Motivering
Försvarsutskottet konstaterar att Europeiska försvarsbyråns
initiativ till frivilliga uppföranderegler (voluntary,
non-binding approach) visavi artikel 296 i EG-fördraget är
ett viktigt förslag som kan få betydande konsekvenser
för konkurrensutsättningen av medlemsstaternas
upphandling av försvarsutrustning. Efter det att Europeiska
försvarsbyrån inrättades i juli 2004
har ambitionen att också försvarsutrustningen
ska omfattas av konkurrens fått luft under vingarna. Medlemsstaterna
vill komma vidare i frågan i rådet för
allmänna frågor och yttre förbindelser
i november 2005. Meningen är att uppförandereglerna
ska träda i kraft i juli 2006. De medlemsstater som inte
vill vara med ska anmäla detta senast i april 2006.
Försvarsutskottet påpekar att uppförandereglerna
framför allt är ett politiskt projekt för
att med frivilliga, icke bindande åtgärder göra marknaden
för försvarsutrustning effektivare. Man har i åratal
förgäves diskuterat en tydligare tolkning av artikel
296. I praktiken har det betytt att upphandlingen av försvarsutrustning
nästan utan undantag har tolkats mycket vidlyftigt. Den icke
offentliggjorda listan över militära varor från
1958 har haft betydelse för tolkningen. Europeiska försvarsbyrån
utforskade genom en statistisk enkät medlemsstaternas upphandlingspraxis
2004. År 2004 var 41 procent av medlemsstaternas upphandlingar
av försvarsutrustning av den storleksklassen att de inte
alls konkurrensutsattes. Samma år konkurrensutsattes 9 procent
nationellt, 10 procent internationellt och 19 procent sköttes
genom gemensamma upphandlingsprogram (t.ex. transportplan A 400
M). Artikel 296 gjorde att konkurrensen i första hand omfattade
icke militära upphandlingar (t.ex. livsmedel), som utgjorde
21 procent av de samlade upphandlingarna.
När de frivilliga uppförandereglerna har blivit
godkända gäller det att konkurrensutsätta
all sådan upphandling av försvarsmateriel som
en medlemsstat utifrån artikel 296 inte anser omfattas
av EG:s upphandlingsdirektiv (uppförandereglerna kommer
att omfatta några undantag typ kärnvapen, atomdrivna
varor, kemiska, bakteriologiska, radiologiska varor och krypteringsapparater).
Gränsvärdet för konkurrensutsättning föreslås
vara en miljon euro. Enligt utredning är det resultatet
av en kompromiss. Projekt av den här storleksklassen lönar
det sig redan att konkurrensutsätta i unionen.
Försvarsutskottet noterar att det behövs bättre
samarbete och större öppenhet inom försvarsmaterielsektorn
i EU och att det på sikt är lönsamt att
skapa en europeisk marknad för försvarsutrustning
(European Defence Equipment Market, EDEM). En fungerande
marknad för försvarsutrustning är en
central faktor om unionens medlemsstater vill göra sin
försvarsindustri konkurrenskraftigare. Utskottet vill framhålla
att Finland redan nu i motsats till många andra medlemsstater öppet
konkurrensutsätter sin försvarsupphandling internationellt
och att vår försvarsmaterielindustri bara kan
ha nytta av initiativet till uppföranderegler, speciellt
om medlemsstaterna fullt ut går med.
Medlemsstaternas försvarsmaterieltillverkning har i
långa stycken koncentrerats till sex stora länder.
Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Sverige
står för omkring 80 procent av försvarsmaterielindustrin
i EU och 97 procent av forskning och utveckling. Villkoret för
att Finland ska gå med är att de här
centrala producentländerna från första början
går med i den frivilliga uppföranderegimen och
att upphandlingen faktiskt är genomsynlig. Försvarsutskottet
konstaterar att det politiskt är svårt att ställa
sig utanför uppförandekodexen. De som ställer
sig utanför signalerar klart att de inte är villiga
att öppna sin försvarsmaterielupphandling för
genuin konkurrens. Utskottet understryker att vi måste
kunna beakta vissa aspekter av vårt nationella försvar
i projektet och att de i sin tur kan inverka på tillämpningen
av reglerna. Enligt utredning kan vi hålla fast vid ambitionen
att upphandlingen av försvarsutrustning till 50 procent
ska vara inhemsk t.ex. om vi underhåller och servar vapensystem
som inhandlats utomlands.
I debatten om uppföranderegler dyker också frågan
om tilldelningen av statliga stöd till företag
som tillverkar försvarsutrustning upp. Utskottet välkomnar
att uppförandereglerna medger effektivare ingrepp i sådana
konkurrenssnedvridande stöd.
Bland de uppenbara fördelarna med projektet för
Finland är försörjningstryggheten. Finland har
under sitt medlemskap med ganska dålig framgång
försökt ta upp försörjningstryggheten till
debatt i EU. I uppförandereglerna för upphandling
av försvarsutrustning beaktas principen om ömsesidigt
stöd för försörjningstryggheten
mellan medlemsstaterna. Den ska förbättra det ömsesidiga
förtroendet och i förekommande fall ge stöd åt
de deltagande länderna. Om principen accepteras betyder
det att försörjningstryggheten tas upp till ny
granskning i unionen och det är ett steg som Finland varmt
välkomnar. En annan positiv aspekt är att villkoret
för industriellt samarbete, dvs. motköpsförpliktelsen,
kan bibehållas också i framtiden. Motköp kan
krävas i projekt vars värde överstiger
10 miljoner euro. Uppförandereglerna påskyndar
också en harmonisering av bestämmelserna om motköp
och det är enligt utredning ett välkommet steg
också för vår inhemska industri.