Allmän motivering

Allmänt

Syftet med propositionen är att ändra bestämmelserna om visum i utlänningslagen för att de ska motsvara Europaparlamentets och rådets förordning (2009/810/EG) om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen). Förordningen ska tillämpas i stället för förvaltningslagen på inlämnande av ansökan om visering, kontroll av en beskicknings behörighet, upptagande av en ansökan till prövning, handläggning av ansökan, avbrytande av handläggningen av ansökan, överlämnande av ansökan till myndigheterna i en representerad Schengenstat, utfärdande av visering, avslag på ansökan om visering, förlängning av visering, upphävande av visering, återkallande av visering, beslutsförfarandet, motiveringarna till beslut, beslutets innehåll och meddelande om beslut.

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Överföring av förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter

I den föreslagna 28 § finns en till EU:s viseringskodex refererande bestämmelse om utrikesministeriets befogenhet att överlåta vissa biträdande uppgifter i anknytning till viseringsansökningarna till externa tjänsteleverantörer. Som exempel på sådana uppgifter nämns i artikel 43.6 i viseringskodexen insamling av uppgifter och mottagande av ansökningar och överföring av ansökan till konsulatet, uppbörd av viseringsavgiften och återlämnande av resehandlingarna och beslut om avslag till sökandena. Till uppgifterna kan också höra att ta upp biometriska kännetecken.

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande (GrUU 55/2010 rd) att uppgifterna sammantagna måste betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift och att de således måste bedömas mot 124 § i grundlagen. Så vitt utskottet kan se handlar det i de aktuella uppgifterna inte om betydande utövning av offentlig makt. I detta speciella lagstiftningssammanhang kan det t.ex. inte krävas att allmänna förvaltningslagar ska tillämpas på externa tjänsteleverantörer när de handhar offentliga förvaltningsuppgifter för att kravet på god förvaltning ska tillgodoses.

I uppgifterna kan det eventuellt ingå att hantera med känsliga uppgifter jämförbara biometriska kännetecken och därför är det enligt grundlagsutskottet särskilt viktigt med tanke på grundlagens 10 § 1 mom. om skydd för privatlivet och personuppgifter att skydda sådana uppgifter mot obehörig användning.

Förvaltningsutskottet ser det som ytterst viktigt mot de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten och garantierna för en god förvaltning att de finska myndigheterna faktiskt ger noga akt på att avtalsvillkoren följs och att tjänsteleverantörerna fullgör sina åtaganden i enlighet med artikel 43.11 i viseringskodexen. I övervakningen och kontrollerna måste det särskilt ses till att tjänsteleverantörerna i hanteringen av biometriska kännetecken följer kraven i viseringskodexen och i de anknytande avtalen.

Omprövningsförfarandet

I utlänningslagen föreslås en ny 191 a §, där det i 1 mom. föreskrivs om ett omprövningsförfarande enligt 7 a kap. i förvaltningslagen vid sådana beslut om avslag, upphävande eller sådant återkallande av visering som inte har fattats på begäran av viseringsinnehavaren. Tidigare har det inte alls varit möjligt att söka ändring i sådana beslut.

Förvaltningsutskottet tillstyrker ett sådant omprövningsförfarande. Det förbättrar sökandens rättssäkerhet utan att ändå skapa ett alltför tungrott förfarande för att överklaga ett beslut om avslag, upphävande och återkallande av visering.

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det tidigare har ansett det vara acceptabelt med tanke på 21 § 1 mom. i grundlagen att undanta viseringsfrågor från besvärsrätt (GrUU 4/2004 rd och GrUU 23/1998 rd). I sitt utlåtande om den föreliggande propositionen uppmanar grundlagsutskottet förvaltningsutskottet att undersöka om det föreslagna omprövningsförfarande där det enligt 191 § 6 punkten inte är tilllåtet att överklaga ett beslut genom besvär även uppfyller unionsbestämmelsens krav på rätt att söka ändring.

Förvaltningsutskottet konstaterar att den sökande enligt artikel 32.3 i viseringskodexen har rätt att överklaga ett beslut om avslag på ansökan om visering i den medlemsstat som fattade det slutliga beslutet. Vid överklagande går man till väga enligt den nationella lagstiftningen i medlemsstaten. Omprövningsförfarandet i de fall som avses i 191 a § 1 mom. i utlänningslagen är ett lämpligt rättsskyddsmedel. Utskottet uppmanar ändå utrikesministeriet att noga ge akt på om förfarandet fungerar i praktiken.

Delgivning av beslutet

I 204 a § i propositionen anges ett delgivningsförfarande som avviker från förvaltningslagen (). Enligt förslaget anses ett beslut delgivet den sjunde dagen efter datumanteckningen i standardformuläret enligt bilaga VI till viseringskodexen, om inte något annat visas. I motiven har det inte klart angetts varför delgivningen ska avvika från förvaltningslagen.

Utskottet har fått information om att det avvikande delgivningsförfarandet anses nödvändigt med hänsyn till viseringsfrågornas speciella natur och det stora antalet viseringsansökningar per år.

I viseringskodexen föreskrivs det inte närmare om tidpunkten för delgivning. Om en Schengenstat har överlåtit en uppgift enligt artikel 43 till en extern tjänsteleverantör, kan den överlämna beslutet till sökanden eller dennes representant. Utifrån artikel 42 kan beslutet också överlämnas genom en honorärkonsul, om Schengenstaten har fattat beslut om ett sådant förfarande. I artikel 45 i viseringskodexen får representationerna samarbeta också med kommersiella organ, typ resebyråer, när det gäller att lämna in ansökningar.

Behandlingen av viseringsansökningar är en så pass speciell procedur att den sökande i många situationer inte personligen besöker representationen för att ta emot viseringsbeslutet och därför anser utskottet att ett förfarande för delgivning i viseringsfrågor som avviker från förvaltningslagen är acceptabelt.

Propositionens ekonomiska konsekvenser

Utrikesministeriet framställer i sitt ramförslag för 2012—2015 om ett undantag från produktivitetsprogrammet med 13 årsverken på grund av sina ökade inreseuppgifter. Enligt motiven föreslås det på detta stadium ändå inte något tillägg till utrikesrepresentationenerna för mer resurser för utsänd personal.

Förvaltningsutskottet konstaterar att utrikesministeriets representationer enligt handlingsprogrammet mot illegal invandring som bygger på programmet för den interna säkerheten spelar en betydelsefull och allt större roll i att bekämpa den illegala invandringen. Det effektivaste och mest ekonomiska sättet att förebygga illegal invandring är att göra det redan vid representationerna.

Utskottet kräver att de personella resurser som behövs för att genomföra propositionen ställs fram.