Detaljmotivering

1. Lag om privata säkerhetstjänster

1 kap. Allmänna bestämmelser

2 §. Definitioner.

Definitionen av säkerhetsskyddsuppgift som kräver godkännande i 15 punkten i lagförslaget avviker från den nuvarande definitionen. Enligt propositionen avses med säkerhetsskyddsuppgift planering, installering, reparation eller ändring av konstruktionsmässigt skydd och elektroniska övervakningssystem samt planering av andra säkerhetsarrangemang, I propositionens detaljmotiv konstateras att elinstallationsuppgifter som kabeldragning inte är en säkerhetsskyddsuppgift som kräver godkännande På grund av det som framkommit vid utfrågningen av sakkunniga föreslår förvaltningsutskottet följande lydelse för 1 kap. 2 § 15 mom.:

"15) säkerhetsskyddsuppgift som kräver godkännande installation, reparation eller ändring av elektroniska och mekaniska låssystem samt av inbrottslarmsystem och passagekontrollsystem, med undantag för anslutande kabeldragning,"

2 kap. Bevakningsrörelse

5 §. Förhållande till myndigheternas verksamhet.

Enligt 9 § 1 mom. i den gällande lagen om privata säkerhetstjänster får ett bevakningsföretag får inte ta emot uppdrag som innebär förbindelse att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. En sådan bestämmelse ingår inte längre i förslaget till ny lag.

Vid granskningen av den gällande lagen ansåg grundlagsutskottet att bestämmelsen i 9 § 1 mom. stärker kravet på att bevakningsverksamhet inte får sammanfalla med polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (GrUU 28/2001 rd). Grundlagsutskottet anser att en sådan bestämmelse fortfarande är befogad, och därför föreslår förvaltningsutskottet att början av 5 § 1 mom. kompletteras med en ny mening enligt följande:

"Uppdrag som innebär förbindelse att upprätthålla allmän ordning och säkerhet ingår får inte tas emot i bevakningsrörelse."

8 §. Händelserapport.

En väktare med stöd av 8 § i lagförslag 1 och en ordningsvakt med stöd av 33 § i lagförslag 1 som i samband med bevakningsuppgifter observerar ett händelseförlopp som föranleder ett gripande eller användning av maktmedel ska avfatta en skriftlig redogörelse för händelseförloppet, dvs. en händelserapport. I händelserapporten får väktaren förutom iakttagelser och åtgärder även registrera efternamn, förnamn, personbeteckningar och adressuppgifter för de personer som har varit föremål för åtgärderna. Innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska bevara sina händelserapporter i två år från utgången av det kalenderår då de skrevs, varefter de får förstöras.

Händelserapporterna bildar ett personuppgiftsregister. Därför har grundlagsutskottet granskat regleringen med avseende på skyddet för privatlivet och för personuppgifter som tryggas i 10 § 1 mom. i grundlagen. Efter den obligatoriska lagringstiden för personuppgifter på två år är den fortsatta lagringstiden enligt den föreslagna bestämmelsen i praktiken helt öppen och beroende av näringsidkarens prövning. I propositionsmotiven (s. 5) konstateras att det till skillnad från den gällande lagen inte heller finns någon ovillkorlig plikt att förstöra händelserapporterna efter bevaringstidens utgång, utan de kan även bevaras en längre tid t.ex. när inga personuppgifter har antecknats i dem.

Grundlagsutskottet ser inget hinder för att händelserapporter som inte innehåller personuppgifter lagras också längre än den lagstadgade lagringstiden. I fråga om händelserapporter som innehåller personuppgifter strider bestämmelsen däremot klart mot 10 § 1 mom. i grundlagen. Det finns helt klart inga godtagbara grunder för att varaktigt lagra dessa uppgifter. Därför måste 8 § 2 mom. och 33 § 2 mom. i lagförslag 1 ändras så att den längsta möjliga lagringstiden för händelserapporter som innehåller personuppgifter klart framgår av bestämmelserna. Dessa ändringar är en förutsättning för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

För att väga in det som grundlagsutskottet säger i sitt utlåtande föreslår förvaltningsutskottet att första meningen i 8 § 2 mom. godkänns med följande lydelse:

"Innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska bevara sina händelserapporter i två år från utgången av det kalenderår då de skrevs, varefter de händelserapporter som innehåller personuppgifter ska förstöras utan dröjsmål och senast inom en månad."

9 §. Tystnadsplikt.

Utskottet anser att dimensionen för tystnadsplikten i fråga om säkerhetsarrangemangen i 9 § 1 mom. i lagförslag 1 förblir något oklar. I propositionen definieras dessa arrangemang som "sekretessbelagda säkerhetsarrangemang". Förvaltningsutskottet tillstyrker att säkerhetsarrangemangen definieras så att det handlar om säkerhetsarrangemang som en uppdragspart, arbetsgivaren, innehavare av ett tjänstgöringsområde eller arrangör av en tillställning "håller hemliga eller som är sekretessbelagda".

Dessutom konstaterar förvaltningsutskottet att förteckningen i 9 § 1 mom. över de parter vars säkerhetsarrangemang, affärs- eller yrkeshemligheter och till privatlivet hörande faktorer skyddas genom bestämmelsen är onödigt omfattande med beaktande av att bevakningsrörelsen inte känner till begreppet tjänstgöringsområde och att inom bevakningsrörelsen är en eventuell arrangör av en tillställning i praktiken också en uppdragspart. Därför kan innehavare av ett tjänstgöringsområde och arrangör av en tillställning som termer betraktas om obehövliga i sammanhanget.

Förvaltningsutskottet föreslår att 9 § 1 mom. godkänns med följande lydelse:

De som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och väktare får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin bevakningsuppgift har fått veta om (utesl.) säkerhetsarrangemang, affärs- eller yrkeshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet, och som en uppdragspart eller en arbetsgivare håller hemliga eller som är sekretessbelagda."

10 §. Godkännande som väktare.

Utskottet föreslår i 10 § 1 mom. 2 punkten en teknisk justering som inte påverkar sakinnehållet.

Enligt 10 § 4 mom. är ett godkännande som väktare i kraft i fem år. Ett godkännande som ordningsvakt är enligt lagförslagets 35 § 4 mom. i kraft högst fem år. Ett godkännande som utförare av säkerhetsskyddsuppgifter är enligt lagförslagets 61 § 3 mom. i kraft högst fem år. Giltighetstiden för att godkännas som väktare är således fast medan det i fråga om ordningsvakt och utförare av säkerhetsskyddsuppgifter handlar om maximitider.

Förvaltningsutskottet föreslår att 10 § 4 mom. godkänns med följande lydelse:

"Ett godkännande som väktare är i kraft i högst fem år. Det är dock i kraft högst tills väktaren fyller 68 år."

12 §. Godkännande som tillfällig väktare.

Utskottet föreslår att uttrycket "om han eller hon har övergått i anställning hos ett bevakningsföretag" i 12 § 2 mom. ändras till "om han eller hon har övergått i anställning hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen". Ändringen behövs för att propositionen inte innehåller begreppet bevakningsföretag.

14 §. Väktarkort.

En väktare ska med stöd av 14 § 2 mom. i lagförslaget ansöka om en dubblett av väktarkortet utan dröjsmål hos polisinrättningen i sin hemkommun, om väktaren med godkänt resultat har genomgått utbildning enligt 18 § 2 mom. eller hunden med väktaren som förare har godkänts i den i 21 § 2 mom. avsedda lydnadskontrollen och detta inte har antecknats på väktarkortet.

Förvaltningsutskottet föreslår att omnämndandet av utbildning enligt 21 § 2 mom. i den finska versionen stryks; det behövs inte eftersom syftet är att hänvisa till lydnadskontroll enligt 21 §, som nämns separat i lagrummet.

22 §. Användning av väktares dräkt.

Med stöd av 22 § 3 mom. i lagförslaget får väktares dräkt användas endast av en väktare i bevakningsuppgifter. Vid utfrågningen av sakkunniga har det ansetts att användning av väktares och ordningsvakts dräkt bör tillåtas bland annat vid försäljning eller presentation av tjänster, som representant för rörelsen exempelvis vid gratulationsbesök samt vid teaterföreställningar och teve- och filminspelningar. Därför föreslår utskottet att 1 kap. 22 § 3 mom. får följande lydelse:

"Väktares dräkt får användas endast av en väktare i bevakningsuppgifter. Genom beslut av en ansvarig föreståndare får den som godkänts som väktare och som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen dock använda väktares dräkt också i andra sammanhang som representant för innehavaren och andra personer använda dräkten i teaterföreställningar och andra motsvarande föreställningar. Dräkten ska hanteras så att klädesplagg som hör till den inte kommer i händerna på obehöriga."

3 kap. Ordningsvaktsverksamhet

26 §. Rätt att utse ordningsvakter.

I fråga om 26 § 1 mom. i lagförslaget konstaterar utskottet att bestämmelsens inledande stycke kan leda till en felaktig tolkning om att alla parter som nämns i bestämmelsen har samma rätt att utse ordningsvakter på de platser som förtecknas i momentets underpunkter. Utskottet föreslår för tydlighetens skull att 26 § 1 mom. i lagförslag 1 får följande lydelse:

"Ordningsvakter får utses av 1) arrangörer av allmän sammankomster eller offentliga tillställningar för en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som avses i lagen om sammankomster (530/1999), 2) arrangörer av privat tillställningar för en privat tillställning, 3) dem som driver en campingplats för en campingplats som avses i lagen om friluftsliv (606/1973), 4) befälhavare på ett fartyg för ett i 15 kap. i sjölagen (674/1994) avsett fartyg som befordrar passagerare, 5) utövare av inkvarteringsverksamhet eller förplägnadsverksamhet för en inkvarteringsrörelse eller förplägnadsrörelse som avses i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006), och 6) universitet eller yrkeshögskolor för ett i universitetslagen (558/2009) avsett universitets eller en i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedd yrkeshögskolas verksamhetsställe.

I utskottets förslag till 6 punkt i 26 § 1 mom. ingår också en hänvisning till den nya yrkeshögskolelagen (927/2014) som trädde i kraft i början av innevarande år.

28 §. Rätt att utse ordningsvakter som ska bistå polisen eller gränsbevakningsväsendet.

  På grund av de ändringar som förvaltningsutskottet föreslår i 26 § 1 mom. ovan är det konsekvent att också ändra 28 § 1 mom. om att utse ordningsvakter som ska bistå polisen eller gränsbevakningsväsendet i lagförslag 1 enligt följande:

"Om det inte är ändamålsenligt att upprätthålla ordning och säkerhet på något annat sätt och upprätthållandet av ordning och säkerhet kräver det av grundad anledning, kan polisinrättningen på den ort där ett område eller en plats finns eller från vilken ett trafikmedel avgår (utesl.) bevilja tillstånd att utse ordningsvakter som ska bistå polisen eller gränsbevakningsväsendet 1) vid verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården, med undantag för skolhem och barnskyddsanstalter, på ansökan av den som innehar verksamhetsstället, 2) vid Folkpensionsanstaltens verksamhetsställen på ansökan av Folkpensionsanstalten, 3) vid arbets- och näringsbyråer på ansökan av arbets- och näringsbyrån, 4) i köpcentrum på ansökan av köpcentrumets innehavare, 5) vid trafikstationer på ansökan av trafikstationens innehavare, 6) i hamnar på ansökan av hamnens innehavare, 7) på flygplatser på ansökan av flygplatsens innehavare, eller 8) i kollektiva trafikmedel på ansökan av den som innehar trafikmedlet."

33 §. Händelserapport.

Med hänvisning till det som uttalas i detaljmotiven till 8 § ovan föreslår förvaltningsutskottet att 33 § 2 mom. för beaktande av grundlagsutskottets utlåtande ska godkännas med följande lydelse:

"Innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen, andra som förmedlar ordningsvakter och tillhandahåller ordningsvaktstjänster samt ordningsvakternas arbetsgivare ska bevara sina händelserapporter i två år från utgången av det kalenderår då de skrevs, varefter de händelserapporter som innehåller personuppgifter ska förstöras utan dröjsmål och senast inom en månad. Rapporterna ska förvaras ordnade på ett sådant sätt att rapporterna för varje uppdrag kan tas fram utan dröjsmål. Om uppgifterna lagras med hjälp av automatisk databehandling, ska de uppgifter som behövs för tillsynen finnas att tillgå i klartext."

Utskottet föreslår nedan i 45 § 2 mom. samma frigivningsrätt för ordningsvakter som för väktare enligt 16 § 2 mom. i propositionen. Om en väktare friger en person som han eller hon har gripit, ska en händelserapport med stöd av 8 § 3 mom. utan dröjsmål lämnas till polisinrättningen på den ort där brottet begicks. Förvaltningsutskottet förslår på motsvarande sätt att 33 § 3 mom. ska kompletteras med en ny mening: "Om ordningsvakten i enlighet med 45 § 2 mom. friger en person som han eller hon har gripit, ska en händelserapport utan dröjsmål lämnas till polisinrättningen på den ort där brottet begicks."

34 §. Tystnadsplikt.

Med anledning av de ändringar som förvaltningsutskottet föreslår ovan i 9 § 1 mom. behövs motsvarande ändring också i lagförslagets 34 § 1 mom. om tystnadsplikt inom ordningsvaktsverksamhet enligt följande:

Den som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och ordningsvakter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin ordningsövervakningsuppgift har fått veta om (utesl.) säkerhetsarrangemang, affärs- eller yrkeshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet, och som en uppdragspart, arbetsgivare, innehavare av ett tjänstgöringsområde eller arrangör av en tillställning håller hemliga eller som är sekretessbelagda.

42 §. Avlägsnande och gripande.

  Lagförslagets 42 § 1 mom. gäller ordningsvakters rätt att avlägsna personer från tjänstgöringsområdet. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak det gällande 7 § 1 mom. i lagen om ordningsvakter. Punkt 4 i nämnda moment är dock ny. I punkten sägs att en ordningsvakt kan avlägsna en person som uppenbart obehörigen vistas på området.

Bestämmelsen är enligt grundlagsutskottet löst formulerad, i synnerhet om man tar hänsyn till att en privat ordningsvakt därigenom ges befogenhet att i betydande grad göra intrång i individens grundläggande rättigheter. Den lösa formuleringen blir än mer problematisk genom att ordningsvakten med stöd av 2 mom. i paragrafen också har rätt att under vissa omständigheter gripa personen.

Utifrån propositionsmotiven (s. 60) syftar bestämmelsen till att ge ordningsvakter i t.ex. köpcentra rätt att från områden som hör till tjänstgöringsområdet och är stängda för allmänheten avlägsna personer som obehörigen vistas där. En på så sätt avgränsad rätt att avlägsna någon är enligt grundlagsutskottets mening inte problematisk. För att lagförslag 1 ska kunna godkännas i vanlig lagstiftningsordning är det därför enligt grundlagsutskottets utlåtande nödvändigt att precisera bestämmelsen till exempel genom att foga in ett villkor om att den gäller för ett område som är stängt för allmänheten.

För att beakta grundlagsutskottets utlåtande föreslår förvaltningsutskottet att 42 § 1 mom. 4 punkten ändras så att ordningsvakten har rätt att avlägsna en sådan person från ett bevakningsområde som uppenbart inte har rätt att vistas på den del av området dit allmänheten inte äger tillträde.

45 §. Gripande av brottsmisstänkta.

Med stöd av 45 § 2 mom. ska en gripen person utan dröjsmål överlämnas till polisen. I utfrågningen av sakkunniga har det framhållits att rätten att frige gripna personer också bör gälla ordningsvakter utöver väktare. Utgångspunkten i beredningen av propositionen har enligt erhållen utredning härvid varit att i praktiken har polisens långa väntetider gällt främst personer som gripits för snatteri i butiker, och dessa gripanden har främst utförts av väktare. Utskottet anser att på grund av variationsrikedomen i de praktiska situationerna är det befogat att regleringen också omfattar ordningsvakter.

Förvaltningsutskottet föreslår på grundval av utfrågningen av sakkunniga att 45 § 2 mom. godkänns med följande lydelse:

"Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. Om det inte är möjligt att överlämna den gripne till polisen inom skälig tid, får ordningsvakten dock med en polismans och den gripnes samtycke avstå från att överlämna den gripne till polisen och utan dröjsmål frige honom eller henne, om brottet kan leda endast till böter och om den gripnes identitet är känd eller den gripne går med på att lämna ordningsvakten de uppgifter som behövs för att utreda den gripnes identitet."

4 kap. Utbildare i användning av maktmedel och vapen samt utbildare av ordningsvakter

54 §. Godkännande som utbildare i användning av maktmedel.

Det föreslås bli föreskrivet om förnyande av godkännande som utbildare i användning av maktmedel och vapen samt utbildare av ordningsvakter i 54 § 3 mom., 56 § 3 mom. och i 58 § 3 mom. i lagförslag 1. I samtliga nämnda moment om att godkänna förnyande hänvisas till att sökanden fortfarande ska uppfylla kraven i 1 mom.

Bland de första momenten i paragraferna nämns dock att sökanden ska ha slutfört den behöriga utbildningen för utbildare mindre än sex månader för ansökan om godkännande. Men utskottet anser att ett sådant villkor inte kan ställas upp för personer som förnyar godkännandet eftersom formuleringen i så fall kunde tolkas så att den grundläggande utbildningen alltid ska avläggas på nytt innan godkännandet förnyas.

Förvaltningsutskottet menar att det räcker med att ansökaren vid förnyandet fortfarande uppfyller kraven på ålder och oförvitlighet eftersom de andra kraven, det vill säga grundläggande utbildning, ska ansökaren ha uppfyllt redan när godkännandet ansöktes för första gången.

Därför föreslår förvaltningsutskottet att 54 § 3 mom. ska ändras så att Polisstyrelsen på ansökan kan förnya godkännandet av en utbildare i användning av maktmedel för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 3 punkt.

56 §. Godkännande som skytteinstruktör

  Med hänvisning till detaljmotiven till 54 § ovan föreslår förvaltningsutskottet att 56 § 3 mom. ska ändras så att Polisstyrelsen på ansökan kan förnya godkännandet av en skytteinstruktör för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 4 punkten.

58 §. Godkännande som utbildare av ordningsvakter.

Förvaltningsutskottet föreslår en omformulering av 58 § mom. om godkännande som utbildare av ordningsvakter i överensstämmelse med ordalydelsen i 54 § 1 mom. 2 punkt och 56 § 1 mom. Förvaltningsutskottet föreslår att 58 § 1 mom. 3 punkt får följande lydelse:

3) med godkänt resultat har slutfört grundkursen för utbildare av ordningsvakter mindre än sex månader före ansökan om godkännande, och

Dessutom föreslår förvaltningsutskottet med hänvisning till detaljmotiven till 54 § ovan att 58 § 3 mom. ska ändras så att Polisstyrelsen på ansökan kan förnya godkännandet av en utbildare av ordningsvakter för högst fem år, om sökanden fortfarande uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 4 punkten.

5 kap. Säkerhetsskyddande verksamhet

67 §. Tystnadsplikt.

Förvaltningsutskottet har i anslutning till tystnadsplikten ovan föreslagit ändring av 9 § 1 mom. och 34 § 1 mom. För konsekvensens skull föreslår utskottet att också 67 § 1 mom. ändras i analogi med 34 § 1 mom. Dessutom anser utskottet att tystnadsplikten inom säkerhetsskyddande verksamhet också bör omfatta en ansvarig föreståndare hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen på motsvarande sätt som det har föreslagits i fråga om bevakningsföretag och ordningsvakter. Utskottet föreslår att lagförslagets 67 § 1 mom. får följande lydelse:

Den som utövar säkerhetsskyddande verksamhet, en ansvarig föreståndare hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sina säkerhetsskyddsuppgifter har fått veta om (utesl.) säkerhetsarrangemang, affärs- eller yrkeshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet, och som en uppdragspart eller arbetsgivare håller hemliga eller som är sekretessbelagda."

6 kap. Näringstillstånd för säkerhetsbranschen

72 §. Ändringsanmälan.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det framhållits att ändringsanmälan enligt lagförslagets 72 § ska göras av innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen till Polisstyrelsen också när tillståndshavaren avser att fortsätta en verksamhet som avbrutits. Förvaltningsutskottet anser ändringsförslaget befogat med beaktande av att i annat fall skulle Polisstyrelsen inte få kännedom om att en tillståndshavare beslutar att fortsätta sin verksamhet som en gång avbrutits. Därför föreslår förvaltningsutskottet att 72 § 1 mom. ska kompletteras med en ny 4 punkt enligt vilken en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska lämna en skriftlig anmäla till Polisstyrelsen om fortsatt verksamhet som har avbrutits på längre tid än en månad.

76 §. Den ansvariga föreståndarens befogenheter.

Enligt 76 § 1 punkt i lagförslaget ska den ansvariga föreståndaren separat för varje uppdrag eller uppgiftsområde bestämma när skjutvapen, gasspray eller teleskopbatong får bäras i bevakningsuppgifter. Förvaltningsutskottet föreslår att den ansvariga föreståndaren ska ges befogenheter att besluta om bärande av samtliga maktmedelsredskap (ny 5 punkt i 76 §, 4 punkten i RP). Dessutom föreslår utskottet med anledning av sitt förslag till ändring i 22 § 3 mom. en ny 4 punkt i 76 § om att den ansvariga föreståndaren beslutar om användning av väktares dräkt utanför väktaruppdrag.

77 §. Godkännande som ansvarig föreståndare.

En innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen ska enligt 74 § i lagförslaget i sin tjänst ha en eller flera ansvariga föreståndare med ett av Polisstyrelsen beviljat giltigt godkännande att vara ansvarig föreståndare hos denna ansökare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen.

Ett av villkoren för att kunna godkännas som ansvarig föreståndare är enligt 77 § 1 mom. att man med godkänt resultat har avlagt en sådan specialyrkesexamen för säkerhetsvakt, eller motsvarande specialyrkesexamen, enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning () som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet.

Med tanke på näringsfriheten påpekar grundlagsutskottet i sitt utlåtande att den föreslagna bestämmelsen även gäller säkerhetsskyddande verksamhet. Bestämmelsen kan vara särskilt betydelsefull för näringsidkare som inte har utomstående personal i sin tjänst. Trots att det finns godtagbara grunder för bestämmelsen kan den i praktiken i enstaka fall leda till att förutsättningarna för näringsidkande försvåras betydligt eller rent av omöjliggörs. Det är inte helt oproblematiskt med hänsyn till grundlagens proportionalitetsbestämmelser. Förvaltningsutskottet bör därför enligt grundlagsutskottets utlåtande pröva möjligheten att antingen slopa villkoret för små näringsidkare som bedriver säkerhetsskyddande verksamhet eller alternativt jämställa långvarig branscherfarenhet med specialyrkesexamen för dessa näringsidkares del.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår förvaltningsutskottet att 77 § ska kompletteras med ett nytt 2 mom. varvid propositionens 2 mom. blir 3 mom., enligt följande:

"Om en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller den som ansöker om tillstånd utövar endast säkerhetsskyddande verksamhet som omfattar säkerhetsskyddsuppgifter som kräver godkännande och innehavaren eller den sökande i sin tjänst permanent har färre än fem anställda, kan också en person som uppfyller kraven i 1 mom. 1 och 3 punkten godkännas som ansvarig föreståndare, om denne före ansökan om godkännande som ansvarig föreståndare har utövat säkerhetsskyddande verksamhet i minst tre år. (Nytt 2 mom.)"

83 §. Tillämpning av annan lagstiftning.

Riksdagen har antagit lagen om säkerhetsskydd i statsrådet enligt propositionen RP 77/2013 rd på grundval av förvaltningsutskottets betänkande FvUB 26/2014 rd. Lagen som trädde i kraft i början av 2015 påverkar 83 § i lagförslag 1 som föreskriver om relationen mellan verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen och vissa andra i lagen reglerade säkerhetsuppdrag. Förvaltningsutskottet föreslår att 83 § 1 mom. 1 punkt ska kompletteras med ett omnämnande om den nämnda nya lagen om säkerhetsskydd i statsrådet.

7 kap. Tillsyn över privata säkerhetstjänster

85 §. Rätt att företa inspektioner och få information.

Förvaltningsutskottet föreslår att lagförslagets 85 § 3 mom. kompletteras med utbildare i användningen av maktmedel och skytteinstruktörer av vilka Polisstyrelsen och polisinrättningarna har rätt att få de uppgifter som nämns i momentet. Utskottet föreslår att 85 § 3 mom. får följande lydelse:

"Trots att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet har Polisstyrelsen och polisinrättningarna rätt att av väktare, ordningsvakter, dem som utser ordningsvakter, anordnare av utbildning för ordningsvakter samt godkända utbildare av ordningsvakter, utbildare i användningen av maktmedel och skytteinstruktörer och godkända utförare av säkerhetsskyddsuppgifter få för tillsynen behövlig information om utförandet av väktar-, ordningsövervaknings- och säkerhetsskyddsuppgifter, anordnandet av väktar- och ordningsövervakningsutbildning och andra liknande omständigheter."

10 kap. Särskilda bestämmelser

108 §. Utlåtanden.

I paragrafen föreslås bestämmelser om att anordnare av vissa utbildningar har rätt att av den lokala polisinrättningen få ett utlåtande om lämpligheten hos en person som ansöker om att bli antagen som elev eller anställd som lärare vid utbildningen.

På grundval av proposition RP 57/2013 rd har riksdagen antagit en ny säkerhetsutredningslag () enligt förvaltningsutskottets betänkande FvUB 16/2014 rd. Lagen gäller från början av 2015.

Förvaltningsutskottet föreslår därför att 108 § godkänns med följande lydelse:

"När en person ansöker om att bli antagen som elev eller anställd som lärare inom utbildning för ansvariga föreståndare, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktörer, väktare, utbildare av ordningsvakter eller ordningsvakter, har utbildningsanordnaren rätt att begära en begränsad säkerhetsutredning enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014 ) om sökanden."

Samtidigt föreslår utskottet att paragrafens rubrik ändras till "Begränsad säkerhetsutredning".

110 §. Överklagande.

Förvaltningsutskottet föreslår att lagförslagets 110 § kompletteras med ett nytt 3 mom. så att Polisstyrelsen har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut. Motsvarande bestämmelse ingår i 118 § 4 mom. i skjutvapenlagen.

111 §. Närmare bestämmelser.

Förvaltningsutskottet föreslår en teknisk korrigering i 111 § 1 mom. 2 punkt genom att ordet "tjänstgöringsintyg" stryks. Ändringen behövs på grund av att det föreslagna lagförslag 1 inte känner till det tjänstgöringsintyg som avses i 30 § i den gällande lagen om privata säkerhetstjänster.

Med anledning av det som yttrats vid utfrågningen av sakkunniga föreslår förvaltningsutskottet att 111 § 3 mom. ändras så att Polisstyrelsen i stället för Polisyrkeshögskolan fastställer vilket utbildningsmaterial som ska användas vid utbildningen av ordningsvakter.

11 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

114 §. Övergångsbestämmelser om näringstillstånd för säkerhetsbranschen.

För att klargöra att en person som vid lagens ikraftträdande verkar som ansvarig föreståndare inte ska avkrävas utbildning i ny form för att fortsätta i samma uppgift, föreslår utskottet att 114 § 2 mom. ska godkännas med följande lydelse:

"En person som har blivit godkänd som ansvarig föreståndare för ett bevakningsföretag som avses i 1 mom. före ikraftträdandet av denna lag fortsätter i de fall som avses i 1 mom. utan separat anmälan som ansvarig föreståndare hos innehavaren av näringstillstånd för säkerhetsbranschen. Den ansvariga föreståndaren behöver i så fall inte genomgå den utbildning som avses i 77 § 1 mom. 2 punkten för att fortsätta i uppgiften."

2. Lag om ändring av lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen

1 kap. Allmänna bestämmelser

5 §. Avtal om bistånd i väktaruppgifter.

  Enligt paragrafens 1 mom. kan en polisinrättning avtala med en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen om bistånd vid skötseln av väktaruppgifter.

Utskottet har ansett att avtal mellan en myndighet och en privat part är problematiska med hänsyn till grundlagen, till exempel om den befogenhet att använda maktmedel som ges privata aktörer grundar sig på avtal (se t.ex. GrUU 55/2005 rd).

Enligt grundlagsutskottet är bestämmelsen i 5 § 1 mom. dock inte problematisk i denna mening, eftersom en privat väktares befogenheter enligt bestämmelsen entydigt stöder sig på bestämmelser i lag. Syftet med avtalet är att i enskilda fall slå fast vilka väktare anställda hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen som kan sköta de aktuella uppgifterna. Förvaltningsutskottet anser det liksom grundlagsutskottet vara klart att en privat väktares befogenheter enligt ett avtal inte kan vara vidare än de är enligt lag.

6 §. Förordnande av en anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen till en väktaruppgift.

Enligt 5—7 § i lagförslaget kan en väktare som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen under vissa förutsättningar sköta en väktaruppgift i en förvaringslokal som hör till polisen. En polisinrättning kan enligt 6 § 1 mom. förordna en person som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen att tillfälligt sköta en väktaruppgift i en förvaringslokal, om det på grund av förvaringslokalens läge eller av att antalet personer som hålls i förvar inte är ändamålsenligt att sköta uppgiften på något annat sätt. Enligt 2 mom. ska en person som är anställd i tjänsteförhållande vid polisinrättningen och som svarar för styrningen av och tillsynen över verksamheten i förvaringslokalen vara närvarande i förvaringslokalen. Avvikande från detta kan en eller flera privata väktare sköta väktaruppgifterna utan att en person som är anställd i tjänsteförhållande vid polisinrättningen är närvarande, om det i förvaringslokalen inte finns andra frihetsberövade personer än sådana som tagits i förvar på grund av berusning. Polisinrättningen ska dock då övervaka förvaringslokalen genom fjärrövervakning.

Förvaltningsutskottet konstaterar i likhet med grundlagsutskottet att förslaget innebär en avsevärd förändring jämfört med nuläget, eftersom det gäller en uppgift som hittills skötts enbart av myndigheterna. Enligt huvudregeln ansvarar alltid en person som är anställd i tjänsteförhållande vid polisinrättningen för styrningen av och tillsynen över verksamheten i förvaringslokalen. Den privatanställda väktaren bistår enligt 7 § 1 mom. polisen och arbetar under dess direkta tillsyn och ledning. Väktaren är skyldig att följa de order som polisen ger. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att dessa bestämmelser understryker att myndigheten har det primära ansvaret. På motsvarande sätt får en privatanställd väktare en assisterande och kompletterande och därmed osjälvständig roll i dessa sammanhang.

Av grundlagsutskottets utlåtande framgår att den konstitutionella bedömningen också påverkas av att arrangemanget endast är temporärt. En grundförutsättning är att anlitandet av privata väktare är tillfälligt, vilket understryks i propositionsmotiven (s. 102), där det konstateras att utgångspunkten är att en polisinrättning ska använda väktare eller polismän i tjänsteförhållande för utförandet av väktaruppgifter. Det ska därför inte vara möjligt att fortgående anlita privata väktare, utan endast i sådana undantagsfall som avses i propositionsmotiven. En sådan avgränsning är, vid sidan av uppgifternas osjälvständiga karaktär, enligt grundlagsutskottet nödvändig för att säkerställa att regleringen inte innebär att polisverksamhet till någon del privatiseras. Därför är det skäl att enligt grundlagsutskottets utlåtande komplettera också 6 § 1 mom. i lagförslag 2 med ett omnämnande av att det undantagsarrangemang som avses i momentet endast kan tillämpas så länge som det är nödvändigt för att väktaruppgifterna ska kunna skötas korrekt. Med tanke på kravet på ändamålsenlighet i 124 § i grundlagen fäster grundlagsutskottet i sitt utlåtande uppmärksamheten vid att det särskilt i glesbebyggda områden kan vara motiverat att utnyttja möjligheten till sådana tillfälliga arrangemang som avses i lagförslaget, i synnerhet för att säkerställa att polisens brådskande patrulluppdrag kan skötas effektivt.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår förvaltningsutskottet en ny mening i slutet av 6 § 1 mom. enligt följande:

"Den som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen får anlitas för väktaruppgifter bara så länge det är nödvändigt för att bevakningsuppgifterna ska kunna skötas korrekt."

Med anledning av att den nya säkerhetsutredningslagen har trätt i kraft föreslår förvaltningsutskottet att 6 § 3 mom. i lagförslaget ska ändras så att till väktare endast kan förordnas den som enligt det register över säkerhetsutredningar som avses i 48 § i säkerhetsutredningslagen () har en giltig säkerhetsutredning eller ett giltigt intyg över säkerhetsutredning. Utskottet föreslår att 6 § 3 mom. får följande lydelse:

Till väktare kan endast den förordnas (utesl.) 1) vars godkännande som väktare enligt lagen om privata säkerhetstjänster (utesl.) är i kraft, 2) som med godkänt resultat har genomgått den utbildning som krävs för uppgiften (specialutbildning för förvaringslokaler), 3) som enligt det register över säkerhetsutredningar som avses i 48 § i säkerhetsutredningslagen (726/2014) har en giltig säkerhetsutredning eller ett giltigt intyg över säkerhetsutredning, och (ny 3 punkt) 4) som även i övrigt kan anses lämplig för uppgiften.

7 §. Ställningen för en väktare som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen.

De uppgifter och behörigheter som tillkommer en privat väktare motsvarar enligt 7 § 4 mom. i lagförslag 2 de uppgifter och behörigheter som tillkommer en väktare i tjänsteförhållande. Bestämmelser om dessa uppgifter finns framför allt i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen. Med hänsyn till skyddet för privatlivet enligt 10 § 1 mom. i grundlagen ser utskottet det som viktigt att en väktare som är anställd hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen då hen bistår polisen inte har tillgång till sådana polisiära datasystem som avses i 2 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet eller till andra datasystem som skapats för myndigheters syften. Det är motiverat att i lagen ta in en uttrycklig bestämmelse om detta.

Förvaltningsutskottet föreslår att 7 § kompletteras med ett nytt 5 mom. enligt följande:

"En väktare som avses i denna paragraf har inte användarrättigheter till polisens informationssystem enligt 2 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003) och inte heller till andra register eller informationssystem som har upprättats för myndighetsändamål. (Nytt 5 mom.)"

Lagförslag 3—15

Utskottet föreslår att lagförslag 3—15 godkänns utan ändringar.

Lagförslag 16 (Nytt)

Säkerhetsutredningslagen 726/2014

21 §. När får en begränsad säkerhetsutredning av person göras.

På grund av de ändringar som föreslås i 108 § i lagförslag 1 föreslår utskottet av konsekvensskäl att 21 § 2 mom. 4 punkt i den nya säkerhetsutredningslagen (), som inte ingår i propositionen och som trädde i kraft i början av 2015, ändras enligt följande:

"4) har ansökt om kompetensbrev för laddare eller sökt sig till utbildning för ansvarig föreståndare, utbildare i användningen av maktmedel, skytteinstruktör, väktare, utbildare av ordningsvakter eller ordningsvakt eller utbildning för säkerhetsskyddsuppgifter enligt lagen om privata säkerhetstjänster ( / )."