FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

FvUB 24/2006 rd - RP 72/2006 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och vissa andra lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 14 maj 2006 en proposition med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och vissa andra lagar som har samband med den (RP 72/2006 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtande (GrUU 29/2006 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

statssekreterare Kari Salmi och polisdirektör Kimmo Hakonen, inrikesministeriet

överinspektör Mika Lehtonen, inrikesministeriets arpajais- ja asehallintoyksikkö

äldre regeringssekreterare Maiju Tuominen, undervisningsministeriet

avdelningschef Ilkka Salmi, skyddspolisen

biträdande chefen Tero Kurenmaa, Centralkriminalpolisen

förvaltningschef Tapani Paavola, rörliga polisen

länspolisdirektör Kauko Aaltomaa, länsstyrelsen i Södra Finlands län

länspolisdirektör Pentti Saira, länsstyrelsen i Lapplands län

länspolisdirektör Mikko Paatero, Västra Finlands länsstyrelse

landshövding Eino Siuruainen, Uleåborgs länsstyrelse

poliskommendör Jukka Riikonen, polisinrättningen i Helsingfors härad

polischef Tapio Saarni, polisinrättningen i Villmanstrand härad

polischef Bo-Erik Hanses, polisinrättningen i Närpes härad

polischef Pekka Nykänen, polisinrättningen i Varkaus härad

utredningschef Juhani Pennanen, Konkurrensverket

utbildningschef Petri Alkiora, Polisyrkeshögskolan

förvaltningsdirektör Kimmo Lehtimäki, Polisskolan

projektchef Anssi Virtanen, Poliisin tekniikkakeskus

stadsstyrelsens ordförande, polischef Antero Rytkölä, Ikalis stad

stadsdirektör Antti Rantakokko, Kauhajoki stad

verkställande direktör Anssi Pihkala, Hansel Oy

ombudsman Pekka Helminen, Asealan elinkeinonharjoittajat ry

styrelseledamot Jouko Laitinen, Finnsecurity ry

vice ordförande, polischef Ossi Lähdesmäki, Poliisi-, ulosotto-, syyttäjä- ja maistraattilakimiesten edunvalvontajärjestö PUSH ry

styrelseledamot Kai Haatainen, Suomen Kansallinen Kivääriyhdistys NRA ry

polischef Jaakko Kares, Suomen Nimismiesyhdistys ry

ordförande Yrjö Suhonen, Finlands Polisorganisationers Förbund

styrelseledamot Pekka Partanen, Suomen Vartioliikkeitten Liitto ry

professor Olli Mäenpää

professor Kaarlo Tuori

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • justitieministeriet
  • handels- och industriministeriet
  • Riksåklagarämbetet
  • Kuusamo stad
  • Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
  • Jägarnas Centralorganisation
  • Löntagarorganisationen Pardia
  • Suomen Metsästäjäliitto — Finlands Jägarförbund rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås att polisförvaltningslagen och fyra lagar som har samband med den ändras. Avsikten är att distrikten för häradenas polisinrättningar skall kunna utvidgas. Genom förordning av statsrådet skall utfärdas bestämmelser om de polisinrättningar i häradet vilkas distrikt ska omfatta flera härad. Det föreslås att Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ska gå samman och bilda Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral. Det föreslås att inrikesministeriets uppgifter minskas genom att tillstånds-, tillsyns- samt besiktnings- och inspektionsuppgifter som gäller skjutvapen och den privata säkerhetsbranschen överförs till Polisens teknikcentral.

Det föreslås att uppgiftsdefinitionen för polisens högsta ledning preciseras och görs tydligare i förhållande till polisavdelningens uppgifter som en avdelning vid ministeriet. Inom polisens högsta ledning föreslås en övergång till ett system där utnämning till tjänst och förordnande till uppgift åtskiljs från varandra.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2007. De ändringar som gäller Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral träder dock i kraft den 1 januari 2008.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Polisens lokalförvaltning

I propositionen föreslås att polisens lokalförvaltning utvecklas i en sådan riktning att det framdeles är möjligt att bilda dels polisinrättningar vilkas verksamhetsområden omfattar fler än ett härad, dels förordna att häradenas polisinrättningar sköter vissa uppgifter i samarbete med varandra. Målet är att möjligast effektivt utnyttja polisväsendets resurser och trygga tillgång till och kvalitet i polisens service.

När det gäller utvecklingen av polisens lokalförvaltning framhåller förvaltningsutskottet, på samma sätt som det gjorde i sitt betänkande om förvaltningsredogörelsen, att utgångspunkten är medborgarnas rätt till personlig säkerhet, dvs. rätt till säkerhetstjänster oberoende av boningsort (FvUB 2/2006 rd — SRR 2/2005 rd).

I förvaltningsredogörelsen föreslår regeringen att lagstiftningen om polisen ändras så att det ska vara möjligt att inrätta speciella verksamhetsområden för lokalpolisens samarbete. Förvaltningsutskottet har med anledning av detta i sitt betänkande FvUB 2/2006 rd konstaterat att tillräckligt stora områden och enheter möjliggör specialisering och samtidiga aktioner av fler polispatruller. Utskottet har ansett det möjligt att utvidga polisens verksamhetsområden för att effektivisera samarbetet — alltså i sak även skapa polisinrättningar som utgör ett eller flera härad — förutsatt att detta i praktiken genomförs så att polisens service och uppgifter därigenom kan skötas bättre än för närvarande. Utskottet har samtidigt konstaterat att de samarbetsformer som nu fungerar bra också bör utnyttjas i framtiden.

Av förslagen till ändring av polisförvaltningslagen framgår att olika områdens särdrag ska beaktas när en polisinrättning vars verksamhetsområde omfattar fler än ett härad inrättas. Bland särdragen kan nämnas invånarantal, invånartäthet, kommunikationer samt språkförhållanden och områdesindelningens konsekvenser för myndighetens språkliga status i enlighet med 6 § 2 mom. i språklagen ().

Språklagen säkerställer den i grundlagen tryggade rätten för var och en att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget nationalspråk, finska eller svenska. Utskottet lägger vikt vid det krav som framgår av propositionsmotiven och enligt vilket det även framdeles ska finnas polisinrättningar med svenska som arbetsspråk.

Av språklagens 8 § framgår att särskilda bestämmelser finns om användning av samiska hos myndigheterna och när uppgifter som ankommer på det allmänna utförs av andra. Utifrån 11 § i samiska språklagen (1086/2003) kan den slutsatsen dras att samernas rätt att också hos häradets myndigheter använda samiska muntligt och skriftligt samt rätt att få expeditioner på samiska beror på om myndighetens ämbetsverk är belägna inom samernas hembygdsområde eller inte. Utskottet poängterar att även samernas språkliga status ska säkerställas när åtgärder för att utveckla polisförvaltningen vidtas.

Enligt 2 § i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen () är målet bland annat att trygga tjänsternas tillgänglighet för alla på lika villkor och i olika delar av landet. Betydelsen av denna ramlag för statens lokalförvaltning håller på att minska i takt med att speciallagarna för de olika förvaltningsområdena ändras. Med hänsyn till detta och acceptansen för det lagstiftningsprojekt som nu behandlas anser utskottet det helt nödvändigt att i polisförvaltningslagen intas en förpliktelse att svara för polistjänsternas tillgänglighet och kvalitet i hela landet. Utskottet anser att ansvaret för denna förpliktelse ska bäras av alla nivåer inom polisförvaltningen, dvs. av polisens högsta ledning, polisens länsledning och ledningen för lokalpolisen. En annan fråga som behöver behandlas separat är att det politiska ansvaret självklart i sista hand åvilar landets regering och alldeles särskilt inrikesministern.

Enligt utskottets uppfattning räcker det inte med att uppställa resultatmål för polisförvaltningen utan det borde också ställas mål som uttryckligen utgår från servicens kvalitet och tillgänglighet. När det gäller servicen till medborgarna är det av betydelse att en möjligast god balans tryggas mellan å ena sidan tätt bebodda områden där många servicebehov måste fyllas samtidigt och å andra sidan det servicebehov som finns på glesbygdsområden med långa avstånd. Till tillgängligheten och kvaliteten av servicen hör även som en viktig del att service garanteras på de båda nationalspråken enligt de lokala språkförhållandena samt på samiska inom samernas hembygdsområde.

Tanken bakom utvidgningen av lokalpolisens verksamhetsområden är att effektivisera fältpatrulleringen, som hör till polisens grundläggande uppgifter, inberäknat utryckningsverksamheten, brottsundersökning och servicen i anslutning till tillstånd. Resurser som frigörs inom ramen för den interna förvaltningen — ekonomi-, personal- och övrig förvaltning — samt genom polisiära stödåtgärder, kan i stället läggas på den grundläggande polisverksamheten. Detta innebär inte att ledningsfunktionerna kan reduceras. Ledningsarbetet borde tvärtom stärkas på ett sätt som motsvarar de krav en modern polisverksamhet ställer.

Utskottet lyfter särskilt fram att polisen måste utveckla sin utryckningsfunktion utifrån premissen att tjänsterna ska tillhandahållas nära medborgarna. För medborgarna är det av största vikt att polisen snabbt kan tillhandahålla utryckningstjäsnter som utförs korrekt. Alla polisinrättningar eller samarbetsområden bör kunna ta emot larm dygnet runt. Också övriga uppgifter som hör till ordningspolisens versamhet bör tryggas utifrån närhetsprincipen även på glesbygdsområden. Om verksamhetsområdena eventuellt utvidgas krävs därför specialåtgärder för att ordna säkerhetstjänsterna inom glesbygdsområden. Bristen på fältpatruller ökar risken för kriminell verksamhet och därför gäller det att se till att polisens närvaro och synlighet inte minskar utan snarare tvärtom. Avsikten med reformen är först och främst att ge medborgarna en trygg vardag.

När det gäller brottsutredning hävdar utskottet att en polisinrättning eller ett samarbetsområde måste kunna tillhandahålla utredning åtminstone av sedvanliga våldsbrott, egendomsbrott, ekonomiska- och bedrägeribrott samt narkotikabrott. Det är viktigt att utredningstjänster kan tillhandahållas också i glesbygden och att lokalkännedomen bibehålls. När det gäller i synnerhet bekämpning av internationell organiserad brottslighet (bl.a. ekonomisk brottslighet, penningtvätt, bankbrott och delvis börsbrott), lyfter utskottet fram centralkriminalpolisens roll. Det är därför viktigt att förbättra lokalpolisens kompetens och möjligheter till specialisering när det gäller brottsutredningar.

Medborgarna fäster stort avseende vid att få tillståndsservice på skäligt avstånd från antingen sin boningsort eller arbetsort. Polisens servicenätverk måste därför vara tillräckligt täckande och dessutom kompletteras med samservicepunkter, där polisen tillsammans med andra myndigheter erbjuder kundservice. Tillhandahållandet av tjänster kan dessutom förbättras genom utveckling av nya serviceformer, såsom mobil- och elektronisk service.

Den typ av samverkan inom lokalpolisen som föreslås i propositionen tar inte sikte på ett komplett samarbete. Enligt utskottets mening gäller samverkanssträvandena på ett naturligt sätt närmast larm- och fältpatrulleringsverksamheten samt brottsutredningen. När det gäller samarbetsarrangemangen är det skäl att fästa avseende vid de strukturella frågor som uppkommer till följd av att samarbetsområdets chef och polischefen på samarbetsområdet har överlappande behörighet och ansvar.

Med hänvisning till det som anförts ovan understryker förvaltningsutskottet att ändringar i de administrativa gränserna genom inrättande av polisinrättningar som omfattar fler än ett härad inte får genomföras på ett sätt som försämrar medborgarservicen. Syftet är uttryckligen att förbättra servicen. Eventuella ändringar av de administrativa gränserna erbjuder möjlighet till detta. Det är inte heller meningen att polismännen ska koncentreras till centralorterna utan de existerande polisinrättningarna borde utnyttjas vid skötseln av polisiära uppdrag. Utskottet hänvisar till den bestämmelse som förpliktar myndigheterna att trygga serviceutbudet i olika delar av landet.

För tillfället finns det 90 polisinrättningar och härad. Propositionen har ingen betydelse för antalet härad. Även om inte varje härad har sin egen polischef måste alla härad ställa upp med tillräcklig polisservice.

Utskottet betonar också att nya arrangemang inom utsökningens och åklagarväsendets lokalförvaltning inte har någon betydelse för polisförvaltningens administrativa indelning. De lösningar man stannar för inom polisväsendet har helt egna syften som har ett nära samband med att säkerställa medborgarservicen. När det gäller utsökningsväsendet och åklagararbetet spelar serviceutbudet inte samma roll. Samarbetet mellan en polis som leder en förundersökning och en åklagare kan ordnas på ett rationellt sätt oberoende av administrativa gränser.

En utredning om lokalpolisens områdesindelning, nätverk av verksamhetspunkter samt utveckling av samarbetsområden pågår för närvarande under ledning av statssekreterar Kari Salmi. Utskottet har inte haft tillgång till några konkreta åtgärdsförslag. Utskottet förutsätter därför att regeringen ser till att utskottet i god tid före polisinrättningar som består av fler än ett härad inrättas får en motiverad utredning om projektet (Utskottets förslag till uttalande 1). Utskottet kandärefter vid behov be om tilläggsutredning eller en utredning som avses i 47 § 2 mom. i grundlagen och med anlening av den ge inrikesministeriet eller statsrådet ett utlåtande i enlighet med grundlagen.

Utveckling av polisförvaltningens övriga struktur

Åklagarväsendet har redan tidigare frångått en organisation på länsnivå. Nu är åklagarna administrativt uppdelade på två nivåer: Riksåklagarämbetet och den lokala nivån.

Även utsökningsförvaltningen håller på att övergå till en dualistisk förvaltningsmodell. De uppgifter som nu handhas av justitieförvaltningsavdelningarna vid länsstyrelserna avses bli överförda till utsökningens nya centrala ämbetsverk. Förvaltningsutskottet har tillstyrkt reformen av utsökningsförvaltningen, som behandlas i proposition RP 83/2006 rd (FvUU 47/2006 rd).

Utskottet anser att det också behövs en översyn av polisens länslednings uppgifter och ställning. (Utskottets förslag till uttalande 2).

Polisens teknikcentrals uppgifter

Polisens teknikcentral ska anskaffa, underhålla och utveckla polisens materiel, redskap och utrustning.

Polisens teknikcentral kan också anskaffa, underhålla och utveckla andra statliga och kommunala säkerhetsmyndigheters materiel, redskap och utrustning samt även andra statliga och kommunala myndigheters säkerhetsmateriel, säkerhetsredskap och säkerhetsutrustning.

Teknikcentralen föreslås få viktiga förvaltningsuppgifter och en funktion som tillståndsmyndighet. Uppgifterna ska gå ut på att avgöra tillståndsärenden som gäller kommersiell verksamhet i fråga om skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler, ansökningsärenden som gäller godkännande som vapensamlare och ärenden som gäller tillstånd att förvärva särskilt farliga skjutvapen. Polisens teknikcentral avgör då också ansökningsärenden som gäller idkande av näring i vapenbranschen och godkännande av en vapennäringsidkares ansvariga person samt ansökningsärenden som gäller kommersiell överföring, införsel, utförsel och transitering av skjutvapen. Teknikcentralen verkar i Finland som det besiktningsorgan som utför besiktning för konstaterande av säkerheten hos skjutvapen och patroner.

Dessutom ska teknikcentralen ha hand om den riksomfattande övervakningen och styrningen av den privata säkerhetsbranschen. Det är fråga om bevakningsrörelse, säkerhetsskyddande verksamhet och ordningsövervakning. Teknikcentralen beviljar och återkallar auktorisationer av bevakningsföretag samt godkänner ansvariga föreståndare för bevakningsföretag. I samråd med polisinrättningarna utvecklar den också den praktiska tillsynsverksamhet som inriktas på bevakningsföretag och ordningsövervakning.

Förvaltningsutskottet konstaterar att polisens teknikcentral är en stödtjänstenhet under inrikesministeriets polisavdelning i form av ett nettobudgeterat räkenskapsverk vars prestationer är prissatta på företagsekonomiska grunder. Dess kunder är polisen, nödcentralsverket och andra myndigheter i säkerhetsbranschen. Försäljningen till den privata sektorn har hittills varit obetydlig. Teknikcentralen konkurrensutsätter och genomför anskaffningar och är i relation till privata företag i viss mån också en konkurrent inom importen och på marknaden för slutprodukter.

I fråga om de myndighetsuppgifter som teknikcentralen föreslås få anser förvaltningsutskottet på grundval av en utredning att de planerade myndighetsuppgifterna äventyrar centralens trovärdighet som en enhet som opartiskt konkurrensutsätter och genomför polisens och de övriga säkerhetsmyndigheternas anskaffningar, om den samtidigt har hand om tillstånd, övervakning och besiktning när det gäller de näringsidkare som deltar i konkurrensutsättningen. Problemen försvinner inte fastän myndighetsuppgifterna och beslutsfattandet om dem kan skiljas åt från teknikcentralens marknadsrelaterade verksamhet.

De föreslagna ändringarna riskerar också den framtida utvecklingen av teknikcentralens organisation. Det kan p.g.a. konkurrensaspekterna bli aktuellt att omvandla centralen till ett affärsverk, om försäljningen till marknaden utanför polisförvaltningen ökar väsentligt i omfattning.

På grundval av det som sägs ovan föreslår förvaltningsutskottet att förslagen om myndighetsuppgifter stryks i lagförslagen. organisatoriska ändringsförslag av denna typ i fortsättningen bör

Förordnande till uppgift

I fråga om polisens högsta ledning föreslås en övergång till ett system där utnämning till en tjänst och förordnande till uppgift åtskiljs från varandra. Systemet är tillämpligt på tre tjänster som polisdirektör vid inrikesministeriet (lagstiftningsärenden, internationella ärenden och polisverksamhet), cheferna vid centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen samt polischefen vid polisinrättningen i Helsingfors härad och fem tjänster som länspolisdirektör.

Utnämning till vissa av de nämnda tjänsterna görs numera av statsrådet och inrikesministeriet. Ett av behörighetsvillkoren för dessa tjänster är förtrogenhetet med uppgiftsområdet, vilket varierar från tjänst till tjänst. Då någon av tjänsterna ovan blir ledig sker utnämningen först till en tjänst som polisråd. Inrikesministeriet kan sedan förordna den utnämnda till en uppgift.n. Vid tillsättningar iakttas inte längre ett förfarande med ansökan eller anmälan. Inte heller jämförs de sökande eller de anmälda med varandra utifrån utnämningsgrunderna — skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd — i 125 § 2 mom. i grundlagen.

Regeringen motiverar inte ändringen på något annat sätt än genom en hänvisning till den s.k. tjänstebankslagstiftningen om statens ledande tjänstemän. Propositionen (RP 245/2006 rd) behandlas nu i grundlagsutskottet för utlåtande.

Förvaltningsutskottet föreslår att utnämningen till de i lagförslaget nämnda tjänsterna och uppgifternas skall ske genom en öppen ansökningsprocess, varvid alla intresserade kan söka den. På detta sätt kan urvalet ske bland de mest kompetenta sökandena. Utskottet föreslårt därför att bestämmelserna om förordnande till en uppgift stryks i lagförslaget.

Polisutbildningen

Det är motiverat att Polisyrkeshögskolan och Polisskolan slås samman till en ny läroinrättning som ordnar yrkeshögskoleutbildning, fortbildning och kompletterande utbildning samt grundutbildning i polisbranschen. Utskottet instämmer i att läroinrättningen ska bli en yrkeshögskola i form av en specialläroinrättning inom polisförvaltningen. För att utbildningen ska behålla sin höga nivå är det motiverat med beaktande av att den också är krävande. Enligt utredning är syftet att även på längre sikt lyfta upp grundutbildningen till yrkeshögskolenivå. I vårt land finns det allmänna yrkeshögskolor som också ordnar annan undervisning än yrkeshögskoleundervisning.

Detaljmotivering

1. Polisförvaltningslagen

1 §. Polisförvaltningen och polisenheterna.

Polisyrkeshögskolan och Polisskolan föreslås bli sammanslagna till en enda ny läroanstalt. I 1 § 3 mom. i propositionen föreslås läroanstalten heta Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral. Förvaltningsutskottet föreslår att den nya läroanstalten ska heta Polisyrkeshögskolan.

4 §. Polisens högsta ledning.

Polisens högsta ledning omfattar landets högsta polismän med polisbefogenheter, med polisöverdirektören i spetsen. Enligt föreslagna 4 § 2 mom. har polisens högsta ledning till uppgift bland annat att leda polisverksamheten i hela landet. Utskottet understryker vikten av en modern ledning i alla lägen, också när det gäller att utveckla organisationen. Det viktiga med ledningen är att se till att den underordnade förvaltningen kan sköta sina uppgifter på behörigt sätt.

Polistjänsterna är viktiga för medborgarna. Därför bör polisens högsta ledning för sitt vidkommande svara för deras tillgång och kvalitet. Utskottet föreslår ett tillägg om detta i en ny 2 punkt i 4 § 2 mom. Då blir 2 och 3 punkten i 2 mom. i propositionen 3 och 4 punkten.

5 §. Polisens länsledning.

I motsvarighet till den förpliktelse som utskottet vill påföra polisens högsta ledning föreslår utskottet en ny 2 punkt i 5 § 2 mom. om att polisens länsledning har till uppgift att svara för tillgången och kvaliteten på polisservicen till medborgarna på lika villkor inom hela länet.

Enligt 2 mom. 3 punkten ska länsledningen efter att ha förhandlat med de berörda enheterna godkänna resultatmålen för enheterna under den utgående från de resultatmål och riktlinjer som inrikesministeriet uppställt för länsledningen. Förvaltningsutskottet föreslår att det i 5 § 2 mom. 3 punkten också ska föreskrivas om en förpliktelse att ställa upp mål för tillgången och kvaliteten på tjänster på lika villkor.

6 §. Den lokala polisen.

  Enligt paragrafens 1 mom. ska det lokala polisväsendet organiseras så att distriktet för polisinrättningen i häradet omfattar ett härad eller flera. Förvaltningsutskottet hänvisar till det som sägs i den allmänna motiveringen och föreslår att också polisinrättningen i häradet ska ha ansvar för tillgången och kvaliteten på polisens tjänster till medborgarna på lika villkor. Detta gäller givetvis polisinrättningens verksamhetsområde.

Den föreslagna lagen avser att trygga de anställdas villkor vid en eventuell omstrukturering. Därför vill utskottet lägga till en preciseringen i slutet av 6 § 3 mom. om att den som innehar en polischefstjänst som indras "omplaceras i uppgifter som motsvarar personens yrkesskicklighet och förmåga". Då följer lagen samma princip som kommer att följas i fråga om revideringen av utsökningsförvaltningen (RP 83/2006 rd).

12 §. Polisyrkeshögskolan.

Utskottet hänvisar till 1 § 3 mom. och föreslår att det i 12 § föreskrivs om Polisyrkeshögskolan i stället för Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral. Det föreslår också i övrigt att skrivningen preciseras utan att innehållet ändras tekniskt.

13 §. Polisens teknikcentral.

Enligt 3 mom. har Polisens teknikcentral också hand om de uppgifter som särskilt föreskrivs för den i skjutvapenlapen (), lagen om privata säkerhetstjänster () och lagen om ordningsvakter ().

Utskottet hänvisar till sitt uttalande i den allmänna motiveringen och föreslår att 3 mom. stryks, varigenom 4 mom. blir 3 mom.

15 b §. Förordnande av tjänsteman till uppgift.

Utskottet hänvisar till sitt uttalande i den allmänna motiveringen och föreslår att 15 b § stryks.

15 c §. Ändringssökande.

  Föreslagna 15 c § innehåller ett förbud mot att söka ändring genom besvär i ett beslut om förordnande till den uppgift som avses i 15 b §. Därför föreslår utskottet att också 15 c § stryks.

Ikraftträdandebestämmelsen.

  Bestämmelsens 3 mom. handlar om att personalen och tjänsterna flyttas från vapenförvaltningen vid lotteri- och vapenförvaltningsenheten och från tillsynsenheten för säkerhetsbranschen vid inrikesministeriets polisavdelning till Polisens teknikcentral. Utskottet har föreslagit att 13 § 2 mom. stryks och därför måste också 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen strykas.

Utskottet föreslår följdändringar i ikraftträdandebestämmelsens 4 mom. på grund av sitt förslag att kalla den nya läroanstalten Polisyrkeshögskolan i stället för Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral.

Av de orsaker som nämns i samband med ikraftträdandebestämmelsens 4 mom. föreslår förvaltningsutskottet att 5 mom. ändras.

2. Skjutvapenlagen

Av den allmänna motiveringen framgår att utskottet inte anser sig kunna förorda att vapenförvaltningens myndighetsuppgifter flyttas över till Polisens teknikcentral. Därför föreslår utskottet att lagförslag 2 förkastas.

3. Lagen om privata säkerhetstjänster

Av den allmänna motiveringen framgår också att utskottet inte anser sig kunna förorda att myndighetsuppgifter inom den privata säkerhetsbranschen förs över till Polisens teknikcentral. därför föreslår utskottet att 3—7 §, 15 §, 20 § 2 mom., 21—23 §, 42 §, 43 §, 45—47 §, 49 §, 51 §, 52 § och 60 § samt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen stryks i lagförslaget.

4. Lagen om ordningsvakter

7 §. Avlägsnande, gripande och hållande i förvar.

Med stöd av föreslagna 7 § 3 mom. kan det genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om att hålla i förvar en person som gripits av en ordningsvakt. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att bemyndigandet att utfärda förordning ser problematiskt ut med tanke på bestämmelsen i grundlagens 7 § 3 mom. om att rättigheterna för den som har berövats sin frihet ska tryggas genom lag. Men 7 § i lagen om ordningsvakter har helt nyligen kompletterats med bestämmelser som uppfyller kraven i grundlagen (RSk 94/2006 rd, GrUU 21/2006 rd). I de nya bestämmelserna begränsas det föreslagna bemyndigandet helt korrekt så att det avser noggrannare bestämmelser än i lag. Men för klarhetens skull bör bemyndigandet enligt utlåtandet från grundlagsutskottet placeras in som ett sista moment i den kompletterande 7 §.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår förvaltningsutskottet följande nya 7 mom. i 7 §: "Närmare bestämmelser om hållande i förvar av den som gripits utfärdas genom förordning av inrikesministeriet."

På grund av den här ändringen måste det som sägs om bemyndigande att utfärda förordning strykas i 3 mom.

9 a §. Att medföra hund.

  Förvaltningsutskottet har godkänt förslaget till ändring av lagen om ordningsvakter (FvUB 22/2006 rd) utifrån regeringens proposition RP 265/2004 rd. I det lagförslaget ingår bestämmelserna om att medföra hund i 11 § och därför bör 9 a § strykas i det föreliggande lagförslaget.

10 §. Godkännande som ordningsvakt.

I förvaltningsutskottets betänkande FvUB 22/2006 rd ingår bestämmelserna om godkännande som ordningsvakt i 12 § och därför bör också 10 § strykas i det föreliggande lagförslaget.

5. Lagen om polisutbildning

Regeringens lagförslag 5 innehåller förslag till tekniska ändringar i gällande lag till följd av att den nya samlade läroanstalten föreslås heta Polisbranschens utbildnings- och utvecklingscentral. Förvaltningsutskottet har kommit till att den sammanslagna Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ska kallas Polisyrkeshögskolan. Följdändringarna ingår i betänkandet.

14 §. Avstängning från utbildningen.

Med stöd av föreslagna 14 § 1 mom. 1 punkten kan en studerande avstängas från utbildningen om han eller hon i samband med ansökan till utbildningen har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit någon sådan omständighet om sig själv som kunde ha förhindrat antagning till utbildningen. Grundlagsutskottet har tidigare ansett att en liknande bestämmelse förefallit oskäligt sträng, eftersom en studerande enligt skrivelsen i bestämmelsen kan gå miste om sin studierätt för minsta oriktiga eller vilseledande uppgift. I ett tidigare fall såg utskottet det som nödvändigt att precisera bestämmelsen så att det bättre svarade mot proportionalitetskravet (GrUU 12/2005 rd). Av samma orsaker anser grundlagsutskottet att det aktuella lagrummet behöver preciseras.

Förvaltningsutskottet föreslår att 14 § 1 mom. 1 punkten skrivs på samma sätt som 28 § 1 mom. 1 punkten i lagen om Räddningsinstitutet. Utskottets förslag till skrivning betyder att Polisyrkeshögskolan kan avstänga en studerande från utbildningen, om han eller hon i samband med ansökan till utbildning har lämnat en sådan oriktig eller vilseledande uppgift eller hemlighållit någon sådan omständighet om sig själv som skulle ha förhindrat antagning till utbildningen.

Lagstiftningsordning

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslag 2 förkastas,

att lagförslag 1 och 3—5 godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att två uttalanden godkänns (Utskottets förslag till uttalanden).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av polisförvaltningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992) 1 § 2 och 3 mom., 4—6 och 8 §, 9 § 3 mom., mellanrubriken före den 12 § som upphävts genom lag 69/2005 och 13 §, av dem 1 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 679/2002, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 778/1997 och 779/1997, 5 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 6 § sådan den lyder i lag 156/1996 och i nämnda lag 679/2002, 8 § sådan den lyder delvis ändrad i de nämnda lagarna 156/1996, 778/1997 och 679/2002 samt mellanrubriken före den upphävda 12 § sådan den lyder i nämnda lag 778/1997 och 13 § sådan den lyder i lag 676/2006, samt

fogas till lagen en ny 12 § i stället för den 12 § som upphävts genom nämnda lag 69/2005 (utesl.) som följer:

1 §

Polisförvaltningen och polisenheterna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(2 mom. som i RP)

Riksomfattande enheter under inrikesministeriet är centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen. Polisyrkeshögskolan, Polisens teknikcentral och Polisens datacentral är enheter under ministeriet. Polisinrättningen i Helsingfors härad är lokal förvaltningsmyndighet under ministeriet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Polisens högsta ledning

(1 mom. som i RP)

Polisens högsta ledning har till uppgift att

(2 mom. 1 punkten som i RP)

2) se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet i hela landet, (nytt 2 mom. 2 punkt)

(2 mom. 3 och 4 punkten som 2 mom. 2 och 3 punkten i RP)

5 §

Polisens länsledning

(1 mom. som i RP)

Länsledningen har till uppgift att

(2 mom. 1 punkten som i RP)

2) se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom länet, (nytt 2 mom. 2 punkt)

3) efter att ha förhandlat med de berörda enheterna godkänna resultatmålen för enheterna under den samt målen för lika tillgång och kvalitet på polisens service utifrån de resultatmål och de mål för lika tillgång och kvalitet samt de riktlinjer som inrikesministeriet uppställt för länsledningen samt besluta om de anslag som skall anvisas enheterna inom ramen för det anslag som inrikesministeriet anvisat länsledningen, (2 mom. 3 punkten som ändrade 2 mom. 2 punkten i RP)

(2 mom. 4 och 5 punkten som 2 mom. 3 och 4 punkten i RP)

6 §

Den lokala polisen

Det lokala polisväsendet organiseras häradsvis så att distriktet för polisinrättningen i häradet omfattar ett härad eller flera. Denna polisinrättning skall också se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom distriktet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om sådana polisinrättningar i häradet vilkas distrikt omfattar flera härad. Polisinrättningen i häradet kan ha servicebyråer. Inrikesministeriet beslutar om placeringsorterna för polisinrättningen i häradet och dess servicebyråer.

Vid bildandet av en polisinrättning i häradet vars distrikt omfattar flera härad skall hänsyn tas till de olika områdenas särdrag, såsom invånarantalet, invånartätheten, utsträckningen, trafikförbindelserna samt språkförhållandena och områdesindelningens påverkan på den i 6 § i språklagen (423/2003) avsedda språkliga statusen för en myndighet. När polisinrättningen bildas övergår personalen och överförs tjänsterna vid de polisinrättningar som läggs ned till den polisinrättning i häradet som inrättas. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke. Tjänsterna som häradets polischef för de polisinrättningar som läggs ned indras och en ny tjänst som polischef för polisinrättningen i häradet inrättas. Den ovan nämnda polischefstjänsten vid polisinrättningen i häradet får första gången tillsättas utan att tjänsten ledigförklaras. Den som innehar en polischefstjänst som indras skall omplaceras i uppgifter som motsvarar personens yrkesskicklighet och förmåga.

(3 mom. som i RP)

8 och 9 §

(Som i RP)

Polisyrkeshögskolan

12 §

Polisyrkeshögskolan

Polisyrkeshögskolan ger yrkeshögskoleutbildning inom polisbranschen samt vidareutbildning, fortbildning och grundutbildning för poliser. I lagen om polisutbildning (68/2005) bestäms närmare om Polisyrkeshögskolan och om polisutbildningen.

13 §

Polisens teknikcentral

(1 och 2 mom. som i RP)

(3 mom. utesl.)

(3 mom. som 4 mom. i RP)

15 b §

(Utesl.)

15 c §

(Utesl.)

_______________

(1 och 2 mom. som i RP)

(3 mom. utesl.)

När 12 § i föreliggande lag träder i kraft läggs nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ned. Personalen vid den nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan övergår och tjänsterna överförs till den nya polisyrkeshögskola som nämns i 12 §. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke. De tjänster som inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan kan första gången tillsättas utan att de ledigförklaras, om en tjänsteman som är anställd vid Polisyrkeshögskolan eller Polisskolan utnämns till tjänsten. (3 mom. som ändrade 4 mom. i RP)

Rektorstjänsten vid nuvarande Polisyrkeshögskolan och föreståndartjänsten vid Polisskolan indras och en rektorstjänst inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan. Målet är att de som innehar de tjänster som indras omplaceras i uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga. (4 mom. som ändrade 5 mom. i RP)

_______________

3.

Lag

om ändring av lagen om privata säkerhetstjänster

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 12 april 2002 om privata säkerhetstjänster (282/2002) (utesl.) 20 § 1 mom. 2 punkten (utesl.), 24 § 1 mom. 2 punkten, 25 § 1 mom., 29 § 2 mom. och 31 § 2 mom. 1 punkten (utesl.) som följer:

3—7 och 15 §

(Utesl.)

20 §

Godkännande som ansvarig föreståndare

(1 mom. som i RP)

(2 mom. utesl.)

21—23 §

(Utesl.)

24, 25, 29 och 31 §

(Som i RP)

33, 42, 43, 45—47, 49, 51, 52 och 60 §

(Utesl.)

_______________

(1 och 2 mom. som i RP)

(3 mom. utesl.)

_______________

4.

Lag

om ändring av l7 § i lagen om ordningsvakter

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 22 april 1999 om ordningsvakter (533/1999) 7 § 3 mom. (utesl.),

sådant det lyder (utesl.) i lag 622/2003 (utesl.) samt

fogas till 7 §, sådan den lyder i sist nämnda lag, ett nytt 7 mom., som följer:

7 §

Avlägsnande, gripande och hållande i förvar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Kan den som gripits inte utan dröjsmål överlämnas till polisen, har ordningsvakten rätt att med polisens samtycke (utesl.) hålla honom i förvar i högst 4 timmar från gripandet, dock högst till dess att tillställningen är slut och allmänheten avlägsnat sig eller tills grunden för gripandet annars har upphört.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inrikesministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om hållande av gripna i förvar. (Nytt 7 mom.)

9 a och 10 §

(Utesl.)

_______________

Ikraftträdandebestämmeslen

(Som i RP)

_______________

5.

Lag

om ändring av lagen om polisutbildning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 4 februari 2005 om polisutbildning (68/2005) 1 § 2 mom., 2 §, rubriken för 3 § samt dess 1 och 2 mom., 4 § 2 mom., rubriken för 5 § och dess 2 mom., 6 § 1 och 3 mom., 7, 8, 10—12 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 § 1 och 3 mom., 15 och 16 §, 17 § 1 och 2 mom., 18 och 20 §, rubriken för 21 § samt dess 1 och 3 mom. och 22—24 § som följer:

1 §

Enhet som ansvarar för polisutbildningen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisyrkeshögskolan svarar för anordnandet av den riksomfattande polisutbildningen samt för forskningsverksamheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 §

Polisyrkeshögskolans uppgifter

Polisyrkeshögskolan svarar för rekryteringen till polisutbildningen, för antagningen av studerande för examen, för grund- och påbyggnadsexamina för polis, för fortbildningen vid läroinrättningen samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom polisbranschen. Polisyrkeshögskolan ordnar utbildning för nämnda examina, yrkesinriktade specialiseringsstudier, utbildning i anslutning till kvalitetsutveckling och annan utbildning inom säkerhetsbranschen.

Polisbefälsexamen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är en yrkeshögskoleexamen inom polisbranschen. I fråga om examen och den undervisning som ges i anslutning till examen iakttas förutom bestämmelserna i denna lag i tilllämpliga delar vad som bestäms i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller med stöd av den.

Polisyrkeshögskolan skall svara för kvaliteten på och vidareutvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som den anordnar, och den skall regelbundet delta i extern utvärdering.

3 §

Polisyrkeshögskolans styrelse

Polisyrkeshögskolan har en styrelse vars ledamöter och suppleanter polisens högsta ledning utser för tre år i sänder. Styrelsen består av en ordförande, en vice ordförande samt elva andra medlemmar som var och en har en personlig suppleant.

Styrelsen har till uppgift att följa skolans verksamhet och göra framställningar om vidareutvecklingen av verksamheten och av den utbildning som ges vid centralen samt avgöra de rättelseyrkanden som det föreskrivs att styrelsen skall behandla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

(Som i RP)

5 §

Studerande vid Polisyrkeshögskolan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I denna lag och i de förordningar som utfärdats med stöd av den avses med studerande både polisaspiranter och andra som studerar vid Polisyrkeshögskolan.

6 §

Antagning av studerande till utbildning för grundexamen för polis

Polisyrkeshögskolan antar de studerande till utbildning för grundexamen för polis.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisyrkeshögskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kraven enligt 2 mom. 1 och 2 samt 5 punkten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

Drogtestning

Den som ansöker till utbildning för grundexamen för polis är skyldig att innan han eller hon godkänns för utbildningen delta i ett drogtest som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och av laboratoriepersonal. Den som avlägger grundexamen för polis är skyldig att på förordnande av Polisyrkeshögskolan delta i drogtest även medan utbildningen pågår samt under den praktikperiod som ingår i utbildningen, om det finns grundad anledning att misstänka att polisaspiranten eller den som fullgör praktik uppträder påverkad av rusmedel under utbildningstiden eller i arbete i samband med praktiken.

Uppgifter från drogtest betraktas som uppgifter om hälsotillståndet. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får skriftligen lämna Polisyrkeshögskolan slutsatserna av drogtestet. Denna information får inom skolan endast behandlas av de personer som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande eller om avstängning från utbildningen för grundexamen. Skolan skall förvara uppgifter om hälsotillståndet skilt från övriga personuppgifter som den inhämtat.

8 §

Antagning av studerande till utbildning för annan examen

Polisyrkeshögskolan antar studerande för påbyggnadsexamina för polis enligt de urvalsgrunder som polisens högsta ledning fastställt samt studerande för den utbildning utanför polisförvaltningen som gäller säkerhetsbranschen och som skolan svarar för.

(2 mom. som i RP)

10 §

Studietid

Studerande vid Polisyrkeshögskolan skall genomföra studierna för examen inom den maximitid som anges i den gällande undervisningsplanen och i enlighet med denna plan.

Polisyrkeshögskolan kan på den studerandes begäran skjuta upp studierätten till den tidpunkt då utbildningen följande gång inleds, dock med högst ett år.

11 §

Förlust av studierätt

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den maximitid som fastställts i undervisningsplanen förlorar sin studierätt, om inte Polisyrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

12 §

Avbrytande av studierna

Polisyrkeshögskolan kan på ansökan av den studerande avbryta dennes studier för högst två år. Den kan på eget initiativ för högst ett år åt gången avbryta en studerandes studier på grund av långvarig sjukdom eller om den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen, för den tid en studerande är föremål för förundersökning av brott eller av något annat motsvarande vägande skäl.

Beslut om avbrytande av studierna kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Polisyrkeshögskolan beslutar om tillgodoräknande av den studerandes tidigare studier i samband med att denne återupptar sina studier. Den i 1 mom. avsedda tiden för avbrottet i studierna räknas inte in i maximistudietiden.

13 §

Varning och anmärkning

Polisyrkeshögskolan kan ge den studerande en skriftlig varning, om han eller hon

(1 och 2 punkten som i RP)

3) har brutit mot skolans ordningsstadga.

I sådana fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten kan Polisyrkeshögskolan i stället för en skriftlig varning ge en muntlig anmärkning, om detta med hänsyn till hur klandervärd gärningen är kan anses vara en tillräcklig påföljd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

Avstängning från utbildningen

Polisyrkeshögskolan kan stänga av en studerande från utbildningen, ifall han eller hon

1) i samband med ansökan till utbildningen har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit omständigheter om sig själv, och dessa kunde ha förhindrat antagningen,

(2—5 punkten som i RP)

6) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning har brutit mot skolans ordningsstadga.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Beslut om avstängning kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Om ett beslut om avstängning från utbildningen upphävs, beslutar skolan om det sätt på vilket de tidigare studierna senare tillgodoräknas i samband med motsvarande studier.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 §

Förfarandet i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier, i disciplinärenden samt då anmärkning ges

Innan Polisyrkeshögskolan fattar ett beslut om förlust av studierätt enligt 11 § skall den studerande höras. Innan beslut fattas om avbrytande av studierna enligt 12 §, anmärkning eller varning enligt 13 § eller avstängning från utbildningen enligt 14 § skall skolan även specificera den gärning eller försummelse som åtgärden grundar sig på, höra den studerande samt skaffa annan behövlig utredning.

16 §

Studerandes deltagande i polisuppgifter och andra uppgifter som de förordnas till

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan är skyldig att på skolans förordnande såsom övningar i samband med utbildningen utföra uppgifter som ankommer på polisen vid en annan enhet inom polisen.

Om detta krävs i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten, kan polisens högsta ledning förordna polismän som studerar vid Polisyrkeshögskolan och som har fått en tillräcklig grundutbildning att utföra även andra på polisen ankommande uppgifter än sådana som hänför sig till utbildningen.

När polisaspiranter och andra polismän som är studerande vid Polisyrkeshögskolan utför uppgifter som avses i 1 och 2 mom. gäller i fråga om deras polisbefogenheter vad som föreskrivs i 7 § i polislagen (493/1995). Beträffande befogenheterna för andra studerande som utför sådana uppgifter som avses i 1 mom. gäller vad som i 46 § i polislagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en polisman.

(4 mom. som i RP)

Polisyrkeshögskolan kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och andra motsvarande polisutbildningsrelaterade uppgifter.

17 §

Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som han eller hon fått kännedom om i samband med utbildningen och om vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift för vilken tystnadsplikt gäller får inte heller röjas efter det att utbildningen eller verksamheten hos myndigheten har upphört.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

De studerandes studiesociala förmåner

Den undervisning som ges vid Polisyrkeshögskolan och som leder till tjänsteexamen är avgiftsfri för den studerande.

Genom förordning av inrikesministeriet föreskrivs om studiesociala förmåner för de studerande vid Polisyrkeshögskolan. De hälso- och sjukvårdskostnader som fastställs genom förordning av inrikesministeriet ersätts endast till den del behovet av vård uppkommit under en period av närundervisning och den studerande inte är berättigad till ersättning för kostnaderna på någon annan grund.

20 §

Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller antagning av studerande till Polisyrkeshögskolan kan hos dess styrelse söka rätttelse i beslutet inom 14 dagar efter det att antagningen offentliggjorts. Den som är missnöjd med ett beslut av Polishögskolans styrelse som gäller förlust av studierätt, avbrytande av studierna, varning eller avstängning från utbildningen kan hos styrelsen söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att han eller hon fått del av beslutet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som genomförts tidigare eller någon annanstans kan söka rättelse hos Polisyrkeshögskolan inom 14 dagar från det att den studerande haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och det sätt på vilket bedömningsgrunderna har tilllämpats på honom eller henne. I skolans beslut med anledning av rättelseyrkandet får ändring inte sökas genom besvär.

(3 mom. som i RP)

21 §

Polisyrkeshögskolans ordningsstadga

Polisyrkeshögskolan har en ordningsstadga som den själv utfärdar. I den kan ingå bestämmelser som är nödvändiga för tryggheten och trivseln bland de studerande och som kan gälla

1) de praktiska arrangemangen och korrekt uppträdande på skolan, på dess område och i studenthemmet samt vid uppdrag och övningar i samband med utbildningen,

(2 punkten som i RP)

3) hur Polisyrkeshögskolans egendom hanteras,

4) hur man får vistas och röra sig inom skolan och på dess område samt i studenthemmet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De studerande och personalen vid Polisyrkeshögskolan skall följa ordningsstadgan då de vistas på skolan eller dess område eller i studenthemmet eller när de utför uppdrag eller övningar eller företar studiebesök i samband med utbildningen.

22 §

Undervisningsplan

Polisens högsta ledning fastställer på framställning av Polisyrkeshögskolans styrelse en undervisningsplan för utbildning för examen och för en specialiserande utbildning som omfattar minst 30 studieveckor. Undervisningsplanerna för den övriga utbildningen fastställer skolan själv. I undervisningsplanen ingår bestämmelser om målen för studierna, om vilka sakkomplex som behandlas, om studiernas omfattning, maximitiden för slutförande av studierna, undervisningsformerna, mängden undervisning och praktik, tillgodoräknandet av andra studier samt om de studieprestationer som krävs.

23 §

Undervisnings- och examensspråk

Undervisnings- och examensspråket vid Polisyrkeshögskolan är finska eller svenska. Skolan beslutar själv om användande av något annat undervisnings- och examensspråk i undervisningen och i studieprestationerna.

24 §

Närmare bestämmelser

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på Polisyrkeshögskolans tjänstemän, de examina som avläggs och om övrig utbildning som ges, om förfarandet i samband med antagning av studerande, avbrytande av studierna och avstängning från utbildningen, om skolans delegationer och reglementen.

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Utskottets förslag till uttalanden

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att förvaltningsutskottet i god tid innan distriktet för polisinrättningen bildas av mer än ett härad får en skriftlig utredning där ändringen motiveras.

2.

Riksdagen förutsätter att regeringen börjar utreda polisens länsförvaltnings lednings ställning och uppgifter.

Helsingfors den 23 november 2006

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Lasse Hautala /cent
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Heli Paasio /sd
  • Satu Taiveaho /sd
  • Tapani Tölli /cent
  • Ahti Vielma /saml
  • Tuula Väätäinen /sd
  • ers. Lauri Oinonen /cent
  • Petri Salo /saml

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto