsförvaltningen 2012 är nämligen bara början. Takten kommer att bli allt hårdare. I den avvikande mening till försvarsutskottets utlåtande med anledning av finansramarna 2012—2015 konstaterade vi att regeringens sparkrav på försvarsförvaltningen i kombination med en omfattande reform av försvarsmakten är oskäliga. Inget annat förvaltningsområde drabbas av så här oproportionellt stora sparåtgärder.

Vi oroar oss för att regeringen genom sina radikala och felriktade åtgärder oåterkalleligt och redan inom en nära framtid urholkar vår försvarskapacitet som bygger på allmän värnplikt, och därmed äventyrar våra möjligheter att upprätthålla ett självständigt och trovärdigt försvar inom hela rikets territorium. Genom sina åtgärder undergräver regeringen våra försvarspolitiska riktlinjer och principen om territorialförsvar.

Åtgärder som att skjuta fram materialupphandlingen för framför allt de territoriella styrkorna, skära duktigt i antalet dygn i terrängen för beväringar och dra in repövningarna för reservister under ramperioden kommer att betyda att de krigstida styrkornas prestationskapacitet försvagas med effekter långt in i framtiden. Situationen är ohållbar, särskilt som regeringen samtidigt driver på att Finland ska ansluta sig till Ottawakonventionen som förbjuder infanteriminor.

Också garnisonernas öde tyder på att man stegvis tänker avveckla hela försvaret. I sitt utlåtande tar utskottet inte ställning till om garnisoner ska bevaras eller inte, för att inte tala om vilken viktig roll de spelar för försvarsviljan och vår försvarslösning.

Vi tycker inte det är klokt att höja anslaget för militär krishantering med föreslagna 7 miljoner euro i det rådande ekonomiska läget samtidigt som anslagen för det egna landets försvar minskar drastiskt. Åtgärderna måste vara proportionerliga. Försvarets lagfästa uppgift är ju ändå att försvara Finland militärt. Det måste vara möjligt att granska också den internationella verksamheten i ett läge där statsfinanserna är hårt pressade.

Motivering

Budgetramen 2012—2015, budgetpropositionen för 2012 och sparåtgärderna inom försvarsmakten hänger ihop. Med tanke på balanseringen av statsfinansena är skäliga besparingar inom försvarsförvaltningen motiverade.

Men den panikbromsning som regeringen nu föreslår för försvarsmakten innebär en risktagning för det militära försvaret av Finland, vilket också försvarsmaktens kommendör Ari Puheloinen har påpekat

Utskottet har konstaterat att nedskärningarna i terrängdygnen, flygtimmarna, fartygsdygnen och repövningsdygnen på lång sikt försämrar försvarsmaktens prestationsförmåga.

Centerns riksdagsgrupp uppmärksammar dessutom att nedskärningarna när det gäller materielanskaffning i hög grad försvårar utrustandet av de territoriella trupperna och därmed trovärdigheten av det territoriella försvaret långt in i framtiden.

Motivering

Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få totalt 2 853 miljoner euro i anslag. Det är 3 miljoner euro mindre än i 2011 års ordinarie budget. Den anslagsminskning som följer av regeringsprogrammet är totalt 46 miljoner euro. Anslagsnivån kräver omedelbara anpassningsåtgärder och nivån på försvarsmaktens verksamhet måste därför sänkas. Sparobjekten måste hittas i samband med strukturförändringen inom försvarsmakten under ramperioden 2012—2015.

De nedskärningar som regeringen föreslår kommer att leda till att försvarskapaciteten klart försämras under 2012, att garnisoner läggs ner, repövningar slopas och personalen decimeras genom uppsägningar. Dessutom kommer vissa civilfunktioner såsom bespisningsverksamheten att säljas ut och bolagiseras.

Upphandling av försvarsmateriel

Nedskärningarna inriktas på omkostnaderna samtidigt som nivån på upphandling av försvarsmateriel fortfarande är hög, 712 miljoner euro. Nu håller det på att besannas som hävdades i vänsterns och socialdemokraterna riksdagsgrupps gemensamma avvikande mening till 2011 års utlåtande: "Om försvarsanslagen binds upp vid långvariga och överdimensionerade upprustningsprogram, kan det redan under nästa valperiod betyda nedskärningar i försvarsmaktens övriga utgifter och resultera i förslag att lägga ner garnisoner."

Regeringen föreslår att beredningen av upphandlingsplanen för robotar med lång räckvidd för Hornet-jaktplan ska fortsätta 2012. Om planen utrustas med attackkapacitet ändras deras ursprungliga ändamål, alltså spaning och avvärjning. Att Hornetarna ska utrustas med attackbeväpning ingår också i samarbetsprojekten inom Finlands och Natos partnerskapsprogram. Det är sannolikt att Hornet-jaktplanen med den nya beväpningen är tänkta att användas också i internationella operationer som leds av Nato i framtiden.

Eftersom utsikterna för den finländska ekonomin blir allt dystrare och försvarsbudgeten utsätts för sparkrav är det motiverat att avstå från att upphandla det dyra vapensystemet för Hornet-jaktplanen

Vi föreslår

Militär krishantering

Regeringen föreslår minskade anslag för det militära försvaret av Finland och för basal utbildning av värnpliktsarmén samtidigt som anslagen för internationell krishantering höjs. Anslagen för krishantering inom försvarsministeriets förvaltningsområdet stiger till 67 miljoner euro och tillsamman med motsvarande anslag inom utrikesministeriets förvaltningsområde stiger hela satsningen till 121 miljoner euro. Enbart deltagandet i ISAF-operationen i Afghanistan kostar finska staten över 40 miljoner euro. Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats ytterligare. De förväntningar man ställde på i ISAF-operationen har kommit på skam. Operationen har ändrat karaktär och Finland har blivit part i konflikten. Nyhetsbyråerna rapporterar nästan dagligen om nya civila offer som Förenta staternas och Natos styrkor hela tiden orsakar med sin upprepade, slumpmässiga och oproportionerliga användning av militära maktmedel. Med nya civila offer ökar folkets vrede mot de utländska trupperna ännu mer. Vänstergruppens riksdagsgrupp anser att Finlands nuvarande militära operation i Afghanistan måste omvandlas till en civil operation som stöder landets återuppbyggnad. Afghanistan behöver fler skolor och vårdcentraler, inte mer vapen eller utländska trupper. Här kan frivilligorganisationerna göra en betydande insats. Vi föreslår alltså

Bolagiseringen av försvarsmaktens bespisningsservice

Regeringen föreslår att försvarsmaktens bespisningsservice bolagiseras från början av 2012 Förslaget motiveras inte med ordentliga kostnadsjämförelser mellan servicecentralens egen produktion och bolagsalternativet. Man försöker göra inbesparingar genom att försämra personalen anställningsvillkor och genom uppsägningar efter viss tid. I samband med bolagiseringen sänks lönerna med hela 30 procent. Lagförslaget bryter också mot likabehandlingen av arbetstagare och oavsett kön. Vi föreslår att